Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

1

Nr 1

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner, m. m.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts
framställningar under nionde huvudtiteln i den till riksdagen den 4 januari
1955 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för
hudgetåret 1955/56 m. m.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.

A. Jordbruksdepartementet

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten
1 (s. 1—2) gjorda framställning innebär — förutom hemställan till riksdagen
att fastställa ändrad avlöningsstat —- en anslagsanvisning av 710 000
kronor, vilket belopp understiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår med 2 000 kronor. Anslagsberäkningen innebär å ena sidan en höjning,
som hänför sig med 11 900 kronor till avlöning av ytterligare en amanuens
i reglerad befordringsgång och med 6 100 kronor till automatiska utgiftsförändringar.
Å andra sidan har ordinarieposten med hänsyn till belastningen
under de senaste budgetåren nedräknats med 20 000 kronor.

I anslutning härtill har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 177 av herr Johansson,
Anders, m. fl. och II: 219 av herr Staxäng m. fl., vari yrkats, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte som sin mening giva till känna,
att skogssakkunnig förordnas att inom jordbruksdepartementet vara föredragande
i skogsfrågor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts beräkning av anslaget har utskottet intet
att erinra.

Vad angår det i motionerna I: 177 och 11:219 framförda förslaget att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttala, att en
skogssakkunnig bör förordnas i jordbruksdepartementet såsom föredragande
i skogsfrågor, får utskottet erinra om att spörsmålet så sent som vid
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

1953 års höstriksdag behandlats av utskottet. I sitt utlåtande nr 42 anförde
utskottet med anledning av motionen 1:2 — vari ifrågasatts bl. a. att en
skogsminister eller åtminstone en skogssakkunnig borde tillsättas inom
jordbruksdepartementet - - att även utskottet fann det önskvärt, att skogsfrågorna
inom departementet ägnades det intresse och den tid, som motsvarade
den framträdande plats skogsnäringen numera intog inom landets
näringsliv. Enligt utskottets förmenande borde det emellertid ankomma på
Kungl. Maj :t att, därest så befunnes påkallat, vidtaga de förändringar inom
departementets arbetsfördelning, som kunde anses behövliga. Utskottet
hemställde slutligen, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som
sin mening giva till känna vad utskottet anfört beträffande detta och andra
i sistnämnda motion berörda spörsmål. Riksdagen beslöt i enlighet härmed
(rskr. 423). Vid sådant förhållande anser utskottet, att den i motionerna
1:177 och 11:219 framförda begäran icke bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning,

a) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 410 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 181 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 81 000

Summa kronor 710 000

b) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

B. att motionerna 1:177 och 11:219 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 2 (s. 2—3) innefattar en medelsanvisning av 61 600 kronor,
vilket belopp med 1 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Beräkningen innebär å ena sidan en ökning av delposten
till övriga expenser med 2 600 kronor och å andra sidan en minskning av
posten till reseersättningar med 1 000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker bifall till framställningen, hemställer,
att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
61 600 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

3

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 3 (s.
4—12) gjorda framställning innebär — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändring i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat
— en medelsanvisning av 2 211 300 kronor, vilket belopp med
5 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1: 178 av herr Larsson, Sigfrid, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att en husdj ursbyrå inrättas inom lantbruksstyrelsen enligt det förslag,
som styrelsen framlagt i sina anslagsäskanden till 1955 års statsverksproposition,
och att stuteribyrån genom hästavelsärendenas överförande till
husdjursbyrån avvecklas så snart de personella förhållandena detta medgiver;
samt

2) I: 179 av fru Svenson och herr Larsson, Sigfrid, likalydande med II:
239 av herrar Hansson i önnarp och Ericsson i Näs, i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att en tjänst såsom förste byråinspektör
i lönegrad Ce 29 inrättas å lantbruksstyrelsens undervisningsbyrå.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte
för nästa budgetår höjas med 91 300 kronor till 2 297 000 kronor enligt föl -

jande beräkning.

ökning Minskning

1. Lantbruksbyrån

1 byrådirektör i Ce 31 i st. för 1 förste byråagronom i Ce 29 1 836

Överföring till en nyinrättad husdjursbyrå av 1 byrådirektör
i Ca 33, 2 statskonsulenter i Ca 29, 1 assistent
i Ce 23, 1 kansliskrivare i Ca 15 samt 1 kontorsbiträde

i Ca 8 ............................................. 105 420

Överföring till lantbrukshögskolans och statens lantbruks försöks

avlöningsanslag av 1 assistent i Ce 22 ....... 12 300

2. Husdjursbyrån

1 byråchef i Ca 37 .................................. 28 236

2 statskonsulenter i Ca 31 ........................... 45 624

1 byråagronom i Ce 27 .............................. 18 276

1 assistent i Ce 23 .................................. 16 464

3 överkontrollassistenter i Ce 19 ...................... 35 604

1 kansliskrivare i Ca 15............................. 11 340

1 kontorsbiträde i Ca 8 .............................. 8 652

1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång............ 7 896

3. Undervisningsbyrån

1 förste byråinspektör i Ce 29 i st. för 1 arvodesavlönad
inspektris........................................... 17 748

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Ökning Minskning

5 721

1 512

21 550_

214 738 123 441

+ 91 297

Såsom motivering till de ovan under 1—3 upptagna äskandena har lantbruksstyrelsen
anfört i huvudsak följande.

Motiv. 1 och 2. I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår framlade
lantbruksstyrelsen förslag till omorganisation av lantbruksbyrån. Förslaget
innebar dels att husdjursärendena skulle utbrytas ur lantbruksbyrån
och överflyttas till en husdj ursbyrå, dels att den därefter återstående egentliga
lantbruksbyrån skulle erhålla en viss personalförstärkning. Rörande
behovet av och motiven i övrigt för en sådan omorganisation hänvisar styrelsen
till den redogörelse för förslaget, som intagits i 1954 års statsverksproposition
(IX ht s. 6 ff) och erinrar om att jag i nämnda proposition
framhöll (IX ht s. 13), att jag då icke var beredd att tillstyrka den ifrågasatta
omorganisationen. I samband med ärendets behandling i riksdagen
fann jordbruksutskottet (JoU 1 s. 9) anledning föreligga att överväga att
utbryta husdj ursärendena ur lantbruksbyrån och överflytta dem till en särskild
byrå. Innan en sådan åtgärd vidtogs, var det emellertid enligt utskottets
mening nödvändigt, att den nya byråns organisation gjordes till
föremål för ytterligare utredning. Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed
(rskr. 9).

Såsom styrelsen framhöll förra året har några mera genomgripande ändringar
icke skett i lantbruksbyråns organisation under de senaste 20 åren.
Den snabba utvecklingen inom jordbruksnäringen, särskilt husdjursskötseln
och vad därmed sammanhänger, har emellertid efter hand lett till en
sådan ökning av byråns arbetsuppgifter och arbetsbörda, att en allt större
del av arbetskraften måst tagas i anspråk för löpande arbete, samtidigt
som svårigheterna vuxit för byråchefen att överblicka och behärska arbetsmaterialet.
Efter ytterligare överväganden är styrelsen för sin del alltjämt
övertygad om att spörsmålet kan lösas rationellt endast genom att
handläggningen av husdj ursärendena överflyttas till en särskild byrå och
lantbruksbyrån samtidigt erhåller en förstärkt organisation. Den omorga -

4. Jordbruksekonomiska byrån

1 förste aktuarie i Ce 29, 1 amanuens i Cf 21—Ce 25 och
4 kontorsbiträden i Cf 4—Ce 8 i st. för motsv. Cg-tjänster..

5. Sociala byrån

1 byrådirektör i Ca 29 på övergångsstat avföres ur personalförteckningen
...................................

6. Kameralbyrån

1 revisionskommissarie i Ca 29 i st. för 1 förste revisor i Ca 29

7. Kanslibyrån

1 materialförvaltare i Ca 17 i st. för Ca 14...........

8. Överförande å ordinarie stat av 2 kontorsbiträden i Ce 8

9. Löneklassförändringar och reglerad befordringsgång.....

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

5

nisation, som styrelsen därför nu ånyo förordar, avviker i princip icke från
det förslag, som framlades i fjol. I syfte att minska kostnaderna föreslås
emellertid vissa jämkningar i fråga om personaluppsättningen vid såväl
den blivande husdjursbyrån som lantbruksbyrån. Kostnadsminskningen har
kunnat åstadkommas bl. a. genom att det visat sig möjligt att disponera
eu något större del av den inom styrelsen redan tillgängliga arbetskraften
för de ifrågavarande byråerna. Styrelsen anför härom vidare.

Husdjursbyrån skulle enligt det tidigare förslaget bestå av 1 byråchef
i Ca 37, 2 byrådirektörer i Ca 31, 1 byrådirektör i Ce 31, 1 byråagronom
i Ce 27, 1 assistent i Ce 23, 1 assistent i Ce 22, 1 kontorist i Ce 13, 1 kontorsbiträde
i Ca 8 och 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt
3 överkontrollassistenter i Ce 17. Ett genomförande av förslaget skulle ha
medfört en ökning av avlöningskostnaderna för styrelsen med 85 644 kronor.
Beträffande de olika befattningshavarnas arbetsuppgifter anfördes, att
de tre byrådirektörerna skulle under överinseende av byråchefen handha
var sitt av byråns tre huvudsakliga ämnesområden, husdjurskontroll, utfodringsfrågor
och frågor rörande husdjursaveln. Byråagronomen avsågs
närmast skola biträda byråchefen med det löpande byråarbetet. Kontoristen
slutligen skulle föra byråns diarium och register samt vara byråchefens
sekreterare.

Vid sina nyssnämnda överväganden har styrelsen funnit, att det åtminstone
tills vidare torde bli möjligt för byråchefen å husdjursbyrån att, vid
sidan om sina åligganden som chef för byrån, själv omedelbart handha
skötseln av en utav byråns huvudsakliga verksamhetsgrenar. I avvaktan på
att erfarenheter vinnes härutinnan förordar styrelsen, att den ursprungligen
föreslagna tjänsten som byrådirektör i Ce 31 tills vidare icke inrättas.
En ovillkorlig förutsättning härför är dock enligt styrelsens mening, att de
två för de återstående huvudgrenarna av byråns verksamhet avsedda befattningshavarna
verkligen blir fullt kompetenta att självständigt och på
eget ansvar fullgöra sina uppgifter under byråchefens inseende. Såväl ur
denna synpunkt som med hänsyn till de av styrelsen i tidigare sammanhang
redovisade svårigheterna att rekrytera de nuvarande statskonsulenttjänsterna
synes det nödvändigt, att de för nämnda befattningshavare avsedda
tjänsterna placeras lägst i lönegrad 31. Även om dessa tjänster kan besätta?
med för ett självständigt handhavande av uppgifterna väl kvalificerade personer,
kvarstår dock att det nu framlagda förslaget medför en väsentligt
ökad arbetsbörda för byråchefen. En ytterligare förutsättning för förslagets
genomförande måste därför vara, att denne erhåller kvalificerat biträde
för de uppgifter, för vilkas fullgörande han själv skall ha omedelbart ansvar.
I fråga om inrättandet av en byråagronomtjänst i Ce 27 finner styrelsen
sig med hänsyn härtill icke kunna göra någon eftergift. Åt denne
befattningshavare bör kunna anförtros att bereda även mera komplicerade
ärenden till föredragning och i övrigt biträda med inom byrån förekommande
utredningar. Det bör även kunna uppdragas åt honom att mera
självständigt handlägga ärenden inom ett begränsat ämnesområde ävensom
löpande ärenden i allmänhet av rutinmässig karaktär. Behovet av eu betattningshavare
för uppgiften att föra byråns diarium och register samt att
vara byråchefens sekreterare har styrelsen funnit sig kunna tillgodose genom
att till byrån överföra en kansliskrivare i Ca 15. Denna arbetskraft
har kunnat friställas för dessa uppgifter genom en nyligen genomförd omorganisation
av arbetet på en annan byrå. Härav följer, att den i det ursprungliga
förslaget upptagna kontoristtjänsten nu icke skulle behöva in -

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

rättas. Styrelsen förutsätter härvid, att kansliskrivartjänstens lönegradsplacering
skall omprövas vid uppkommande vakans.

Vidare erinrar styrelsen om att Kungl. Maj :t — med anledning av en
utav styrelsen gjord framställning — genom beslut den 30 juni 1954 förordnat,
att innehavaren av assistenttjänsten i Ce 22 hos styrelsen, Karl-Ivan
Appelgren, med stationering vid svinstamkontrollstationen i Åstorp skulle
under tiden den 1 juli—31 december 1954 tjänstgöra vid statens husdjursförsök.
I samband med att svinstamkontrollen den 1 juli 1952 överfördes
från husdj ursförsöken till styrelsen, överflyttades Appelgren från avlöningsstaten
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök till styrelsens
avlöningsstat. Styrelsens framställning var motiverad av att den avjordbrukarna
själva anordnade svinstamkontrollen förverkligats i snabbare
takt än som förutsetts och att verksamheten vid Åstorpsstationen till följd
därav skulle nedläggas redan i maj 1954. Under hänvisning till denna framställning
föreslår styrelsen nu, att Appelgren från och med den 1 juli 1955
skall återföras till lantbrukshögskolans avlöningsstat. Erinras må att tjänsten,
som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 december 1952 angående lönegradsplaceringen
av vissa tjänster inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
skall vara placerad i lönegrad 21, enligt samma beslut övergångsvis
må bibehållas i lönegrad 22, så länge nuvarande innehavaren kvarstår.

I övrigt innebär styrelsens yrkanden i fråga om husdj ursbyråns organisation
ingen annan ändring i förhållande till det ursprungliga förslaget än
att de båda statskonsulenterna bör få behålla sin nuvarande tjänstetitel
även efter den föreslagna uppflyttningen till lönegrad 31. Skälet härtill är
icke blott att benämningen statskonsulent bättre än byrådirektörstiteln uttrycker
tjänsteinnehållet utan även att denna benämning har gammal hävd
inom de kretsar, där befattningshavarna huvudsakligen skall vara verksamma.
Beträffande motiveringen för förslaget att inrätta tre överkontrollassistenttjänster
å husdj ursbyrån hänvisar styrelsen till vad den ariför i
sina anslagsäskanden under anslagspunkten Nötboskapsavelns befrämjande:
Understöd åt kontrollföreningsverksamhet (se s. 119 under 1). I detta
sammanhang erinrar styrelsen om att det synes vara skäligt, att dessa befattningshavare
beredes en mera tryggad anställning än den de åtnjuter hos
kontrollnämnden. Bl. a. ur denna synpunkt torde det vara angeläget, att
befattningarna nu uppföres på styrelsens personalstat.

Den nya byråns personaluppsättning skulle enligt det sålunda reviderade
förslaget bli följande: 1 byråchef i Ca 37, 2 statskonsulenter i Ca 31, 1 assistent
i Ce 23, 1 kansliskrivare i Ca 15 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vilka
tjänster överflyttas från lantbruksbyrån, samt 1 byråagronom i Ce 27, 3
överkontrollassistenter i Ce 19 och 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång,
vilka tjänster nyinrättas. Förslagets genomförande medför en nettoökning
av styrelsens avlöningskostnader med 54 372 kronor. Kostnaderna
för avlöning till de tre överkontrollassistenterna och kontorsbiträdet i reglerad
befordringsgång motsvaras dock av minskade avlöningskostnader å anslagen
till understöd åt kontrollföreningsverksamhet och diverse åtgärder
på husdjursavelns område med sammanlagt omkring (44 700 4- 7 900 ==)
52 600 kronor. Med hänsyn jämväl till att den nuvarande assistenttjänsten i
Ce 22 hos styrelsen icke skall upphöra utan blott överflyttas till annan statlig
myndighet, skulle sålunda inrättandet av en husdj ursbyrå enligt styrelsens
nu framlagda förslag medföra en nettoökning av statsverkets avlönings -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

i

kostnader med endast omkring (54 400 — 52 600 + 12 300 =) 14 100 kronor.

I detta sammanhang berör styrelsen även frågan om möjligheterna att till
husdjursbyrån överföra jämväl stuteriärendena. Då styrelsen i fjol framlade
förslaget om inrättande av en husdjursbyrå, uttalade den, att det enligt
dess mening skulle ha varit följdriktigt, om samtliga husdjursärenden
— således även stuteriärendena — kunnat sammanföras till husdjursbyrån.
Med hänsyn till det ovissa läget inom hästaveln ansåg styrelsen sig dock icke
då kunna förorda en sådan åtgärd. Sedermera har chefen för jordbruksdepartementet
genom beslut den 30 juni 1954 tillkallat generaldirektören och
chefen för lantbruksstyrelsen C.-H. Nordlander såsom utredningsman för
att verkställa utredning om stuteristatens organisation. Styrelsen intar fortfarande
den ståndpunkten, att någon ändring beträffande stuteribyrån icke
bör vidtagas f. n. Såsom motivering härför framhåller styrelsen i huvudsak
följande.

Enligt styrelsens mening bör frågan om att överföra stuteriärendena till
den föreslagna husdjursbyrån till en början bedömas ur den synpunkten,
om och i vad mån kostnaderna för ärendenas handläggning genom en sådan
åtgärd skulle kunna nedbringas för statsverket. För skötseln av stuteriärendena
inom styrelsen kommer även i fortsättningen att behövas en högt kvalificerad
arbetskraft. Enligt den föreslagna organisationen för husdjursbyrån
avses byråchefen själv skola handha en av byråns huvudsakliga verksamhetsgrenar
vid sidan av sina chefsgöromål. Det synes styrelsen uteslutet,
att han därutöver skulle kunna åläggas ansvaret för de till sin natur så
speciella stuteriärendena. Skulle stuteriärendena överflyttas till husdjursbyrån,
måste därför enligt styrelsens mening byrån tillföras en befattningshavare,
nog kvalificerad att självständigt kunna handlägga dessa ärenden.
I detta avseende skulle sålunda någon kostnadsbesparing av betydenhet icke
stå att vinna. Ej heller i övrigt torde emellertid — åtminstone icke tills vidare
— några nämnvärda besparingar kunna göras genom en sammanslagning
av stuteribyrån med husdjursbyrån. Det måste nämligen förutsättas,
att praktiskt taget hela den nuvarande personalen å förstnämnda byrå skulle
behöva överflyttas till husdjursbyrån för att där till en början uteslutande
syssla med stuteriärenden. I detta sammanhang torde även få erinras om
att den nuvarande stuteribyråchefens förordnande så sent som den 26 maj
1954 förlängts på tre år.

Spörsmålet måste emellertid enligt styrelsens mening bedömas jämväl
med hänsyn till läget inom hästaveln. Detta är alltjämt så osäkert, att det
på goda grunder måste ifrågasättas om det skulle vara välbetänkt att nu
vidtaga en så betydande förändring i ledningen av de statliga åtgärderna till
avelns främjande, som eu överflyttning av stuteriärendena till en för alla
husdjursärenden gemensam byrå skulle komma att innebära. Utan tvivel
tillvaratages hästavelns intressen under dess nu rådande, delvis krisbetonade
tillstånd häst och effektivast inom styrelsen, om stuteriärendena såsom
hittills tills vidare handlägges på en särskild byrå. Skulle de nu överflyttas
till en byrå med väsentliga arbetsuppgifter förlagda till andra — om än närstående
— verksamhetsområden, föreligger risk att de icke skulle kunna
ägnas en så ingående uppmärksamhet, som läget enligt styrelsens uppfattning
kräver. Härtill kommer att — enligt vad utredningsmannen meddelat
styrelsen — de åtgärder, vartill förenämnda utredning rörande stuteriväsendets
organisation kan antagas leda, icke kan beräknas komma att påverka

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

stuteribyråns arbetsbörda mera märkbart. Med hänsyn härtill finner sig styrelsen
icke kunna förorda att någon ändring nu vidtages i avseende på denna
byrå. Styrelsen kommer dock givetvis att även i fortsättningen ha sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga och att, om ändrade förhållanden framdeles
skulle ge anledning därtill, föreslå stuteriärendenas inordnande bland
övriga husdjursärenden.

Vad härefter angår frågan om den egentliga lantbruksbyråns organisation
är styrelsen alltjämt av den uppfattningen, att åtgärder måste vidtagas för
att avlasta byråchefen en del av hans arbetsbörda. Fullgörandet av uppgiften
kräver, att han uppmärksamt följer utvecklingen inom jordbruket och
dess binäringar samt ständigt står i livlig kontakt med dessa näringars företrädare
på olika områden. Såsom förhållandena på byrån nu är, splittras
denna verksamhet i alltför stor utsträckning av att han måste ägna avsevärd
tid åt handläggning av ett förhållandevis stort antal löpande ärenden. Avsikten
är givetvis icke att helt befria byråchefen från att deltaga i dessa
ärenden, som är av de mest skiftande slag. För att tillfredsställande arbetsförhållanden
för honom skall kunna åstadkommas, torde det vara tillräckligt,
om vissa, mera enhetliga grupper av dylika ärenden kunde överlämnas
åt annan tjänsteman på byrån för självständigt handhavande. Till de ärendegrupper,
från vilka byråchefen lämpligen torde kunna befrias, hör i främsta
rummet allt vad som mera omedelbart kan sammanföras under styrelsens
befattning med verksamheten vid hushållningssällskapen. Det gäller alltså
i huvudsak frågor om sällskapens avlönings- och omkostnadsanslag samt
sällskapens demonstrationsgårdsverksamhet och lantbruksmöten, frågor om
bidrag till grundkalkning och markkartering samt lån och bidrag till anskaffande
av jordbruksmaskiner ävensom frågor rörande växtskydd (berberis,
flyghavre, ogräs). Hit hör vidare bl. a. ärenden rörande skydd för pollenöverförande
insekter samt rörande fröimport, frökontroll och odling av
frö och utsäden. För dessa och andra ärenden, som torde kunna uppdragas
åt en självständig föredragande å byrån, bör avses en byrådirektör stjänst.
Styrelsen föreslår, att den å byrån befintliga förste byråagronomtjänsten i
Ce 29 för detta ändamål omvandlas till en byrådirektör stjänst i Ce 31. Därvid
framhåller styrelsen, att den nuvarande innehavaren av tjänsten under
byråchefens inseende redan handlägger åtskilliga av nämnda ärendegrupper
och att han enligt styrelsens mening är fullt kompetent att övertaga
föredragningen av samtliga ifrågavarande ärenden på eget ansvar.

Förslaget innebär sålunda, att styrelsen efter närmare överväganden funnit
sig kunna tills vidare avstå från sitt förra året gjorda yrkande om att
en tjänst såsom byrådirektör skulle nyinrättas på byrån. Jämväl i fråga om
behovet av övriga då för lantbruksbyrån yrkade personalförstärkningar har
styrelsen ansett sig böra avvakta någon tids erfarenhet. Styrelsen avser sålunda
att närmare pröva möjligheterna för byrån att med nu tillgängliga
personalresurser fullgöra sina uppgifter, sedan husdj ursärendena utbrutits
ur dess verksamhetsområde. Därvid utgår styrelsen från att det i viss utsträckning
skall bli möjligt att tillfälligtvis — vid mer eller mindre lång -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

9

variga arbetstoppar — tillföra byrån arbetskraft från andra delar av verket.
Om det vid dessa försök skulle visa sig, att arbetsbalansen å byrån icke kan
hållas inom rimliga gränser, torde styrelsen i sinom tid få återkomma med
de förslag till utökning av personalen, vartill omständigheterna kan ge anledning.

3. Samma förslag framfördes i anslagsäskandena för innevarande budgetår.
Rörande bakgrunden till förslaget hänvisar styrelsen till framställningen
i IX ht 1952 s. 6—7 och prop. 1953: 102 s. 21. Styrelsen framhåller, att undervisningsbyråns
arbetsbörda vuxit väsentligt, sedan styrelsen år 1952 framlade
sitt förslag till omorganisation av byrån, i vilket förslag inrättandet av
ifrågavarande tjänst ingick som en del. Det är därför nu än mer angeläget,
att byrån tillföres en arbetskraft, som kan helt ägna sig åt byråns arbete.

Departementschefen har, efter redogörelse för lantbruksstyrelsens övriga
äskanden, anfört bl. a. följande.

»Vad först angår lantbruksstyrelsens förslag om inrättande av en husdjursbyrå
får jag erinra om att ett liknande förslag framlades i fjol. Vid
anmälan av ärendet i 1954 års statsverksproposition förklarade jag mig
emellertid icke vara beredd att då tillstyrka förslaget. I samband med riksdagsbehandlingen
uttalade jordbruksutskottet beträffande ifrågavarande
spörsmål, att anledning förelåg att överväga, att husdjursärendena utbröts
ur lantbruksbyrån och överflyttades till en särskild byrå. Innan denna åtgärd
kunde vidtagas, syntes det emellertid utskottet nödvändigt, att den nya
byråns organisation gjordes till föremål för ytterligare utredning. Riksdagen
fattade beslut i överensstämmelse härmed.

Det förslag, styrelsen nu framlagt, innebär att samtliga husdjursärenden
—- utom stuteriärenden — skall överföras från lantbruksbyrån till den nya
byrån. Någon ändring i fråga om stuteribyrån bör enligt förslaget icke övervägas
för närvarande. Med anledning härav får jag erinra om att jag genom
beslut den 30 juni 1954 tillkallat en utredningsman med uppdrag att ulreda
stuteristatens organisation. Vidare kommer jag att vid behandlingen av
hushållningssällskapens avlöningsanslag anmäla, att jag har för avsikt att
låta närmare utreda förutsättningarna för inrättandet av husdjursinstruktörstjänster
vid sällskapen, varvid frågan om kontrollnämndens och de vid
sällskapen tjänstgörande överkontrollassistenternas ställning bör övervägas.
Då resultatet av dessa utredningar kan inverka på frågan om lämplig byråindelning
hos styrelsen, bör detta enligt mitt förmenande avvaktas, innan
ställning tages till styrelsens organisation. .lag anser mig därför icke heller
nu kunna förorda styrelsens förslag.

Beträffande den assistent i lönegrad Ce 22, vilken föreslås skola överflyttas
till lantbruk shögskolan, har Kungl. Maj:t genom beslut senast den It)
december 1954 förordnat, att innehavaren av tjänsten med stationering vid
svinstamkontrollstationen i Åstorp skulle under tiden fram till den 1 juli
1955 tjänstgöra vid statens husdjursförsök. Jag kommer att vid anmälan av
lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks avlöningsanslag föreslå,

JO

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1955

att assistenten fr. o. m. nästa budgetår definitivt placeras vid husdjursförsöken.
överföringen medför, att förevarande anslag skall minskas med 12 300
kronor.

De föreslagna uppflyttningarna av en förste byråagronom i lönegrad
Ce 29 å lantbruksbyrån och en materialförvaltare i Ca 14 å kanslibyrån
kan jag icke tillstyrka. Icke heller torde de ändringar böra genomföras, som
styrelsen föreslagit beträffande vissa tjänster å undervisningsbyrån, jordbruksekonomiska
byrån och kameralbyrån.

I övrigt biträder jag styrelsens förslag. Sålunda bör en byrådirektör stjänst
i lönegrad Ca 29 å övergångsstat avföras ur personalförteckningen samt två
kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ce 8 upptagas på ordinarie stat. Förstnämnda
ändring medför en anslagsminskning av 5 700 kronor. Å andra
sidan bör anslaget på grund av löneklassförändringar samt lönegradsuppflyttningar
i anledning av reglerad befordringsgång höjas med ett belopp,
som synes böra bestämmas till 23 600 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat, behöver lantbruksstyrelsens avlöningsanslag
höjas med tillhopa 5 600 kronor för nästa budgetår.»

Utskottet. Vid behandling av motsvarande anslagspunkt i förra årets statsverksproposition
anförde utskottet i fråga om lantbruksstyrelsens förslag
om inrättande av en husdjursbyrå, att utskottet ansåg anledning föreligga
att överväga, att husdj ursärendena utbröts ur lantbruksbyrån och överflyttades
till en särskild byrå. Innan denna åtgärd kunde vidtagas fann utskottet
det emellertid nödvändigt, att den nya byråns organisation gjordes
till föremål för ytterligare utredning. Utskottet var sålunda icke berett att
då tillstyrka någon ändring, och riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

Det förslag till omorganisation av lantbruksbyrån, som styrelsen nu framlagt,
skiljer sig — utom i fråga om vissa kostnadsminskningar beträffande
personaluppsättningen — icke från förra årets förslag. Styrelsen intager
fortfarande den ståndpunkten, att någon ändring beträffande stuteribyrån
icke bör vidtagas för närvarande. Departementschefen har i detta sammanhang
anfört, att resultatet av dels den pågående utredningen angående stuteristatens
organisation och dels en planerad utredning rörande förutsättningarna
för inrättandet av husdj ursinstruktör stjänster vid hushållningssällskapen
kan inverka på frågan om lämplig byråindelning hos styrelsen. I avvaktan
på utredningarnas slutförande har departementschefen därför ansett
sig icke kunna biträda styrelsens förslag.

Utskottet vill för sin del — med understrykande av sitt uttalande i fjol
— ånyo som sin mening framhålla, att goda skäl anförts för att den ifrågasatta
omorganisationen tages under övervägande. Vid de av departementschefen
angivna förhållandena är utskottet emellertid icke heller nu berett
att förorda någon ändring. Detta innebär, att utskottet icke finner sig kunna
tillstyrka bifall till motionen 1:178. Utskottet förutsätter dock, att Kungl.
Maj :t även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på frågan.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1955 11

Vad härefter angår förslaget att å undervisningsbyrån inrätta en tjänst
som förste byråinspektör i lönegrad Ce 29 anser utskottet i likhet med departementschefen,
att den nuvarande anordningen med en arvodesavlönad
inspektris för lanthushållningsundervisningen tills vidare bör bibehållas.
Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 179 och II: 239.

Då Kungl. Maj :ts förslag under denna anslagspunkt ej heller i övrigt föranleder
någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 178 samt I: 179 och
II: 239,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantbruksstyrelsen, som angivits i
det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis.........

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......................

Summa kronor 2 211 300

c) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 211 300 kronor.

1 013 300

12 800
21 000
862 300
301 900

4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts förslag under punkten
4 (s. 13—14), innebärande att posten till reseersättningar uppräknats
med 3 000 kronor, biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 303 000
kronor.

5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producentbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 5 (s. 14—15) —
innefattande en anslagsminskning med 65 000 kronor i överensstämmelse
med lantbruksstyrelsens äskande för ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för
utbetalande av producentbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 75 000 kronor.

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

6:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Kungl. Maj :t har under punkten 8
(s. 28—30) hemställt om en från 50 000 kronor till 60 000 kronor uppräknad
medelsanvisning.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning, vari styrelsen
äskat 136 000 kronor, har departementschefen anfört följande.

»Såsom jag anfört vid behandlingen av lantbruksnämndernas omkostnadsanslag
bör kostnaderna för årlig ersättningsanskaffning av instrument och
annan fältutrustning, som förslitits, i fortsättningen utgå från nämnda anslag.
Under förevarande anslag torde sålunda böra upptagas medel för nyanskaffning
av inventarier och till kostnader för inflyttning i nya lokaler.
Jag föreslår, att för nästa budgetår 60 000 kronor anvisas för dessa ändamål.
I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär
förslaget i realiteten en ökning med 35 000 kronor. Sistnämnda belopp bör
i första hand användas till att bestrida kostnaderna i samband med de inflyttningar
i nya lokaler, som vissa lantbruksnämnder genomfört eller beräknas
genomföra under innevarande och nästa budgetår.»

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämndernu: Utrustning för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kronor.

7:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Med biträdande
av Kungl. Maj ds förslag under punkten 9 (s. 30) — innefattande en med
hänsyn till belastningen vidtagen anslagsminskning med 25 000 kronor —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar
åt ortsombuden för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 275 000 kronor.

8:o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Kungl.
Maj d har under punkten 10 (s. 30) i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag hemställt om anslagsanvisning med ett från 125 000 kronor
till 100 000 kronor sänkt belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 204 av herr Ohlsson,
Ebbe, och herr Eskilsson samt II: 224 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.
vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj ds framställning under
förevarande anslagspunkt.

Beträffande de skäl, som åberopats i motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 13

Utskottet. Ifrågavarande anslag har betydelse för den planeringsverksamhet,
vilken enligt lantbruksstyrelsen även i fortsättningen behöver bedrivas
i den omfattning, som påkallas av aktuella rationaliseringsbehov. Med
hänsyn härtill anser sig utskottet icke kunna förorda, att denna verksamhet
tills vidare nedlägges. Utskottet, som icke har något att erinra mot
vad Kungl. Maj:t anfört rörande medelsbehovet, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 224,
till Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.

9:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 11 (s. 31—32) innebär — förutom hemställan till riksdagen att
godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagshöjning med 25 800 kronor
till 241 500 kronor. Av höjningen hänför sig 8 000 kronor till arvodesposten,
som uppräknats i anslutning till Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1954
beträffande avlöningsförmånerna till lantbruksrepresentanten i Bonn. Återstående
ökning, 17 800 kronor, avser medel till avlönande av skrivhjälp åt
lantbruksrepresentanten i Washington. Vidare har Kungl. Maj :t hemställt
om bemyndigande att -— därest så prövas nödigt — få bestrida kostnaderna
för en särskild jordbruksexpert åt den svenska delegationen hos OEEC ur
förevarande anslag samt anslaget till lantbruksattachéernas omkostnader.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 161 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................ 68 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 10 900

Summa kronor 241 500

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 241 500 kronor.

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

10 :o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 12 (s. 32) om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 47 000
kronor.

C. Lantbruksakademien m. in.

11 :o) Lantbruksakademien: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten
13 (s. 33—34) föreslagit, att anslaget på grund av löneklassförändring skall
uppräknas med 1 000 kronor till 43 700 kronor. Vidare har Kungl. Maj :t
hemställt om riksdagens godkännande av ändrad avlöningsstat.

Utskottet. Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksakademien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 43 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 7 200

Summa kronor 50 200

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Av lantbruksakademiens medel...................... 6 500

Nettoutgift kronor 43 700

b) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 43 700 kronor.

12:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 14 (s. 34) -— innefattande
en oförändrad medelsanvisning -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,
bibliotek m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 19 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

15

13 :o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för
jordbrukets forskningsråd m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under
punkten 15 (s. 34—35) — innebärande en anslagsökning med tillhopa
2 400 kronor, som hänför sig till posterna sjukvård, övrig arbetskraft, expenser
och särskilda utredningar — och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för
bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd
m. m. för hudgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
56 700 kronor.

14 :o)Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten
16 (s. 35—37) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett belopp av 550 000 kronor eller
200 000 kronor mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Jordbrukets forskningsråd har hemställt om en höjning av anslaget till
800 000 kronor. Liksom föregående år har forskningsrådet framhållit behovet
av ökade medel med hänsyn till dels nytillkommande kostnadskrävande forskningsuppgifter,
dels minskningen av anslagets realvärde på grund av penningvärdets
fall. Bland annat har det ansetts erforderligt, att statsanslag ställes
till förfogande till mutationsforskning.

Efter en närmare redogörelse för forskningsrådets framställning har departementschefen
anfört följande.

»Forskningen på jordbrukets område har numera en för jordbruksnäringen
grundläggande betydelse. Genom den naturvetenskapliga forskningens
upptäckter under senare år har nya och vidsträckta arbetsfält öppnats för
den tillämpade jordbruksforskningen. Särskilt med hänsyn härtill synes en
väsentlig uppräkning av förevarande anslag vara påkallad. En så stor höjning,
som forskningsrådet begärt, kan jag dock icke förorda. För min del vill jag
föreslå, att anslaget skall höjas med 200 000 kronor till 550 000 kronor för
nästa budgetår. Jag har därvid räknat med att ur anslaget skall bestridas
statens andel i kostnaderna för i det föregående omförmälda mutationsforskning.
Återstående del av anslaget bör disponeras enligt samma grunder
som hittills, d. v. s. en tredjedel därav bör användas för främjande av lagringsforskning.

I detta sammanhang torde jag även få beröra frågan om pensionering av
forskarpersonal. Med hänsyn till den stora betydelsen av att öka möjligheterna
att behålla och rekrytera högt kvalificerade forskare vill jag icke motsätta
mig, att i ett begränsat antal fall viss pensionering ordnas för sådan
personal. Bl. a. på grund av rekryterings- och avancemangsförhållandena
för dessa personer vill jag förorda, att pensioneringen ordnas försäkringsvägen
enligt i huvudsak sådana grunder, som tillämpas inom näringslivet.
Det torde därvid böra få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma, i vilka
fall dylik pensionering må ifrågakomma, liksom även att pröva utform -

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ningen av densamma. Spörsmålet om jämkning av reguljära statliga pensionsförmåner,
som sammanträffar med förmåner på grund av här avsedda
pensionering, kommer efter vad jag under hand inhämtat att senare underställas
riksdagen på föredragning av chefen, för civildepartementet. Kostnaderna
för dylik pensionsförsäkring torde få bestridas från förevarande anslag.
»

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning att göra erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kronor.

15 :o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten
17 (s. 37—40) föreslagit riksdagen — förutom att godkänna ändrad avlöningsstat
— att för ändamålet anvisa ett med 30 600 kronor till 835 300
kronor uppräknat anslag. Av anslagshöjningen hänför sig 5 000 respektive
2 100 kronor till avlönande av extra skrivhjälp och en diskerska. Återstående
ökning, tillhopa 23 500 kronor, belöper på automatiska utgifter.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 127 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 585 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 120 800

Summa kronor 835 300

b) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 835 300 kronor.

16ro) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under punkten
18 (s. 41—42) gjorda framställning innebär en medelsanvisning för ändamålet
med 204 600 kronor, vilket belopp med 18 800 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anstaltsstyrelsens
anslagsframställning å 229 500 kronor jämte för ett av styrelsen för

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

17

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök avgivet yttrande i ärendet
-— anfört följande.

»Vad först angår posten till övriga expenser kan jag tillstyrka, att densamma
skall höjas med 2 000 kronor till följd av ökade städningskostnader
och med ett lika stort belopp på grund av ökat behov av blankettryck,
skrivmateriel och papper. Posten bör alltså uppföras med ett 4 000 kronor
högre belopp för nästa budgetår eller med 48 800 kronor. De föreslagna
uppräkningarna av posterna till förbrukningsartiklar o. d. samt arbetskostnader
föranleder ingen erinran från min sida. Dessa poster bör följaktligen
höjas med 9 000 resp. 4 000 kronor till 24 000 resp. 50 000 kronor. Däremot
synes det tveksamt, huruvida delposten till lokalhyra bör höjas. Såsom
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök framhållit
torde det nämligen böra undersökas, om icke Linköpingsfilialens lokalfråga
kan lösas på annat sätt än som ifrågasatts. Då emellertid resultatet
av en sådan undersökning ej nu kan förutses, synes försiktigheten bjuda
att förevarande delpost enligt anstaltsstyrelsens förslag uppräknas med
1 800 kronor till 7 800 kronor. Någon uppräkning av posterna till frakter och
transporter samt ersättning till försöksvärdar kan jag slutligen icke förorda.

Vid bifall till vad jag nu anfört bör ifrågavarande anslag för nästa budgetår
höjas med (2 000 + 2 000 -f 9 000 + 4 000 -f 1 800 ==) 18 800 kronor
till 204 600 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom
tid fastställa ny omkostnadsstat för växtskyddsanstalten.»

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
204 600 kronor.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.

17:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 19 (s. 43—51) innebär — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen och godkänna
ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 4 221 000 kronor, vilket
belopp med 68 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 183 av herr Persson, Johan,
in. fl., likalydande med II: 238 av herrar Antbij och Agerberg, i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte bevilja medel till inrättande från och
med den 1 juli 1955 av en befattning som förste biblioteksassistent i lönegrad
Ce 17 vid högskolans bibliotek.

2 intrång till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sin
anslagsframställning yrkat, att anslaget måtte för nästa budgetår uppräknas
med 623 200 kronor till 4 776 200 kronor. Av ökningen avses 10 032
kronor till inrättandet av en tjänst som förste biblioteksassistent i lönegrad
Ce 17. Såsom motivering för sistnämnda belopp har högskolestyrelsen anfört
i huvudsak följande.

Högskolans bibliotek har nu så utvecklats, att det f. n. torde vara ett
av de största fackhögskolebiblioteken i landet. Då högskolan alltmera utbygges
med flera institutioner och forskningsbefattningar, har kraven på
dess bibliotek kommit att väsentligt ökas. Detta har bl. a. inneburit, att
personalresurserna vid biblioteket blivit mycket ansträngda. Sålunda har
förste bibliotekarien själv delvis måst övertaga sådant arbete, som vid
andra bibliotek handhaves av personal i lägre tjänsteställning. Särskilt prekärt
är läget beträffande fortsättningskataiogen, för vilken personalresurserna
på grund av det löpande arbetets omfattning ej alls varit tillräckliga. Med
hänsyn till att arbetet med nämnda katalog torde kräva betydande erfarenhet
av biblioteksarbete och till att motsvarande arbete vid andra bibliotek
handhaves av personal i minst förste biblioteksassistents tjänsteställning,
upprepar högskolestyrelsen sitt redan i föregående års anslagsäskanden framförda
förslag om inrättande av en förste biblioteksassistenttjänst i Ce 17.

Efter en närmare redogörelse för högskolestyrelsens äskanden i övrigt
under denna punkt och för yttrande häröver av statens lönenäinnd har departementschefen
anfört bl. a. följande.

»I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör dels en aspiranttjänst i lönegrad
Cg 19, en assistenttjänst i lönegrad Cg 17, en institutionsvaktmästartjänst
i lönegrad Ca 12, en förste expeditionsvaktstjänst i lönegrad Ca 11
samt fyra kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång ändras till
respektive en assistenttjänst i för agronomer gällande reglerad befordringsgång,
en laboratorieassistenttjänst i lönegrad Cg 19, en provberedartjänst i
lönegrad Ca 13, en institutionsvaktmästartjänst i lönegrad Ca 12 samt fyra
kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11, dels en instruktörstjänst i lönegrad
Ce 16, en institutionsvaktmästartjänst i lönegrad Ca 12 samt fem laboratoriebiträdestjänster
i lönegrad Ce 8 uppflyttas till respektive lönegrad
Ce 17, Ca 14 samt Ce 11. Vidare bör medel beräknas för att, efter prövning
av Kungl. Maj:t, uppflytta högst tio laboratoriebiträdestjänster från lönegrad
8 till lönegrad 9. Såsom nyssnämnde departementschef i angivna sammanhang
tillika anfört, bör löneställningen för en institutionsvaktmästartjänst
i lönegrad Ce 12 omprövas vid uppkommande vakans å tjänsten.
Kostnaderna för nu föreslagna löneregleringar kan uppskattas till 17 900
kronor.

Vad härefter angår högskolestyrelsens övriga förslag kan jag tillstyrka,
att en extra ordinarie tjänst skall inrättas för jordbearbetningsförsöken vid
institutionen för allmän jordbrukslära. Jag anser det dock vara till fyllest
med en assistenttjänst i lönegrad Ce 25. Kostnaderna härför uppgår till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

19

15 200 kronor. Högskolans anslag till Särskilda undersökningar bör minskas
i motsvarande mån, eftersom arvode till en med nämnda försök sysselsatt
befattningshavare nu bestrides från detta anslag. Vidare förordar jag
att den assistent, som f. n. tillfälligt överförts från lantbruksstyrelsen till
statens husdjursförsök, fr. o. in. nästa budgetår definitivt skall placeras vid
sistnämnda institution. Någon uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande
assistent bör däremot icke ske. överföringen medför ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag av 12 800 kronor. Med hänsyn till behovet av
biträde för kontorsgöromål vid institutionen för marklära föreslår jag, att
5 600 kronor skall beräknas till en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång
för institutionen. Jag kan även tillstyrka, att till ersättning åt
ciceroner vid Wiad skall anvisas ett belopp av 500 kronor. Slutligen bör anslaget
i enlighet med högskolestyrelsens förslag höjas med 16 000 kronor
på grund av beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar
i reglerad befordringsgång. Högskolestyrelsens övriga förslag kan jag däremot
icke biträda.

Å personalförteckningen bör uppföras en institutionsvaktmästartjänst i
lönegrad Ca 14 och en provberedartjänst i lönegrad Ca 13. Å andra sidan
bör antalet institutionsvaktmästartjänster i lönegrad Ca 12 minskas med
en och antalet förste expeditionsvaktstjänster med en.»

Utskottet. I motionerna I: 183 och II: 238 har yrkats, att vid lantbrukshögskolan
i enlighet med högskolestyrelsens förslag skall inrättas en tjänst
som förste biblioteksassistent i lönegrad Ce 17. Såsom motivering härför har
anförts, att personalresurserna visat sig otillräckliga i förhållande till den
alltmera ökade arbetsbördan. Detta har enligt motionärerna medfört, att
betydande eftersläpningar uppstått, särskilt beträffande katalogiseringsarbetet,
och att bibliotekets låneexpedition måste hållas stängd vissa tider.

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget, att verksamheten
vid biblioteket kan upprätthållas i erforderlig utsträckning. Utskottet
vill därför understryka önskvärdheten av att de av motionärerna påtalade
bristerna beträffande personalens antal snarast avhjälpes. Med hänsyn till
kravet pa aterhallsamhet i fråga om inrättandet av nya tjänster finner sig
utskottet emellertid icke nu böra med frångående av Kungl. Maj:ts förslagtillstyrka
bifall till motionerna. Utskottet förutsätter dock därvid, att Kungl.
Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och så snart ske kan
framlägger förslag till dess lösning.

Då utskottet jämväl i övrigt förordar Kungl. Maj :ts förslag under denna
anslagspunkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 183 och II: 238,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök vidtaga de
ändringar, som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögsko -

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

lan och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsslat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 288 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 74 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 2 450 500

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman...... 1 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 405 500

Summa kronor 4 221 000

c) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 221 000 kronor;

18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under
punkten 20 (s. 51—54) har Kungl. Maj :t förordat en medelsanvisning
av 572 200 kronor, vilket belopp med 17 500 kronor överstiger innevarande
budgetårs anslag.

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens äskanden,
vilka innebär en anslagshöjning med 65 200 kronor — anfört följande.

»Beträffande kansliet och undervisningsinstitutionerna biträder jag förslagen,
att posten till reseersättningar skall uppräknas med 500 till 33 000
kronor samt posten till städning och renhållning med 5 000 till 105 000 kronor.
Vidare vill jag tillstyrka, att vardera av posterna till övriga expenser
samt publikationstryck skall höjas med 2 000 kronor. Den förra posten bör
alltså uppföras med 33 000 kronor och den senare med 20 000 kronor. Den
föreslagna ökningen av posten till driftkostnader för lastbilar kan jag däremot
icke förorda. Då å andra sidan någon minskning av sjukvårdsposten
icke torde böra vidtagas, skulle till omkostnader för kansliet och undervisningsinstitutionerna
m. m. behöva anvisas ett (500 + 5 000 + 2 000 +
2 000 =) 9 500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.

Vad härefter angår försöksanstalterna vill jag beträffande statens jordbruksförsök
föreslå, att posten till reseersättningar skall höjas med 2 000
till 67 500 kronor och posten till publikationstryck med 3 000 till 28 000
kronor. För statens husdjursförsöks del kan jag tillstyrka en höjning av
posten till bränsle, lyse och vatten med 1 000 till 26 000 kronor samt av posten
till publikationstryck med 2 000 till 11 000 kronor. I övrigt torde någon
ändring beträffande försöksanstalternas omkostnadsstater icke böra
ifrågasättas. Medelsanvisningen till anstalternas omkostnader bör alltså höjas
med (2 000 + 3 000 + 1 000 + 2 000 =) 8 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 21

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat behöver förevarande anslag
för nästa budgetår uppföras med (554 700 + 9 500 + 8 000 =) 572 200
kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär
detta en ökning med 17 500 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 572 200 kronor.

19 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten
21 (s. 54—55) — innefattande anslagsanvisning för ändamålet med
oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Materiel m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 530 000 kronor.

20:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har under punkten 22 (s.
55—56) föreslagit en medelsanvisning av 75 000 kronor eller 28 000 kronor
mera än innevarande budgetårs anslag. Av den föreslagna höjningen belöper
8 000 kronor på årliga utgifter, medan 20 000 kronor är avsedda såsom
ett engångsbelopp för kompletterande inköp och bokbindning.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 23 (s. 56—58) innefattar anslagsanvisning
till ändamålet med 83 400 kronor, vilket belopp med 43 600 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden och för ett av
Sveriges förenade studentkårer avgivet förslag i ämnet har departementschefen
anfört följande.

»De av högskolestyrelsen åberopade skälen för en ökning av antalet doktorand-
och licentiandstipendier finner jag bärande. Jag anser det dock tillfyllest,
om ytterligare ett stipendium av vartdera slaget inrättas. Vid bifall
härtill kommer fr. o. in. nästa budgetår att stå till förfogande två dokto -

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

rand- och fyra licentiandstipendier vid högskolan. Förslaget medför en kostnadsökning
å (G 000 -f- 3 000 =) 9 000 kronor.

Vad härefter angår elevstipendierna vid de tre högskolorna under jordbruksdepartementet
samt vid Alnarpsinstitutets högre mejerikurs är även
jag av den uppfattningen, att en uppräkning av dessa stipendier är påkallad.
En sådan uppräkning bör emellertid avse även den högre trädgårdskursen
vid nämnda institut, eftersom stipendierna vid denna kurs och högre mejerikursen
sedan länge utgått med lika belopp. Det synes lämpligt, att ifrågavarande
stipendier anpassas efter den nivå, som gäller beträffande fullt
utnyttjade naturastipendier vid universiteten m. fl. läroanstalter under åttonde
huvudtiteln. Jag ansluter mig alltså i princip till studentkårernas förslag.
Nyssnämnda naturastipendier beräknas emellertid efter en tid av endast
nio studiemånader. Samma begränsning torde böra gälla beträffande
nu ifrågavarande elevstipendier. Vidare synes knappast skäl föreligga för
att göra skillnad i beloppens storlek, såvitt gäller högskolorna i Uppsala och
Stockholm. Med utgångspunkt från det anförda vill jag för min del föreslå,
att elevstipendierna skall bestämmas till ett avrundat belopp av 2 200
kronor vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna samt 2 000 kronor
vid Alnarpsinstitutets högre mejeri- och trädgårdskurser. För lantbrukshögskolans
del innebär förslaget ett ökat medelsbehov å (27 X 2 200 —
24 800 =) 34 600 kronor.

Därest riksdagen godkänner vad jag i det föregående förordat, behöver
förevarande anslag för nästa budgetår uppföras med (39 800 + 9 000 +
34 600 =) 83 400 kronor. I förhållande till innevarande budgetårs stipendieanslag
innebär detta en anslagsökning med 43 600 kronor.»

Utskottet. Som Kungl Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Stipendier för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 83 400 kronor.

22 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av
byggnader m. m. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 24 (s. 58—59) — innebärande en med 5 000 kronor höjd medelsanvisning
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

23:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och
utrustning. Under punkten 25 (s. 59—61) har Kungl. Maj:t gjort framställning
om ett med 108 000 kronor till 358 000 kronor uppräknat belopp.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

23

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden
— anfört följande.

»Jag torde få erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare
denna dag vid anmälan av anslaget till avlöningar vid Uppsala universitet
bl. a. framlagt vissa lantbrukshögskolan berörande förslag angående ordnandet
av undervisningen i genetik vid universitetet. I anslutning till vad
nämnde departementschef därvid uttalat torde kostnaderna för den utrustning,
som erfordras vid lantbrukshögskolans institution för systematisk botanik
och ärftlighetslära för att genomföra förslaget, böra bestridas från här
ifrågavarande anslag. Kostnaderna för nämnda utrustning har beräknats
till 108 000 kronor.

Vad härefter angår högskolestyrelsens anslagsäskande kan jag icke tillstyrka
någon ökning av medelsanvisningen utöver den ram av 250 000 kronor,
som varit fastställd de senaste budgetåren. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på högskolestyrelsen
att sedermera bestämma den närmare dispositionen av sistnämnda belopp.

Vid bifall till vad sålunda förordats bör högskolans anslag till inredning
och utrustning för nästa budgetår uppföras med (108 000 + 250 000 =)
358 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning iillstyrkes av utskottet, som sålunda
hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 358 000 kronor.

24:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 26 (s. 61—65) innefattar en
anslagsminskning med 15 000 kronor till 125 000 kronor. Minskningen beror
på, att en med jordbearbetningsförsök sysselsatt assistent föreslås inplacerad
på löneplan och överförd till högskolans stat.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

25:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokal
försöksverksamhet. Under punkten 28 (s. 65—66) har Kungl. Maj:t föreslagit
en oförändrad medelsanvisning av 250 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till
utskottet hänvisade likalydandc motioner, nämligen I: 185 av herr Larsson,
Sigfrid, m. fl. och II: 227 av herr Widén in. fl., i vilka motioner yrkats, så -

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

vitt nu är i fråga, att riksdagen måtte höja bidraget till lokal försöksverksamhet
till 310 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar utskottet till innehållet
i motionerna.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sitt
anslagsäskande hemställt, att anslaget skall höjas med 100 000 kronor till
350 000 kronor. Som stöd härför har högskolestyrelsen anfört följande.

Under erinran om att högskolestyrelsen numera fastställt program för
den genom hushållningssällskapens försorg bedrivna statsunderstödda försöksverksamheten
på växtodlingens område att tillämpas 1954 och de närmaste
åren därefter, har föreståndaren för statens jordbruksförsök bl. a.
framhållit, att sagda program i huvudsak omfattar försöksserier av olika
slag, som måste fortgå under en följd av år. Programmet kan därför ändras
endast i ringa grad, om syftet med detsamma skall kunna uppnås. I
fråga om programmet gäller vidare, att det baserar sig på ett statsanslag å
250 000 kronor. Detta innebär, att förevarande anslag är helt disponerat för
pågående försöksserier och att upptagandet av nya dylika serier, hur angelägna
de än kan synas vara, icke är möjligt. I detta sammanhang har
föreståndaren erinrat om att hushållningssällskapens försökskommittéer beräknat
kostnaderna per försök till i genomsnitt 175 kronor för gödslingsoch
kalkningsförsöken samt 225 kronor för växtodlingsförsöken. Därvid har
man utgått från 1950 års försökskommitlés uppfattning, att kostnaderna
för de lokala försöken helt borde gäldas av statsmedel. Vid oförändrat antal
försök — 2 050 gödslings- och kalkningsförsök samt 1 250 växtodlingsförsök
— skulle en sådan beräkningsgrund medföra ett medelsbehov för verksamheten
å 640 000 kronor, d. v. s. en ökning med 390 000 kronor jämfört
med nuvarande anslag. Upprepade krav har framförts på att nya, för jordbruket
synnerligen aktuella försöksuppgifter snarast bör upptagas inom den
lokala försöksverksamheten, såsom undersökningar och försök rörande
mikroelement, jordbearbetningsförsök, olika växtodlingsförsök samt betesförsök.
Då de flesta av nu angivna försök förutsätter bedrivande under
flera eller t. o. m. många år och därjämte drager betydande kostnader, är
det enligt föreståndaren nödvändigt att, såsom redan förut anförts, ytterligare
anslag anvisas, om försöken skall kunna realiseras.

Hushållningssällskapens förbund har tillstyrkt en höjning med 100 000
kronor.

För egen del anser sig högskolestyrelsen med hänsyn till det statsfinansiella
läget icke kunna tillstyrka större ökning av anslaget än med 100 000
kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka någon
höjning av medelsanvisningen till den lokala försöksverksamheten.

Utskottet. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår föreslagit en oförändrad
medelsanvisning av 250 000 kronor till bidraget till den lokala försöksverksamheten.
I motionerna I: 185 och II: 227 har yrkats, att nyssnämnda belopp
skall uppräknas med 60 000 kronor. Motionärerna har därvid framhållit,
att det nuvarande anslaget för ändamålet helt måste tagas i anspråk
för redan pågående försöksserier och icke möjliggör upptagandet av nya
aktuella försöksproblem. Med hänsyn till den stora betydelse, som ifråga -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

25

varande försöksverksamhet har på skilda områden i vårt jordbruk, anser
utskottet en ökning av anslaget i och för sig befogad. I betraktande av nödvändigheten
att iakttaga sträng sparsamhet vid anslagsbeviljandet finner
utskottet sig emellertid likväl böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet
vill dock framhålla önskvärdheten av att medelsbehovet för nämnda
verksamhet framdeles blir tillgodosett i sådan utsträckning, som kan anses
påkallad av verksamhetens betydelse.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 185 och II: 227, såvitt
nu är i fråga, till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till lokal försöksverksamhet för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

26 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast
försöksverksamhet m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 29 (s. 67—68)
föreslagit en medelsanvisning av 200 000 kronor eller samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 185 av herr Larsson,
Sigfrid, m. fl. och II: 227 av herr Widén m. fl., vari hemställts, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen måtte höja bidraget till fast försöksverksamhet
till 267 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för yrkandet, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sin
anslagsframställning hemställt, att anslaget skall höjas med 67 000 kronor
till 267 000 kronor enligt följande beräkning.

1954/55 ökning

1. Ogräsbekämpningsförsök ............................. 16 600 10 000

2. Vallförsök (foderväxtodling).......................... 12 500 15 000

3. Försök på myrjordar................................ 20 000 5 000

4. Kvävegödslingens inflytande på bakningskvaliteten..... — 13 000

5. Försök med spårämnen.............................. — 10 000

6. Försök angående fosfaters bindning i jord.............. — 14 000

Summa kronor 67 000

Motiv. 1, 2, 4 och 5. För de under punkterna 1 och 2 avsedda ändamålen
begärde högskolestyrelsen i anslagsäskandena för innevarande budgetår
en ökning med 15 000 resp. 10 000 kronor. Vidare äskades 17 000 resp.
10 000 kronor till de under punkterna 4 och 5 omförmälda försöken. Till stöd

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

för förslagen anför högskolestyrelsen nu i tillämpliga delar samma motivering
som i nyssnämnda anslagsäskanden. Här torde därför blott behöva hänvisas
till IX ht 1954 punkterna 1—4 under motsvarande anslag.

3. Högskolestyrelsen framhåller, att försök med flerårig slåttervall på
kväverika myrjordar har stor aktualitet för Småland, angränsande delar av
Västergötland samt Öland och Gotland. Från olika håll inom dessa trakter
har starkt betonats behovet av dylika försök. Dessa bör avse odlingsteknik,
sorter och stammar samt gödslingar och gödslingsteknik. Försöksplanerna
bör uppgöras i samarbete mellan myrjords-, växtodlings- och gödslingsavdelningarna.
Kostnaderna för försöken, som bör påbörjas under år 1955,
beräknas till 5 000 kronor för budgetåret 1955/56.

6. Under ett antal år har vid statens jordbruksförsök utförts speciella
undersökningar över fosforsyrans »öde» i marken och upptagande av växterna.
Härvid har radioaktiv fosfor i betydande utsträckning använts som
analytiskt hjälpmedel. Även vid undersökningar beträffande olika växtarters
förmåga att utnyttja fosfat har radioisotoperna visat sig vara ett värdefullt
hjälpmedel. Nu omförmälda undersökningar har hittills till stor del bekostats
av forskningsanslag från jordbrukets forskningsråd och från lantbruksakademien.
Det program, som detta stöd avsåg, har nu till största delen genomförts.
Några av de viktigare frågorna rörande de praktiskt-ekonomiska
förutsättningarna vid fosfatgödsling har dock ej kunnat slutföras. Det är
därför synnerligen önskvärt, att möjligheter skapas för att fortsätta ännu
några år med undersökningarna. Kostnaderna beräknas till minst 14 000
kronor för budgetåret 1955/56.

Departementschefen har anfört, att den fasta försöksverksamheten —
liksom den lokala försöksverksamheten — bör hållas inom samma anslagsram
som under löpande budgetår och alltså förordat, att förevarande anslag
skall uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet. I motionerna I: 185 och 11:227 har yrkats, att ifrågavarande
anslag måtte uppföras med 267 000 kronor för budgetåret 1955/56. Enligt
utskottets förmenande hav i motionerna vägande skäl anförts för en ökning
av anslaget. Av samma anledning, som nämnts i fråga om anslaget till den
lokala försöksverksamheten, anser sig utskottet dock icke kunna förorda
en högre medelsanvisning än den, som Kungl. Maj:t föreslagit för ändamålet.
Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t beaktar att medelsbehovet
för ändamålet tillgodoses i största möjliga utsträckning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 185 och II: 227, såvitt
nu är i fråga, till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till fast försöksverksamhet m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

27

27 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 30 (s. 68—74) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 1 319 300 kronor, vilket belopp med 35 300 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskanden
å 1 410 800 kronor samt för yttranden i ärendet av lantbruksstyrelsen,
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
samt statens lönenämnd — anfört bl. a. följande.

»I anslutning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört bör två vaktmästartjänster i
lönegrad Ce 10 vid statens mejeri- och trädgårdsförsök ändras till tjänster
som institutionsvaktmästare i lönegrad Ce 12. Då bärande skäl föreligger
för att assistenter med mejeriingenjörsexamen i lönehänseende likställes
med assistenter med agronom- eller hortonomexamen bör, såsom samme departementschef
jämväl anfört, två assistenter med förstnämnda examen
uppflyttas från lönegrad Cg 19 till lönegrad Cg 21. Vid bifall till dessa förslag
ökar medelsbehovet med i runt tal 3 100 kronor.

Institutsstyrelsens övriga förslag anser jag mig kunna tillmötesgå endast
i ringa utsträckning. Beträffande styrelsens förslag om personalförstärkningar
m. m. är jag sålunda beredd att förorda, att ett belopp av 9 600
kronor skall beräknas för arvode åt en assistent vid Alnarps trädgårdar. I
detta sammanhang får jag emellertid anmäla, att jag har för avsikt att begära
Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillsätta en utredning angående de
ekonomiska och organisatoriska förhållandena vid institutet. Därvid torde
bl. a. behovet av ifrågavarande assistent böra på nytt upptagas till prövning.
Vidare tillstyrker jag, att en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång
inrättas å rektorsexpeditionen, varvid den nuvarande medelsanvisningen
å 1 000 kronor för tillfällig skrivhjälp bör bortfalla. Detta medför en merkostnad
av i runt tal 5 700 kronor.

Vad jag nu föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet under anslaget
med 18 400 kronor. Vidare bör anslaget på grund av löneklassförändringar
och lönegradsuppflyttningar i reglerad befordringsgång höjas med
16 900 kronor. Den sammanlagda ökningen uppgår sålunda till 35 300 kronor.
»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 489 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis ...................... 15 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 663 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 151 000

Summa kronor 1 319 300

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 319 300 kronor.

28:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under
punkten 31 (s. 74—83) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 558 800 kronor
eller 57 000 kronor mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 186 av herr Larsson,
Nils Theodor, m. fl. och II: 241 av herr Heeggblom m. fl., i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag anvisa ett
belopp av 567 800 kronor.

Till grund för motionärernas hemställan har anförts, att statsbidraget
till Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer bör ökas med tillhopa
9 000 kronor. Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde
utskottet få hänvisa till dessa.

Stgrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har i sina
anslagsäskanden hemställt, att för budgetåret 1955/56 skall anvisas 792 500
kronor till omkostnader. Av nämnda belopp belöper 239 900 kronor på statens
trädgårdsförsök och 552 600 kronor på institutets övriga verksamhet.
Det för trädgårdsförsöken beräknade beloppet innefattar bl. a. 8 000 kronor
till driftkostnader vid Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer.
Därjämte begär institutsstyrelsen under kapitalbudgeten tillhopa 64 000
kronor för vissa arbeten, som ansetts lämpligen böra upptagas här.

Vidare anhåller Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott
(skr. 9/9 1954), att bidraget till driftkostnaderna vid Ekerums trädgårdsförsöksstation
skall höjas till 10 150 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (remissutlåtande
15/9 1954) tillstyrker institutsstyrelsens förslag till omkostnadsstat
för statens trädgårdsförsök.

Lantbruksstyrelsen (remissutlatanden 16/10) föreslår en medelsanvisning
för institutets övriga verksamhet å 473 600 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 195ö

29

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför i sill
framställning i huvudsak följande.

En av sällskapet gemensamt med styrelsen för stiftelsen Ekerums gård
och lantmannaskola gjord framställning den 12 maj 1952 om anställande
av en assistent hos statens trädgårdsförsök med placering vid Ekerums trädgårdsförsöksstation
ävensom om höjning av statsbidraget till stationen till
10 000 kronor resulterade endast i att bidraget från och med den 1 juli 1953
ökades med 1 000 kronor till 5 500 kronor årligen. I samma framställning
lämnades redogörelse för syftet med Ekerums gård, dennas areal av olika
ägoslag, verksamhetens art och omfattning vid gården samt trädgårdsförsöksverksamhetens
och gårdens organisation och ekonomi, vartill sällskapet
nu får hänvisa. Beträffande trädgårdsförsöksverksamhetens ekonomi kan
här tilläggas, att underskottet å verksamheten ytterligare ökat så att det
vid utgången av år 1953 uppgick till sammanlagt ej mindre än omkring
24 800 kronor, vilket belopp huvudmannen — stiftelsen Ekerums gård och
lantmannaskola — måst tillskjuta.

Stiftelsens styrelse har i december 1953 riktat en framställning till förvaltningsutskottet
i nu förevarande angelägenhet. Enligt framställningen har
styrelsen i samband med genomgång av stiftelsens ekonomiska ställning
funnit sig böra allvarligt överväga frågan om möjligheterna att i fortsättningen
bedriva trädgårdsförsöksverksamheten vid gården. Styrelsen kan
enligt framställningen icke finna det rimligt, att gårdens ekonomi skall i
den utsträckning, som dittills varit fallet, belastas med kostnader av ifrågavarande
slag. Vidare säger sig styrelsen vilja underställa förvaltningsutskottet
frågan om trädgårdsförsöksverksamhetens eventuella nedläggande, innan
styrelsen närmare undersöker denna fråga. Styrelsen hemställer, att förvaltningsutskottet
bl. a. ville överväga, huruvida icke sällskapet skulle kunna
övertaga ansvaret för gårdens nettoutgifter för försöksträdgårdsmästarens
avlöning.

Efter att ha inhämtat yttrande i ärendet från styrelsen för Alnarpsinstitutet
har förvaltningsutskottet beslutat, att sällskapet provisoriskt för tiden
från och med den 1 april 1954 tills vidare intill utgången av året skall
övertaga ansvaret för försöksträdgårdsmästarens avlöning under villkor,
bl. a., att sällskapet gottskrives hyra med 65 kronor för månad för en för
befattningshavaren avsedd bostad på gården och att sällskapet erhåller det
statsbidrag för trädgårdsförsöksverksamheten, som kan komma att utgå.

Förvaltningsutskottet har fattat nu nämnda beslut i medvetande om att
det skulle vara till stor allmän skada, om ifrågavarande verksamhet skulle
behöva nedläggas. Å andra sidan är sällskapets ekonomi tillräckligt ansträngd
för att beslutet skulle fattas under stora bekymmer för huru verksamheten
på längre sikt skulle kunna tryggas. Förvaltningsutskottet kan
därför icke underlåta alt ånyo göra en framställning i ärendet och fäster
därvid särskilt uppmärksamheten på att verksamheten har betydelse långt
utanför länsdelens gränser. Verksamheten har redan lett till flera viktiga
resultat, som i viss utsträckning också publicerats. Men det ligger i sakens
natur, att man här måste arbeta på lång sikt. Det förefaller förvaltningsutskottet
orimligt, all eu för hela landet så viktig verksamhet skall i så
hög grad, som nu är fallet, behöva bekostas med lokala medel. Enligt förvaltningsutskottets
mening är det skäligt, att staten bidrager till verksamheten
med minst det belopp, som motsvarar avlöningen till försöksträdgårdsmästaren
med avdrag för vad denne har att erlägga i hyra för sin tjänstehostad.
Om befattningshavaren liksom för närvarande skall erhålla lön, beräknad
efter den för jordbruksinstruklör fastställda lönegraden, Ca 17, med

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

uppflyttning till löneklass 19, samt bär att erlägga bostadshyra med 65 kronor
för månad, bör statens bidrag uppgå till lägst omkring 10 150 kronor mot
för närvarande 5 500 kronor för år. En höjning av bidraget med omkring
4 650 kronor är därför väl motiverad.

Efter en närmare redogörelse för institutsstyrelsens yrkanden samt för yttranden
i ärendet av lantbruksstyrelsen samt styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök har departementschefen anfört följande.

»Till en början torde jag få behandla medelsbehovet till institutets verksamhet
utom trädgårdsförsöken. Under delposten underhåll av byggnader torde
böra beräknas medel för inredning av källare till ostlager samt omdisponering
av chefs- och kontorslokaler. Till följd härav behöver posten ökas
med 31 500 kronor. Då delposten inköp av mjölk för mejeriförsöken under
senare år visat sig otillräcklig, anser jag mig jämväl böra föreslå, att medelsanvisningen
för detta ändamål skall höjas. Uppräkningen synes emellertid
kunna begränsas till 5 000 kronor. Delposten förbrukningsartiklar för
mejeriförsöken bör i enlighet med institutsstyrelsens förslag ökas med 3 000
kronor. Vidare torde ett belopp av 4 000 kronor böra uppföras såsom en ny
delpost till förbrukningsartiklar för institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi.
Såsom jag anfört under nästföregående anslagspunkt har jag
för avsikt att tillsätta en utredning angående bl. a. de ekonomiska förhållandena
vid institutet. I avvaktan på resultatet av utredningen bör delposten
till täckande av möjligen uppkommande förlust å rörelsen vid Alnarps
mejeri bibehållas oförändrad. Av samma skäl bör nu ej heller upptagas någon
ny post till täckande av beräknad förlust å rörelsen vid Alnarps trädgårdar.
Under den tid, utredningen pågår, förutsätter jag emellertid att — liksom
förhållandet har varit under de senaste åren — behövliga rörelsemedel
ställes till institutets förfogande på så sätt, att Kungl. Maj:t beviljar anstånd
med inleverering av de överskott, som uppstår på driften av Alnarps
egendom. Övriga nu icke särskilt nämnda utgiftsposter bör för nästa budgetår
upptagas med samma belopp som i gällande omkostnadsstat.

I enlighet med det anförda torde omkostnaderna för institutets verksamhet
utom trädgårdsförsöken under nästa budgetår böra beräknas till (280 700
+ 31 500 + 5 000 + 3 000 + 4 000 =) 324 200 ( + 43 500) kronor.

Vad härefter angår omkostnaderna för statens trädgårdsförsök kan jagtillstyrka,
att delposten publikationstryck ävensom delposterna skatter och
försäkringar samt dagsverken in. m. i enlighet med institutsstyrelsens förslag
uppräknas med resp. 1 000, 500 och 12 000 kronor. Övriga utgiftsposter
torde böra bibehållas vid oförändrade belopp.

Medelsbehovet för statens trädgårdsförsök under nästa budgetår torde sålunda
böra uppskattas till (221 100 + 1 000 + 500 + 12 000 =) 234 600
(+ 13 500) kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit i det föregående, skulle Alnarpsinstitutets
omkostnadsanslag för budgetåret 1955/56 behöva uppföras med (324 200 +
234 600 =) 558 800 (+ 57 000) kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa nya omkostnadsstater för institutet.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 31

Utskottet. De skäl, som anförts i motionerna I: 186 och II: 241 för ett
ökat statligt bidrag till verksamheten vid Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer,
finner utskottet beaktansvärda. Emellertid anser sig
utskottet under nuvarande förhållanden icke kunna biträda motionärernas
ifrågavarande förslag. På grund härav och då utskottet ej heller i övrigt
har någon erinran mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 186 och II: 241, till
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
558 800 kronor.

29:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m. Under
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 32 (s. 83—
84) — innefattande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Materiel m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 34 000 kronor.

30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och
bokbindning för institutets bibliotek. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag
under punkten 33 (s. 84) — innebärande en uppräkning av anslaget
med 3 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 kronor.

31 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.
Under punkten 34 (s. 85) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 4 300 kronor
till 15 800 kronor förhöjd medelsanvisning, ökningen beror på att —
i överensstämmelse med vad som anförts vid behandlingen av lantbrukshögskolans
stipendieanslag — fyra elevstipendier vid högre mejerikursen och
högre trädgårdskursen uppräknats från 920 till 2 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Stipendier m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 15 800 kronor.

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

32:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk
byrå. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 35 (s. 85—86) — som innefattar oförändrad medelsanvisning
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Trädgårdsekonomisk byrå för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.

33:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.
Kungl. Maj :t har under punkten 36 (s. 86—89) hemställt om en
med 15 000 kronor till 45 000 kronor uppräknad anslagsanvisning. Därvid
har förutsatts att beloppet i första hand skall användas till bestridande av
kostnaderna för möblering och utrustning av den nyuppförda samlingssalen
vid institutet.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Inredning och utrustning för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

34:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök
och fasta försöksfält. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 37 (s. 89) — innefattande medelsanvisning av oförändrat belopp
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
36 000 kronor.

35 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Med
biträdande av Kungl. Maj :ts hemställan under punkten 38 (s. 89—90) —
som innefattar en anslagsökning med 900 kronor i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-,
mejeri- och skogsstuderande för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 89 500 kronor.

36:o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 39 (s. 90—91) innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 12 900 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

33

I samband härmed har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 458, av fru Ewerlöf m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen måtte till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa anvisa ett förslagsanslag av 223 700 kronor.

Till grund för detta yrkande har anförts, att seminariets rektor bör placeras
i lönegrad Ca 29 och att antalet speciallärartimmar i vissa ämnen bör
ökas. Beträffande det närmare innehållet i motionen hänvisas till denna.

Styrelsen för lanthushållnings seminariet å Rimforsa hemställer att seminariet
för budgetåret 1955/56 skall tilldelas statsbidrag med i runt tal
224 800 kronor.

Lantbruksstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår skall uppräknas
med 25 400 kronor till 223 700 kronor.

Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 800 kronor till förslaget att
seminariets rektor, vilken för närvarande innehar förordnande att bestrida
göroinål, som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad 29, skall placeras i
Ca 29. Beträffande motiveringen för detta förslag, som även framförts i
anslagsäskandena för innevarande budgetår, torde få hänvisas till IX ht
1954 s. 98.

För att få till stånd en förbättrad och effektivare undervisning vid seminariet
synes det enligt lantbruksstyrelsen angeläget, att antalet speciallärartimmar
i vissa ämnen ökas utöver vad jordbruksutskottet i sitt av 1954 års
riksdag godkända utlåtande (nr 24, s. 5) föreslagit. Detta gäller särskilt
undervisningen i sömnad samt i fysiologi och hälsolära. Kostnaderna härför
beräknas till 12 700 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår löneställningen för rektorn vid lanthushållningsseminariet
å Rimforsa, får jag erinra om att innehavaren av befattningen fr. o. in.
den 1 juli 1953 -— utöver ordinarie lärartjänst — erhöll vikariatslöneförordnande
att bestrida göromål, som ankommer på tjänsteman i lönegrad 29.
För att utjämna en löneminskning i förhållande till tidigare ersättning tillerkändes
rektorn dessutom en personlig lönefyllnad. Enär utbildningen av
lärarinnor inom det husliga området i dess helhet f. n. är föremål för översyn
genom sakkunniga och denna översyn sålunda berör även Rimforsaseminariets
verksamhet och organisation, är jag icke beredd att i detta sammanhang
till prövning upptaga frågan om inrättande av en särskild lönegradsplacerad
tjänst för rektorn vid seminariet. Av samma skäl anser jag
mig icke heller kunna förorda en utökning av antalet speciallärartimmar
utöver vad 1954 års riksdag beslutat i detta hänseende.

Bidraget till avlöningskostnader och pensionsavgifter för lärarpersonalen
torde till följd av ändrad ortsgruppering samt lönegradsuppflyttning för
två ordinarie facklärare och löneldassförändringar böra höjas med 8 600
kronor, vartill kommer — vid bifall till propositionen den 17 december
1954 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. in. — en förhöj3
Bihang till riksdagens protokoll 1955. It1 samt. Nr 1

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ning å 1 000 kronor för uppflyttning av två extra ordinarie facklärare från
lönegrad Ce 21 till lönegrad Ce 23. Vidare bör bidraget till driftkostnader
på grund av ökat antal elevdagar uppräknas med 3 300 kronor.

Förevarande anslag bör alltså höjas med (8 600 + 1 000 + 3 300 =)
12 900 kronor och bestämmas till (198 300 + 12 900 =) 211200 kronor.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående beröres Rimforsaseminariets
verksamhet och organisation av den översyn genom sakkunniga, som för
närvarande verkställes beträffande utbildningen av lärarinnor inom det husliga
området i dess helhet. Vid sådant förhållande är utskottet i likhet
med departementschefen icke berett att nu fatta ståndpunkt i fråga om
löneställningen för seminariets rektor eller att förorda en utökning av antalet
speciallärartimmar utöver vad 1954 års riksdag beslutat i detta hänseende.
Härav följer, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka bifall till
vad som yrkats i motionen II: 458.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag under denna anslagspunkt.
Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen II: 458, till Understöd
åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 211 200 kronor.

37 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation
vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 40 (s. 92—93) — som innebär anslagsökning med 1 500 kronor —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 kronor.

38:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. Tillstyrkande
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 41 (s. 93—94) — innebärande
att anslaget med hänsyn till en beräknad reservation upptagits med
ett formellt belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lägre mejeriskolor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

39:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 42 (s. 94—95) gjorda framställning
innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad
avlöningsstat — en medelsanvisning av 91 700 kronor eller 1 100 kronor
mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår, ökningen hän -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 35

lör sig till att en tjänst såsom ämneslärare i lönegrad Ce 27 inrättats vid
skolan i stället för den nuvarande icke-ordinarie ämneslärartjänsten.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksskolan
vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 39 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 44 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 7 800

Summa kronor 91 700

b) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Ultuna: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 91 700 kronor.

40:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:
Omkostnader. Jämlikt Kungl Maj:ts under punkten 43 (s. 95) gjorda framställning
— innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. in.:
Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 kronor.

41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 44 (s. 95
—98) gjorda hemställan innefattar anslagsanvisning till avlöningar med
6 371 600 kronor, vilket i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
innebär en ökning med 241 600 kronor. Höjningen betingas av dels
en utökning av lärarpersonalen till följd av det högre elevantalet och den
successivt igångsatta utvidgningen av den skogliga undervisningen vid lantmannaskolorna,
dels av löneklassförändringar.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har ej givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbiuksundervisningsanstalter: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
6 371 600 kronor.

36 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

42 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
under punkten 45 (s. 98—99) — innefattande en anslagshöjning med
142 500 kronor med hänsyn till den uppskattade ökningen av elevantalet —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 955 500 kronor.

43 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Bidrag till arvoden åt skolläkare. Med biträdande av
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 46 (s. 99) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag
till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.

44:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 47 (s. 100—102) innefattar
anslagsanvisning för ändamålet med 390 800 kronor, vilket belopp
med 14 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsäskande för ändamålet
å 400 600 kronor har departementschefen anfört följande.

»Beträffande löneställningen för lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor
torde jag få erinra om att förslag i ämnet framlagts i propositionen
den 17 december 1954 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.
Förslaget innebär, att lärarpersonalen vid skolorna erhåller löner med belopp
motsvarande följande lönegrader, nämligen föreståndarna vid Gålö,
Sorselegården och Vittjärvsgården lönegrad 31, föreståndarinnan vid Sorselegården
lönegrad 25, föreståndaren vid Pålkem lönegrad 25, föreståndarinnan
vid Pålkem lönegrad 23, yrkeslärarna vid Gålö, Sorselegården och
Vittjärvsgården lönegrad 20, lanthushållslärarinnorna vid Sorselegården och
Pålkem lönegrad 20, husmoder och lärarinna vid Gålö och Vittjärvsgården
lönegrad 19 samt assistenterna vid Gålö och Vittjärvsgården lönegrad 13.
Merkostnaden härför torde böra bestridas från förevarande anslag, vilket
med hänsyn därtill bör uppräknas med i runt tal 11 800 kronor.

Vad härefter angår spörsmålet om speciallärararvodena vid Pålkem anser
jag mig icke kunna förorda, att det skall prövas i förevarande sammanhang.
Frågan torde sedermera få anmälas för Kungl. Maj :t. Däremot
kan jag tillstyrka övriga förslag om ökad medelsanvisning under anslaget.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

37

I enlighet härmed torde för vikariatsersättningar och ersättning till förmanspersonal
samt driftkostnader böra upptagas respektive 500, 1 700 och
700 kronor.

Jag är icke beredd att utan en närmare utredning i varje särskilt fall
taga ställning till frågan, huruvida och i vad mån staten bör lämna bidrag
till engångsavgifter i anslutning till pensionsregleringar för lärarpersonalen
vid jordbrukets yrkesskolor. Mot bakgrunden av vad som förekom vid
1954 års riksdags behandling av motsvarande spörsmål med avseende å
lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna synes emellertid
Kungl. Maj:t -—■ i likhet med vad som gäller dessa undervisningsanstalter
— böra erhålla riksdagens bemyndigande att, efter närmare utredning
i varje särskilt fall, bevilja statsbidrag till nyssnämnda engångsavgifter
att utgå från förevarande anslag. Någon särskild höjning i anslutning
härtill av medelsanvisningen under förevarande anslag synes icke nu
böra ifrågasättas.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört bör till bidrag till jordbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1955/56 anvisas ett förslagsanslag av (376 100 +

II 800 + 500 + 1 700 + 700 =) 390 800 (+ 14 700) kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid, efter förslag av lantbruksstyrelsen,
meddela närmare bestämmelser rörande dispositionen av anslaget.»

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 390 800 kronor.

45:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 48 (s. 102—104)
om anvisande för ändamålet av ett reservationsanslag av 131 000 kronor
innefattar i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en höjning
av anslaget med 30 200 kronor. På grund av en beräknad reservation
av omkring 38 000 kronor innebär förslaget, att för nästa budgetår sammanlagt
cirka 169 000 kronor skulle komma att stå till förfogande för ifrågavarande
kursverksamhet. Det avses att Kungl. Maj :t skall äga bestämma,
vilka kurser som under nästa budgetår skall få anordnas inom nämnda
kostnadsram.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. in.:
Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 131 000 kronor.

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

46 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Studiehjälp åt elever vid vissa
lantbruksundervisningsanstalter m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 49 (s. 104—106) — innefattande medelsanvisning
med ett från 1 610 000 kronor till 1 640 000 kronor förhöjt belopp -— hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 1 640 000 kronor.

47 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för maskinundervisning. Jämlikt Kungl. Maj:ts hemställan under punkten
51 (s. 107) — innebärande oförändrad medelsanvisning — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 165 000
kronor.

48:o) Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 52 (s. 108—109) innefattar anslagsanvisning
för ändamålet med 1 274 000 kronor, vilket belopp med 7 500
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 187 av herr
Larsson, Sigfrid, och herr Mossberger samt II: 233 av herrar Agerberg och
Netzén, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta om sådan
ändring i bestämmelserna för statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets
område att dels förekommande stipendier för förlorad arbetstid fastställes
till högst 15 kronor om dagen, om elev har försörjningsplikt mot familj,
och eljest till högst 10 kronor om dagen, dels ock kostnaderna för
nämnda stipendier helt bestrides av statsmedel i de fall dessa utgår till sådan
arbetslös lantarbetare, som av vederbörande länsarbetsnämnd hänvisats som
elev till utbildningen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

över motionerna har utskottet låtit inhämta yttranden från lantbruksstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och Hushållningssällskapens förbund.

Lantbruksstgrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt dels att anslaget
för nästa budgetår skall ökas med 18 500 kronor till 1 285 000 kronor,
dels att det i 8 § reglementet den 30 juni 1949 (nr 451) för statsunderstödd
utbildningsverksamhet på lantbrukets område omförmälda traktamentsstipendium
skall höjas från fyra kronor till fem kronor om dagen.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

39

Departementschefen har anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens hemställan om höjd medelsanvisning under förevarande
anslagspunkt anser jag mig icke kunna tillmötesgå i vidare mån, än
att jag tillstyrker en uppräkning av posten undervisningsfilm och bildserier
med 7 500 kronor till 42 000 kronor. Vidare biträder jag förslaget, att traktamentsstipendium
till deltagare i muntlig kurs för särskilt antagna elever med
längre varaktighet än fem dagar skall höjas med en krona till fem kronor
om dagen, därest han icke kan vistas i sitt hem under kursen. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att, vid bifall till förslaget, vidtaga erforderlig
författningsändring med anledning därav. Såsom styrelsen anfört torde sistnämnda
höjning icke behöva medföra någon uppräkning av posten till undervisningskurser.
Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med
(1 266 500 + 7 500 = ) 1 274 000 kronor.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt den 12 februari 1955 avgivna yttrande över
motionerna anfört följande.

Enligt bestämmelserna i 8 § reglementet den 30 juni 1949 (nr 451) för
statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets område sådant detta
författningsrum enligt kungörelsen den 23 maj 1952 (nr 352) numera lyder,
skall deltagare i dels muntlig kurs för särskilt antagna elever med längre
varaktighet än fem undervisningsdagar, dels den muntliga delen av ämneskurs
med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning erhålla ersättning,
beräknad efter billigaste klass, för erforderliga järnvägs-, ångbåtseller
bussresor mellan hemmet och kursplatsen samt, om han ej kan under
kursen vistas i sitt hem, tillika traktainentsstipendium med fyra kronor om
dagen. Sådan elev må ock efter behovsprövning av den som anordnar kursen,
erhålla stipendium för förlorad arbetstid med högst elva kronor om dagen,
om han har försörjningsplikt mot familj, och eljest med högst fem kronor
om dagen.

I årets statsverksproposition har traktainentsstipendium föreslagits höjt
till fem kronor. Traktamentsstipendierna utgår helt av statsmedel, men till
övriga ersättningar åt kursdeltagare utgår statsbidrag med tre fjärdedelar
av det belopp, lantbruksstyrelsen godkänner.

Styrelsen kan vitsorda att stipendierna för förlorad arbetstid i regel endast
utgått till i kursverksamheten deltagande lantarbetare och småbrukare.
I likhet med motionärerna anser styrelsen, att skillnaden mellan nuvarande
dagsinkomst för t. ex. lantarbetare och stipendiebeloppen för förlorad arbetstid
är alltför stor och att detta i viss utsträckning hämmat lantarbetarnas
anslutning till kursverksamheten. Detta gäller i synnerhet under vinterhalvåret
arbetslösa lantarbetare.

I början av år 1953 anordnade hushållningssällskapen kurser i maskinskötsel
för arbetslösa lantarbetare. Tillslutningen till dessa kurser var mycket
god. Skillnaden mellan den ersättning som utgick från arbetslöshetskassan
och stipendierna för förlorad arbetstid var då ringa. Från den 1 juli
1953 har försäkringsersättningarna från arbetslöshetskassan förbättrats rätt
väsentligt. Härigenom har skillnaden mellan dessa ersättningar och utgående
stipendier för förlorad arbetstid blivit betydligt större. Då kursdeltagarna
får avstå från dessa arbetslöshetsersättningar under kurstid, är lantarbetarna
på grund av ekonomiska skäl icke hågade att deltaga i kurserna.

I början av år 1954 anordnades av överstyrelsen för yrkesutbildning genom
hushållningssällskapens försorg ett fåtal kurser för arbetslösa lant -

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

arbetare. Vid dessa kurser erhöll deltagarna Ib % av avtalsenlig lön med
avdrag för källskatt. Från den 1 juli 1954 gäller nya bestämmelser angående
bidrag till arbetslösas utbildning. Av de utgående bidragen skall den arbetslöses
hemkommun betala en fjärdedel. Dessa utbildningsbidrag avser
mera en omskolning av arbetslösa och sålunda en längre utbildning än den
som hushållningssällskapens kurser ger. De av sällskapen anordnade utbildningskurserna
torde emellertid vara mera lämpade för lantarbetarna och
deras förhållanden.

Liksom motionärerna vill lantbruksstyrelsen förorda höjning av stipendiebeloppen
för förlorad arbetstid till högst femton kronor om dagen till
kursdeltagare, som har försörjningsplikt mot familj, och till högst tio kronor
om dagen för annan deltagare. Styrelsen delar motionärernas mening
om att nyssnämnda stipendier till arbetslösa lantarbetare, som hänvisats
till kurs av vederbörande länsarbetsnämnd, bör utgå helt av statsmedel.
Med hänsyn härtill förordar styrelsen bifall till de i motionerna framförda
förslagen. Därest de föreslagna ändringarna genomföres, torde detta icke
nödvändiggöra höjning av det till sällskapens undervisningsverksamhet beräknade
anslagsbeloppet.

I det av arbetsmarknadsstyrelsen den 11 februari 1955 avgivna yttrandet
över motionerna har anförts följande.

Genom rationaliseringen och den allmänna utvecklingen inom jordbruksnäringen
ställes numera ökade krav på yrkeskunskaper icke bara på arbetsledningen
utan även på arbetarna. Sålunda har den ökade mekaniseringen
inom jordbruket medfört ökad efterfrågan på utbildad maskinpersonal. Underskott
på dylik arbetskraft har under senare år varit betydande i flera
län. Även på övrig yrkesutbildad personal är ofta efterfrågan större än tillgången.
Därtill kommer, att medelåldern för lantarbetarna är relativt hög.
1 detta sammanhang kan anföras, att till Svenska lantarbetareförbundet anslutna
medlemmar den 31 december 1953 hade en medelålder av 44 år och
att 48,5 % av medlemmarna var över 45 år, medan endast 18 % tillhörde
åldersgrupperna 15—30 år. Av detta framgår, att en betydande del av den
yrkeserfarna arbetskraften inom de närmaste åren, på grund av åldersskäl,
kommer att lämna jordbruket, medan nyrekryteringen av arbetskraft varit
mycket ogynnsam. Det framstår därför som nödvändigt, att därest ungdomen
skall kunna intresseras för jordbruksnäringen och kunna behållas
inom detta yrke bland annat kraven på yrkesutbildning tillgodoses.

Erfarenheterna av de av hushållningssällskapen under de senaste åren
anordnade maskinkurserna för bland annat arbetslösa lantarbetare betecknas
av samtliga berörda parter såsom mycket goda. Efter vad styrelsen kan
bedöma synes dylika kurser på två—fyra veckor under jordbrukets lågsäsong
kunna ge lantarbetarna elementära yrkeskunskaper inom jordbrukets
olika specialområden utan att arbetskraften någon längre tid ställes
utanför produktionen. Arbetslösa lantarbetare, som deltager i kurser, erhåller
emellertid icke daghjälp från arbetslöshetskassa under kurstiden, varför
dessa elever är helt beroende av de stipendier och i vissa fall traktamentsstipendier,
som utgår genom sällskapen. Med hänsyn till den allmänna
löneutvecklingen och den numera höjda daghjälpen från arbetslöshetskassa
anser styrelsen det synnerligen angeläget, att stipendierna för förlorad arbetstid
höjes till belopp som motsvarar vad som annars skulle utgått i daghjälp
från arbetslöshetskassa eller vad som för övrigt motsvarar en reducerad
dagsinkomst.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

41

Hushållningssällskapens förbund har i yttrande över motionerna, dagtecknat
den 10 februari 1955, anfört följande.

Vid undervisningsverksamhet av sådant slag, som bedrives av hushållningssällskapen,
måste av olika skäl storleken på förekommande stipendier
vara anpassad efter inkomstförhållandena bland de kursdeltagare, för vilka
stipendierna kan komma i fråga. Då dessa främst utgår till i verksamheten
deltagande lantarbetare, är det vid sådan anpassning dessas löneläge, som i
första hand måste beaktas. Som framhålles i motionerna har skillnaden
mellan lantarbetarnas genomsnittliga dagsinkomst och de stipendier, som kan
utgå, undan för undan ökat och nu blivit så stor, att förhållandet inverkar på
lantarbetarnas deltagande. Med hänsyn härtill är det väl motiverat med en
höjning av stipendiebelopen, och förbundsstyrelsen vill för sin del tillstyrka,
att det i motionerna framförda förslaget genomföres.

Under senare år har sällskapen i de områden, där mera betydande arbetslöshet
bland lantarbetare förekommit, i samråd med länsarbetsnämnderna
vintertid anordnat kurser i maskinskötsel, som i första hand varit avsedda
för arbetslösa lantarbetare. Dessas deltagande har emellertid försvårats
av att arbetslöshetsunderstöden varit högre än stipendiebeloppen. På grund
härav har Kungl. Maj:t utfärdat särskilda bestämmelser för under 1953 och
1954 anordnade kurser av sådant slag. Fr. o. m. den 1 juli 1954 gäller —
som påpekas i motionerna — helt nya bestämmelser vid utbildning av arbetslösa.
Dessa är emellertid i första hand avsedda för kurser av annat slag
än för arbetslösa lantarbetare och är därför mindre väl lämpade för sistnämnda
ändamål. Vid tillgodoseendet av utbildningsbehovet bland arbetslösa
lantarbetare synes på grund härav fortsättningsvis de för sällskapens
kurser gällande bestämmelserna i första hand komma att tillämpas. Emellertid
bör härvid, som föreslagits i motionerna, i fråga om sådan kursdeltagare,
som hänvisats till kurs av länsarbetsnämnd, hela stipendiebeloppet
täckas av statsbidrag.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i 8 § reglementet den 30 juni 1949 för
statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets område kan till deltagare
i muntlig kurs för särskilt antagna elever med längre varaktighet än
fem undervisningsdagar eller till deltagare i den muntliga delen av kombinerade
ämneskurser under vissa förutsättningar utgå dels traktamentsstipendium
och dels stipendium för förlorad arbetstid. Till sistnämnda stipendium
lämnas statsbidrag med tre fjärdedelar av kostnaden, medan återstående
del bestrides av kursanordnaren. Departementschefen har under förevarande
anslagspunkt föreslagit att traktamentsstipendium med hänsyn till
kostnadsutvecklingen skall höjas med en krona till fem kronor. Vidare har
i motionerna I: 187 och 11:233 yrkats, dels att stipendier för förlorad arbetstid
skall uppräknas från elva respektive fem kronor om dagen till femton
respektive tio kronor, dels att kostnaderna för dylika stipendier helt
skall bestridas av statsmedel, i de fall dessa utgår till sådan arbetslös lantarbetare,
som av vederbörande länsarbetsnämnd hänvisats som elev till utbildningen.

Såsom motivering för motionärernas förslag har anförts, att skillnaden
mellan dagsinkomsten eller — i förekommande fall — arbetslöshetsersättningen
och stipendiebeloppet med hänsyn till löneutvecklingen blivit så stor,

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att lantarbetare och småbrukare av ekonomiska skäl icke varit hågade att
deltaga i nyssnämnda kursverksamhet. Därtill kommer, att arbetslösa kursdeltagare
under kurstiden helt måste avstå från arbetslöshetsersättningen.
Enligt motionärerna har det emellertid ansetts önskvärt, att denna kursverksamhet
vinner anslutning särskilt bland nämnda yrkeskategorier och framför
allt bland arbetslösa lantarbetare. Med hänsyn härtill finner motionärerna
det i hög grad motiverat att sistnämnda stipendiebelopp ökas. Vidare anser
motionärerna det skäligt, att — i de fall kursdeltagare är arbetslös — stipendiekostnaden
helt bör täckas av statsbidrag.

Då de föreslagna författningsändringarna synes vara ägnade att stimulera
anslutningen till ifrågavarande kursverksamhet bland de yrkeskategorier,
som närmast bör komma i fråga härför, får utskottet tillstyrka att de genomtöres.
Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde höjningarna av stipendiebeloppen
icke behöva medföra ökat anslagsbehov för nästa budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vid bifall till förslagen vidtaga
de erforderliga författningsändringarna. Med hänsyn till att liknande
ändringar som de nu förordade kan bli aktuella beträffande den kursverksamhet,
som bedrives på det skogliga området, förutsätter utskottet att
Kungl. Maj :t ägnar uppmärksamhet åt detta spörsmål. Därvid torde bl. a.
böra iakttagas, att bestämmelserna göres såvitt möjligt likformiga.

Anslagsberäkningen, som innebär en ökning med 7 500 kronor av posten
undervisningsfilm och bildserier, föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Bidrag
till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 274 000
kronor; samt

2) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 187 och
II: 233, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t
ville låta företaga de författningsändringar, som utskottet
förordat i det föregående.

49:o) Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 53 (s. 109) — innefattande anslagsanvisning för ändamålet med
oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet
rörande biodling för budgetåret 1955/56
anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

43

50 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. Jämlikt Kungl.
Maj:ts under punkten 54 (s. 109—110) gjorda framställning — som innebär
en medelsanvisning av oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

51 :o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna anslagstitel
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
85 000 kronor, avsett för ombyggnad av ett bostadshus vid Flyinge. För nästkommande
budgetår har Kungl. Maj :t under punkten 56 (s. 111—112) föreslagit
en medelsanvisning av 56 000 kronor, varav 36 000 kronor till utbyggnad
av den elektriska anläggningen vid Flyinge och 20 000 kronor för vissa
smärre reparationsarbeten å bostadshusen därstädes.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:
Byggnadsarbeten för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 56 000 kronor.

52:o) Hästavelns befrämjande. För de ändamål, som redovisas under förevarande
anslagstitel, har under budgetåret 1954/55 stått till förfogande
1 394 400 kronor, varav 120 000 kronor utgjorde reservation från föregående
budgetårs anslag.

Under punkten 57 (s. 112—116) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget
uppföres med ett belopp av 1 518 500 kronor, vilket innebär en höjning med
244 100 kronor jämfört med det belopp som disponerats för innevarande
budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
— anfört följande.

»Såsom framgår av den redogörelse, som lämnats i det föregående, har 1954
års riksdag ansett en höjning av uppfödningspremierna för av armén inköpta
hästar vara i och för sig befogad. Premierna för varmblodiga hästar
ansågs sålunda böra höjas från 200 till 400 kronor och för nordsvenska
ackords- och dragstamhästar från 100 till 200 kronor. Kostnaden härför
skulle bestridas av dels tillgängliga medel å hästavelsfonden, dels besparingar
å de under anslaget uppförda posterna till uppfödnings- och andra premier
åt remonter, varmblodiga ackordshästar, av remonteringsnämnd uttagna
avelsston och nordsvenska ackordshästar. Enligt vad lantbrukssty -

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

relsen upplyst kan emellertid besparingarna på nyssnämnda poster i fortsättningen
icke förväntas bli så stora, att de tillsammans med tillgängliga
medel av hästavelsfonden är tillräckliga för att täcka kostnaden för premiehöjningen.
Under sådana förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att
medel för ändamålet anvisas under förevarande anslag. Kostnaden för höjningen
i fråga om de varmblodiga hästarna har beräknats till 120 000 kronor.
Denna beräkning synes mig kunna godtagas. Beloppet torde böra påföras
delposten remonter, varmblodiga ackordshästar samt av remonteringsnämnd
uttagna avelsston. På enahanda sätt bör de kostnader, som föranleds
av höjningen av uppfödningspremierna för de nordsvenska hästarna,
påföras delposten nordsvenska ackordshästar. Någon uppräkning av posten
är emellertid icke erforderlig.

Vad härefter angår bidragen till de svenska lantliga ryttarföreningarnas
centralförbund och till ridfrämjandet är jag på de av lantbruksstyrelsen anförda
skälen beredd föreslå någon höjning av ifrågavarande bidrag. Det
synes dock tillräckligt, om vartdera bidraget uppräknas med 10 000 kronor.

Utgifterna under anslaget har för innevarande budgetår, såsom i det föregående
nämnts, till 120 000 kronor täckts av reserverade medel. Återstående
reservationer under anslaget beräknas emellertid vara helt förbrukade före
ingången av nästa budgetår. Vid sådant förhållande tillstyrker jag, att anslaget
skall uppräknas med motsvarande belopp.

Slutligen bör i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag delposten till särskilda
dagarvoden på grund av minskat medelsbehov sänkas med 15 900
kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget till hästavelns befrämjande
för nästa budgetår behöva uppföras med (1 274 400 + 120 000 -f
10 000 + 10 000 + 120 000 — 15 900 =) 1 518 500 kronor.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 518 500 kronor.

53:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 58 (s. 116—119)
om anslag för ändamålet med 366 000 kronor innebär en anslagsminskning
med 1 500 kronor.

Departementschefen har -— efter en redogörelse för lantbruksstyrelsens
anslagsäskande, lydande å oförändrat belopp av 367 500 kronor samt fölen
framställning av Hushållningssällskapens förbund, vari föreslås ändrade
grunder för utanordnande av bidrag till tjurföreningar — anfört följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

45

»Då förutsättningar synes föreligga för att den av lantbruksstyrelsen förordade
nya metoden för avkommeundersökning av tjurar skall leda till ett
säkrare bedömande vid urvalet av avelstjurar, bör enligt mitt förmenande
denna metod försöksvis prövas under nästa budgetår. I enlighet med styrelsens
förslag bör därvid såsom villkor gälla, att densamma så långt möjligt
samordnas med de undersökningar av motsvarande slag, som utföres inom
nämnden för avkommeundersökning av tjurar. Likaså anser jag det angeläget,
att sagda nämnd beredes möjligheter att ytterligare söka förbättra undersökningsmetodiken
på hithörande område. Jag tillstyrker således en uppräkning
av posten till avkommeundersökning av tjurar med det av lantbruksstyrelsen
föreslagna beloppet, 17 000 kronor. Å andra sidan bör posterna
till tjurhållning vid mindre jordbruk samt till bekämpande av ärftliga fel
nos nötkreatur nedräknas med 16 000 respektive 2 500 kronor. Framställningen
om bidrag av statsmedel i syfte att möjliggöra stambokföring av
ayrshireboskap är jag däremot icke beredd att tillstyrka.

Mot den föreslagna höjningen av de bidrag, som enligt 8 § kungörelsen
1950: 530 må utgå till tjurförening för bestridande av underhållskostnader,
har jag icke något att erinra. Jag förutsätter emellertid, att den därav föranledda
merkostnaden skall rymmas inom ramen för det äskade anslaget.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vid bifall till detta förslag vidtaga
erforderlig författningsändring.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, skulle förevarande anslag för budgetåret
1955/56 behöva uppföras med (367 500 + 17 000 — 16 000 — 2 500 =)
366 000 kronor, vilket belopp med 1 500 kronor understiger det för innevarande
budgetår anvisade anslaget.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 366 000 kronor.

54:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 59 (s. 119—120) innefattar
förslag om att den centrala övervakningen av kontrollverksamheten skall
fortgå i nuvarande form samt att medelsanvisningen för verksamhetens
övervakning in. m. och för demonstrationsförsök skall utgå med oförändrat
belopp. Anslaget bar därför beräknats utgå med samma belopp som under
innevarande budgetår.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer
sålunda,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd
åt kontrollföreningsverksamhet för budgetåret 1955
/5ö anvisa ett anslag av 504 900 kronor.

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

55 :o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 60
(s. 121—124) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget skall uppföras med ett
belopp av 188 700 kronor eller 3 500 kronor mera än för innevarande budgetår.
Beräkningen innebär, att bidraget till publicering av resultaten från
svinstamkontrollen höjes med 4 000 kronor, medan för vissa med kontrollen
förenade utgifter upptagits ett med 500 kronor minskat belopp. Kungl. Maj :t
har vidare biträtt ett förslag av lantbruksstyrelsen om vissa ändrade grunder
för de statliga åtgärderna till befrämjande i allmänhet av fåraveln. Tillika
har Kungl. Maj :t föreslagit, att styrelsen bemyndigas att, i den mån medel
finnes disponibla, bevilja Sveriges fjäderfäavelsförening och Sveriges kaninavelsföreningars
riksförbund statsbidrag med belopp och under villkor,,
som styrelsen bestämmer.

Utskottet. Framställningen föranleder ingen erinran från utskottet, som
alltså hemställer,

att riksdagens må till Diverse åtgärder på husdjursavelns
område m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
188 700 kronor.

56:o) Avsättning till statens hästavelsfond. Vid 1947 års riksdag (JoU 10;
rskr. 72) beslöts inrättande av en fond, benämnd statens hästavelsfond.
Fonden tillfördes genom tillskott från stuteriväsendets fond, som samtidigt
upphörde, ett kapital av 5 000 000 kronor. Genom fonden avsågs att skapa
full garanti för att hästavelns behov skulle komma att tillgodoses i tillräcklig
omfattning, även då det budgetära läget kunde lägga hinder i vägen för
att erforderliga anslag anvisades för ändamålet. Fonden togs första gången i
anspråk år 1952.

Under punkten 61 (s. 124—125) har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med
lantbruksstyrelsens anslagsäskande föreslagit att såsom tillskott till fonden
skall för nästa budgetår anvisas ett belopp av 400 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker anslagsberäkningen och hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till statens hästavelsfond
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 400 000 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

57 :o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 62 (s. 126—128) innefattar —- förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändring i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 612 500 kronor eller 29 200 kronor mera
än anvisningen för innevarande budgetår. Ökningen hänför sig med 22 000
kronor till inrättandet av en tjänst i lönegrad Cg 31 såsom biträdande stats -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

47

inspektör över köttkontrollen och med 4 600 kronor till arvode åt en serumkontrollant,
som överflyttas från statens veterinärmedicinska anstalt och i
samband därmed får arvodet höjt med 15 procent. Vidare förorsakar beräknade
löneklassförändringar och reglerad befordringsgång anslagsökning med
2 600 kronor.

Utskottet. Som utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga den ändring i
personalförteckningen för veterinärstyrelsen, som angivits i
det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 266 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 7 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 273 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 65 000

Summa kronor 612 500

c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 612 500 kronor.

58:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 63 (s. 128—129)
har Kungl. Maj:t hemställt att posterna reseersättningar, övriga expenser
samt bränsle, lyse och vatten skall uppräknas med tillhopa 7 200 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 82 400 kronor.

59:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten 64
(s. 129—134) hemställt, att riksdagen må — förutom att medgiva ändring

1 personalförteckningen samt fastställa ändrad avlöningsstat — anvisa

2 325 000 kronor, vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anslagsanvisning
med 29 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 188 av herrar
IIuss och Bengtson samt II: 226 av herr Fredriksson m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta anslå medel till två laboratoriebiträdesbefattningar
vid veterinärhögskolans avdelning för födoämnesliygicn.

48 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Beträffande de skäl, som åberopats i motionerna, får utskottet hänvisa till
dessa.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sitt anslagsäskande hemställt, att
avlöningsanslaget skall höjas med 200 000 kronor. Styrelsens framställning
innebär hland annat att 17 304 kronor beräknats för inrättande av två befattningar
som laboratoriebiträden i Ce 11 vid avdelningen för födoämneshygien
och patologisk-anatomiska avdelningen.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens
anslagsäskande — anfört följande.

»Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 30 juni 1954 uppdrog jag åt en
särskild utredningsman att verkställa utredning angående personalbehovet
vid högskolans avdelning för födoämneshygien. Utredningsmannen har den
27 oktober 1954 avgivit förslag i ämnet. Förslaget innebär i huvudsak, att
specialutbildningen på livsmedelshygienens område skall äga rum vid ifrå«
gavarande avdelning. I anslutning härtill föreslås, att åtta nya befattningshavare
skall tillföras avdelningen. Emellertid har meningarna om förslaget
varit delade. Bl. a. har högskolestyrelsen på flera väsentliga punkter uttalat
större eller mindre tveksamhet. För egen del har jag kommit till den uppfattningen
att — huru angeläget det än är att frågan om specialutbildningen
snabbt löses — det icke torde vara möjligt att utan ytterligare utredning
framlägga förslag i ämnet. Framför allt synes böra undersökas, om icke den
åsyftade specialutbildningen på området till lägre kostnad kan erhållas genom
samarbete med andra statliga institutioner, t. ex. statens institut för
folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium eller statens veterinärmedicinska
anstalt.

Vad härefter angår högskolestyrelsens anslagsäskanden torde, i anslutning
till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor, de av högskolestyrelsen föreslagna lönegradsuppflyftningarna
böra bifallas endast i så måtto, att tjänsten såsom
biträdande lärare i artificiell insemination i lönegrad Cg 24 bör uppflyttas
till lönegrad Cg 25. Detta medför en kostnadsökning å 900 kronor.

I avbidan på resultatet av nyssnämnda utredning bör uppenbarligen de
av högskolestyrelsen föreslagna personalförstärkningarna vid avdelningen
för födoämneshygien icke f. n. komma i fråga. I nuvarande läge kan jag
ej heller i övrigt tillstyrka, att några nya tjänster skall inrättas vid högskolan.
Däremot har jag icke något att erinra mot att tjänsten såsom lärare
i artificiell insemination överföres på extra ordinarie stat.

I anslutning till vad högskolestyrelsen anfört bör för löneklassförändringar
samt lönegradsuppflyttningar i reglerad befordringsgång upptagas ett
avrundat belopp av 26 500 kronor. Vidare bör anslaget med hänsyn till vad
som föreslagits i propositionen den 10 december 1954 angående ersättning
för tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m. uppräknas med 1 600 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör veterinärhögskolans avlöningsanslag
höjas med tillhopa 29 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

49

Å personalförteckningen bör uppföras en tjänst såsom lärare i artificiell
insemination i lönegrad Ce 31.»

Utskottet. Vad till en början angår personalbehovet vid högskolans avdelning
för födoämneshygien har en av departementschefen tillkallad särskild
utredningsman den 27 oktober 1954 avgivit förslag i ämnet. Enligt förslaget
skall specialutbildningen på livsmedelshygienens område äga rum vid ifrågavarande
avdelning, vilket nödvändiggör en förstärkning av personalen
med åtta nya befattningar. Då emellertid meningarna om förslaget vid remissbehandlingen
varit delade, har departementschefen ansett ytterligare utredning
erforderlig. I avvaktan på resultatet av denna utredning finner sig
utskottet i likhet med departementschefen icke böra förorda någon förstärkning
av ifrågavarande personal. Även om goda skäl åberopats för de i motionerna
I: 188 och II: 226 framställda yrkandena, får utskottet därför avstyrka
bifall till dessa. I detta sammanhang vill utskottet emellertid understryka
departementschefens uttalande om att möjligheten bör undersökas
att anordna den åsyftade specialutbildningen på området till lägre kostnad
genom samarbete med andra statliga organisationer såsom statens institut
för folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium eller statens veterinärmedicinska
anstalt.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande punkt föranleder icke
någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 188 och II: 226,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för veterinärhögskolan, som angivits i
det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/
56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 992 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 102 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................... 970 000

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman...... 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 259 000

Summa kronor 2 325 000

c) till Veterinärlwgskolan: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 325 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

60:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 65 (s. 134—135) innefattar en ökning av anslaget med 11 000
kronor. Av ökningen belöper 9 000 kronor på delposten till övriga expenser
samt 2 000 kronor på posten till publikationstryck.

Utskottet. Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 267 000
kronor.

61 :o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 66 (s. 135), innebärande medelsanvisning med oförändrat
belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärliögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
225 000 kronor.

62:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts under punkten 67 (s. 135—136)
gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Veterinär högs kolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

63:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Under punkten 68 (s. 136—137) har
Kungl. Maj:t, i anslutning till vad som anförts under punkten beträffande
lantbrukshögskolans stipendier, hemställt om höjning av elevstipendierna
vid veterinärhögskolan från 920 till 2 200 kronor, vilket medför en ökning
av medelsbehovet under anslaget med 25 600 kronor eller från 36 400 till
62 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder förslaget och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 62 000 kronor.

64:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 69 (s. 137) gjorda framställning
om oförändrad anslagsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhög skolan: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

51

65:o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Under punkten 70
(s. 137—138) innebär Kungl. Maj:ts förslag att för ändamålet skall anvisas
ett från 170 000 till 180 000 kronor höjt belopp. Genom ökningen tillgodoses
behovet av utrustning vid det kliniska centrallaboratoriet samt vid
avdelningen för födoämneshygien.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottet,
som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och
utrustning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.

66:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 71 (s. 139—140) innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av
164 700 kronor eller 2 900 kronor mera än innevarande budgetårs anvisning.
Av ökningen belöper 1 000 kronor å ombildning av en teknisk biträdestjänst
till en laboratoriebiträdestjänst i lönegrad Ce 11 samt 1 900 kronor å
beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 41 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 1 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 103 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 18 700

Summa kronor 164 700

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 164 700 kronor.

67:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 72 (s. 140—141), som innebär oförändrad
anslagsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 30 300 kronor.

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

68:o) Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning. Utskottet
biträder Kungl. Maj:ts förslag under punkten 73 (s. 141—142) om att för
vissa grundförstärkningsarbeten skall anvisas 4 500 kronor utöver de 3 000
kronor, som tidigare ställts till förfogande för ändamålet, och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning
och utrustning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 4 500 kronor.

69:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
under punkten 74 (s. 142—149) föreslagit riksdagen att — förutom att
medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat
— anvisa ett förslagsanslag av 1 757 000 kronor. Detta belopp överstiger
innevarande budgetårs anslagsanvisning med 35 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 59 av herr Bergh
och II: 74 av herr östlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
inrätta en tjänst som renkonsulent i lönegrad Cg 31 samt i anledning
därav höja avlöningsanslaget till 1 780 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt har i sin anslagsframställning
hemställt, att anslaget skall höjas med 237 300 kronor till 1 959 300
kronor. Anstaltsstyrelsens förslag innebär bland annat att 22 231 kronor
beräknats för en tjänst som renkonsulent i Cg 31. Som motivering för inrättande
av en sådan tjänst har styrelsen anfört följande.

Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norbottens län har föreslagit
inrättandet av en statlig veterinär befattning för renskötseln, vars
innehavare i samarbete med lappväsendets renforskning och såsom en lapparnas
specielle renkonsulent skulle ägna sig åt forskning rörande renens
sjukdomar samt dessas förebyggande och bekämpande. Han skulle därjämte
utöva rådgivande och upplysande verksamhet, verka för en rationalisering
av renskötseln samt humanisering av kastrations- och slaktmetoder
ävensom meddela undervisning i rensjukdomar och renskötsel. I särskilt
yttrande över ifrågavarande framställning har anstaltsstyrelsen tillstyrkt
den sålunda föreslagna tjänsten samt ur organisatoriska och administrativa
synpunkter funnit det mest ändamålsenligt, att den placeras vid anstaltens
konsulentavdelning. Med beaktande av vad som förut anförts om befordringsgång
för konsulentpersonalen har anstaltsstyrelsen här upptagit eu
tjänst såsom renkonsulent i Cg 31.

Departementschefen har —• efter närmare redogörelse för styrelsens anslagsframställning
och däröver avgivet yttrande av statens lönenämd — anfört
bl. a. följande.

» I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör dels två avdelningsföreståndar -

J ordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

53

tjänster i lönegrad Ca 33 uppflyttas till lönegrad Ca 37, dels två laboratorstjänster
i lönegrad Ca 31 och en laborator stjänst i lönegrad Ce 31 uppflyttas
till lönegrad Ca 33 med tjänstebenämningen avdelningsföreståndare,
dels fem tjänster såsom tekniskt biträde i lönegrad Ce 8 ändras till lika
många laboratoriebiträdestjänster i lönegrad Ce 11. Vidare bör medel beräknas
för att, efter prövning av Kungl. Maj :t, uppflytta högst tio tjänster
såsom tekniskt biträde i lönegrad 8 till laboratoriebiträdestjänster i lönegrad
9. Kostnaderna för nu föreslagna löneregleringar kan beräknas till
sammanlagt 19 800 kronor.

Vad härefter angår övriga förslag synes arbetsbelastningen å kemiska
laboratoriet påkalla en förstärkning av personalen därstädes. Jag anser mig
emellertid i nuvarande läge icke kunna gå längre än att föreslå, att den av
anstaltsstyrelsen begärda laboratoriebiträdestjänsten i lönegrad Ce 11 skall
inrättas. Detta föranleder en kostnadsökning å 8 600 kronor. Med hänsyn
till vad styrelsen anfört om det ökade behovet av tillfällig arbetskraft kan
jag vidare förorda, att för detta ändamål skall avses ytterligare 10 000 kronor.
I övrigt är jag icke beredd att tillstyrka några personalförstärkningar
vid anstalten.

Med hänsyn till vad som föreslagits i propositionen den 10 december 1954
angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m. torde anslaget
slutligen böra uppräknas med 1 000 kronor.

De i det föregående framlagda förslagen föranleder ett ökat medelsbehov
å sammanlagt 39 400 kronor. Vid anmälan av veterinärstyrelsens avlöningsanslag
har jag emellertid förordat, att en nu vid anstalten placerad serumkontrollant
skall överflyttas till nämnda styrelse. Vid bifall härtill kan höjningen
av ifrågavarande anslag begränsas till (39 400—4 400 =) 35 000
kronor.

Å personalförteckningen bör uppföras två avdelningsföreståndartjänster i
lönegrad Ca 37 och tre avdelningsföreståndartjänster i lönegrad Ca 33. Samtidigt
bör två avdelningsföreståndartjänster i lönegrad Ca 33 samt två laborator
stjänster i lönegrad Ca 31 och en sådan tjänst i lönegrad Ce 31 utgå
ur förteckningen.»

Utskottet. I motionerna 1:59 och II: 74 har i anslutning till det av styrelsen
för statens veterinärmedicinska anstalt avgivna förslaget hemställts,
att en tjänst som renkonsulent i lönegrad Cg 31 skall inrättas. Utskottet anser
liksom motionärerna, att en sådan tjänsteman skulle kunna fylla en betydelsefull
uppgift på renskötselns område. Enligt vad utskottet inhämtat
överväges emellertid för närvarande inom jordbruksdepartementet — med
anledning av en framställning om inrättande av en veterinärbefattning för
renskötseln — möjligheten att under begränsad tid bestrida arvodet för en
dylik befattningshavare med medel från lappfonden. Vid sådant förhållande
utgår utskottet ifrån, att motionernas syfte kommer att bli tillgodosett.

Med hänsyn härtill och då utskottet icke har något att erinra mot vad
Kungl. Maj :t i övrigt anfört under anslagspunkten, hemställer utskottet,

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 59 och II: 74,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens veterinärmedicinska anstalt,
som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 566 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................... 960 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 230 000

Summa kronor 1 757 000

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 757 000
kronor.

70:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 75 (s. 149—151) innefattar en medelsanvisning
av 592 800 kronor, vilket utgör en minskning med 53 700 kronor i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår. Anslagsberäkningen innebär,
att vissa poster höjts med tillhopa 11 300 kronor, medan för posten
till inköp och underhåll av inventarier och apparatur avsetts ett med 65 000
kronor minskat belopp.

Utskottet. Anslagsberäkningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 592 800 kronor.

71 :o) Veterinärstaten: Avlöningar. Under punkten 76 (s. 152—155) har
Kungl. Maj :t föreslagit att riksdagen skall fastställa ändrad avlöningsstat
för veterinärstaten samt för ändamålet anvisa ett anslag av 4 539 000 kronor
eller 104 000 kronor mera än för innevarande budgetår. Av höjningen belöper
100 000 kronor å icke-ordinarieposten och föranledes av postens belastning.
För uppräkning med 20 procent av arvodena till de civila veterinärstipendiaterna
har beräknats ett belopp av 4 000 kronor. I samband härmed
har föreslagits att föreskriften om reduktion av veterinärstipendiats
arvode vid vikariat å läns- och distriktsveterinärtjänst upphäves. Kungl.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 5o

Maj :t har i framställningen vidare förklarat sig icke beredd att nu taga ställning
till ett förslag av veterinärstyrelsen om att borttaga den vissa länsveterinärer
åliggande skyldigheten att inom s. k. praktikområden fullgöra distriktsveterinärs
åligganden.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .....................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.....................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................

Summa kronor 4 539 000

b) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 4 539 000 kronor.

3 511000

54 000

470 000
504 000

72 :o) Veterinärstaten: Omkostnader. Med biträdande av Kungl. Maj ris
förslag under punkten 77 (s. 155—158) — innefattande medelsanvisning
med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 124 700 kro -

nor.

73:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Kungl. Maj ri har under punkten
78 (s. 158—159) föreslagit en anslagsanvisning av 5 400 kronor eller 1 200
kronor mera än anvisningen för innevarande budgetår. Ökningen är föranledd
av att kostnaderna för uppvärmning blir större i den nya anstaltsbyggnad,
som avses skola uppföras nästa budgetår.

Utskottet. Biträdande Kungl. Maj ris framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 5 400 kronor.

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

74.o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 79 (s. 159_162)

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett förslagsanslag av 710 000
kronoi, innebärande en minskning med 90 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen
för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 82, av herrar Rubbestad
och Onsjö, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till vissa djurägare
utgående ersättning vid nedslaktning av nötkreatur på grund av tuberkulos
må fastställas i överensstämmelse med av veterinärstyrelsen i samband
med anslagsframställningen framfört förslag därom samt att förevarande
anslag skall uppföras med ett belopp av 770 000 kronor, varav 90 000
kronor må i enlighet med vad i motionen anförts disponeras för utbetalningar
av ifrågavarande ersättningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.

Veterinär styrelsen har hemställt att anslaget skall minskas med 20 000
kronor till 780 000 kronor. Styrelsens förslag innebär bland annat att för
åtgärder inom tuberkulosfria områden beräknats ett belopp av 690 000 kronor,
varav 90 000 kronor avses för ersättning till djurägare för nötkreatur,
som slaktas på grund av tuberkulos. Enligt styrelsens förslag bör denna ersättning
höjas. Som motiv härför har styrelsen anfört följande.

Enligt kungörelsen 1941:577 utgår vid nedslaktning av nötkreatur på

ferUandmoYitUberkU,?S m0m friförklarat område ersättning till djurägaren
med 100 kronor eller, om djuret är under ett års ålder, med 50 kronor.

““ bldragsfråga har kommit i ett annat läge genom att kvarstående
tuberkulosa besättningar mom samtliga län utom Skaraborgs redan under
innevarande budgetar kommer att saneras. Följden härav torde nämligen
ur atLde dJUra§a,re’ y1 ^a 1 fortsättningen kommer i fråga för ersättning,
^1dan^SOm fått sina besättningar smittade genom latent tu berkulos

eller nyinfektion. Att döma av de efter värdering fastställda ersattmngärna
för djur, som nedslaktats på grund av kastsjuka, torde vidare
skdhiaden me Ila liv- och slaktvärde numera uppgå till 400 å 500 kronor
hrf..st5fel,sea syn.es darför skäl föreligga att höja ifrågavarande ersätt.
.Darv‘d..tarde j)0,:a övervägas, huruvida man jämväl vid tuberkulos
skall övergå till vardermgsförfarande eller bibehålla principen med fixerat
ersattnmgsbdopp. För sin del har styrelsen stannat för sistnämnda system,
bl. a. med hansyn till att detta har den fördelen, att statsverkets kostnader

Qår«nalteumPf?rfaIan-d^t borl.faller samt ersättning kan utbetalas direkt,
sa snait bestjTkande inkommit, att nedslaktning ägt rum i den utsträckning
varom förordnande utfärdats. Systemet bör dock modifieras i så måtto,
att ersättningsbeloppen göres beroende av marknadsläget och därvid

KnnolSa\rae-ftteriiPriSet },f med?1g°da bruksdjur. Det bör få ankomma på
S“gL MaJ-t eI1er uppdragas åt styrelsen att, i samråd med lantbruksstye
sen och efter horande av Sveriges slakteriförbund, med de intervaller
marknadslaget pakallar utfärda kungörelse om ersättningsbeloppens storifte"n°r
att. aSarna av värdefulla besättningar skall kunna tillgodoses förutsattes
slutligen att den nuvarande möjligheten att hos Kungl." Maj:t söka
extra ersättning kvarstår oförändrad.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

57

Vad angår ersättningsbeloppens storlek under budgetåret 1955/56 föreslår
veterinärstyrelsen 300 kronor för äldre djur och 150 kronor, om djuret
är under ett år. Då antalet djur, som måste nedslaktas, beräknas komma att
uppgå till omkring 300 och flertalet nedslaktade djur brukar vara över ett
års ålder, uppskattar styrelsen medelsbehovet för utbetalningar av förevarande
ersättningar till 90 000 kronor.

Vid bifall till nu återgivna förslag bör enligt veterinärstyrelsen jämväl
bidraget till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar
höjas till nyssnämnda belopp. Dock anses den begränsningen böra göras, att
ersättning till en och samma djurägare må utgå med högst det belopp, som
motsvarar gottgörelse för fem djur över ett års ålder.

I yttrande över veterinärstyrelsens förslag har statskontoret erinrat om
jordbruksutskottets uttalande vid 1951 års riksdag (JoU 24 s. 7), att en
omprövning av ersättningsbeloppen vid nedslaktning av tuberkulösa djur
inom friförklarade områden torde kunna komma att erfordras, när samtliga
län hänförts till dylika områden. Av utredningen i ärendet framgår emellertid,
att Skaraborgs län ännu icke friförklarats samt att därmed sannolikt
torde komma att anstå ytterligare något år. Vid sådant förhållande finner
statskontoret någon reglering av ersättningsbeloppen icke nu böra övervägas.

Departementschefen har — efter redogörelse för veterinärstyrelsens övriga
äskanden — anfört följande.

»Veterinärstyrelsens förslag om höjning av ersättningen till djurägare för
nötkreatur, som nedslaktas på grund av tuberkulos inom friförklarat område,
samt av bidraget till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar
är jag icke beredd tillstyrka. Med hänsyn härtill torde de
för dessa ändamål beräknade medlen kunna minskas med (60 000 + 10 000
=) 70 000 kronor. Då styrelsens medelsberäkning i övrigt icke föranleder
någon erinran från min sida, bör anslaget för nästa budgetår uppföras med
(800 000 —- 20 000 — 70 000 = ) 710 000 (— 90 000) kronor.»

Utskottet. Med anledning av vad som yrkats i motionen II: 82 vill utskottet
erinra om att riksdagen redan tidigare behandlat frågan om höjning
av ersättningen till djurägare för nötkreatur, som nedslaktas på grund av
tuberkulos inom friförklarat område. I sitt utlåtande 1951:24, som godkändes
av riksdagen, anförde utskottet att en omprövning av ifrågavarande
ersättningsbelopp torde kunna komma att erfordras, när samtliga län framdeles
hänförts till tuberkulosfria områden. Såsom framgår av det föregående
är emellertid Skaraborgs län ännu icke friförklarat. Vid sådant förhållande
är utskottet icke berett att biträda yrkandena i motionen.

Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen II: 82, till Förekommande

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder
mot tuberkulos hos nötkreaturen för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

75:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 80 (s. 162—164) — innefattande en med 5 000
kronor uppräknad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens
veterinäravdelningar för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 240 000 kronor.

76:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Under punkten 81 (s. 164
—166) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget skall uppföras med oförändrat
belopp av 650 000 kronor. Framställningen innebär bland annat att högst
65 000 kronor skall få disponeras för en undersökning rörande den smittsamma
kastningens orsaker.

Utskottet. Som Kungl. Maj:ts framställning icke möter någon erinran från
utskottets sida hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 650 000 kronor.

77 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot hönstyfus. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten
82 (s. 166—167) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönstyfus för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

78:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring. Kungl. Maj:t har under punkten 83 (s. 167—171)
hemställt att anslaget skall uppföras med ett oförändrat belopp av 100 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning innefattar vidare förslag om att den nuvarande
försäkringen med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

59

husdjurssjukdomar skall utvidgas till att även omfatta skydd mot vissa
s. k. driftsavbrottsförluster. Dessutom meddelas att det visat sig ogörligt att
i nyssnämnda statsbidragsförsäkring inrymma sjukdomen smittsam blodbrist
hos häst, varför 1954 års riksdags hemställan i sådant syfte icke kunnat
genomföras.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har icke föranlett utskottet göra
någon erinran. Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

79:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter. Under punkten 84 (s. 171—176) har Kungl. Maj :t föreslagit
medelsanvisning med oförändrat belopp av 500 000 kronor. För att snarast
möjligt få fram ett effektivt bekämpande av sjukdomen smittsam blodbrist
hos häst har tillstyrkts att ett från 30 000 kronor till 65 000 kronor höjt
belopp ur förevarande anslag skall få disponeras för ändamålet under nästa
budgetår. Kungl. Maj :ts framställning innefattar vidare förslag om att Kungl.
Maj :t bör erhålla rätt att för undersökning, utredning och bekämpande av
kreatur ssjukdom — dock ej tuberkulos eller smittsam kastning hos nötkreatur
— som kan giva anledning till sjukdom med epidemisk eller endemisk
karaktär hos människor, anlita förevarande anslag i den mån så icke redan
är möjligt på grund av att sjukdomen faller under epizootilagen. I fråga om
storleken av Sveriges bidrag till internationella byrån i Paris för bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) har i framställningen föreslagits
att Sverige uppflyttas till samma bidragsklass som Danmark, vilket medför
att bidraget uppräknas med 630 kronor till i runt tal 4 230 kronor för år.

I en till utskottet överlämnad inom jordbruksdepartementet upprättad
promemoria har anförts, att veterinärstyrelsen i en till departementet den
25 februari 1955 inkommen skrivelse framhållit bl. a. följande.

Genom kungörelse den 19 december 1952 (nr 800) förordnade Kungl.
Maj :t, bland annat, att bestämmelserna i epizootilagen och i 1—12 §§ epizootikungörelsen
skulle med vissa jämkningar tills vidare äga tillämpning
å sjukdomen paratuberkulos (Johne’s sjukdom). I kungörelsen föreskrevs
även, att veterinärstyrclsen ägde förordna om nedslaktning av alla smittade
djur i smittförklarad besättning eller, där styrelsen för att hindra smittspridning
så funne nödigt, av hela besättningen.

Bekämpandet av paratuberkulos har visat sig vara förenat med avsevärda
svårigheter, i första hand såvitt gäller ställandet av en säker diagnos. Redan
utländska erfarenheter har klarlagt, att hittills kända undersökningsmetoder,
kliniska såväl som laboratoriemässiga, är behäftade med svagheter och
antingen lämnar osäkert resultat eller ställer sig synnerligen tidskrävande
och kostsamma vid kontroll i stor skala. Enligt vad som visat sig låter sig
de i andra länder utprovade diagnostiska metoderna icke utan vidare an -

60

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

vändas under förhållandena i vårt land; särskilt synes detta vara fallet med
de annars för större undersökningsserier väl ägnade allergiproven samt
serodiagnostiska undersökningarna. Med hänsyn" härtill har vid ingående
överläggningar med medlemmarna i styrelsens vetenskapliga råd, professorerna
A. Hjärre och S. Hoflund, den tanken framförts, att styrelsen i
stället för att verkställa ett beslut om nedslaktning av en med paratuberkulos
smittad besättning i Östergötlands län skall behålla besättningen för
att på den utprova olika diagnostiska metoder. Det har av experterna ställts
i utsikt, att man därvid skulle kunna nå resultat, som möjliggjorde ett säkrare
bedömande av de faktorer, vilka framdeles skulle vara utslagsgivande
för avgörandet om en besättning skall anses smittad ävensom —"vilket ur
statsfinansiell synpunkt måste vara av stor betydelse — när och under vilka
betingelser en besättning kan anses sanerad.

Ifrågavarande besättning omfattar, inklusive ungdjur, omkring 50 nötkreatur.
Av dessa härstammar två djur från en besättning, i vilken paratuberkulos
med säkerhet har konstaterats. Tolv av djuren uppvisar vid serologisk
kontroll svårbedömda reaktioner för sjukdomen. Ägaren är arrendator
och skall den 14 mars 1955 frånträda arrendet samt sälja besättningen
på auktion. Denna har emellertid förbjudits av veterinärstyrelsen. Enligt
uppgift är den tillträdande arrendatorn villig att sköta besättningen för
styrelsens räkning.

Vid värdering har besättningen åsatts ett livvärde av 55 000 kronor. Vid
nedslaktning — vilket är det enda återstående alternativet — skall från livvärdet
dragas vad djuren inbringar i slaktvärde. Hur stor statens nettoutgift
i så fall kan bli är svårt att nu avgöra; troligen kommer den att röra
sig om 15 000 å 20 000 kronor. Behålles besättningen för försök, skall till
ägaren utbetalas hela värderingssumman. Emellertid kommer staten att senare
tillgodogöra sig slaktvärdet, därest försöken misslyckas, i vilket fall
nedslaktning kommer att ske. Om åter besättningen blir sanerad, är avsikten
att sälja densamma för statens räkning. Därvid torde man dock icke
kunna räkna med att få ut belopp, motsvarande hela det nu åsatta livvärdet.
Något mer än slaktvärdet räknar man dock med att erhålla.

Under åberopande av det anförda har veterinärstyrelsen, som understrukit
att ärendet är synnerligen brådskande, hemställt om bemyndigande att
övertaga ifrågavarande nötkreatursbesättning. Då ett dylikt bemyndigande
icke täckes av nu gällande bestämmelser på området, torde det icke kunna
lämnas utan att riksdagen haft tillfälle att yttra sig.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot att det i förutnämnda
promemoria omförmälda bemyndigandet lämnas. Med anledning härav och
då Ivungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande au
smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

80 :o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. Jämlikt
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 85 (s. 177) — innebärande
anslagshöjning med 55 000 kronor — hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

61

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll
hos nötkreaturen för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 230 000 kronor.

81 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag under punkten 86 (s. 178) om att för ändamålet
skall anvisas anslag med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och
grädde m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 95 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet

82:o)Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Under punkten 88 (s.
179—180) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 103 600 kronor uppräknad
medelsanvisning. Höjningen är föranledd av beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet tillstyrker den gjorda framställningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 5 588 300 kronor.

83:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 89 (s. 180—181) — innefattande
medelsanvisning med oförändrat belopp -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 4 260 000 kronor.

84:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Demonstrationsgårdsverksamhet.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under punkten 90 (s. 181—182) gjorda
framställning om oförändrad anslagsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Demonstrationsgårdsverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

85:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Jämlikt
Kungl. Maj :ts förslag under punkten 92 (s. 183) om anslagsanvisning
med oförändrat belopp hemställer utskottet,

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

86 :o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten
93 (s. 183—185) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 789 600
kronor eller 22 800 kronor mera än som anvisats för innevarande budgetår.
Av ökningen hänför sig ett belopp av 17 200 kronor till vissa kostnader i
samband med en byggnadsinventering och skogstillväxtuppskattning samt
återstående belopp till posterna inventering, kontering, journalisering och
bokslut.

Utskottet. Utskottet biträder den gjorda framställningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 789 600 kronor.

87 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten 94 (s. 185—188) föreslagit
riksdagen dels att medgiva ändring i personalförteckningen och fastställa
ändrad avlöningsstat, dels att anvisa ett anslag av 1 485 900 kronor, vilket innebär
en med 10 000 kronor förhöjd medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 191 av herr Åman
och II: 223 av herr Nihlfors, i vilka motioner hemställts att riksdagen måtte
besluta, att fem tjänster som magasinskontrollanter vid statens centrala frökontrollanstalt
uppföres å personalförteckningen såsom extra ordinarie i
lönegrad 15 samt att fyra av de nuvarande innehavarna av tjänsterna med
tillgodoräkning av den tid de innehaft anställning som magasinskontrollanter
hänföres till löneklass 18.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.

Styrelsen för statens centrala frökonirollanstalt har i sin anslagsframställning
hemställt att avlöningsanslaget skall höjas med i runt tal 40 000
kronor.

Anstaltsstyrelsen har i särskild skrivelse den 7 maj 1954 upptagit frågan
om de förut omförmälda fem magasinskontrollanternas löneställning. Med
hänsyn till dessa kontrollanters maktpåliggande göromål, som helt tager deras
tid i anspråk, har styrelsen funnit det angeläget, att de åtminstone får anställning
som extra tjänstemän. Styrelsen har föreslagit, att de skall placeras
i lönegrad Cg 17 med rätt att tillgodoräkna anställningstid fr. o. m. den
1 juli 1947.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

63

Statens lönenämnd (remissutl. 23/6 1954) anser, att magasinskontrollanterna,
av vilka fyra under ett flertal år — två av dem sedan år 1930 — varit
anställda för kontrolluppgifter hos anstalten, bör beredas fastare anställningsform
än såsom arvodesavlönade. De bör enligt nämnden uppföras å
personalförteckning såsom extra ordinarie tjänstemän. Enligt inhämtade
upplysningar motiverar deras arbetsuppgifter dock icke en placering av
tjänsterna i högre än lönegrad 15. Fyra av dem bör dock med tillgodoräknande
av den tid, de innehaft anställning såsom magasinskontrollanter, hänföras
till löneklass 18.

Statskontoret (remissutl. 21/7 1954) erinrar om att anstaltsstyrelsens
förslag om överförande av magasinskontrollanterna till extra ordinarie stat
med placering i lönegrad 17 under de båda senaste budgetåren varit föremål
för statsmakternas behandling men icke vunnit bifall. Vid sådant förhållande
synes det statskontoret tveksamt, om förevarande framställning
bör tillmötesgås. Ämbetsverket vill likväl icke — med hänsyn till att flertalet
kontrollanter kan åberopa långvarig anställning hos anstalten — motsätta
sig att tjänsterna uppföres å extra stat. Emellertid anser statskontoret
i likhet med lönenämnden, att högre lönegrad än 15 icke bör ifrågakomma.
I fråga om löneklassplaceringen ansluter sig statskontoret till vad nämnden
därutinnan anfört.

Departementschefen har — efter redogörelse för Övriga anslagsäskanden
samt däröver avgivet yttrande av statens lönenämnd — anfört bl. a. följande.

»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, anser jag mig icke kunna
förorda de av anstaltsstyrelsen föreslagna lönegradsuppflyttningarna. Förslaget
att för övervakning av den nya frölagen inrätta en tjänst som inspektör
i lönegrad Ce 19 kan jag icke heller biträda. Likaså finner jag mig
böra avstyrka, att en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 10 inrättas vid anstaltens
filial vid Åkarp.

I fråga om de föreslagna ordinariesättningarna är jag endast beredd tillstyrka,
att två kontorsbiträden i lönegrad Ce 8 skall överföras å ordinarie
stat. Förslaget att överföra magasinskontrollanterna å extra ordinarie eller
extra stat kan jag icke biträda. De bör sålunda bibehållas vid nuvarande
anställningsform.

Någon uppräkning av anslaget anser jag mig följaktligen icke kunna föreslå
i vidare mån än som betingas av beräknade löneklassförändringar.
Härför erfordras ett belopp av 10 000 kronor. Den av mig förordade överföringen
å ordinarie stat av två kontorsbiträdesbefattningar föranleder en
ökning av ordinarieposten respektive en minskning av icke-ordinarieposten
med 11 100 kronor.

Ä personalförteckningen bör antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 utökas
med två till åtta.»

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. I motionerna I: 191 och II: 223 har i anslutning till ett förslag
av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt yrkats, att fem arvodesavlönade
magasinskontrollanter skall överföras på extra ordinarie stat. Såsom
motivering härför har i motionerna anförts, att fyra av kontrollanterna
kan åberopa en lång tjänstgöringstid. Sålunda har två av dem varit anställda
sedan år 1930, medan de övriga två fullgjort cirka tio års oavbruten tjänstgöring.

Även om motionärerna enligt utskottets mening förebragt vägande skäl till
stöd för sin hemställan, anser sig utskottet likväl icke böra med frångående
av Kungl. Maj :ts förslag tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet förutsätter
dock därvid, att Kungl. Maj :t ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet och
undersöker möjligheterna att åtminstone de kontrollanter, som kan åberopa
den längsta tjänstgöringstiden hos anstalten, beredes en fastare anställningsform.

Vad i övrigt anförts under ifrågavarande anslagspunkt föranleder icke
någon utskottets erinran. Utskottet hemställer sålunda,

A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts framställning a)

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens centrala frökontrollanstalt,
som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis..

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................

Summa kronor

293 500
1400
1 080 500
110 500

1 485 900

c) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 485 900 kronor.

B. att motionerna 1:191 och 11:223 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

88 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader. Under punkten 95 (s. 188—189) har Kungl. Maj:t föreslagit en
anslagsanvisning av 639 700 kronor. För innevarande budgetår är anslaget
uppfört med 641 700 kronor. Anslagsberäkningen innebär att posten till diverse
förbrukningsartiklar uppräknats med 4 000 kronor samt att för inköp
av utrustning avsetts ett belopp av 9 000 kronor mot 15 000 kronor för innevarande
budgetår.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

65

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 639 700 kronor.

89:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.
Kungl. Maj:t har under punkten 96 (s. 189—190) hemställt om anslagsanvisning
med oförändrat belopp, 35 000 kronor. Framställningen innefattar
vidare förslag om att lantbruksstyrelsen skall bemyndigas att använda
det till främjande av anläggandet av frörenserier avsedda beloppet
jämväl för de ändamål i övrigt, som angives i gällande kungörelse angående
statsbidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av utsädesspannmål
samt vissa slag av utsädesfrö.

Utskottet. Framställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 35 000 kronor.

90 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa
kulturväxter. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 97
(s. 190—191) -—- innefattande oförändrad medelsanvisning —- hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Under punkten 98 (s. 191—193) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett anslag av 902 300 kronor eller 13 200 kronor
mindre än innevarande budgetårs medelsanvisning. Anslagsberäkningen innebär
å ena sidan uppräkningar med tillhopa 22 700 kronor, varav huvuddelen
avser höjning av lönerna åt kollektivanställd personal. Å andra sidan
har anslaget minskats med 35 900 kronor, huvudsakligen hänförande sig till
ökade inkomster.

Utskottet. Som anslagsberäkningen icke föranleder någon invändning från
utskottets sida hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädesförcning för budgetåret 1955/56
anvisa ett anslag av 902 300 kronor,
ii liihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

66 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W55

92 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för kvalitetsundersökning av lin m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts under punkten 99 (s. 193—194) gjorda framställning om anslagsanvisning
med oförändrat belopp och hemställer alltså,

alt riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen in. m.:
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning
av lin in. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
anslag av 65 000 kronor.

93 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 100 (s. 194—
196) har Kungl. Maj :t gjort framställning om anvisande för ändamålet av
oförändrat belopp, 210 000 kronor.

W. Weib ull aktiebolag med Weibullsholms växtförädlingsanstalt anhåller
i sin anslagsframställning om ett med 190 000 kronor till 400 000 kronor höjt
anslag för nästa budgetår.

Liksom under föregående år lämnar bolaget i sin framställning en närmare
redogörelse för sina arbetsinsatser på växtodlingens område. Kostnaderna
härför uppskattas för nästa budgetår till 801 100 kronor. Bolaget framhåller,
att det vid anslagsberäkningen alltjämt utgått från att principen om ett statsbidrag,
motsvarande hälften av förädlingskostnaderna, skall tillämpas. Såsom
ett minimikrav hävdar bolaget, att det bör få kompensation för de
under de senaste åren inträffade kostnadsökningarna. Dessa uppskattades i
förra årets anslagsäskanden till lägst 200 000 kronor. På grund av nu inträffade
och beräknade ytterligare stegringar å över 70 000 kronor erfordras,
därest förkrigsvärdet av bidraget — ca 41 procent av kostnaderna —
skall återställas, en uppräkning av detta med lägst 115 000 kronor. Under
tioårsperioden 1930/31—1939/40 utgjorde nämligen statsbidraget i genomsnitt
40,8 procent av totalkostnaderna för verksamheten. Till jämförelse kan
nämnas, att motsvarande procenttal för budgetåret 1953/54 utgjorde 26,9.
Anslaget för innevarande budgetår beräknas täcka endast omkring 26 procent
av nämnda kostnader. Bolaget framhåller att en höjning av anslaget
med nyssnämnda belopp, 115 000 kronor, icke kan anses innebära något
föregripande av det resultat, vartill den pågående översynen av gällande
grunder för statens stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen och därmed sammanhängande
frågor kan komma, enär därigenom endast den tidigare rådande
proportionen mellan bidraget och kostnaderna skulle återställas. Därest
ett statsbidrag av denna storlek icke ställes till bolagets förfogande, kan
det bli nödvändigt att begränsa förädlingsverksamheten på sätt, som skulle
innebära ett avbrott i en hittills resultatrik och för framtiden lovande utvecklingslinje.

I en såsom bilaga till nämnda skrivelse fogad promemoria har föreståndaren
för växtförädlingsanstalten lämnat en redogörelse för bl. a. de vid anstalten
utgående tjänstemanna- och arbetslönernas andel i de totala kost -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

67

naderna för verksamheten under budgetåren 1938/39 och 1953/54. Av redogörelsen
framgår, att dessa löner för nämnda budgetår utgjort 67,7 respektive
70,9 procent av totalkostnaderna. Kostnadsökningen på grund av höjda
löner åt tjänstemännen, omkring 110 700 kronor, säges helt kunna hänföras
till en successivt genomförd lönereglering, motsvarande den, som
kommit tjänstemännen vid Sveriges utsädesförening till del. Beträffande
arbetslönerna visar jämförelsen mellan nyssnämnda båda budgetår, att den
genomsnittliga timlönen för män och kvinnor utgjort 54 öre respektive 2
kronor 35 öre. I detta sammanhang framhålles, att för arbetstagarna vid
anstalten — liksom för andra förädlingsverksamheter — från och med år
1953 träffats ett specialavtal, som innebär, att slutlönen kommer att ligga
något över de enligt gängse lantarbetaravtal utgående lönerna. Arbetsstyrkan
har under de båda budgetåren varit praktiskt taget densamma. Såsom
slutomdöme uttalar anstaltsföreståndaren, att kostnadsökningen vid anstalten
måste anses vara av automatisk karaktär och att den omställning av
verksamheten, som skett genom att på programmet för densamma upptagits
vissa nya uppgifter, har kunnat rymmas inom ramen för den fortlöpande
rationaliseringen inom anstalten.

I yttrande över bolagets framställning erinrar styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök om att den redan i sina yttranden över
bolagets anslagsäskanden för tidigare budgetår tillstyrkt principen om statsbidrag,
motsvarande 50 procent av växtförädlingskostnaderna. Styrelsen finner
det alltjämt skäligt, att statsbidraget beräknas efter denna grund. Därest
så icke anses möjligt eller lämpligt med hänsyn till den pågående utredningen,
anser sig styrelsen böra framhålla betydelsen av att bolaget erhåller
kompensation för de under tidsperioden 1938/39—1953/54 inträffade kostnadsökningarna.
Vid ingången av denna period bestreds kostnaderna för
växtförädlingsverksamheten vid anstalten till 43,5 procent med statsbidrag.
Styrelsen hemställer i andra hand, att statsbidraget skall uppräknas till lägst
ett belopp, som motsvarar sistnämnda procentuella andel av kostnaderna
eller i runt tal 350 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»I avvaktan på resultatet av den översyn av gällande grunder för statens
stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen jämte därmed sammanhängande frågor,
som jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1953
föranstaltat om, bör enligt mitt förmenande någon ändring av medelsberäkningen
under förevarande anslag icke ske. Anslaget torde således för nästa
budgetår böra upptagas med oförändrat belopp.»

Utskottet. Utskottet har under senare år vid flera tillfällen givit uttryck
åt sin uppfattning, att Weibullsholms växtförädlingsanstalt med hänsyn till
den gagnande verksamhet, som bedrives vid anstalten, är väl förtjänt av
statsmakternas intresse och bistånd. Med hänsyn härtill och då kostnaderna
för verksamheten på grund av bl. a. ökade arbetslöner sligit ytterligare, an -

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ser utskottet det i och för sig mycket befogat att medelsanvisningen för ändamålet
höjes. Såsom framgår av det föregående har departementschefen
emellertid förklarat, att i avvaktan på resultatet av 1953 års växtförädlingsutrednings
arbete någon ändring av medelsberäkningen under förevarande
anslag icke bör ske. Vid sådant förhållande finner sig icke heller utskottet
nu böra förorda höjning av anslaget. Utskottet förutsätter dock därvid, att
utredningen slutföres inom sådan tid att därå grundade förslag kan framläggas
till 1956 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Weibullsliolm för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
210 000 kronor.

94:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
under punkten 101 (s. 196—198) gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
av 303 900 kronor, vilket belopp överstiger innevarande budgetårs
anvisning med 14 000 kronor. Höjningen hänför sig med 9 400 kronor till
kostnaderna för en nyinrättad tjänst som laboratoriebiträde vid foderinedelsavdelningen.
För vikariats- och övertidsersättningar har beräknats 2 000
kronor mera än för innevarande budgetår. På grund av beräknade löneklassförändringar
har anslaget vidare påförts ytterligare 2 600 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat1

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 102 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 2 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 165 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 34 100

Summa kronor 303 900

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
303 900 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

69

95:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Jämlikt
Kungl. Maj:ts under punkten 102 (s. 198—200) gjorda framställning — innefattande
anslagshöjning med 6 200 kronor, varav 1 000 kronor till publikationstryck
och 5 200 kronor till inventarier och apparater — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 82 000 kronor.

96 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten 103 (s. 200) — innebärande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska
kontrollstationer för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
35 000 kronor.

97 :o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. Utskottet biträder
Kungl. Maj:ts under punkten 104 (s. 201) gjorda förslag om oförändrad
medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.

98:o) Bidrag till plantskolekontroll. Under punkten 105 (s. 201—202) har
Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning med oförändrat belopp, 15 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 192 av herr Nilsson, Bror,
likalydande med II: 216 av herr Svensson i Vä, i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, dels att förevarande anslag uppföres med ett
belopp av 22 000 kronor, dels att arvodesbefattningen som plantskoleinspektör
omändras till en extra ordinarie tjänst i lönegrad 29.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Lantbruksslgrelsen har i sin anslagsframställning — med överlämnande
av en framställning i ämnet från statens plantskolenämnd — hemställt dels
att anslaget skall uppföras med ett till 22 000 kronor höjt belopp, dels att
arvodesbefattningen såsom plantskoleinspektör hos nämnden skall omändras
till en extra ordinarie tjänst i lönegrad 29.

Enligt den av lantbruksstyrelsen fastställda inkomst- och utgiflsstaten
för statens plantskolenämnd för budgetåret 1954/55 beräknades inkomsterna
till 21 100 kronor. Dessa fördelar sig med 15 000 kronor på statsansla -

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

get och med 6 100 kronor på kontrollavgifter. Årsarvodet för plantskoleinspektören,
vilket ursprungligen utgjorde 10 000 kronor, har upptagits med
11 600 kronor.

Styrelsen framhåller, att det är nödvändigt, att ökade medel ställes till
nämndens förfogande för bl. a. inspektionsresor till landets plantskolor.
Av ekonomiska skäl har denna reseverksamhet måst inskränkas under det
senaste året. Den kontroll, som nämnden är avsedd att utöva, har därigenom
blivit eftersatt.

Förslaget att omändra arvodesbefattningen såsom plantskoleinspektör till
en extra ordinarie tjänst har framförts i anslagsäskandena de sista åren.
Inspektören föreslås skola erhålla samma tjänsteställning som trädgårdskonsulent
hos hushållningssällskap. Styrelsen meddelar, att den befattningshavare,
som innehaft tjänsten alltsedan nämndens tillkomst år 1945, på
grund av osäkerheten i anställningsvillkoren sökt sig över till annan tjänst.

Statens lönenämnd anför i yttrande över lantbruksstyrelsens framställning
att nämnden, därest en lönegradsplacerad tjänst såsom plantskoleinspektör
anses böra inrättas, icke vill motsätta sig den föreslagna lönegradsplaceringen
i Ce 29.

Departementschefen har anfört följande.

»Någon höjning av förevarande anslag anser jag mig icke kunna tillstyrka.
Anslaget torde sålunda böra uppföras med oförändrat belopp, 15 000 kronor.
Icke heller kan jag biträda förslaget, att arvodesbefattningen såsom
plantskoleinspektör skall omändras till en extra ordinarie tjänst i lönegrad
29.»

Utskottet. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa inrättandet av nya
tjänster anser sig utskottet i likhet med departementschefen icke kunna förorda,
att arvodesbefattningen såsom plantskoleinspektör överföres å extra
ordinarie stat. Då utskottet även biträder departementschefens medelsberäkning
under förevarande anslag, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 216,
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till plantskolekontroll för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 15 000 kronor; samt

2) att motionerna I: 192 och II: 216, såvitt angår yrkandet
att arvodesbefattningen som plantskoleinspektör måtte
omändras till en extra ordinarie tjänst i lönegrad 29, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

99:o) Bekämpande av växtsjukdomar. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 106 (s. 202) — innefattande oförändrad medelsanvisning —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1055

71

100 :o) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Under punkten
107 (s. 202—203) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ati uppföra anslaget
till ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp av 75 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 19 av herr Elowsson, Nils, och herr Elof sson, Gustaf; samt

2) II: 220 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.

I motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för verksamhetsåret
1955 bevilja Föreningen för växtförädling av fruktträd ett anslag
av 100 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd har i sitt anslagsäskande
hemställt om ett med 40 000 kronor till 115 000 kronor höjt statsbidrag
till växtförädlingsverksamheten vid institutionen Balsgård under år
1955. Som motivering härför anför styrelsen att föreningens budgetförslag
för år 1955 uppvisar i jämförelse med innevarande års stat en ökning från
179 000 till 192 500 kronor. Med hänsyn till den pågående utredningen rörande
en översyn av gällande grunder för statens stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen
(1953 års växtförädlingsutredning) har i statförslaget icke
upptagits någon ökning av posterna avseende tjänstemännens löner, ehum
föreningen framhåller att tidigare framförda önskemal om en utökning av
personalen och högre lönegradsplacering för vissa tjänstemän alltjämt kvarstår.
Av de större utgiftsökningarna må nämnas 2 100 kronor tilll dagsverken
och div. arbetslöner, 2 000 kronor till förbrukningsartiklar och 5 000
kronor till underhåll av byggnader och inventarier.

Lantbruksstyrelsen föreslår i yttrande över föreningens framställning, alt
statsbidraget i avvaktan på den pågående utredningen -- även om en höjning
av flera skäl kan anses motiverad — skall uppföras med oförändrat belopp
av 75 000 kronor.

1953 års växtförädlingsutredning, som beretts tillfälle att yttra sig över
föreningens anslagsäskanden, uttalar att föreningens ekonomiska situation
inför kommande verksamhetsår måste betecknas som brydsam. De senaste
åren har situationen kunnat bemästras tack vare bidrag från Sveriges yrkesfruktodlares
riksförbund och Sveriges oljeväxtodlares centralförening å
tillhopa 50 000 kronor samt ett lika stort belopp från viss stiftelse, varjämte
inteckningslån å 30 000 kronor upptagits. Möjligheterna all från dessa eller
andra håll erhålla ytterligare bidrag till kostnaderna för den allmänna driften
vid institutionen synes nu stängda. Under sådana förhållanden synes
enda utvägen vara, att föreningen får ökat stöd från statens sida. Utredningen,
som icke funnit något i och för sig vara att erinra mot det av föreningen
uppgjorda statförslaget, förordar för sin del, att föreningen för
verksamhetsåret 1955 skall få ett statligt bidrag av 100 000 kronor. Rcduceringen
med 15 000 kronor i förhållande till föreningens äskanden betingas
främst av att utredningen ansett största möjliga återhållsamhet i den stat -

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

liga bidragsgivningen för ändamålet böra iakttagas, tills utredningen tagit
slutlig ställning till den framtida verksamheten vid Balsgård och i denna
del framlagt resultat av sina överväganden. Utredningen understryker, att
det av densamma förordade statsbidraget å 100 000 kronor måste betraktas
som ett oundgängligen erforderligt minimibelopp för att ifrågavarande verksamhet
skall kunna upprätthållas i nuvarande omfattning och hittills uppnådda
arbetsresultat icke skall äventyras.

Departementschefen har funnit att i avvaktan på resultatet av den översyn
av gällande grunder för statens stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen,
vilken vidtages av 1953 års växtförädlingsutredning, anslaget bör för nästa
budgetår uppföras med oförändrat belopp, 75 000 kronor.

Utskottet. Det arbete, som ifrågavarande förening nedlägger på förädlingen
av fruktträd, är till avsevärt gagn för fruktodlingen i vårt land. Utskottet
har redan tidigare vid flera tillfällen understrukit föreningens stora
betydelse på detta område. Såsom framgår av utredningen i ärendet har
på grund av inträffade kostnadsstegringar och bortfallet av bidrag från
enskilt håll föreningens ekonomiska ställning blivit så brydsam, att omedelbara
åtgärder synes vara påkallade. Detta har också vitsordats av 1953 års
växtförädlingsutredning, som beretts tillfälle att yttra sig över föreningens
framställning och därvid tillstyrkt en uppräkning av anslaget med 25 000
kronor.

Enligt utskottets förmenande är det angeläget, att ifrågavarande verksamhet
skall kunna upprätthållas åtminstone i nuvarande omfattning och att
hittills uppnådda arbetsresultat icke skall äventyras i brist på medel. Med
hänsyn härtill finner sig utskottet böra biträda motionärernas hemställan om
ökning av anslaget. Utskottet förordar således att anslaget för nästa budgetår
skall uppföras med 100 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 19 och 11:220,
till Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

101 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade
kostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 108
(s. 203—204) — innebärande oförändrad medelsanvisning med ett formellt
belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

73

102 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Kungl. Maj:t har under
punkten 109 (s. 204—205) föreslagit att anslaget skall uppföras med
oförändrat belopp av 230 000 kronor, varav liksom för innevarande budgetår
ett belopp av 20 000 kronor är avsett att disponeras för särskilda undersökningar
rörande kalkningens betydelse.

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj ris förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kronor.

103:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska kontrollanstalten
för mejeriprodukter och ägg. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 110 (s. 205) om oförändrad medelsanvisning för
ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter
och äqq för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
14 700 kronor.

104:o) Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk. Biträdande
Kungl. Maj:ts under punkten 113 (s. 207—208) gjorda framställning —
innefattande medelsanvisning med ett i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
anslagsäskande från 57 000 000 kronor till 47 000 000 kronor minskat
belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Producentbidrag till vissa innehavare
av mindre jordbruk för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 47 000 000 kronor.

105:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 115 (s. 209) om att anslaget för ändamålet i fråga skall uppföras
med ett från 16 000 till 9 000 kronor sänkt belopp och hemställer förty,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag
till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

106 :o) Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen
av statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag under punkten 116 (s. 209--210) om medelsanvisning med

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

2 000 kronor mindre än motsvarande anvisning för innevarande budgetår
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till Sveriges allmänna hgpoteksbank
för förvaltningen av statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 19 000 kronor.

107 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.
Maj:ts under punkten 117 (s. 210—212) gjorda framställning innefattar —
förutom hemställan till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en
anslagsanvisning av 296 200 kronor, vilket belopp överstiger anvisningen för
innevarande budgetår med 9 700 kronor, ökningen hänför sig med 9 400
kronor till anställande vid provningsavdelningen i Norrland av en montör och
med 300 kronor till höjning av arvodet åt ett juridiskt biträde.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden

m. fl., förslagsvis......................... 20 100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

.................................. 243 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 33 100

Summa kronor 296 200

b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 296 200 kronor.

108:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader. Under
punkten 118 (s. 212—214) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
uppföra anslaget med 68 000 kronor, vilket innebär en minskning med 7 000
kronor i förhållande till innevarande budgetårs medelsanvisning. Enligt anslagsberäkningen
har posten till publikationstryck höjts med 8 000 kronor
och posten till byggnader, reparationer och hyror minskats med 6 000 kronor.
Vidare har inkomstposten särskilda uppbördsmedel enligt anstaltsstyrelsens
förslag uppräknats med 9 000 kronor, vilket medför motsvarande
minskning å anslaget.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

75

Utskottet. Med tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 68 000 kronor.

109 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Utrustning för
provningsavdelning i Norrland. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 119 (s. 214—215) — innefattande medelsanvisning i överensstämmelse
med anstaltsstyrelsens förslag — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Utrustning för provningsavdelning i Norrland
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 12 000
kronor.

110:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Anordnande av
trumbromsanläggning. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 120 (s. 215) om medelsanvisning med 95 000 kronor för ifrågavarande
ändamål och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Anordnande av trumbromsanläggning för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 95 000 kronor.

lll:o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. Jämlikt Kungl. Maj ds framställning
under punkten 121 (s. 215—216) — innefattande medelsanvisning
med oförändrat belopp —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.

112:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under punkten 122 (s.
216—217) innebär Kungl. Maj ds framställning att anslaget uppföres med
oförändrat belopp av 4 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) II: 240 av herrar Andersson i Dunker och Svensson i Vä, vari hemställts,
att riksdagen måtte för ifrågavarande ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 4 500 000 kronor; samt

2) II: 350 likaledes av herrar Andersson i Dunker och Svensson i Vä, vari
hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att lån ur kraftledningslånefonden
må kunna beviljas distributionsföretag, som av elektrifieringsberedningen
befinnes lämpligt organiserat, även för förnyelse, omläggning eller
förstärkning av distributionsnät, dels hos Kungl. Maj d anhålla om förslag

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

snarast möjligt till ändrade grunder beträffande säkerhet och låneränta i
överensstämmelse med motionens syfte.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Elektrifieringsberedningen har i sin anslagsframställning hemställt, att
anslaget skall höjas med 2 000 000 kronor till 6 000 000 kronor. Beredningen
har såsom motivering härför anfört bl. a. följande.

Under förutsättning att ansökningar inges i samma omfattning under budgetåret
1955/56 som beräknats för innevarande budgetår, kommer de sammanlagda
anspråken på bidrag att uppgå till (4 900 000 + 4 600 000 =)
9 500 000 kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till eventuellt inkommande
anspråk på bidrag för upprustning av befintliga distributionsanläggningar.
Beredningen finner det angeläget, att balansen av ärenden nedbringas, och
föreslår fördenskull, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med
6 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»Sedan elkraftutredningen till Kungl. Maj :t avlämnat förslag till provisoriska
åtgärder för statligt stöd åt upprustning av elektriska distributionsnät
på landsbygden, har utredningen den 21 april 1954 avgivit sitt huvudbetänkande
rörande landets försörjning med elektrisk kraft. Betänkandet
är f. n. föremål för remissbehandling. Innan denna avslutats är jag icke
beredd att upptaga till prövning frågan om ytterligare åtgärder för att påskynda
upprustningen på landsbygden. På grund härav och då jag i nuvarande
läge icke anser mig kunna tillstyrka någon ökning av anslaget,
bör detta för nästa budgetår utgå med oförändrat belopp av 4 000 000 kronor.»

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har elkraftutredningen
numera avgivit sitt huvudbetänkande, vilket för närvarande är
föremål för remissbehandling. Innan denna avslutats bör enligt utskottets
mening några mera ingripande ändringar icke vidtagas i de bestämmelser,
som nu gäller i fråga om befrämjandet av landsbygdens elektrifiering. Av
samma anledning kan utskottet ej heller tillstyrka någon ändring av medelsberäkningen
under förevarande anslag. Utskottet finner sig sålunda icke böra
biträda yrkandena i motionerna II: 240 och II: 350.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet alltså,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionen II: 240, till Befrämjande
av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor;

2) att motionen II: 350, såvitt angår yrkandet att lån ur
kraftledningslånefonden må beviljas åt distributionsföretag,
som av elektrifieringsberedningen befinnes vara lämpligt organiserat,
även för förnyelse, omläggning eller förstärkning
av distributionsnät, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
samt

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

77

3) att motionen II: 350.. såvitt avser hemställan hos Kungl.
Maj :t om förslag snarast möjligt rörande ändrade grunder
för kraftledningslånefonden i fråga om säkerhet och låneränta,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

113 :o) Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkten 123 (s. 217—218) gjorda framställning om medelsanvisning
med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till penningpremier vid lantbrnksmöten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
24 000 kronor.

114:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Kungl. Maj:t har under
punkten 124 (s. 218—220) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett
anslag av 225 000 kronor eller samma belopp som anvisats för innevarande
budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning — med överlämnande
av en framställning i ärendet från styrelsen för Jordbrukarungdomens förbund
— hemställt att såsom bidrag till förbundets verksamhet under tiden
den 1 januari 1955—30 juni 1956 skall för budgetåret 1955/56 anvisas ett
anslag av 390 000 kronor. Förbundsstyrelsen anhåller för sin del om ett
statsbidrag av 521 000 kronor till verksamheten under kalenderåret 1955.

Departementschefen har anfört.

»Jag anser mig icke kunna biträda förslaget, att de medel, som anvisats under
förevarande anslag, i fortsättningen skall avse förbundets verksamhet
under det kalenderår, som följer efter det, då riksdagen har fattat beslut i
frågan. Med hänsyn härtill och då jag icke heller kan tillstyrka någon höjning
av det till förbundet utgående bidraget, föreslår jag, att anslaget för
nästa budgetår skall uppföras med ett oförändrat belopp av 225 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 225 000
kronor.

115:o) Bidrag till viss lokal klubbverksamhet. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 125 (s. 220) — innefattande medelsanvisning
med samma belopp som för innevarande budgetår att utgå enligt oförändrade
grunder — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss lokal klubbverksamhet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

116:o) Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets område. Utskottet
biträder Kungl. Maj:ts framställning under punkten 126 (s. 220—221) om
medelsanvisning med oförändrat belopp, avseende liksom hittills verksamheten
under kalenderår, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till ungdomsverksamhet på
skogsbrukets område för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 85 000 kronor.

117 :o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 127 (s. 221—222) -—
innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av frukt- och
potatislagerhus m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 kronor.

118:o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Under punkten 128 (s. 222—224) innefattar Kungl. Maj :ts framställning
anvisande i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag av ett förslagsanslag
av 570 000 kronor. För innevarande budgetår uppgår anslagsanvisningen till
250 000 kronor. Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare, att bidragsramen fastställes
till samma belopp som för innevarande budgetår, 1 275 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från
jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 570 000 kronor.

119:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 129 (s. 224—227) innefattar —
förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändring i personalförteckningen
och fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 187 600
kronor eller 33 700 kronor mera än för innevarande budgetår. Av höjningen
belöper 4 300 kronor a uppflyttning av de två försöksledartjänsterna i
lönegrad Ce 29 till lönegrad Ce 31 samt omändring av kanslibiträdestjänsten
i lönegrad Ce 11 till en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13. Ett belopp av 10 000
kronor har vidare beräknats för att anstalten skall kunna anlita en arkitekt.
För anställande av ett ingenjörsbiträde med arvode motsvarande lön
i löneklass 17 har dessutom upptagits ett belopp av 10 000 kronor. Slutligen
hänför sig av anslagsökningen ett belopp av 9 400 kronor till beräknade löneklassförändringar
och till korrigering av posten rörligt tillägg. Som en följd
av den föreslagna uppflyttningen av de två försöksledartjänsterna bör å personalförteckningen
de nuvarande två tjänsterna i lönegrad Ce 29 utbytas
mot två dylika tjänster i lönegrad Ce 31.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

79

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader,
som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 27 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 12 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 142 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 6 000

Summa kronor 187 600

c) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 187 600 kronor.

120 :o) Statens forskningsanstalt för lantmanna byggnader: Omkostnader.
Under punkten 130 (s. 227—228) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 53 500 kronor eller 4 500 kronor
mera än för innevarande budgetår. Höjningen föranledes av att anslagsposterna
till publikationstryck, övriga expenser och försöksomkostnader
uppräknats med respektive 1 000, 1 500 och 2 000 kronor.

Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 53 500 kronor.

121 :o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 131 (s. 228—230) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av
49 400 kronor eller 1 100 kronor mera än för innevarande budgetår, ökningen
hänför sig till omändring av en kontorsbiträdestjänst till en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ce 11.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för jordbrukets upplysningsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis........................ 2 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 41 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 5 200

Summa kronor 49 400

b) till Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 49 400 kronor.

122:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 132 (s. 230—231) innefattar en medelsanvisning
med ett med 1 000 kronor till 35 000 kronor uppräknat belopp. Höjningen
avser expensposten.

Utskottet. Utskottet förordar bifall till framställningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

123 :o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Under innevarande
budgetår må statlig kreditgaranti beviljas för lån avseende jordbrukets
yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000 kronor, för lån
till jordbrukets inre rationalisering intill ett belopp av 15 000 000 kronor,
för jordbruksegnahemslån m. in. intill ett belopp av 20 000 000 kronor samt
för driftslån intill ett belopp av 6 000 000 kronor. Om förhållandena ger anledning
därtill, äger Kungl. Maj :t medgiva jämkning i denna fördelning.
Lånegaranti må vidare beviljas för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål
intill ett belopp av 4 000 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 134 (s. 234—237) föreslagit riksdagen
att för täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti anvisa ett
med 50 000 kronor till 100 000 kronor förhöjt anslag. Kungl. Maj:ts förslag
innebär vidare, att statlig kreditgaranti under budgetåret 1955/56 skall få
lämnas för samma ändamål och intill samma belopp som för innevarande

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

81

budgetår. I övrigt har Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
medgiva, att den årliga räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,
som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1
juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet inträtt, må för år 1956 nedsättas
till 3,6 procent samt att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet
eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller senare år försålts
från kronoegendom, räntan må, i den mån köpeskillingen förräntas enligt
enahanda grunder, som gällt eller gäller för den stående delen av före den
1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter, under år 1956 utgå
efter 3,6 procent.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) 1:35 av herr Elowsson, Nils, och herr Ohlsson, William, samt 11:46,
likalydande, av herrar Jönsson i Gärds Köpinge och Ekdahl, i vilka motioner
hemställts dels att riksdagen måtte besluta att för innevarande budgetår
(1954/55) höja kreditgarantilånebeloppet till jordbruksegnahemslån med
4 000 000 kronor, dels att riksdagen måtte besluta att i enlighet med lantbruksstyrelsens
förslag fastställa kreditgarantilånebeloppet för jordbruksegnahemslån
för budgetåret 1955/56 till 25 000 000 kronor;

b) 1:36 av herr Eskilsson m. fl. samt II: 75, likalydande, av herr Eliasson
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t måtte meddela sådana bestämmelser
för beviljande av lånegaranti för driftskredit åt jordbrukare, att sådan
lånegaranti kan erhållas även av dem som tidigare bedrivit verksamhet som
självständiga jordbrukare;

c) 1:368 av herr Ohlsson, Ebbe, samt II: 451, likalydande, av herr Nilsson
i Göingegården m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte som sin mening giva till känna, att vid fördelningen
av kreditgaranti för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål
trädgårdsnäringens behov i första hand skall bli tillgodosedda;

d) 1:369 av herr Hermansson, Herbert, m. fl. samt 11:229, likalydande,
av herr Hansson i Skegrie m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
vid behandling av förevarande punkt måtte medgiva att under budgetåret
1955/56 för uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål statlig kreditgaranti
må beviljas intill ett sammanlagt belopp av 10 000 000 kronor;
samt

e) II: 450 av herrar Kristensson i Osby och Nilsson i Lönsboda, i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta anvisa kreditgaranti för lån
avseende uppförande av lagerhus in. m. för jordbruksändamål intill ett belopp
av 6 000 000 kronor under budgetåret 1955/56 samt att detta belopp i
första hand skall ställas till förfogande för fruktlagerhus.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.

(! Bihang till riksdagens protokoll 195ö. 10 samt. AV 1

82

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

över motionerna I: 35 och II: 46 samt I: 36 och II: 75 har yttranden inhämtats
från lantbruksstyrelsen och Hushållningssällskapens förbund.

Lantbruksstyrelsen har i sina anslagsäskanden föreslagit, bland annat,
att statlig kreditgaranti under budgetåret 1955/56 skall få beviljas för jordbruksegnahemslån
intill ett belopp av 25 000 000 kronor och för uppförande
av lagerhus in. in. för jordbruksändamål intill ett belopp av 10 000 000
kronor.

Angående beräkningen av det föreslagna garantibeloppet för jordbruksegnahemslån
har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Vad beträffar jordbruksegnahemslånen har det för budgetåret 1953/54
givna garantibemyndigandet å 20 000 000 kronor i sin helhet utnyttjats. Vidare
har av det för nämnda budgetår för yttre och inre rationalisering avsedda
garantibemyndigandet med Kungl. Maj :ts medgivande sammanlagt närmare
4 500 000 kronor disponerats för samma ändamål. En dylik jämkning
torde enligt styrelsen med hänsyn till det ökade behov av lånegarantier för
yttre och inre rationalisering, som kan förväntas under nästa budgetår, bli
möjlig endast inom mycket snäva gränser. För att behovet av lånegaranti
för jordbruksegnahemslån under nästa budgetår skall kunna tillgodoses,
anser styrelsen det erforderligt med en höjning från 20 000 000 till 25 000 000
kronor av det maximibelopp, med vilket lånegaranti må beviljas.

I fråga om det föreslagna garantibeloppet för lån till uppförande av lagerhus
in. m. har lantbruksstyrelsen anfört bl. a. följande.

Enligt en i juli 1954 företagen undersökning rörande de till Svenska lantmännens
riksförbund anslutna föreningarna är under innevarande och nästa
budgetår spannmåls- och potatislagerhus planerade för en sammanlagd anläggningskostnad
av cirka 41 000 000 kronor. I fråga om de lagerhus, som
avses skola uppföras under innevarande budgetår, har ansökningar om
lånegaranti redan inkommit till styrelsen avseende en sammanlagd anläggningskostnad
av 10 600 000 kronor. Då statlig lånegaranti må avse lån å
belopp, motsvarande 85 procent av den beräknade och godkända kostnaden,
kan behovet av statlig garanti, under förutsättning att bottenlån utan sådan
garanti erhålles till cirka 50 procent av kostnaden, beräknas föreligga för
lån å belopp motsvarande cirka 35 procent av förenämnda anläggningskostnader
å 41 000 000 kronor eller för cirka 14 500 000 kronor. Behovet av lånegaranti
för fruktlagerhus låter sig icke för närvarande bedömas. Enligt
styrelsen torde man emellertid med hänsyn till planer på uppförande av
dylika lagerhus i både Göteborg och Hälsingborg böra uppräkna sistnämnda
belopp till 15 000 000 kronor.

Vad slutligen beträffar behovet av lånegaranti för uppförande av grästorkar
samt för anskaffande av torkar och rensningsmaskiner för spannmål
låter icke heller detta sig med säkerhet fastställas. Med hänsyn till inneliggande
ansökning om lånegaranti å cirka 100 000 kronor för uppförande
av en grästork samt till den omständigheten att möjlighet till statligt stöd
för anskaffande av mindre spannmålstorkar tidigare icke på långt när förelegat
i den utsträckning, som kungörelsen den 7 maj 1954 (nr 311) om statlig
garanti för lån för uppförande av lagerhus nr. m. för jordbruksändamål
nu medgiver, synes behovet av lånegaranti för dessa ändamål icke böra beräknas
till lägre belopp än 1 000 000 kronor.

Behovet av lånegaranti för lagerhus m. m. för jordbruksändamål under
budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle enligt styrelsens beräkningar så -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

83

lunda uppgå till (15 000 000 -j- 1 000 000 =) 16 000 000 kronor, varav
4 000 000 kronor täckes av den för budgetåret 1954/55 fastställda garantiramen.
För tillgodoseende av väntade anspråk skulle ramen för kreditgaranti
under budgetåret 1955/56 sålunda behöva fastställas till 12 000 000 kronor.
Då det enligt styrelsen synes i hög grad angeläget, att lagrings- och
torkningsmöjligheterna för främst spannmål och oljeväxtfrö avsevärt förbättras,
och det därför är motiverat, att kreditmöjligheterna för utbyggnad
av den nuvarande lagerhuskapaciteten underlättas, synes ramen för lånegaranti
böra väsentligt utökas för nästa budgetår. Styrelsen vill dock inskränka
sig till att föreslå, att ramen för budgetåret 1955/56 fastställes till
10 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens förslag i fråga om kreditgarantiens omfattning för
nästa budgetår anser jag kunna godtagas utom såvitt gäller jordbruksegnahems-
och lagerhuslånen. Enligt min mening bör jämväl beträffande dessa
båda låneformer de för innevarande budgetår fastställda maximibeloppen
bibehållas oförändrade under nästa budgetår. I likhet med vad som gäller
för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t äga befogenhet att, om förhållandena
ger anledning därtill, medge jämkning i fördelningen av maximibeloppen
beträffande lån för yttre och inre rationalisering, jordbruksegnahemslån
samt driftslån.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att jag vid behandlingen av
anslagen å kapitalbudgeten ämnar föreslå, att den nuvarande utlåningen
från bevattningslånefonden skall ersättas av ett system med statlig kreditgaranti
under den inre rationaliseringen. Härför torde emellertid icke erfordras
någon ökning av garantibeloppet för inre rationalisering. Eventuella
förluster i anledning av garantien torde böra täckas från förevarande anslag.

Vad härefter angår anslagsfrågan har lånegarantiverksamheten nu nått
en sådan omfattning, att en ökning av anslaget synes motiverad. Detta torde
därför i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag böra uppföras med ett
till 100 000 kronor höjt belopp för nästa budgetår.

Jag torde slutligen få till behandling upptaga en fråga om räntan å vissa
lån från den förutvarande egnahemslånefonden m. in. 1954 års riksdag
(IX ht 1954, p. 134 s. 259) medgav dels att den årliga räntan å den stående
delen av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången av år
1920 men före den 1 juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet inträtt,
finge för år 1955 nedsättas till 3,6 procent, dels ock att i avseende å köpeskilling
för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad å åbolägenhet, som år
1920 eller senare år försålts från kronoegendom, räntan finge, i den mån
köpeskillingen förräntades enligt enahanda grunder, som gällt eller gällde
för den stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter,
under år 1955 utgå efter 3,6 procent. Motsvarande medgivande
torde nu böra inhämtas av riksdagen beträffande år 1956. Därest
riksdagen bifaller detta förslag, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de författningsbestämmelser, som därvid blir erforderliga.»

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Lantbruksstyrelsen har i sitt den 12 februari 1955 dagtecknade yttrande
över de likalydande motionerna I: 35 och II: 46 anfört följande.

Alltsedan verksamhetens början d.v.s.från och med budgetåret 1948/49 har
kreditgarantibeloppet till jordbruksegnahemslån av riksdagen för varje år
fastställts till 20 000 000 kronor med undantag för budgetåret 1951/52, då beloppet
i fråga utgjorde 25 000 000 kronor. Då efterfrågan på kreditgaranti för
detta ändamål under de senaste åren ökat i sådan omfattning, att efterfrågan
icke kunnat tillgodoses inom den anvisade ramen, har Kungl. Maj :t på framställningar
av styrelsen medgivit att viss del av det för yttre och inre rationalisering
avsedda garantibemyndigandet, som icke behövt användas för
dessa verksamhetsgrenar, skulle få utnyttjas för beviljande av jordbruksegnahemslån.
Sålunda medgav Kungl. Maj :t att för budgetåren 1952/53 och
1953/54 kreditgaranti för jordbruksegnahemslån fick beviljas med 3 000 000
kronor respektive 4 500 000 kronor utöver nyssnämnda ram å 20 000 000
kronor. Under budgetåret 1952/53 kunde behovet av jordbruksegnahemslån
tillgodoses inom den sålunda utökade ramen, varav för övrigt en mindre del
icke utnyttjades. I slutet av budgetåret 1953/54 gjorde sig — trots den
utökade ramen — en bristsituation starkt kännbar.

Den ökade efterfrågan på kreditgaranti för jordbruksegnahemslån har
haft en väsentlig orsak — förutom i restriktionerna på kreditmarknaden — i
utvecklingen med stigande fastighetsvärden, som medfört ökat behov av lån
utöver bottenlån. I lantbruksnämndernas behandling av ansökningarna om
sådan kreditgaranti har den ökade efterfrågan återspeglat sig på så sätt att
antalet avslagna ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar
ökat. Antalet avslagna eller återkallade ansökningar var redan tidigare tämligen
stort och steg åren 1952 och 1953 till drygt en tredjedel av alla ansökningar.
Under år 1954 beviljades 1 310 ansökningar och avslogs eller
återkallades 1 011 ansökningar. I realiteten innebär den höjda avslagsprocenten
att nämnderna på grund av läget tvingats till en strängare bedömning,
därvid de får göra en sovring bland sådana sökande som eljest kunnat
ifrågakomma.

I motionerna framhålles angelägenheten av att förvärv av fastighet från
föräldrar i mån av behov understödjes genom jordbruksegnahemslån. Enligt
styrelsens mening kan stöd i sådana fall mången gång vara motiverat,
exempelvis då ett av flera syskon måste ha hjälp för att kunna lösa ut sina
medarvingar. Det har å andra sidan ofta visat sig att fastighetsköp, då barn
som förvärvat fastighet från föräldrar sökt lånegaranti, kunnat genomföras
utan jordbruksegnahemslån.

Den aktuella situationen kännetecknas nu av en besvärande brist på medel
till kreditgarantier för jordbruksegnahemslån. Vid ingången av innevarande
budgetår förelåg en balans av ansökningar och redan under första
hälften av budgetåret har garantibemyndigandet för jordbruksegnahemslån
till större delen utnyttjats. Den 1 januari 1955 hade sålunda ett belopp av
omkring 16 miljoner kronor av lantbruksnämnderna beviljats för detta ändamål.
Vid årsskiftet balanserades ansökningar till ett antal av omkring
400. Om man antager att endast hälften av dessa ansökningar skulle bifallas
och att det genomsnittliga beloppet per lånegaranti, såsom fallet var under
år 1954, skulle utgöra 20 000 kronor, skulle således det återstående disponibla
garantibeloppet av 4 000 000 kronor förbrukas enbart för nämnda
ansökningar. Härtill kommer emellertid att under februari—mars ett stort
antal ansökningar om kreditgaranti för jordbruksegnahemslån brukar komma
in.

Nyss berörda svårigheter har tidigare uppmärksammats av styrelsen, som i

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

85

sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår hade föreslagit att garantibeloppet
till jordbruksegnahemslån skulle fastställas till 25 000 000
kronor. Motionärernas framställning i denna del överensstämmer således
med styrelsens förslag.

Vidare har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 januari 1955 hemställt
att också innevarande budgetår viss del av garantibemyndigandet för
yttre och inre rationalisering skall få utnyttjas för jordbruksegnahemslån
och driftslån. Styrelsen har ansett att 4 000 000 kronor av det för yttre och
inre rationalisering medgivna garantibeloppet omgående borde kunna disponeras
för jordbruksegnahemslån och att senare under budgetåret eventuellt
något ytterligare belopp, uppskattat till högst 1,5 miljoner kronor, skulle
kunna bli disponibelt. Framställningen avsåg därför ett belopp om högst
5,5 miljoner kronor.

Om sagda framställning till väsentlig del bifalles av Kungl. Maj:t, torde
motionärernas önskemål beträffande innevarande budgetår därmed bli
tillgodosett.

Under nästkommande budgetår måste uppenbarligen betydande svårigheter
uppstå vid oförändrad garantiram.

Styrelsen vill framhålla att en sådan jämkning i fördelningen av garantibeloppen
till förmån för jordbruksegnahemslån, som hittills kunnat ske,
med hänsyn till den ökade efterfrågan på kreditgaranti för lån till yttre och
inre rationalisering under nästa budgetår torde bli möjlig endast i mycket
liten omfattning.

På grund av det anförda tillstyrker styrelsen bifall till den i motionerna
gjorda hemställan såvitt den avser, att garantilånebeloppet för jordbruksegnahemslån
för budgetåret 1955/56 skall fastställas till 25 000 000 kronor.

I det av Hushållningssällskapens förbund den 10 februari 1955 avgivna
yttrandet över de likalydande motionerna 1:35 och 11:46 har anförts följande.

Enligt vad förbundsstyrelsen har sig bekant är i många delar av landet
efterfrågan å kreditgaranti för ifrågavarande låneändamål åtskilligt större
än vad som motsvaras av det belopp, inom vars ram sådana garantier kan
beviljas. Av olika skäl har nämligen under senare år behovet av krediter
av ifrågavarande slag ökat. Förbundsstyrelsen vill därför med hänsyn till
nyttan och betydelsen av det stöd, som garantierna innebär, för sin del uttala
önskvärdheten av att kreditgarantibeloppet bättre anpassas efter rådande
lånebehov. I vad avser det för innevarande budgetår i motionerna föreslagna
tilläggsbeloppet vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke detta skulle
åtminstone delvis kunna tillgodoses genom viss omdisposition av det belopp,
som totalt står till förfogande för kreditgarantier på berörda och närliggande
områden.

Beträffande de likalydande motionerna 1:36 och 11:75 har lantbruksstgrelsen
i sitt den 12 februari 1955 avgivna yttrande anfört följande.

Såsom av motionärerna anförts må enligt 19 § jordbruksegnahemskungörelsen
1948: 366 i vissa fall statlig lånegaranti lämnas för att tillgodose brukarens
behov av driftskredit. Som förutsättning för erhållande av garanti för
dylikt driftslån skall, där ej särskilda förhållanden till annat föranleder,
förutom annat gälla att brukaren icke tidigare bedrivit verksamhet som
självständig jordbrukare.

Sociala jordbrukskreditutredningen anförde i detta avseende (SOU 1947:
82) bl. a. att det är uppenbart att eu statlig kreditgivning för ifrågavarande

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

ändamål icke kan göras tillgänglig för alla jordbrukare. Redan de skäl, som
utredningsmännen anfört såsom motivering för åtgärder från statsmakternas
sida å ifrågavarande område, antyder, att kreditgivningen bör begränsas
till att avse utlämnande av startkapital till sådana dugande och lämpliga personer,
vilka önskar förvärva ett eget jordbruk eller övertaga ett jordbruk
på arrende. En dylik begränsning innebär, att kreditgivningen icke skall stå
till buds för dem, som redan innehar jordbruk, utan endast för dem, som
börjar jordbruk såsom egna företagare, vare sig detta sker genom att jordbruk
förvärvas med äganderätt eller övertages på arrende. Att uppdraga
några närmare regler om vad som skall avses med den vilken börjar jordbruk
såsom egen företagare torde svårligen låta sig göra. Den som övergår
från t. ex. ett stödjordbruk till ett familjejordbruk torde dock icke böra uteslutas
från möjligheten att erhålla driftskredit. En fri prövning synes härvidlag
böra medgivas de lånebeviljande organen.

I propositionen 1948: 187 godtog departementschefen vad utredningen sålunda
föreslagit under framhållande bland annat, att tveksamhet ibland
torde kunna uppstå om nytillträde av jordbruk skulle anses föreligga eller
icke. Med hänsyn till svårigheten att i detta hänseende uppdraga några bestämda
gränser borde en fri prövning härvidlag medgivas det garantibeviljande
organet.

Jordbruksutskottet (uti. 1948: 28) tillstyrkte vad i propositionen föreslagits,
och detta blev också riksdagens beslut.

Såsom framgår av vad nu anförts finnes alltså redan vissa möjligheter
för lantbruksnämnd att bevilja lånegaranti även till den jordbrukare, som
flyttar från ett mindre till ett större jordbruk och till följd därav är i behov
av driftslån. De önskemål, som motionärerna uttalat, Tean alltså i viss utsträckning
redan nu tillgodoses.

Motionärerna torde emellertid åsyfta, att dylikt beviljande av lånegaranti
till person, som flyttar till ett större jordbruk, bör kunna förekomma som
regel och ej såsom undantag. Ehuru det ej klart utsagts synes motiveringen
till motionärernas yrkande närmast tyda på att de avser, att lånegarantiformen
bör stå öppen för jordbrukare i allmänhet, som vill utöka eller modernisera
sitt inventariebestånd, även om detta ej har samband med igångsättande
av jordbruksdrift eller föranledes av övergång från ett mindre till
ett större jordbruk.

I den mån en sådan utvidgning av området för lånegarantier, som sist
nämnts, åsyftas i motionen, ställer sig dock styrelsen mycket tveksam till en
dylik tanke, eftersom den skulle innebära en utomordentligt stor utvidgning
av kretsen av lånegarantiberättigade. Detta skulle medföra, att det allmänna
skulle engagera sig ekonomiskt i den fortlöpande driftsrationaliseringen på
ett sätt som hittills icke ifrågasatts och knappast ens kan anses lämpligt.
Däremot kan styrelsen ansluta sig till uppfattningen att det vore önskvärt att
lantbruksnämnderna hade möjlighet att i större utsträckning än som nu kan
ske lämna lånegaranti för driftslån till jordbrukare, som flyttar från ett
mindre till ett större jordbruk eller som utvidgar sitt jordbruk genom köp
av tillskottsjord. En sådan utvidgning av det statliga stödet skulle bland
annat vara ägnad att underlätta den pågående yttre rationaliseringen, eftersom
man därigenom åtminstone delvis skulle kunna undanröja de finansieringsfrågor,
som eljest kan uppstå vid övergång till ett större jordbruk.

Även om man i princip anser en dylik utvidgning önskvärd, är det emellertid
nödvändigt att beakta vilka konsekvenser av ekonomisk och annan art
den skulle kunna få. I motionerna har uttalats uppfattningen att den nu gällande
begränsningen för erhållande av driftslån skulle kunna slopas utan
att ramen för kreditgaranti behöver ökas. Styrelsen vill emellertid framhål -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i955

87

la att efterfrågan på driftslån redan nu väsentligt överstiger den ram, inom
vilken lånegaranti må beviljas. Om kretsen av dem, som formellt kan erhålla
lånegaranti, ökas utan att samtidigt garantiramen höjes måste detta komma
att medföra, att konkurrensen om lånegarantimedlen blir ännu hårdare
än vad nu är fallet. Nämnderna blir alltså tvungna att göra en ännu hårdare
behovsprövning och alt avslå en ännu större del av de inkomna ansökningarna.
Det torde emellertid få anses att de kategorier, för vilka lånegarantimöjligheterna
nu står öppna, genomsnittligt är i större behov av ifrågavarande
statliga stöd än de kategorier, som skulle tillkomma, därest motionärernas
förslag genomfördes. Ändringen skulle följaktligen, om ramen icke
vidgas, knappast få någon praktisk betydelse för dem som man velat tillgodose
genom densamma men däremot vålla en hel del administrativt besvär
genom att nämnderna skulle få att pröva ett flertal ansökningar, vilka måste
leda till avslag.

Enligt styrelsens uppfattning bör därför en utvidgning av bestämmelserna
om möjlighet att erhålla lånegaranti för driftslån i den riktning, som styrelsen
nyss förklarat sig anse som önskvärt, icke ske med mindre garantiramen
för driftslån samtidigt kan ökas. Då förutsättningar härför icke synes
föreligga för närvarande, anser sig lantbruksstyrelsen icke i nuvarande
läge kunna tillstyrka motionerna. Styrelsen avser emellertid att upptaga
den av motionärerna behandlade frågan i samband med avgivandet av sina
anslagsäskanden för budgetåret 1956/57.

Åberopande det anförda hemställer styrelsen att de likalydande motionerna
I: 36 och II: 75 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hushållningssällskapens förbund har i sitt den 10 februari 1955 avgivna
yttrande över motionerna I: 36 och II: 75 anfört följande.

Även enligt förbundsstyrelsens mening kan det i många fall vara berättigat
och motiverat att sådan jordbrukare, som lämnar en mindre och övergår
till att bruka en större gård, erhåller lånegaranti för driftskredit. Möjligheterna
härtill är emellertid enligt nu gällande bestämmelser mycket begränsade,
och sådan garanti torde icke lämnas annat än i undantagsfall. Förbundsstyrelsen
anser sig därför böra tillstyrka, att ifrågavarande bestämmelser
mjukas upp så att, då särskilda skäl därtill föreligger, även den, som
tidigare bedrivit verksamhet som självständig jordbrukare, kan erhålla lånegaranti
för driftskredit.

Med anledning av vad som i motionerna anförts om inre rationalisering
och driftsrationalisering vill förbundsstyrelsen framhålla lämpligheten av
att det i samband med lantbruksnämndernas beviljande av lånegarantier till
driftskredit i större utsträckning än vad hittills varit fallet förekommer samråd
mellan nämnder och hushållningssällskap. Ifrågavarande lånegarantier
spelar nämligen stor roll för möjligheterna till driftsrationalisering å berörda
brukningsdelar. Erhållandet av sådan garanti är därför av betydelse och
inverkar på de driftsrationaliseringsåtgärder, vartill sällskapen på olika sätt
medverkar. Som exempel härpå må nämnas frågor berörande tillgodoseendet
av berörda brukningsdelars behov av större maskiner och om detta
lämpligen bör ske genom inköp med stöd av dylika garantier eller genom
utnyttjande av gemensam maskinanvändning. Med hänsyn härtill vill förbundsstyrelsen
förorda, att det vid ärendets behandling göres ett uttalande
om behovet av sådant samråd.

Utskottet. Vad till en början angår lånegarantien för jordbruksegnahemslån
har Kungl. Maj:t föreslagit, att det för innevarande budgetår fastställda

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

maximibeloppet, 20 000 000 kronor, skall bibehållas även för nästa budgetår.
I motionerna I: 35 och II: 46 har däremot yrkats, att beloppet i enlighet
med lantbruksstyrelsens förslag skall höjas till 25 000 000 kronor. Vidare
har i samma motioner hemställts att ramen för ändamålet för innevarande
budgetår skall ökas med 4 000 000 kronor.

Såsom stöd för sina yrkanden har motionärerna anfört, att den begränsade
tilldelningen av medel för ändamålet medfört, att under innevarande
budgetår ett stort antal låneansökningar rörande förvärv av familj e- och
stödjordbruk måst avvisas i brist på medel. Detta förhållande försvårar enligt
motionärerna bl. a. möjligheterna för den mindre kapitalstarka jordbrukarungdomen
att förvärva dylika jordbruk och stanna kvar på landsbygden.

Utskottet är för sin del ense med motionärerna om att ett stort behov
föreligger av medel för ifrågavarande verksamhet. Med hänsyn härtill synes
det även utskottet önskvärt att de belopp, som kan anses erforderliga,
ställes till förfogande för ändamålet. Emellertid finner sig utskottet i nuvarande
läge icke kunna förorda någon ökning av ramen. Utskottet biträder
alltså Kungl. Maj :ts förslag att denna för nästa budgetår skall bestämmas
till ett oförändrat belopp av 20 000 000 kronor. Vad beträffar yrkandet i
motionerna om höjning av maximibeloppet för innevarande budgetår, får
utskottet erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 februari 1955
medgivit, att av det för lån till yttre rationalisering och inre rationalisering
avsedda garantibemyndigandet under budgetåret 1954/55 finge — i den mån
bemyndigandet icke toges i anspråk för sagda ändamål — högst 3 000 000
kronor disponeras för statlig kreditgaranti avseende jordbruksegnahemslån
m. m. Härmed torde motionärernas önskemål i denna del bli i huvudsak
tillgodosett.

Enligt 19 § kungörelsen den 11 juni 1948 (nr 366) angående den statliga
jordbruksegnahemsverksamheten må i vissa fall statlig lånegaranti lämnas
för att tillgodose brukarens behov av driftskredit. Som förutsättning för
erhållande av sådan garanti skall, där ej särskilda förhållanden till annat
föranleder, gälla bl. a. att brukaren icke tidigare bedrivit verksamhet som
självständig jordbrukare. Gentemot detta har i motionerna I: 36 och II: 75
anförts, att genom ifrågavarande begränsning de jordbrukare, som t. ex. flyttar
från ett mindre till ett större jordbruk, uteslutes från möjligheten att
erhålla driftslån, även om de är i stort behov därav. Denna tillämpning medför
enligt motionärerna, att lånegarantien får form av i första hand behovsprövad
hjälp utan samband med rationaliseringssynpunkterna. Motionärerna
hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte meddela sådana bestämmelser,
att begränsningen slopas.

Av utredningen i ärendet framgår att det redan nu finnes vissa möjligheter
för lantbruksnämnderna att bevilja lånegaranti för ifrågavarande ändamål
även till sådana jordbrukare, som åsyftas i sistnämnda motioner. I
anslutning till vad som anförts i de i ärendet avgivna remissyttrandena anser
utskottet det emellertid önskvärt att nämndernas möjligheter härvidlag vidgas.
Såsom lantbruksstyrelsen framhållit i sitt yttrande, har styrelsen redan

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

89

ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet och har för avsikt att i anslagsäskandena
för budgetåret 1956/57 upptaga de av motionärerna berörda
synpunkterna. I avvaktan härpå anser utskottet icke påkallat att nu
göra någon särskild framställning till Kungl. Maj:t i av motionärerna angivet
syfte. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t har sill uppmärksamhet
riktad på spörsmålet och, så snart lantbruksstyrelsens förslag inkommit,
förelägger riksdagen förslag i ämnet.

Vad härefter angår garantibeloppet för lån till uppförande av lagerhus
har i motionerna 1:369 och 11:229 samt 11:450 yrkats, att beloppet skall
höjas med 6 000 000 respektive 2 000 000 kronor i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag. Därvid har i motionerna särskilt understrukits det stora behovet
av ökade lagerutrymmen för frukt- och trädgårdsprodukter. Även utskottet
finner det — med hänsyn till trädgårdsnäringens bekymmersamma
läge — angeläget att lämpliga lokaler i större utsträckning än vad f. n. är
fallet ställes i ordning för dess produkter. Vid den ståndpunkt, som utskottet
fattat i det föregående i samband med behandlingen av garantibeloppet
för jordbruksegnahemslån, ansluter sig utskottet dock till Kungl. Maj :ts
förslag om oförändrad ram för ändamålet. Med beaktande av att inom denna
ram anspråk på medel ställes även för andra angelägna ändamål anser sig
utskottet icke heller kunna tillmötesgå den i motionerna I: 368 och II: 451
framställda begäran. Ä andra sidan vill utskottet emellertid framhålla
önskvärdheten av att det stora behovet av fruktlagerhus så långt möjligt
tillgodoses inom den fastställda garantiramen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen
eller mot Kungl. Maj :ts framställning i övrigt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning till Täckande
av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

2) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 35 och II: 46, såvitt nu är i fråga,
1:369 och 11:229 samt 11:450 medgiva, att under budgetåret
1955/56 statlig kreditgaranti må beviljas dels för lån
avseende yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000
kronor, för lån till inre rationalisering intill ett belopp av
15 000 000 kronor, för jordbruksegnahemslån m. m. intill
ett belopp av 20 000 000 kronor och för driftslån intill ett
belopp av 6 000 000 kronor, med rätt för Kungl. Maj :t att,
om förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva
jämkning i sagda fördelning, dels för lån avseende uppförande
av lagerhus m. in. för jordbruksändamål intill ett belopp
av 4 000 000 kronor;

3) medgiva, att den årliga räntan å den stående delen av
lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

av år 1920 men före den 1 juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet
inträtt, må för år 1956 nedsättas till 3,6 procent; 4)

medgiva, att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet
eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920
eller senare år försålts från kronoegendom, räntan må, i
den mån köpeskillingen förräntas enligt enahanda grunder,
som gällt eller gäller för den stående delen av före den 1
juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter, under
år 1956 utgå efter 3,6 procent.

B. att motionerna 1: 35 och II: 46, såvitt nu är i fråga, i vad
de icke behandlats under A. 2), icke må av riksdagen bifallas.

C. att motionerna I: 36 och II: 75 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

D. att motionerna 1:368 och 11:451 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

124:o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten 135 (s. 237—238) gjorda
framställning — som innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

125 :o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.
Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag under punkten 136 (s. 238) — som innebär
medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning vid
förlängning av vissa servitut för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

126 :o) Betesförsök i Norrland. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten
138 (s. 240) gjorda framställning — som innefattar medelsanvisning med
oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

91

127:o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Kungl. Maj:t har under
punkten 139 (s. 241—245) föreslagit, att bidragsramen för avdikningsanslaget
skall fastställas till ett oförändrat belopp av 4 000 000 kronor samt att
anslaget skall höjas med 500 000 kronor till 4 500 000 kronor. Kungl. Maj:ts
förslag innebär vidare dels att till Sunnegata vattenavledningsföretag av år
1933 i Skaraborgs län må ur anslaget utgå ytterligare statsbidrag med 5 200
kronor till täckande av vissa merkostnader, dels att det särskilda beloppet
för bidrag till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt
för åtgärder ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet höjts
från 40 000 kronor till 100 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1955/56 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 4 000 000
kronor

b) till Grundförbåttringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000
kronor.

128:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten 140 (s. 245—246)
gjorda framställning och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Grundförbättringar:
Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag
må under budgetåret 1955/56 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.

129 :o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. I
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 141 (s.
246) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Tilläggsbidrag
till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag må under
budgetåret 1955/56 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

130:o) Täckdikningsförsök m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under
punkten 142 (s. 246—248) gjorda framställning —- som innefattar medelsanvisning
med oförändrat belopp -— och hemställer,

att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

131 :o) Arrendenämnder. Med biträdande av Kungi. Maj:ts under punkten
143 (s. 248) gjorda framställning — som innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

132 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 144 (s. 248—249) — innebärande oförändrad
medelsanvisning med ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.

I. Fiskeriväsendet

133 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 145 (s. 250—255) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 929 500 kronor, vilket belopp med 20 500 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig
900 kronor till en uppräkning av arvodena för vissa observationer och mätningar,
11 400 kronor till justering av icke-ordinarieposten samt 8 200 kronor
till beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Fiskeristyrelsen

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 129 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 2 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis......................... 259 300

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .. 2 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 13 500 406 700

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 93l

Sötvattenslaboratoriet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 64 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal..... 27 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 2 800 94 200

Havsfiskelaboratoriet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 45 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 5 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 137 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 3 200 191 300

Undersöknings- och bev a kn i ngsfar t y gen

Skagerak

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................... 95 400

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
............................... 101 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 4 400 201 000

Eystrasalt

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t...... 9 300

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
............................... 25 300

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

personal, förslagsvis.................... 1 700 36 300

Summa kronor 929 500

b) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
929 500 kronor.

134:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Under
punkten 146 (s. 255—258) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa
ett anslag av 420 000 kronor, vilket innebär en ökning med 900 kronor i jämförelse
med anslagsanvisningen för innevarande budgetår.

Föredragande statsrådet har, efter redogörelse för av fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök gjort anslagsäskande samt yttrande av statskontoret,
anfört följande.

»Med hänsyn till den förra året beslutade utvidgningen av tillsynsavdelningen
har jag intet att erinra mot att posterna till övriga expenser och la -

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

boratoriekostnader under fiskeristyrelsen med tillsynsavdelningen uppräknas
med 1 000 respektive 2 000 kronor. Den av styrelsen föreslagna höjningen
av posten till reseersättningar kan jag däremot icke tillstyrka. Styrelsens
omkostnadsstat torde följaktligen, efter avdrag av två för innevarande
budgetår anvisade engångsbelopp å 1 000 kronor respektive 3 000 kronor,
behöva beräknas till (84 700 + 1 000 + 2 000 — 1 000 — 3 000 =)
83 700 kronor.

Beträffande sötvattenslaboratoriet är jag beredd tillstyrka, att posten till
publikationstryck uppräknas med 500 kronor. Övriga av styrelsen härvidlag
föreslagna höjningar kan jag däremot icke biträda. Till sötvattenslaboratoriets
omkostnader bör sålunda efter avdrag av två för innevarande budgetår
anvisade engångsbelopp å 1 500 kronor respektive 1 700 kronor anvisas
(29 300 + 500 — 1 500 — 1 700 =) 26 600 kronor.

I fråga om havsfiskelaboratoriet har jag intet att erinra mot att posten till
reseersättningar med hänsyn till oslkustlaboratorns resor för strömmingsundersökningarna
uppräknas med 3 000 kronor. Vad angår posterna till övriga
expenser och publikationstryck kan jag endast tillstyrka en uppräkning
av sistnämnda post med 1 000 kronor. Från posten till instrument- och
laboratoriekostnader har under de båda senaste budgetåren bestritts kostnaderna
för den s. k. strömmingsrapporteringen. Med hänsyn till denna
rapporterings nära samband med den strömmingsmärkning m. in., till vilken
medel anvisas från de till Kungl. Maj :ts disposition stående medlen under
anslaget till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, är det lämpligt
att överflytta nämnda medelsanvisning till sistnämnda anslag. De till
Kungl. Maj :ts disposition stående medlen under samma anslag bör i anledning
därav höjas med 4 500 kronor. Enär de till instrument- och laboratoriekostnader
för havsfiskelaboratoriet anvisade medlen visat sig vara otillräckliga,
bör emellertid den av överflyttningen föranledda minskningen av denna
post inskränka sig till det för innevarande år anvisade engångsbeloppet
å 2 000 kronor. Havsfiskelaboratoriets omkostnader bör alltså beräknas till
(60 500 + 3 000 + 1 000 — 2 000 =) 62 500 kronor.

Den av styrelsen ånyo gjorda framställningen om höjning av vissa poster
i omkostnadsstaterna för undersöknings- och bevakningsfartygen är jag
icke beredd att tillstyrka.

1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att fiskeristyrelsen i skrivelse
den 29 september 1954, såvitt nu är i fråga, hemställt om anvisning av ett
belopp å 2 600 kronor till anskaffande av en reservcylinder och övriga erforderliga
reservdelar till en cylinder för Eystrasalt. I likhet med kommerskollegium,
som den 22 oktober 1954 yttrat sig över framställningen, anser
jag, att Eystrasalt bör utrustas med nämnda reservcylinder m. m. För detta
ändamål torde sålunda under posten till vinterförläggning, vårutrustning
jämte reparationer, komplettering in. m. för nästa budgetår böra beräknas
ett engångsbelopp å 2 600 kronor. Till omkostnaderna för Skagerak bör sålunda
beräknas ett oförändrat belopp av 206 800 kronor och till omkostnaderna
för Eystrasalt ett belopp av (37 800 + 2 600 =) 40 400 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1955

95

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit behöver förevarande anslag för
nästa budgetår uppföras med (83 700 -j- 26 600 + 62 500 + 206 800 -f40
400 =) 420 000 kronor. I förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär detta en ökning med 900 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget.*

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 420 000 kronor.

135 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 147 (s. 258—259) — innebärande oförändrad medelsanvisning med
ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

136:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under
punkten 148 (s. 259—260) föreslagit — utom att fastställa ändrad avlöningsstat
— att anslaget med hänsyn till beräknade löneklassförändringar
skall uppräknas med 2 800 kronor till 163 400 kronor.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 146 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................... 55 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 9 100

Summa kronor 217 700

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1
Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel...... 54 300

Nettoutgift kronor 163 400

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 163 400 kronor.

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

137 :o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under punkten
149 (s. 260) gjorda framställning om medelsanvisning med oförändrat
belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.

138 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 150 (s.
261—262) har Kungl. Maj :t föreslagit en oförändrad anvisning av 53 000
kronor .

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 217, av herr Jacobsson i
Tobo, vari hemställts, alt riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag
måtte besluta en medelsanvisning på 7 500 kronor att användas till påbörjandet
av en allmän statistik för sötvattensfisket.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsaskanden
hemställt, att anslaget skall höjas med 24 500 kronor till 77 500 kronor i
enlighet med följande beräkning.

1954/55 ökning

1. Bidrag till hushållningssällskap eller annan ortskorporation

för insamlande av primäruppgifter till fiskeristatistik be -

träffande saltsjöfisket................................. 15 ooo 7 000

2. Bidrag till landsting eller hushållningssällskap för fiskets

främjande i de särskilda orterna....................... 38 000 10 000

3. Upptagande av statistik beträffande sötvattensfisket .... — 7 500

24 500

Motiv. 1 och 2. Fiskeristyrelsen har i föregående års anslagsäskanden
hemställt om ökad medelsanvisning till under dessa punkter angivna ändamål.
Angående styrelsens motivering torde få hänvisas till IX ht 1951 s.
237 och 1954 s. 307.

Styrelsen framhåller härutöver, att möjligheterna att få in de erforderliga
primäruppgifterna för varje år blir allt mindre. Under senare år har det
nämligen beträffande delar av västkusten visat sig nästan omöjligt att uppbringa
folk, som för den nu utgående ringa ersättningen är villiga att samla
in de statistiska primäruppgifterna. Styrelsen understryker därför energiskt,
att det är ytterst angeläget, att en höjning av anslaget nu kommer till
stånd, och att man i annat fall står inför den allvarliga risken att insamlingsverksamheten
bryter samman. Den i föregående års statsverksproposition
omnämnda provundersökningen har ännu icke fortskridit så långt, att
en omläggning till ny insamlingsmetodik kan ske budgetåret 1955/56.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

97

3. Fiskeristyrelsen erinrar om motionerna 1:339 och 11:415 till 1953
års riksdag, JoU 1953: 1 s. 85, motionerna I: 267, II: 339, I: 268 och II: 345
till 1954 års riksdag samt JoU 1954: 1 s. 106—107, av vilka riksdagshandlingar
framgår den höga angelägenhetsgraden av att statistik beträffande
sötvattensfisket upptages. I anslutning härtill betonar styrelsen, att det i
fjol och i år framlagda äskandet om 7 500 kronor för ändamålet avser
en försöksvis anordnad statistikupptagning, som utformats i samråd med
statistiska centralbyrån.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket under rådande förhållanden
icke kan tillstyrka någon ökad medelsanvisning under förevarande anslag.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Fiskeristyrelsen har i sina äskanden ånyo hemställt om ökade medel för
de ändamål, vartill medel för närvarande beräknas under anslaget. Enligt
min mening torde emellertid icke heller i år styrelsens önskemål i nämnda
hänseenden kunna tillgodoses. Ej heller finner jag mig nu kunna förorda, att
medel skall anvisas till de planerade undersökningarna rörande ordnandet av
statistiken över sötvattensfisket. I enlighet med det anförda bör anslaget uppföras
med oförändrat belopp av 53 000 kronor.»

Utskottet. Vid flera tidigare tillfällen har av den anslagsäskande myndigheten
samt i motioner hemställts om medel till upptagande av statistik rörande
sötvattensfisket. Även om utskottet förklarat sig dela de därvid framförda
synpunkterna beträffande angelägenheten av en dylik statistik, har
utskottet emellertid med hänsyn till kravet på återhållsamhet i fråga om
statliga utgifter icke ansett sig kunna tillstyrka någon medelsanvisning för
ändamålet. Av samma skäl kan utskottet icke heller nu tillstyrka den i motionen
II: 217 gjorda framställningen om uppräkning av anslaget med 7 500
kronor.

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke heller i övrigt har
något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen 11:217, till Fiskets befrämjande
i de särskilda orterna för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

139:o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Efter förslag av Kungl. Maj :t i
propositionen 1951: 84 beslöt 1951 års riksdag, att en kurs om cirka 17 månader
skulle anordnas vartannat år för utbildning av fiskeritjänstemän. De
för budgetåren 1951/52—1954/55 anvisade anslagen har i enlighet härmed
avsetts till bestridande av kostnaderna under första respektive andra läsåret
av de år 1951 och 1953 påbörjade kurserna.

Under punkten 151 (s. 262—263) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen
att för första läsåret av den kurs, som skall börja på senhösten år 1955,
anvisa ett anslag av 42 400 kronor. Förslaget innebär en ökning med 8 500 kro7
Dihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

nor i förhållande till medelsanvisningen till kostnaderna under första läsåret
av den år 1953 påbörjade kursen. Av ökningen hänför sig 1 000 kronor
till posten hyra och städning av undervisningslokaler samt 7 500 kronor
till posten elevstipendier.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 42 400 kronor.

140 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget skall 51 500 kronor utgå såsom statsbidrag till
Södra Sveriges fiskeriförening, därav 12 000 kronor till vissa underhållsoch
förbättringsarbeten på föreningens kontors- och bostadsbyggnader i
Aneboda, 50 000 kronor jämte en reservation å omkring 20 000 kronor disponeras
till bidrag till statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens
område och 33 500 kronor enligt föreskrifter, som Kungl. Maj :t
meddelar för varje särskilt fall.

Kungl. Maj :t har under punkten 152 (s. 263—265) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 3 500 kronor till 131 500 kronor minskat
belopp. Förslaget innebär, att den till Kungl. Maj :ts disposition stående
delposten uppräknats med 8 500 kronor. Å andra sidan har bidraget till fiskeriföreningen
minskats med nyssnämnda belopp å 12 000 kronor.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 131 500 kronor.

141 :o) Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.
Under budgetåret 1954/55 må statlig garanti för befrämjande av fiske på
avlägsna fiskevatten beviljas intill ett sammanlagt belopp av 80 000 kronor.
Till täckande av förluster på grund av garantiåtaganden under samma budgetår
har anvisats ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 153 (s. 266—267) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett oförändrat anslag av 40 000 kronor. Kungl.
Maj :ts förslag innebär vidare, att i enlighet med av fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök gjord framställning statlig garanti under budgetåret
1955/56 skall få lämnas intill ett oförändrat sammanlagt belopp av 80 000
kronor. I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag sådan ändring av gällande
bestämmelser, att garanti även skall kunna ställas för försöksfiske med nya
redskap eller nya fiskemetoder i övrigt, oaktat dylikt fiske icke äger rum
på avlägsna fiskevatten.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

99

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 194 av herr Hermansson,
Herbert, och herr Arrhén samt II: 218 av herr Staxäng in. fl., i vilka
motioner hemställts, att riksdagen under förevarande punkt måtte medgiva,
att under budgetåret 1955/56 statlig garanti för befrämjande av fiske
på avlägsna fiskevatten in. in. må beviljas intill ett förhöjt sammanlagt belopp
av 100 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.

Fiskeristgrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden
hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med oförändrat
belopp av 40 000 kronor samt att under samma budgetår statlig garanti må
beviljas intill ett oförändrat sammanlagt belopp av 80 000 kronor. Såsom
skäl härför anför styrelsen, att statlig garanti under det gångna budgetåret
visserligen beviljats endast i tre fall och till ett sammanlagt belopp av 35 000
kronor, men att anledningen till det ringa intresset hittills för denna stödform
torde vara, att möjligheterna att erhålla ifrågavarande garanti ännu
icke blivit tillräckligt kända.

Vidare hemställer fiskeristyrelsen, att det måtte övervägas att utvidga användningsområdet
för ifrågavarande statsgaranti så, att garanti även kan
ställas för försöksfiske med nya redskap eller nya fiskemetoder i övrigt,
även om sådant försöksfiske icke äger rum på avlägsna fiskevatten. Enligt
vad styrelsen erfarit, kan det bli aktuellt med snörpvadsfiske efter tonfisk
\id hallandskusten. Man kan också räkna med en viss utveckling av elektriska
fiskemetoder. Det vore givetvis värdefullt och ägnat att stimulera till
upptagandet av nya fiskemetoder, om statsgaranti kunde ställas för ifrågakommande
försöksfisken.

Statskontoret har icke funnit sig berett att tillstyrka den av fiskeristyrelsen
föreslagna utvidgningen av statsgarantien utan håller före, att det bör
vara fiskerinäringens sak att svara för de genom här avsedda försöksverksamhet
uppkommande kostnaderna.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»I likhet med fiskeristyrelsen finner jag det värdefullt, om garanti även
kan ställas för försöksfiske med nya redskap eller nya fiskemetoder i övrigt,
oaktat dylikt fiske icke äger rum på avlägsna fiskevatten. Jag vill därför
tillstyrka fiskeristyrelsens förslag. Någon ytterligare medelsanvisning
bör icke föranledas därav. Emellertid torde vid bifall till vad jag sålunda
förordat det utvidgade användningsområdet för statsgarantien böra föranleda,
att anslagsrubriken ändras till Statlig garanti för befrämjande av fiske
på avlägsna fiskevatten, in. in. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt
i sinom tid vidtaga nödiga författningsändringar i ämnet.

Mot fiskeristyrelsens förslag till garantiram och anslagsbelopp har jag
icke något att erinra.»

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a„
att statlig garanti av det slag, varom här är fråga, under nästa budgetår
skall få beviljas intill ett oförändrat sammanlagt belopp av 80 000 kronor.
I motionerna I: 194 och II: 218 har begärts en höjning av denna garantiram
till 100 000 kronor i syfte att utöka garantiverksamheten till att avse jämväl
det svenska islandsfisket. Även om utskottet finner den av motionärerna
gjorda framställningen väl värd att beaktas, anser sig utskottet emellertid i
nuvarande läge icke kunna tillstyrka, att det stöd, som för närvarande lämnas
fisket på avlägsna fiskevatten, skall utökas i enlighet med motionärernas
förslag. Utskottet kan således icke biträda yrkandet i föreliggande motioner.
Med hänsyn häytill och då utskottet icke heller i övrigt har något att erinra
mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Statlig
garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten,
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
40 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionerna 1: 194 och II: 218, medgiva att under
budgetåret 1955/56 statlig garanti för befrämjande av fiske
på avlägsna fiskevatten, m. in. må beviljas intill ett sammanlagt
belopp av 80 000 kronor.

142:o) Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 154 (s. 267—269) — innebärande oförändrad
medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bevakningsfartyg för sillfisket vid
Island för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

143 :o) Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten 155 (s. 269—270)
gjorda framställning — innefattande oförändrad medelsanvisning — och
hemställer,

att riksdagen må till Organisationsbidrag in. m. vid fiskebåts-
och fiskredskaps försäkring för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

144 :o) Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring. Jämlikt
Kungl. Maj:ts under punkten 156 (s. 270) gjorda framställning om ofö.r-ändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att .riksdagen må till Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 101

145 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. I enlighet med Kung], Maj :is
under punkten 157 (s. 270—271) gjorda framställning, som innefattar oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

146 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts under punkten 158 (s. 271) gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande
av beredning och avsättning av fisk in. in. må under budgetåret
1955/56 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

147 :o) Understöd åt fiskare. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under
punkten 159 (s. 271—272) gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd åt
fiskare må under budgetåret 1955/56 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.

148 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I enlighet med
Kungl. Majrts framställning under punkten 160 (s. 272—273) — innebärande
anslagsanvisning av ett med 10 000 kronor till 30 000 kronor höjt belopp
-— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

149 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget har 10 600 kronor avsetts till underhåll
och drift av fiskefyrar. Återstoden av anslaget skall användas till nyanläggning
av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg.

Under punkten 161 (s. 273—276) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår för ändamålet anvisa ett anslag av 90 200 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 92 av herr Karlsson,
Gustaf, in. fl. och II: 112 av herr Staxång in. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte höja förevarande anslag från av Kungl. Maj :t föreslagna
90 200 kronor till 240 200 kronor för alt därigenom möjliggöra anläggning
av en riktad radiofyr å skäret Klövningarna i Göteborgs och Bohus län.

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden
hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 90 200 kronor

i enlighet med följande sammanställning.

1. Underhåll och drift av fiskefyrar .................... 11 620

2. Nyanläggningar:

a) Fiskefyr på Karthällan, Östergötlands län ........ 22 000

b) Fiskefyr på Smörbådan, Göteborgs och Bohus län .... 3 000

c) Två fiskefyrar vid Kalvrännan, Göteborgs och Bohus

län, tillsammans ................................ 32 000

d) Fiskefyr å Vändskär vid inloppet till Skärså fiskeläge,
Gävleborgs län .............................. 6 600

e) Fiskefyr å Kusön vid Axmars bruk, Gävleborgs län .. 15 000 78 600

Avrundning (—) 20

90 200

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida den under anslaget föreslagna utökningen
av säkerhetsanordningarna är av den angelägenhetsgrad, att medel
för dessa ändamål nu bör beviljas.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har vidare i skrivelse den 17
augusti 1954 med eget yttrande överlämnat en skrivelse den 4 februari 1954
från lotsstyrelsen med redogörelse för resultaten av en av Kungl. Maj :t anbefalld
undersökning rörande anläggning av en radiofyr på Klövningarna i
Göteborgs och Bohus län. Fiskeristyrelsen anför i huvudsak följande.

Anordnandet av en riktad radiofyr på Klövningarna skulle otvivelaktigt
vara till allra största gagn för fiskarna i norra Bohuslän, särskilt i strömstadstrakten
och på Kosteröarna. Lotsstyrelsen har — under framhållande
av att Klövningarna ur teknisk synpunkt synes vara en lämplig plats för en
riktad radiofyr till betjänande av de sjöfarande inom dessa farvatten — beräknat
kostnaderna för radiofyren till sammanlagt 150 000 kronor, varav
65 000 kronor för själva fyrapparaturen och 85 000 kronor för kraftledning
(luflkabel och sjökabel) från Nordkoster till Klövningarna jämte transformatorstation
på sistnämnda plats. Härtill kommer ett belopp av 10 000 kronor
för reservaggregat såsom ytterligare säkerhetsåtgärd vid eventuella
strömavbrott och kabelfel, vilken åtgärd emellertid synes kunna anstå i avvaktan
på resultatet i driftsäkerhetshänseende av enbart kabelförbindelse.

I förhållande till den på senare år medgivna medelsanvisningen till nyanläggningar
av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg — omkring
75 000 kronor — representerar den beräknade kostnaden för radiofyr på
Klövningarna ett betydande belopp, vilket icke torde kunna rymmas inom
den ordinarie medelsanvisningen för nämnda ändamål. Å andra sidan är
det uppenbart, att tillkomsten av eu dylik radiofyr måste anses vara ett
trängande behov ur fiskarbefolkningens synpunkt i betraktande av de svårnavigabla
och ytterst riskfyllda farvatten det här är fråga om.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

103

Fiskeristyrelsen tillstyrker, att ett belopp av 150 000 kronor skall anvisas
för anordnande av en riktad radiofyr på Klövningarna i huvudsaklig överensstämmelse
med den av lotsstyrelsen verkställda utredningen. Fiskeristyrelsen
framhåller vidare, att — även om såsom lotsstyrelsen framhållit denna
fyr icke är av direkt betydelse för den allmänna handelssjöfarten -— det
ändock syntes skäligt, att ett övervägande sker, om icke de betydande kostnaderna
för fyren åtminstone till en del kan bestridas ur de medel, som avses
för nyanläggningar av säkerhetsanordningar för den allmänna sjöfarten.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Såsom fiskeristyrelsen framhållit bör statsbidrag utgå till underhåll och
drift av de i styrelsens äskande angivna nya fiskefyrarna. Mot storleken av
de föreslagna bidragen har jag icke något att erinra. Med hänsyn härtill bör
alltså det för dylika bidrag beräknade beloppet under anslaget höjas — efter
avdrag för minskade anspråk på bidragsposten genom överförande till lotsstyrelsen
av driften utav två fiskefyrar — med (1 360 — 340 =) 1 020 kronor
till avrundat 11 600 kronor.

Vad härefter angår nyanläggningar av säkerhetsanordningar finner jag
mig kunna tillstyrka vad fiskerist yreisen härutinnan föreslagit med undantag
av medelsanvisningen för anläggning av en riktad radiofyr på Klövningarna
i Göteborgs och Bohus län. Till nyanläggningar bör således beräknas
ett belopp av 78 600 kronor.»

Utskottet. I motionerna I: 92 och II: 112 har hemställts, att förevarande
anslag för nästa budgetår skall höjas från det av Kungl. Maj :t föreslagna
beloppet å 90 200 kronor till 240 200 kronor för att därigenom möjliggöra
anläggning av en (riktad radiofyr å skäret Klövningarna i Göteborgs och
Bohus län. Motionärerna har till stöd för sitt yrkande i första hand åberopat
fiskeristyrelsens framställning om medel för ändamålet, vilken i sin tur
grundar sig på den av lotsstyrelsen företagna undersökningen i ämnet. Av
den föregående redogörelsen för fiskeristyrelsens framställning samt av vad
utskottet i övrigt har sig bekant angående de farvatten, varom här är fråga,
framgår att ett trängande behov måste anses föreligga av att den ifrågasatta
radiofyren kommer till stånd. Syftet med motionerna synes sålunda
enligt utskottets mening synnerligen behjärtansvärt. Utskottet vill emellertid
i detta sammanhang framhålla, att det här är fråga om en betydande
medelsanvisning i jämförelse med det belopp, som de senaste åren anvisats
till nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Samtidigt
vill utskottet erinra om sitt förra året gjorda uttalande, att liksom
hittills fördelningen av det belopp, som avsetts till nyanläggningar, bör anförtros
åt Kungl. Maj :t. Närmast med hänsyn till nu nämnda omständigheter
och till det redan i andra sammanhang åberopade kravet på återhållsamhet
i fråga om statens utgifter anser sig utskottet icke berett att tillstyrka,
att för nästa budgetår medel anvisas för ändamålet. Ifrågavarande

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

motioner torde sålunda böra lämnas utan bifall. Utskottet anser sig emellertid
kunna förutsätta, att Kungl. Maj :t vid beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag för budgetåret 1956/57 kommer att beakta utskottets
nu uttalade uppfattning om angelägenheten av att den föreslagna
yadiofyren kommer till utförande så snart som möjligt och att möjligheterna
att ställa medel till förfogande för ändamålet i samband därmed ånyo kommer
att övervägas. Därvid torde även böra omprövas den av fiskeristyrelsen
uppställda frågan om icke kostnaderna för fyren till en del kan bestridas
ur de medel, som avses för nyanläggningar av säkerhetsanordningar för den
allmänna sjöfarten.

Under åberopande av det sålunda anförda tillstyrker utskottet den av
Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen under förevarande anslag och
hemställer,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 112, till
Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 90 200 kronor.

150 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 162 (s. 277)
innefattar en anslagsanvisning av 5 000 kronor, vilket belopp med 20 000 kronor
understiger innevarande budgetårs anslag för ändamålet. Kungl. Maj :ts
förslag innebär även en höjning av de från anslaget utgående bidragen från
600 till 1 200 kronor per anläggning.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende
med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

J. Skogsväsendet

151 :o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten 163
(s. 278—281) gjort framställning om anslagsanvisning med 549 200 kronor,
vilket innebär en ökning med 59 500 kronor. Därjämte har hemställts om
bemyndigande att å personalförteckningen uppföra ytterligare en förste
byråsekreterartjänst i lönegrad Ca 29 och avföra en förste byråsekreterartjänst
i lönegrad Ce 29 samt om fastställande av ändrad avlöningsstat. Av
anslagshöjningen belöper 1 500 kronor å arvode till ytterligare en ledamot av
styrelsen, 23 700 kronor å två assistenttjänster i lönegrad Ce 19, för vilka
kostnaderna nu bestrides av anslaget till Bidrag till vissa skogsbrukskurser
m. in., 18 300 kronor å en konsulenttjänst i lönegrad Cg 27 i återväxtfrågor,
för vilken kostnaderna nu bestrides med skogliga prisutjämningsmedel, 9 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

105

kronor å en expeditionsvaktstjänst i lönegrad 10 samt 7 000 kronor å beräknade
löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för skogsstyrelsen, som angivits i det
föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.......................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................

Summa kronor 549 200

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 549 200 kronor.

231 700
7 500

235 300
74 700

152:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 164 (s. 281—284) innefattar en anslagsanvisning av 118 000 kronor,
vilket belopp med 15 500 kr ono,r överstiger det för innevarande budgetår
anvisade beloppet. Av ökningen hänför sig 8 000 kronor till posten
reseersättningar, 6 500 kronor till delposten övriga expenser och 1 000 kronor
till delposten bränsle, lyse och vatten.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

153:o) Skoghögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 165 (s. 284—288) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 872 900 kronor,
vilket belopp med 26 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för
innevarande budgetår. Av anslagshöjningen hänför sig 12 300 kronor till
inrättandet av en förste assistenttjänst i lönegrad Cg 27 i stället för eu
tjänst som förste amanuens, 6 100 kronor till inrättandet av en biträdestjänst
i reglerad befordringsgång, 540 kronor till höjt arvode till vaktmästarens
biträde, 1 500 kronor till arvode åt en speciallärare samt 6 200 kronor
till löneklassförändringar.

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och
hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 280 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 29 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 466 200

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman...... 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 96 100

Summa kronor 872 900

b) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 872 900 kronor.

154:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 166 (s. 288—290)
bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 298 800 kronor,
vilket innebär en ökning med 33 500 kronor i jämförelse med anslagsanvisningen
för innevarande budgetår. Förslaget innebär att delposten bränsle,
lyse och vatten höjts med 10 000 kronor, delposten övriga expenser med
3 900 kronor, posten reseersättningar med 1 000 kronor, posten praktiska
övningar med 1 100 kronor samt posten publikationstryck med 1 500 kronor.
\idare
uppförts ett belopp av 1 500 kronor.

Slutligen har under posten underhåll av högskolans byggnader i Malingsbo
och Bjurfors beräknats ett engångsbelopp å 14 500 kronor för vissa arbeten
vid förläggningen i Malingsbo.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 298 800 kronor.

155 :o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
under punkten 167 (s. 291—292) gjorda framställning, vilken innebär anslagsanvisning
med oförändrat belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 53 000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1955

107

156:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Kungl. Maj :t har under punkten 168 (s. 292—293) föreslagit riksdagen
att anvisa ett oförändrat anslag av 23 000 kronor. Förslaget innebär, att ett
för innevarande budgetår under anslaget anvisat engångsbelopp av 5 000
kronor, vilket avsetts för överflyttning av högskolans boksamlingar till den
nya biblioteksbyggnaden, under nästa budgetår må disponeras till bokinköp
och bokbindning m. in.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.

157 :o) Skogshögskolan: Stipendier. Kungl. Maj ds framställning under
punkten 169 (s. 293) innefattar en medelsanvisning av 48 800 kronor, vilket
belopp med 14 100 kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår.
Förslaget innebär, att kontantstipendierna höjts från 920 till 2 200 kronor
samt att posten till naturastipendier uppräknats med 1 300 kronor.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 48 800 kronor.

158ro) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Utskottet biträder Kungl.
Maj ds framställning under punkten 170 (s. 294—295), innefattande en medelsanvisning
för ändamålet av ett med 76 000 kronor till 35 000 kronor
minskat belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.

159:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj :t har
under punkten 171 (s. 295—296) hemställt, att för ändamålet skall anvisas
ett med 4 200 kronor till 10 800 kronor minskat anslag. Av beloppet avses
8 000 kronor till inköp av mikroskop till avdelningen för virkeslära och
2 800 kronor till frysbox till förläggningen i Garpenberg.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas
upprustning för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 10 800 kronor.

108 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

160:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 172 (s. 296—298) innefattar — förutom hemställan till riks dagen

att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola__

en anslagsanvisning av 90 400 kronor, vilket belopp med 15 900 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen hänför
sig 15 000 kronor till ökade arvoden till speciallärare i samband med
omläggning och utvidgning av skogsmästarskolans kursplan samt 900 kronor
till beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 21 20Ct

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 61 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 8 200-

Summa kronor 90 400

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 90 400 kronor.

161 :o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 173 (s. 298 300) hemställt, att för ändamålet skall anvisas ett
med 10 600 kronor till 39 200 kronor höjt anslag. Framställningen innebär
en uppräkning av posten reseersättningar med 1 500 kronor, posten bränsle,
lyse och vatten med 800 kronor samt posten övriga utgifter med 11 000
kronor. Å andra sidan bortfaller ett för löpande budgetår anvisat engångsbelopp
å 2 700 kronor.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
39 200 kronor.

162:o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under punkten 174 (s. 300—301) gjorda framställning — innebärande oförändrad
anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

109

163:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 175 (s. 301—305) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för statens
skogsforskningsinstitut och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 1 307 000 kronor, vilket belopp med 36 000 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Av ökningen hänför
sig 18 300 kronor till inrättandet av en förste assistenttjänst i lönegrad
Cg 27, 200 kronor till höjning av beloppet till särskild gottgörelse för tillsyn
av ämbetslokaler och städning samt 17 500 kronor till beräknade löneklassförändringar.
Förslaget innebär vidare, att en kanslibiträdestjänst i lönegrad
Ce 11 överföres till ordinarie stat samt att antalet kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 minskas med en.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skogsforskningsinstitut,
som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsforskningsinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 490 500

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis____ 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 648 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 167 700

Summa kronor 1 307 000

c) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 307 000 kronor.

164:o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 176 (s. 305—307) innefattar en medelsanvisning
av 287 800 kronor, vilket belopp med 17 900 kronor överstiger anvisningen
för innevarande budgetår.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i
sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall höjas med 20 900 kronor
till 290 800 kronor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens
äskanden — anfört följande.

»Med hänsyn till den under föregående anslag förordade förste assistenttjänsten
bör posten reseersättningar uppräknas med 5 000 kronor. Kungl.

no

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Maj:t har numera meddelat beslut i anledning av den särskilda framställningen
rörande skogsmästarnas traktamenten. Med hänsyn till medelsbehovet
i fråga om dessa tjänstemän bör posten höjas med 3 500 kronor. Någon
ytterligare uppräkning av posten kan jag däremot icke tillstyrka. Denna torde
sålunda böra uppräknas med tillhopa 8 500 kronor.

Vidare vill jag förorda, att under posten underhåll av byggnader anvisas
ett engångsbelopp av 3 800 kronor till nytt stängsel kring skogsmästarbostaden
i Vindeln.

Slutligen bör posten renhållning, städning och tvätt uppräknas med hänsyn
till att städningskostnaden kommer att öka genom att en ny institutionsbyggnad
för genetiska avdelningen beräknas kunna tagas i anspråk under
nästa budgetår. Det synes emellertid vara tillfyllest, om posten uppräknas
med 8 000 kronor.

Å andra sidan kommer anslaget att minska genom att ett för innevarande
budgetår anvisat engångsbelopp å 2 400 kronor bortfaller.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att styrelsen för Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse samt styrelsen för fonden för skoglig forskning ävensom
Samarbetsnämnden för skoglig växtförädling och genetik till skogsforskningsinstitutet
anslagit respektive 150 000, 100 000 och 50 000 kronor
eller tillhopa 300 000 kronor såsom ytterligare bidrag till uppförande av
nämnda skogsgenetiska institutionsbyggnad, vartill berörda stiftelse och
fond tidigare donerat 600 000 kronor enligt vad som anmälts för riksdagen
föregående år (IX ht s. 350). Ifrågavarande byggnad, till vilken Kungl. Maj:t
den 24 september 1954 godkänt ritningar, har nämligen kostnadsberäknats
till 900 000 kronor. Kungl. Maj :t har den 12 november 1954 förklarat hinder
icke möta för styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet att
mottaga nämnda belopp å 300 000 kronor. Anmälan härom skulle dock göras
till riksdagen. Vad sålunda förekommit har jag härmed velat bringa till
riksdagens kännedom.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört bör anslaget under nästa budgetår
uppföras med (269 900 + 8 500 + 3 800 + 8 000 — 2 400 =) 287 800
kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär
detta en ökning med 17 900 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för institutet.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 287 800 kronor.

165 ro) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning m. m. Under punkten
177 (s. 307—309) har Kungl. Maj :t föreslagit, att under förevarande anslagsrubrik
skall anvisas ett reservationsanslag av 162 000 kronor, varav 140 000
kronor avses för inredning och utrustning av den nya institutionsbyggna -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

111

den för genetiska avdelningen. Återstoden avses i första hand skoia användas
till att utbygga institutets telefonväxel.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 162 000 kronor.

166:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 178 (s. 309—312),
innefattande en medelsanvisning för ändamålet av ett med 19 000 kronor
till 249 000 kronor höjt belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda
undersökningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 249 000 kronor.

167 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning under punkten 179
(s. 312) — innebärande medelsanvisning med oförändrat belopp -— och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering
och avverkningsstatistik för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 379 000 kronor.

168:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 180 (s. 312), som innefattar
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogsproduktforskning för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 66 000 kronor.

169 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens skogsskolor m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 181
(s. 313—316) innefattar anslagsanvisning med 566 300 kronor, vilket belopp
med 287 600 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Av ökningen hänför sig 141 400 kronor till avlöningar, expenser, inredning
och utrustning in. in. för den nyinrättade skolan vid Älvsbyn. I övrigt
uppräknas posten avlöningar med 4 600 kronor, posten expenser och
underhåll med 75 000 kronor, posten studiehjälp till elever med 65 900 kronor
samt posten kostnader för lokalstyrelser med 700 kronor.

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 566 300 kronor.

170ro) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 182 (s. 316—319) innefattar eu medelsanvisning
av 496 500 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär detta en minskning med 426 800 kronor. Av det
äskade beloppet avses 429 500 kronor till Kolleberga skogsskola, 8 700 kronor
till Hällnäs skogsskola, 6 500 kronor till Bispgårdens skogsskola, 31 800
kronor till Bjurfors skogsskola samt 20 000 kronor till skogsskolan i Älvsbyn.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnads- och underhållsarbeten vid
statens skogsskolor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 496 500 kronor.

171 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens förberedande skogskurser m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 183 (s. 319—320) — innebärande medelsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurser
m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 117 200 kronor.

172:o) Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens
förberedande skogskurser. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 184 (s. 320—321), innefattande en medelsanvisning för ändamålet
av ett med 32 900 kronor till 52 900 kronor förhöjt belopp, och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för iordningställande
av förläggningar för statens förberedande skogskurser för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 52 900
kronor.

173 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 185 (s.
321—323) — innebärande en minskning av medelsanvisningen med 17 500
kronor — hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

113

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 366 000 kronor.

174:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 186 (s. 323—328) innefattar
anslagsanvisning till avlöningar med 9 390 400 kronor, vilket belopp med
312 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till
utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 117 av herr Hansson
m. fl. samt II: 148 av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att en tjänst som länsskogvaktare i Ca 17 vid skogsvårdsstyrelsen i
Stockholms län samt två tjänster som länsskogvaktare i Ca 17 vid vardera
av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län omändras till
tjänster som förste länsskogvaktare i Ca 19 samt att en tjänst som länsskogvaktare
i Ce 17 vid skogsvårdsstyrelsen i Västmanlands län omändras till
förste länsskogvaktare i Ce 19.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall
höjas med 543 600 kronor till 9 622 000 kronor. Framställningen innebär,
hland annat, att 8 länsskogvaktartjänster i lönegrad Ca 17 (Stockholm,
Värmland, Västernorrland och Jämtland samt två i vardera Västerbotten
och Norrbotten) omändras till förste länsskogvaktartjänster i lönegrad Ca
19 samt att en länsskogvaktartjänst i lönegrad Ce 17 (Västmanland) omändras
till en förste länsskogvaktartjänst i lönegrad Ce 19.

Skogsstyrelsen har såsom allmän motivering för sina förslag rörande medelsanvisningen
till skogsvårdsstyrelsernas avlöningar och omkostnader
anfört bl. a., att skogsvårdsstyrelserna framställt åtskilliga önskemål om
personalförstärkningar, lönegradsuppflyltningar och ökade medelsanvisningar
för olika ändamål. Endast i begränsad omfattning har skogsstyrelsen
ansett dessa önskemål böra tillgodoses. Vad angår lönegradsförändringar
och nya tjänsters inrättande har skogsstyrelsen funnit påkallat att
ingå till Kungl. Maj:t med en särskild framställning om att en allmän omprövning
av skogsvårdsstyrelsernas organisation, personaluppsättning och
personalens löneställning in. in. måtte verkställas av särskilt tillkallade sakkunniga.
Med utgångspunkt från att en sådan allmän utredning och översyn
skall komma till stånd har skogsstyrelsen icke funnit lämpligt att i förevarande
sammanhang framföra några mera genomgripande ändringsförslag
med avseende å personaluppsättningar och löneställningar. Vissa mindre
jämkningar och personalförstärkningar, vilkas genomförande icke binder
en blivande utredning, har dock ansetts böra föreslås.

Beträffande förenämnda lönegradsuppflyttningar har skogsstyrelsen anfört
i huvudsak följande.

8 Iiihang till riksdagens protokoll l!)i>5. 10 samt. Nr 1

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Vad angår de föreslagna utbytena av åtta ordinarie länsskogvaktartjänster
och en extra ordinarie sådan tjänst mot motsvarande antal tjänster som
förste länsskogvaktare avses därmed befattningar, vilka är förenade med
särskilt kvalificerade arbetsgöromål, såsom föreståndarskap för skogsvårdsgård
eller därmed i ansvarshänseende likställda arbetsuppgifter. Antalet befordringstjänster
för länsskogvaktarpersonal är f. n. synnerligen ringa, och
en ökning inom ramen för nu uppdragna riktlinjer för dylika tjänsters inrättande
synes i hög grad önskvärd. Tidigare framlagda förslag i angiven riktning
har också undantagslöst bifallits. Frågan om inrättande av befordringstjänster
för länsskogvaktarpersonal i vidare omfattning efter andra grunder
än de hittillsvarande torde få prövas av den utav skogsstyrelsen föreslagna
utredningen.

Med anledning av förslaget om utbyte av vissa länsskogvaktartjänster mot
tjänster som förste länsskogvaktare framhåller statskontoret, att löneställningen
för länsskogvaktarna prövats av statsmakterna i samband med tjänsteförteckningsrevisionen
(prop. 1952: 241). Enligt direktiven för 1955/56
års budgetbehandling kan lönegradsuppflyttning ifrågakomma endast där
på grund av ändrade arbetsuppgifter eller ändrad ansvarsställning viss
tjänst eller viss grupp av tjänster ändrat karaktär. Då någon utredning i
sådant avseende ej förebragts, kan statskontoret icke tillstyrka bifall till
skogsstyrelsens hemställan i denna del. Därest, såsom skogsstyrelsen förutsatt,
en allmän omprövning av skogsvårdsstyrelsernas organisation, personaluppsättning
och personalens löneställning m. m. kommer till stånd, anser
statskontoret, att det bör anstå med prövning av lönegradsplaceringen för
nu ifrågavarande länsskogvaktare.

Statens lönenämnd framhåller, med anledning av förslaget att inrätta nio
förste länsskogvaktartjänster i stället för lika många länsskogvaktartjänster,
att enligt hittills tillämpade principer (prop. 1946: 126, s. 74, prop. 1950: 1,
bil. 11, s. 289 och prop. 1952: 1, bil. 11, s. 310) förste länsskogvaktartjänster
avsetts för föreståndare för skogsvårdsgårdar. I överensstämmelse härmed
tillstyrker lönenämnden allenast, att sex förste länsskogvaktartjänster inrättas,
nämligen en i Stockholms län, två i vardera Västerbottens och Norrbottens
län samt en i Västmanlands län.

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår skogsstyrelsens förslag att till förevarande anslag skall
överföras tjänster, till vilka medel för innevarande budgetår beräknats under
reservationsanslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., kan jag
tillstyrka detsamma. För inrättande av två assistenttjänster i för civiljägmästare
gällande reglerad befordringsgång, sex förste länsskogvaktartjänster
i lönegrad Ce 19, sex länsskogvaktartjänster i lönegrad Ce 17 och sex
instruktörstjänster i lönegrad Ce 12 bör anslaget sålunda uppräknas med
204 300 kronor. Det torde böra få ankomma på skogsstyrelsen att avgöra,
hur ifrågavarande tjänster skall fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna.

Beträffande de av skogsstyrelsen ifrågasatta personalförstärkningarna och
personalförändringarna är jag beredd att tillstyrka styrelsens förslag endast
i vad avser inrättandet av en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordrings -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

115

gång vid skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län. Vid bifall härtill bör anslaget
uppräknas med 8 700 kronor. Jag får emellertid i detta sammanhang anmäla,
att det är min avsikt att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att
tillsätta en utredning med uppgift bl. a. att företaga en omprövning av skogsvårdsstyrelsernas
organisation och personaluppsättning.

Anslaget torde slutligen på grund av beräknade löneklassförändringar
böra uppräknas med 99 000 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat, bör anslaget höjas med (204 300 + 8 700
+ 99 000 =) 312 000 kronor. Av detta belopp hänför sig 87 200 kronor till
posten avlöningar till ordinarie personal och 224 800 kronor till posten avlöningar
till icke-ordinarie personal. Ifrågavarande poster skulle följaktligen
för nästa budgetår behöva upptagas med (7 467 200 + 87 200 =) 7 554 400
kronor respektive (1 523 200 -j- 224 800 =) 1 748 000 kronor. Då posten
arvoden till styrelseledamöter med flera bör beräknas med oförändrat belopp
av 88 000 kronor, skulle anslaget för nästa budgetår behöva upptagas
till (7 554 400 + 1 748 000 + 88 000 =) 9 390 400 kronor.

Liksom för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t böra äga bemyndiga
skogsstyrelsen att fördela såväl förevarande anslag som skogsvårdsstyrelsernas
omkostnadsanslag ävensom att fastställa utgifts- och inkomststater
för skogsvårdsstyrelserna. I samband därmed bör skogsstyrelsen även äga
meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.»

Utskottet. Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
under förevarande anslag hemställt bl. a. om utbyte av vissa länsskogvaktartjänster
mot tjänster som förste länsskogvaktare. Av utredningen i ärendet
framgår, att sex av dessa tjänster är förenade med föreståndarskap för skogsvårdsgård
och sålunda enligt hittills tillämpade principer kan uppflyttas till
förste länsskogvaktartjänster. Departementschefen har emellertid förklarat
sig icke vara beredd att tillstyrka förslaget. Såsom skäl härför har han uppgivit,
att han har för avsikt att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att
tillsätta en utredning med uppgift bl. a. att företaga en omprövning av skogsvårdsstyrelsernas
organisation och personaluppsättning.

Gentemot detta har i motionerna I: 117 och II: 148 invänts, att -—• även
om hänsyn tages till den bebådade utredningen — det icke kan anses riktigt
att nu göra avsteg från nyssnämnda principer. På grund härav har i motionerna
yrkats, att ifrågavarande sex tjänster skall uppflyttas. Även om
motionärernas framställning sålunda synes vara välmotiverad, är utskottet
likväl med hänsyn till den av departementschefen omförmälda utredningen
icke berett att nu förorda några personalförändringar. Utskottet anser sig
fördenskull icke kunna biträda motionerna.

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ej heller i övrigt någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 117 och II: 148, till

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Skogsvård in. in.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
9 390 400 kronor.

175:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 187 (s. 329—340) innefattar en
anslagsanvisning av 6 366 000 kronor, vilket belopp med 600 000 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 197 av herr Johansson,
Anders, in. fl. samt II: 237 av herr Svensson i Stenkyrka in. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag anvisa ett belopp
av 6 566 000 k,ronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall
upptagas med 7 265 000 kronor, vilket innebär en ökning med 1 499 000 kronor
i förhållande till innevarande budgetår. Styrelsens förslag innebär, bland
annat, att styrelsen under titlarna frö- och plantförsörjning räknat med nettoförluster
å 33 400 respektive 993 000 kronor. Härom har styrelsen anfört
i huvudsak följande.

I fråga om verksamheten med frö och plantor uppgår de av skogsvårdsstyrelserna
beräknade inkomsterna till 568 230 respektive 3 376 100 kronor,
medan utgifterna upptagits till 766 900 respektive 4 005 750 kronor.
Skogsvårdsstyrelserna räknar alltså med en förlust å dessa verksamhetsgrenar
av 198 670 respektive 629 650 kronor. Härtill kommer beräknade kostnader
för återbetalning av frölån med 60 000 kronor. Den totala nettoförlusten
å fröförsörjningen skulle således uppgå till 258 670 kronor. Enligt
skogsstyrelsens förmenande bör man i fråga om skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
med frö i enlighet med vad som förutsatts i statberäkningarna för de
senaste budgetåren i stort sett kunna räkna med att utgifter och inkomster
skall balansera. I enlighet härmed har skogsstyrelsen, som funnit kostnaderna
för återbetalning av frölån nästkommande budgetår böra upptagas till det
av skogsvårdsstyrelserna angivna beloppet, 60 000 kronor, beräknat utgifterna
under titeln fröförsörjning till 635 600 kronor och inkomsterna "till
662 200 kronor, vilket innebär en nettoförlust av 33 400 kronor. Förlusten
beror på vissa investerings- och reparationsarbeten i fröklängningsanstalter.
Vad gäller verksamheten med plantförsörjning har skogsstyrelsen i föregående
års medelsäskanden (IX ht 1954 s. 373) anfört, att en successiv utbyggnad
av skogsvårdsstyrelsernas plantskolor alltjämt är nödvändig med
hänsyn till plantförsörjningsläget i landet och att på grund därav under
åtskilliga år framåt en viss tämligen betydande förlust i verksamheten är
ofrånkomlig. Statsmakternas ställningstagande i frågan innebär också i huvudsak
ett godtagande av detta resonemang. I staten för innevarande budgetår
har räknats med en totalförlust å plantförsörjningsverksamheten av
468 000 kronor. Enahanda beräkningssätt för nästa budgetår skulle utvisa en
nettoförlust av 483 000 kronor. Skogsstyrelsen har därvid beräknat inkomsterna
till 3 432 000 kronor och utgifterna till 3 915 000 kronor. Av sistnämnda

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

117

belopp förutsattes emellertid 28 000 kronor skola täckas genom upptagande
av lån, vartill tillstånd av Kungl. Maj :t redan beviljats vederbörande skogsvårdsstyrelse.

Behov av plantor, rationaliseringssynpunkter och allmänna beredskapsskäl
påfordrar enligt skogsstyrelsen under de närmaste åren en mycket kraftig
utökning av skogsvårdsstyrelsernas plantskoleanläggningar. De närmare
skälen härför har redovisats i en av kommittén för produktionsfrämjande
åtgärder avgiven utredning. Bl. a. med hänsyn till att det utgör en skogsvårdsstyrelserna
författningsenligt åvilande normal arbetsuppgift att förse
skogsägarna med plantor, har skogsstyrelsen ansett det principiellt riktigast,
att kostnaderna för utvidgningen belastar skogsvårdsstyrelsernas ordinarie
anslag. Skogsstyrelsen har sålunda icke funnit sig böra räkna med att, på
sätt produktionskommittén förslagsvis tänkt sig, prisutjämningsmedel för
ändamålet skall stå till förfogande i nämnvärd utsträckning. Medelsbehovet
för utbyggnaden av plantförsörjningsverksamheten har av skogsstyrelsen för
närmaste femårsperiod beräknats till 2 020 000 kronor, varav på budgetåret
1955/56 skulle belöpa 510 000 kronor. Nettoförlusten för plantförsörjningsverksamheten
1955/56 skulle på grund härav komma att uppgå till (483 000
-f- 510 000 =) 993 000 kronor.

Statskontoret har i yttrande anfört följande i fråga om frö- och plantförsörj
ningen.

Beträffande verksamheten för fröförsörjningen synes angeläget, att de i
årets statsverksproposition angivna riktlinjerna för denna verksamhetsgren,
enligt vilka inkomsterna och utgifterna skall balansera varandra, blir bestämmande
för kostnadsberäkningen även under nästkommande budgetår.
I enlighet härmed bör jämväl kostnaderna för vissa investeringsarbeten
m. m. liksom för innevarande budgetår beräknas täckta av inkomster å
verksamheten.

Vad angår plantförsörjningen vill statskontoret erinra, att nettoförlusten
å verksamheten för innevarande budgetår uppskattats till 464 000 kronor,
innebärande en förhöjning med i runt tal 200 000 kronor jämfört med budgetåret
1953/54. Nettoförlusten å plantförsörj ningen lärer för nästkommande
budgetår icke böra beräknas till högre belopp än för innevarande år.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till den av kommittén för
produktionsfrämjande åtgärder framlagda utredningen angående behovet av
skogsproduktionsfrämjande åtgärder och möjligheterna att utföra sådana
lärer böra anstå med prövning av skogsstyrelsens föreliggande förslag om
en extra ordinär utökning av skogsvårdsstyrelsernas plantskoleanläggningar,
innebärande en kostnadsökning för nästkommande budgetår å 510 000
kronor. Statskontoret utgår från att en så väsentlig utgiftsökning, som skogsstyrelsens
förslag skulle innebära, i nuvarande läge icke kan itrågakomma.

Departementschefen har anfört följande.

»Under de senaste budgetåren har statsmakterna vid beräkningen av omkostnadsanslaget
för skogsvårdsstyrelserna utgått från att dessa skall kunna
uppehålla sin verksamhet i en omfattning, som motsvarar omkring 65
procent av normalprogrammet. Skogsvårdsstyrelserna har för sin del i anslagsäskandcna
för nästa budgetår räknat med en avsevärd nettoomkostnadsstegring.
Denna ökning sammanhänger dels med en beräknad utvidgning
av verksamheten, dels med en allmän ökning av utgifterna tör olika
ändamål till följd av inträffade prisstegringar och höjda löneförmåner. Bc -

118

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Iräffande verksamhetens omfattning har skogsstyrelsen utgått från att denna
kommer att bli av i huvudsak samma storlek som den för innevarande
budgetår beräknade. Trots detta har skogsstyrelsen räknat med ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag av i runt tal 1 500 000 kronor. Denna
utgiftsökning hänför sig till, förutom automatiskt verkande faktorer av olika
slag, en viss förstärkning av de personella och materiella resurserna på
grund av vidgade arbetsuppgifter, framför allt i fråga om undervisning och
plantförsörjning. För egen del är jag emellertid icke beredd tillstyrka en så
stor anslagshöjning som den skogsstyrelsen föreslagit. Enligt min mening
bör verksamheten under nästa budgetår i huvudsak uppehållas i ungefär
samma omfattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn till den
stora betydelsen av plantförsörjningen och verksamheten vid skogsvårdsgårdarna
synes dock en viss om ock relativt begränsad utvidgning av dessa
verksamhetsgrenar böra komma till stånd.

Härefter torde jag få övergå till en närmare prövning av medelsbehovet
under förevarande anslag för nästa budgetår. Vad därvid först angår frågan
om kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för frö- och
plantförsörjningen har skogsstyrelsen beträffande förstnämnda verksamhet
räknat med en nettoförlust av 33 400 kronor. Därvid har dock inräknats
kostnader för återbetalning av frölån med 60 000 kronor. För plantförsörjningen
har beräknats en nettoförlust av 483 000 kronor, varav 28 000 kronor
skulle täckas genom upptagande av lån. Vid beräkningen har skogsstyrelsen
utgått från att redan i princip beslutade anläggningsarbeten skall fullföljas
i planenlig ordning. Den sammanlagda nettoförlusten å ifrågavarande
båda verksamhetsgrenar skulle sålunda komma att uppgå till 516 400 kronor.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att jag tidigare år vid beräkningen
av förevarande anslag uttalat, att i princip kostnaderna för återbetalningen
av frölån i första hand borde kunna täckas genom ökade inkomster
av fröförsäljning. Därutöver borde verksamheten för fröförsörjningen
bedömas så, att inkomsterna och utgifterna balanserade varandra.
Under fröförsäljningen borde i enlighet härmed upptagas ett överskott, som
svarade mot vad av utgiftsposten till lån belöper å frölån. Angivna riktlinjer
torde enligt min mening böra följas jämväl under nästa budgetår. I
fråga om plantförsörj ningen har nettoförlusten för innevarande budgetår
beräknats till omkring 464 000 kronor, medan motsvarande förlust för nästa
budgetår av skogsstyrelsen uppskattats till 483 000 kronor. Skogsstyrelsen
har emellertid föreslagit, att en speciell utbyggnad av plantförsörj ningsverksamheten
därutöver skall komma till stånd. Den sammanlagda kostnaden
för denna utbyggnad har beräknats till 2 020 000 kronor under en femårsperiod,
varav å budgetåret 1955/56 skulle belöpa 510 000 kronor. Nettoförlusten
för plantförsörjningsverksamheten under nästa budgetår skulle på grund
härav uppgå till (483 000 -f- 510 000 =) 993 000 kronor. Då en utbyggnad
av ifrågavarande verksamhet, som skogsstyrelsen anfört, torde vara nödvändig
med hänsyn till plantförsörjningsläget i landet, synes nettoförlusten å
verksamheten för nästa budgetår böra uppskattas till större belopp än det,

119

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

som beräknats för nu löpande budgetår. Jag kan emellertid icke förorda,
att sagda förlust beräknas till högre belopp än 533 000 kronor. Med utgångspunkt
från vad jag anfört beträffande fröförsörjningen, torde sålunda den
totala nettoförlusten å båda de ifrågavarande verksamhetsgrenarna för
nästa budgetår böra uppskattas till sistnämnda belopp. Såsom förut anförts
förutsättes därvid, att kostnaderna för återbetalning av frölån även under
nästa budgetår skall täckas genom inkomster av fröförsäljning.

Vad angår övriga utgifter torde skogsstyrelsens beräkningar böra godtagas
i fråga om flertalet utgiftsposter. Jag tillstyrker sålunda, att följande
poster skall uppräknas med angivna belopp, nämligen tjänstelokaler
och expenser med 109 200 kronor till 1 046 500 kronor, inventarier med
32 000 kronor till 235 500 kronor, kursverksamhet med 31 800 kronor till
129 600 kronor, annan upplysning och propaganda med 5 300 kronor till
94 300 kronor, diverse med 4 300 kronor till 66 500 kronor och övriga fastigheter
med 31 500 kronor till 141 100 kronor samt att posten kapital minskas
med 1 900 kronor till 11 300 kronor och posten lån med 56 500 kronor
till 115 100 kronor. Med hänsyn till att jag under nästföregående anslagspunkt
icke ansett mig kunna biträda skogsstyrelsens förslag att överföra
viss personal från förevarande anslag till skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag
samt på grund av ökade uppgifter på plantförsörj ningens område
torde posten avlöningar till tillfällig personal böra uppräknas med 308 600
kronor till 2 949 700 kronor. Posterna till resekostnadsersättningar och traktamenten
torde däremot kunna sänkas något, den förra posten med 66 000
kronor till 2 165 000 kronor och den senare med 25 000 kronor till
2158 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få till behandling upptaga den av Skogsvårdsstyrelsernas
förbund och skogsstyrelsen väckta frågan om ersättning till
ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelser och därtill knutna undervisningsråd.
Av de i ärendet anförda skälen vill jag tillstyrka, att berörda
ersättningsbestämmelser ändras så, att dagtraktamente skall utgå jämväl
för dag, då arvode uppburits. Samtidigt bör traktamentsklasserna ändras
till I A för ordförande och II B för övriga, varvid dock den, som enligt hittills
gällande bestämmelser tillhört rese- och traktamentsklass I A, skall
så länge han utan avbrott kvarstår såsom ledamot eller suppleant vara bibehållen
vid sistnämnda rese- och traktamentsklass. Vad jag nu föreslagit,
synes icke påkalla några ändringar i medelsberäkningarna för posterna till
resekostnadsersättningar och traktamenten.

I fråga om posten skogsvårdsgårdar inser jag önskvärdheten av att de
av skogsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena kommer till stånd. Trots
detta anser jag mig icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknas större
utgifter än 1 627 000 kronor. Delta innebär, att posten ökas med 297 900
kronor i stället för såsom skogsstyrelsen föreslagit 682 900 kronor. Bland
utgifterna har därvid förutsatts skola ingå ersättningen till statens domäners
fond för Ladviks och Asa skogsvårdsgårdar. Slutligen torde posten till sjukvård
böra beräknas med ett oförändrat belopp av 27 800 kronor.

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Bortsett från utgifterna för frö- och plantför sörj ningen skulle sålunda
skogsvårdsstyrelsernas omkostnader för nästa budgetår här kunna beräknas
till (1 046 500 + 235 500 -f 129 600 + 94 300 + 66 500 + 141 100 +
11 300 + 115 100 + 2 949 700 + 2 165 000 + 2 158 000 + 1 627 000 + 27 800
= ) 10 767 400 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas inkomster, bortsett från inkomsterna för fröoch
plantförsörjningen, har skogsstyrelsen beräknat till 5 160 400 kronor.
Detta belopp fördelar sig med 3 951 000 kronor på biträdesersättningar,
164 000 kronor på övriga ersättningar, 874 800 kronor på skogsvårdsgårdar,
109 100 kronor på övriga fastigheter, 27 300 kronor på kapital och 34 200
kronor på diverse. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, skulle det behövas ett belopp av
(533 000 -f- 10 767 400 — 5 160 400 =) 6 140 000 kronor för att täcka skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader. Liksom övriga år torde emellertid härutöver
böra beräknas ett särskilt belopp till uppkommande, i staterna för skogsvårdsstyrelserna
icke beräknade omkostnader. Skogsstyrelsen har hemställt,
att detta belopp skall fastställas till oförändrat 350 000 kronor. Jag anser
emellertid lämpligt, att det av styrelsen begärda beloppet av 4 000 kronor
till kostnader för tryckning av publikationen Från skogsvårdsstyrelsernas
arbetsfält inräknas under denna post. Densamma bör därför uppföras med
354 000 kronor och liksom f. n. ställas till skogsstyrelsens förfogande. Som
framgår av vad jag anfört under skogsstyrelsens omkostnadsanslag kan jag
däremot ej tillstyrka någon överflyttning till förevarande anslag av kostnaderna
för tryckning av skogsvårdsstyrelsernas berättelser och för blanketttryck.
Ej heller kan jag förorda, att den av skogsstyrelsen föreslagna uppräkningen
av vissa skogsvårdsstyrelsers utgående behållningar kommer till
stånd. Emellertid torde här få anmälas, att skogsstyrelsen jämlikt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1954 i anledning av likviditetssvårigheter
till skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län utbetalat 100 000 kronor såsom
lån. Lånet har återbetalats den 28 juni 1954.

Skogsstyrelsen har icke räknat med att någon reservation på anslaget
skall stå till förfogande vid utgången av innevarande budgetår. Genom lån
beräknas emellertid kunna täckas utgifter till ett belopp av 128 000 kronor.
Anslaget bör följaktligen för budgetåret 1955/56 uppföras med (6 140 000
■j- 354 000 -— 128 000 =) 6 366 000 kronor.

Slutligen torde jag här fa erinra om att Kungl. Maj:t, i samband med
fastställande av reglemente för Karesuando skogsallmänning med därtill
hörande fonder, förordnat att kostnad för sådan utsyning eller anvisningav
trakt för avverkning, som sker genom skogsvårdsstyrelsens försorg, skall
bestridas av medel, som förvaltas av skogsvårdsstyrelsen, dock att nödig
hantlangning skall tillhandahållas av skogsallmänningen.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående har Kungl. Maj:t föreslagit,
att verksamheten under nästa budgetår i huvudsak skall uppehållas i ungefär
samma omfattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

121

den stora betydelsen av plantförsörjningen och verksamheten vid sltogsvårdsgårdarna
har Kungl. Maj :t emellertid ansett en viss om ock relativt
begränsad utvidgning av dessa verksamhetsgrenar böra komma till stånd
och fördenskull förordat ökade utgifter för ändamålen med 50 000 respektive
297 900 kronor.

I motionerna I: 197 och II: 237 har i fråga om anslagsmedel till plantförsörjningen
yrkats en uppräkning med 200 000 kronor utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit. Med anledning härav vill utskottet för sin del vitsorda den
stora betydelse, som plantproduktionen har för det skogliga uppbyggnadsarbetet.
Det är därför enligt utskottets mening av utomordentlig vikt, att
detta arbete ej hämmas av brist på plantmaterial. Under nuvarande förhållanden
anser sig utskottet dock icke kunna förorda större ökning än
den Kungl. Maj :t föreslagit. I anslutning till motionärernas förslag vill utskottet
emellertid framhålla angelägenheten av att Kungl. Maj :t ägnar fortsatt
uppmärksamhet åt behovet att genom erforderlig medelsanvisning främja
ifrågavarande verksamhet.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under denna punkt föranleder icke någon
erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 197 och II: 237, till
Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
6 366 000 kronor.

176:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget må högst 1 650 000 kronor disponeras
dels för utlämnande av bidrag till markägare enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 21 maj 1948 (nr 239) angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande
åtgärder, dels — utan hinder av bestämmelserna i nämnda
kungörelse — till högst 200 000 kronor för bidragsverksamhet enligt så kallat
förenklat förfarande (jämför IX ht 1954 s. 381), dels för förvaltningsbidrag
till skogssällskapet, dels till ett belopp av 5 000 kronor för anordnande
av fortbildningskurser i de verksamhetsgrenar, som stödes med anslagsmedlen.
500 000 kronor av beloppet må dock tagas i anspråk först sedan
Kungl. Maj :t efter särskild framställning av skogsstyrelsen lämnat medgivande
därtill. Återstoden av anslaget, förslagsvis 50 000 kronor, må disponeras
för bidrag till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.

Kungl. Maj:ls framställning under punkten 188 (s. 340—342) innebär, alt
anslaget för nästa budgetår skall uppföras med ett till 2 100 000 kronor förhöjt
belopp.

Departementschefen har, efter redogörelse för anslagsäskandc av skogsstyrelsen,
vilken hemställt om en medelsanvisning av 2 500 000 kronor, samt
yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Liksom skogsstyrelsen anser jag, att förevarande anslag för nästa budgetår
bör höjas. En så stor ökning, som skogsstyrelsen föreslagit, kan jag

122

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

dock icke tillstyrka. Jag är emellertid beredd att förorda, att anslaget höjes
med 400 000 kronor till 2 100 000 kronor. Av anslaget bör högst 2 050 000
kronor disponeras för bidrag till markägare samt för förvaltningsbidrag till
skogssällskapet. Återstående 50 000 kronor torde liksom hittills böra avses
till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bör i enlighet med
styrelsens förslag 5 000 kronor av beloppet å 2 050 000 kronor få tagas i anspråk
för anordnande av fortbildningskurser i de verksamhetsgrenar, som
stödes med anslagsmedlen.

Slutligen vill jag tillstyrka, att försökskaraktären hos det s. k. förenklade
förfarandet nu avvecklas och att reglerna därom inarbetas i kungörelsen den
21 maj 1948 (nr 239). Jag kan emellertid icke förorda, att den nu tillämpade
regeln att övre gränsen för bidragets värde, 200 kronor för företag, därvid
skall uppmjukas. Ej heller kan jag biträda styrelsens förslag att göra häradsallmänning
berättigad till bidrag. Vid bifall till vad jag nu föreslagit
i fråga om bidragsbestämmelserna torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att
vidtaga erforderliga författningsändringar. Jag vill även förorda att skogsstyrelsen
bemyndigas avgöra, hur stor del av anslaget som bör disponeras
enligt det förenklade förfarandet.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000
kronor

b) förklara, att under nämnda budgetår må från samma
anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande
av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst
2 050 000 kronor i enlighet med de grunder, som angivits i det
föregående.

177:o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. Kungl. Maj:t har under punkten 189 (s. 342—344) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 800 000 kronor till 2 500 000 kronor
förhöjt belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 198 av herr Niklasson m. fl. och II: 221, likalydande, av herr Jansson
i Aspeboda m. fl.; samt

2) I: 199 av herr Olofsson, Uno, in. fl. och 11:222, likalydande, av herr
Rimås m. fl.

I motionerna har hemställts, att riksdagen under förevarande anslag måtte
anvisa 5 000 000 kronor, varav 2 500 000 kronor avräknas mot automobilskattemedel.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

123

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall höjas
med 3 300 000 kronor till 5 000 000 kronor samt att liksom hittills ett
belopp av högst 5 000 kronor av anslaget skall få disponeras för fortbildningskurser
i skogsvägbyggnad.

Skogsstyrelsen har framhållit, att behovet av bidrag för skogsvägbyggnad
är synnerligen stort. Redan de hos skogsvårdsstyrelserna vid innevarande
budgetårs början inneliggande bidragsansökningarna motsvarade ett bidragsbelopp
av inemot 20 000 000 kronor. Styrelsen har vidare anfört.

Då ett sådant behov givetvis ej kan tillgodoses i full utsträckning på kort
sikt, måste en sträng gallring av ansökningarna under alla förhållanden äga
rum. Urvalet omfattar i första hand företag, där delägarna är många eller
behovet av bidrag med hänsyn till delägarnas ekonomiska ställning särskilt
stort. Emellertid har medelstillgången framtvingat en ännu strängare gallring.
Skogsstyrelsen har sålunda varit nödsakad att i huvudsak reservera bidragsmedlen
för sådana företag, som uppfyller båda de nämnda villkoren.
Denna skärpning vid urvalet av företag har medfört en förskjutning av det
statsunderstödda skogsvägbyggandet till Norrland samt Dalarna och Värmland.
Trots det stränga urvalet, vilket bl. a. innebär, att bidrag lämnas endast
i ringa omfattning utanför det nämnda området och enbart i rena undantagsfall
till vägar berörande en eller ett fåtal markägare, kan ej tillnärmelsevis
hela behovet tillgodoses av bidrag för sådana större vägar, som berör
många delägare.

Utbyggande av skogsvägnätet är ett effektivt sätt att förbilliga virkestransporterna
och samtidigt ofta en första förutsättning för intensiv skogsvård.
Ett utbyggt nät av skogsvägar möjliggör för skogsarbetarna att bo i hemmet
även vid sysselsättning på avlägsna arbetsplatser. Den standardhöjning,
detta innebär, tillmätes mycket stor betydelse vid all anställning av skoglig
arbetskraft, och sedan flera år har det varit utomordentligt svårt att få arbetskraft
för skogsvårdsåtgärder i väglösa skogstrakter. Härtill kommer, att
dessa åtgärders "lönsamhet givetvis starkt påverkas av möjligheterna att
frakta ut virket. Beträffande behovet av ett väl utbyggt skogsvägnät hänvisar
skogsstyrelsen även till jordbruksutskottets uttalande vid 1954 års riksdag
(JoU nr 31).

Kostnaderna för skogsvägbyggnad har under de senaste åren stigit avsevärt.
En skogsväg av den höga klass, som nu anses lämplig vid längre virkestransporter,
kostar ofta inemot 30 kronor för meter i anläggning. En sådan
byggnadskostnad betalar sig ytterst sällan på kort sikt, så mycket mindre
som de större vägar det här gäller för att helt kunna utnyttjas vanligen
måste kompletteras med smärre stickvägar. Även om skogsvägbyggandet lönar
sig på lång sikt, är det sålunda ofta betungande för den mindre skogsägaren.
Härtill kommer svårigheterna att ena ett stort antal intressenter om
ett gemensamt vägbygge, vilket som regel kräver jämkning av skilda intressen
"angående tidpunkt för byggandet, vägens sträckning och klass in. m.
Statsbidraget får därvid delvis karaktären av ersättning till markägarna för
att de prutar på individuella önskemål för det gemensamma bästa, räknat
på längre sikt. På grund av mångfalden skilda, ofta kortsiktiga intressen
är det vanligt, att en eller flera markägare måste tvingas deltaga i det gemensamma
vägbygget på sätt, som kan ske genom förrättning enligt lagen
om enskilda vägar. Emellertid drar sig markägarna för att tvinga en granne
till vägbygge. Först om statsbidrag kan påräknas, anser de i allmänhet försvarligt
att vidtaga åtgärden. Statsbidrag blir därför oftast en oundgänglig
förutsättning för tillkomsten av större gemensamhetsvägar.

124 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Uteblivet statsbidrag till sådan väg, som här åsyftas, betyder ofta, att
vägen icke kommer till stånd eller icke får det utförande med hänsyn till
sträckning och klass in. in., som vore ändamålsenligt. Det är icke ovanligt,
att i sådana fall mindre vägar i stället utbyggs, som endast berör en eller
ett fåtal delägare. Detta betyder merendels, att vägnätets rationella utformning
förrycks och att möjligheterna att senare utbygga den lämpliga huvudvägen
minskas. Men dessutom medför en sådan utveckling, att enbart de
mera närbelägna skogarna nås av väg. De avlägsna trakter, som främst är
beroende av den längre, gemensamma huvudvägen, blir fortfarande väglösa.

Det är enligt skogsstyrelsen synnerligen önskvärt, att goda konjunkturer
utnyttjas även inom de avlägsna skogarna och att de förråd nyttiggöres, som
där finns av f. n. icke avsättningsbart virke. Frånsett den utökning av träindustriernas
råvarubas redan på kort sikt, som vägnätets utbyggnad medför,
bereds därigenom möjlighet till framtida höjd produktion genom intensivare
skogsvård, vilket i mycket hög grad är en allmän angelägenhet. Den
fördyring av vägarbetet, som inträtt de senaste åren, har icke medfört motsvarande
förhöjning av skogsvägsanslaget.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit, att det undandrager sig ämbetsverkets
bedömande i vilken utsträckning skogsstyrelsens önskemål för
nästkommande budgetår bör vinna beaktande. Ämbetsverket utgår emellertid
från att möjligheterna att tillgodose detta yrkande i nuvarande läge är mindre
än vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

»En fortsatt utvidgning och upprustning av landets skogsvägnät är synnerligen
angelägen. Med hänsyn härtill och till det stora antalet hos skogsvårdsstyrelserna
inneliggande bidragsansökningar är en ökad medelsanvisning
önskvärd. Å andra sidan påkallar det ekonomiska läget återhållsamhet

1 investeringsverksamheten. På grund härav kan jag icke biträda en anslagsökning
av den storleksordning, skogsstyrelsen föreslagit. Jag är emellertid
beredd tillstyrka, att anslaget uppräknas med 800 000 kronor till

2 500 000 kronor. I detta sammanhang vill jag framhålla, att en ytterligare
uppräkning torde böra föranleda, att frågan om avräkning av en del utav
anslaget mot bilskattemedel upptages till prövning. Då förhållandena emellertid
f. n. icke synes motivera en större medelsanvisning än jag nyss föreslagit,
torde denna fråga icke nu behöva aktualiseras.

Anslaget synes böra disponeras enligt samma grunder som de, vilka gäller
för det för innevarande budgetår anvisade anslaget.»

Utskottet. Innebörden av det i motionerna I: 198 och II: 221 samt I: 199
och II: 222 väckta förslaget om avräkning av en del utav anslaget mot bilskattemedel
är, att skogsbilvägar som hittills hänförts till sådana vägar,
vilka huvudsakligen tjänar andra samhällsintressen än den allmänna samfärdseln
och sålunda bör betalas med allmänna budgetmedel, till hälften
skulle bekostas med bilskattemedel. Såsom skäl för denna ändring av de
nuvarande principerna har i motionerna framhållits, att skogsbilvägarna nästan
uteslutande utnyttjas för tunga virkestransporter med lastbilar, vilket motiverar
att bilarna bör bestrida sin andel i kostnaderna, samt att dessa vägar

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

125

ofta förbinder allmänna vägar med varandra och sålunda också har betydelse
för den allmänna samfärdseln.

Med anledning härav får utskottet erinra om att denna fråga så sent som
i fjol behandlats av utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1954:
31 framhöll utskottet sålunda bl. a. att Kungl. Maj :t i propositionen 1954:
112 förordat, att nuvarande principer för avräkning mot dylika medel skulle
tills vidare bibehållas. Vidare hade i samma proposition uttalats, att spörsmålet
om vägväsendets finansiering på längre sikt skulle utredas ytterligare
genom 1953 års trafikutredning. Med hänsyn till att bevillningsutskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande nr 45 godtagit propositionen i nyssnämnda
del fann sig jordbruksutskottet ej heller kunna biträda ett motionsvis
framfört förslag i ämnet. Jordbruksutskottet framhöll emellertid tilllika,
att det enligt dess mening förelåg beaktansvärda skäl för att frågan om
viss avräkning mot bilskattemedlen för ifrågavarande ändamål toges under
övervägande snarast möjligt.

I likhet med departementschefen anser utskottet att en fortsatt utvidgning
och upprustning av landets skogsvägnät är synnerligen angelägen. Den ökade
medelsanvisningen, som fördenskull skulle vara önskvärd, torde — såsom
även departementschefen framhållit — böra föranleda, att nyssnämnda
fråga upptoges till prövning. Med hänsyn till den ståndpunkt, som utskottet
fattade i fjol, och då 1953 års trafikutredning — enligt vad utskottet inhämtat
— ännu icke avslutat sitt arbete, är utskottet dock icke berett att f. n.
taga ställning till denna fråga. Utskottet anser sig sålunda icke böra biträda
de nu föreliggande motionerna. I detta sammanhang förutsätter utskottet
emellertid, att Kungl. Maj :t även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad
på frågan och — i den mån densamma aktualiseras — tager den under
övervägande.

Under åberopande av det anförda förordar utskottet, att anslaget för nästa
budgetår skall uppföras med 2 500 000 kronor. Anslaget synes böra disponeras
enligt samma grunder som de, vilka gäller för det för innevarande budgetår
anvisade anslaget. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 198 och II: 221 samt
I: 199 och II: 222, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

178:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Av det för
innevarande budgetår anvisade anslaget må bestridas, förutom bidrag till
vissa skogsbrukskurser, dels kostnader för kurser för virkesmätare, dels
bidrag till Svenska skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdstörbund.
I samband med anslagsanvisningen har vidare riksdagen medgivit Kungl.
Maj :t, att för år 1954 tilldela Föreningen för växtförädling av skogsträd bidrag
med 60 000 kronor ur domänfondens driftsmedel.

126

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Kungl. Maj:t har under punkten 191 (s. 346—348) hemställt, att anslaget
måtte uppföras med ett oförändrat belopp av 968 000 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna
medelsanvisningen. Av anslaget torde liksom hittills få bestridas
förenämnda kostnader för kurser för virkesmätare samt bidragen till Svenska
skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdsförbund. Vidare torde
Kungl. Maj:t bemyndigas att även för år 1955 tilldela Föreningen för växtförädling
av skogsträd bidrag med 60 000 kronor ur domänfondens driftsmedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogsvård in. m.: Bidrag till vissa
skogsbrukskurser m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 968 000 kronor.

179 :o) Förberedande skogskurser. Kungl. Maj:t har under punkten 192
(s. 349—351) hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett med 25 000 kronor
till 45 500 kronor höjt anslag. Förslaget innebär, att ytterligare en kurs
skall anordnas. Denna skall förläggas till Aktiebolaget Mo och Domsjös
skogsvårdsskola i Norrflärke i Västernorrlands län.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förberedande skogskurser för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 45 500 kronor.

180 :o) Kostnader för virkesmätning. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 193 (s. 351) — innebärande en oförändrad medelsanvisning
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

181 :o) Belöningar för rovdjurs dödande. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
under punkten 194 (s. 352) gjorda framställning — innefattande oförändrad
medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

182 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. Jämlikt Kungl. Maj:ts
under punkten 195 (s. 352) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

127

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade
tamdjur för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
95 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet

183:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 196 (s. 353—358) innefattar -— förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställda ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 1 041 000 kronor eller 5 700 kronor
mera än anvisningen för innevarande budgetår. Av ökningen belöper 3 700
kronor å beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar i reglerad
befordringsgång. Därjämte har 2 000 kronor beräknats till kostnaderna
för omändring av en arkivbiträdestjänst i lönegrad Ca 15, en expeditionsvaktstjänst
i lönegrad Ca 10 samt en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8
till respektive en arkivassistenttjänst i lönegrad Ca 17, en förste expeditionsvaktstjänst
i lönegrad Ca 11 samt en kanslibiträdestjänst i lönegrad
Ca 11. I anslutning därtill har föreslagits vissa närmare angivna ändringar i
personalförteckningen. Kungl. Maj :ts framställning innebär vidare att ett
av lantmäteristyrelsen framlagt förslag om viss omorganisation av styrelsen
ansetts böra anstå i avvaktan på bland annat pågående utredningar.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantmäteristyrelsen, som angivits
i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ................................ 495 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 401 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 143 000

Summa kronor 1 041 000

c) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 041 000 kronor.

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

184 ro) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts under punkten 197
(s. 358—359) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning med oförändrat
belopp. I framställningen har vidare framlagts förslag om att kostnaderna
för framställning av kopior av sådana kartor, som åsyftas i 2 och 3 §§ kungörelsen
den 5 mars 1954 (nr 86) om prövning av vissa ärenden rörande
fastighetsredovisning och fastighetsbildning skall få bestridas från posten
till publikationstryck i lantmäteristyrelsens omkostnadsstat. Någon uppräkning
av nämnda post i anledning härav har icke ansetts erforderlig.

Utskottet. Som utskottet biträder framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyr elsen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 123 500
kronor.

185 :o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 198 (s. 359—360) — innebärande anslagsökning
med 6 000 kronor, betingad av att en tillfällig reservation å detta
belopp bortfaller — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 94 500 kronor.

186 :o) Lantmäteristaten: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 201 (s. 374—378) -—- innebärande anslagsökning
med 42 000 kronor avseende delposten till förvaringsskåp för den nya ekonomiska
kartan och stålskåp för arkiven samt delposten till instrumentutrustning
m. m. — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Utrustning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

187 :o) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Under punkten
202 (s. 378—383) har Kungl. Maj:t hemställt att för ändamålet skall anvisas
ett reservationsanslag av 102 600 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär en minskning med 15 900
kronor.

Föredragande statsrådet har — efter redogörelse för lantmäteristyrelsens
anslagsäskande och däröver avgivna yttranden -— anfört bland annat följande.

»Lantmäteristyrelsens förslag, att en ny kurs för utbildning av mätningstekniker
skall påbörjas under nästa budgetår, kan jag biträda. Mot beräkningen
av kostnaderna för kursen har jag icke någon annan erinran, än att

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

129

jag i likhet med statskontoret icke kan förorda det föreslagna utbytet av
vissa timavlönade assistenter mot en heltidsanställd sådan i lönegrad 19. På
grund härav kan kurskostnaderna begränsas till 88 500 kronor. Någon fortbildningskurs
för mätningstekniker kan jag däremot icke tillstyrka.

Vad härefter angår lantmäteristyrelsens förslag till slutligt ordnande av
utbildningen utav kontorspersonalen innefattar detta, såsom framgår av det
föregående, såväl en grundläggande utbildning som vidareutbildning. Detta
innebär en avsevärd ökning av den utbildning, som för närvarande förekommer.
Jag är emellertid icke beredd att tillstyrka förslaget utan finner
mig böra förorda, att utbildningen av ifrågavarande personal under nästa
budgetår skall få samma omfattning som under nu löpande budgetår. I enlighet
härmed bör till en kurs för nyutbildning av cirka 30 elever anvisas
ett belopp av 14 100 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till U tbildning skur ser för viss lantmäteripersonal
m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 102 600 kronor.

188:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till vissa förrätt -ningskostnader m. m. Jämlikt Kungl. Maj:ts under punkten 203 (s. 383—384)
gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

189:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 204 (s. 384—385) — innebärande anslagsminskning
med 50 000 kronor — biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

190:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till kostnader vid
ensittarförrättningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 205 (s. 385) — innefattande anslagsminskning med 20 000 kronor
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

9 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

191 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt
vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. Jämlikt Kungl. Maj:ts
under punkten 206 (s. 386) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt
lagen om enskilda vägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 20 000 kronor.

192 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister
m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 207 (s.
386—387) — innefattande oförändrad medelsanvisning —- tillstyrkes av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra samhällen
för upprättande av fastighetsregister m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

193 ro) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj ds framställning under punkten 208 (s. 387) — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

194 :o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Utskottet biträder
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 209 (s. 387—388) om oförändrad
medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns
lappmark för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

195 :o) Ströängars indragande till kronan. Kungl. Maj ds under punkten
210 (s. 388) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning tillstyrkes
av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 800
kronor.

196 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Utskottet biträder
Kungl. Maj ds under punkten 211 (s. 389) gjorda framställning om oförändrad
medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

131

L. Rikets allmänna kartverk

197:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 212 (s. 390—396) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen samt fastställa ändrad
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 4 327 000 kronor, vilket belopp överstiger
anvisningen för innevarande budgetår med 66 000 kronor. Framställningen
innebär, att en ökning med 57 700 kronor beräknats för förstärkning
av beställningsavdelningen med två förste kartassistenter i lönegrad 21, två
kartassistenter i lönegrad 19 och ett rilbiträde i lönegrad 8, samtliga på extra
stat. Denna merkostnad å 57 700 kronor beräknas bli täckt genom ökade
inkomster på grund av vissa taxehöjningar för beställningsarbeten. För höjning
av ersättningen till telefonister och för tillsyn över lokaler och städning
har vidare föreslagits uppräkning av anslaget med 460 respektive 300 kronor.
Till löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar på grund av
reglerad befordringsgång har dessutom beräknats en anslagshöjning med
33 700 kronor. Å andra sidan medför en föreslagen indragning av en förste
byråsekreterartjänst en kostnadsminskning av 21 300 kronor. Härjämte beräknas
medelsbehovet till den särskilda ersättningen för militär personal vid
förnyad kommendering vid kartverket komma att minska med i runt tal
4 800 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning har icke föranlett någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för rikets allmänna kartverk, som
angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -

slagsvis ...................................... 2 328 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 4 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 1 446 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 548 300

Summa kronor 4 327 000

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 327 000 kronor.

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

198:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Jämlikt Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 213 (s. 396) — innefattande eu anslagsminskning
med 2 300 kronor hänförande sig till delposten till bränsle, lyse och
vatten — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
554 400 kronor.

199:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 214
(s. 397—398) har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med kartverkets anslagsäskande
hemställt att anslaget skall uppräknas med 25 000 kronor för flygfotografering
m. m. och med 69 000 kronor för reproduktionsarbeten, eller
sålunda med tillhopa 94 000 kronor.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 239 000 kronor.

200:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten 215 (s. 398—402) föreslagit att anslaget skall uppföras med ett
belopp av 156 300 kronor. För innevarande budgetår är för ändamålet under
anslaget anvisat ett belopp av 106 000 kronor.

Föredragande statsrådet har — efter redogörelse för kartverkets anslagsäskande
lydande å 2 738 500 kronor samt däröver avgivna yttranden av statskontoret
och 1953 års fotogrammetriutredning -— anfört följande.

»Liksom föregående år har kartverket begärt ett avsevärt belopp för anskaffande
av utrustning. Huvuddelen av beloppet eller 2 000 000 kronor är
avsedd för två flygplan med reservdelar. Såsom framgår av det föregående
är emellertid bl. a. den framtida organisationen av kartverkets flygfotograferingsverksamhet
föremål för övervägande av 1953 års fotogrammetriutredning.
Frågan om kartverkets behov av nya flygplan torde därför icke
böra avgöras, förrän nämnda utredning avslutat sitt arbete. Däremot har
utredningen ansett övrig av kartverket begärd utrustning erforderlig, oavsett
vilket resultat utredningen må komma till i sitt blivande förslag. I
nuvarande läge finner jag mig dock förhindrad att tillstyrka, att medel
skall anvisas till mer än vissa av ändamålen. Därvid bör komma i fråga de
15 kurvsökarna, framkallningsapparaten, den kamera för vilken viss utrustning
redan finnes samt geodimetern. Mot beräkningen av kostnaderna
för nämnda instrumentutrustning har jag icke något att erinra. Vidare torde
behovet av ett nytt Multiplex-instrument vara av den art, att det behöver
tillgodoses omedelbart. Då det visat sig, att detta är möjligt genom ombyggnad
och komplettering av redan befintlig utrustning, synes kostnaderna

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

133

emellertid kunna begränsas till hälften av vad som begärts. Skulle det emellertid
efter ytterligare överväganden visa sig önskvärt att andra utrustningsändamål
bör komma i fråga före de nu angivna, torde det få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter framställning av kartverket besluta härom. Förut omförmälda
utrednings förslag om att anvisa särskilda medel till viss försöksverksamhet
vid kartverket kan jag icke tillstyrka.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat behöver kartverkets utrustningsanslag
för nästa budgetår uppföras med (2 250 + 3 000 + 51 000
+ 50 000 + 50 000 = ) i runt tal 156 300 (+ 50 300) kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 156 300 kronor.

N. Diverse

201 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 218
(s. 407) — innefattande en från 2 945 000 kronor till 3 505 000 kronor uppräknad
medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1955/
56 anvisa ett förslagsanslag av 3 505 000 kronor.

202 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 219 (s. 407) —
innebärande en med 6 800 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för upplåten mark för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 120 400 kronor.

203:o) Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. Jämlikt
Kungl. Maj:ts under punkten 220 (s. 407—409) gjorda framställning, vari
föreslås oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturskydd: Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor.

204:o) Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder. Kungl. Maj :t
har under punkten 221 (s. 409—410) föreslagit, att anslaget skall höjas med
50 000 kronor till 100 000 kronor. Anslagshöjningen sammanhänger med behovet
av medel till inventering av grusåsarna, vilka hotas att bli skövlade

134

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

genom grustäkter. För att möjliggöra disponerandet av flera års anslag för
viss naturskyddsåtgärd har vidare förordats, att anslaget i fortsättningen får
karaktär av reservationsanslag.

Utskottet. Utskottet biträder vad som föreslagits under punkten och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

205:o) Naturskydd: Kostnader i samband med fridlysning av Smålands
Taberg. Under punkten 222 (s. 410—411) har Kungl. Maj:t föreslagit en
anslagsanvisning med 30 000 kronor för att medel skall vara tillgängliga
för kostnader i samband med åtgärder, som eventuellt kan behöva företagas
för att skydda Smålands Tabergs naturvärden.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Naturskydd: Kostnader i samband
med fridlysning av Smålands Taberg för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

206:o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

Ä riksstaten för innevarande budgetår har anvisats

1) till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt ett förslagsanslag
av 15 000 kronor;

2) till Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris ett förslagsanslag
av 6 000 kronor;

3) till Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO ett förslagsanslag av
625 000 kronor; samt

4) till Kostnader för Sveriges medlemskap i europeiska växtskyddsorganisationen
ett anslag av 16 000 kronor.

Sammanlagt har sålunda till nämnda ändamål anvisats 662 000 kronor.

Under punkten 223 (s. 411—412) har Kungl. Maj :t föreslagit att ifrågavarande
fyra anslag skall sammanslås till ett enda och uppföras med 693 000
kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Ur redovisningssynpunkt synes det lämpligt, att kostnaderna för internationella
organisationer med anknytning till jordbruksdepartementets verksamhetsområde
i huvudsak bestrides ur ett enda anslag. Jag föreslår därför,
att förut omförmälda fyra anslag fr. o. m. nästa budgetår skall sammanslås
till ett nytt anslag, benämnt Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. I detta anslag bör de förutvarande anslagen uppgå såsom särskilda
delposter, av vilka den för den europeiska växtskyddsorganisationen avsedda
bör liksom tidigare vara obetecknad, medan de övriga bör vara av förslagsnatur.
Det nya anslaget bör givetvis uppföras såsom förslagsanslag.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

135

Vad härefter angår de särskilda delposterna biträder jag fiskeristyrelsens
förslag, att från delposten till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk
anstalt även skall bestridas resekostnaderna för de svenska medlemmarna
av internationella rådet för havsforskning jämte experter. Det torde
emellertid vara tillräckligt, om delposten uppföres med 21 000 kronor. Vid
riksdagens bifall till förevarande förslag torde det böra ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela beslut om dispositionen av anslagna medel.

Delposten till Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris synes i enlighet
med kommerskollegii förslag böra uppföras med oförändrat belopp
av 6 000 kronor.

Mot den svenska FAO-kommitténs beräkning av medelsbehovet till kostnaderna
för Sveriges medlemskap i FAO har jag icke heller någon erinran.
Den för detta ändamål avsedda delposten bör således i enlighet med kommitténs
förslag bestämmas till 650 000 kronor för nästa budgetår.

Vad slutligen angår delposten till Kostnader för Sveriges medlemskap i
europeiska växtskyddsorganisationen torde denna för nästa budgetar böra
uppföras med oförändrat belopp av 16 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör ifrågavarande anslag uppföras
med ett sammanlagt belopp av (21 000 + 6 000 + 650 000 + 16 000 —)
693 000 kronor. I förhållande till medelsanvisnången för innevarande budgetår
till ifrågavarande ändamål innebär detta en ökning med 31 000 kronor.»

Utskottet. Det framlagda förslaget möter icke någon erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 693 000 kronor.

207 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkten 224 (s. 413) gjorda framställning
vilken innebär att för ändamålet skall anvisas ett oförändrat belopp av 5 000
kronor och att författningsändring må vidtagas i syfte att justera arvodet
till nämndeman vid här ifrågavarande besiktningar och syneförrättningai
-— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och sgneförrättningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.

208:o) Kontroll å standardisering av mjölk. Tillstyrkande bifall till Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 225 (s. 413—414) — innefattande oförändrad
medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 40 000
kronor.

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

209 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Under punkten 226 (s. 414—417) har Kungl. Maj:t föreslagit en raedelsanvisning
med 1 330 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning av
30 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget avser ett belopp av
800 000 kronor restitution av ordinarie skatt för bensin, som förbrukas vid
yrkesmässigt fiske under budgetåret. Återstående del av anslaget, 500 000
kronor, har avsatts till den särskilda fond, som bildats genom återbäring av
tilläggsskatt, som det yrkesmässiga fisket erlagt för bensin, förbrukad under
tid, då sådan skatt uttogs.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 203 av herr Nilzon, Ivar, m. fl.
likalydande med II: 236 av herr Ericsson i Näs m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att återbäring skall ske av skatten å all
bensin och motorsprit, med eller utan däri inblandade ämnen, som förbrukas
inom nyttofisket, även om fisket bedrives i mindre skala än att utövaren
erhåller minst 20 % av sin inkomst därifrån, samt att förevarande anslag
måtte höjas med 320 000 kronor för nästkommande budgetår utöver vad
Kungl. Maj :t föreslagit.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat, får utskottet hänvisa till
motionerna.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sin anslagsframställning
hemställt, att anslaget skall uppföras med (830 000 -f 500 000 —) 1 330 000
kronor.

Svenska fiskevårdsförbundet har hemställt om åtgärder för att skatt å bensin,
som användes vid icke yrkesmässigt husbehovsfiske, kollektivt skali
återbäras till fiskeutövarna. Återbäringen har föreslagits skola ske genom
anvisning av ett särskilt anslag å 320 000 kronor.

Till stöd för sin framställning framhåller förbundet bl. a., att just för
husbehovsfisket en återbäring är särskilt motiverad, eftersom detta fiske
för sina små båtar långt oftare använder bensin .som drivmedel än vad fallet
är inom det egentliga yrkesfisket, där fotogen- och råoljemotorer är
förhärskande. Återbäringen bör emellertid tills vidare begränsas till att avse
det direkt nyttobetonade småfisket, särskilt det som i småbrukarbygder
utövas med ryssjor, smånät, långrev och liknande redskap. Om en sådan
begränsning göres, torde den bensinmängd, som kommer i fråga, med försiktig
beräkning kunna antagas uppgå till minst 1 000 000 liter om året.
För att de restituerade medlen skall komma husbehovsfisket till den mest
effektiva nyttan, bör dessa företrädesvis användas till sådana allmänviktiga
uPPgifter som viss forsknings- och försöksverksamhet, information om nya
redskap och fiskemetoder inom husbehovsfisket, bidrag till för husbehovsfisket
värdefulla publikationer, anordnande av fiskeribevakning, kurser för
tillsynsmän samt demonstrationer och annan studieverksamhet m. in. Av
de medel, som husbehovsfiskarena själva erlägger, bör vidare viss del åter -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

137

fås i form av bidrag till deras egna organisationer för dessas allmänna
verksamhet.

Sedermera har fiskevårdsförbundet hemställt, att de skattemedel, som
erlagts under tiden efter det den tidigare framställningen gjordes, jämväl skall
räknas husbehovsfiskarena till godo. I övrigt framhåller förbundet bl. a., att
åtminstone i sötvatten och innerskärgårdarna förskjutningen från större
till mindre fiskeenheter har fortgått. Antalet yrkesmässiga fiskare stagnerar
eller minskar, medan antalet icke yrkesmässiga fiskare, vilka driver fisket
som binäring, snarast synes öka. Enligt förbundet kan det icke vara riktigt,
att de många småföretagarna inom fisket skall betungas med extra pålagor
som de större företagarna, visserligen med all rätt, går fria ifrån.

över fiskevårdsförbundets framställningar har utlåtanden avgivits av fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök, Sveriges fiskares riksförbund, Riksförbundet
Landsbygdens folk samt domänstyrelsen.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök framhåller, att det torde vara
ytterst svårt att erhålla ens en någorlunda tillförlitlig uppskattning av bensinförbrukningen
vid husbehovsfisket. Detta fiskes avgränsning mot andra
kategorier av fiske är dessutom mycket osäker. Vidare påpekas att de åtgärder,
vartill den bensinskatt användes som restitueras till det yrkesmässiga
fisket, i stor utsträckning gagnar även husbehovsfiskets utövare. Fiskeristyrelsen
finner sig därför åtminstone f. n. icke kunna tillstyrka bifall
till fiskevårdsförbundets förslag.

Sveriges fiskares riksförbund framhåller, att det huvudsakliga ändamålet
med återbäringen av den bensinskatt, fisket erlägger, är att förhindra att
en oskälig stegring av omkostnaderna för fiskets bedrivande pålägges det
yrkesmässiga fisket. Då medlen i stor utsträckning användes till sådana
ändamål, som kommer alla fiskande till godo, anser sig förbundet ej kunna
förorda bifall till förslaget.

Riksförbundet Landsbygdens folk finner det uppenbart, att sådana åtgärder,
som kan vara ägnade att öka fiskproduktionen samt effektivisera fångstmetoderna
och öka fångsterna i här ifrågavarande vatten, väl kan anses
värda uppmärksamhet och stöd. Därest det kan anses sannolikt, att nu föreslagna
skatterestitution kan bli av väsentlig betydelse för ökning av husbehovsfiskets
avkastning, samt fördelningen av de restituerade medlen kan
utformas rättvist och effektivt över hela landet, tillstyrker riksförbundet för
sin del fiskevårdsförbundets förslag.

Domänstyrelsen framhåller inledningsvis följande.

Det torde böra betecknas som ett rättvisekrav, att även andra fiskarkategorier
än yrkesfiskare får del av de förmåner, som en kollektiv återbäring
av skatt på vid fiske förbrukad bensin innebär.

Utan tvivel förbrukas numera stora mängder bensin vid det binärings-,
husbehovs- och fritidsfiske, som i mindre motordrivna båtar utövas längs
rikets kuster och i de större sjöarna. Att — såsom nu ifrågasatts — utesluta
någon av nämnda kategorier från del i de restituerade medlen, därför att
bensinförbrukningen för en kategori kan vara svårare att beräkna än fölen
annan, finner domänstyrclsen icke bärande. Gränsen mellan husbehovs -

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

fisket, däri inbegripet binäringsfisket, och fritidsfisket är ju ofta rätt flytande
och härtill kommer, att de stödåtgärder, som med hjälp av återburna
bensinskattemedel kan vidtagas, på grund av sin natur kommer att många
gånger i lika grad tillgodose såväl den ena som den andra fiskarkategoriens
intressen. Domänstyrelsen förordar därför för sin del, att ett eventuellt anslag
av nu ifrågavarande art betecknas Gottgörelse till husbehovs- och fritidsfisket
för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Sedan domänstyrelsen bl. a. erinrat om den stora vikt, husbehovsfisket
ansetts ha för folkförsörjningen i ett krisläge, framhåller den följande.

Att skapa full rättvisa när det gäller att beräkna anslagets storlek är
naturligtvis otänkbart, och även en kostsam utredning beträffande den nu
aktuella bensinförbrukningen kommer förmodligen att giva mycket osäkra
resultat. Domänstyrelsen vill därför ej förorda någon dylik utredning, då
det väsentliga är, att husbehovs- och fritidsfisket kollektivt tillgodoföres en
rimlig del av ifrågavarande medel. Även om domänstyrelsen sålunda förordar
en ökning av återbäringen att avse jämväl den bensin, som vid fiske förbrukas
av fritidsfiskarena, kan med hänsyn till kalkylens osäkerhet ett anslag
av 250 000 kronor för närvarande enligt domänstyrelsens mening synas
skäligt.

Slutligen framhåller domänstyrelsen, att de restituerade medlen i främsta
rummet bör användas för forsknings- och undersökningsarbeten beträffande
lämpliga fiskevårdande åtgärder i insjövattnen och smärre rinnande vatten,
i vilka fiskevården nu inom stora delar av landet är mycket eftersatt. Bidrag
bör därjämte kunna utgå till åtgärdsinventering av större fiskevattensystem,
gödslingsförsök i lämpliga vatten och fångststatistik samt i övrigt till ombyggnad
av vissa flottningsdammar, till laxtrappor samt till naturdammar.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Enligt förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin
och motorsprit må restitution av sådan skatt bland annat åtnjutas för bensin
eller motorsprit, som med eller utan tillsats av annat ämne användes
för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske. Svenska
fiskevårdsförbundets förslag om en utvidgning av restitutionsmöjligheten
till att avse jämväl fiske, som bedrives för husbehov, kan jag icke biträda,
bland annat på grund av de stora praktiska svårigheterna att erhålla en
någorlunda tillförlitlig uppgift om hur mycket drivmedel som förbrukas för
sådant ändamål.

I detta sammanhang får jag emellertid framhålla, att den skatt, som restitueras
för det yrkesmässiga fisket, torde såsom anförts i några remissyttranden
i viss utsträckning komma även utövarna av annat fiske till godo.
Likaså vill jag erinra om att under sjätte huvudtiteln fr. o. m. budgetåret
1935/36 uppförts ett reservationsanslag till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder samt att syftet härmed är att såsom
kollektiv restitution för erlagd bensinskatt disponera någon del av automobilskattemedlen
för ändamål, som tjänar den mindre sjöfartens intressen.
Vidare bör framhållas, att i 2 kap. 10 § vattenlagen avsedda avgifter användes
till understödjande av forskningsverksamhet på fiskets område samt
för praktiska åtgärder till främjande av fisket inom landet.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

139

Mot fiskeristyrelsens beräkning av medelsbehovet för restitution till det
yrkesmässiga fisket har jag ej någon erinran. Anslaget torde sålunda för
nästa budgetår böra uppräknas med 30 000 kronor till 1 330 000 kronor. Av
sistnämnda belopp avses liksom för innevarande budgetår 500 000 kronor för
avsättning till fonden för främjande av fiskerinäringen.»

Utskottet. Av utredningen i ärendet framgår, att det skulle vara förbundet
med stora praktiska svårigheter att genomföra förslaget om en utvidgning
av restitutionsmöjligheten av er lagd bensinskatt att avse jämväl husbehovsfiske.
I ärendet har vidare erinrats om att den skatt, som restitueras för det
yrkesmässiga fisket, redan i viss utsträckning kommer även utövarna av annat
fiske till godo. Med hänsyn härtill anser sig utskottet i likhet med Kungl.
Maj :t icke böra biträda förslaget.

Då utskottet icke heller har något att erinra mot anslagsberäkningen och
vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:203 och 11:236, till
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd
bensinskatt för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
1 330 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

210 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Under punkten
227 (s. 417—418) har Kungl. Maj:t hemställt om oförändrad medelsanvisning
av 300 000 kronor. Framställningen under punkten innefattar därjämte
förslag om att från ifrågavarande anslag skall få bestridas kostnaderna
för en konferens i Stockholm för diskussion av frågor berörande fiskevärderingsnämndernas
verksamhet.

Utskottet. Som utskottet icke har något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag
under punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.

211 :o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 228 (s. 418) om att anslaget
skall uppföras med oförändrat belopp och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
50 000 kronor.

212:o) Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum
år 1955. Kungl. Maj :t har under punkten 229 (s. 418—420) hemställt att för
ändamålet skall anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 459, av herr Nilsson i
Göingegården m. fl., vaTi hemställts att riksdagen måtte till förevarande ändamål
bevilja ett anslag av 60 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.

Skogsvårdsstyrelsernas förbund har i sin anslagsframställning hemställt
om en medelsanvisning å 120 000 kronor för anordnande av föreva^ande
jubileum. Förbundet har såsom motivering av framställningen framhållit
att jubileet i fråga bör högtidlighållas på ett sätt, som riktar allmänhetens
uppmärksamhet på det enskilda skogsbruket och det för folkförsörjningen
viktiga arbete, som nedlägges däri. I detta syfte avser förbundet bl. a. att
taga initiativ till en brett upplagd publicistisk verksamhet, anordna skogliga
tävlingar mellan landets folkskolor samt utge en jubileumsskrift, vari verksamheten
inom skogsbruket under de senaste 50 åren skildras på ett även
för icke fackmän njutbart sätt. Själva jubileumshögtidligheten ämnar förbundet
låta få formen av en Skogens dag på Skansen i Stockholm. I samband
därmed avses skola ordnas en skoglig utställning, varjämte andra
publiklockande arrangemang planerats.

Kostnaderna för jubileet beräknar förbundet preliminärt till 120 000 kronor
enligt följande specifikation.

Jubileumsskrift, tryckning och klichéer.............................. 15 000

» författararvoden................................... 5 000

Redaktion, presstjänst, propaganda ................................ 10 000

Skogens dag:

skoglig utställning ...................................... 15 000

musik, kantat, fyrverkeri m. m........................... 10 000

krönikespel............................................. 12 000 37 000

Gäster.................................................... 3 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för personalens deltagande.......... 40 000

Oförutsedda utgifter.............................................. 10 000

Summa kronor 120 000

Av de i specifikationen upptagna posterna motiveras närmare endast den,
som avsetts för bidrag till skogsvårdsstyrelserna för personalens deltagande.
Förbundet anför, att avsikten därmed är att framför allt fält- och kontorspersonal
i de lägre lönegraderna skall beredas möjlighet att deltaga i jubileumshögtidligheterna
i Stockholm. Den angivna summan grundar sig på en
beräkning, att omkring två tredjedelar av nämnda personal önskar deltaga
och därvid skall erhålla ersättning för direkta resekostnader. Hänsyn har
tagits till den biljettnedsättning, som i dylika fall kan påräknas. Förbundet
framhåller slutligen, att det skulle vara särskilt värdefullt om ifrågavarande
personal, som ofta under isolerade förhållanden fullgör det dagliga arbetet

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

141

bland länets skogsägare, kan beredas denna uppmuntran i samband med
jubileumshögtidligheten.

I remissyttrande över framställningen finner skogsstyrelsen för sin del
motiverat, att ett särkilt anslag anvisas för ifrågavarande ändamål. Vad angår
anslagets storlek anser sig skogsstyrelsen i allt väsentligt kunna godtaga
förbundets beräkning. Intet synes sålunda vara att erinra mot de beräknade
kostnaderna för jubileumsskrift inklusive kostnader för redaktion
m. m. samt kostnaderna för Skogens dag, gäster och oförutsedda ändamål.
Beträffande det äskade bidraget till skogsvårdsstyrelserna för personalens
deltagande kan det visserligen synas tveksamt, i vilken ordning och i vilken
utsträckning dylikt bidrag bör utgå. Skogsstyrelsen finner sig emellertid
böra tillstyrka förbundets förslag även i denna del. Det anslag, som må anvisas
för ändamålet, torde böra ställas till skogsstyrelsens förfogande att
utbetalas till vederbörande på rekvisition i mån av styrkt behov.

Statskontoret anser i yttrande över förbundets framställning att eventuellt
statsbidrag till jubileet bör utgå endast till sådana utgifter, till vilka bidrag
i motsvarande fall brukar lämnas statliga verk och inrättningar, d. v. s. huvudsakligen
till kostnader för jubileumsskrift samt för i samband med jubileet
anordnad festlighet. Då emellertid en jubileumsskrift utgavs till
skogsvårdsstyrelsernas 40-årsjubileum, kan det i förevarande fall ifrågasättas,
om tillräcklig anledning föreligger att efter så kort tid utgiva en ny sådan
skrift. Det begärda bidraget till en utställning tillstyrkes, eftersom denna
bör kunna få ett visst värde ur propagandas3rnpunkt. Likaledes har det
för representation upptagna beloppet ej givit anledning till erinran. Med
hänsyn till konsekvenserna motsätter sig statskontoret däremot bestämt,
att statsbidrag lämnas till personalens resekostnader. Återstående i framställningen
angivna kostnader anses likaledes vara av beskaffenhet att ej
böra bestridas av statsmedel.

Departementschefen har anfört följande.

»Ifrågavarande jubileum torde med den planerade uppläggningen kunna få
ett visst värde ur upplysnings- och propagandasynpunkt. Bl. a. med hänsyn
härtill finner jag det motiverat, att staten bidrager till kostnaderna för jubileet.
Beträffande bidragets storlek har jag i stort sett icke någon erinran mot
vad som begärts av Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Bidraget bör dock begränsas
till ett belopp av 100 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör för ändamålet uppföras ett
särskilt anslag å riksstaten för budgetåret 1955/56. Anslaget torde böra benämnas
Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum
år 1955 samt givas karaktär av reservationsanslag.»

Utskottet. Med hänsyn till den betydelse ur upplysnings- och propagandasynpunkt,
som de planerade anordningarna i samband med skogsvårdsstyrelsernas
50-årsjubileum kan få, biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.
Anslaget torde under den föreslagna benämningen böra uppföras å riksstaten
med det av Kungl. Maj:t förordade beloppet, 100 000 kronor. Utskottet hemställer
sålunda,

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen II: 459, till Bidrag till kostnaderna
för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum år 1955
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.

213 :o) Bidrag till Nordiska jordbruksforskares förening för kongress i
Stockholm år 1956. Den under punkten 230 (s. 420—421) gjorda framställningen
om anvisande till ändamålet av ett reservationsanslag av 50 000 kronor
tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Nordiska jordbruksforskares
förening för kongress i Stockholm år 1956 för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

214 :o) Bidrag till kostnaderna för den åttonde internationella kongressen
för fotogrammetri i Stockholm år 1956. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 231 (s. 421—422) om medelsanvisning med
50 000 kronor till ändamålet och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till kostnaderna för den åttonde
internationella kongressen för fotogrammetri i Stockholm
år 1956 för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

215 :o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten 232 (s. 422—423) om medelsanvisning
med oförändrat belopp till ändamålet, som dock från och
med nästkommande budgetår avser ersättning ej allenast till förevarande
sakkunniga utan jämväl till vissa opponenter vid disputationer, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.

216 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Jämlikt Kungl.
Maj :ts under punkten 233 (s. 423) gjorda framställning — innefattande en
med hänsyn till väntad belastning av anslaget höjd medelsanvisning med
100 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

143

217 :o) Extra utgifter. Kungl. Maj:ts under punkten 234 (s. 424) gjorda
framställning om medelsanvisning med oförändrat belopp biträdes av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/
56 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

218 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkten 235 (s. 424) gjorda framställning — innebärande
anslagsminskning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

Uppskjutna frågor

219:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angives i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer utskottet
att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 8 mars 1955

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg,
Nord, Jon Jonsson, Bertil Andersson, Sundberg, Hansson, Eskilsson och Bror
Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Andersson i Hyssna,
Antby, Jonsson i Strömsund och Pettersson i Dahl, fru Eriksson i Hallstahammar,
herrar Ekdahl, Agerberg, Rimås och Nilsson i Lönsboda;
dock att vid behandlingen av punkterna

1—150 herr William Ohlsson deltagit i stället för herr Sundberg,

17—28 herr Johan Persson deltagit i stället för herr Nord,

100 herrar Mossberger och Jönsson i Gärds Köpinge deltagit i stället för
herrar Anderberg och Gustafson i Dädesjö,

112 herrar Mossberger, Johan Persson och Franzén deltagit i stället för
herrar Anderberg, Nord och Bror Nilsson,

133—150 herrar Johanson i Västervik, Arweson och Johansson i öckerö
deltagit i stället för herr Jonsson i Strömsund, fru Eriksson i Hallstahammar
och herr Rimås,

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

151—182 herrar Hjalmar Nilsson, Johan Persson och Mossberger deltagit
i stället för herrar Svedberg, Nord och Bertil Andersson,

183—219 herrar Arweson och Johansson i öckerö deltagit i stället för
fru Eriksson i Hallstahammar och herr Rimås.

Reservationer

1) Vid punkten 8:o) (Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer)
av herrar Eskilsson och Agerberg, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 204 och II: 224 samt att därför utskottets utlåtande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Erfarenheterna från planeringskommittéernas hittillsvarande verksamhet
torde ha visat, att resultatet i stort sett icke motsvarat förväntningarna.
Deras arbete har sannolikt i mycket ringa grad resulterat i praktiska åtgärder.
Flertalet av de hittills tillsatta kommittéerna torde för övrigt ha upphört
utan att fullfölja sina uppdrag. Detta visas också av att medelsbehovet
för ändamålet minskat år från år.

Vissa specialutredningar eller planeringar kan alltjämt vara nödvändiga.
Dessa torde dock icke få större omfattning än att de kan bestridas ur lantbruksnämndernas
omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:204 och
II: 224, avslå Kungl. Maj:ts förevarande framställning.»

2) Vid punkten 17:o) (Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar) av herr Johan Persson.

3) Vid punkten 25:o) (Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till lokal försöksverksamhet) av herrar Antby och Agerberg.

4) Vid punkten 59:o) (Veterinärhögskolan: Avlöningar) av herr Agerberg.

5) Vid punkten 100:o) (Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd) a)

av herrar Jon Jonsson, Mossberger, Andersson i Hyssna och Jonsson i
Strömsund, vilka ansett, att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Det arbete, som ifrågavarande förening nedlägger på förädlingen av fruktträd,
är till avsevärt gagn för fruktodlingen i vårt land. Utskottet har redan
tidigare vid flera tillfällen understrukit föreningens stora betydelse på detta
område. Med anledning av de i ämnet väckta motionerna vill utskottet därför
framhålla angelägenheten av att medel för ändamålet ställes till förfogande
i sådan utsträckning att en inskränkning av ifrågavarande verksamhet
om möjligt undvikes. Såsom framgår av det föregående har departementschefen
emellertid förklarat, att i avvaktan på resultatet av 1953 års
växtförädlingsutrednings arbete förevarande anslag bör för nästa budgetår
uppföras med oförändrat belopp, 75 000 kronor. Vid sådant förhållande an -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1055

115

ser sig icke heller utskottet nu böra förorda någon höjning av anslaget. I
likhet med vad utskottet anfört vid behandlingen av anslaget till Understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm vill utskottet
dock även i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att utredningen
slutföres inom sådan tid att därå grundade förslag kan framläggas
till 1956 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 19 och II: 220, till Bidrag
till Föreningen för växtförädling av fruktträd för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.»

b) av herr Pettersson i Dahl.

6) Vid punkten 112:o) (Befrämjande av landsbygdens elektrifiering) av
herrar Tjällgren, Lage Svedberg, Franzén och Pettersson i Dahl, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka motionerna II: 240 och II: 350 samt att därför
utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

»De i anslutning till denna anslagspunkt väckta motionerna åsyftar i huvudsak
ett tillgodoseende av det förslag rörande upprustning av distributionsnäten
på landsbygden, som framlagts av elkraftutredningen den 26
januari 1953. Motionerna skiljer sig åt därutinnan, att i motionen 11:240
hemställes om en höjning av medelsanvisningen för ändamålet med 500 000
kronor, medan i motionen II: 350 begäres en uppmjukning av iånebeslämmelserna
rörande kraftledningslånefonden.

Enligt utskottets mening är det synnerligen önskvärt att elektrifieringen
på landsbygden påskyndas så mycket som möjligt. Av det föregående framgår,
att elkraftutredningen numera avgivit sitt huvudbetänkande, vilket för
närvarande är föremål för remissbehandling. Proposition i ämnet kan emellertid
uppenbarligen icke föreläggas innevarande års riksdag. Med hänsyn
härtill synes det utskottet angeläget att redan nu ökade resurser ställes till
förfogande för ändamålet. Utskottet förordar sålunda, att anslaget i enlighet
med motionen II: 240 uppräknas till 4 500 000 kronor.

Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 11:350 om sådan ändring
av bestämmelserna för kraftledningslånefonden, att lån därur må beviljas
åt distributionsföretag, som av elektrifieringsberedningen befinnes
vara lämpligt organiserat, även för förnyelse, omläggning eller förstärkning
av distributionsnät. Vid bifall till sistnämnda förslag torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderlig författningsändring. I fråga om yrkandet
i motionen rörande ändrade grunder för låneränta och säkerhet
för lån från kraftledningslånefonden förordar utskottet, alt riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer, alt förslag i ämnet framlägges snarast möjligt och
senast i samband med proposition i anledning av elkraftutredningens slutbetänkande.
Under åberopande av del anförda hemställer utskottet alltså,

1) alt riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ls
framställning samt med bifall till motionen 11:240 till 11 e10
liihang till riksdagens protokoll 1955. 10 samt. Nr 1

146

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1355

främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor;

2) att riksdagen må med bifall till motionen II: 350, såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Maj :t ville låta företaga den författningsändring, som utskottet
förordat i det förgående;

3) att riksdagen må, med bifall i förevarande del till motionen
11:350, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj:t ville —- på sätt utskottet förordat — framlägga
förslag rörande ändrade grunder för kraftledningslånefonden
i fråga om säkerhet och låneränta.»

7) Vid punkten 123:o) (Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti)
av herrar Nord, Hansson, Bror Nilsson, Antby, Ekdahl, Agerberg,
Rimås och Nilsson i Lönsboda, vilka ansett

dels att tredje stycket av utskottets utlåtande på s. 88 bort ha följande
lydelse:

»Med anledning av vad sålunda anförts anser utskottet i likhet med motionärerna
nödvändigt att ramen för ifrågavarande verksamhet ökas för att
det stora behovet av dylika lån kan tillgodoses. Utskottet biträder alltså motionerna
1:35 och 11:46, såvitt nu är i fråga, och tillstyrker sålunda att
ifrågavarande ram för nästa budegtår skall bestämmas till ett belopp av
25 000 000 kronor. Vad beträffar yrkandet i samma motioner om höjning av
maximibeloppet för innevarande budgetår, får utskottet erinra om att Kungl.
Maj :t genom beslut den 18 februari 1955 medgivit, att av det för lån till
yttre rationalisering och inre rationalisering avsedda garantibemyndigandet
under budgetåret 1954/55 finge — i den mån bemyndigandet icke toges i
anspråk för sagda ändamål — högst 3 000 000 kronor disponeras för statlig
kreditgaranti avseende jordbruksegnahemslån in. in. Härmed iorde motionärernas
önskemål i denna del bli i huvudsak tillgodosett.»

dels att andra stycket av utskottets utlåtande på s. 89 bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Vad härefter angår garantibeloppet för lån till uppförande av lagerhus
bär i motionerna 1:369 och 11:229 samt 11:450 yrkats, att beloppet skall
höjas med 6 000 000 respektive 2 000 000 kronor i förhållande til Kungl.
Maj :ts förslag. Därvid har i motionerna särskilt understrukits det stora behovet
av ökade lagerutrymmen för frukt- och trädgårdsprodukter. Även utskottet
finner det — med hänsyn till trädgårdsnäringens bekymmersamma
läge — angeläget att lämpliga lokaler i större utsträckning än vad f. n. är
fallet ställes i ordning för dess produkter. Enligt utskottets mening synes det
därför vara påkallat, att ramen för ändamålet höjes. Med beaktande av nödvändigheten
att iakttaga återhållsamhet i fråga om investeringar är utskottet
emellertid icke berett att förorda större ökning än den som begärts i motionen
11:450 eller till 6 000 000 kronor. Utskottet förutsätter dock därvid,
att det belopp å 2 000 000 kronor, som sålunda ställes till förfogande utöver
det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet, helt kommer att användas för be -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 147

viljande av lånegaranti för uppförande av fruktlagerhus. Vid detta ställningstagande
anser utskottet, att den i motionerna I: 368 och II: 451 framförda
begäran icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels ock att utskottets hemställan under A. 2) bort ha följande lydelse:

»2) med anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt
motionerna 1:369 och 11:229 ävensom med bifall till motionerna
I: 35 och II: 46, såvitt nu är i fråga, samt II: 450
medgiva, att under budgetåret 1955/56 statlig kreditgaranti
må beviljas dels för lån avseende yttre rationalisering intill
ett belopp av 10 000 000 kronor, för lån till inre rationalisering
intill ett belopp av 15 000 000 kronor, för jordbruksegnahemslån
m. m. intill ett belopp av 25 000 000 kronor och
för driftslån intill ett belopp av 6 000 000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning, dels för lån avseende
uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål
intill ett belopp av 6 000 000 kronor, varav 2 000 000 kronor
skall ställas till förfogande för uppförande av fruktlagerhus.»

8) Vid punkten U9:o) (Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg)
av herr Johansson i öclcerö.

9) Vid punkten 17b:o) (Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdssty.relserna:
Avlöningar) av herrar Hansson, Johan Persson, Antbij, Rimås och Nilsson
i Lönsboda, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 117
och II: 148 samt att därför utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»1946 års riksdag biföll föredragande departementschefens förslag, att vid
de tolv skogsvårdsstyrelser, som då hade skogsvårdsgårdar, skulle inrättas
förste länsskogvaktartjänster för föreståndarna för dessa skogsvårdsgårdar.
Alltefter som antalet skogsvårdsgårdar utökats har som en följd av detta
beslut riksdagen även bifallit förslag om inrättandet av motsvarande antal
nya tjänster som förste länsskogvaktare.

Skogsstyrelsen har i år efter förslag av skogsvårdsstyrelserna hemställt
om ett antal nya tjänster som förste länsskogvaktare. Statens lönenämnd
tillstyrker i enlighet med hittills tillämpade principer att sex av de föreslagna
tjänsterna, som avses för föreståndare för skogsvårdsgårdar, inrättas. Departementschefen
avstyrker emellertid förslaget under anmälan av sin avsikt
att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att tillsätta eu utredning
med uppgift bl. a. att företaga en omprövning av skogsvårdsstyrelsernas
organisation och personaluppsättning.

Utskottet, som anser det motiverat att låta frågan om tjänsteförändringar
hos skogsvårdsstyrelserna i stort sett anstå i avvaktan på den förebådade
omprövningen av skogsvårdsstyrelsernas organisation och personaluppsättning,
finner för sin del bärande skäl fördenskull icke föreligga att frångå
den genom riksdagens tidigare beslut stadfästa principen för inrättande av
tjänster som förste länsskogvaktare. Utskottet biträder därför lönenämndens

148 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

tillstyrkande förslag om ändring av nyssnämnda sex länsskogvaktartjänster
till tjänster som förste länsskogvaktare. Detta innebär, att i enlighet med
förslaget i motionerna I: 117 och II: 148 en tjänst som länsskogvaktare i
Ca 17 vid skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län samt två motsvarande tjänster
vid vardera av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens
län skall uppflyttas till tjänster som förste länsskogvaktare i Ca 19 samt en
tjänst som länsskogvaktare i Ce 17 vid skogsvårdsstyrelsen i Västmanlands
län skall uppflyttas till en tjänst som förste länsskogvaktare i Ce 19. I anslutning
härtill bör anslaget uppräknas med i runt tal 6 000 kronor.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 117 och II: 148,
till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
9 396 400 kronor.»

10) Vid punkten 175:o) (Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader) av herrar Hansson, Johan Persson, Antbg, Rimås och
Nilsson i Lönsboda, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I:
197 och II: 237 samt att därför

dels andra stycket av utskottets utlåtande på s. 121 bort ha följande lydelse: »I

motionerna I: 197 och 11:237 har i fråga om anslagsmedel till plantlörsörjningen
yrkats en uppräkning med 200 000 kronor utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit. Med anledning härav vill utskottet för sin del vitsorda den
stora betydelse, som plantproduktionen har för det skogliga uppbyggnadsarbetet.
Det är därför enligt utskottets mening av utomordentlig vikt, att
detta arbete ej hämmas av brist på plantmaterial. Med hänsyn härtill anser
sig utskottet trots kravet på sträng sparsamhet böra tillstyrka bifall till förevarande
motioner.»

dels ork utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 197 och 11:237,
till Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 6 566 000 kronor.»

11) Vid punkten 177:o) (Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å
skogar i enskild ägo) av herrar Bror Nilsson och Johan Persson, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 198 och 11:221 samt I: 199
och II: 222 samt att därför

dels tredje och fjärde styckena av utskottets utlåtande på s. 125 bort ersättas
av text av följande lydelse:

»Med hänsyn till att en fortsatt utvidgning och upprustning av landets
skogsvägnät är synnerligen angelägen, anser utskottet de i motionerna framförda
önskemålen om ökad medelsanvisning för ändamålet vara val rao -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955 149

tiverade. Såsom departementschefen framhållit torde emellertid en ytterligare
uppräkning av anslaget böra föranleda att frågan om avräkning av
en del utav anslaget mot bilskattemedlen upptages till prövning. Vid sådant
förhållande och då motionärerna enligt utskottets förmenande anfört vägande
skäl för en ändring av de nuvarande principerna, förordar utskottet
att frågan nu löses i enlighet med motionernas förslag. Detta innebär, att
till ändamålet fö,r nästa budgetår skall upptagas ett belopp av 5 000 000
kronor, varav 2 500 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 198 och 11:221
samt I: 199 och II: 222, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, varav
2 500 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.»

12) Vid punkten 209:o) (Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt) av herr Pettersson i Dahl.

13) Vid punkten 212:o) (Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas
50-årsjubileum år 1955) av herrar Eskilsson och Agerberg, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka motionen II: 459 samt att utskottets utlåtande
och hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till det upplysningsvärde som höglidlighållandet av skogsvårdsstyrelsernas
50-årsjubileum kan ha, tillstyrker utskottet att ett särskilt
anslag beviljas för ändamålet. Då utskottet finner det angeläget att iakttaga
sparsamhet med statsutgifterna, speciellt för ändamål av ifrågavarande slag,
biträder utskottet emellertid det förslag som framförts i motion II: 459 vilket
innebär en anslagsminskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
med 40 000 kronor. Anslaget torde under den föreslagna benämningen böra
uppföras å riksstaten med det i motion II: 459 förordade beloppet, 60 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt med bifall till motionen II: 459, till Bidrag till
kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas 50-årsjubileum år
1955 för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kronor.»

150

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt
i 9:e

huvud-

titeln

Anslagets rubrik

Punkt
i 9:e
huvud-titeln

6-7

Lantbruksnämnderna:

Avlöningar

Omkostnader

112

27

Lantbrukshögskolan och statens lant-bruksförsök:

Statens försöksgårdar

114

50

Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsan-stalter

133

55

Statens hingstdepåer och stuteri:
Avlöningar

Omkostnader

137

87

Lindring i mindre bemedlades kost-nader för djursjukvård

190

91

Bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m.

199—200

in

Statens jordbruksnämnd:

Avlöningar

Omkostnader

216—217

Anslagets rubrik

Statens kommission för krisuppgifter
på livsmedelsområdet

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område

Statlig lagerhållning: Omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet Bidrag

till jordbrukets rationalisering Odlings-

och byggnadshjälp åt innehavare
av vissa kronolägenheter
m. in.

Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m.

Lantmäteristaten:

Avlöningar

Omkostnader

Lappfogdarna m. fl.:

Avlöningar

Omkostnader

550450. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag