Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande
av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 2 i första kammaren av herr
Persson, Helmer, m. fl. samt nr 5 i andra kammaren av herr Holmberg
m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
besluta om upphävande av 1928 års lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet
hänvisa till motionen 11:5.
I lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal ges ej regler om kollektivavtalens
materiella innehåll, men avtalens form och rättsverkan regleras
i lagen. Enligt 4 § må arbetsgivare eller arbetare, som är bundna av kollektivavtal,
under den tid avtalet är gällande icke vidtaga arbetsinställelse
(lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig
stridsåtgärd:
1. på grund av tvist om avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd
eller på grund av tvist, huruvida visst förfarande strider mot avtalet eller
mot vad i lagen om kollektivavtal stadgas;
2. för att åstadkomma ändring i avtalet;
3. för att genomföra bestämmelse, avsedd att träda i tillämpning efter
det avtalet utlupit; eller
4. för att bispringa annan i fall, då denne icke själv äger vidtaga stridsåtgärd.
År förening eller medlem däri bunden av kollektivavtal, må föreningen
enligt nämnda § 4 ej anordna eller eljest föranleda stridsåtgärd, som enligt
vad ovan angivits icke är lovlig, ej heller genom lämnande av understöd
eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd, som medlem
vidtagit. Förening, som själv är bunden av kollektivavtal, vare jämväl
pliktig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga olovlig stridsåtgärd
eller att, om sådan redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.
Vad i 4 § stadgas skall gälla, ändå att avtalet innehåller bestämmelse,
344 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 sand. 2 avd. Nr 7
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955
som strider häremot. Har i kollektivavtal upptagits föreskrift om längre
gående förpliktelse, skall den lända till efterrättelse.
Åsidosätter arbetsgivare eller arbetare sina förpliktelser enligt kollektivavtal
eller kollektivavtalslagen skall han enligt 8 § i lagen gälda därav
uppkommen skada. Detsamma gäller om förening. Vid bedömande om
och i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även till intresset i avtalets
upprätthållande och övriga sådana omständigheter av annan än rent
ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till den skadevållandes ringa
skuld, den skadelidandes förhållande i avseende å tvistens uppkomst, skadans
storlek eller omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må skadeståndets
belopp nedsättas; fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet må
ock äga rum. Ej må i något fall skadestånd ådömas enskild arbetare till
högre belopp än tvåhundra kronor.
Arbetsdomstolen skall enligt 2 § lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol
bestå av ordförande och sju ledamöter, av dem en särskild ledamot
för tjänstemannamål.
Ordföranden och två ledamöter förordnas enligt 3 § av Konungen för
viss tid bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller
arbetarintressen. Ordföranden och en av ledamöterna, vilken förordnas
att vara vice ordförande, skall vara lagkunniga och i domarvärv erfarna.
Den andre ledamoten skall äga särskild insikt och erfarenhet i arbetsförhållanden
och därmed förbundna avtalsfrågor.
Övriga ledamöter, vilka skall vara i arbetsförhållanden erfarna och kunniga,
förordnas enligt 4 § av Konungen för två år i sänder, två ledamöter
efter förslag av de svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd, två
ledamöter efter förslag av Landsorganisationen i Sverige och den särskilde
ledamoten efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation. Sistnämnde
ledamot skall inträda på arbetarsidan i stället för en av de efter Landsorganisationens
förslag utsedda ledamöterna vid handläggning av mål,
däri tjänstemannaförening, som icke är ansluten till Landsorganisationen,
eller medlem i sådan förening är part å nämnda sida, såframt icke jämväl
till Landsorganisationen ansluten förening eller medlem i sådan förening
är part å arbetarsidan och tvisten huvudsakligen rör sistnämnda
part.
Enligt It § i lagen må tvist, som eljest skulle höra under arbetsdomstolen,
i stället enligt avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän; dock
göres undantag för viss i paragrafen särskilt angiven förklaring, som i
förevarande sammanhang torde vara av mindre intresse.
Förslag om upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol
har tidigare förekommit till behandling vid 1929—1931, 1933,
1935—1939 och 1946 års riksdagar. Vid samtliga dessa riksdagar blev
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955
3
motioner med yrkanden att lagarna eller endera av dem måtte upphävas,
efter hemställan av andra lagutskottet (utlåtanden nr 4/1929, 7/1930,
6/1931, 2/1933, 4/1935, 1/1936, 6/1937, 1/1938, 32/1939 och 4/1946), av riksdagen
avslagna.
I samband med behandlingen av de vid 1939 års riksdag väckta motionerna
i ämnet lämnade utskottet Landsorganisationen i Sverige och Svenska
arbetsgivareföreningen tillfälle att yttra sig i ärendet. I avgivna yttranden
hemställde såväl landssekretariatet å Landsorganisationens vägnar som
Arbetsgivareföreningen, att utskottet måtte avstyrka bifall till yrkandet om
lagarnas upphävande.
Vid 1945 års riksdag yrkades i en inom andra kammaren väckt motion,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
framläggande av proposition med förslag till sådana ändringar av kollektivavtalslagen,
att »arbetarnas möjligheter att hävda sina rätts- och intressefrågor
icke omintetgjordes».
Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 17,
att utskottet icke kunde dela den i motionen framförda uppfattningen, att
lagen i dess nuvarande utformning vore ägnad att skapa rättslöshet för
arbetarna gentemot arbetsgivarna, och hemställde, att motionen icke måtte
föranleda till någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan bifölls.
I ovan berörda utlåtande nr 4 vid 1946 års riksdag i anledning av motioner
med yrkande, att lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol måtte
upphävas, erinrade andra lagutskottet om att motionärerna till stöd för
sitt yrkande åberopat, att enligt deras uppfattning nämnda lagar lade
hinder i vägen för arbetarnas strävanden att skapa trygghet i sin anställning
och att över huvud förbättra sina arbetsvillkor. Utskottet uttalade,
att denna uppfattning i allmänhet icke torde biträdas av någondera parten
på arbetsmarknaden, och förklarade, att utskottet ej heller kunde dela
den, samt avstyrkte motionen. Riksdagen godtog som ovan nämnts utskottets
utlåtande.
Utskottet tillåter sig lämna följande statistiska uppgifter angående de
mål som under den tid arbetsdomstolen varit i verksamhet t. o. in. år 1952
anhängiggjorts eller avgjorts av domstolen.
Under nämnda tid har vid arbetsdomstolen anhängiggjorts 3 586 mål,
därav
från arbetarsidan .......................................... 3 164 mål eller 88,23 %
från arbetsgivarsidan .................................... 403 » » 11,24 %
av båda parterna gemensamt ........................... 17 » » 0,47 %
på anmälan av förlikningsman ........................ 2 » » 0,06 %
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 är 1955
Arbetsdomstolen har under samma tid fällt 2 807 domar, därav i mål
som anhängiggjorts av
a) arbetarsidan 2 469 domar eller 87,96 %, vari
talan bifallits helt eller delvis i ..................... 1 566 domar eller 63,43 %
talan ogillats i .......................................... 858 » » 34,75 %
sakfrågan ej prövats i ................................. 45 » » 1,82 %
b) arbetsgivarsidan 319 domar eller 11,36 %, vari
talan bifallits helt eller delvis i
talan ogillats i ......................
sakfrågan ej prövats i .............
234 domar eller 73,35 %
74 » » 23,20 %
11 » » 3,45 %
c) båda parterna gemensamt 18 domar eller 0,64 %, vari
arbetarsiaans talan bifallits i .............................. 7 domar eller 38,89 %
arbetsgivarsidans talan bifallits i ........................ 3 » » 16,67 %
parternas talan bifallits ömsevis i ..................... 7 » » 38,89 %
sakfrågan ej prövats i ....................................... 1 dom » 5,55 %
Reservationer har under åren t. o. in. år 1952 avgivits i 777 domar eller
27,5 % av samtliga domar. I de mål, vari reservation avgivits, har talan
anhängiggjorts av
arbetarsidan i ................................................... 612 mål eller 79,27 %
arbetsgivarsidan i ............................................. 157 s> » 20,34 %
parterna gemensamt i ....................................... 3 » » 0,39 %
Under åren 1948—1952 har hela antalet fällda domar varit 329. I dessa
har reservation avgivits i 47 domar eller 14,29 %.
Samtliga domar i de mål som särskilt berörts i motionerna är enhälliga.
Av hela antalet domar t. o. m. år 1952 har behandlats
olovlig stridsåtgärd i .................................... 152 domar eller 5,4 %
föreningsrättskränkning i .............................. 163 » » 5,8 %
frågor om fordran, tolkning av avtal, etc. i ...... 2 492 » » 88,8 %
Utskottet
Kollektivavtalens materiella innehåll regleras icke i kollektivavtalslagen
utan beror av parternas fria överenskommelser. Frågan om vilka medel en
part på den kollektiva arbetsmarknaden må tillgripa för att genomföra
sina intressen vid slutande av avtal behandlas ej heller i kollektivavtalslagen.
I s. k. intressetvister är parterna sålunda oförhindrade att tillgripa
stridsåtgärder. I och med att kollektivavtal slutes mellan parterna inträder
emellertid en fredsplikt enligt regler, som närmare angives i kollektivavtalslagen.
Sålunda stadgas i arbetsfredens intresse förbud mot stridsåtgär
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1955
5
der i s. k. rättstvister. Arbetsgivare eller arbetare som är bunden av kollektivavtal
får icke under den tid avtalet är gällande vidtaga stridsåtgärd på
grund av tvist om avtalets tolkning eller för att åstadkomma ändring i
avtalet.
Den reglering av avtalens rättsverkan som sålunda gives i kollektivavtalslagen
torde stå i god överensstämmelse med den uppfattning i hithörande
frågor som är allmän bland arbetsmarknadens parter.
Beträffande den form för slitande av tvister som stadgats i lagen om
arbetsdomstol vill utskottet framhålla, att lagen lämnar möjligheten öppen
för avtalsparterna att låta tvist rörande kollektivavtal avgöras av skiljemän
i stället för av arbetsdomstolen, men att denna möjlighet sällan begagnats.
Då detta likväl skett har det i regel gällt endast tvister rörande
ackordsprislistor, och anledningen till att man här valt skiljedomsförfarandet
torde ha varit att man ansett att detta bättre lämpat sig för den
rent tekniska och mera skönsmässiga behandling man funnit önskvärd i
fråga om tvister av detta slag. Utskottet vill också hänvisa till den statistiska
undersökning, som redovisats ovan i utlåtandet och som utvisar, att
arbetarsidan i mycket betydande utsträckning vänt sig till arbetsdomstolen.
I fråga om det misstroende mot arbetsdomstolen som uttryckts i motionerna
vill utskottet endast erinra om att arbetsdomstolen består av dels
ledamöter vilka icke företräder arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och
dels representanter för såväl arbetsgivar- som arbetarsidan samt att samtliga
domar i de mål som särskilt berörts i motionerna är till alla delar enhälliga.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1: 2 och II: 5, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 februari 1955
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Axel E. Svensson, fru Svensson,
fru Carlqvist, herrar Magnusson, Anders E. Johansson, Grönkvist och
Alexanderson;
från andra kammaren: fru Västberg*, fröken Höjer, herr Svensson i
Göteborg, fru Ewerlöf*, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson*, Ivönigson
och Larsson i Hedenäset*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.