Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheterna
att vid uppläggandet av nya sedeltyper ge olika sedelvalörer
sådan form eller sådant format, att de kan skiljas
från varandra enbart genom känsel.

I en inom andra kammaren under nr 69 väckt motion, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer fröken Liljedahl
och herr Nilsson i Lönsboda, att riksdagen anmodar bankofullmäktige
att undersöka möjligheterna att vid uppläggandet av nya sedeltyper
ge de olika sedelvalörerna en sådan form eller ett sådant format, att de
kan skiljas från varandra enbart genom känsel.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

över motionen har yttrande inhämtats av fullmäktige i riksbanken, som
_ efter hörande av riksbankens industristyrelse — anfört följande:

Vid utarbetandet av en ny sedeltyp har man att taga hänsyn till flera
betydelsefulla faktorer. Främst måste en sedel vara i möjligaste män säker
mot förfalskningar. Den bör vidare helst utformas i anslutning till svensk
tradition och smakriktning. De synpunkter, som från bankers, postverkets
och andra inrättningars sida framföras i syfte att underlätta räkningen
m. m., böra även beaktas. Slutligen bör sedeln vara så hållbar som möjligt,
detta särskilt med hänsyn till den relativt betydande kostnaden för utsortering
ov obrukbara sedlar, dessas makulering och förstöring samt ersättande
med nya sedlar.

Den av motionärerna väckta frågan är ingalunda ny. Den har inom riksbanken
varit föremål för ingående diskussion i samband med tillkomsten
av nuvarande 10- och 5-kronesedlar, bl. a. med anledning av skrivelse i
ämnet från De blindas förening. Av de tänkbara möjligheter till lösning
av frågan, som övervägts, må särskilt nämnas införande av olika format
för samtliga valörer, hålstansning samt avrundande av sedelns hörn.

Riksbanken har emellertid hittills icke funnit någon lösning acceptabel,
som skulle utesluta den nuvarande risken för bedrägeri mot blinda. Hålstansning
medför ökade tillverkningskostnader och dessutom minskad livslängd
för sedlarna. Att göra sedlar av högre valör mindre än sedlar av
lägre valör framstår som främmande för den allmänna uppfattningen och
torde icke förekomma i något land. Att i stället framställa den lägre valören
i mindre format skulle förutsätta att man även läte den större valören
få ett format, som väsentligt avvekc från det hittills tillämpade. Det skulle
eljest — såsom motionärerna framhållit —- icke innebära någon större
säkerhet än hittills för en blind att han ej får exempelvis eu 5-kronesedel
av förutvarande typ i stället för en 10-kronescdcl. Även andra tänkbara
alternativ till förändring av sedlarnas inbördes storlek komma att med Itihang

till riksdagens protokoll 1955. tf sand. Nr 7

2

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1955

föra olägenheter. Det må för övrigt framhållas, att det i marknaden finnes
papperssorter, som av en blind kunna förväxlas med sedelpapper. En
oärlig person har därför möjlighet att, även om sedlarna skulle ges olika
storlek, bedraga en blind, om denne endast förlitar sig på storleken. Det
kan till och med innebära en större fara än med nuvarande system, om de
blinda skulle invaggas i den föreställningen att misstag från deras sida
efter ändringen ej skulle kunna förekomma.

Frågan torde emellertid få ånyo övervägas innan ny typ av sedlar å 50
och 100 kronor fastställes. Det må bär omnämnas, att riksbankens industristyrelse,
som är i färd med att låta utarbeta nya 100- och 50-kronesedlar,
anmält att den tänker sig ändrat format å dessa sedlar. Hittills har dock
industristyrelsen arbetat från den utgångspunkten, att dessa sedlar skola
inbördes bli lika stora. Oavsett vilka tekniska anordningar, som skulle
kunna vidtagas med sedlar av ny typ, kommer emellertid faran att kvarstå,
så länge sedlar av äldre typ äro lagliga betalningsmedel.

Fullmäktige vilja i detta sammanhang framhålla, att nuvarande sedeltyper
äro så utformade, att de låta sig identifiera med känseln. I varje
fall bör detta vara möjligt för de blinda, vilkas känsel i regel blir starkt
utvecklad. Koppartrycket på sedlarna har nämligen en lätt märkbar relief.
Lättast bör en blind kunna skilja mellan 5- och 10-kronesedlar av senaste
typ, i varje fall så länge sedlarna äro i gott skick. Något större svårighet
föreligger att skilja mellan 50- och 100-kronesedlar. Visar det sig icke
möjligt eller lämpligt att vidtaga andra särskilda anordningar komma fullmäktige
därför att vid utformandet av nya typer för dessa sistnämnda
valörer tillse, att de tekniska möjligheterna för ett särskiljande av valörerna
genom trycket utnyttjas.

Den i motionen avhandlade frågan innebär intet för Sverige isolerat
problem. Den har även övervägts av utländska centralbanker och sedeltryckerier.
Såvitt fullmäktige ha sig bekant, ha dessa överväganden endast
i Danmark lett till särskilda åtgärder. Danmarks Nationalbank, som för
ett antal år sedan övergick till att framställa 5- och 10-kronesedlar i lika
format och förse dessa med litografiskt offsettryck, har nämligen numera
ändrat 10-kronesedeln, så att den är större än 5-kronesedeln. Det litografiska
trycket har emellertid i motsats till koppartrycket ingen relief.

Sedan lång tid äro alla Federal Reserve Bank’s och alla Bank of Canada’s
sedlar av samma format. De äro visserligen försedda med koppartryck,
men detta är ej av samma typ som på de svenska sedlarna och ej
märkbart med känseln. Orsaken till att detta system vidmakthålles torde
vara, att man önskar att allmänheten ägnar sedlarna uppmärksamhet genom
att granska dem. Förfalskade sedlar upptäckas härigenom lättare än
om man närmast litar på format eller andra identifieringsmedel.

Då såsom av det anförda framgår frågan redan är föremål för fullmäktiges
prövning, få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet ville i sitt utlåtande
över motionen föreslå, att densamma icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet

De humanitära synpunkter som av motionärerna anförts för att —
när nya sedeltyper upplägges — söka ge olika sedelvalörer sådan form eller
sådant format, att de kan skiljas från varandra enbart genom känseln,

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1955

3

förtjänar enligt utskottets mening beaktande. Det är vidare, såsom redan
motionärerna framhållit, ett ekonomiskt samhällsintresse att man försöker
reducera de hinder som lytet skapar för de blinda i deras arbete. Det må
erinras om att koppartrycket på sedlarna redan för närvarande har en
lätt märkbar relief, vilket gör att en blind torde kunna skilja mellan i vart
fall nya sedlar av 5 och 10 kronors valör. Utskottet hälsar med tillfredsställelse,
att fullmäktige i riksbanken förklarat sig ämna överväga de i
motionen berörda frågorna innan ny typ av sedlar å 50 och 100 kronor
fastställes. Under sådana omständigheter torde någon särskild åtgärd från
riksdagens sida icke vara påkallad i anledning av innehållet i motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen 11:69 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 1 mars 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

Från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Sundvik, Fahlander, De
Geer, Mogård, Werner, Boo och Wehtje;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson
i Landskrona, Sköldin, Dickson, Johansson i Kalmar, Jönsson i Rossbol och
Nelander.

* Ej närvarande vid justeringen.