Bankoutskottets memorial nr 1

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1954, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 13 januari 1955

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, De Geer, Werner,
Boo, Wehtje och Strandler;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson
i Landskrona, Dickson, Gavelin, Persson i Norrby och Nelander.

1 — Ilihang till riksdagens protokoll 1956. S samt. Ni 1

Bankoutskottets memorial nr 1

3

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1954.

Rekommendationerna till kreditinstituten.

I fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1954 års riksdag ha fullmäktige
redogjort för de överväganden och omständigheter, som föranledde,
att de tidigare överenskommelserna med kreditinstituten rörande
kreditpolitiken ersattes med ensidiga rekommendationer från riksbankens
sida. Rekommendationerna inneburo, att kreditinstituten skulle tillämpa
de riktlinjer för kreditpolitiken, som uppdragits i de tidigare överenskommelserna.

Med anledning av det ändrade läge, som uppstått i och med att tidigare
avtal med affärsbankerna ersatts med en ensidig rekommendation från riksbanken,
upptogo fullmäktige — i skrivelse den 14 januari 1954 om förlängning
av lagen den 3 juni 1949 (nr 314) angående rätt för Konungen
att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags kassareserv
— frågan om nämnda lag i sin dåvarande utformning kunde anses
erbjuda erforderlig beredskap, därest situationen på kreditmarknaden skulle
kräva, att lagen måste anlitas. Fullmäktige betonade dock samtidigt, att
riksbanken även i fortsättningen liksom tidigare i första hand komme att
sträva efter att på frivillighetens väg genomföra den restriktiva kreditpolitik,
som fullmäktige fortfarande ansågo vara nödvändig. Undersökningar
visade emellertid, att det högsta likviditetskrav — 25 % — som enligt
1949 års lag kunde ställas på bankerna, icke kunde anses tillräckligt i varje
fall såvitt avsåge de större bankerna. Fullmäktige hemställde därför, att
den högsta möjliga relationen mellan kassareserv och täckningspliktiga förbindelser
höjdes från 25 % till 50 %.

I proposition nr 164/1954 framlade Kungl. Maj:t för riksdagen förslag
om kassareservlagens förlängning för tiden den 1 juli 1954—30 juni 1955
med den ändring i fråga om relationstalet, varom fullmäktige hemställt.
Sedan riksdagen för sin del godkänt vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
utfärdades lag den 10 juni 1954 (nr 328).

I anslutning till emissionen av 1954 års 4 % statsobligationslån — se
härom nedan — upptog riksbanken diskussioner i räntefrågan med kreditinstituten.
Dessa diskussioner ledde till att riksbanken i skrivelse till kredit -

4

Bankoutskottets memorial r.r 1

instituten den 20 november 1954, med ändring av tidigare rekommendationer
beträffande räntesättningen för inteckningslån och kommunala reverslån,
medgav, att den 10-årsbundna räntan för bottenlån i jordbruksfastigheter
och fastigheter för bostads- och affärsändamål samt räntan för inkonvertibla
kommunala reverslån finge utgå med högst 3,7 % (tidigare högst
3,6 %). För nyssnämnda bottenlån och kommunala reverslån med rörlig
ränta skulle även i fortsättningen en räntesats av högst 3,5 % tillämpas.

De ovan angivna räntesatserna avsågos skola utgöra utgångspunkt vid
räntesättningen för sådana lån, vars löptid, tidpunkt för konverteringsrättens
inträdande m. m. icke överensstämde med ovan angivna typers. Riksbanken
förklarade under diskussionerna med kreditinstituten, att riksbanken
avsåge att fixera så få räntesatser som möjligt, detta bland annat i avsikt
att främja en konkurrens mellan och en uppdelning av olika lånetyper
på skilda kreditinstitut eller typer av kreditinstitut.

Ett fullföljande av den ekonomiska politiken enligt de av riksdagen uppdragna
riktlinjerna förutsätter enligt fullmäktiges mening en fortsatt allmän
medverkan från kreditinstitutens sida. Då riksbankens rekommendation
till affärsbankerna rörande dessas kreditpolitik endast ägde giltighet
under 1954, upptog riksbanken i december diskussioner med representanter
för Svenska bankföreningen och Sparbankernas bank AB för att under
1955 söka erhålla affärsbankernas medverkan till en restriktiv kreditpolitik.
Dessa överläggningar voro icke slutförda vid senaste årsskifte.

I motsats till ovan nämnda rekommendation ha riksbankens rekommendationer
till försäkringsbolagen icke begränsats till viss tidsperiod. Vid
överläggningar med representanter för Svenska försäkringsbolags riksförbund
samt de utanför förbundet stående bolagen ha dessa förklarat sig villiga
att tillsvidare följa de i rekommendationerna uppdragna riktlinjerna
för bolagens placeringspolitik m. m.

Kreditmarknaden

Under perioden januari—november 1954 medförde riksbankens transaktioner
med marknaden en minskning av likviditeten utanför riksbanken
med 250 miljoner kronor. Den påspädning av marknadens likviditet med
163 miljoner kronor, som skedde genom nettoförändringarna å statliga
myndigheters checkräkningar i riksbanken, kunde sålunda mer än uppvägas
genom andra riksbankens transaktioner. Riksbankens kommersiella utlåning
minskade under de första elva månaderna 1954 med i det närmaste
290 miljoner kronor. Främst sammanhänger denna minskning med avvecklingen
av Norrbottens järnverks AB krediter i riksbanken på cirka 215
miljoner kronor samt en fortsatt avveckling av vissa andra större kunders
krediter däribland riksbankens krediter till Svenska spannmåls AB. Riksbankens
totala utlåning till andra kunder än kreditinstitut uppgick sålunda

Bankoutskottets memorial nr 1

vid årets slut till endast 39 miljoner kronor jämfört med 273 miljoner kronor
vid årsskiftet 1953/54. Riksbankens utlåning till affärsbankerna var
per ultimo december 1953 och ultimo november 1954 i det närmaste av
samma storleksordning. Mot nämnda minskning om 290 miljoner kronor
har emellertid stått en ökning av likviditeten utanför riksbanken med cirka
110 miljoner kronor, bland annat genom att vissa spärrkontomedel samt
medel å investeringskonto för skog utbetalats.

I samband med den av statsmakterna beslutade finansiella rekonstruktionen
av Norrbottens järnverk AB, varvid bolagets krediter hos riksbanken
som nämnts inlöstes, övertog riksbanken från riksgäldskontoret skattkammarväxlar
till ett belopp av 200 miljoner kronor. Det under november
ansträngda läget på penningmarknaden ledde till att affärsbankerna i slutet
av månaden till riksbanken sålde en stor del av sitt innehav av skattkammarväxlar
förfallande den 14 december. Vid månadsskiftet november/
december 1954 hade sålunda riksbanken övertagit 223 miljoner kronor av
de i december förfallande växlarna på totalt 381 miljoner kronor. Trots
detta minskade riksbankens innehav av svenska skattkammarväxlar och
obligationer under perioden januari—november 1954 med 87 miljoner kronor.
I januari 1954 inlöste riksgäldskontoret dels de skattkammarväxlar
på 400 miljoner kronor, som i samband med svårigheterna att inför årsskiftet
1953/54 försälja växlar på marknaden övertagits av riksbanken, dels
de 87 miljoner kronor i skattkammarväxlar, som riksbanken likaledes i
december 1953 övertagit från affärsbankerna. Valutareservens utveckling
liksom »andra transaktioner med marknaden» medförde även en nedgång
— med 63 miljoner kronor respektive 84 miljoner kronor — i marknadens
likviditet.

Minskningen i likviditeten utanför riksbanken på 250 miljoner kronor
under de elva första månaderna 1954 fördelade sig med en nedgång i affärsbankernas
behållningar på checkräkning i riksbanken med 153 miljoner kronor
samt en minskning av beloppet utelöpande sedlar med 97 miljoner
kronor.

Affärsbankerna företogo under december 1954 i likhet med tidigare år
en viss kassapåfyllning inför årsskiftet. Av de den 14 december förfallande
skattkammarväxlarna övertog riksbanken under december fram till förfallodagen
ytterligare 35 miljoner kronor från affärsbankerna. Med undantag
för ett belopp på 13 miljoner kronor, vilket konverterades, fick riksgäldskontoret
på förfallodagen lösa återstående belopp — Ilo miljoner kronor
— av de i marknaden placerade skattkammarväxlarna. För att finansiera
denna transaktion övertog riksbanken direkt från riksgäldskontoret
växlar på sammanlagt 102 miljoner kronor förfallande den 22 januari 1955,
varjämte riksbanken även omsatte sitt skattkammarväxelinnehav på 258
miljoner kronor per samma dag. Under december månad övertog riksbanken
dessutom direkt från riksgäldskontoret skattkammarväxlar å samman -

6

Bankoutskottets memorial nr 1

lagt 310 miljoner kronor, avseende kortfristig finansiering av statligt kassabehov
i avvaktan på i januari inflytande skattemedel. Det ansträngda läget
på penningmarknaden ledde därjämte till att riksbanken under sista decemberveckan
från affärsbankerna övertog skattkammarväxlar till ett ytterligare
belopp om 160 miljoner kronor samt därutöver till vissa kreditinstitut
ställde cirka 60 miljoner kronor till förfogande såsom lån.

Utvecklingen under december har därigenom kommit att innebära, att
nettoresultatet av riksbankens transaktioner med marknaden under hela
året ökat likviditeten utanför riksbanken med 221 miljoner kronor. Marknadens
ökade likviditet återspeglas i en ökning av beloppet utelöpande sedlar
med 251 miljoner kronor medan affärsbankernas in. fl. tillgodohavanden
å checkräkning i riksbanken minskat med 30 miljoner kronor.

Jan.-3

Sov.

Dec.

Nettoresultat av riksbankens samt-liga guld- och valutatransaktioner

1953

+ 270

1954

— 63

1953

+ 65

1954

— 77

Nettoförändringar å statliga myndig-heters checkräkning i riksbanken
(exkl. clearingmedel)..........

+ 250

-f 163

— 158

— 76

Nettoresultat av riksbankens köp och
försäljning av svenska skattkam-marväxlar och obligationer.....

— 915

— 87

+ 460

+ 568

Lån och krediter med avdrag för in-sättning å bunden räkning.....

— 19

— 179

-f 30

+ 28

Andra transaktioner med marknaden

— 149

— 84

+ 27

+ 28

Nettoresultat av riksbankens trans-aktioner ..................

— 563

— 250

+ 424

+ 471

Utelöpande sedlar.............

— 65

— 97

+ 324

+ 348

Affärsbankernas m. fl. tillgodohavan-den å checkräkning hos riksbanken

— 498

— 153

+ 100

+ 123

Summa förändringar av tillgången
på betalningsmedel...........

— 563

— 250

+ 424

+ 471

+ = ökning av likviditeten utanför riksbanken.

— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.

Utvecklingen av affärsbankernas in- och utlåning under 1952 — det
första år, då överenskommelsen mellan riksbanken och affärsbankerna om
en frivillig kreditbegränsning ägde giltighet — innebar, trots en nedgång i
inlåningen på 155 miljoner kronor, en ökning av banksystemets likvida tillgångar
med 184 miljoner kronor. Dessa förändringar träffade huvudsakligen
utlåningen till allmänheten, vilken sjönk med 327 miljoner kronor.
Under 1953 och i synnerhet efter halvårsskiftet sistnämnda år steg inlå -

Bankoutskottets memorial nr 1 7

ningen från allmänheten mycket kraftigt, och för hela året kunde en inlåningsökning
på 1 447 miljoner kronor registreras. Genom att inlåningen till
övervägande del placerades i sådana tillgångar, som enligt överenskommelsen
fingo räknas som likvida, hade bankerna med några undantag vid årsskiftet
1953/54 uppnått och i flera fall överskridit de relationstal, som gällde
enligt likviditetsåtagandet. För banksystemet som helhet ökade under
1953 de likvida tillgångarna i procent av skulderna — tillgångar och skulder
definierade enligt överenskommelsen — från 30,7 till 38,o. Trots den
minskade investeringsbenägenheten hos industrin, minskad lagerhållning
samt sjunkande partipriser steg även utlåningen till allmänheten. Utlaningsökningen
under 1953 var dock i jämförelse med inlaningsökningen av
relativt begränsad omfattning och kunde, även om hänsyn tages till nedgången
i bankernas krediter till kommunerna, till en del hänföras till den
ökning av byggnadskreditivgivningen, som blivit en följd av den sommaren
1953 träffade överenskommelsen angående det ändrade sättet för finansieringen
av bostadsproduktionen (se föregående års berättelse).

Utvecklingen av allmänhetens inlåning i affärsbankerna har under 1954
varit i stort sett likartad med utvecklingen under 1953. För tolvmånadersperioden
december 1953—november 1954 förelåg således en inlåningsökning
på 1 035 miljoner kronor. I motsats till utvecklingen under 1953 tog
sig denna inlåningsökning icke uttryck i en ytterligare förbättrad likviditet
utan tvärtom i en expansion av utlåningen till allmänheten, vilken var så
kraftig, att den skedde till priset av en nedgång i likviditetstalen. Utlåningen
till allmänheten (disponerat belopp) steg sålunda under nämnda
tolvmånadersperiod med icke mindre än 1 259 miljoner kronor, och utlaningsöverskottet
ledde till en minskning av de s. k. likvida tillgangarna
med 289 miljoner kronor. Genom den ökning av skulderna, som blev en
följd av inlåningsökningen, samtidigt som de likvida tillgangarna således
minskade, sjönk likviditetstalet för banksystemet som helhet från 39,l %
ultimo november 1953 till 33,i % ultimo november 1954, och flertalet av
de enskilda bankerna redovisade per ultimo november 1954 lägre likviditetstal
än vid motsvarande månadsultimo året före. Till eu del kan denna
utveckling under november 1954 förklaras av den påfrestning på banksystemet,
som inbetalningarna på statens 4 % obligationslån inneburo. Under
de närmast föregående månaderna hade dock för flertalet banker relationstalen
legat lägre än motsvarande månader 1953, och det är otvivelaktigt,
att bankernas likviditet avsevärt försämrats genom den kraftiga utlåningsexpansionen.

Från bankhåll har framhållits, att en av de främsta orsakerna till nedgången
i bankernas likviditet skulle vara, att den foitlöpande av lyftning
av byggnadskreditiven sedan fastigheterna färdigställts, som var en av förutsättningarna
för att bankerna skulle acceptera överenskommelsen sommaren
1953, icke skett, utan att bankerna fått ligga kvar med kreditiven

8 Bankoutskottets memorial nr 1

liv en långt efter det byggnadsarbetena avslutats. Till belysning härav vilja
fullmäktige anföra följande. Per ultimo november 1953 utgjorde de kreditivbelopp,
som avsago redan färdigställda bostads- och affärsfastigheter, cirka
36 % av det totalt disponerade byggnadskreditivbeloppet. Appliceras
nämnda procenttal på de ultimo november 1954 disponerade krediti vbeloppen
framkommer som resultat, att belastningen på bankerna till följd av
uppbromsnmgen av avlyftningen skulle uppgå till endast cirka Ilo miljoner
kronor. Ökas bankernas likvida tillgångar med hela nämnda belopp,
skulle likviditetstalet för banksystemet taget som helhet stiga med 1,0 %
till 34,1 %. Även om det förutsättes, att det belopp, som avsåge byggnadskreditiv
i färdigställda bostads- och affärsfastigheter, absolut sett icke
borde ha ökat mellan november 1953 och november 1954 och att den inträffade
ökningen på cirka 300 miljoner kronor till fullo hade placerats i
likvida tillgångar, skulle detta endast inneburit, att likviditetstalet för
samtliga banker stigit till 35,9 % och således fortfarande låge 3,2 % lägre
än november 1953. Det bör i detta sammanhang även beaktas, att den
överflyttning av byggnadskreditivgivningen från kommunerna till affärsbankerna,
som skedde genom överenskommelsen sommaren 1953, innebar
dels en minskning av affärsbankernas krediter till kommunerna, dels ock
en mycket kraftig ökning av i bankerna inlånade kommunmedel. Denna inlåningsökning,
som till stor del kom till stånd på grund av omläggningen
av sättet för finansieringen av bostadsproduktionen, borde rimligen i första
hand ha disponerats av bankerna för ökad byggnadskreditivgivning, och
hela ökningen av denna del av utlåningen kan därför icke betraktas såsom
en belastning på bankernas likviditetstal. Det kan slutligen vara skäl att
betona, att enligt överenskommelsen en ökad kreditgivning till bostadsproduktionen
skulle medföra en ytterligare åtstramning av kreditgivningen på
andra områden och icke innebära någon ändring av den målsättning i likviditetshänseende,
varom överenskommelse tidigare träffats.

Det har vidare från bankernas sida framhållits, att likviditetstalet för
november 1954 i stor utsträckning påverkats av inbetalningarna på statens
4 % obligationslån. En exakt beräkning av vad dessa inbetalningar
betytt för nedgången i likviditetstalet kan icke göras, men
vissa approximativa uppskattningar kunna dock företagas. Av bankerna
till riksgäldskontoret inbetalda belopp å nämnda lån uppgingo
vid månadsskiftet november/december 1954 till något över 400 miljoner
kronor, varav dock drygt 100 miljoner kronor avsågo inbetalningar
för obligationer, vilka intogos i bankernas egna portföljer. Sistnämnda belopp
har således icke påverkat bankernas likviditetstal. Förutsättes att
återstående 300 miljoner kronor uttogos från affärsbankernas inlåningsräkningar
en förutsättning, som givetvis är alltför gynnsam för affärsbankerna
— och att affärsbankerna voro nödsakade att realisera likvida tillgångar
till motsvarande belopp, skulle för att eliminera inverkan av inbe -

Bankoutskottets memorial nr 1

9

talningarna såväl de likvida tillgångarna som skulderna ökas med vardera
300 miljoner kronor. Detta skulle ha inneburit en höjning av likviditetstalet
för banksystemet som helhet med endast 1,8 % till 34,9 %.

Ovan gjorda beräkningar torde tillräckligt tydligt visa, att varken det
s. k. »avlyftningsstoppet» eller inbetalningarna på 4 % lånet kunna förklara
nedgången i bankernas likviditetstal mellan ultimo november 1953
och ultimo november 1954. Utvecklingen av banklikviditeten måste anses
som så mycket mera anmärkningsvärd, som det under tolvmånadersperioden
december 1953—november 1954 skett en betydande inlåningsökning.
Den kraftiga omsvängning i bankernas placeringspolitik, som ägt rum mellan
de två senaste tolvmånadersperioderna, framgår av nedanstående sammanställning
(i miljoner kronor).

Enligt en av Svenska bankföreningen publicerad undersökning av förändringarna
i bankernas kreditgivning mellan början av november 1953
och början av november 1954 skulle bankernas kreditgivning till allmänheten
ha ökat med totalt 1 116 miljoner kronor. Härav skulle 468 miljoner
kronor eller cirka 42 % av den totala ökningen hänföra sig till en ökning
av krediterna för byggnads- och anläggningsverksamhet. Krediterna till
kommunala företag och inrättningar ha å andra sidan fortsatt att minska.
Krediterna till industrin ha, vilket även var fallet under föregående års -

A. 1) Kassa, checkräkning hos riksbanken

och skattkammarväxlar......

2) Övriga likvida tillgångar (enligt
överenskommelsen).........

Summa likvida tillgångar
15. Skulder (enligt överenskommelsen) . .
O. Inlåning på:

1) checkräkning..............

2) uppsägningsräkning..........

3) sparkasseriikning...........

4) depositions- och kapitalräkning . . .

Summa inlåning

D. Utlåning:

1) Inrikes och utrikes växlar......

2) Remhourskrediter...........

3) Rån ...................

4) Allmänheten beviljade krediter i

räkning................

Summa utlåning

Föränc

r. ult.

Ult.

Ult.

Uti.

nov.

nov.

nov.

nov. 1952-

nov.

1953-

1952

1953

1954

nov. 1953

nov. 1954

1605

2172

1 567

+ 567

—

605

855

1 767

2 083

+ 912

316

2 460

3 939

3 650

+ 1479

—

289

8 486

10 087

11020

+ 1601

+

933

1976

2 050

2 032

+ 74

—

18

294

366

295

+ 72

—

71

1 856

1 913

1933

+ 57

+

20

6 039

7 487

8 592

+ 1 448

-4-

1 105

10165

11 816

12 852

+ 1 651

+ 1 036

2 488

2 573

2 866

+ 85

+

293

235

48

57

— 187

+

9

5 698

5 542

5 885

— 156

+

343

2 366

2 711

3 276

ce

4

+

565

10 787

10 874

12 084

+ 87

+ 1 210

10

Bankoutskottets memorial nr 1

period, ökat — under 1954 med 138 miljoner kronor — liksom grupperna
handel och servicenäringar samt samfärdsel, för vilka registrerats ökningar
på 244 miljoner kronor respektive 60 miljoner kronor. Den slutsats, som
drogs av det framlagda resultatet av undersökningen om förändringarna i
bankernas kreditgivning med fördelning på näringsgrupper under 1953 —
nämligen att kreditrestriktionerna totalt sett icke medfört någon minskad
kreditgivning till näringslivet — äger sålunda i ännu högre grad giltighet
under 1954.

Av den uppdelning, som gjorts av huvudrubriken handel och servicenäringar
framgår, att såväl parti- som detaljhandeln trots stabila och i vissa
fall sjunkande priser kraftigt ökat sina krediter i affärsbankerna. Även för
undergruppen handel med transportmedel — d. v. s. huvudsakligen bilkrediter
— har i likhet med föregående år ökningen i kreditgivningen varit
mycket kraftig, eller 75 miljoner kronor. Denna stegring måste anses så
mycket mera anmärkningsvärd, som riksbanken vid flera tillfällen hos affärsbankerna
enträget hemställt, att dessa i största möjliga utsträckning
borde söka undvika att bevilja krediter för finansiering av bilköp. En del
av den ökning av krediterna för andra ändamål, som skett under 1954,
torde ävenledes sammanhänga med finansiering av bilinköp.

Utvecklingen av insättarnas behållning och utlåningen under de elva
första månaderna 1954 var hos 84 av de största sparbankerna i stort sett
likartad med utvecklingen under perioderna januari—november 1952 respektive
1953. Den under 1954 i jämförelse med 1953 lägre inlåningsökningen
får betraktas som förvånansvärt liten med beaktande av att under
året ett premieobligationslån emitterats, samt att även inbetalningarna på
4 % statsobligationslånet troligen i icke ringa utsträckning dragit sparmedel
ur sparbankerna. Hos postsparbanken har däremot även under 1954
en fortsatt avsaktning i förhållande till den takt, varmed inlåningen ökade
under 1952, gjort sig märkbar, och inlåningsökningen låg cirka 55 miljoner
kronor lägre än under 1953. Då de i postsparbanken inlånade medlen troligen
i mindre utsträckning än de i sparbankerna innestående tillgodohavandena
utgöras av rena sparmedel och i större omfattning användas för
löpande utgifter, torde denna utveckling avspegla allmänhetens ökade inköp
av bland annat varaktiga konsumtionsvaror. Inlåningsutvecklingen
hos postsparbanken har givetvis under 1954 även i icke ringa utsträckning
påverkats av premieobligationslånet och statens 4 % obligationslån. På
grund av det minskade inlåningsunderlaget har även utlåningen från postsparbanken
betydligt reducerats. För centralkassorna har inlåningen under
perioden januari—november 1954 ökat kraftigt jämfört med motsvarande
period 1953 och understeg endast med cirka 10 miljoner kronor 1952 års
höga siffra på 106 miljoner kronor. Utlåningen var däremot i jämförelse
med 1953 i stort sett oförändrad, varför kassornas likvida tillgångar kunnat
ökas i icke obetydlig utsträckning.

Bankoutskottets memorial nr 1

11

Affärsbankerna 84 sparbanker

Ökning eller minskning av:

Ökning

eller minskning av:

Inlå-

ningen

Utlå-

ningen

(bev.bel.)

Inlån. ( + )
resp. ut-lån. över-skott (—)

Insättar-

behåll-

ningen

Utlå-

ningen

Inlån. ( +)
resp. ut-lån. över-skott (—)

l/l—30/11

1949

+ 659

+ 183

+ 476

+ 346

+ 346

—

1/1—30/11

1950

+ 580

+ 1 003

— 423

+ 299

4- 358

— 59

1/1—30/11

1951

+ 1 710

+ 1 099

4- 611

+ 302

+ 232

4- 70

1/1—30/11

1952

— 348

— 101

— 247

+ 505

+ 421

4- 84

l/l—30/11

1953

+ 1 425

+ 199

+ 1 226

+ 500

+ 425

4- 75

1/1—30/11

1954

+ 1 012

+ 1 089

— 77

+ 479

+ 454

4- 25

Postsparbanken

Centralkassor för jordbrukskred.

Ökninj

g eller minskning av:

Ökning i

eller minskning av:

Insättar-

behåll-

ningen

Utlå-

ningen

Inlån. (+ )
resp. ut-lån. över-skott (—)

Inlå-

ningen

Utlå-

ningen

Inlån. ( + )
resp. ut-lån. över-skott (—)

1/1—30/11

1949

+ 180

+ 100

4- 80

+ 55

4- 44

4- 11

1/1—30/11

1950

+ 96

+ 90

+ 6

+ 43

4- 56

— 13

l/l—30/11

1951

+ 183

+ 172

+ 11

4- 51

4- 33

4- 18

l/l—30/11

1952

+ 320

+ 380

— 60

+ 106

4- 51

4- 55

1/1—30/11

1953

+ 222

+ 253

— 31

+ 67

4- 80

— 13

1/1—30/11

1954

+ 167

+ 148

+ 19

+ 97

4- 82

4- 15

I utlåtande nr 27 till 1954 års riksdag uttalade bankoutskottet bland
annat, att det dåvarande ekonomiska läget snarast tydde på samhällsekonomisk
balans under 1954. En eventuell rubbning av denna balans torde
med hänsyn till då föreliggande tendenser, bland annat den ökade aktiviteten
inom näringslivet, snarare kunna utlösas av expansiva än av depressiva
faktorer.

Utvecklingen under sommaren och hösten 1954 innebar, att den ekonomiska
aktiviteten inom Sverige kraftigt stegrades, och tecken förekommo,
som tydde på att vissa risker förelågo för balansrubbningar. Kursutvecklingen
på aktiebörsen indikerade således, att marknaden bedömde aktiebolagens
vinstutsikter såsom gynnsamma, och den ökade produktionen medförde
en efterfrågan på arbetskraft, som på en del områden ledde till bristsituationer.
Den ökade konsumtionen inom landet för privata ändamål
avspeglade sig i en kraftigt ökad import av bland annat bilar. Den offentliga
diskussionen före avtalsförhandlingarnas inledande visade, att man på
arbetstagarsidan ansåg, att — bland annat beroende på bolagens gynnsamma
vinstutveckling speciellt inom vissa exportindustrier och den ökade produktionen
— utrymme funnes för en icke obetydlig lönehöjning under 1955.

För att minska de risker för balansrubbningar, som den ökade ekonomiska
aktiviteten kunde medföra, vidtogos under eftersommaren och hösten
vissa motåtgärder i dämpande syfte. Med verkan från och med den 1 oktober
1954 genomfördes således en omfattande frilistning av varor från det

12

Bankoutskottets memorial nr 1

s. k. dollarområdet — se härom nedan — dels för att hejda prisstegringsimpulser
på den svenska marknaden och genom en effektiv utländsk konkurrens
få fram prissänkningar, dels för att söka bryta den överkonjunktur,
som under den senaste tiden gjort sig märkbar inom vissa branscher. Utvecklingen
av affärsbankernas kreditgivning till allmänheten förlöpte icke
enligt de av riksbanken rekommenderade restriktiva linjerna, utan bankerna
finansierade tvärtom genom en fortsatt kreditexpansion i viss utsträckning
stegringen av den ekonomiska aktiviteten, trots att riksbanken vid
diskussioner med affärsbankerna vid flera tillfällen kraftigt understrukit
farorna av denna utveckling. Det framstod därför som icke längre tillräckligt
att arbeta endast via bankernas likviditet enligt rekommendationen
för att åstadkomma den erforderliga åtstramningen. Enligt fullmäktiges
mening syntes det nödvändigt att i det då rådande läget på annat sätt
åstadkomma en åtstramning av penning- och kapitalmarknaderna, och det
bedömdes därvid vara lämpligast att genom en statsupplåning på den
långa marknaden dels täcka det statliga lånebehovet, dels få till stånd en
åtstramning totalt sett.

Trots att lånetid och konverteringsvillkor utformats på ett för kreditinstituten
mycket gynnsamt sätt, hade det av riksgäldskontoret i slutet av
september 1954 utbjudna 3,5 % lånet icke inbragt större belopp än 255
miljoner kronor, vilket var helt otillräckligt för det statliga lånebehovet
under hösten. Efter gemensamma överläggningar mellan fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret beslöto fullmäktige i riksgäldskontoret därför
den 14 oktober att utbjuda ett 16-årigt olimiterat statslån, löpande med
4 % ränta och konvertibelt efter 12 år. Genom emissionen avsågs att placera
så stor del av den nödvändiga statliga upplåningen som möjligt på
den långa marknaden för att därigenom åstadkomma en kraftig åtstramning
av både penning- och kapitalmarknaderna. Då riksgäldskontoret den
25 oktober avbröt teckningarna å nämnda lån, hade ett belopp av 672 miljoner
kronor tecknats.

Samtidigt med tillkännagivandet av villkoren för 4 % lånet beslöto fullmäktige,
att riksbankens notering av utlåningsräntor, med undantag av
det officiella diskontot, skulle upphöra från och med den 15 oktober 1954.
Detta beslut innebar, att riksbanken i fortsättningen vid sin kreditgivning
till sina kunder — d. v. s. huvudsakligen kreditinstituten — var helt obunden
vad räntesättningen beträffade. Räntan å lån från riksbanken skulle
i fortsättningen vara rörlig och fastställas från fall till fall med hänsyn
tagen till bland annat det allmänna marknadsläget. Någon ändring av det
officiella diskontot vidtogs icke.

Vid de överläggningar, som ägde rum med kreditinstituten efter emissionen
av 4 % lånet, betonades från riksbankens sida, att åtstramningen av
penning- och kapitalmarknaden vore det primära. Det underströks även.
att en ränteförändring, som endast innebar en allmän, likformig höjning

13

Bankoutskottets memorial nr 1

från ett ränteläge till ett annat, vore tämligen meningslös då de svårigheter,
som utmärkt läget före höjningen komme att kvarstå efter densamma.
Riksbanken betonade, att vad som borde eftersträvas vore efter lånetyperna
differentierade och rörliga räntor. Såsom redan tidigare nämnts, ledde
överläggningarna med kreditinstituten till att tidigare av riksbanken utfärdade
rekommendationer beträffande räntesättningen för inteckningslan
och kommunala reverslån annullerades och ersattes med nya, vari endast
räntan å vissa tvper av lån angavs. Av sina annonserade räntesatser höjde
affärsbankerna det lägsta växeldiskontot med V2 % till 31U %, varjämte
räntan för vissa andra kommersiella lånetyper höjdes med mellan 1/i %
och V2 %. Räntan på byggnadskreditiv förblev dock oförändrad. På inlåningssidan
höjdes räntegottgörelsen för medel innestående på uppsägningsräkning
med Vi % till 1 %. Bortsett från de i riksbankens rekommendation
nämnda räntesatserna samt räntan för vissa borgenslån vidtogo sparbankerna
och postsparbanken inga ändringar av sina räntesatser.

Såsom ovan påpekats, kunna de goda konjunkturerna såväl inom Sverige
som i större delen av utlandet innebära risker för rubbningar av den prisstabilitet
och det framåtskridande av produktion och sysselsättning, som
kännetecknat de senaste åren. Dessa risker böra dock icke överdrivas, och
enligt fullmäktiges mening bör den dämpning av konjunkturen, som inom
vissa områden kan anses vara nödvändig, kunna genomföras i så god tid,
att av överkonjunkturen orsakade skadeverkningar i stort sett kunna elimineras.
En förutsättning härför är dock, att den genomsnittliga lönehöjningen
för 1955 såväl vad gäller samtliga som enskilda branscher icke gar
utöver ramen för vad den allmänna produktivitetsstegringen kan tillåta,
då detta i det rådande konjunkturläget skulle kunna innebära allvarliga
rubbningar av den ekonomiska stabiliteten. En kraftig nominell löneökning
skulle enligt fullmäktiges mening i dagens läge utlösa prisstegringsimpulser
och icke leda till en motsvarande reallönehöjning. Den höjda omkostnadsnivå,
som skulle bli följden av en kraftig löneökning, skulle även
medföra en allvarlig skärpning av konkurrensmöjligheterna på såväl den
inhemska som de utländska marknaderna. Det måste å andra sidan framhållas
vikten av att — om löntagarna äro beredda att iakttaga moderation
i sina lönekrav — företagarna genom prissänkningar söka åstadkomma den
reallönehöjning, som på grund av bland annat den gynnsamma produktionsutvecklingen
inom landet kan anses vara möjlig.

Det ekonomiska läget kräver även en fortsatt och skärpt kreditbegiänsning.
För att minska den i nuvarande situation alltför höga kreditefterfrågan
är kreditinstitutens medverkan fortfarande nödvändig. Kan denna
medverkan icke bli tillräckligt effektiv i nu tillämpade former, få de penningvårdande
myndigheterna överväga andra åtgärder för att åstadkomma
den erforderliga kreditbegränsningen.

14

Bankoutskottets memorial nr 1
Utrikeshandel och valutareserv

Nationalbudgetdelegationen beräknade i sin prognos vid årsskiftet
1953/54, att handelsbalansen under 1954 skulle komma att ge ett underskott
om 700 miljoner kronor. Härvid förutsattes att — vid ett i stort sett
oförändrat konjunkturläge — den realiserade exporten volymmässigt skulle
nedgå med cirka 3 % jämfört med 1953. Exportpriserna beräknades genomsnittligt
sjunka med omkring 5 %. På importsidan räknades med en
något högre totalvolym än 1953 eller densamma som 1952 års, medan
importpriserna skulle komma att nedgå med i genomsnitt cirka 5 % från
1953. Det s. k. bytesförhållandet med utlandet — d. v. s. förhållandet mellan
export- och importpriserna — skulle därmed bli i stort sett oförändrat.

Den under 1954 stegrade ekonomiska aktiviteten, som bland annat inneburit
en ökad produktion, större privat investeringslust och konsumtion
samt ett mera omfattande handelsutbyte med utlandet, har emellertid lett
till att utrikeshandeln kommit att visa avsevärda skiljaktigheter i jämförelse
med nämnda kalkyl. För närvarande beräknas således både exporten
och importen volymmässigt ha ökat med 9 respektive 13 % utöver den
faktiska utrikeshandeln under 1953. För exportens del har denna stegring
ägt rum främst genom ökade fartygsleveranser samt genom ökad export
av verkstads- och pappersindustriernas produkter. Den i förhållande till

1953 minskade trävaruexporten har i stort sett kompenserats av ökad
massaexport. Den volymmässiga ökningen på importsidan hänför sig framför
allt till en kraftigt ökad import av bilar och bildelar samt ökad införsel
av oädla metaller och arbeten därav. Införseln av flytande bränslen har
även visat en ökning, som dock motvägts av en minskning i importen av
fasta bränslen.

Prismässigt beräknas för närvarande en betydligt mindre nedgång än i
kalkylen — eller ungefär 1 % för såväl exporten som importen mot beräknade
cirka 5 %. Genom höjda priser på skogsindustriprodukter, främst
kemisk massa, har det prisfall, som inträffat för övriga exportvaror, kunnat
i huvudsak uppvägas. De prismässiga förändringarna för olika varugrupper
på importsidan ha varit av mindre omfattning.

Det ursprungligen beräknade importöverskottet om 700 miljoner kronor
har genom ovan nämnda pris- och volymmässiga förändringar blivit något
större och uppgick för tiden januari—november 1954 till 856 miljoner kronor
(f. å. 439 miljoner kronor). Under nämnda period uppgick importen
till 8 261 miljoner kronor (f. å. 7 383 miljoner kronor), medan exporten hade
ett värde av 7 405 miljoner kronor (f. å. 6 944 miljoner kronor). För hela

1954 torde importöverskottet komma att uppgå till omkring 850 miljoner
kronor, vilket skulle innebära en ökning med cirka 350 miljoner kronor
jämfört med 1953.

Riksbankens guld- och valutareserv minskade under 1954 med 147 mil -

Bankoutskottets memorial nr 1

15

joner kronor eller från 2 621 miljoner kronor vid årsskiftet 1953/54 till
2 474 miljoner kronor vid utgången av december 1954. Affärsbankernas
avista nettoposition gentemot utlandet förbättrades under perioden januari
—november 1954 med 21 miljoner kronor från en nettofordran om 3 miljoner
kronor per ultimo december 1953 till en nettofordran om 24 miljoner
kronor per ultimo november 1954. Av de preliminära siffrorna för december
1954 framgår, att under månaden skett en ytterligare förbättring i
affärsbankernas nettoställning gentemot utlandet med cirka 15 miljoner
kronor. Den totala valutareserven har sålunda under 1954 minskat med
cirka 110 miljoner kronor till cirka 2 515 miljoner kronor.

Valutareserven har förstärkts genom att under året tva svenska statsobligationslån
placerats på den schweiziska marknaden, nämligen dels ett
lån daterat den 1 maj 1954 på 50 miljoner schweiziska francs, dels ett lån
daterat den 30 november 1954 på 60 miljoner schweiziska francs. De båda
lånen, vilka emitterades till pari, löpa med 3 SU % ränta och förfalla till
inlösen 1969 — dock med rätt för riksgäldskontoret att återbetala lånen
helt eller delvis efter 10 år. Båda lånen erhöllo ett mycket gynnsamt mottagande
och övertecknades snabbt. Valutan för lånen erhölls i fria
schweiziska francs, vilka riksbanken mot likvid i svenska kronor övertog
från riksgäldskontoret.

Under 1954 har i likhet med tidigare år även förekommit en viss kreditgivning
till Norge. Förutom de privata krediter, som lämnats i samband
med de norska fartygsbeställningarna vid svenska varv, emitterades i april
för norska statens räkning på den svenska marknaden ett 15-årigt obligationslån
på 50 miljoner kronor. Nettoresultatet av dessa obligationslån —
de två svenska i Schweiz och det norska i Sverige — blev sålunda ett tillskott
till valutareserven om cirka 80 miljoner kronor.

Den förbättring av valutareservens sammansättning som skedde under
1953 har fortgått under 1954. Riksbankens egentliga guld- och dollarreserv,
d. v. s. exklusive guld och dollar erhållna inom den europeiska betalningsunionen,
har under 1954 stigit med 613 miljoner kronor eller från cirka
44 % av riksbankens totala guld- och valutareserv vid årsskiftet 1953/54
till cirka 71 %> vid senaste årsskifte. De s. k. EPU-valutorna, inklusive guld
och dollar erhållna under EPU-överenskommelsen, ha minskat med 718
miljoner kronor. Denna nedgång beror dels på det genom de månatliga
avräkningarna inom unionen under år 1954 uppkomna avräkningsunderskottet,
dels på återbetalningarna av den svenska EPU-fordran enligt de
överenskommelser, som träffats i samband med unionens förlängning till
den 1 juli 1955, varom närmare redogörelse lämnas å sid. 17. För gruppen
»Övriga valutor» har registrerats en nedgång om 42 miljoner kronor.

Förändringarna under året i riksbankens och affärsbankernas behållning
av guld och valutor framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor).

16 Bankoutskottets memorial nr 1

Valutareserven under 1954

Ultimo
dec. 1953

Ultimo
mars 1954

Ultimo
juni 1954

Ultimo
sept. 1954

Ult.

dec.

1954

tf

tf

tf

tf

Riks-

bankei

Affärs-

banker!

s

s

a

CO

Riks-

bankei

Affärs-

banker!

Sumim

Riks-

banker

• 2

£ *
j* AA

2 a
< tf
&

Summa

Riks-

banker

Affärs-

bankern

Summa

Riks-

banken

Guld och US-dollar

exkl. EPU......

1 147

160

1307

1226

156

1382

1 389

136

1525

1597

173

1770

1 760

Guld och US-dollar er-hållna under EPU-överenskoramelsen .

419

419

375

375

294

294

334

334

249

EPU-valutor1).....

970

-103

867

793

-125

668

761

— 186

575

564

- 80

484

422

Övriga valutor.....

85

- 54

31

62

- 85

— 23

43

- 76

-33

74

- 75

- 1

43

Summa guld och valutor

2 621

+ 3

2 624

2 456

- 54

2 402

2 487

-126

2 361

2 569

+ 18

2 587

2 474

'') Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU*överenskommelsen anslutna länderna
samt dessas valutaområden.

Anm. Per ultimo december 1954 hade affärsbankerna en avista nettofordran på utlandet om
39 miljoner kronor (preliminär siffra).

Handelsbalansens underskott för 1954 beräknas såsom ovan nämnts
uppgå till cirka 850 miljoner kronor. Detta underskott har emellertid i stort
sett eliminerats genom andra löpande transaktioner. Det s. k. sjöfartsnettot
uppskattas således preliminärt till cirka 900 miljoner kronor för 1954 mot
860 miljoner kronor för 1953. Å andra sidan ha övriga transaktioner över
bytesbalansen — turism, provisioner, försäkringar m. m. — liksom under
tidigare år givit ett underskott — cirka 35 miljoner kronor. De kända kapitaltransaktionerna
ha huvudsakligen på grund av nettot av de i Schweiz
för svenska statens räkning upptagna båda lånen och det på den svenska
marknaden för norska statens räkning emitterade lånet givit ett överskott om
cirka 75 miljoner kronor. Skillnaden mellan å ena sidan betalningsbalansens
överskott om cirka 90 miljoner kronor och å andra sidan valutautflödet
om cirka 110 miljoner kronor får bland annat ses mot bakgrund av den
förskjutning, som under det gångna året skett mellan varu- och betalningsströmmarna.
Till en del sammanhänger denna förskjutning med att leveransvärdet
av far tygsnybyggen från svenska varv under 1954 med omkring
100 miljoner kronor överstigit betalningarna för nybyggen.

En preliminär betalningsbalans för 1954 får följande utseende (som jämförelse
ha de definitiva siffrorna för 1953 medtagits).

Bankoutskottets memorial nr 1

17

Export f. o. b......................

Import c. i. f.......................

Sjöfartsnetto......................

Övriga löpande betalningar............

Bytesbalansens saldo................

Kapitaltransaktioner (netto)...........

Teoretisk förändring av valutareserven . . .
Verklig förändring av valutareserven.....

x) Beräknad siffra.

1953

1951

+ 7 657

+ 8 250

—

8 161

—

9 100

+

860

+

900

—

15

—

35

+

341

+

15

—

44

+

75

+

297

+

90

+

340

—

no

Valutareservens nedgång torde sålunda motsvaras av den ovan nämnda
förskjutningen mellan varu- och betalningsströmmarna. Med hänsyn tagen
till dels produktionsutvecklingen inom landet, dels de goda konjunkturerna
utomlands samt dels den under året ökade utländska efterfrågan på svenska
varor borde emellertid under 1954 en viss förbättring icke endast kvalitativt
utan även kvantitativt ha kunnat komma till stånd. Att så icke
skett sammanhänger bland annat med den starka ökningen av bilimporten,
en ökning som under de första elva månaderna 1954 jämfört med motsvarande
period 1953 uppgått till 186 miljoner kronor. Den ökade bilproduktionen
inom landet har därjämte medfört en icke oväsentligt ökad
import av för densamma erforderligt material.

I samband med EPU:s förlängning för tiden 1 juli 1954—30 juni 1955
ha bilaterala överenskommelser träffats mellan debitor- och kreditorländer
om konsolidering av viss del av vederbörande länders skulder till respektive
fordringar på unionen. Dessa överenskommelser inneburo dels vissa omedelbara
guld-dollarbetalningar från debitorländerna till kreditorländerna,
dels amorteringar i guld/dollar under en tidrymd av i regel 7 år. Vid dessa
direkta betalningar mellan debitor- och kreditorländerna minskas i motsvarande
mån vederbörande länders skulder respektive fordringar gentemot
unionen. Därjämte utbetalades vissa belopp till kreditorländer ur EPU:s
tillgångar i guld och dollar. Vidare fastställdes nya kvoter utgörande 120 %
av förutvarande kvoter. Tidigare system med olika trancher inom kvoterna
avskaffades, och över- och underskott regleras fr. o. m. den 1 juli 1954 på
basis av 50 % guldbetalning och 50 % kredit.

För Sveriges del inneburo dessa justeringar, att Sveriges fordran på EPU
efter avräkningen för juni 1954 å 104,7 miljoner kontoenheter (541,7 miljoner
kronor) reducerades till 73,2 miljoner kontoenheter (378,7 miljoner
kronor) dels genom en betalning av 9 miljoner dollar från EPU, dels genom
betalning av sammanlagt 22,5 miljoner dollar från debitorländer. Den nya
kvoten för Sverige utgör fr. o. m. den 1 juli 1954 1 G14 miljoner kronor mot
tidigare 1 345 miljoner kronor.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 8 sand. Nr 1

18

Bankoutskottets memorial nr 1

Sveriges kumulativa avräkningsöverskott, som vid årsskiftet 1953/54
upgick till 1 108 miljoner kronor, sjönk genom de inom EPU bokförda avräkningarna
under 1954 samt genom ovannämnda justeringar och bilaterala
amorteringar till 498 miljoner kronor vid årsskiftet 1954/55. Beloppen
avse ställningen efter avräkningama för november, vilka bokfördes i mitten
av december respektive år. Vid senaste årsskifte motsvarade det kumulativa
avräkningsöverskottet cirka 31 % av Sveriges kvot inom unionen.

I syfte att underlätta en anpassning till den väntade övergången till fritt
utväxlingsbara valutor genomfördes med verkan fr. o. m. den 1 oktober
1954 en omfattande frigörelse av importen från det s. k. dollarområdet.
Vid bestämmande av de varor, för vilka licens icke längre fordrades vid
import från dollarområdet, valdes huvudsakligen sådana områden, där det
kunde förväntas, att de pris- och konkurrensmässiga fördelarna, som voro
att vinna med en fri dollarimport, voro störst. Frilistningen omfattade således
förutom en del för produktionen viktiga råvaror, halvfabrikat, maskiner
och instrument även i betydande utsträckning rena konsumtionsvaror.
För en stor grupp andra varor — i huvudsak sådana varor, som äro frilistade
gentemot det s. k. O. E. E. C.-området men icke äro upptagna på dollarfrilistan
och vilka sålunda icke få importeras från dollarområdet utan
licens — lämnades tillstånd till import mot betalning i s. k. transitdollar eller
direkt till vederbörande inköpsland utanför dollarområdet. För några varuslag,
som icke äro upptagna på vare sig dollar- eller transitdollarfrilistan,
utfärdas i likhet med tidigare licenser, vilka avräknas under en av regeringen
fastställd dollarimportplan. I samband med ovan nämnda frigörelse
betonades, att denna endast utgjorde ett första steg och att frilistningen
sedermera komme att utsträckas även till andra varuområden.

I vilken utsträckning liberaliseringen bidragit till det ökade importöverskottet
är omöjligt att avgöra, bland annat beroende på att en ökad import
från dollarområdet delvis kan motsvaras av en minskning av importen från
andra områden.

Sedelutgivningen;

I skrivelse den 27 januari 1954 framhöll den av Kungl. Maj:t i november
1951 tillsatta kommittén för utredning om regleringen av riksbankens sedelutgivning
på längre sikt, att utredningen ännu ej vore i tillfälle att framlägga
förslag till definitiv lagstiftning i ämnet. Frågan om sedelutgivningsrätten
och vad därmed ägde samband hade nämligen visat sig kräva omfattande
utredningar och överväganden. Kommitterade ville därför anmäla
frågan om de förändringar i gällande provisoriska lagstiftning rörande riksbankens
sedelutgivningsrätt, som kunde anses erforderliga.

Utredningsmännen uttalade i sin ovannämnda skrivelse bland annat, att
beloppet utelöpande sedlar visade en betydligt lägre procentuell stegring
under 1953 än under åren 1951 och 1952. Under de fem sista månaderna

Banko utskottets memorial nr 1

19

1953 varierade således ökningsprocenten jämfört med föregående år mellan
4,5 % och 5,7 %. Den obegagnade sedelutgivningsrätten uppgick den 23
december 1953 — då högsta beloppet utelöpande sedlar registrerades — till
181 miljoner kronor motsvarande cirka 3,7 % av beloppet utelöpande sedlar
vid nämnda tidpunkt.

Den marginal för ökning av utelöpande sedlar, som förelåge inom ramen
för då gällande maximibelopp — 5 100 miljoner kronor — för sedelutgivningsrätten,
finge enligt utredningsmännens uppfattning bedömas såsom
otillräcklig. Erfarenheterna gåve nämligen vid handen, att sedelomloppet
växte något starkare än den totala produktionen inom landet även vid i
stort sett oförändrade priser. Enligt tillgängliga uppskattningar beräknades
ökningen av den totala produktionen under 1954 bli något större än under
1953. Dittills ingångna kollektivavtal syntes indikera en i stort sett
oförändrad lönenivå, och några större förskjutningar i prisnivån förutsåges
heller icke. Mot bakgrund av denna förmodade utveckling samt erfarenheterna
från 1953 ansågo utredningsmännen goda skäl föreligga för antagandet,
att beloppet utelöpande sedlar under 1954 komme att ligga 5 ä 6 %
högre än under 1953. Ett maximum för sedelutgivningsrätten på 5 200
miljoner kronor, vilket lämnade rum för en ökning av densamma med
5,7 % utöver det högsta beloppet utelöpande sedlar under år 1953, ansågs
därför med angivna utgångspunkter vara tillräckligt.

Utredningsmännen framhöllo emellertid, att till nämnda belopp om 5 200
miljoner kronor borde läggas en viss reserv — förslagsvis 300 miljoner kronor
— för att möta eventuella ökningar i sedelbehovet, som sammanhängde
med ändrade betalnings- eller kassahållningsvanor eller med sådan
ökning av produktionen och omsättningen, som ej kunde hänföras till en
försämring av penningvärdet.

I sitt yttrande över utredningsmännens skrivelse anförde fullmäktige
bland annat, att fullmäktige icke ansåge sig böra upptaga någon principiell
diskussion rörande hela det problemkomplex, som sedelutgivningsrätten
utgjorde, utan detta finge ske vid fullmäktiges ställningstagande till utredningens
slutliga förslag. I avvaktan på detta ansågo sig fullmäktige intet
ha att erinra mot i skrivelsen framlagt förslag.

I proposition nr 108/1954 framlade Ivungl. Maj:t för riksdagen utredningens
förslag till höjning av maximibeloppet för riksbankens sedelutgivningsrätt
från 5 100 miljoner kronor till 5 500 miljoner kronor. Sedan riksdagen
för sin del godkänt vad Ivungl. Maj:t sålunda föreslagit, utfärdades
lag (nr 326) med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning
med giltighet från och med den 1 juli 1954 till och med den 30 juni
1955.

Vid rapportdagarna under 1954 har jämfört med motsvarande rapportdagar
föregående år — bortsett från topp- och bottenläge orsakade av påskhelgens
förskjutning mellan 1953 och 1954 — den procentuella ökningen i

20

Bankoutskottets memorial nr 1

beloppet utelöpande sedlar varierat mellan 3,4 % och 7,4 %. Spännvidden
mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar har under 1954 varit
1 000 miljoner kronor. Högsta beloppet — 5 189 miljoner kronor — registrerades
den 23 december och lägsta — 4 189 miljoner kronor — den 22
maj.

Obligationsmarknaden m. m.

Kurserna för guldkantade obligationer undergingo från årsskiftet 1953/
54 och fram till slutet av september 1954 endast små variationer. För långfristiga
10-årsbundna 3V2 % statsobligationer varierade köpkurserna mellan
99Vi och 993A % och för äldre konvertibla 3V2 % lån mellan 98 och
98V2 %. I samband med tillkännagivandet av emissionen av det den 15
oktober 1954 daterade 3V2 % statsobligationslånet, vars villkor bedömdes
såsom gynnsammare för kapitalmarknadsinstituten än villkoren för tidigare
motsvarande lån, skedde en nedjustering av obligationskurserna. Köpkurserna
för obligationer tillhörande ovan nämnda slag av lån sjönko sålunda
under slutet av september och början av oktober med cirka 1 %. De
den 14 oktober tillkännagivna villkoren för statens 4 % obligationslån av
den 10 november 1954 medförde en ytterligare sänkning av nämnda köpkurser
med cirka 5 å 6 %. För statens 3V2 % lån av 15/12 1944 och 10/2
1952 noterades sålunda den 15 november köpkursen 92 %, motsvarande en
effektiv avkastning av cirka 3,9 % per år. För statens långa 3 % lån skedde
en motsvarande nedjustering av köpkurserna till en lägsta nivå av omkring
83—84 %. Under återstoden av året skedde successivt en uppjustering av
köpkurserna, och vid årets slut köpnoterades 1944 och 1952 års lån i 95%
respektive 96 %, motsvarande en årlig effektiv avkastning av 3,71 och
3,69 %. För statens 3 % lån noterades vid ingången av 1954 köpkursen
93j/2 %, motsvarande en effektiv avkastning av 3,21 % per år för räntelånet
av år 1934 och 3,30—3,34 % för 1945—46 års lån, medan vid årets slut samma
lån köpnoterades i 89 %, motsvarande en avkastning av för räntelånet
av år 1934 3,37 % per år och för 1945—46 års lån 3,60—3,53 %.

Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper
av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

31/12 1953 31/12 1954

Skattkammarväxlar........... 487 830

Statsobligationer............. 1 759 1 896

Summa statspapper 2 2^6 2 726

Övriga obligationer............ 540 541

Totalt innehav 2 786 3 267

Diskontot för skattkammarväxlar med 3—5 månaders löptid, som efter
diskontosänkningen i november 1953 av riksgäldskontoret fastställdes till
cirka 1,8—2,0 % per år, har under 1954 varit oförändrat.

Bankoutskottets memorial nr 1

21

I proposition nr 14 till 1954 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag’
till permanent lagstiftning angående rätt för skogsägare att göra insättning
på särskilt skogskonto i bank. Härjämte föreslogs, att fysisk person, oskift
dödsbo eller familjestiftelse, som i riksbanken hade verkställt insättning å
investeringskonto för skog enligt lagen den 14 december 1951 (nr 783),
skulle äga rätt att från och med den 1 september 1954 utan inskränkning
uttaga medlen. Hade medlen icke uttagits före utgången av år 1954, skulle
desamma anses vara insatta å skogskonto och följa de nya reglerna för
dessa konton. Sedan riksdagen för sin del med viss ändring godkänt vad
Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, utfärdades lag i ämnet den 22 april 1954
(nr 142—144).

De enligt lagen den 14 december 1951 (nr 783) i riksbanken gjorda insättningarna
å investeringskonto för skog uppgingo vid budgetårsskiftet
1954/55, då den ovan nämnda lagen om skogskonton trädde i kraft, till
cirka 121 miljoner kronor. Under tiden 1 september—31 december 1954
uttogos sammanlagt 23 miljoner kronor. Per den 31 december 1954 innestodo
å investeringskonto för skog 98 miljoner kronor, varav cirka 70 miljoner
kronor insatts av bolag och andra juridiska personer och cirka 28
miljoner kronor av fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse. Det
senare beloppet överfördes per den 1 januari 1955 till i ovannämnda proposition
(nr 14/1954) föreslagna skogskonton. De av juridiska personer insatta
medlen kvarstå däremot å investeringskonto för skog och följa de
för dessa konton gällande reglerna.

I enlighet med beslut av 1950 års riksdag återbetalades i januari 1951,
1952 och 1953 tillhopa 272 miljoner kronor av de insättningar av aktiebolags
vinstmedel i riksbanken, vilka skulle ske enligt lagen den 23 april 1948
(nr 175). Återstående belopp å detta konto utgjorde — inklusive krediterade
räntor — vid årsskiftet 1953/54 94 miljoner kronor, vilket återbetalades
i början av januari 1954.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1954 har guldbehållningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år ha upplupna ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1954 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig på
bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under år 1954 redovisas med ett belopp av
50 822 246 kronor och 76 öre.

22

Bankoutskottets memorial nr 1

Utgående

1953

1

9

5 4

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning.................

481 573 549

04

583 650 768

54

Övervärde å guld...............

648 821 324

04

786 349 385

63

1 370 000 154

17

(1130 394 873

08)

Skiljemynt....................

5 556 940

02

15 383 107

29

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, m. m...................

22 816 123

89

9 888 065

42

Skattkammarväxlar..............

487 000 000

_

830 000 000

_

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

2 298 805 131

—

2 436 864 847

—

3 266 864 847

(2 785 805 131

-)

Diskonterade växlar..............

45 620 417

43

16 186 670

77

Hypoteks- och kommunlån..........

206 561 362

68

64 692 981

10

Kredit i checkräkning............

104 533 469

63

17 649 762

45

Avbetalningslån................

58 227 454

81

55137 371

71

På indrivning beroende växlar och lån . .

66 331

48

7 270

77

153 674 056

80

(415 009 036

03)

Utländska statspapper............

423 810 255

_

485 568 064

_

Utrikes växlar.................

68 408 673

46

126 149 361

80

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp..................

998 548 784

30

492 635 732

50

i Utländska sedlar................

953 725

99

806 151

56

1 105 159 309

86

(1 491 721 438

75)

| Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel...............

6 767 843

18

6 767 843

18

J Övriga tillgångar................

60 410 328

25

54 936 544

93

Sveriges kvot i Internationella valuta-

fonden .....................

517 321 000

—

517 321 000

—

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnadsbankens grundfond, inbetalt

belopp.....................

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

6 539 266 914

20 j

6 603 459 128

65

Bankoutskottets memorial nr 1

23

balansräkning

1953

1

9

5 4

Kronor

Kronor

Kronor

4 835 431 771

5 086 871 726

—

2 130 996

25

3 790 946

36

362 815 174

50

288 891 532

23

180 173 500

55

150 034 096

71

1 960 115

55

1 964 163

56

440 889 792

50

(544 948 790

60)

475 906

56

475 906

56

93 691 785

74

—

—

114 238 229

34

97 523 799

99

45

—

—

216 234

90

98 215 941

(208 405 921

64)

234 931 279

63

302 488 234

26

14 717 935

36

8 541 263

06

50 000 000

_

50 000 000

—

65 000 000

—

65 000 000

—

20 000 000

—

20 000 000

—

6 767 843

18

6 767 843

18

682 384

01

520 430

21

15

79 838 046

20

50 822 246

76

193110 520

(222 288 273

39)

387 969 780

67

387 959 413

71

88 442 165

66

81591 291

16

6 539 266 914

20

6 603 459 128)65

Internationella valutafonden .

Skulder

Utelöpande sedlar...........

Utelöpande postremissväxlar ....

Checkräkning (statliga myndigheter)
> (bankaktiebolag) . . .

» (andra insättare) . . .

[ Depositions- och kapitalräkning . . .

j Spärrkontomedel............

i Investeringskontomedel........

! Skogskontomedel............

| Kursdifferenskonto...........

j Övriga skulder.............

| Grundfond................

| Avbetalningslånefond.........

I Reservfond...............

Pensionsfonder.............

j Balanserade vinstmedel:

j från föregående år.........

vinst för året ............

I Internationella återuppbyggnadsbanken .

Ansvarsförbindelser kr. 313 270:—.

Därtill kommer den ej inbetalda delen av riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken i Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000 (4000 st. aktier å Schvv. Frcs 2 500: —), utgörande
75 "4 av beloppet eller Schw. Frcs 7 500 000: —.

24

Bankoutskottets memorial nr 1

Vinst- och

1953

1 9

5 4

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

I

i

Inom linjen förda växlar och lån.........

861

—

60 425 0£

Kantor å inlåningsräkningar...........

372 096

62

18 117! 1£

78 545

»|28

(372 958

62

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige............

68 369

68

67 463

20

j

Suppleanter...........

11 113

11

11238

19

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem......

142 499

85

140 746

66

221 982

64

219 448105

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön till ordinarie tjänstemän i allmänhet. . .

3116 801

40

3113 099

55

Nettolön till tjänstemän å indragningsstat .

16 315

20

14 528

55

Tilläggsarvode enl. § 35 avlöningsregl. . . .

_

—

1 233

80

Ställföreträdararvoden.........

4 780

65

6 000

!

Kallortstillägg..........

2181

73

2 100

Vikariatsersättning............

49 795

45

38 748

60

Felräkningspengar.........

3 012

17

*1 939

Övertidsersättning, m. m......

13 791

50

12 648

35

3 206 678

10

3 190 291

35

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön.............

1 197 365

64

1 038 540

70

Kallortstillägg.........

1143

35

1 554

17

Vikariatsersättning...........

11 940

75

5 094

80

Arvode till ombudsmannen i Malmö ....

3 600

3 600

Ersättning till tillfälliga befattningshavare .

1 020 379

84

968 496

60

övertidsersättning, m. m..........

12 799

15 878

70

2 247 228

58

2 033164

97

Arvoden och särskilda ersättningar, m. in.

Personliga lönetillägg.......

66

71

Gratifikationer och belöningar.......

2 290

4150

_

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 avi. regi. .

13 736

11

17174

72

Rörligt tillägg.........

2 377 640

05

2 274 946

70

Barntillägg.......

3 483

30

1 863

2 397 216

17

2 298 134

42

7 741 038

79

(8 073 105

49)

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner.......

1 045 746

29

1 068 131

92

Familjepensioner......

385 717

34

387 459

94

Diverse pensioner och understöd .

16152

40

16 235

75

Rörligt tillägg........

786 622

42

787.-81

65

2 259 709

26

(2 234 238|45)

ICIO 680302j56)|

Transport

10 079 290!

33

Bankoutskottets memorial nr 1

25

förlusträkning

1953

1

9

5 4

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar...................

2 425 545

84

878 074

77

Räntor å hypoteks- och kommunlån.......

7 457 601

18

4 298119

54

Räntor å kredit i checkräkning, m. in.......

2 963 616

41

2 625 146

—

Räntor å avbetalningslån..............

2 308 135

30

2 197 253

66

Avgifter för kredit i checkräkning........

26 301

46

7 242

13

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

2 259

66

2 346

43

10 008 182

53

(15 183 459

85)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

29 491272

27

30 846 468

Räntor å svenska statspapper och obligationer .

50 031 385

24

23 092 727

66

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel..................

223 338

82

223 338

82

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

365 989

17

425 711

10

Provisioner, m. m...................

437 859

98

145 822

66

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond.......................

68 570

—

325 866

—

Ersättning för förvaltning av statens egnahems-

lånefond in. fl. fonder...............

261 401

—

245 850

50

Inkomster av fonden för hantverks- och små-

industrikredit....................

2 637

73

2 650

02

I Köpeskilling för försålda fastigheter.......

—

—

825 000

—

Inkomster av fastigheter..............

331 492

91

319 685

29

Courtage å obligationer...............

230 757

07

90 767

08

Kassaöverskott....................

5 818

70

3 357

95

Diverse .........................

5 515

48

8 923

63

25 709 700

71

(51 964 766

10)

/

/

/

/

/

/

/

/

I y/''

Summa

96 639 498

22 |

! | 66 564 351

24

26

Bankoutskottets memorial nr 1

Vinst- och

1953

1

9

5 4

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvalfningsutgifter, m. m.

(10680302

56)

Transpc

rt

10 079 290

33

Fastighetsunderhåll.................

360 160

42

338 031

64

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

133 242

32

130 650

90

Rengöring inom fastigheterna...........

183 070

64

171186

01

Värme och belysning................

229 758

59

217 744

21

Inventarier och deras underhåll..........

196 561

72

253 498

93

Materialier, tidningar, m. m.............

269 836

76

344 061

58

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

790 512

47

864 977

94

Inventeringar och inspektion vid avdelningskon-

toren.................

29 802

50

33 259

45

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .

109 313

83

86 717

77

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

51441

09

46 886

91

Sedelförstöringsanläggning i Tumba.......

138 658

19

7 282

—

Vissa heredskapsutgifter..............

917 712

41

108 391

35

Övriga förvaltningsutgifter.............

291 917

72

266 026

24

2 868 714

93

(3 701 988

66)

F.rsatta kassaförluster................

5 768

76

9125

32

Courtage å obligationer...............

82 967

35

21 957

43

Diverse .........................

2 010

05

9 919

—

41001

75

(90 746

16)

Kostnader för sedeltryckeriet...........

990 564

64

1 123 355

10

Kostnader för pappersbruket ...........

1 337 850

—

1 629 742

37

2 753 097

47

(2 328 414

64)

Summa utgifter och förluster...........

16 801 452

02

15 742104

48

Saldo vinst.......................

79 838 046

20

50 822 246

76

Summa

96 639 498

22 |

66 564 351

24

Bankoutskottets memorial nr 1

27

förlusträkning

Inkomster och vinster

1953

Kronor

19 5 4

Kronor

96 639 498

22

Summa

96 639 498

22

Kronor

66 564 351

24

66 564 351

24

28

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1953 och
1954 års slut

1953

1954

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

62 807

50

72 347

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

18 808 600

—

18 323 600

—

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1800 000

_

Vissa utländska obligationer och fordringar.......

49 000 000

—

49 000 000

—

Summa

69 671 407

50

69 195 947

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset................

5 710 000

—

5 710 000

_

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

_

Göteborg......................

1535 000

—

1 535 000

_

Malmö..........................

49ä 000

4.9.^ nnn

Falun...................

9FiO OOO

9^n nnn

Gävle......................

OOO

nnn

Halmstad.......................

410 000

_

410 000

_

Härnösand.......................

290 000

—

290 000

_

Jönköping.....................

226 000

—

226 000

_

Karlstad......................

185 000

—

185 000

Kristianstad.....................

300 000

—

300 000

_

Linköping........................

307 000

—

307 000

—

Luleå.......................

290 OOO

39n nnn

Mariestad......................

250 000

_

250 000

_

Norrköping.......................

360 000

—

_

_

Nyköping........................

518 500

—

518 500

_

Sundsvall.....................

325 000

—

_

Uppsala........................

618 000

—

618 000

—

Visby.....................

94.0 OOO

0An nnn

Växjö.......................

4K1 OOO

a 21 nnn

Örebro........................

39S OOO

29^ nnn

Östersund.......................

220 000

—

220 000

_

Tumba...................

3 823 100

—

3 823100

_

Sedelförbränningshuset, Tumba..........

—

200.000

_

Diverse valv......................

125 000

—

125 000

—

Summa

18 808 600

_

18 323 600

Bankoutskottets memorial nr 1

29

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1954 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande
tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret.........................

5 249

>)11 703 086

33

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

1303

3 612 931

—

Malmö................

1257

*)3 578 252

—

Falun.................

453

1 160 857

—

Gävle ................

1 113

1 919 475

-

Halmstad..............

363

869 315

—

Härnösand .............

1090

2 091 589

—

Jönköping..............

809

1 598 326

—

Kalmar ...............

228

494 233

—

Karlskrona.............

294

512 384

—

Karlstad...............

363

870 238

—

Kristianstad.............

373

1 009 125

—

Linköping..............

1 257

2 760 335

—

Luleå.................

1 474

2 828150

—

Mariestad..............

247

624 576

38

Nyköping..............

353

889 409

—

Umeå ................

814

1 982 626

—

Uppsala...............

2 817

9 925 439

—

Visby.................

362

1 086 248

—

Vänersborg.............

162

394 574

—

Västerås...............

739

1 495 696

—

Växjö................

306

816 200

-

Örebro................

568

1 245 380

—

Östersund..............

645

1 668 927

Summa

22 639

55137 371

|71

'') På indrivning beroende medel, kr. G 906: 70 inkluderas ej häri.
*) > > » » , » 304:07 » » »

30

Bankoutskottets memorial nr 1

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1954
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår
i riksbankens balansräkning.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

14 448

12 758 896

98

4 551

4 466 690

23

5 435

5 089 927

02

1523

1374 304

28

2 399

2 277 470

88

821

756 618

—

2 200

2 092 550

40

1 944

2 022 458

09

1096

1 218 569

01

750

795 112

42

1598

1 555 007

13

1 117

1 149 280

—

2 051

2175 370

23

1763

1 932 120

65

1371

1 462 181

79

1 524

1 535 968

—

1425

1 682 307

98

1377

1 550 587

—

229

216 646

—

1367

1 503 053

60

1 942

1 938 963

75

688

742 523

20

1 691

1 661312

59

749

749 545

90

54 059

52 707 465

13

Huvudkontoret............

Avdelningskontoret i: Göteborg . . .

Malmö ....
Falun ....
Gävle ....
Halmstad . .
Härnösand .
Jönköping .
Kalmar . . .
Karlskrona .
Karlstad . .
Kristianstad
Linköping .
Luleå ....
Mariestad . .
Nyköping . .
Umeå ....
Uppsala . . .
Visby ....
Vänersborg .
Västerås . .
Växjö ....
Örebro . . .
Östersund .

Summa

Bankoutskottets memorial nr 1

31

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1954 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

4 639

53 022 706

82

Avdelningskontoret i: Göteborg................

1 942

5 268 328

64

Malmö.................

651

3 588 557

35

Falun..................

1880

5 984 604

32

Gävle..................

3 080

8 047 726

55

Halmstad...............

2 502

10 340 510

09

Härnösand ..............

5 407

12 835 726

70

Jönköping...............

1085

4 688 122

47

Kalmar.................

1 694

6 059 352

50

Karlskrona..............

1 752

6 648 961

03

Karlstad................

3 528

10 770 473

84

Kristianstad..............

3 737

14 741 659

58

Linköping...............

2 287

8 932 074

15

Luleå..................

6 246

14 479 877

57

Mariestad...............

1722

6 562 188

37

Nyköping...............

1 926

9 469 995

71

Umeå..................

4 743

14 295 017

96

Uppsala................

2 235

7 865 434

68

Visby..................

2 042

5 881 584

49

V änersborg..............

4 217

14 477 785

77

Västerås................

1085

3 915 586

13

Växjö.................

2 054

6 935 559

53

Örebro.................

1069

2 421 784

98

Östersund...............

4187

10 960 404

60

Summa

65 710

248194 023

83

32

Bankoutskottets memorial nr 1

Den 31 december 1954 utestående lan, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på
följande olika lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren som

huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån..........

20 689

109 273 473

61

Bostadsegnahemslån..........

11552

48 710 244

43

Uppskovslån.............

335

83 735

74

Nybyggnadslån.............

16 421

23 875 431

87

Förbättringslån...........

5191

12 742 224

59

1942 års tilläggslån.........

2 622

3 864 325

82

Lån till estlandssvenskar.......

40

259 047

45

Premielån............

4 707

i Öb i i vrL

w rL

Gödselvårdslån...........

249

115 454

50

Täckdikningslån.............

1682

1306 060

01

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

—

_

_

Siloanläggningslån........

137

42 121

10

Transport

63 625

205 139 911

34

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån..........

86

1«1U uoz

Arbetarsmåbrukslån............

1487

27 869 879

74

Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .

64

1020 384

55

Bostadsegnahemslån ........

375

12 988 724

27

Uppskovslån.............

12

6 570

63

1942 års tilläggslån............

61

1 013 521

—

Summa

65 710

248194 023

83

Bankoutskottets memorial nr 1

33

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd;
stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1954 utestående stödlån fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.........................

476

2 291 223

_

Avdelningskontoret i: Göteborg................

53

85 540

—

Malmö.................

198

630 420

—

Falun..................

95

175 590

—

Gävle..................

739

881 427

04

Halmstad...............

211

596 564

85

Härnösand...............

514

740 600

—

Jönköping...............

1054

2 785 397

31

Kalmar.................

1928

4 860 709

62

Karlskrona..............

353

587 560

—

Karlstad................

351

1 173 190

—

Kristianstad..............

602

1 722 745

98

Linköping...............

1196

4 200 753

—

Luleå..................

1 772

2 592 570

—

Mariestad...............

872

2 288 560

35

Nyköping...............

459

1 869 130

—

Umeå..................

3124

5 379 340

—

Uppsala................

293

1 283 560

—

Visby..................

652

1 723 778

—

Vänersborg..............

505

1 299 163

08

Västerås................

493

1 867 800

—

Växjö.................

641

1514 800

—

Örebro.................

817

3117 460

—

Östersund...............

830

1 531 450

—

Summa

18 258

45 199 332

23

3 — Bihang till riksdagens -protokoll 1955.

8 saml. Nr 1

34

Bankoutskottets memorial nr 1

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 14 maj 1954, utsågos till fullmäktige för valperioden 1954—
1957 herr Mats Lemne (omvald) och herr Ragnar Persson (nyvald efter
herr Allan Andersson).

Till suppleanter utsågos samtidigt

för herr Lemne herr Sundén (omvald)

» » Persson » Gösta Skoglund (nyvald).

Fullmäktige utsågo därefter samma dag för tiden till dess nytt val av
fullmäktige år 1955 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);

till riksbankschef: herr Lemne (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarskiöld (omvald).

Sedan Kungl. Maj:t utnämnt riksbankschefen Lemne till landshövding
i Älvsborgs län från och med den 1 januari 1955, hava fullmäktige förordnat
honom att under tiden från och med 1 januari 1955 tillsvidare till
utgången av mars samma år uppehålla befattningen såsom riksbankschef.
Kungl. Maj:t har beviljat honom tjänstledighet under samma tid från
landshövdingeämbetet, och delegerade för riksdagens verk hava medgivit,
att vikariatslön må utgå till honom under tiden för förordnandet.

Genom beslut den 3 december 1954 förordnade Kungl. Maj:t enligt § 72
regeringsformen f. d. landshövdingen Conrad Jonsson att för tre år från
och med den 3 december 1954 vara fullmäktig i riksbanken (förlängt förordnande)
.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige
den 14 maj 1954 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1955
försiggått herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt
överdirektören och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören
Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig
ledamot (samtliga omvalda).

Bankoutskottets memorial nr 1

35

Till suppleanter hava utsetts: för ordföranden herr Kristensson, för
Ekengren bankokommissarien Helge Borggren samt för Lundquist chefen
för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson (samtliga
omvalda).

§ 3.

Med anledning av att herr Allan Andersson avgått som fullmäktig beslöto
fullmäktige den 14 maj 1954 att för återstoden av året utse herr
Olof Andersson att vara ledamot av delegerade för riksdagens verk.
Samtidigt utsågs herr Rubbestad att för samma tid vara suppleant för de
av fullmäktige valda ledamöterna av delegerade.

Fullmäktige hava sedermera den 9 december 1954 beslutat till delegerade
för år 1955 omvälja herrar Kristensson och Olof Andersson med herr
Rubbestad som suppleant.

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika
avdelningskontoren torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll
den 2 och den 29 december 1954.

§ 5.

Riksbankens avdelningskontor i Norrköping och Sundsvall
hava nedlagts från och med den 1 juli 1954 och dessa kontors verksamhet
har överflyttats till kontoren i Linköping respektive Härnösand.

I samband därmed har indelningen i lånedistrikt ändrats så, att den
numera i hela landet helt sammanfaller med länsindelningen.

Kontorsfastigheterna i Norrköping och Sundsvall samt i Malmö hava
med riksdagens bemyndigande (jfr. Bo:U:s uti. nr 32/1954) försålts till
respektive Norrköpings stad, Sundsvalls stad och Malmö stad. I avtalet
med Malmö stad har intagits förbehåll om att stadens tillträde till fastigheten
skall ske först sedan riksbanken flyttat in i nya lokaler på annat
håll.

Riksbanken har förhandlat med Fastighetsaktiebolaget Spinneriet, ett
dotterbolag till AB Skånska Cementgjuteriet, angående förhyrning av lokaler
för avdelningskontoret i Malmö i en nybyggnad, som är under uppförande
inom kvarteret Spinneriet, därstädes.

Vid huvudkontoret har från och med den 1 juli 1954 inrättats en ny
avdelning, benämnd utrednings- och forskningsavdelningen.

Den 10 juni tillsatte fullmäktige en kommitté med uppgift att utreda
frågan om valutaärendenas handläggning (jfr. Bo:U:s uti. nr 28/1954).
Kommitténs arbete är ännu ej avslutat.

Vaktmästar- och biträdespersonalens arbetsuppgifter hava varit föremål
för undersökning av en av fullmäktige utsedd utredningsman, bankokommissarien
Sture Laurén. Avsikten har varit att närmare klargöra i vad mån

36

Bankoutskottets memorial nr 1

personal, tillhörande dessa kategorier, kan användas för arbetsuppgifter,
som eljest åvila tjänstemän i högre grader. De förslag, som utredningsmannen
redovisat, hava delgivits personalföreningarna. Sedan dessa föreningar
haft tillfälle yttra sig, komma fullmäktige att taga ståndpunkt till förslagen.

Fullmäktige hava vidare uppdragit åt förenämnda utredningsman att
inkomna med förslag angående maskin, reparatörs- och eldarpersonalens
löneställning m. m.

§ 6.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,
Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Indonesien, Italien, Japan,
Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen,
Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungem, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade b etalningsöverenskommelserna.

§ 7.

Europeiska betalningsunionen (EPU) har förlängts t. o. m.
den 30 juni 1955. Förlängningen förbands med en viss bilateral konsolidering
av gentemot EPU utestående fordringar och skulder jämte viss kontantbetalning
till fordringsägarländerna ur unionens konvertibla tillgångar.

För Sveriges del innebär denna reglering bl. a. att återbetalningsöverenskommelser
träffats med Danmark (avseende svensk fordran å $ 7 miljoner),
Frankrike ($ 20 miljoner), Italien ($ 6 miljoner), Norge ($ 7 miljoner) och
Storbritannien ($ 48 miljoner). De av Sverige ingångna överenskommelserna
avse alltså återbetalning av sammanlagt $ 88 miljoner. Kontantdelen,
avseende $ 22,5 miljoner, betalades i juli i dollar, medan resterande $ 65,5
miljoner skall erhållas i amorteringar i guld eller konvertibla valutor under
tiden fram till den 1 juli 1961 beträffande alla länder utom Italien. Det
gentemot Italien konsoliderade beloppet skall vara återbetalat den 1 juli
1959. (Jfr. prop. 1954: 219). Vidare har Sverige erhållit $ 9 miljoner i guld
ur betalningsunionens konvertibla tillgångar.

§ 8.

Vissa nya arbetsuppgifter hava under året tillförts riksbanken. Sålunda
har förvaltningen av de s t ö d 1 å n, som med stöd av Kungl. kungörelserna
1951 nr 369 och 766 samt 1952 nr 764 beviljats jordbrukare, vilka lidit
förlust på grund av skördeskador under åren 1950—1952, från och med
den 1 juli 1954 överförts från lantbruksnämnderna till riksbanken (Kungl.
Maj:ts brev till fullmäktige den 30 juni 1954). Antalet lån som överfördes
utgjorde 18 098 till ett sammanlagt belopp av 44 907 645 kronor.

37

Bankoutskottets memorial nr 1

Riksbanken har sedermera fått sig anförtrott att utgiva och förvalta
de stödlån, som beviljats till följd av skördeskador, uppkomna under år
1954 (jfr. Kungl. kungörelse den 10 dec. 1954, nr 723). Enligt uppgift hade
före årsskiftet 1954/55 inkommit sammanlagt 12 909 ansökningar om stödlån
enligt sistnämnda kungörelse, avseende ett belopp om cirka 35,9 miljoner
kronor. Av dessa ansökningar avse 9 632 Norrbottens och Västerbottens
län.

Den å sid. 33 intagna sammanställningen upptar sammanlagda antalet
stödlån, som förvaltades av riksbanken vid utgången av år 1954.

Vidare har riksbanken fått till uppgift att medverka vid handläggningen
av s. k. industrigarantilån. För dylika lån, som utlämnas enligt
Kungl. kungörelse den 4 juni 1954 (nr 409) med vissa bestämmelser rörande
statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m., skall
i varje län finnas ett lokalorgan. I de län, där företagareförening med rätt
att utlämna lån av statsmedel finnes, utgör föreningen lokalorgan. I annat
län är riksbankens kontor sådant organ. För närvarande äro elva riksbankskontor
(huvudkontoret — för Stockholms stad samt avdelningskontoren
i Malmö, Falun, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Mariestad,
Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro) lokalorgan.

Fullmäktige hava i yttrande till Kungl. Maj:t senast den 18 november
1954 förklarat, att riksbanken är beredd övertaga samtliga förvaltningsåtgärder
beträffande värnpliktslånen. Frågan är för närvarande
föremål för utredning genom av chefen för försvarsdepartementet tillkallade
sakkunniga (jfr bil. 22 till 1955 års statsverksprop., punkten 41).

§ 9.

Enligt Kungl. förordning den 27 mars 1954 (SFS nr 142) om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, har möjlighet öppnats för
vissa skattskyldiga, som ha att uppgiva intäkt av skogsbruk, att erhalla
uppskov med taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för den del
av intäkten, som insatts å särskilt konto i riksbanken, affärsbank, sparbank
eller centralkassa för jordbrukskredit (skogskonto). Å medel, som
insatts å dylikt konto, skall utgå ränta efter räntefot som bestämmes av
den institution där insättningen skett. Riksbanken har för sitt vidkommande
fastställt en räntesats av tillsvidare 3 % för dylika insättningar.

§ 10.

Sedan den 20 november 1953 har riksbankens officiella diskonto för varuväxlar
på högst 3 månader utgjort 2 3U %.

Efter den 14 oktober 1954 publicerar riksbanken inga andra räntesatser
än förenämnda diskonto samt räntesatsen för avbetalningslån.

38

Bankoutskottets memorial nr 1

§ 11.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 miljoner
kronor, utgjorde utlåningen vid utgången av december 1954 sammanlagt
55 144 642 kronor. Däri ingår ett belopp om 21 709 083 kronor, vilket utlämnats
såsom garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1945 (nr 676)
angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed
jämförlig examen, kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig
kreditgaranti för lan åt den som genomgått polisskola, kungörelsen den
16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti samt
kungörelsen den 30 juni 1952 (nr 570) angående studielån med dylik garanti
åt s. k. flyktingstudenter. Vid utgången av år 1954 utgjorde antalet
garantilån 3 536 — därav vid huvudkontoret 886 och vid avdelningskontoren
2 650 — vilket innebär en ökning under året med 264. I övrigt har
avbetalningslånens antal nedgått under året (med 3 608).

Räntan å lån från fonden har efter den 30 november 1950 utgjort 4 %;
för garantilån utgör dock räntan 3 Vz %.

Rörande fördelningen mellan de olika kontoren av utlåningen från fonden
hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 29.

§ 12.

Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken
förvaltar fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utgör 4 %.

Sedan år 1947 har någon utlåning från fonden icke förekommit.

§ 13.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills sasom kapital anvisat sammanlagt 58 100 200 kronor, varav
55 000 000 kronor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av
december 1954 utlåningen 52 707 465 kronor, innebärande en ökning sedan
föregående årsskifte av i runt tal 2 500 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 30. Under året har antalet utestående lån nedgått med 252. Räntan
å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat 4 %.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1954 hava utlämnats
lån till ett belopp av sammanlagt 221 833 002 kronor samt efterskänkts
eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 1 901 596 kronor,
motsvarande omkring 0,9 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1953/54 har
riksbanken uppburit 325 866 kronor.

En ny bosättningsbroschyr, för vilket ändamål riksdagen anslagit 45 000
kronor, har utarbetats i samarbete med Svenska slöjdföreningen. Broschyren
är under tryckning.

Bankoutskottets memorial nr 1

39

§ 14.

Vid utgången av december 1954 utgjorde beloppet av utestående
skyddsrumslån vid riksbankens samtliga kontor 10 064 kronor 68
öre, därav vid huvudkontoret 1 800 kronor och vid avdelningskontoren
8 264 kronor 68 öre.

Några nya lån hava icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

§ 15.

Utlåningen från fonden för hantverks- och smaindustrikredit,
vars kapital utgör 1 miljon kronor, uppgick vid utgången av
december 1954 till följande belopp, nämligen

Sammanlagd

Kontor Antal lån lånesumma

kronor

Falun ................... 22 139 750:

Jönköping ................ 3 6 000:

Kalmar .................. 5 31 950:

Linköping ................ 15 151475:

Uppsala ................. 14 86 120:

Vänersborg ............... 6 33 000: —

Summa 65 448 295 :—

Vid utgången av år 1953 utestodo 68 lån å ett sammanlagt belopp av
515 955 kronor. En viss nedgång i utlåningen från fonden har sålunda
inträtt under året.

Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4% %•

§ 16.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per utgången av år 1954 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningen å sid. 31 och 32. Antalet
förvaltade lån har under tiden 1 januari—31 december 1954 nedgått
från 70 243 till 65 710 och det utestående lånebeloppet har under samma
tid minskats från 267 038 318 kronor till 248 194 024 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1953/54 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 245 850 kronor 50 öre;
för innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fondmedel
har till statsverket under år 1954 återlevererats 17 418 065 kronor,
fördelade med 12 500 000 kronor å egnahemslånefonden, 3 000 000 kronor
å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 50 000
kronor å gödselvårdslånefonden, 350 000 kronor å täckdikningslånefonden,

40

Bankoutskottets memorial nr 1

1 500 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden samt 18 065 kronor å allmänna
nyodlingsfonden. Samtliga till riksbanken överlämnade lån från
den sistnämnda fonden hava numera slutbetalts och fondens kapitalbelopp
har åter levererats.

§ 17.

Riksbankens befattning med guldregleringen har från och med
den 1 november 1954 i huvudsak övertagits av ett av Sveriges juvelerareförbund
och Guldsmedsbranschens leverantörsförening samt vissa dentalbolag
bildat organ, benämnt Guldcentralen, ekonomisk förening. Det guld,
som erfordras för mynt- och justeringsverkets medaljtillverkning, skall dock
tillsvidare även i fortsättningen försäljas av riksbanken direkt till nämnda
verk.

Den av riksbanken för förbrukning inom landet under tiden 1 januari—
31 oktober 1954 försålda kvantiteten f i n g u 1 d utgjorde 1 761 kg (under
hela 1953 2 244 kg) med följande fördelning på de olika grupperna av

ändamål:

dentalguld .......................... 630 kg

guldsmedsguld ...................... 1 009 »

diverse industriella ändamål .......... 9 »

medaljer ........................... 113 »

Summa 1 761 kg

Efter den 31 oktober 1954 har 25 kg guld försålts för medalj tillverkning.

§ 18.

De ändrings- och reparationsarbeten vid huvudkontoret,
vilka bl. a. stå i samband med vissa av organisatoriska skäl föranledda
omflyttningar och som omnämnts i förra årets berättelse till bankoutskottet,
hava under år 1954 dragit en kostnad av cirka 39 000 kronor. Vid huvudkontoret
har dessutom takbeläggningen på norra delen av huset mot
Riksgatan utbytts och i samband därmed har en del plåt- och plattsättningsarbeten
utförts, allt till en kostnad av 8 600 kronor.

Under aret ha kostnaderna för fastighetsunderhåll vid avdelningskontoren
uppgått till belopp, som framgå av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understigit 5 000 kronor, hava ej medtagits.

Kontor

Göteborg

(avrundade tal) Kostnaden avser huvudsakligen

5 400:— Diverse yttre och inre målningsarbeten.

14 800: — Färdigställande av under år 1953 påbörjat
valv.

Falun

Bankoutskottets memorial nr 1

41

Kontor

Kronor

(avrundade tal)

Härnösand.....

..... 5 400: —

Jönköping .....

..... 91 600: —

Linköping .....

..... 24 500: —

Umeå .........

..... 14 000: —

Uppsala .......

..... 26 900: —

Västerås.......

..... 9 000: —

Växjö .........

..... 36 500: —

Örebro ........

..... 6 300: —

Östersund .....

..... 28 000: —

Kostnaden avser huvudsakligen

Inredning av badrum i vaktmästarbostaden.

Färdigställande av under år 1953 påbörjat
valv, samt ommurning av
bristfällig pannskorsten.

Reparations- och målningsarbeten inom
fastigheten; installation av oljeeldning.

Ändringsarbeten i kontorslokalerna (se
berättelsen till 1954 års bankoutskott).
Installation av oljeeldning samt reparation
och målning av yttertak.
Reparations- och målningsarbeten i
direktörs- och vaktmästarbostäderna.
Utbyte av värmepannor samt installation
av oljeeldning.

Utbyte av trappfönster samt diverse
målningsarbeten.

Ombyggnads- och reparationsarbeten
i vaktmästarbostaden, m. m.; ändringsarbeten
i kontorslokalerna (c:a
15 000 kr.; se berättelsen till 1954 års
bankoutskott).

Vid kontoren i Härnösand, Jönköping och Luleå hava moderniseringsoch
reparationsarbeten beslutats för en beräknad kostnad av resp.
22 000, 60 000 och 39 000 kronor. Vidare har beslutats om inredning av
ett valv i kontorsfastigheten i Växjö för en beräknad kostnad av 50 000
kronor.

§ 19.

Med hänsyn till att en omreglering genomförts eller är under genomförande
beträffande det stora flertalet tjänstebostäder inom den
övriga statsförvaltningen hava fullmäktige beslutat företaga en översyn
av den nu tillämpade hyressättningen å riksbankens tjänstebostiider.

Avsikten är att slopa tjänstebostadstvånget och att hyrorna efter värdering
genom hyresnämnd skola fastställas med utgångspunkt från marknadspriset.
Igångsatt utredning har ännu icke hunnit avslutas.

§ 20.

Sedan Kungl. Maj:t på framställning av fullmäktige den 26 maj 1954
utfärdat kungörelse (nr 343) om utgivande av nya riksbankssed -

42

Bankoutskottets memorial nr 1

1 a r å fem kronor hava sådana sedlar från och med den 18 juni 1954 utgivits
i den allmänna rörelsen.

Vidare har mynt- och justerings verket erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande
att prägla mynt å 5 kronor intill ett belopp av 100 miljoner
kronor. De nya mynten började utgivas i rörelsen den 13 december 1954.

§ 21.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet
och pappersbruket — uppgick per den 31 december 1954 till
följande antal (motsvarande antal vid utgången av år 1953 angives inom
parentes).

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp ......

351)

(37)

b) » Cr ......

71) 2)

(4)

c) » Ca .......

318

(311)

därav bankpersonal ..........

189

(184)

biträdespersonal ........

64

(60)

vaktpersonal ...........

65

(67)

extra ordinarie tjänstemän............

993)

(123)

därav bankpersonal ..........

36

(58)

biträdespersonal ........

48

(53)

vaktpersonal ...........

15

(12)

aspiranter ..........................

13

(18)

därav bankaspiranter .........

—

(5)

biträdesaspiranter ......

11

(9)

bankvaktmästaraspiranter

2

(4)

extra tjänstemän ....................

38

(46)

Summa

5104)

(539)

x) Därav en med vikariatslön.

2) Därav 4 tjänstemän, som tillika inneha lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca, vilken förts
över stat.

3) Därutöver 30 tjänstemän, vilka tillika inneha ordinarie tjänst och därför redovisats under
»ordinarie tjänstemän».

4) Vid utgången av år 1952 uppgick motsvarande antal till 563.

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal som anställts huvudsakligen
för sedelräkning och som inkallas till tjänstgöring i mån av behov.
I medeltal tjänstgjorde omkring Ilo sådana anställningshavare per arbetsdag.

Vid utgången av december månad 1954 tjänstgjorde sammanlagt 21
ordinarie och icke ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret (vid
utgången av år 1953 likaledes 21).

Bankoutskottets memorial nr 1

43

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande
(jfr Bo: U: s uti. 1952: 35) äga bestämma antalet kammarskrivartjänster i
riksbanken i lönegraden Ca 21, hava för år 1954 fastställt detta antal till
70 och provisoriskt för år 1955 till likaledes 70.

§ 22.

Kollektivavtalen för arbetarna vid pappersbruket och sedeltryckeriet
samt för förmännen vid sedeltryckeriet gällde oförändrade under år
1954. Nytt kollektivavtal, avseende år 1954, slöts för förmännen vid pappersbruket.
Samtliga dessa avtal hava numera uppsagts.

Det enligt medgivande av 1951 års riksdag (se Bo: U: s uti. nr 28/1951)
beställda långvirapartiet till pappersmaskinen vid Tumba bruk har
numera tagits i bruk med gott resultat. På grund av inträffad prisstegring
under tiden mellan kostnadsberäkningens upprättande och leveranstillfället
samt besvärliga grundförhållanden har totala kostnaden kommit att uppgå
till cirka 490 000 kronor, mot beräknade 400 000 kronor.

Som ett led i den pågående moderniseringen av fabriken har vidare under
året en finholländare färdigställts till en kostnad av cirka 35 000 kronor,
varjämte arbetet på ytterligare en dylik påbörjats, avsedd att ersätta förut
befintliga, omoderna aggregat.

Sedan 1954 års riksdag (se Bo: U:s uti. nr 39) medgivit anskaffande av en
ny ångpanna för en kostnad av förslagsvis 350 000 kronor, har beställning
å ångpannan numera utlagts.

1916 års fabriksbyggnad har underkastats utvändig reparation.

Moderniseringen av bostadssamhället har fortskridit i ökad takt. Tva
fastigheter om tillsammans 4 lägenheter hava ombyggts och försetts med
centraluppvärmning och andra moderna bekvämligheter. Centralvärmeledning
med oljeeldning har börjat inredas i ytterligare en fastighet. Elektriska
spisar hava insatts i 17 lägenheter. Vidare har en ny etapp av belysningsnätets
omläggning färdigställts.

Fullmäktige hava under året beslutat angående inre reparation av det
s. k. Stora stenhuset för en beräknad kostnad av cirka 75 000 kronor. Arbetet
härmed har ännu ej hunnit igångsättas.

Vid utgången av 1954 uppgick antalet anställningshavare vid bruket till
13 tjänstemän, 6 förmän samt 73 manliga och 69 kvinnliga arbetare (därav
16 deltidsanställda).

Såsom omnämnts i berättelsen till 1954 års riksdag hemställde fullmäktige
i skrivelse till Konungen den 19 februari 1953, att riksbanken skulle av
mynt- och justerings verkets tomt få disponera ett område om cirka 1 150 m2
för utvidgning av sedeltryckeriet. Sedan ärendet med anledning
av vad mynt- och justcringsverket och byggnadsstyrelsen i avgivna utlå -

44

Bankoutskottets memorial nr 1

tanden anfört återremitterats till fullmäktige, hava fullmäktige i yttrande
den 13 april 1954 vidhållit sin framställning. Ärendet är för närvarande
föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

För sedeltryckeriet hava under året inköpts maskiner och inventarier för
en sammanlagd kostnad av cirka 55 000 kronor, varav omkring 23 000 kronor
för en sedelräkningsmaskin för kontrollräkning av nytillverkade sedlar.

Sedeltryckeriet levererade under året cirka 85,4 miljoner sedelenheter,
medan motsvarande antal under år 1953 uppgick till 79,5 miljoner sedelenheter.

Vid utgången av december 1954 uppgick antalet anställningshavare vid
sedeltryckeriet till 19 tjänstemän, 4 förmän samt 73 manliga och 21 kvinnliga
arbetare. Därtill komma 2 timavlönade nattvakter samt städningspersonal.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, ange endast de kontanta nettobelopp
som under året utbetalats för dessa industrier. Att bilda sig en uppfattning
om resultatet av verksamheten vid industrierna under året är möjligt
först när boksluten för dessa föreligga.

§ 23.

För riktigheten av de å sid. 22—28 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamrerarna Axel Rosengren och Gerdt Richter, vilka undertecknat,
respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 24.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1954 verkställts av

bankofullmäktigen Hall och bankokommissarien Borggren vid kontoret
i Linköping,

av vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoret i Falun,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Jönköping, Visby och Växjö,

av bankdirektören Ekengren och bankokommissarien Laurén vid det
numera indragna kontoret i Sundsvall,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Härnösand, Luleå, Umeå,
och Östersund,

av bankokommissarierna Laurén och Borggren vid kontoret i Göteborg
och det numera indragna kontoret i Norrköping samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Malmö, Gävle, Halmstad,
Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Mariestad, Nyköping,
Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro.

Bankoutskottets memorial nr 1

45

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ävensom av Tumba bruks och sedeltryckeriets kassor
hava ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid
samtliga avdelningskontor.

§ 25.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 12 januari 1955

David Hall
Axel Rubbestad

CONRAD JONSSON

Mats Lemne Filip Kristensson

Ragnar Persson Patrik Svensson

/ Karin Winberg

Stockholm 1955 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

650018