Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1955
7
Nr 18
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion angående utredning om taxeringsmäns straffrättsliga
ansvar m. m.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 380, av herr Håstad hemställes, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning om taxeringsmäns
straffrättsliga ansvar och »om behovet eller inte av det skydd för taxeringsmän,
som § 113 regeringsformen stadgar».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I § 113 regeringsformen stadgas, att taxeringsmän, som riksdagens bevillnings
föreskrifter å dess vägnar tillämpa, ej skola för debitering eller
taxering kunna till något ansvar ställas. Med taxeringsmän torde förstås
ordförande och ledamöter i de olika beskattningsnämnderna. Åtalsskyddel
avser endast taxeringsmännens åtgärder vid taxering och debitering. Enligt
strafflagen är sålunda den som sitter i beskattningsnämnd underkastad
partiellt ämbetsansvar, avseende bland annat brott mot tystnadsplikt. Lixsom
taxeringsmännen sålunda äro underkastade ämbetsansvar, ha de enligt
strafflagen också straffskydd som ämbetsmän.
Det nu ifrågavarande stadgandet, som väsentligen oförändrat funnits
i regeringsformen sedan dennas tillkomst, torde, då det infördes, främst
ha avsett att skydda riksdagens beskattningsmakt mot Kungl. Maj :t och
kronan. Stadgandet har emellertid tolkats sa, att taxeringsmännen äio
skyddade mot åtal jämväl från de skattskyldigas sida för felaktigheter vid
taxeringen.
År 1933 väcktes en motion (11:10 av herrar Wallén och Johanson i Hallagården)
om upphävande av § 113 regeringsformen. På hemställan av konstitutionsutskottet
avslog riksdagen motionen. I sitt utlåtande (nr 11) anförde
utskottet, att det skydd, som tillförsäkrats taxeringsmännen i paragrafen,
alltfort syntes vara av betydelse. Taxeringsmyndigheterna borde,
fortsatte utskottet, kunna verkställa det dem anförtrodda grannlaga arbetet
utan att riskera att bliva ställda till ansvar för att vid något tillfälle en
förment för hög eller för låg taxering ägt rum; i varje fall torde ett borttagande
av bestämmelsen icke kunna verka fördelaktigt på taxeringsarbetet,
och ej heller hade påvisats några olägenheter eller missförhållanden, vilka
kunde ha sin grund i bestämmelsen och motivera en ändring av densamma.
s
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1955
Anslutningsvis åberopade utskottet, att bestämmelsen därjämte sammanhängde
med riksdagens beskattningsrätt och i sin mån alltjämt betonade
taxeringens karaktär av självförvaltningsverksamhet.
I en år 1953 väckt motion (II: 90 av herr Håstad) hemställdes »att riksdagen
måtte för sin del upphäva § 113 regeringsformen». I sitt av riksdagen
godkända utlåtande (nr 4) avstyrkte konstitutionsutskottet motionen
samt anförde:
»Under den tid § 113 regeringsformen gällt har Kungl. Maj:ts och ämbetsverkens
inflytande på taxeringsarbetet efter hand ökats väsentligt. Detta
har skett dels genom ändrade grunder för sammansättningen av beskattningsnämnderna
— Kungl. Maj :t och ämbetsverken ha sålunda nu betydligt
större inflytande härvidlag än vad som varit fallet tidigare — dels
genom andra organisatoriska förändringar och nybildningar. I sistnämnda
avseende må erinras om taxeringsavdelningarna vid länsstyrelserna och om
riksskattenämnden, vilka inrättats under de senast förflutna tio åren.
Frågan om ytterligare ändring av taxeringsorganisationen utredes för
närvarande efter hemställan av riksdagen (skrivelse nr 219/1950) av 1950
års skattelagssakkunniga. I direktiven för utredningens verksamhet har
chefen för finansdepartementet i hithörande del anfört bland annat, att
taxei ingsnämnderna torde vara i behov av yrkeskunnigt biträde i avsevärt
större omfattning än som nu kunde beredas dem. Departementschefen har
föi t fram tanken på att sådant biträde kunde beredas nämnderna genom
heltidsanställda tjänstemän. I direktiven räknas med att organisatoriska
förändringar kunde komma att ske även i fråga om prövningsnämnderna.
Det förefaller icke uteslutet, att de sakkunniga komma att föreslå sådana
ändringar av gällande bestämmelser, att taxerings- och prövningsnämnderna
skulle förändras såväl till organisation som till arbetssätt. Frågan om upphävande
eller ändring av § 113 regeringsformen synes därför böra upptagas
till närmare övervägande först sedan de sakkunnigas förslag i nu ifrågavarande
delar framlagts, något som torde komma att ske i god tid före
utgången av valperioden för den nuvarande andra kammaren.»
Betänkande med förslag till effektivare taxering avlämnades av 1950
års skattelagssakkunniga den 8 september 1954 (SOU 1954:24). I betänkandet
föreslogos bland annat olika åtgärder i syfte att erhålla eu ändamålsenligare
taxeringsorganisation. Sedan vissa delar av sakkunnigbetänkandet
överarbetats inom finansdepartementet, har i proposition (nr 160) till
innevarande års riksdag framlagts förslag till ändrade regler om uppgiftsskyldighet
och taxeringskontroll. Däremot har förslag till ändrad taxeringsorganisation
icke upptagits i propositionen. I denna (s. 1 f, 34 och 81) har
angivits, att sistnämnda spörsmål befunnits kräva vtterligare utredning
genom särskilda sakkunniga.
Den 11 mars 1955 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst fyra utredningsmän för att verkställa en översyn
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1955
9
av taxeringsorganisationen och därmed sammanhängande spörsmål. I direktiven
för utredningen framhålles, att densamma bör omfatta bland annat
frågorna om taxeringsarbetets organisation i första instans och om prövningsnämndernas
ställning och arbetsformer. Enligt direktiven bör utredningen
bedrivas med sådan skyndsamhet att förslag i ämnet skall kunna
underställas 1956 års riksdag.
Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att taxeringsorganisationen
och därmed sammanhängande spörsmål alltjämt äro under utredning av
inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga. I likhet med vad utskottet
framhöll i sitt ovan citerade utlåtande år 1953, anser utskottet, att
frågan om upphävande eller ändring av § 113 regeringsformen bör upptagas
till närmare övervägande först sedan resultatet av nämnda utredning föreligger.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion, 11:380, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 maj 1955
På konstitutionsutskottets vägnar:
J. W. PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Englund, Hällgren, Wahlund,
Pettersson, Weiland, Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Olsén*; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Fast*, Håstad,
Swedberg, Spångberg*, Jonsson i Haverö*, Nordkvist i Kalmar, Hainrin*,
Andersson i Linköping* och Dahl.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Håstad.