Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring
av förordningen om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 167 i första kammaren av herr
Arrhén samt nr 298 i andra kammaren av herr Östlund m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»att riksdagen måtte
dels uttala, att 2 § förordningen den 15 juni 1934 om statsbidrag till erkända
arbetslöshetskassor måtte erhålla följande lydelse:
Grundstatsbidrag utgår, där ej annat följer av vad nedan i andra stycket
sägs, för varje dag, för vilken daghjälp utgivits, med dels ett grundbelopp
av en krona 50 öre vid en daghjälp av fem kronor, dels ock ett
tilläggsbelopp av 15 öre för varje hel krona, varmed daghjälpen överstiger
fem kronor; dock må grundstatsbidraget ej i något fall uppgå till högre
belopp än tre kronor 30 öre för varje understödsdag.
Har daghjälpen fastställts till lägre belopp än fem kronor, skall grundstatsbidraget
utgå med 30 procent av det fastställda beloppet.
Daghjälpsbidrag utgår —- -— — särskilda bestämmelser.
Familjetilläggsbidrag utgår —--under året.
dels ock uttala att den som bilaga till förordningen den 15 juni 1934 om
statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor fogade tabellen ändras på sätt
nedan angives.1
Särskilda bestämmelser:----överstiger 35.»
I motionerna anges innebörden av den föreslagna ändringen av statsbidraget
till de erkända arbetslöshetskassorna vara, att bidraget vid jämförelse
med gällande bestämmelser skulle bli något högre vid en mer betydande
och något lägre vid en ringa arbetslöshet.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Understöd från erkänd arbetslöshetskassa
Enligt 1 § förordningen den 15 juni 193i om erkända arbetslöshetskassor
må registrerad understödsförening, vilken enligt sina stadgar bereder medlem
understöd i enlighet med vad i förordningen stadgas, på sätt i förord
1
Tabellen har intagits överst å nästa sida.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 5
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Antal under- |
Daghjälps- |
Antal under- |
Daghiälps- |
Antal under- |
Daghjälps- |
stödda dagar |
bidragets |
stödda dagar |
bidragets |
stödda dagar |
bidragets |
per medlem |
storlek i % |
per medlem |
storlek i % |
per medlem |
storlek i % |
av hela kost- |
av hela kost- |
av hela kost- |
|||
naden för |
naden för |
naden för |
|||
understöd vid |
understöd vid |
understöd vid |
|||
olika antal |
olika antal |
olika antal |
|||
understödda |
understödda |
understödda |
|||
dagar per |
dagar per |
dagar per |
|||
medlem |
medlem |
medlem |
|||
0—3 |
0,0 |
6 |
36,7 |
17 |
78,1 |
3,25 |
4,0 |
7 |
44,2 |
18 |
79,6 |
3,50 |
7,8 |
8 |
50,4 |
19 |
80,9 |
3,75 |
11,4 |
9 |
55,7 |
20 |
82,0 |
4 |
14,8 |
10 |
60,2 |
21 |
82,9 |
4,25 |
18,2 |
11 |
64,0 |
22 |
83,6 |
4,50 |
21,4 |
12 |
67,2 |
23 |
84,2 |
4,75 |
24,4 |
13 |
70,0 |
24 |
84,6 |
5 |
27,2 |
14 |
72,4 |
25 |
84,8 |
5,25 |
29,8 |
15 |
74,5 |
26—35 |
85,0 |
5,50 |
32,2 |
16 |
76,4 |
ningen närmare angives antagas till erkänd arbetslöshetskassa. Med antagande
följer rätt till statsbidrag.
I 17 § nämnda förordning regleras de former, i vilka understöd må utgå
från erkänd arbetslöshetskassa. Understöd skall utgivas dels i form av ett
för dag beräknat belopp, benämnt daghjälp, och dels i form av familjetilllägg
till daghjälpen. Familjetillägg utgöres av barntillägg samt, i den mån
kassa så beslutat, maketillägg och husföreståndarinnetillägg. Understöd
må vidare utgivas såsom hjälp till täckande av rese- och flgttningskostnader
för tillträdande av arbete å annan ort. I annan form än nu sagts
må understöd icke utgivas av erkänd arbetslöshetskassa.
Såsom daghjälp må enligt 20 § i förordningen ej utgivas mer än som
svarar mot, för medlem som är familjeförsörjare fyra femtedelar och för
annan medlem tre femtedelar av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för
arbetsdag för arbetare inom samma yrke och av samma arbetsförmåga
som den arbetslöse; och må vad sålunda utgår icke i något fall överstiga
20 kronor om dagen. Barntillägg utgör 1 krona 50 öre om dagen för varje
barn, för vilket sådant tillägg skall utgå. Maketillägg och husföreståndarinnetillägg
utgör vartdera 2 kronor om dagen. I daghjälp och familjetillägg
må icke tillhopa utbetalas högre belopp för dag än som svarar mot fyra
femtedelar av arbetsförtjänsten.
Statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa
De bestämmelser om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor, varom
i nu förevarande motion är fråga, återfinnes i förordningen den 15 juni
1934 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor. Enligt 1 § nämnda
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955
förordning utgår statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa i form av grundstatsbidrag,
daghjälpsbidrag, familjetilläggsbidrag och förvaltningsbidrag.
Grundstatsbidraget utgår för varje dag, för vilken daghjälp utgivits, dels
med ett grundbelopp av 2 kronor 25 öre vid en daghjälp av 5 kronor 50
öre, dels med ett tilläggsbelopp av 25 öre för varje hel krona varmed daghjälpen
överstiger 5 kronor 50 öre. Det sammanlagda grundstatsbidraget
begränsas till högst 5 kronor för varje understödsdag, vilket belopp nås
vid en daghjälp av 16 kronor 50 öre. Om daghjälpen fastställes till lägre
belopp än 5 kronor 50 öre utgår grundstatsbidraget med 40 procent av det
fastställda daghjälpsbeloppet.
Daghjälpsbidraget börjar utgå när antalet understödsdagar per årsmedlem
i en kassa eller en klass inom en kassa överstiger 3. Det utgår för
kalenderår med viss procentuell andel av kassans sammanlagda kostnader
för daghjälp efter avdrag dock av vad som svarar mot grundstatsbidraget.
Procenttalet bestämmes i förhållande till antalet understödda dagar per
medlem i överensstämmelse med en vid förordningen om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor fogad tabell med tillhörande särskilda bestämmelser.
Denna tabell är av följande lydelse:
Antal under-stödda dgr |
Daghj älpsbi-dragets stor-leki % av hela |
Antal under-stödda dgr |
Daghj älpsbi-dragets stor-lek 1 % av hela |
Antal under-stödda dgr |
Daghj älpsbi-dragets stor-lek i % av hela |
0—3 |
0,0 |
6 |
30,3 |
17 |
70,1 |
3,25 |
3,0 |
7 |
37,5 |
18 |
71,3 |
3,50 |
6,0 |
8 |
43,5 |
19 |
72,2 |
3,75 |
8,9 |
9 |
48,7 |
20 |
73,0 |
4 |
11,9 |
10 |
53,1 |
21 |
73,7 |
4,25 |
14,4 |
11 |
56,8 |
22 |
74,2 |
4,50 |
16,9 |
12 |
60,0 |
23 |
74,6 |
4,75 |
19,4 |
13 |
62,7 |
24 |
74,8 |
5 |
21,9 |
14 |
65,0 |
25 |
74,9 |
5,25 |
24,0 |
15 |
67,0 |
26—35 |
75,0 |
5,50 |
26,1 |
16 |
68,7 |
Särskilda bestämmelser:
a) Om antalet understödda dagar per medlem är större än 35, beräknas procenttalet genom att
35
multiplicera 75 med — , där n betecknar antalet understödda dagar per medlem.
b) Vid annat antal understödda dagar per medlem än sådant, som direkt framgår ur tabellen,
interpoleras lineärt mellan de i tabellen angivna procenttalen, varvid det erhållna resultatet
avrundas till närmaste tiondels procent. Vid lika avstånd sker avrundningen uppåt.
c) Samma avrundningsregel som under b) tillämpas 1 fråga om beräkningen av daghjälpsbidraget
för det fall, att antalet understödda dagar per medlem överstiger 35.
Familjetillåggsbidraget utgör 75 procent av kassans utgifter för familjetillägg.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Förvaltningsbidraget utgår för kalenderår dels med ett i förhållande till
antalet årsmedlemmar i kassan under året beräknat belopp (medlemsbidrag),
dels ock med belopp motsvarande vad under året utgivits i arvode
till styrelseledamot, som utsetts av tillsynsmyndigheten. Medlemsbidraget
utgör 5 kronor per årsmedlem för det antal årsmedlemmar, som ej överstiger
3 000, 4 kronor per årsmedlem för det antal årsmedlemmar, som
överstiger 3 000 men ej 25 000, och 3 kronor per årsmedlem för det antal
årsmedlemmar, som överstiger 25 000.
I nu förevarande motion yrkas ändring av de regler, enligt vilka grundstatsbidrag
och daghjälpsbidrag utgår. Övriga former av statsbidrag beröres
ej av yrkandena i motionen.
Frågans tidigare behandling
1950 års besparingsutredning framhöll i en promemoria den 14 november
1950, att det syntes böra utredas om inte statens bidrag kunde utformas
så att det under perioder av full sysselsättning utginge med förhållandevis
ringa belopp för att stiga därest en verklig arbetslöshet skulle inträda.
Det gällande systemet torde enligt besparingsutredningen visserligen vara
avsett att verka i sådan riktning men hade ändock i praktiken medfört
betydande statsutgifter även i lägen med brist på arbetskraft.
I direktiven för 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen anfördes
under hänvisning till besparingsutredningens nämnda uttalanden, att det
borde övervägas huruvida det vore möjligt att i högre grad än vad som vore
fallet utforma bidragsreglerna så att statsbidrag under full sysselsättning
utginge med förhållandevis ringa belopp för att stiga vid större arbetslöshet.
1951 års utredning uttalade under hänvisning till vad den anfört i olika
sammanhang, att utredningen inte kunde dela besparingsutredningens uppfattning.
Bl. a. hänvisades till vad som sagts om arbetslöshetsförsäkringens
betydelse även i tider med hög sysselsättning. Vad statsbidragssystemet
angår är detta, anförde utredningen, f. n. i utpräglad grad anordnat så att
statsbidragsprocenten är låg när arbetslösheten är låg men stiger med
ökande arbetslöshet. Enligt utredningens mening borde staten — med bibehållande
i övrigt av systemets principiella uppläggning — lämna ett effektivare
stöd i sådan form att en höjning över lag av försäkringsersättningarna
garanterades. Detta kunde endast ske genom att de bidragsformer —
främst grundstatsbidraget — som utgår med samma procenttal oberoende
av arbetslöshetens storlek förbättrades.
Vid 1953 års riksdag framlades i proposition nr 166 förslag till
en betydande höjning av de belopp, varmed ersättning vid arbetslöshet kan
utgå från de erkända arbetslöshetskassorna. I propositionen föreslogs också
vissa höjningar av statsbidragen till de erkända arbetslöshetskassorna.
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955 5
Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, anförde i propositionen
bl. a., att kostnaderna för hjälp vid arbetslöshet utan tvivel vore
av den arten, att de till avsevärd del borde bäras av samhället. Den i propositionen
föreslagna kostnadsfördelningen kunde sägas innebära, att de
försäkrade skulle svara för minst cirka 40 procent av understödskostnaderna
vid sådan arbetslöshet som förekommit under det senaste årtiondet.
Emellertid borde framhållas, att statens andel bleve avsevärt lägre, om man
såge till arbetslöshetskassornas inkomster, vilket berodde på att en icke
obetydlig del av inkomsterna ginge till fondering. Den föreslagna ökningen
av statens kostnadsandel torde enligt departementschefen i föreliggande
läge vara en förutsättning för en snabb höjning av ersättningsnivån. För
att arbetslöshetskassorna skulle få en tillräckligt hållbar grund för att i
praktiken kunna genomföra den åsyftade förbättringen av ersättningarna
syntes det ofrånkomligt, att åtminstone för den närmaste framtiden definitiv
ställning toges till vissa principfrågor beträffande bl. a. försäkringens
finansiering. Den bästa effekten av ett ökat statligt stöd torde enligt departementschefen
ernås, om stödet finge formen av ett förbättrat grundstatsbidrag.
Ett sådant bidrag av den föreslagna storleken gåve kassorna möjlighet
att omedelbart företa en betydande höjning av daghjälpen. Vidare
bundes därigenom även kassor med låg arbetslöshetsrisk vid försäkringen.
Beträffande dessa kassor förelåge eljest en viss risk för att de skulle frigöra
sig för att slippa den statliga kontrollen med arbetsförmedlingstvång
för arbetslösa medlemmar in. m.
I två likalydande motioner hemställdes bl. a., att riksdagen måtte bifalla
propositionen med den ändringen att grundstatsbidraget sänktes med
omkring en tredjedel och att skalan för daghjälpsbidraget utformades så
att statsbidraget stege från tre procent vid 3,25 understödsdagar per årsmedlem
till 80 å 85 procent vid minst 26 understödsdagar.
Propositionen och motionerna behandlades av sammansatt stats- och
andra lagutskott i dess utlåtande nr 7. Utskottet föreslog, att riksdagen
med avslag å motionerna, såvitt de avsåge statsbidragsreglerna, måtte antaga
de genom propositionen framlagda förslagen till ändring i förordningen
om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Genom de år 1953 beslutade ändringarna om statsbidrag höjdes grundstatsbidraget
från 75 öre för varje dag, för vilken daghjälp utgivits, till -—
enligt regler för vilka ovan redogjorts — högst 5 kronor. I fråga om daghjälpsbidraget,
för vilket procentsatserna senast fastställts år 1941, och
familjetilläggsbidraget gjordes ingen ändring. Emellertid ökades statens
kostnader för dessa bidrag, enär bidragen utgår med viss procent av daghjälp
resp. familjetillägg samt en väsentlig höjning av understödsbeloppen
genomfördes. Beträffande slutligen förvaltningsbidraget höjdes detta med
vissa belopp.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955
Vid 1954 års riksdag framställdes i två likalydande motioner,
I: 240 av herr Arrhén och II: 420 av herr Håstad m. fl., yrkanden av samma
lydelse som i de nu ifrågavarande motionerna.
Andra lagutskottet avstyrkte i sitt utlåtande nr 14 de i motionerna framställda
yrkandena. Utskottet framhöll därvid bl. a., att genom beslut vid
1953 års riksdag möjliggjorts en väsentlig förbättring beträffande ersättningarna
från arbetslöshetskassorna och att det för kassorna uppenbarligen
vore av betydelse, då de genomförde den beslutade förbättringen av
ersättningarna, att de antagna grunderna för statsbidragen icke alltför
snart ändrades.
Riksdagen godtog utskottets yttrande.
Utskottet
Sedan den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen trädde i verksamhet
år 1935 har rörelsen vuxit till att numera omfatta 1 200 000 försäkrade.
Med försäkringsformen är förenade sådana fördelar såväl för den
enskilde som för samhället, att arbetslöshetsförsäkringen framstår som
den lämpligaste formen för kontanthjälp vid arbetslöshet. Det är därför
ett viktigt samhällsintresse att understödja den vidare utvecklingen av de
erkända arbetslöshetskassornas verksamhet.
För att utöva någon dragningskraft bör försäkringen bereda de försäkrade
förmåner som innebär att de vid arbetslöshet sättes i en märkbart
bättre situation än om de icke varit försäkrade. En väsentlig förbättring av
de ersättningar som vid arbetslöshet utgår till medlemmarna i de erkända
arbetslöshetskassorna möjliggjordes genom beslut vid 1953 års riksdag.
I samband härmed höjdes bl. a. grundstatsbidragen till kassorna. Det ankommer
nu på de olika kassorna att i praktiken genomföra en höjning av
försäkringsbeloppen. Härvid är det — såsom utskottet vid fjolårets riksdag
i yttrande över motioner med samma yrkande som i de nu förevarande
framhöll — för de erkända arbetslöshetskassorna uppenbarligen av betydelse,
att grunderna för statsbidragen icke alltför snart ändras. Av vikt
är också, att genom den år 1953 genomförda höjningen av grundstatsbidragen
även kassor med låg arbetslöshetsrisk, vilka icke eller endast i
ringa mån kommer i åtnjutande av daghjälpsbidrag, bindes vid försäkringen
och därmed underställes den statliga kontrollen med arbetsförmedlingstvång
för arbetslösa medlemmar m. in.
Utskottet vill slutligen framhålla, att statsbidragssystemet redan nu är
så anordnat, att statsbidraget är förhållandevis lågt vid ringa arbetslöshet
men stiger hastigt vid ökande arbetslöshet. De i motionerna föreslagna
ändringarna skulle, ehuru de kan komma att drabba enskilda kassor hårt,
icke medföra någon mera avsevärd accentuering av det sätt, på vilket
statsbidragssystemet sålunda anordnats, och skulle ej heller möjliggöra
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1955 7
någon mera betydande sänkning av statsanslagen ens vid nuvarande fulla
sysselsättning.
På grund av vad sålunda anförts kan utskottet icke tillstyrka de i motionerna
föreslagna författningsändringarna i fråga om statsbidragen till
de erkända arbetslöshetskassorna.
Utskottet hemställer,
att förevarande motioner, I: 167 och II: 298, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 februari 1955
På andra lagutskottets vägnar:
EDVIN JACOBSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Elowsson*, Sunne*, Axel E. Svensson,
fru Svenson, fru Carlqvist, herrar Magnusson, Anders E. Johansson
och Grönkvist;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fru Johansson i Norrköping*,
fru Sandström*, herrar Carlsson i Bakeröd, Odhe, Bengtsson i
Varberg, fröken Sandell och herr Fredriksson.
*; Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Magnusson, som under åberopande av innehållet i förevarande
motioner, I: 167 och II: 298, ansett att utskottet bort hemställa, att riksdagen
med bifall till motionerna måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Förordning
angående ändring i vissa delar av förordningen den 15 juni 1934 (nr 265)
om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 15 juni 1934 om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor ävensom vid förordningen såsom
bilaga fogad tabell med tillhörande särskilda bestämmelser skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år t955
§ 2.
Grundstatsbidrag utgår, där ej annat följer av vad nedan i andra stycket
sägs, för varje dag, för vilken daghjälp utgivits, med dels ett grundbelopp
av en krona 50 öre vid en daghjälp av fem kronor, dels ock ett tilläggsbelopp
av 15 öre för varje hel krona, varmed daghjälpen överstiger fem kronor;
dock må grundstatsbidraget ej i något fall uppgå till högre belopp än tre
kronor 30 öre för varje understödsdag.
Har daghjälpen fastställts till lägre belopp än fem kronor, skall grundstatsbidraget
utgå med 30 procent av det fastställda beloppet.
Daghjälpsbidrag utgår —■ ---särskilda bestämmelser.
Familj etilläggsbidrag utgår---under året.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.
Bilaga till förordningen den 15 juni 1934 (nr 265) om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor.
Antal under- |
Daghiälps- |
Antal under- |
Daghiälps- |
Antal under- |
Daghjälps- |
stödda dagar |
bidragets |
stödda dagar |
bidragets |
stödda dagar |
bidragets |
per medlem |
storlek i % |
per medlem |
storlek i % |
per medlem |
storlek i % |
av hela kost- |
av hela kost- |
av hela kost- |
|||
naden för |
naden för |
naden för |
|||
understöd vid |
understöd vid |
understöd vid |
|||
olika antal |
olika antal |
olika antal |
|||
understödda |
understödda |
understödda |
|||
dagar per |
dagar per |
dagar per |
|||
medlem |
medlem |
medlem |
|||
0—3 |
0,0 |
6 |
36,7 |
17 |
78,1 |
3,25 |
4,0 |
7 |
44,2 |
18 |
79,6 |
3,50 |
7,8 |
8 |
50,4 |
19 |
80,9 |
3,75 |
11,4 |
9 |
55,7 |
20 |
82,0 |
4 |
14,8 |
10 |
60,2 |
21 |
82,9 |
4,25 |
18,2 |
11 |
64,0 |
22 |
83,6 |
4,50 |
21,4 |
12 |
67,2 |
23 |
84,2 |
4,75 |
24,4 |
13 |
70,0 |
24 |
84,6 |
5 |
27,2 |
14 |
72,4 |
25 |
84,8 |
5,25 |
29,8 |
15 |
74,5 |
26—35 |
85,0 |
5,50 |
32,2 |
16 |
76,4 |
Särskilda bestämmelser:
a) Om antalet understödda dagar per medlem är större än 35, beräknas procenttalet genom
35
att multiplicera 85 med —, där n betecknar antalet understödda dagar per medlem.
b) Vid annat antal understödda dagar per medlem än sådant, som direkt framgår ur tabellen,
interpoleras lineärt mellan de i tabellen angivna procenttalen, varvid det erhållna resultatet
avrundas till närmaste tiondels procent. Vid lika avstånd sker avrundningen uppåt.
c) Samma avrundningsregel som under b) tillämpas i fråga om beräkningen av daghjälpsbidraget
för det fall, att antalet understödda dagar per medlem överstiger 35.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 55
503225