Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
angående inrättande av en postanstalt i riksdagshuset.

I skrivelse till bankoutskottet den 3 mars 1955 har fullmäktige i riksgäldskontoret
hemställt, att bankoutskottet måtte föreslå riksdagen besluta att

från och med den riksdagssession, som inträffar närmast efter den
1 juli 1955, en postanstalt skall inrättas i riksdagshuset i huvudsaklig
överensstämmelse med det av fullmäktige förordade förslaget;

att den under riksdagstid upprättade telegrafexpeditionen i riksdagshuset
skall indragas i samband med postanstaltens inrättande;

att befattningarna som postvaktmästare och biträdande postvaktmästare
från och med den 1 juli 1955 utgår ur tjänste- och personalförteckningarna
för riksdagens ekonomibyrå; samt

att från och med den 1 juli 1955 skall inrättas i första kammaren en e. o.
befattning som postvaktmästare i Ce 13 och i andra kammaren en befattning
som biträdande förste vaktmästare i Ca 13.

Till stöd för sina yrkanden har fullmäktige anfört följande.

I skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 28 maj 1954 har bankoutskottet,
under hänvisning till sitt av riksdagen godkända utlåtande nr
25 i anledning av väckt motion om förhöjd tjänsteställning åt riksdagens
postvaktmästare, uppdragit åt fullmäktige att företaga och till utskottet
inkomma med förnyad utredning av frågan om inrättande av en särskild
postanstalt inom riksdagshuset.

Med anledning härav uppdrogo fullmäktige åt riksgäldsdirektören S.
Widlund att i samråd med chefen för riksdagens ekonomibyrå O. Sandin
samt kamreraren i riksgäldskontoret A. Sandqvist verkställa den av bankoutskottet
begärda utredningen i ärendet.

Efter fullgjort uppdrag ha utredningsmännen nu till fullmäktige ingivit
en promemoria med förslag angående inrättande av en postanstalt i riksdagshuset
(Bilaga 1). Förslaget innebär i huvudsak följande.

Den ifrågasatta postanstalten skall organiseras som en fullständig postanstalt
och ombesörja all post till och från riksdagshuset. Anstalten förlägges
till den lokal inom riksdagshuset, som för närvarande tages i anspråk
för andra kammarens postavdelning. För att någon försämring i
servicehänseende ej skall uppkomma för första kammarens ledamöter
föreslås, att i kammaren fortfarande skall, i avvaktan på närmare erfarenheter
av pcstanstaltens verksamhet, finnas en för postgöromålen av Bihang

till riksdagens protokoll 1955. S saml. Nr 20

2

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

delad vaktmästare, med placering såsom extra ordinarie i Ce 13. Postanstaltens
expedition skall enligt förslaget hållas öppen kl. 9—17 måndag—
fredag och kl. 9—15 lördag. Efter postanstaltens stängning skola ledamöterna
kunna för sina postärenden påräkna biträde av vaktmästare i samma
utsträckning som hittills. Då postanstalten jämväl skulle äga mottaga
och taxera telegram i inrikes och nordisk utväxling, skulle i samband med
postanstaltens inrättande den under riksdagstid upprättade telegrafexpeditionen
indragas.

Genom inrättande av en särskild postanstalt i riksdagshuset beräknas
kunna indragas en postvaktmästartjänst i 13:e lönegraden och en biträdande
postvaktmästartjänst i 11 :e lönegraden. Sammanlagda kostnadsbesparingen
uppgår enligt förslaget till ca 18 000 kronor för år.

Utredningsmännens förslag har jämlikt gällande förhandlingsordning
delgivits vederbörande personalorganisation, som dock icke påkallat någon
förhandling i anledning härav. Representanter för vaktmästarkåren i riksdagshuset
ha likväl beretts tillfälle att muntligen framföra sina synpunkter
på det föreliggande förslaget, varvid i huvudsak framkommit följande.

Från vaktmästarhåll ville man i princip icke motsätta sig förslaget. Man
gjorde dock gällande, att en viss försämring måste inträda för andra
kammarens ledamöter under de tider, då postanstalten icke hölles öppen,
om antalet med postgöromål sysselsatta vaktmästare minskades på sätt
föreslagits. Det skulle nämligen bli svårt för endast en vaktmästare i
denna kammare att kunna medhinna postärendena, inklusive den ankommande
postens inläggning i facken, ävensom passningen i klubbrummen
och utläggningen av tidningar därstädes. Det vore därför tveksamt, om
man kunde gå så långt i fråga om indragningar av personal, som utredningsmännen
frågasatt. Särskilt otillfredsställande vore, att befordringsutsikterna
skulle avsevärt försämras för vaktmästarpersonalen genom indragning
av tjänsten som postvaktmästare i andra kammaren (lönegraden
Ca 13).

Av utredningsmännens promemoria framgår, att fullmäktige redan tidigare
(se härom bankoutskottets uti. nr 57/1947; jfr även uti. nr 25/1954)
förordat inrättande av en särskild postanstalt i riksdagshuset. Fullmäktige,
som alltjämt hysa den uppfattningen, att en sådan anordning skulle
innebära en rationalisering av postarbetet inom riksdagshuset och en
icke oväsentlig besparing, biträda sålunda utredningsmännens föreliggande
förslag.

Vad beträffar de från vaktmästarkårens sida framförda erinringarna
mot förslaget vilja fullmäktige till en början framhålla, att det självfallet
är i hög grad angeläget tillse, att även i fortsättningen upprätthålles en i
förevarande hänseende tillfredsställande personlig service för riksdagsledamöterna
i minst samma utsträckning som för närvarande — jämväl
efter postanstaltens stängningstid — även om till följd därav besparingen
måhända icke från början skulle bli fullt så stor som den av utredningsmännen
beräknade. Fullmäktige anse sig dock kunna utgå ifrån att den
föreslagna personalorganisationen skall i stort sett komma att visa sig
hållbar, då flertalet ledamöter kan antagas komma att ombesörja sina
postärenden före postanstaltens stängning. Vad åter angår det från vaktmästarhåll
resta motståndet mot den föreslagna indragningen av post -

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

3

vaktmästarbefattningen i andra kammaren, finna fullmäktige detta förklarligt
med tanke på de därigenom försämrade befordringsmöjligheterna
för vaktmästarpersonalen. Med beaktande härav ha fullmäktige emellertid
i detta sammanhang ansett sig böra återupptaga en fråga, som redan
tidigare övervägts inom fullmäktige, nämligen om inrättande av en tjänst
i lönegraden Ca 13 som biträdande förste vaktmästare i andra kammaren,
vars innehavare skulle ha till uppgift främst att utöva närmaste förmanskapet
för vaktpersonalen i andra kammarens kapprum och klubbrum. Då
en sådan tjänst torde få anses av behovet påkallad, vilja fullmäktige tillstyrka,
att tjänsten nu inrättas.

Ett bifall till fullmäktiges förslag bör medföra följande ändringar i personalförteckningen
för riksdagens ekonomibyrå:

Lönegrad

Ordinarie befatt-ningar

Personalförteckning
nuv. förslag

Ökning +
Minskning —

Ca 13

Bitr. förste vaktmästare . .

2

» 3

+ 1

Ca 13

Postvaktmästare ........

2

—

— 2

Ca 11

Bitr. postvaktmästare . .. .

2

—

— 2

Ca 11

Vaktmästare ............

8

10

+ 2

Över framställningen har utlåtande inhämtats från lönenämnden för
riksdagens verk, som framhållit, att framställningen ur de synpunkter
nämnden har att beakta icke givit anledning till erinran.

Utskottet. Fullmäktiges i riksgäldskontoret ovanberörda framställning
utgör redovisning av den utredning rörande inrättande av en postanstalt i
riksdagshuset, varom utskottet, efter riksdagens hörande, föregående år
föranstaltat. Av utredningen framgår, att inrättandet av en sådan postanstalt
skulle innebära en icke oväsentlig rationalisering av postarbetet
inom riksdagshuset samt dessutom en viss besparing. Utskottet har därför
funnit sig böra biträda det av fullmäktige framlagda förslaget. Den
omständigheten att inom riksdagshuset icke synes ha framförts några
klagomål mot det sätt på vilket postens expediering till och från riksdagshuset
samt inom detsamma för närvarande är ordnad synes icke böra utgöra
hinder för att denna rationaliseringsåtgärd nu genomföres. Utskottet
anser sig särskilt böra betona, att den service som kommer att erbjudas
riksdagens ledamöter efter reformens genomförande såvitt utskottet nu
kan bedöma kommer att vara minst lika god som för närvarande. Mot de
av fullmäktige i framställningen framlagda förslagen till ändringar i personalförteckningen
för riksdagens ekonomibyrå, inklusive förslaget om
inrättande av en tjänst i lönegraden Ca 13 som biträdande förste vaktmästare
i andra kammaren, har utskottet icke någon erinran.

1) Därav en i första kammaren och två i andra kammaren.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte besluta,

a) att från och med den riksdagssession, som inträffar
närmast efter den 1 juli 1955, en postanstalt skall inrättas
i riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med det
av fullmäktige förordade förslaget;

b) att den under riksdagstid upprättade telegraf expeditionen
i riksdagshuset skall indragas i samband med postanstaltens
inrättande;

c) att befattningarna som postvaktmästare och biträdande
postvaktmästare från och med den 1 juli 1955 utgår
ur tjänste- och personalförteckningarna för riksdagens
ekonomibyrå; samt

d) att fr. o. m. den 1 juli 1955 skall i personalförteckningen
för riksdagens ekonomibyrå uppföras tre befattningar
såsom biträdande förste vaktmästare i Ca 13 samt
tio befattningar såsom vaktmästare i Ca 11 ävensom inrättas
i första kammaren en e. o. befattning som postvaktmästare
i Ce 13.

Stockholm den 28 april 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik*, Fahlander, Boo, Wehtje,.
Kronstrand, Strandler, Eliasson och Björnberg;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona,
Sköldin, Gavelin, Persson i Norrby, Carlsson i Tibro, Löfgren och
Magnusson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Nilsson i Landskrona och Gavelin, vilka, med hänsyn till att
några önskemål om en ändring av den nuvarande ordningen för postens
expediering till och från riksdagshuset samt inom detsamma icke framkommit
från riksdagens ledamöter, ansett att utskottet bort avstyrka bifall
till fullmäktiges i riksgäldskontoret förevarande framställning och
sålunda hemställa,

att riksdagen måtte besluta att fullmäktiges i riksgäldskontoret
ifrågavarande framställning icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

5

Bilaga 1.

PM

angående inrättande av eu postanstalt i riksdagshuset

Nuvarande organisation av postgöromålen i riksdagshuset

Postärendena inom riksdagshuset handlägges av fyra vaktmästare,
nämligen en i första kammaren (postvaktmästare) samt tre i andra kammaren
(en postvaktmästare och två biträdande postvaktmästare). Postvaktmästarna
tjänstgör måndag—fredag kl. 9—16.30 samt lördagar kl.
9—15. De biträdande postvaktmästarnas tjänstgöring är indelad i två pass
mellan kl. 9 och 22, det ena omfattande tiden kl. 9—16 och det andra kl. 16
—22 (lördagar kl. 9—14, respektive kl. 14—19). De är icke helt sysselsatta
med postarbete utan fullgör även vaktmästartjänst i andra kammarens
klubbrum. Postvaktmästarna är placerade i 13 :e lönegraden och biträdande
postvaktmästarna i 11 :e lönegraden eller samma lönegrad som
övriga riksdagsvaktmästare.

Ankommande post och tidningar hämtas vid postkontoret Stockholm 2,
Stora Nygatan 10—12, och sorteras i särskilda brevfack i kammarvåningen;
tidningarna utlägges i klubbrummen. Avgående post avlämnas vid
olika tillfällen under dagen till samma postkontor. För löspost finns dessutom
två brevlådor, som töms av postverket under regelbundna turer.

191ft års förslag om inrättande av en postanstalt i riksdagshuset

I den utredning, som under år 1947 genom fullmäktiges försorg verkställdes
i fråga om ordnandet av riksdagsvaktmästamas anställnings- och
avlöningsförhållanden, framlades jämväl ett förslag om inrättande av en
postanstalt i riksdagshuset. Denna postanstalt skulle enligt förslaget betjänas
av personal från postverket, varigenom befattningarna såsom postvaktmästare
och biträdande postvaktmästare skulle kunna indragas. Förslaget
hade utformats i anslutning till en av postdirektören i Stockholms
distrikt avlämnad promemoria, dagtecknad den 6 juni 1947 och här intagen
såsom bilaga 1,0 vilken i huvudsak innehöll följande.

Den ifrågasatta postanstalten borde lämpligen förläggas till den lokal
inom riksdagshuset, som användes av andra kammarens postavdelning.
Den skulle vara i verksamhet endast under de tider av året, då riksdagen
hade session, och då hållas öppen å samma tider som flertalet övriga postanstalter
inom Stockholm, d. v. s. vardagar utom lördagar kl. 9—19 och
lördagar kl. 9—17, samt härutöver — om det visade sig önskvärt — sönoch
helgdagar kl. 9—10.

Postanstalten skulle organiseras såsom fullständig postanstalt. Verksamheten
skulle således omfatta bl. a. frankoteckenförsäljning, in- och
utlämning av värdeförsändelser och paket, in- och utbetalning av postanvisnings-
och postgiromedel, postsparbanksrörelse m. m. Den skulle vara
i stånd att omhändertaga och vidarebefordra all avgående post från riks- 1

1) Här ej intagen.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

dagshuset. Den ankommande posten skulle försorteras vid postkontoret
Stockholm 2 före transporten till postanstalten i riksdagshuset, varifrån
posten sedan skulle utlämnas till vederbörande vaktmästarpersonal för
vidare sortering och utdelning.

Föreståndaren för postanstalten samt ett erforderligt biträde skulle tillsättas
och avlönas av postverket. Ifrågavarande personal skulle under den
tid av året, då postanstalten icke vore i verksamhet, beredas annan tjänstgöring
vid postanstalt inom Stockholm.

Fullmäktige i riksgäldskontoret biträdde utredningens förslag om inrättande
av en postanstalt i riksdagshuset. Förslaget tillstyrktes jämväl
av bankoutskottet, som härom i utlåtande nr 57/1947 uttalade, att förslaget,
såvitt utskottet kunnat finna, innebure en rationalisering av här ifrågavarande
arbete, som bl. a. skulle möjliggöra en minskning av antalet
vaktmästare, samt att de tjänster, som postanstalten kunde utföra inom
alla postala områden, skulle öka bekvämligheten för riksdagsmännen och
minska arbetsbelastningen för de vaktmästare i kamrarna och utskotten,
som ombesörjde expedieringen av avgående post.

Förslaget om inrättande av en särskild postanstalt i riksdagshuset bifölls
av första kammaren men avslogs av andra kammaren. Efter sammanjämkning
(bankoutskottets memorial nr 66/1947) fattade riksdagen
beslut i överensstämmelse med andra kammarens mening, varför frågan
tills vidare förfallit.

Förnyad utredning i ärendet

Vid 1954 års riksdag väcktes en motion (II: 26 av herr Nilsson i Landskrona
m. fl.) om förhöjd tjänsteställning åt postvaktmästarna. Motionen
avstyrktes av bankoutskottet i utlåtande nr 25/1954 och föranledde icke
någon riksdagens åtgärd. I yttrande över motionen hade fullmäktige, efter
att ha avstyrkt i motionen föreslagna löneförhöjningar, framhållit, att
fullmäktige fortfarande hyste den uppfattningen, att inrättande av eu
särskild postanstalt inom riksdagshuset skulle innebära en rationell och
även ur kostnadssynpunkt fördelaktig anordning och att frågan därför
syntes förtjäna att upptagas till förnyat övervägande. I anledning härav
hade bankoutskottet i sitt förenämnda av riksdagen godkända utlåtande
nr 25 uttalat, att utskottet, därest riksdagen ej hade någon erinran häremot,
avsåge att uppdraga åt fullmäktige att företaga och till utskottet
inkomma med förnyad utredning i ämnet, vilket utskottet sedermera gjorde
i skrivelse den 28 maj 1954. Fullmäktige uppdrog i sin tur åt riksgäldsdirektören
att i samråd med byråchefen O. Sandin och kamreraren A.
Sandqvist verkställa den av bankoutskottet begärda utredningen i ärendet.

Sedan utredningsmännen med postdirektören i Stockholms distrikt diskuterat
frågan om inrättande av en fullständig postanstalt i riksdagshuset,
framlade denne i skrivelse den 10 september 1954, fogad som bilaga
21) till denna promemoria, ett på grundval av diskussionen upprättat organisationsförslag.
I skrivelsen konstateras inledningsvis, att de principiella

!) Här ej intagen.

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

7

riktlinjer för bl. a. postanstaltens verksamhet, som angivits i promemorian
av den 6 juni 1947, alltjämt äger giltighet. I övrigt är skrivelsen av i
huvudsak följande innehåll.

Postanstalten bör inrättas såsom postexpedition och i administrativt
hänseende underställas postkontoret Stockholm 1. Den bör till en början
hänföras till postexpeditionsklass 13. Föreståndaren bör benämnas stationsmästare
och ha samma lönegradsplacering som postexpeditionens
klass. Expeditionen skulle hållas öppen måndag—fredag kl. 9—17 och lördagar
kl. 9—15. Utöver stationsmästaren skulle erfordras en deltidsbefattning.
Då ett ombyte av personal vid postexpeditionen i möjligaste mån bör
undvikas, föreslås stationsmästarebefattningen skola besättas med ordinarie
innehavare och avtal om biträdesbefattningen träffas med person, som
är villig att under längre tid uppehålla deltidstjänsten.

Postanstaltens benämning föreslås bli Stockholm 46 — talet 46 ingår
i telefonnumret till riksdagshusets växel (224600).

Ur postal synpunkt möter icke hinder, att verksamheten vid postexpeditionen
utökas att omfatta mottagning och taxering av telegram i inrikes
och nordisk utväxling.

Inrättande av en postexpedition i riksdagshuset innebär, att denna anknytes
till en redan befintlig sorterings- och transportorganisation. Anordningen
kommer icke att kräva någon utökning av transport- eller sorteringspersonalen
och icke heller medföra några olägenheter för posttjänsten
i övrigt.

Personalkostnaderna för den föreslagna postexpeditionen beräknas komma
att uppgå till något mer än 10 000 kronor per år, varvid hänsyn emellertid
bör tagas bl. a. till bortfall av för närvarande erforderlig arbetstid
för avhämtning och avlämning av postförsändelser vid postkontoret
Stockholm 2 och till de fördelar den föreslagna anordningen i servicehänseende
erbjuder riksdagens ledamöter och funktionärer.

Utredningsmännen har vidare i ärendet samrått med första och andra
kammarens ekonomideputerade, vilket skedde vid ett gemensamt sammanträde
med deputerade den 20 oktober 1954. Därvid uttalade flera av
ekonomideputerade farhågor för att ett genomförande av det föreliggande
förslaget skulle i jämförelse med det nuvarande systemet med postvaktmästare
kunna medföra en försämring i servicehänseende. Bl. a. gällde
detta postanstaltens stängning kl. 17. Vidare framhölls, att postanstaltens
föreslagna förläggning till andra kammarens lokaler skulle för första
kammarens ledamöter innebära vissa olägenheter.

De sålunda framförda synpunkterna har av utredningsmännen beaktats
vid det fortsatta utredningsarbetet.

Utredningens förslag

För egen del har utredningsmännen funnit att det ur skilda synpunkter
skulle vara fördelaktigt med en postanstalt i riksdagshuset. Särskilt må
framhållas den i stort sett ökade bekvämlighet, som en sådan anordning
skulle medföra för riksdagsledamöterna och de riksdagens organ, som har
sin verksamhet i riksdagshuset, vartill kommer, såsom nedan skall visas,
en icke obetydlig besparing för statsverket genom postarbetets rationali -

8

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

sering. Utredningsmännen, som jämväl erinrar om 1947 års bankoutskotts
samt riksgäldsfullmäktiges tidigare uttalanden i denna fråga, anser sålunda,
att en postanstalt nu bör inrättas i riksdagshuset i huvudsaklig
överensstämmelse med här nedan angivna förslag.

Den ifrågasatta postanstalten bör ombesörja all post till och från riksdagshuset,
icke blott för riksdagens ledamöter, dess kamrar, utskott och
andra organ, utan även för riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket
och riksdagens revisorer m. fl. Anstalten skulle organiseras som en fullständig
postanstalt med den personal, som postdirektören ansett erforderlig;
vid anstalten bör även telegram i inrikes och nordisk utväxling mottagas
för expediering.

Postanstalten synes, såsom redan 1947 föreslagits, böra förläggas till
den lokal inom riksdagshuset, som för närvarande tages i anspråk för
andra kammarens postavdelning. Någon annan för ändamålet lämplig,
mera centralt i riksdagshuset belägen lokal har icke kunnat uppbringas.
De utrymmen, som eljest skulle kunnat ställas till förfogande, är nämligen
antingen för trånga eller för mörka. För andra kammarens del får postanstaltens
föreslagna placering anses vara den bästa möjliga men är naturligtvis
icke lika fördelaktig ur första kammarens synpunkt sett. För att
någon försämring i servicehänseende ej skall uppkomma för denna kammares
ledamöter synes därför nuvarande ordning med en för postgöromålen
i kammaren avdelad vaktmästare böra i avvaktan på närmare erfarenheter
av postanstaltens verksamhet tills vidare bibehållas.

Enligt 1947 års förslag skulle postanstalten hållas öppen å samma tider
som flertalet övriga postanstalter inom Stockholm, d. v. s. kl. 9—19
måndag—fredag och kl. 9—17 lördag. Ett nu av postdirektören i Stockholms
distrikt uppgjort tjänstgöringsförslag innebär, att postexpeditionen
skulle hållas öppen kl. 9—17 måndag—fredag och kl. 9—15 lördag.
Efter postanstaltens stängning bör ledamöterna kunna för sina postärenden
påräkna biträde av vaktmästare i samma utsträckning som hittills.
Dessa vaktmästare skulle sålunda stå till förfogande för postärenden mellan
kl. 17 (15)—22 (19), vilket särskilt under kvällsplena skulle innebära
en fördel. Vid sådant förhållande saknas anledning att hålla postanstalten
öppen längre än till kl. 17 (15), vilket skulle avsevärt fördyra organisationen.

De ordinarie befattningarna som postvaktmästare i kamrarna är för
närvarande vakanta och uppehålls, i första kammaren av en i 13 :e lönegraden
förordnad vaktmästare och i andra kammaren av en extra ordinarie
postvaktmästare i samma lönegrad. Utredningsmännen har såsom ovan
framhållits förutsatt, att även efter inrättande av en postanstalt en vaktmästare
i första kammaren skulle avdelas med huvudsaklig uppgift att
ombesörja postgöromålen i kammaren. Det torde emellertid icke vara
lämpligt att för ändamålet bibehålla en ordinarie postvaktmästarebefattning
därstädes. Genom inrättandet av en postanstalt i riksdagshuset kommer
nämligen arbetet med posten även i första kammaren att avsevärt
underlättas. Särskilt må framhållas, att vaktmästare därefter endast undantagsvis
behöver anlitas för transporter av post mellan riksdagshuset
och postkontoret Stockholm 2 eller omvänt. Uteslutet är därför icke, att
det framdeles kan visa sig onödigt att avdela en särskild tjänsteman en -

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

9

bart för postgöromålen i första kammaren. Med hänsyn härtill bör den
ordinarie postvaktmästarebefattningen i första kammaren utgå ur tjänsteförteckningen
och ersättas med en extra ordinarie befattning i samma lönegrad.

Vad andra kammaren beträffar är det uppenbart, att efter inrättande
av den föreslagna postanstalten med dess för kammarens ledamöter lätt
tillgängliga lokal något behov icke föreligger av tre postvaktmästare i
denna kammare. Postvaktmästarebefattningen i 13 :e lönegraden bör kunna
indragas. En del av de göromål, som hittills åvilat de två biträdande
postvaktmästarna, kommer dock att kvarstå, nämligen bestyret att sortera
den ankommande posten, utlägga tidningar i klubbrummen och fullgöra
vaktmästartjänst därstädes, vartill skulle komma uppgifterna att
ombesörja frimärksförsäljning och att expediera post efter postanstaltens
stängning till kl. 22. Ifrågavarande göromål synes icke bli av större
omfattning än att de torde i huvudsak motsvara den arbetsmängd, som
normalt bör åligga en vaktmästare. Härvid förutsättes, att erforderliga
jämkningar vidtages i det för vaktmästarna i andra kammaren tillämpade
tjänstgöringsschemat. — Vid förslagets genomförande synes tjänstebeteckningen
biträdande postvaktmästare icke vidare böra tillämpas.

Kostnadsberäkning

Genom inrättandet av en postanstalt i riksdagshuset skulle inbesparas
avlöningskostnader för en postvaktmästare i 13 :e lönegraden och en biträdande
postvaktmästare i 11 :e lönegraden i andra kammaren. Den återstående
biträdande postvaktmästartjänsten i denna kammare skulle visserligen
också försvinna, men då vissa postgöromål tillika med de vaktmästargöromål,
som ålegat de biträdande postvaktmästarna, fortfarande
skulle kvarstå, har icke räknats med någon ytterligare avlöningsbesparing
för andra kammarens vidkommande. Såsom ovan nämnts avses, att
postvaktmästartjänsten i första kammaren skulle tills vidare bibehållas
såsom extra ordinarie, varför någon besparing här ej för närvarande
skulle uppkomma. Framdeles torde man emellertid ha anledning räkna
med att ytterligare viss besparing skall kunna ske genom minskade personalkostnader
för postgöromålen i denna kammare. Slutligen skulle en
besparing för statsverket uppstå genom att postexpeditionen skulle emottaga
och taxera telegram. Härigenom skulle televerkets telegrafexpedition

1 riksdagshuset kunna indragas. Det må dock framhållas, att televerket
haft viss fördel av att här placera befattningshavare, som endast kunnat
åtaga sig lindrigare tjänstgöring.

Mot nu angivna kostnadsbesparingar bör ställas den kostnad, postverket
får vidkännas för postanstalten i riksdagshuset.

Vid beräkningen av de lönebesparingar, som skulle ernås genom inrättande
av ett postkontor i riksdagshuset, har tillämpats samma grunder,
som postdirektören använt i sin kostnadsberäkning, nämligen placering av
befattningshavare i andra löneklassen inom lönegraden samt förhöjning
av årskostnaden med 35 G för semester, sjukvård och pensionsförmåner.
Beräkningen ger följande resultat.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19Ö5. <V samt. Kr 20

10

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

Å. Minskade utgifter för riksdagen och televerket:

Årslön till en postvaktmästare (lön i löneklass 14,

förhöjd med 35 %) .......................... 13 073

avgår ersättning till ekonomibyrån å 600 kr./mån.

vid utlåning till annat verk under 4 månader . . 2 400 10 673

Årslön till en biträdande postvaktmästare (lön i

löneklass 12, förhöjd med 35 %) .............. 12 150

avgår ersättning till ekonomibyrån å 600 kr./mån.

vid utlåning till annat verk under 4 månader . . 2 400 9 750

20 423

Lön till en telegrafexpeditör under 6 2/3 mån. (lön
i löneklass 16, förhöjd med 35 %) ............ 7 866

28 289

B. ökade utgifter för postverket:

Enligt postdirektörens i Stockholms distrikt beräkning
(bilaga 2) .......................... 10166

Besparing A—B kronor 18 123

Den för statsverket uppkomna besparingen vid inrättande av en postanstalt
i riksdagshuset skulle sålunda uppgå till ca 18 000 kronor per år.

Ett bifall till utredningsmännens förslag bör medföra följande ändringar
i personalförteckningen för riksdagens ekonomibyrå:

Lönegrad Befattning

Ca 13 Postvaktmästare ........

Ca 11 Bitr. postvaktmästare
Ca 11 Vaktmästare ............

Personalförteckning
nuv. förslag

2 —

2 —

8 10

ökning +
Minskning —

— 2
— 2
+ 2

Då i första kammaren alltjämt skulle finnas en postvaktmästare i 13 :e
lönegraden, ehuru å extra ordinarie stat, blir den verkliga minskningen av
antalet tjänstemän i nämnda lönegrad endast en tjänsteman. Såsom tidigare
visats, kommer dock vid ett genomförande av utredningens förslag
vaktmästarkåren i riksdagshuset att totalt minska med ytterligare en
tjänsteman i 11 :e lönegraden. Denna minskning påverkar emellertid ej antalet
ordinarie vaktmästare utan blir märkbar genom ett minskat rekryteringsbehov.

Hemställan

Under åberopande av det ovan anförda föreslås,

att från och med den riksdagssession, som inträffar närmast efter den
1 juli 1955, en postanstalt inrättas i riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse
med det ovan framlagda förslaget;

att den under riksdagstid upprättade telegrafexpeditionen i riksdagshuset
indrages efter innevarande vårsessions slut;

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1955

11

att befattningarna som postvaktmästare och biträdande postvaktmästare
från och med den 1 juli 1955 utgår ur tjänste- och personalförteckningarna
för riksdagens ekonomibyrå; samt

att i första kammaren från och med den 1 juli 1955 inrättas en e. o. befattning
som postvaktmästare i Ce 13.

Innan slutlig ståndpunkt av fullmäktige tages till det föreliggande förslaget,
torde tillfälle böra beredas vederbörande personalorganisation (Civilförvaltningens
personalförbund avd. 3) att taga kännedom om detsamma.

Stockholm den 31 januari 1955

Sten Widlund

O. Sandin

Artur Sandqvist