Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
1
Nr 32
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts''proposition med
förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik,
dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 25 februari 1955 dagtecknad proposition, nr 112, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogat förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik.
I samband med propositionen har utskottet behandlat
dels fyra i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen de
likalydande motionerna nr 452 i första kammaren av herr Englund m. fl.
och nr 543 i andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. samt de
likalydande motionerna nr 478 i första kammaren av herrar Weiland och
Sunne och nr 587 i andra kammaren av herrar Swedberg och Christenson i
Malmö,
dels ock två före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen
de likalydande motionerna nr 6 i första kammaren av herr Elofsson,
Gustaf, m. fl. och nr 8 i andra kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl.
Beträffande de skäl som ligger till grund för det genom propositionen
framlagda lagförslaget får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas
i det följande, hänvisa till propositionen. I fråga om de skäl motionärerna
åberopat till stöd för sina yrkanden får utskottet hänvisa till motionerna
I: 452, II: 587 och II: 8.
Till utskottet har från justitiedepartementet överlämnats en från överståthållarämbetet
till departementet inkommen skrivelse med en vid densamma
fogad framställning från Stockholms stads valnämnd jämte protokollsutdrag
och promemoria. Redogörelse för skrivelsen och framställningen
lämnas i det följande.
I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må
här endast anmärkas följande.
I propositionen föreslås lagstiftning om anordnande av en allmän folkomröstning
angående högertrafik. Omröstningen föreslås äga rum den 16
oktober 1955. Förslaget behandlar i övrigt frågeställningen vid omröstningen
samt de tekniska anordningarna i samband med densamma.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 32
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag
om folkomröstning angående högertrafik
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Den 16 oktober 1955 skall genom allmän folkomröstning folkets mening
inhämtas om frågan, huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket.
Den som önskar att högertrafik införes röstar ja.
Den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej.
Röstande, som icke önskar taga ställning till frågan om höger- eller vänstertrafik,
äger avlämna blank röstsedel.
2 §•
För omröstningen indelas riket i omröstningsdistrikt. Kommun eller del
av kommun, som vid val till riksdagens andra kammare bildar ett valdistrikt,
skall utgöra ett omröstningsdistrikt.
Omröstningsförrättare är inom varje omröstningsdistrikt den som vid val
till andra kammaren är valförrättare; och skall vad i lagen om val till riksdagen
finnes stadgat om sådan valförrättare äga motsvarande tillämpning
beträffande omröstningsförrättare.
3 §.
Vid omröstningen skall då gällande röstlängd för val till andra kammaren
lända till efterrättelse.
Varje röstande äger en röst.
4 §.
Kungörelse angående omröstningen skall utfärdas av länsstyrelsen sist
den 27 september 1955. Om kungörelsen skall anslag äga rum efter vad
därom stadgas i lagen den 13 mars 1942 med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka. Kungörelsen skall tillika i erforderlig omfattning införas
i ortstidningar.
I kungörelsen skall angivas:
a) den fråga som skall besvaras vid omröstningen och det sätt på vilket
de röstande därvid äga giva sin mening till känna;
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
3
b) dag och tid för omröstningen;
c) omröstningsstället för varje omröstningsdistrikt; samt
d) erinran om rätt för röstande att i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.
5 §•
Omröstningen förrättas å den tid på dagen, som i 58 § första stycket
Jagen om val till riksdagen är stadgad för val till andra kammaren; dock
skall vad i andra stycket nämnda paragraf är föreskrivet om rätt för länsstyrelse
att förordna om annan tid äga motsvarande tillämpning.
Jämväl i övrigt skola beträffande ordningen för omröstningens förrättande
i tillämpliga delar gälla de bestämmelser som i lagen om val till riksdagen
givas med avseende å val till andra kammaren, såvida ej annat följer av vad
nedan stadgas.
I omröstningslokal skola finnas anslagna exemplar av lagen om val till riksdagen
och av denna lag ävensom av länsstyrelsens kungörelse angående omröstningen.
6 §.
Vid omröstningen skall begagnas röstsedel, som är av vitt papper utan
kännetecken och som innehåller ordet ja eller ordet nej eller är blank. Sådana
röstsedlar, lika till storlek och beskaffenhet, skola vid omröstningstillfället
finnas tillgängliga för de röstande.
7 §.
Vid omröstningen skola användas särskilda röstkuvert. Om beskaffenheten
av dessa och deras tillhandahållande skall i tillämpliga delar gälla
vad om valkuvert för val till andra kammaren är stadgat.
8 §.
Omröstning skall ske i den ordning, som för rösträtts utövande vid andrakammarval
är föreskriven; och äger äkta make, under villkor och på sätt
som för valsedelsförsändelse stadgas, avlämna röstsedel genom andra maken
med begagnande av röstsedelsförsändelse.
9 §.
När alla, som före det för omröstningens slut fastställda klockslaget inställt
sig i omröstningslokalen, avlämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden
omröstningen avslutad.
Omedelbart därefter företages preliminär röstsammanräkning. Bestämmelserna
i 68 § lagen om val till riksdagen skola därvid äga motsvarande
tillämpning. Vid ordnande i grupper av sedlar, som avses under 3. d) av
nämnda paragraf, skall iakttagas att ja-sedlar sammanföras i en grupp,
nej-sedlar i en grupp samt blanka sedlar i en grupp; och skall å omslag
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
till varje sådan grupp av sedlar antecknas de inneliggande sedlarnas antal
samt den grupp de tillhöra.
Protokoll skall vid förrättningen föras enligt formulär, som av Konungen
fastställes.
10 §.
Sedan det vid omröstningsförrättningen förda protokollet upplästs och
dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande, förklaras
förrättningen i denna del avslutad.
Omröstningsförrättaren insänder därefter ofördröj ligen till länsstyrelsen
röstomslagen, vilka skola vara omsorgsfullt förseglade under minst två närvarandes
sigill, samt omröstningsprotokollet och röstlängden. Sker insändandet
med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.
11 §•
Vad i 70 § lagen om val till riksdagen stadgas angående rätt för väljare att
vid val till andra kammaren i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning
eller konsulat skall äga motsvarande tillämpning å den som vid
omröstningen önskar avlämna röstsedel; och skola i fråga om förfarandet
i nämnda avseende gälla de i 71—75 §§ samma lag därom meddelade bestämmelserna.
12 §.
Länsstyrelsen skall, sedan röstomslag, omröstningsprotokoll och röstlängder
inkommit från alla omröstningsdistrikt i länet, vid offentlig förrättning
verkställa sammanräkning av de inom länet avgivna rösterna.
Angående sådan förrättnings förberedande och verkställande skall, med
iakttagande jämväl av bestämmelserna i 13 och 14 §§ denna lag, vad i
/6 78 ävensom 83 och 84 §§ lagen om val till riksdagen är stadgat om
röstsammanräkning vid val till andra kammaren äga motsvarande tillämpning.
Röstsedlarna skola förvaras minst ett år efter det att omröstningsförrättningen
avslutats.
13 §.
Ogill är röstsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;
vilken, om den ej är blank, upptar annat ord än »ja» eller »nej».
Finnas i ett röstkuvert två likalydande röstsedlar, skall allenast en sedel
räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett röstkuvert två röstsedlar eller
finnas i ett röstkuvert flera än två röstsedlar, äro de alla ogilla. Där i
röstkuvert finnes jämte röstsedel annat än sådan sedel, är röstsedeln ogill.
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
14 §.
Omröstningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokollet
över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är omröstningsförrättningen
avslutad.
Sedan tid för besvär mot förrättningen utgått, insändes till inrikesdepartementet
avskrift av sammanräkningsprotokollet jämte uppgift, huruvida
besvär anförts.
15 §.
Sedan till inrikesdepartementet från länsstyrelserna inkommit protokoll
över de av dem förrättade sammanräkningarna och omröstningsförrättningarna
vunnit laga kraft, verkställes inför chefen för nämnda departement
sammanräkning av de inom hela riket avgivna rösterna.
16 §.
Förmenar någon, att folkomröstningen icke försiggått i laga ordning, äger
han att däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden
att hos länsstyrelsen äska behörigt protokollsutdrag. Protokoll bör
inom tre dagar därefter till klaganden utlämnas; och skall han vid förlust
av talan sist inom tio dagar efter omröstningsförrättningens slut med sina
till Konungen ställda besvär inkomma till länsstyrelsen, som genom tillkännagivande
i länskungörelserna och i ortstidning utsätter viss kort tid,
inom vilken förklaring över besvären må av vederbörande till länsstyrelsen
avgivas. Sedan denna tid tilländagått, har länsstyrelsen att besvären jämte
de förklaringar, som må hava inkommit, ofördröj ligen till Konungen insända
för att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.
17 §.
Det åligger kommunerna att tillhandahålla lämpliga omröstningslokaler
och att gälda kostnaden för de anordningar, som äga samband därmed.
Röstsedlar, kuvert och omslag skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas;
och skola med avseende härå bestämmelserna i 96 § lagen om val till
riksdagen äga motsvarande tillämpning.
18 §.
Angående statlig upplysningsverksamhet i samband med omröstningen
skall gälla vad därom särskilt bestämmes.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, erinrar i propositionen
till en början om att Kungl. Maj:t på föredragning av statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit, att en rådgivande
folkomröstning angående frågan om högertrafik skall anordnas, varvid
tillika framlagts förslag rörande vissa anslag i samband med omröstningen.
Beträffande det i nu förevarande proposition, nr 112, framlagda förslaget
till lagstiftning i folkomröstningsfrågan anför departementschefen inledningsvis
bl. a. följande.
»Det grundläggande stadgandet om rådgivande folkomröstning upptages i
49 § 2 mom. regeringsformen. Som bekant antogs vid 1954 års riksdag1
såsom vilande ändrad lydelse av nämnda stadgande jämte därtill anslutande
bestämmelser i riksdagsordningen, vilken ändring syftade till ett
utbyggande av folkomröstningsinstitutet i viss omfattning. Den angivna
författningsändringen är emellertid alltjämt beroende på vidare grundlagsenlig
behandling. Enligt den äldre lydelse av 49 § 2 mom. regeringsformen,
som sålunda fortfarande gäller, ankommer det på Konungen och
riksdagen gemensamt att besluta om allmän folkomröstning, när det i
ärende av särskild vikt prövas nödigt att före dess avgörande inhämta
folkets mening. Beslutet skall ges formen av samfällt stiftad lag, vilken
tillika skall innehålla bestämmelser om den eller de frågor som skall besvaras
samt om tid och sätt för omröstningen. Handläggningen av nämnda
lagfråga ankommer på justitiedepartementet. Med anledning härav har
inom justitiedepartementet utarbetats förslag till lag om folkomröstning
angående högertrafik. Detta förslag ansluter sig i tillämpliga delar nära
till det förslag till en allmän folkomröstningslag som tidigare framlagts
av 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning (SOU 1952: 7). Jag
vill emellertid betona att jag med det nu framlagda förslaget icke avsett
att taga ståndpunkt till den närmare utformningen av de generellt tilllämpliga
lagbestämmelser om allmän folkomröstning, vilka enligt vad vid
folkomröstningsreformen förutsatts skall utfärdas i samband med ikraftträdandet
av de nya grundlagsstadgandena i ämnet.»
I fortsättningen lämnar departementschefen en redogörelse för innehållet
i lagförslaget, till vilken utskottet torde få hänvisa. Dock må här anmärkas,
att departementschefen beträffande utformningen av frågeställningen
vid omröstningen hänvisar till vad chefen för kommunikationsdepartementet
anfört i denna del samt anför:
»Enligt förslaget skall endast en fråga föreläggas de röstande, och denna
fråga skall gälla, huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket. Frågan
skall besvaras med ja eller nej. Omröstningspropositionen har i anslutning
härtill utformats sålunda, att den som önskar att högertrafik införes
1 Prop. nr 193; KU uti. nr 16.
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
röstar ja, medan den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej.
För att lämna tillfälle åt röstande, som ej önskar taga ställning till frågan
om höger- eller vänstertrafik, att ge uttryck häråt har det vidare ansetts
lämpligt att i förslaget uttryckligen ange att den röstande i sådant fall äger
avlämna blank röstsedel.»
Vidare må här återgivas följande av vad departementschefen anför om
rätt att deltaga i omröstningen samt om omröstningsdistrikt:
»Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen
en var som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare.
Det synes naturligt att även reglerna för förfarandet vid folkomröstningen
utformas i nära överensstämmelse med vad gäller för valen till andra
kammaren. Denna princip ligger också till grund för det förut omnämnda
förslaget av folkomröstningsutredningen till generella bestämmelser om
allmän folkomröstning, och samma system tillämpades även i stort sett
redan vid anordnandet av 1922 års förbudsomröstning. Liksom då skedde
bör således för rösternas avlämnande riket indelas i omröstningsdistrikt
motsvarande valdistrikten vid valen till andra kammaren.»
Motionerna m. m.
I de före propositionens avlämnande väckta likalydande motionerna I: 6
och II: 8 hemställes, att riksdagen för sin del enligt § 49 mom. 2 regeringsformen
måtte besluta antaga lag om allmän folkomröstning i frågan om
eventuell övergång till högertrafik samt att vederbörande utskott måtte utarbeta
förslag till sådan lag.
I de likalydande motionerna 1:452 och 11:543 hemställes, att riksdagen
ville för sin del antaga lag om folkomröstning angående lagstiftning mot
onykterhet hos motorförare av i huvudsak den lydelse som angivits i motionerna.
I de likalydande motionerna I: 478 och II: 587 föreslås, »att riksdagen
med ändring av vad Kungl. Maj:t föreslagit i proposition nr 112 för sin del
måtte besluta avslå det däri framlagda förslaget angående blank sedel vid
1955 års folkomröstning samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag
till de justeringar i lagtexten som erfordras i anledning härav».
I skrivelsen från Stockholms stads valnämnd föreslås, att förslaget till
lag om folkomröstning angående högertrafik »måtte förses med ett stadgande,
som medger sammanslagning av två eller flera andrakammarvaldistrikt
till ett omröstningsdistrikt». överståthållarämbetet har -—- i den
skrivelse till justitiedepartementet, varmed ämbetet överlämnat valnämndens
framställning — förklarat sig för egen del anse, att det skulle vara en
fördel, om ett dylikt stadgande kunde inflyta i lagen.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
Utskottet
Utskottet vill till en början erinra om att Kungl. Maj:t i den till statsutskottet
hänskjutna propositionen nr 111 till årets riksdag föreslagit, att
en rådgivande folkomröstning i högertrafikfrågan skall anordnas, samt
att statsutskottet i sitt yttrande nr 131 i anledning av propositionen tillstyrkt
Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet har därför icke att ingå på frågan
huruvida folkomröstning i högertrafikfrågan skall äga rum utan endast att
•— för det fall riksdagen fattar beslut i enlighet med statsutskottets tillstyrkan
— behandla frågan om lagstiftning i ämnet.
I anledning av yrkandet i motionerna 1:452 och 11:543, att riksdagen
ville för sin del antaga en lag om folkomröstning angående lagstiftning mot
onykterhet hos motorförare, vill utskottet erinra om att i de likalydande
motionerna I: 453 och II: 544, vilka väckts i anledning av propositionen nr
111 och behandlats i statsutskottets nyssnämnda utlåtande nr 131, yrkats,
att de i propositionen nr 111 för den föreslagna folkomröstningen i högertrafikfrågan
begärda anslagen måtte uppräknas med vissa belopp för bestridande
av merkostnaderna för en samtidig folkomröstning i trafiknykterhetsfrågan.
Statsutskottet har i denna fråga hänvisat till vad statsutskottet
i sitt utlåtande anfört beträffande angelägenheten av att själva frågeställningen
vid den i propositionen behandlade folkomröstningen utformas
så enkelt som möjligt, och uttalat, att detta syfte torde motverkas av ett
sammanförande av helt artskilda spörsmål enligt motionärernas förslag,
samt avstyrkt bifall till de nämnda motionerna.
Utskottet som delar uppfattningen, att frågeställningen vid en folkomröstning
bör vara så enkel som möjligt, anser det ur denna och andra synpunkter
icke lämpligt, att frågan om utformandet av lagstiftningen rörande
onykterhet hos motorförare göres till föremål för folkomröstning samtidigt
med högertrafikfrågan. Utskottet kan därför icke tillstyrka nu förevarande
motioner.
Den i motionerna 1:478 och 11:587 berörda frågan om blank sedel vid
folkomröstningen i högertrafikfrågan har upptagits till behandling i propositionen
nr 111. Statsutskottet har i sitt ovannämnda utlåtande funnit
det tveksamt, om tillräckliga skäl föreligger för redovisning av även en
tredje ståndpunkt, men har dock förklarat, att statsutskottet icke vill motsätta
sig departementschefens förslag. Under hänvisning härtill — och då
frågan om avslag å propositionen nr 112, i vad avser blank sedel, därest
riksdagen godkänner statsutskottes utlåtande, torde ha förfallit — får utskottet
uttala, att lagstiftningen i denna del torde böra utformas på sätt
i propositionen nr 112 föreslagits.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag i förevarande proposition skall riket för
omröstningen indelas i omröstningsdistrikt. Kommun eller del av kommun
som vid val till riksdagens andra kammare bildar ett valdistrikt, skall
enligt förslaget utgöra ett omröstningsdistrikt. Stockholms stads valnämnd
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955 9
har i en till utskottet överlämnad skrivelse framfört det förslaget, att möjlighet
skulle tillskapas för länsstyrelserna att förordna om sammanslagning
av två eller flera andrakammarvaldistrikt till ett omröstningsdistrikt.
Utskottet kan icke biträda detta förslag. Såsom departementschefen framhållit
synes det naturligt, att reglerna för förfarandet vid folkomröstningen
utformas i nära överensstämmelse med vad som gäller för valen till andra
kammaren. I enlighet härmed bör jämväl enligt utskottets mening riket
indelas i omröstningsdistrikt motsvarande valdistrikten vid valen till andra
kammaren. En sammanslagning av valdistrikten kunde komma att för de
röstberättigade försvåra deltagandet i valet. Mot en sammanslagning talar
även att Kungl. Maj :ts förslag överensstämmer med det förslag till en allmän
folkomröstningslag som framlagts av 1950 års folkomröstnings- och
valsättsutredning och att det synes vara av värde att man nu får tillfälle
att, även i nu förevarande detalj, i praktiken pröva utredningens förslag.
Beträffande de olika detaljbestämmelserna i övrigt i Kungl. Maj :ts lagförslag
har utskottet icke funnit anledning till erinran eller särskilt yttrande.
De före propositionens avlämnande väckta motionerna I: 6 och II: 8 vari
yrkats, att riksdagen måtte besluta antaga lag om allmän folkomröstning i
högertrafikfrågan, torde få anses besvarade genom vad utskottet i anledning
av propositionen anfört.
På grund av det anförda får utskottet — under erinran om vad statsutskottet
i sitt utlåtande nr 131 anfört och hemställt —
dels anmäla, att yrkandet i motionerna 1:478 och II:
587 förfallit;
dels ock hemställa,
A. att riksdagen måtte för sin del antaga det vid propositionen
fogade förslaget till lag om folkomröstning angående
högertrafik;
B. att motionerna I: 452 och II: 543 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd; samt
C. att motionerna I: 6 och II: 8 måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt.
Stockholm den 13 maj 1955
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN
2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 9 samt. 2 avd. Nr 32
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1955
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,
Magnusson, Nils Theodor Larsson*, Grönkvist, fru Hamrin-Thorell*
och herr Alexanderson;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo*, fru Johansson i
Norrköping, herr Nilsson i Göteborg*, herrar Lundberg, Ericsson i Näs,
Rimmerfors, Fredriksson och fröken Wetterström.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
1) av herrar Nils Theodor Larsson, Lundberg och Ericsson i Näs; samt
2) vid utskottes hemställan under B. av herr Rimmerfors.
Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
BSO978