12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Nr 5

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner om upphävande av bestämmelsen om kyrkoherdes
självskrivenhet som ordförande i kyrkorådet.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 121
i första kammaren av herr Einar Persson m. fl. och nr 153 i andra kammaren
av herr Persson i Tandö hemställes, att riksdagen måtte besluta upphäva
bestämmelsen om kyrkoherdes självskrivenhet som ordförande i
kyrkorådet samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför
erforderliga lagändringar.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 40 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse skall i varje
församling finnas ett kyrkoråd. Två eller flera församlingar kunna, även
om de icke utgöra en kyrklig samfällighet, ha gemensamt kyrkoråd. De
kunna också, med bibehållande av sina särskilda kyrkoråd, utse ett gemensamt
kyrkoråd för vård om viss eller vissa angelägenheter. Församlingar,
som tillsammans bilda ett pastorat, skola dock alltid för vården om pastoratets
angelägenheter ha ett gemensamt kyrkoråd.

Kyrkorådets uppgifter angivas i 41 § församlingsstyrelselagen. Dit höra i
första hand den s. k. kyrkotukten samt förvaltningen av församlingens
ekonomiska och andra angelägenheter. Vidare är kyrkorådet beredningsoch
verkställighetsorgan åt kyrkostämma eller kyrkofullmäktige. Bland
övriga uppgifter må nämnas, att kyrkorådet tillsätter och avskedar kyrkobetjänte.

Ordförande i kyrkorådet är kyrkoherden eller annan prästman, som utses
på sätt som närmare angives i 46 §. Någon ständig vice ordförande finnes
icke, utan utses vid varje särskilt tillfälle, då ordföranden är hindrad att
inställa sig.

Såsom ordförande i kyrkorådet har kyrkoherden rätt att yttra sig och
framställa förslag vid sammanträden med kyrkostämma och kyrkofullmäktige.
I besluten får han däremot ej deltaga med mindre han har rösträtt
å kyrkostämman resp. är vald ledamot av kyrkofullmäktige (11, 37 §§).
Kyrkorådets ordförande kan emellertid, även om han icke är röstberättigad
å kyrkostämma eller vald till ledamot av kyrkofullmäktige, väljas till stämmans
eller fullmäktiges ordförande (12, 33 §§).

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 dr 1955

13

Jämväl i övrigt intager kyrkoherden viss särställning inom den kommunala
organisationen. Sålunda är kyrkoherden eller viss annan prästman
berättigad att deltaga i skolstyrelses och fattigvårdsstyrelses förhandlingar
(13 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner, 13 § fattigvårdslagen). Kyrkoherden
kan dessutom väljas till ordförande i skolstyrelsen, oaktat han ej
är vald till ledamot av styrelsen (10 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner).
Slutligen skall enligt barnavård slagen (3 §) en i församlingstjänst
inom kommunen anställd ordinarie präst vara ledamot av nämnden.

Beträffande ordförandeskap i kyrkoråd yttrade konstitutionsutskottet
vid de nuvarande bestämmelsernas tillkomat (utlåtande nr 31 vid 1930 års
riksdag s. 13), att det borde tillkomma kyrkoherden på grund av hans
ämbetsställning enligt gällande kyrkolag. Utskottet uttalade vidare, att det
med hänsyn såväl till den ställning pastor intager i församlingen som till
arten av de uppgifter, vilkas fullgörande ankommer på kyrkorådet — utskottet
erinrade om att detta i avseende på religionens och sedernas vård
skulle vaka över efterlevnaden av gällande författningar — torde för undvikande
av motsättning mellan ämbetsförvaltning och självförvaltning vara
riktigt, att han även i fortsättningen kvarstode såsom rådets självskrivne
ordförande.

Något förslag om ändring av regeln om kyrkoherdes självskrivenhet såsom
ordförande i kyrkoråd har, under den tid 1930 års lag om församlingsstyrelse
gällt, icke väckts inom riksdagen förrän i de nu förevarande
motionerna.

Utskottet vill i anledning av motionerna erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1953
tillkallat sakkunniga för att verkställa översyn av gällande församlingsstyrelselagstiftning.
Departementschefen uttalade därvid, att de sakkunniga
hade att verkställa utredning rörande den kyrkliga kommunallagstiftningens
anpassning efter den — då föreslagna — nya allmänna kommunallagen
sålunda, att i den mån icke sakliga skäl betingade skiljaktigheter, överensstämmelse
borde råda i form och innehåll mellan de kyrkliga och de borgerliga
kommunalförfattningarna. I direktiven för utredningen berördes ett
antal frågor, som särskilt borde uppmärksammas av de sakkunniga, varjämte
det medgavs de sakkunniga att i samband med de särskilt nämnda
undersökningarna till prövning upptaga även andra frågor rörande församlingsstyrelselagstiftningcn,
vilka kunde vara aktuella eller uppkomma under
arbetets gång. Enligt vad utskottet inhämtat ha de sakkunniga, som väntas
under nästa år framlägga slutligt betänkande med förslag till ändrad kyrkokommunal
lagstiftning, till behandling upptagit frågan om kyrkoherdes
självskrivenhet såsom ordförande i kyrkoråd. Då det i motionerna väckta
spörsmålet sålunda är under utredning, anser utskottet, att ställningstagande
till denna fråga bör anstå till dess resultatet av de sakkunnigas
arbete föreligger till bedömning.

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 121 och II: 153, icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1955

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

Närvarande :

från första kammaren: herrar Englund*, Hällgren*, Damström, Pettersson,
Weiland, Herlitz, Fritiof Karlsson*, Erik Olsson, Sörlin och Sigfrid
Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Norén, Swedberg*,
Spångberg, Nordkvist i Kalmar, fru Svedberg, herrar Nilsson i Göingegården,
Edberg och Andersson i Brämhult.

* Ej närvarande vid justeringen.

Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.