Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

1

Nr 53

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1955/5(i, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1955/56 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1955 (Bilaga 1 till
statsverkspropositionen 1955: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1955/56
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1954 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

I en den 29 april 1955 dagtecknad proposition nr 190 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56, m. m., har Kungl. Maj:t
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för
inkomst under samma budgetår in. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit
riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1955/56 med 110 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 190 har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till
bevillningsutskottet.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av proposition
nr 190 väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 542 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 672 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 190 måtte, under uttalande av att en statlig budgetpolitik
enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta, att
statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall vad angår senare hälften av budgetåret 1955/
56 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet; samt

II) de likalydande motionerna 1:543 av herr Ohlon in. fl. och II: 673 av
herr Ohlin in. fl., vari hemställts, att »riksdagen med ändring av Kungl.
Maj:ts förslag i proposition nr 190 om en uttagningsprocent av 110 för hela
budgetåret 1955/56 måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall för se 1

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 53

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

nare hälften av budgetåret 1955/56, d. v. s. från 1 januari 1956, sänkas till
att utgå med 100 procent av grundbeloppet».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

A) de likalydande motionerna I: 101 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 132 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 19b7 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt
(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av december månad
1955.»

B) de likalydande motionerna I: 102 av herr Ohlon m. fl. och II: 135 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att kvarlåtenskapsskatten
avskaffas från utgången av innevarande budgetår, dels
att i skrivelse till Kungi. Maj:t begära utredning om en mindre höjning av
arvslottsbeskattningen enligt de riktlinjer som i motionerna angivits samt
framläggande för riksdagen av de förslag utredningen kan föranleda;

C) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 177 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte antaga följande

1) Förslag
till

förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

Skatt utgår---följande belopp:

a) för tvåhjulig---fyrtio kronor;

b) för tvåhjulig----sextio kronor;

c) för annan automobil med ringar av mjuk kautschuk:

för personautomobil dels grundavgift med etthundra kronor dels ock
tjuguåtta kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens
tjänstevikt minskad med niohundra kilogram;

för lastautomobil dels grundavgift med etthundra kronor dels ock trettiosju
kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens
tjänstevikt minskad med niohundra kilogram; samt

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 3

för omnibus dels grundavgift med etthundra kronor dels ock trettiotre
kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens tjänstevikt
minskad med niohundra kilogram;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,
med etthundra kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens
tjänstevikt;

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger ettusen kilogram, med åttio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusen men icke ettusenfemhundra kilogram,
med etthundrasextio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusenfemhundra men icke tvåtusen kilogram,
med tvåhundrafyrtio kronor;

om totalvikten uppgår till tvåtusen men icke tretusen kilogram, med trehundratjugu
kronor;

om totalvikten uppgår till tretusen men icke femtusen kilogram, med
fyrahundra kronor;

om totalvikten uppgår till femtusen men icke åttatusen kilogram, med
fyrahundraåttio kronor; samt

om totalvikten uppgår till åttatusen kilogram, med femhundrasextio kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1956.

2) Förslag
till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 om särskild
skatt å bensin och motorsprit skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall erläggas särskild
skatt av trettioett öre för liter. Skatt skall —--för liter.

I denna —----såsom motorsprit.

För bensin---för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen om brännoljeskatt skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955
3 §.

Brännoljeskatt utgår med tjugusex öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.»

D) de likalydande motionerna I: 149 av herr Ohlon in. fl. och II: 184 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

a) sänka fordonsskatten till de skattesatser, som var gällande före den
av 1954 års riksdag beslutade höjningen, att träda i kraft den 1 januari

b) sänka skatten å bensin med 1 öre per liter från och med den 1 juli

c) sänka skatten å motorbrännolja med 6 öre per liter ävenledes från och
med den 1 juli 1955;

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext»
; ävensom

E) de likalydande motionerna 1:352 av herr Gustaf Elof sson in. fl. samt
II: 168 av herr Persson i Norrby m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning och förslag
angående avskaffande av'' kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedöms
nödvändigt som kompensation härför, en skärpning av arvsskatten
på större förmögenheter».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 101, 1:352, II: 135, II:
177, II: 184, II: 672 och II: 673.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1955/56 är bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:

1956;

1955;

Statsverkspropositionen

Kronor

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....

Kupongskatt ............................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.....

Fondskatt ...............................

Skogsvårdsavgifter .......................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ..........................

4 840 000 000

6 000 000
1 000 000
1 000 000
7 800 000

750 000

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

5

Kronor Kronor

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps skatt

................................... 70 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 48 000 000

Omsättnings- och expeditionsstäinplar m. m. 68 000 000 5 042 550 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 280 000 000

Bensinskatt ............................. 585 000 000 865 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................... 500 000 000

Varuskatt ............................... 210 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror in. m. . . . 54 000 000

Skatt å kaffe ............................ 18 000 000

Tobaksskatt ............................. 650 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................... 12 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
................................... 35 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
................................. 820 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .. 50 000 000

Maltdrycksskatt ......................... 100 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 42 000 000

Statlig nöjesskatt ........................ 59 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................... 36 000 000 2 586 000 000

Postverket (överskott) ................................ 20 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1954/55
som 1955/56.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga
om verksamhetsåret 1953 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under
verksamhetsåren 1954 och 1955 samt under de första månaderna av år
1956. I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande
antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska
personer och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.

Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att
inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5
av de fysiska personernas nettoinkomst, under verksamhetsåret 1953 sti -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

git med 4,0 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att
med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under år 1954
angives ännu vara starkt begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens
ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatislik
avseende industriarbetare, som dock endast täcker en mindre del av den
totala lönesumman, låg i maj och augusti 1954 den genomsnittliga timförtjänsten
för ifrågavarande arbetargrupper cirka 4 procent över 1953 års
motsvarande siffror. Samtidigt registrerades en sysselsättningsökning på
någon procent. Utvecklingen under återstoden av året anses kunna ha inneburit
ytterligare någon uppgång av timförtjänst och sysselsättning. För vissa
andra grupper anses en lönestegring av samma storleksordning sannolik,
men för betydande grupper anställda torde utvecklingen ha varit mindre
gynnsam. Enligt ämbetsverkets uppfattning får emellertid också vid bedömning
av den sammanlagda lönesummans stegring hänsyn tagas till att
sysselsättningen totalt sett sannolikt har stigit något och att icke oväsentliga
överflyttningar av arbetskraft från låglöneyrken till bättre betalda yrken
och näringsgrenar har skett. Ämbetsverket anser sig sammanfattningsvis
kunna räkna med en ökning av den totala lönesumman med 5 å 6 procent.
Vid uppskattningen av taxeringsutfallet har riksräkenskapsverket även räknat
med att den effektivisering av preliminärskatteuppbörden vid korttidsanställning,
som torde ha blivit följden av nya uppbördsbestämmelser från
och med år 1954, också skall medföra en mera fullständig registrering av
sådana inkomster vid taxeringen. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en
uppgång av inkomst av tjänst vid taxeringen 1955 med omkring 6 procent
sannolik. Vid sin beräkning i mars 1954 räknade riksräkenskapsverket med
4 procent. Beträffande övriga förvärvskällor angives bristen på statistiskt
material vara ännu mer utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket
räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång för
inkomst av rörelse, medan för förvärvskällan inkomst av jordbruksfastighet
icke förutses några mera betydande förändringar. Sammanfattningsvis pekar
riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster
med omkring 6 procent.

I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1955 framhåller
riksräkenskapsverket, att antagandena givetvis nära sammanhänger
med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen,
som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för
beräkningen av statsverkets inkomster. De expansionstendenser, som för
närvarande synes vara förhärskande i den svenska ekonomin, torde enligt
ämbetsverket komma att sätta sin prägel även på utvecklingen under den
närmaste framtiden. Inga tecken av någon betydelse på försvagning av vare
sig investeringsbenägenheten inom näringslivet eller konsumenternas efterfrågan
kan för närvarande skönjas. Hög sysselsättning och en stark strävan
bos löntagarna inför år 1955 till förbättrade inkomster gör en fortgående
konsumtionsstegring sannolik. Goda exportkonjunkturer och livlig inhemsk
efterfrågan medför stigande investeringsvilja och stark efterfrågan på ar -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 7

betskraft hos näringslivet. Även om de nuvarande tendenserna pekar på
en fortgående stegring av inkomsterna, angives dock osäkerheten vara betydande
både vad beträffar stegringstakten och varaktigheten i de nuvarande
tendenserna.

När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till en början, att på
grund av en glidning uppåt av lönenivån och sysselsättningsökning under
år 1954 lönenivån och sysselsättningen vid ingången av år 1955 bör något
överstiga den för år 1954 genomsnittliga. Även under år 1955 torde med
hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen
en viss sysselsättningsökning och löneglidning uppåt kunna förutsättas.
Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver
kan komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, givetvis ännu icke
låter sig överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget
för avtalsrörelsen synes det emellertid verket sannolikt, att lönesummans
stegring under år 1955 blir större än under år 1954. Till detta antagande
fogas dock reservationen, att utvecklingen givetvis kan komma att påverkas
av nu oförutsebara faktorer. Såsom av ämbetsverket inledningsvis
betonats, blir utvecklingen bl. a. starkt beroende av förhållandena på de
internationella marknaderna. Riksräkenskapsverket framhåller, att en reservation
för osäkerheten beträffande denna utveckling givetvis får större
tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen
under år 1956 saknas sålunda enligt ämbetsverkets mening för närvarande
skäl att anta annat än en mindre stegring av lönesumman i anslutning till en
måttlig stegring av produktionen.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år
1955 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1956 har gjorts motsvarande
antagande som beträffande inkomst av tjänst.

Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg enligt
ämbetsverket en uppgång under verksamhetsåret 1953 med drygt 13 procent.
Stegringen kunde till väsentlig del återföras på förbättringen för verkstadsindustrin,
den elektro-tekniska industrin, bruksföretagen, skogsindustrierna
samt den kemisk-tekniska industrin. För samtliga dessa grupper
torde år 1954 ha medfört en ytterligare förbättring. Även för åtskilliga andra
branscher finnes enligt ämbetsverket anledning räkna med förbättrade
resultat för år 1954. För gruvindustrin, som redovisade nedgång år 1953,
torde utvecklingen under år 1954 ha inneburit ytterligare någon försämring.
Sammanfattningsvis framhåller riksräkenskapsverket, att utvecklingen under
år 1954 för bolagens del pekar på en förbättring av den redovisade nettoinkomsten
vid 1955 års taxering. Med ledning av gjorda undersökningar
samt vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra
grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt
taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid 1955 års taxering
skall komma att utvisa en stegring av samma storleksordning som vid 1954
års taxering.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Det understrykes fortsättningsvis, att ett bedömande av utvecklingen av
aktiebolagens inkomster under år 1955 inrymmer stora osäkerhetsmoment.
Då de nuvarande tendenserna dock pekar snarast på en viss ytterligare uppgång
för sådana branscher som väger tungt i skattehänseende, har riksräkenskapsverket
räknat med ytterligare någon stegring av bolagens sammanlagda
inkomster vid 1956 års taxering, dock icke av samma storleksordning
som vid 1955 års taxering. Härvid har i avvaktan på beslut om företagsbeskattningens
framtida utformning förutsatts, att vid 1956 års taxering
kommer att gälla samma regler för begränsning av rätten till fri avskrivning
som vid 1955 års taxering.

Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att på inkomsttiteln skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som
skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder
samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den
allmänna skatteuppbörden. De statliga skatter och avgifter, vilka under
budgetåren 1954/55 och 1955/56 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres
frånsett inflytande restantier av äldre skatter av statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter. Till och med budgetåret
1953/54 redovisades folkpensionsavgifterna på en särskild inkomsttitel i
riksstaten, till vilken titel omfördes ett beräknat belopp från inkomstskattetiteln
i samband med bokslutet. Sådan omföring skall icke längre ske.
I och med att den allmänna sjukförsäkringen träder i kraft den 1 januari
1955 kommer att över inkomstskattetiteln även passera till försäkringen
hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag. Till titeln kommer under budgetåret
1954/55 vidare att återföras medel från fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel.

Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln har ämbetsverket viss
ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken. Med hjälp av nämnda
statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen
i september 1954. På grundval av nämnda material och under de gjorda
antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket
uppbörden av preliminärskatt på följande sätt.

Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna
skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära
följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten
under hela budgetåret 1955/56 utgår med oförändrad uttagningsprocent,
d. v. s. 110 procent. Därtill skall beaktas, att de nya sjukförsäkringsavgifterna
från den 1 januari 1955 kommer att stegra källskatteinkomsterna,
medan å andra sidan en mindre sänkning av den kommunala utdebiteringen
— enligt preliminära uppgifter med 13 öre per skattekrona från
den under år 1954 gällande medelutdebiteringen av 12,39 — i någon mån
verkar i motsatt riktning. Det beräknas, att som preliminär A-skatt skall
inflyta sjukförsäkringsavgifter med 110 miljoner kronor under budgetåret
1954/55 och 370 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare erinras
om att i A-skatteuppbörden kan komma att ingå mindre belopp preliminärt

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 dr 1955 9

erlagd garantiskatt för fastighet. Ämbetsverket uttalar sammanfattningsvis,
att betalningarna av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1955 56 och

de första terminerna av uppbördsåret 1956—57 kan väntas stiga betydligt
utöver nivån under innevarande uppbördsår.

Vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1955—56
och de två terminer av uppbördsåret 1956—57, som faller inom budgetåret
1955/56, framhålles att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminärdeklaration,
debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet kan
komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig
skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket emellertid ansett sig böra förutsätta
en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär
B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren

1955_56 och 1956—57. Det erinras vidare om att bestämmelserna om ränta

på kvarstående skatt numera också föranleder, att den preliminära skatten
i varje fall för bolag blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten
genom att fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt verkställes efter
uppbördsårets utgång. Under våren 1953 och våren 1954 inflöt fyllnadsinbetalningar
av preliminärskatt med resp. 390 och 575 miljoner kronor. Med utgångspunkt
från ämbetsverkets antaganden om vad som kommer att påföras
de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1955 års taxering räknas med ett
betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar, och väsentliga belopp antages
komma att inflyta under våren 1955 i form av sådana betalningar. Även under
våren 1956 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning, till
en del föranledda av fastighetsägares önskan att undgå kvarstående skatt
som följd av fastighetsinnehav.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta
under budgetåren 1954/55 och 1955/56 totalt inflytande preliminär A- och
B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt, till cirka 7 730
resp. 8 910 miljoner kronor. Härav har antagits ingå preliminärt erlagda
sjukförsäkringsavgifter till 110 resp. 380 miljoner kronor samt under det
senare budgetåret preliminärt inbetalad garantiskatt med 200 miljoner kronor.
I vilken utsträckning garantiskatten kommer att erläggas preliminärt
angives dock vara synnerligen svårt att förutse. Även i övrigt understrvkes,
att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn
till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten
för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas
erläggande.

Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1953 års
taxering ett belopp av i runt tal 975 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga
såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av 434 miljoner kronor
skulle återbetalas som överskjutande skatt. Räntan på den kvarstående
skatten uppgick till 16 miljoner kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna
infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund
av 1954 års taxering till i runt tal 710 miljoner kronor, medan återbetalningarna
kan beräknas till omkring 590 miljoner kronor. Räntan på den

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

kvarstående skatten uppgår till 13 miljoner kronor. Saldot mellan kvarstående
och överskjutande skatt, nettokvarskatten, har sålunda från 1953 års
till 1954 års taxering gått ner från omkring 540 miljoner kronor till 120
miljoner kronor, vilken nedgång angives falla helt på fysiska personer. Den
starka nedgången av nettokvarskatten för fysiska personer anses till stor
del vara ett resultat av omlagda källskattetabeller. Den kvarstående skatt,
som kan komma att påföras på grundval av 1955 års taxering, finner riksräkenskapsverket
sannolikt komma att bli av samma storleksordning som
vid 1954 års taxering. Vid beräkningen av de belopp kvarstående skatt, som
kommer att inflyta under budgetåren 1954/55 och 1955/56, har riksräkenskapsverket
tagit hänsyn till att en mindre del av de påförda beloppen icke
inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande
kvarstående skatten uppskattas till 610 å 620 miljoner kronor för
vartdera budgetåret.

Till inkomsterna på titeln skall för budgetåret 1954/55 läggas den enligt
1954 års fastighetstaxering utgående fastighetsskatten. Den beräknas inflyta
med cirka 300 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56 kommer bortsett
från restantier icke att inflyta fastighetsskatt enligt den gamla ordningen.

Vidare har riksräkenskapsverket förutsatt, att de bidrag och avgifter från
s. k. större arbetsgivare till den allmänna sjuk- och moderskapsförsäkringen
respektive yrkesskadeförsäkringen, som kommer att inflyta till riksförsäkringsanstalten,
skall redovisas över inkomstskattetiteln. Med ledning av
uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten, har avgifter till yrkesskadeförsäkringen
beräknats inflyta med 40 miljoner kronor under innevarande
och 37 miljoner kronor under nästföljande budgetår. Häri ingår även
avgifter enligt den hittills gällande olycksfallsförsäkringen. Bidrag från större
arbetsgivare till sjuk- och moderskapsförsäkringen ävensom vissa mindre
belopp i form av byggnadsforskningsavgift har beräknats inflyta under budgetåret
1954/55 med cirka 65 miljoner kronor och under budgetåret 1955/
56 med cirka 190 miljoner kronor. I sistnämnda belopp har medräknats statens
arbetsgivarbidrag för år 1955, vilket uppskattningsvis beräknas uppgå
till 30 miljoner kronor, varav hälften på affärsverken.

Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen
skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas uppgå till 200 resp. 205
miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna
på förevarande riksstatstitel kommer att uppgå för budgetåret
1954/55 till 8 950 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 9 955 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att utöver de för
budgetåret 1954/55 beräknade inkomsterna skall till titeln även återföras
Irån fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel ett
belopp av 300 miljoner kronor, utgörande återstoden av de medel på sammanlagt
900 miljoner kronor, som avsattes till fonden under budgetåren
1951/52 och 1952/53 och av vilka sammanlagt 600 miljoner kronor återfördes
under budgetåren 1952/53 och 1953/54. För återföring under budgetåret
1955/56 finnes inga belopp avsatta.

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 11

Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel bestämmes i huvudsak av tre
faktorer, förskottet på den kommunala inkomstskatten, den debiterade fastighetsskatten
samt slutavräkningen på det två år tidigare uppburna förskottet
på den kommunala inkomstskatten. Beträffande utbetalningarna under
budgetåret 1954/55 är dessa kända för första hälften av budgetåret. För
senare hälften av samma budgetår blir de beroende av storleken av kommunernas
fordran för kalenderåret 1955. Med ledning av uppgifter om den
beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen
har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal
inkomstskatt under kalenderåret 1955 till 2 850 miljoner kronor.
Utbetalningarna av fastighetsskatt har för samma kalenderår uppskattats till
300 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1953 utbetalade
förskottet på kommunal inkomstskatt har med hänsyn till det kommunala
inkomstskatteunderlagets ökning från 1952 års till 1954 års taxering
beräknats till omkring 470 miljoner kronor. Sammanlagt kan sålunda
utbetalningarna under kalenderåret 1955 beräknas till omkring 3 620 miljoner
kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften
av budgetåret 1954/55. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln alltså
antagas komma att under budgetåret 1954/55 belastas med utbetalningar till
kommunerna med ett belopp av omkring 3 850 miljoner kronor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1955/56 skulle enligt de refererade
beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 1 810
miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår har de med utgångspunkt
från den antagna inkomstutvecklingen under år 1954 samt under förutsättning
av en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1954
beräknats till omkring 1 920 miljoner kronor. Härvid bär riksräkenskapsverket
tagit hänsyn till att enligt särskilda bestämmelser det under år 1956
utbetalade förskottet skall baseras på ett skatteunderlag, som även innefattar
ett med utgångspunkt från 1955 års fastighetstaxering beräknat garantibelopp
för fastighet. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under
budgetåret 1955/56 har sålunda av ämbetsverket beräknats komma att uppgå
till 3 730 miljoner kronor.

Utbetalningarna från titeln av överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket
beräknats till 590 miljoner kronor under budgetåiet 1954/
55 och till omkring 600 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Övriga
restitutioner bar för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med
50 miljoner kronor.

Som utgifter på titeln har riksräkenskapsverket även upptagit de avgifter
och bidrag från större arbetsgivare till yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen
resp. sjuk- och moderskapsförsäkringarna, som verket ansett skola
redovisas på titeln och som upptagits bland de beräknade inkomsterna.

Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, att förskott skall utgå till
sjukkassorna på dem tillkommande statsbidrag, arbetsgivarbidrag och sjukförsäkringsavgifter.
Förskotten är avsedda att utgå med så stora belopp, att

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

kassornas löpande behov av rörelsemedel fylles. I den män behovet icke täckes
på annat sätt, äger riksförsäkringsanstalten att disponera inkomstskattetiteln
för ändamålet. Riksräkenskapsverket har beräknat behovet av förskott
från inkomstskattetiteln, utöver tillgängliga arbetsgivarbidrag, till 225
resp. 395 miljoner kronor under innevarande och nästföljande budgetår.
Ämbetsverket har därvid räknat med att riksförsäkringsanstalten under budgetåret
1955/56 skall kunna tillgodoföra sig det på statsverket, inklusive de
af färsdrivande verken, belöpande arbetsgivarbidraget för år 1955, beräknat
till cirka 30 miljoner kronor.

Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter,
skogsvårdsavgifter, annuiteter m. in. har antagits komma att belasta
titeln med omkring 35 resp. 40 miljoner kronor under de båda budgetåren.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter
kunna beräknas till för budgetåret 1954/55 4 855 miljoner kronor samt för
budgetåret 1955/56 5 040 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen
m. fl. på skattetitelns utfall inverkande omständigheter
har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1954/55 till avrundat
4 400 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till avrundat 4 900
miljoner kronor. Såsom tidigare nämnts beräknas 350 miljoner kronor av
de för budgetåret 1955/56 upptagna inkomsterna motsvara kommunalskattemedel,
som riksräkenskapsverket förutsatt skola reserveras på budgetutjämningsfonden
för kommande utbetalningar till kommunerna. Jag kommer
i det följande att närmare redogöra för ämbetsverkets förslag i denna fråga.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats
till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket
upptagits till 6 miljoner kronor eller samma belopp som i gällande riksstat.

Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt
har ämbetsverket för budgetåret 1955/56 beräknat till oförändrat 1 miljon
kronor.

Riksräkenskapsverket har vidare föreslagit, att i riksstaten för budgetåret
1955/56 uppföres en ny inkomsttitel, benämnd fondskatt. Ämbetsverket
har hänvisat till att enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en
särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag.
Enligt ämbetsverket saknas underlag för en säker bedömning av
storleken av den fondskatt, som kommer att påföras enligt 1955 års taxering.
Det anses dock kunna tagas för givet, att huvuddelen av det belopp, som
förfaller till betalning under år 1956, kommer att inflyta först efter utgången
av budgetåret 1955/56. Då å andra sidan skatten till någon mindre
del kan komma att erläggas tidigare, har det synts riksräkenskapsverket
lämpligast att redan i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptaga ett beräknat
inkomstbelopp avseende fondskatt. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 13

inkomsterna på den nya inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 beräknas till
1 miljon kronor.

Inkomsten å titeln skogs vårdsavgifter---har riksräken skapsverket

upptagit---med oförändrat belopp eller 7,8 miljoner kronor.

I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med
650 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och
ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56 till 750 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för innevarande budgetår
till 67 miljoner kronor. Intäkterna för budgetåret 1955/56 bör enligt styrelsens
uppfattning beräknas till högst 70 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
beräknar inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel till 70 miljoner
kronor för budgetåret 1954/55 eller till samma belopp som i gällande
riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes
70 miljoner kronor.

Lotteri vinstskatten, som för budgetåret 1953/54 uppgått till
cirka 43 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen
beräknas inflyta med i runt tal 45 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
för budgetåret 1954/55 beräknats till 47 miljoner kronor.
För budgetåret 1955/56 föreslår ämbetsverket, att titeln uppföres med 48
miljoner kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat
med 3 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar
m. m., som i gällande riksstat upptagits med 62 miljoner kronor,
beräknas av riksräkenskapsverket, med hänsyn till den ökning av inkomsterna
som föreligger under de fem första månaderna av innevarande
budgetår jämfört med motsvarande tid föregående budgetår, till 68 miljoner
kronor. För budgetåret 1955/56 förordar riksräkenskapsverket, att
inkomsttiteln upptages med samma belopp eller 68 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 245 resp. 495 miljoner kronor. Med utgångspunkt
från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet har riksräkenskapsverket
beräknat fordonsskatten till 260 miljoner kronor för innevarande
budgetår och till 280 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Enligt
generaltullstyrelsens, kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas beräkningar
skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 487
miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 572 miljoner kronor
under budgetåret 1955/56. Vid beräkningen får såsom framhålles av generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen uppmärksammas dels att den under
budgetåret 1954/55 inflytande bensinskatten till en del räknas efter den
före den 1 juli 1954 gällande lägre skattesatsen och dels att under budgetåret
1955/56 tillfälligt kommer att inflyta fem kvartals brännoljeskatt.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 495

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 585 miljoner kronor för
budgetåret 1955/56.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln t u 11 in e d e 1, som under budgetåret
1953/54 gav en behållen intäkt av cirka 433 miljoner kronor, är i riksstaten
för löpande budgetår uppförd med 420 miljoner kronor. Vid i november
1954 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden
till 450 miljoner kronor för såväl innevarande som nästföljande budgetår.
Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning bl. a.
att villkoren för det internationella varuutbytet ej kommer att mera avsevärt
försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förblir i
stort sett oförändrade. Vidare har bortsetts från sådana ändringar i tulleller
skattesatser eller i sättet för avgifternas redovisning, som kan komma
att ske under den tid beräkningarna avser.

På grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden under den gångna
delen av innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna
av tullmedel för budgetåret 1954/55 till 480 miljoner kronor samt förordar
under antagande av en fortsatt stegring av den tullbelagda delen av importen
och under förutsättning av oförändrade tullsatser, att titeln för budgetåret
1955/56 uppföres med 500 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten
å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen
till ett belopp av 200 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen
och länsstyrelserna gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd
inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1954/55 och 1955/56 på 194
resp. 199 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln
till 200 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 210 miljoner kronor
för budgetåret 1955/56.

Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fettvaror
m. in., som under budgetåret 1953/54 uppgick till cirka 36 miljoner kronor,
har i gällande riksstat uppförts med 53 miljoner kronor. I anslutning till
jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket
uppskattat inkomsterna på titeln till 53 miljoner kronor för budgetåret
1954/55 och till 54 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår
är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen
beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner kronor, för vart och ett
av budgetåren 1954/55 och 1955/56. Statens jordbruksnämnd har för samma
budgetår beräknat ifrågavarande inkomster till 17 resp. 18 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret
1954/55 till 17 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 18 miljoner
kronor..

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 660 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 15

för innevarande budgetår till 640 miljoner kronor. Vid beräkning av det
tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret
1955/56, har tobaksmonopolet funnit, att tendensen för närvarande
är en ökning av omsättningen av cigarrer och cigarrcigaretter företrädesvis
i den lättare skattegruppen, medan övriga varuslag är i stort sett oförändrade
eller visar en obetydlig ökning. Vad beträffar cigarretter synes nu gällande
priser medföra en allt större övergång av konsumtionen från de
högre beskattade importerade tobaksvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade.
Tobaksmonopolets beräkningar slutar på 640 miljoner kronor
eller samma belopp som för budgetåret 1954/55, varvid tobaksmonopolet
utgått från förutsättningen av oförändrade utförsäljningspriser samt ingen
nämnvärd förändring i konjunkturförhållandena. Riksräkenskapsverket har
beräknat tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 640 miljoner
kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret
1955/56 upptages till 650 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag
inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,
vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor,
för budgetåret 1954/55 till 12 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning
att en av Vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål
skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till likaledes
12 miljoner kronor.

Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 35
miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter
uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret
1954/55 till 33 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 35 miljoner
kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 800 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen erinrar om att en genomgripande omläggning av rusdrycksbeskattningen
genomfördes den 1 april 1954, varvid bl. a. i omsättningsskatten
inarbetades brännvinstillverkningsskatten och en däremot svarande
andel av tullen å importerade spritdrycker. Omläggningen innebar
samtidigt en skärpning av spritdrycksbeskattningen och medförde för de
flesta varor höjningar av både utminuterings- och utskänkningspriserna med
18—20 procent. Med ledning av bl. a. uppgifter om konsumtion och uppbörd
under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår beräknar kontrollstyrelsen
inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel till avrundat 765
miljoner kronor för innevarande budgetår. Kontrollstyrelsen framhåller
vidare, att en beräkning av skatteuppbörden under budgetåret 1955/56 är
tämligen vansklig med hänsyn till slopandet av det nuvarande restriklionssystemet
den 1 oktober 1955. Vad beträffar inlevereransen av skattemedel
under månaderna juli—oktober 1955, vilken hänför sig till försäljningen
under månaderna juni—september 1955 och följaktligen icke påverkas av

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

den nämnda förändringen, har densamma beräknats till 260 miljoner kronor.
För tiden därefter har kontrollstyrelsen, med hänsyn till ransoneringsbestämmelsernas
upphävande och den därmed följande utökningen av
kundkretsen med bl. a. årsklasserna i åldrarna 21—24 år, räknat med att
till en början en icke oväsentlig ökning av försäljningen, uppskattningsvis
med 10 procent, skall äga rum. Inkomsterna av omsättningsskatten skulle
därigenom för de 8 månaderna november 1955—juni 1956 komma att öka
med cirka 50 miljoner kronor. Samtidigt torde någon minskning av utskänkningsskatten
komma att ske. Den totala nettouppbörden å ifrågavarande
skattetitel under budgetåret 1955/56 har av kontrollstyrelsen angivits
icke böra beräknas till högre belopp än 820 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som understrukit svårigheterna att förutse utvecklingen
av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedelstitlar i
samband med det nuvarande restriktionssystemets slopande, upptager inkomsterna
av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker till 775
miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 820 miljoner kronor för
budgetåret 1955/56.

Omsättnings - och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har anfört, att vinförsäljningen under senare år ökat mycket starkt
men att i samband med skärpningen av spritdrycksbeskattningen den 1
april 1954 inträffat en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande
vin. ökningen av vinförsäljningen angives vidare huvudsakligen härröra
från de svaga vinerna, vilka inbringar väsentligt mindre skatt per liter
än starkvinerna. Nettouppbörden å förevarande skattetitel under budgetåret
1954/55 har av kontrollstyrelsen beräknats till 52 miljoner kronor. Vad
angår budgetåret 1955/56 har kontrollstyrelsen framhållit, att upphävandet
av inköpsrestriktionerna för spritdrycker den 1 oktober 1955 och den
samtidigt inträffande frigivningen av starkölet kan väntas komma att medföra
en viss minskning i efterfrågan på vin. Inkomsten under detta budgetår
har därför beräknats till 50 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
beräknar inkomsterna på titeln till 53 miljoner kronor för budgetåret 1954/
55 och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen innevarande
budgetår inflyta med 85 miljoner kronor eller samma belopp, som upptagits
i gällande riksstat. Beträffande inkomsterna under budgetåret 1955/56
framhåller kontrollstyrelsen, att till följd av den ändrade lagstiftningen
beträffande försäljningen av maltdrycker av tredje klassen totalutlämningen
av skattepliktiga maltdrycker under månaderna oktober 1955—maj 1956
torde bli större än vad tidigare varit fallet. Med hänsyn till hl. a. vissa från
branschmannahåll inhämtade upplysningar har det ansetts troligt, att försäljningsvolymen
av maltdrycker av tredje klassen kommer att uppgå till
bortåt 10 procent av totalförsäljningen av skattepliktiga maltdrycker. Den
ökade konsumtionen av starköl har antagits medföra viss minskning i försäljningen
av maltdrycker av andra klassen. Kontrollstyrelsen har uppta -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 17

git inkomsten av maltdrycksskatt under budgetåret 1955/56 till avrundat
100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till kontrollstyrelsen
inkomsttiteln till 85 miljoner kronor för budgetåret 1954/55
och 100 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.

Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptages till
45 miljoner kronor, antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 39 miljoner
kronor under budgetåret 1954/55 och med 40 miljoner kronor under
budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av läskedrycksskatten
till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår,
att inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 uppföres med 42 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsterna på titeln statlig nöjesskatt komma att
uppgå till 53,77 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 53,91
miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar
uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor
samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1955/56 upptages
till 59 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår
upptagits till 32 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med
i runt tal 33 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och med 35 miljoner
kronor under budgetåret 1955/56. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en
beräkning av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar
med hänsyn till att bl. a. någon statistik icke finnes över landets slutliga
kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning bl. a. att för
elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt
vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas
till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 42,5 miljoner
kronor för budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna
av elskatten för innevarande budgetår till 34 miljoner kronor
samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med 36 miljoner
kronor.

Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1953/54 uppgick
till omkring 16 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln
uppförd med 10 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens
nu verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma
att uppgå till 19,2 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 18,2 miljoner
kronor för budgetåret 1955/56. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna
för postverkets del av genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen
har emellertid gcneralpoststyrelsen ansett sig böra uppskatta
överskottet för sistnämnda budgetår till 20 miljoner kronor. Styrelsen har
föreslagit, att titeln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med nämnda
belopp.

Vid uppskattningen av inkomsterna bar styrelsen emotsett en ökning från
budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/55 med 11,2 miljoner kronor till

‘2 llilutng till riksdagens protokoll 1955. 7 sand. Xr 5o

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

363,7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1955/
56 med 7,5 miljoner kronor till 371,2 miljoner kronor. Frankoteckensuppbörden
har beräknats stiga från budgetåret 1953/54 till det nu löpande budgetåret
med 3,5 miljoner kronor till 215 miljoner kronor. Stegringen begränsas
till följd av en från och med den 1 juli 1954 vidtagen sänkning av
avgifterna för in- och utbetalningskort, vilket dock kompenseras av en
motsvarande ökning av postverkets inkomster av postgirorörelsen. Från
budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 beräknas frankoteckensuppbörden
stiga med ytterligare 6 miljoner kronor till 221 miljoner kronor.

Vid uppskattningen av frankoteckensuppbörden för innevarande och nästkommande
budgetår har styrelsen utgått från de porton, som för närvarande
gäller för olika försändelseslag, samt ansett sig kunna räkna med en
viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1955/56. Även beträffande
inkomster av tidningsrörelsen, ersättning för postgirorörelsen, ersättning
från postsparbanken, ersättning för bestyret med skatteuppbörden
samt ersättning för utbetalning av folkpensioner och av barnbidrag räknar
styrelsen med ökade intäkter. Dessa poster beräknas sålunda stiga med
sammanlagt 9,6 miljoner kronor från budgetåret 1953/54 till budgetåret
1954/55 samt med 0,5 miljon kronor från sistnämnda budgetår till budgetåret
1955/56. Beträffande inkomster för befordran av tjänsteförsändelser
räknas för budgetåret 1954/55 med en nedgång av icke fullt 1,2 miljoner
kronor som en följd av en mellan statskontoret och styrelsen preliminärt
träffad överenskommelse om ändrade grunder för beräkning av ersättningen.
Från budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 räknas däremot med
en mindre uppgång. Inkomsterna å övriga imkomstposter beräknas icke
komma att undergå större förändringar under innevarande eller nästkommande
budgetår.

De mot inkomsterna svarande driftkostnaderna beräknas för innevarande
budgetår till 344,5 miljoner kronor samt för nästa budgetår till 353 miljoner
kronor. Därvid har antagits att rörligt tillägg (procentuell förhöjning)
kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som
nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större
förändringar i nuvarande prisnivå.

Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för
det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket
för vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56 till 20 miljoner
kronor.

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1955/56 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar
av statsinkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/58. I promemorian
framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas
med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket
ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna
sammanfattas på följande sätt.

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

19

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,
som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits bli bestående under
hela den period beräkningarna avser. Hänsyn har sålunda icke tagits till sådana
förslag rörande skattelagstiftningen etc., vilka ännu icke föranlett beslut.
Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling
har i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande
utvecklingen under år 1955, som legat till grund för verkets beräkning
av statsinkomsterna under budgetåren 1954/55 och 1955/56. För
utvecklingen från och med år 1956 har antagits en fortgående jämn stegring
av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning
och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln
samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin.
I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster
antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har
kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna. Stegringstakten
är dock icke jämn, vilket sammanhänger med att speciella förhållanden
påverkar de enskilda inkomsttitlarna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,
i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1953/54 och
de i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren
1954/55 och 1955/56 (miljoner kronor).

1953/51

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.........................

4 2991

4 400

4 900

Folkpensionsavgifter ............

övrig skatt å inkomst, förmögen-

221 j

5000

5 200

het och rörelse................

193

201

202

210

215

Automobilskattemedel ..........

602

755

865

910

965

Tullar och acciser ..............

Uppbörd i statens verksamhet och

2 332

2 479

2 586

2 640

2 700

diverse inkomster..............

346

387

412

435

455

Statens affärsverksfonder........

260

290

290

305

320

Övriga kapitalfonder ............

282

293

310

330

345

Summa 8 535

8 805

9 565

9 830

10 200

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in.
har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Liksom under gångna år kommer inkomstskattetiteln enligt beräkningarna
att förete en tämligen oregelbunden utveckling. För budgetåren 1956/
57 och 1957/58 har resultatet av kalkylerna blivit en förhållandevis liten
stegring efter nedgången 1954/55 och den kraftiga uppgången 1955/56.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling
har beträffande denna titel bland annat antagits oförändrad uttagningsprocent
med 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer,
oförändrade regler för företagsbeskattningen samt eu kommunal utdebitering
med 12,40. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelser -

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

na om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar
av preliminärskatt i sådan utsträckning att — bortsett från nedan
berörda övergångsfenomen i samband med fastighetsbeskattningens omläggning
— en förhållandevis god anpassning av den preliminära skatten till
den slutliga erhålles.

Flera tillfälliga faktorer påverkar det kassamässiga utfallet av titeln under
ifrågavarande period. Såsom framgått av inkomstberäkningen räknas
för budgetåret 1954/55 med en nettobelastning på titeln med mer än 100
miljoner kronor föranledd av med sjukförsäkringen sammanhängande
transaktioner. För de följande åren har däremot icke antagits någon motsvarande
påverkan av betydelse på titelns nettoresultat, ett antagande som
kan komma att visa sig felaktigt. Omläggningen av fastighetsbeskattningen
har också betydelse. Under budgetåret 1954/55 inflyter fastighetsskatt sista
gången enligt den hittillsvarande ordningen. Under budgetåret 1955/56 har
skatt på garantibelopp för fastighet antagits inflyta som preliminär skatt
med ca 200 miljoner kronor, vilket innebär en tillfällig inkomstminskning
för statsverket med ca 100 miljoner kronor. Under budgetåret 1956/57 har
antagits inflyta ca 250 miljoner kronor och från och med budgetåret 1957/
58 bör i princip hela garantiskatten inflyta preliminärt. Antagandena om
den ofullständiga preliminärskatteuppbörden av garantiskatt under åren
1955 och 1956 innebär, att en motsvarande uppgång av den inflytande kvarstående
skatten under budgetåren 1956/57 och 1957/58 kan förutsättas. Under
vartdera av dessa budgetår kommer å andra sidan inkomstskattetiteln
att belastas med ca 150 miljoner kronor till följd av att under år 1957 kommer
att till kommunerna utbetalas »dubbel» fastighetsskatt, dels i form av
förskott på 1957 års skatt, dels i form av slutavräkning på 1955 års skatt.
Den antagna ökningen av den kvarstående skatten uppväger icke helt denna
extra belastning.

För att åskådliggöra den mera normala stegringstakten — bortsett från
på det kassamässiga utfallet inverkande omständigheter — av de statliga
inkomst- och förmögenhetsskatterna lämnas i promemorian följande uppgifter
om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna 1956—
1959 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter
(miljoner kronor):

1956 1957 1958 1959

4 880 5110 5 390 5 690

+ 230 + 280 + 300

En uttagningsprocent av 100 i stället för 110 skulle enligt promemorian
innebära ett bortfall av slutlig skatt på ca 285 miljoner kronor vid taxeringen
1956 och 340 miljoner kronor vid taxeringen 1959. Riksräkenskapsverket
understryker i anslutning till denna sifferserie, att det vid ett bedömande
av statsverkets inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/58 bör observeras,
att den »dubbla» fastighetsskatteutbetalningen till kommunerna
representerar ett definitivt bortfall av statsinkomster.

Beträffande beräkningarna i övrigt framhålles fortsättningsvis:

Även på vissa övriga betydelsefulla inkomsttitlar inverkar speciella förhållanden
på det beräknade utfallet. Beträffande automobilskattemedlen
har antagits en förhållandevis snabb ökning av fordonsbestånd och drivme -

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 7.955

delsförbrukning. Den stora stegringen under budgetåret 1955/56 förklaras
dock delvis av att de vid 1954 års riksdag beslutade skattehöjningarna icke
slår belt igenom förrän under nämnda budgetår och av att under budgetåret
tillfälligt inflyter fem kvartals brännoljeskatt, vilket ger en tillfällig
inkomst på närmare 20 miljoner kronor. Av samma skäl blir stegringen till
budgetåret 1956/57 förhållandevis liten.

Beträffande tullar och acciser bör nämnas, att rusdrycksmedelstitlarna
under budgetåret 1955/56 beräknats stiga kraftigare än normalt till följd
av motbokssystemets avskaffande hösten 1955.

Beräkningen av inkomsterna av statens affärsverk är vansklig med hänsyn
till de speciella förhållanden som påverkar vart och ett av dem. Det har
dock ansetts rimligt att räkna med någon fortgående stegring av de sammanlagda
inkomsterna från affärsverken.

Med hänvisning till i det föregående redovisade förhållanden har riksräkenskapsverket
framhållit, att flera omständigheter bidrager till att ökningen
särskilt under budgetåret 1956/57 blir mindre än som vid den
antagna ökningen av skatteunderlaget kan anses normalt. Riksräkenskapsverket
har vidare understrukit, att beräkningarna även bortsett från det
schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas
på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller detta det
kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln, där komplicerade uppbördstekniska
förhållanden, delvis sammanhängande med fastighetsbeskattningens
omläggning och den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande, försvårar
överblicken. Förskjutningar mellan åren kan sålunda inträda, som leder
till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna även om bedömningen
av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar har
sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga
förändringarna är ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga
tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån
hos de beräknade beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren
1956/57 och 1957/58 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande
inkomster under budgetåren 1954/55 och 1955/56. I den mån denna
utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av
annat slag tillkommer, måste givetvis beräkningarna för 1956/57 och 1957/
58 revideras.

I promemorian anmärkes slutligen, att frågan om eventuella avsättningar
till och återföringar från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel
icke berörts vid beräkningarna. Såsom framgår av den
tidigare redogörelsen har riksräkenskapsverket i särskild skrivelse föreslagit,
att eventuella avsättningar av kommunalskattemedel skall reserveras
på budgetutjämningsfonden och att avsättningar och återföringar förutsatts
skola uppföras separat på riksstaten och sålunda icke beröra inkomstskattelitclns
beräknade eller redovisade belopp. Saldot mellan avsättningar och
återföringar beräknas vid gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling
bli av mindre storleksordning under budgetåren 1956/57 och 1957/58.

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives
i det följande.

Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 915 miljoner kronor eller avrundat
4 900 miljoner kronor. Ämbetsverket har härvid, till skillnad från nu
gällande ordning, icke reducerat titeln med den avsättning å 350 miljoner
kronor till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel,
som verket vid nu föreliggande beräkningar av inkomstskattetitelns inkomster
föreslagit för budgetåret 1955/56. I stället föreslås, att i riksstaten
uppföres ett mot resultatet av transaktionerna med regleringsfonden svarande
belopp att avsättas till eller, i förekommande fall, återföras från budgetutjämningstonden.
På budgetutjämningsfonden skulle regleringsfonden
särredovisas, liksom för närvarande sker beträffande automobilskattemedelsfonden.
Såsom riksräkenskapsverket framhållit, erhålles genom denna
bokföringsmässiga anordning ökad klarhet beträffande innebörden av de på
budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets kassaställning.
Jag biträder därför ämbetsverkets förslag. Jag har icke heller
någon erinran mot beräkningen av det belopp, 350 miljoner kronor, som •—
i avvaktan på senare översyn av inkomsterna —- nu föreslås skola avsättas
till regleringsfonden. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen för riksräkenskapsverkets
inkomstberäkning har ämbetsverket vidare förordat, att
eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel regelmässigt skall
föranleda årliga avsättningar till regleringsfonden. Vad riksräkenskapsverket
sålunda anfört synes mig lämpligen böra beaktas på så sätt, att riksräkenskapsverket
årligen i samband med inkomstberäkningen, eller eljest
när förhållandena så påkallar, avger förslag rörande de avsättningar till
regleringsfonden, som ämbetsverket finner erforderliga. Det torde sedan
lå ankomma på Kungl. Maj:t att i vanlig ordning pröva ifrågavarande förslag.
Utöver vad som här omnämnts förutsätter jag icke några ändringar
i de bestämmelser, som nu gäller beträffande fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel.

Vad beträffar beräkningen i övrigt av ifrågavarande inkomsttitel har jag
redan tidigare antytt, att jag har för avsikt att hemställa om avlåtande till
1955 års riksdag av proposition med förslag till vissa regler i syfte att förenkla
taxeringen. Såvitt nu kan överblickas kommer förslaget att medföra
ett visst bortfall av skatteintäkter, som för nästa budgetår kan beräknas
till omkring 75 miljoner kronor.

Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av
inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen,
förordar jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten
alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln
preliminärt uppföres med (4 915 — 75 =) 4 840 miljoner kronor för nästa
budgetår.

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

23

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 190 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 24 mars 1955 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1955/56. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak
anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beräkningen av denna titel står
till följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som
göras beträffande utvecklingen av skatteunderlaget under hela den tid som
beräkningen omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den
sammanlagda löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag
i avseende på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna
om ränta å kvarstående skatt inedföra även, att samma förhallande
i betydande utsträckning kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag.
Under budgetåret 1953/54 kompletterades sålunda inbetalningarna
av preliminärskatt under de ordinarie uppbördsterminerna med omfattande
fyllnadsinbetalningar under våren 1954, sammanlagt uppgående till
cirka 575 miljoner kronor, varav huvudparten från bolag. Härigenom har
den enligt taxeringen 1954 påförda kvarstående skatten för aktiebolagen
nedbringats till cirka 90 miljoner kronor. Detta belopp överstiger endast
med ett tiotal miljoner kronor den enligt samma taxering beräknade överskjutande
skatten för bolag.

Svårigheterna att i förväg bedöma fysiska personers och företags inkomster
är normalt den främsta orsaken till de ibland betydande differenser,
som kunna uppstå mellan förhandsberäkningar av titelns nettoinkomst
och det slutliga utfallet. Till denna osäkerhet bidrar emellertid även
sättet för skatteuppbörden. Ingen helt fix relation kan förutsättas mellan
inflytande skatteinkomster och den samtidiga utvecklingen av skatteunderlaget.
Uppbörden av löntagarnas preliminärskatt är i viss utsträckning
beroende av frivilliga höjningar av löneavdragen med hänsyn till extrainkomster
in. in. Likaså är omfattningen av fyllnadsinbetalningarna helt
beroende av de skattskyldigas egna överväganden. I vilken mån de skattskyldigas
skatteförpliktelser komma att fullgöras genom erläggande av
preliminärskatt, inklusive fyllnadsinbetalningar, under ett budgetår eller
kvarstående skatt under det påföljande kan icke med större säkerhet bedömas.
Ej minst med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utfallet av
skattetiteln för innevarande budgetår och beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår bedömas i ett sammanhang.

I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar
för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under ar 1955,
vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att en viss glidning
uppåt av lönenivån syntes ha inträffat under år 1954, varigenom denna
vid ingången till år 1955 något översteg den för år 1954 genomsnittliga.
Eu viss sysselsättningsökning liksom icke oväsentliga överflyttningar av

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

arbetskiaft från laglöneyrken till bättre betalda yrken och näringsgrenar
syntes likaså ba bidragit till en stegring av den totala lönesumman under
år 1954, vilken beräknades överstiga 1953 års lönesumma med 5 å 6 procent.
Även för år 1955 ansågs, med hänsyn till antagandena beträffande
den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss sysselsättningsökning och
löneglidning uppåt kunna förutsättas. Den ökning av lönesumman, som därutöver
kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, lät sig givetvis
icke överblickas. Det antogs emellertid, att denna skulle komma att
leda till genomsnittligt större lönehöjningar än under de två närmast föregående
åren och att lönesummans sammanlagda stegring år 1955 skulle
hli större än under år 1954. I kalkylerna räknades med en stegring av den
sammanlagda lönesumman från 1954 till 1955 med närmare 9 procent.
Även om det slutliga resultatet av avtalsrörelsen ännu icke kan säkert bedömas,
synes det enligt riksräkenskapsverkets mening rimligt att även nu
räkna med en stegring av den angivna storleksordningen. I de fortsättningsvis
redovisade beräkningarna har riksräkenskapsverket räknat med
en stegring av inkomst av tjänst från 1954 till 1955 med cirka 9 procent
och en viss ytterligare uppgång för våren 1956.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat
antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1954 och
som innebar en viss stegring under år 1955.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång
av den sammanlagda taxerade inkomsten av storleksordningen 12 procent
för verksamhetsåret 1954 i jämförelse med år 1953. Riksräkenskapsverket
har icke funnit anledning att nu justera detta antagande. För verksamhetsåret
1955 räknades med en ytterligare stegring. Härvid förutsattes,
i avvaktan på beslut om företagsbeskattningens framtida utformning, att
vid 1956 års taxering skulle gälla samma regler för begränsning av rätten
till fri avskrivning som vid 1955 års taxering. I proposition nr 100 har årets
riksdag förelagts förslag till ändrade regler för företagsbeskattningen, vilka,
om de antagas av riksdagen, få tillämpning på 1956 års taxering.
Även den av riksdagen beslutade investeringsavgiften för år 1955 får betydelse
för utfallet av 1956 års inkomsttaxering. Under hänsynstagande till
nämnda förhållanden samt med utgångspunkt från en bedömning av de
allmänekonomiska betingelserna under verksamhetsåret 1955 har riksräkenskapsverket
funnit en uppgång av bolagens taxerade inkomster vid
1956 års taxering av storleksordningen 10 procent sannolik, vilket är något
mera än vad som antogs i december.

Vid beräkningen av inkomstskattetitelns behållna inkomster för budgetåret
1955/56 får vidare hänsyn tagas till att investeringsavgiften för år
1955 torde komma att tillföra titeln inkomster av storleksordningen 75
miljoner kronor. Å andra sidan komma de i anslutning till förslaget om
förenklat deklarations- och taxeringsförfarande föreslagna ändringarna i
uppbördsförordningen att föranleda minskade preliminärskatteinkomster
från och med år 1956. Härtill togs provisoriskt hänsyn i det framlagda
riksstatsförslaget. Minskningen kan till den del den faller inom ramen för
budgetåret 1955/56 nu uppskattas till närmare 100 miljoner kronor.

Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas, att det liksom vid decemberberäkningen
fortfarande räknas med eu uttagningsprocent av 110
för den statliga inkomstskatten för fysiska personer under såväl år 1955
som 1956 och med en genomsnittlig kommunal utdebitering för år 1956
av samma höjd som gällde för år 1954 (12,40).

I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

ränta å kvarstående skatt skulle, liksom under de närmast föregående
åren, föranleda aktiebolagen att i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsinbetalningar
till den preliminärskatt, som i vanlig ordning erlagts under
uppbördsåret. Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning utgått från
samma antagande. Bland utgifterna beräknas med ledning av nu föreliggande
uppgifter utbetalningarna av kommunalskattemedel komma att ligga
35 miljoner kronor högre under båda budgetåren.

Beträffande de till sjuk- och moderskapsförsäkringen hänförliga transaktionerna
bar icke funnits underlag för några justeringar. Det bör emellertid
understrykas, att utfallet av ifrågavarande inkomst- och utgiftsposter
allt fortfarande är svårt att överblicka. Det synes vidare motiverat
att erinra om osäkerheten i de gjorda antagandena om storleken av preliminärbetalningarna
av garantiskatt och över huvud taget omfattningen
av fyllnadsinbetalningarna.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som givetvis även
vid denna tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket
den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
in. in. för budgetåret 1954/55 till 4 400 miljoner kronor och förordar, att
samma titel i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1955/56 uppföres
med 5 000 miljoner kronor.

Beträffande de eftersläpningar i utbetalningarna av koinmunalskattemedel,
som nämnda inkomstbelopp innefatta, finnes för budgetåret 1954/
55 inget skäl till ändring av det i december 1954 angivna avrundade beloppet,
250 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 kan eftersläpningen
uppskattas till cirka 400 miljoner kronor, mot 350 miljoner kronor enligt
decemberberäkningen. Om dessa 400 miljoner kronor avsättas för reglering
av senare kommunalskatteutbetalningar, böra de återföras med 125
miljoner kronor under budgetåret 1956/57, 200 miljoner kronor under
budgetåret 1957/58 och 75 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Kupongskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 6 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som nu uppskattar uppbörden under löpande
budgetår till 4,5 miljoner kronor, anser att en nedräkning med 1
miljon kronor bör ske för nästföljande budgetår. Ämbetsverket föreslår
alltså, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 5 miljoner
kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. 1 statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen
har i skrivelse den 7 mars 1955 förordat, att ifrågavarande inkomster i
den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till
likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för budgetåret 1955/56 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 48 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen, som i november 1954 beräknade inkomsterna
på denna titel till 47 miljoner kronor, har i sin ovan nämnda
skrivelse efter förnyad beräkning anfört, att ifrågavarande inkomster för
budgetåret 1955/56 synas böra beräknas till 48 miljoner kronor. För löpande
budgetår uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna till 46 miljoner
kronor. Ämbetsverket förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till oförändrat 48 miljoner kronor.

Omsättnings- och cxpcditionsstämplar in. in. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 68 miljoner kronor. Gcneralpoststyrel -

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

sen, som i november 1954 uppskattade inkomsterna till 65 miljoner kronor,
anser efter förnyad beräkning, att uppbörden under titeln bör beräknas
till högst 70 miljoner kronor. Styrelsen uppskattar visserligen inkomstutfallet
för löpande budgetår till 74 miljoner kronor, men den anser
att stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner samt lagfarter,
vilka under löpande budgetår visat kraftig stegring, sannolikt icke
komma att lämna lika hög avkastning under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket
anser en uppräkning av det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet med 2 miljoner kronor vara befogad och föreslår, att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 280 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december
1954. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 260 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter översteg den
debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari
1955 förra årets debiterade skatt med 28 procent. Detta innebär ett större
fordonsbestånd vid ingången av år 1955 än vad som tidigare antagits och
skulle även innebära en ökning av inkomsterna på titeln med närmare 10
miljoner i jämförelse med decemberberäkningen. Till följd av bestämmelserna
i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt
för år 1955 (SFS nr 778/1954) kommer emellertid ett belopp på
mellan 7 och 8 miljoner kronor att inflyta först under budgetåret 1955/56.
''Irots det större fordonsbeståndet räknar riksräkenskapsverket därför titelns
inkomster för löpande budgetår fortfarande till 260 miljoner kronor.
Vid beräkning av titeln för nästföljande budgetår har riksräkenskapsverket
förutsatt, att även för år 1956 skall komma att gälla likartade anståndsbestämmelser
som under år 1955. Ämbetsverket har vidare i jämförelse
med decemberberäkningen nu räknat med en något lägre tillväxthastighet
hos fordonsbeståndet under år 1955 som en följd av den särskilda
investeringsavgiften. Med utgångspunkt härifrån föreslår riksräkenskapsverket,
att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till 285 miljoner kronor eller 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten beräknades av riksräkenskapsverket i december 1954 för
nästföljande budgetår till 585 miljoner kronor, vilket belopp även upptagits
i statsverkspropositionen. Med hänsyn till vad som ovan anförts om
investeringsavgiftens sannolika effekt på fordonsbeståndets utveckling,
torde i jämförelse med decemberberäkningen böra antagas en något långsammare
ökning av drivmedelskonsumtionen. Då emellertid nu verkställda
beräkningar av skatteinkomsterna för löpande budgetår tyda på en
något högre uppbörd än vad som antogs i december 1954, eller 500 miljoner
kronor, saknas enligt riksräkenskapsverkets mening skäl att ändra
statsverkspropositionens belopp för nästföljande budgetår. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget
beräknas till oförändrat 585 miljoner kronor.

Särskild investeringsavgift för motorfordon. Den av innevarande års
riksdag beslutade särskilda investeringsavgiften för motorfordon för år
1955, vilken icke är upptagen i statsverkspropositionen, har ännu varit i
kraft alltför kort tid för att ge mera säkra hållpunkter för en bedömning
av hur stora inkomster, som avgiften kommer att tillföra statsverket. Riksräkenskapsverket
har uppskattat inkomsterna under löpande budgetår till
50 miljoner kronor. Då enligt förordningen investeringsavgiften endast

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

skall utgå under halva budgetåret, har riksräkenskapsverket för budgetåret
1955/56 beräknat titeln till likaså 50 miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december
1954 till 500 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 8 mars 1955 har generaltullstyrelsen, som i november
1954 upptagit tullmedlen till 450 miljoner kronor, anfört, att styrelsen
icke ansett sig ha tillräckligt skäl att för budgetåret 1955/56 beräkna
nettouppbörden av tullmedel lägre än till det i riksstatsförslaget upptagna
beloppet. Generaltullstyrelsen har dock härvid understrukit, att importen av
transportmedel, som under år 1954 motsvarade en debiterad tullmedelsuppbörd
av inemot 110 miljoner kronor, kan komma alt i negativ riktning påverkas
av den nyligen införda avgiften vid investering i motorfordon år 1955
och att en sålunda uppkommen mera avsevärd minskning av de relativt högt
tullbeskattade transportmedlens andel i importen skulle kunna medföra en
minskning av tullmedelsuppbörden. Enligt styrelsen ger emellertid den hittills
under mycket begränsad tid vunna erfarenheten av verkningarna avnämnda
särskilda investeringsavgift icke någon möjlighet till en säker bedömning
av den kommande utvecklingen. Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket
beräknats till 490 miljoner kronor under innevarande budgetår,
vilket är 10 miljoner kronor mera än vad som antogs i december 1954
och 70 miljoner kronor mera än vad som upptagits i riksstaten. Riksräkenskapsverket
anser en mindre nedgång av de på motorfordon belöpande tullinkomsterna
sannolik som en följd av den särskilda investeringsavgiften
för motorfordon. Denna nedgång torde emellertid komma att mer än kompenseras
av en uppgång av den övriga tulluppbörden. Riksräkenskapsverket
har i nuvarande svårbedömda läge ansett sig sakna skäl att ändra det i
statsverkspropositionen upptagna beloppet och föreslår därför, att titeln
tullmedel under förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor uppföres
med oförändrat 500 miljoner kronor i det slutliga riksstatsförslaget.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
210 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar ge tillsammans ett belopp av 199 miljoner kronor. För innevarande
budgetår beräknar riksräkenskapsverket, att titeln skall lämna en
inkomst av cirka 200 miljoner kronor. Den nuvarande tendensen pekar beträffande
samtliga under titeln redovisade skatteslag på en stabil eller stigande
uppbörd. Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket, att titeln
varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget bör uppföras med 210 miljoner
kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 54 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.
Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,
främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella
fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening
synes titelns inkomster böra beräknas till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 54 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1954 denna titel
till 650 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet bär vid förnyad beräkning den il mars 1955 föreslagit
samma belopp, 640 miljoner kronor, som vid dess beräkning i oktober 1954.
Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstutfallet för löpande budget -

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

år till 645 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till 650 miljoner kronor eller i förhållande till statsverkspropositionen
oförändrat belopp.

Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.
Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med
12 respektive 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 9
mars 1955 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets
mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå
statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs
i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning av riksräkenskapsverket i december
1954 till 820 miljoner kronor, vilket belopp upptagits i statsverkspropositionen.
Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning den 9 mars 1955
bibehållit statsverkspropositionens belopp. För löpande budgetår uppskattar
riksräkenskapsverket nu inkomstutfallet till 790 miljoner kronor mot
775 miljoner kronor vid decemberberäkningen. Ehuru det förutsedda inkomstutfallet
för löpande budgetår kan tyda på att inkomsterna under nästföljande
budgetår kunna komma att överstiga de i statsverkspropositionen
beräknade, har riksräkenskapsverket, med hänvisning till osäkerheten i bedömningen
av konsumtionsutvecklingen efter det nuvarande restriktionssystemets
slopande under budgetåret, ändock icke ansett sig böra föreslå någon
ändring av den tidigare beräknade inkomsten. Riksräkenskapsverket föreslår
därför, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med 820 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel
beräknades i december 1954 i anslutning till kontrollstyrelsens förslag
av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor, och samma belopp har upptagits
i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning
bibehållit detta belopp. Nedgången i förhållande till löpande budgetår,
som beräknas inbringa 55 miljoner kronor, är en följd av förutsedda förskjutningar
i konsumtionen efter motbokssystemels avskaffande. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres
med oförändrat 50 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 100 miljoner
kronor, vilket belopp föreslagits av riksräkenskapsverket i anslutning till
kontrollstyrelsens beräkning. Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse den 9 mars
1955 bibehållit sin tidigare beräkning." Inkomstökningen i förhållande till
löpande budgetår, då 85 miljoner kronor beräknas inflyta, har motiverats
av den ökade konsumtion av starköl som anlages inträda under det nya
budgetåret. Riksräkenskapsverket finner icke skäl att föreslå förändring av
det i statsverkspropositionen beräknade inkomstbeloppet, 100 miljoner kronor.
*

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 42 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen, som i novemher 1954 beräknade titeln till
40 miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit oförändrat belopp.
Riksräkenskapsverket, som för löpande budgetår uppskattar inkomsterna
till 40 miljoner kronor, föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med oförändrat 42 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats
till 59 miljoner kronor. Uppbörden synes under det senaste bud -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

29

getåret ha stagnerat och beräknas för innevarande budgetår komina att uppgå
till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar därför, att det i
statsverkspropositionen upptagna beloppet nedräknas med 2 miljoner kronor
till 57 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen uppförts med 36 miljoner
kronor. Titeln beräknas under innevarande budgetår komma att inbringa
34 miljoner kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens förnyade beräkning
förordar riksräkenskapsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
beräknas till 37 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1954 i anslutning till generalpoststyrelsens beräkning ett belopp av 20 miljoner
kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse
den 4 mars 1955 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna
på titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med
motsvarande kalkyl i november 1954 relativt små förskjutningar av postverkets
inkomster och utgifter och resulterar i ett inkomstöverskott på cirka
21 miljoner kronor. Härvid är att märka, att generalpoststyrelsen vid båda
beräkningstfllfällena antagit, att lönerna till postverkets personal komma
att utgå efter oförändrade grunder. Då inverkan på postverkets driftkostnader
av resultatet av pågående förhandlingar angående de statsanställdas
löner nu icke kan bedömas, har även riksräkenskapsverket utgått från nu
gällande lönenivå vid beräknandet av överskotten från postverket liksom
från övriga affärsdrivande verk. Riksräkenskapsverket har givetvis icke heller
kunnat bedöma, huruvida resultatet av nämnda förhandlingar kan komma
att påverka nuvarande av post- och televerket samt statens järnvägar
tillämpade taxor. Från dessa utgångspunkter föreslår riksräkenskapsverket
i anslutning till generalpoststyrelsens beräkning, att som inkomst av postverket
preliminärt beräknas 21 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera
än i riksstatsförslaget.

Departementschefen

Som motivering för det i propositionen nr 190 framlagda förslaget angående
uttagningsprocenten bar departementschefen anfört bl. a. följande:

I riksstaten för budgetåret 195^/55 har inkomsterna upptagits med 8 599
miljoner kronor och utgifterna med 8 603 miljoner kronor. Driftbudgeten
var alltså enligt riksstaten praktiskt taget balanserad. Såsom jag konstaterade
i finansplanen till årets statsverksproposition, hade emellertid den
skärpning av högkonjunkturen, som inträdde under senare delen av år 1954,
medfört förskjutningar i den statsfinansiella utvecklingen. Enligt beräkningarna
vid årsskiftet skulle sålunda på driftbudgeten för det löpande
budgetåret uppkomma ett formellt överskott av 170 miljoner kronor. Hänsyn
hade därvid ej tagits till de utgiftsstegringar som kunde väntas till följd
av lönc- och pensionsregleringar för de statsanställda.

De budgetberäkningar som nu framlägges innebär ytterligare förändringar
på inkomst- och utgiftssidorna gentemot uppskattningarna i statsverkspropositionen,
resulterande i ett överskott på 136 miljoner kronor.

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar, vari hänsyn även tagits
till nyssnämnda löneuppgörelser, skulle inkomsterna bli närmare 90
miljoner kronor högre än vad som förutsattes i statsverkspropositionen,
d. v. s. cirka 300 miljoner mer än vad riksstaten utvisar. Inkomsterna å
driftbudgeten för 1954/55 upptages följaktligen med sammanlagt (8 599 +
293 = ) 8 892 miljoner kronor. Den ytterligare inkomstökningen förklaras
till drygt halva beloppet av tillkomsten av den särskilda investeringsavgiften
för motorfordon. Intäkterna härav beräknas för 1954/55 till 50 miljoner
kronor.

Vad utgifterna beträffar har å tilläggsstat II sedan statsverkspropositionen
framlades tillkommit anslag på driftbudgeten om sammanlagt
121 miljoner kronor. Merparten härav, 82,5 miljoner kronor, hänför sig till
löne- och pensionsökningar för de statsanställda. Jag vill framhålla, att sistnämnda
siffra icke innefattar de ökade lönekostnaderna vid affärsverken.
Hänsyn härtill har tagits vid beräkningen av inkomsterna. I övrigt avser
ökningarna huvudsakligen avskrivningar, framför allt av investeringar på
bostadsområdet. I förhållande till riksstaten uppgår utgiftsstegringen till
153 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån uppskattas utgifterna för
1954/55 till (8 603 + 153 =) 8 756 miljoner kronor.

Förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna av driftbudgeten för löpande
budgetår ger alltså till resultat ett formellt överskott av (8 892 —
8 756 =) 136 miljoner kronor jämfört med 170 miljoner kronor enligt beräkningarna
i statsverkspropositionen. Detta överskott skall emellertid korrigeras
med hänsyn dels till utvecklingen av behållningarna på reservationsanslagen
och dels till den beräknade belastningen på övriga anslag. Enligt
av riksräkenskapsverket gjorda undersökningar skulle för 1954/55 uppkomma
en reservationsmedelsökning av 65 miljoner kronor och på övriga anslag
besparingar om 15 miljoner kronor. Budgetöverskottet skulle alltså, så
vitt nu kan överblickas, komma att uppgå till (136 + 65 + 15 =) 216 miljoner
kronor. Motsvarande beräkningar i statsverkspropositionen ledde till
balans mellan inkomster och utgifter. Jag räknade nämligen i finansplanen
med att behållningarna på reservationsanslagen skulle minska med omkring
170 miljoner kronor. Till grund för denna siffra låg uppskattningar
som verkställts av vederbörande myndigheter under hösten 1954. Jag framhöll
emellertid samtidigt, att en viss minskning av statsutgifterna vore att
räkna med till följd av det i december införda beställningsstoppet.

Det är icke möjligt att närmare precisera hur stor del av den nu konstaterade
differensen på (170 + 65 ==) 235 miljoner kronor i uppskattningarna
av reservationsmedelsförändringarna som beror på beställningsstoppet
respektive förskjutningar i medelsförbrukningen av andra skäl. Gjorda
överslagsberäkningar tyder emellertid på, att skillnaden till ett belopp av
mellan 100 och 150 miljoner kronor förklaras av beställningsstoppet. Den
återstående differensen torde i huvudsak sammanhänga med av andra skäl
företagna jämkningar i anskaffningsplanerna ävensom vissa förskjutning -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 är 1955

31

ar av betalningsperioderna. Jag vill i detta sammanhang även nämna, att
fram till mitten av mars 1955 beställningar till ett värde av i runt tal 500
miljoner kronor skjutits framåt i tiden. Det bör observeras, att ifrågavarande
siffra avser anskaffningar som icke endast hänför sig till driftbudgeten
utan även till kapitalbudgeten och driftkostnadsstaterna för affärsverken.
Vidare är det till icke oväsentliga delar fråga om beställningar som enligt
de ursprungliga planerna skulle ha skett med stöd av beställningsbemyndiganden
och som alltså icke skulle ha förorsakat utgifter förrän om ett
eller annat år.

Jag vill i detta sammanhang vidare nämna, att 74 miljoner kronor av
överskottet är att hänföra till en överbalansering av automobilskattemedlens
specialbudget. Denna överbalansering sammanhänger främst med att inkomsterna
av den särskilda investeringsavgiften för motorfordon i sin helhet
tillföres automobilskattemedelsfonden för att sålunda på längre sikt
komma vägväsendet till godo.

Jag skall slutligen något beröra frågan om eftersläpningarna i utbetalningarna
av kommunalskattemedel. Dessa har av riksräkenskapsverket beräknats
till 250 miljoner kronor för innevarande budgetår, medan verkets
antaganden i mars 1954 rörande skatteunderlagets utveckling innebar en
eftersläpning av storleksordningen 100 miljoner kronor. Jag vill även erinra
om att utfallet av inkomstskattetileln för 1953/54 visade sig innebära en
eftersläpning med omkring 300 miljoner kronor. Några avsättningar till
kommunregleringsfonden för ifrågavarande båda budgetår har varken föreslagits
av riksräkenskapsverket eller förutsatts i vederbörande riksstatsförslag.
Jag anser mig ej heller nu mot slutet av budgetåret böra framföra förslag
härom. Däremot bör, såsom jag framhållit i finansplanen till årets statsverksproposition,
från och med 1955/56 vissa av riksräkenskapsverket föreslagna
åtgärder genomföras i syfte att åstadkomma en för den statsfinansiella
utvecklingen mer rättvisande redovisning än som varit möjligt med den
nuvarande ordningen.

Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret
1955/56. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna å driftbudgeten
till 9 506 miljoner kronor och utgifterna till 9 106 miljoner kronor,
innebärande ett budgetöverskott av 400 miljoner kronor. Av förenämnda inkomstsumma
beräknades emellertid ett belopp av 350 miljoner kronor utgöra
kommunalskattemedel, som inflyter under budgetåret 1955/56, men som
till följd av gällande system för avräkning mellan staten och kommunerna
utbetalas först under budgetåren 1956/57—1958/59. Ur statsfinansiell synvinkel
uppgick därför överskottet till ett väsentligt lägre belopp, nämligen
50 miljoner kronor.

Sedan kalenderårsskiftet har bilden av den statsfinansiella utvecklingen
i hög grad skiftat beroende på förändringar i fråga om såväl inkomsterna
som utgifterna. I förhållande till statsverkspropositionen redovisas sålunda
på inkomstsidan en nettoökning med 403 miljoner kronor till 9 909 miljoner

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

kronor och på utgiftssidan, inklusive avsättningen till kommunregleringsfonden,
en nettoökning om 178 miljoner kronor till 9 634 miljoner kronor.
Resultatet blir ett formellt överskott på driftbudgeten av 275 miljoner kronor
jämfört med 50 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen.

Vad inkomsterna närmare beträffar vill jag till en början framhålla,
att riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar — inkluderande de
förändringar som uppkommit till följd av de höjda lönerna och pensionerna
för statsanställda — utvisar en nettoökning med 208 miljoner kronor
jämfört med statsverkspropositionen. Sålunda har inkomstskattetiteln uppräknats
med 160 miljoner kronor. Vidare beräknas investeringsavgiften för
motorfordon tillföra statsverket 50 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Till följd av lönehöjningarna för de statsanställda har inkomsterna från
post-, tele- och vattenfallsverken nedräknats med 44 miljoner kronor.

Såsom framgår av min tidigare redogörelse har jag för avsikt att senare
denna dag hos Kungl. Maj :t hemställa om att förslag förelägges riksdagen
om en höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Höjningen, som i uppbördshänseende avses få verkan från och
med hösten innevarande år, kan beräknas tillföra staten ytterligare inkomster
under budgetåret 1955/56 av i runt tal 200 miljoner kronor. Med utgångspunkt
härifrån föreslår jag, att inkomstskattetiteln uppräknas från
av riksräkenskapsverket angivna 5 000 miljoner kronor till 5 200 miljoner
kronor.

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på inkomstskattetiteln,
som leder fram till beloppet 5 200 miljoner kronor, kan med ledning
av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som
jämförelse har därvid medtagits såväl utfallet för budgetåret 1953/54 och
beräkningarna för innevarande budgetår som de i finansplanen till årets
statsverksproposition redovisade uppskattningarna. Beloppen anges i mil -

joner kronor.

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyll-

1953/54

Utfall

1954/55
Enl. stv.
prop. 1955

Ny ber.

1955/56
Enl. stv.
prop. 1955

Ny ber.

nadsbetalningar............

Preliminärskatt avseende sjuk-

6 965

7 620

7 630

1 8 255

8 425

försäkringsavgifter..........

Preliminärskatt avseende garan-

—

no

110

380

380

tiskatt.....................

—

0

0

200

200

Kvarstående skatt............

833

615

615

615

610

Fastighetsskatt...............

Avgifter och bidrag från större
arbetsgivare:

Yrkesskade- (olycksfalls-) för-

350

300

300

säkringen................

—

40

40

35

35

'' Inklusive beräknat bortfall av preliminärskatt om 75 mkr genom skatteförenklingen.

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år

i 9 55

33

1953/54

1954/55

1955/56

Utfall

Enl. stv.

Ny ber.

Enl. stv.

Ny ber.

prop. 1955

prop. 1955

Sjuk- och moderskapsförsäk-

ringen ..................

—

65

65

190

190

Tillkommande skatt..........

30

40

40

45

45

Restantier m. m..............

147

160

160

160

160

Summa inkomster

8 525

8 950

8 960

9 880

10 045

Utgifter

Kommunalskattemedel........

3 743

3 850

3 885

3 730

3 765

Överskjutande skatt..........

431

590

590

600

600

Restitutioner.................

Avgifter och bidrag från större

46

50

50

50

50

arbetsgivare:

Yrkesskade- (olycksfalls-) för-säkringen ...............

Sjuk- och moderskapsförsäk-

—

40

40

35

35

ringen..................

—

65

65

190

190

Förskott till sjukkassorna ....
Omföring av folkpensionsav-

—

225

225

395

395

gifter......................

222

—

—

—

Övriga omföringar...........

33

35

35

40

40

Summa utgifter

4 475

4 855

4 890

5 040

5 075

Inkomster utöver utgifter.....

Återföring från fonden för reg-

3 850

4 095

4 070

4 840

4 970 ''

lering av utbetalningarna av
kommunalskattemedel......

450

300

300

_

Höjd statsskatt för bolag och

ekonomiska föreningar......

—

—

—-

—

200

Nettoinkomst på titeln

4 300

4 395

4 370

4 840

5170

Avrundat

4 400

4 400

5 200

Bortsett från den berörda höjningen av statsskatten för bolag och ekonomiska
föreningar visar en jämförelse med motsvarande beräkning i statsverkspropositionen
endast smärre förändringar. Preliminärskatteuppbörden
för 1955/56, inklusive fyllnadsbetalningar, antages nu bli 170 miljoner
kronor högre. Detta sammanhänger å ena sidan med tillkomsten av investeringsavgiften
för år 1955, beräknad till 75 miljoner kronor, och vidare
med en mindre uppjustering av inkomstantagandena beträffande bolag
och löntagare. Ä andra sidan kan förenklingen av deklarations- och taxeringsförfarandet
numera beräknas leda till ett bortfall av preliminärskatt
om närmare 100 miljoner kronor. Bland utgifterna uppskattas med ledning
av nu föreliggande uppgifter utbetalningarna av kommunalskattemedel komma
att bli 35 miljoner kronor större. Totalresultatet av nu föreliggande upp3
Iiihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 53

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

gifter blir en nettointäkt på inkomstskattetiteln av 5 170 miljoner kronor,
vilket belopp torde avrundas uppåt till 5 200 miljoner kronor.

Vad beträffar de eftersläpningar i utbetalningarna av kommunalskaltemedel,
som innefattas i nämnda inkomstsumma, har riksräkenskapsverket
nu uppskattat dessa till 400 miljoner kronor, d. v. s. 50 miljoner kronor
mer än som antagits tidigare. Jag vill erinra om att ifrågavarande belopp,
såsom föreslagits i statsverkspropositionen, bör uppföras som en särskild
avsättningspost på riksstatens utgiftssida och alltså icke såsom under tidigare
år frånräknas inkomstskattetiteln.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar kommer i det följande smärre jämkningar
att föreslås. Jag återkommer senare härtill.

I enlighet med vad jag här anfört skulle inkomsterna, som förut nämnts,
komma att uppgå till 9 909 miljoner kronor. Det bör framhållas, att detta
inkomstbelopp kominer att uppnås endast under de samhällsekonomiska förutsättningar
som antagits gälla under budgetåret. Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket
likaså understryka de osäkerhetsmoment i övrigt som
givetvis även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten, vilka i statsverkspropositionen
upptagits till 9 106 miljoner kronor, underströk jag i finansplanen att
ökade utgifter var att emotse bland annat som resultat av förestående löneuppgörelser
med de statsanställda. Ett förslag till överenskommelse i denna
fråga har numera framlagts för riksdagen. Innebörden härav är en ökad anslagsbelastning
på driftbudgeten om 165 miljoner kronor. Detta belopp får
dock ej tolkas som ett uttryck för de totala kostnaderna av årets löne- och
pensionsregleringar. Nyssnämnda siffra innefattar nämligen icke kostnadsökningen
för affärsverken, vilken kan uppskattas till i runt tal 110 miljoner
kronor. Sammanlagt uppgår de ökade kostnaderna för tjänstemannalöner och
pensioner till cirka 280 miljoner kronor. Därutöver kan förutses ytterligare
utgiftsökningar genom bland annat höjda kollektivavtalslöner. I vad mån
detta kommer att påkalla anslagsöverskridanden eller anslag på tilläggsstat
kan för närvarande icke överblickas, då definitiva uppgörelser ännu icke träffats
på ett flertal områden.

Nettoresultatet av övriga utgiftsförändringar på driftbudgeten innebär eu
minskning med 37 miljoner kronor, främst sammanhängande med ett lägre
medelsbehov på jordbruksregleringens område än som tidigare antagits.

Av vad nu sagts framgår att driftbudgeten för budgetåret 1955/56 kan
beräknas lämna ett överskott av (9 909 — 9 634 ==) 275 miljoner kronor
efter avsättning med 400 miljoner kronor till kommunregleringsfonden, vilket
belopp motsvarar eftersläpningen i utbetalningarna till kommunerna av
under 1955/56 preliminärt inflytande kommunalskattemedel.

Vid bedömningen av budgetutfallet bör även förändringarna i reservationsmedelsbehållningarna
beaktas. I statsverkspropositionen beräknades
dessa komma att minska med endast omkring 25 miljoner kronor. Någon
ny undersökning har icke företagits sedan dess. Då emellertid beställningsstoppet,
såsom jag tidigare nämnt, medfört en icke oväsentlig minskning av

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

anslagsbelastningen för innevarande budgetår och då avsikten är att efter
band avveckla de nuvarande inskränkningarna, torde man kunna förutse en
ökad reservationsmedelsförbrukning under nästa budgetår. Närmare hållpunkter
för en revidering av den i finansplanen angivna siffran saknas dock,
varför denna här upptages oförändrad. Under dessa förutsättningar skulle
alltså på driftbudgeten uppkomma ett överskott av 250 miljoner kronor.

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56, sådant det under häi
angivna förhållanden skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare
gjorda beräkningar, framgår av följande sammanställning.

Jag vill understryka att något budgetöverskott ej skulle ha uppkommit,
om icke vissa tillfälliga, av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster
förelegat. Resultatet skulle under sådana förhållanden i stället ha
blivit en jämnt balanserad budget. Såsom tidigare nämnts beräknas nämligen
den allmänna investeringsavgiften och den bebådade höjningen av bolagsskatten
under nästa budgetår tillföra statsverket inkomster om 75 respektive
200 miljoner kronor, eller tillhopa 275 miljoner kronor, d. v. s. samma
belopp vartill budgetöverskottet antagits uppgå. Jag har härvid bland de
tillfälliga inkomsterna icke medräknat den särskilda investeringsavgiften för

DrifUradgeten

Miljoner kronor

Budgetår

In-

koms-

ter

Utgif-

ter

över-

eller

under-

skott

Reserva-

tionsme-

delsför-

ändringar

över- eller un-derskott inkl.
reservationsme-delsför ändringar

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

5 821

5 449

1 +

372

(-175)

+

372

7 507

6 423

l +

1084

(+138)

+

1084

7808

7 647

'' +

161

(- 21)

+

161

8 535

8130

* +

405

(+175)

+

4 5

8 599

8 603

4

- 60

—

64

» stv. prop. 1955..........

8 805

8 892

8 635
»8 756

"f

3 +

170

136

-170
s+ 65

4 +

0

216

1955/56

9 506

9106

+

400

- 25

375

efter avsättning (350 mkr) till
fonden för reglering av utbe-talningarna av kommunal-

+

50

- 25

4-

25

9 909

9 234

+

675

- 25

+

650

efter avsättning (400 mkri till
fonden för reglering av utbe-talningarna av kommunal-

+

275

- 25

+

250

efter avsättning (275 mkr) till
särskilt konto i riksbanken
av tillfälliga, konjunkturpo-litiskt betingade inkomster

—

- 25

25

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

2 Avser å riksstat och tibäggsstater upptagna anslag om 8 603 resp. 153 mkr.
* Exkl. indragna reservationsmedel.

4 Inkl. besparingar å anslag om 15 mkr.

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

motorfordon, vilken ju i sin helhet skall tillgodoföras automobilskattemedelsfonden.
Jag återkommer till denna fråga i det följande.

De tillfälliga inkomsterna härleder sig, som nyss nämnts, från skattepolitiska
åtgärder som vidtagits icke av statsfinansiella skäl utan för att dämpa
efterfrågan och därmed även överkonjunkturen i näringslivet. Jag finner
det motiverat, att de medel som på detta sätt beräknas bli indragna till
statsverket tillsvidare steriliseras. Härigenom bortfaller den invändningen
mot budgetöverskottet som konjunkturutjämnande medel, att överskott på
driftbudgeten endast leder till ökade statsutgifter. Genom steriliseringen uppnås
även en förstärkning av de åtgärder som nyligen vidtagits i kreditåtstramande
syfte. Jag förordar för den skull att ett belopp av 275 miljoner
kronor avsättes till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas samt
att motsvarande belopp får av statskontoret överföras till ett särskilt konto
i riksbanken. Jag kommer i det följande att göra hemställan härom. Ifrågavarande
överföring bör med utgångspunkt från nämnda belopp jämnt fördelas
över budgetåret. De medel som vid utgången av budgetåret 1955/56
kommer att innestå på det särskilda kontot bör, med beaktande av statsfinansiella
och kreditmarknadsmässiga synpunkter, användas till att nedbringa
riksgäldskontorets skulder, i första hand kontorets skuld till riksbanken.
Det torde få ankomma på riksdagen att senare, efter förslag av Kungl.
Maj :t, meddela närmare beslut om tidpunkten för medlens disposition.

Jag har i det föregående framhållit, att det beräknade överskottet på driftbudgeten
är sammansatt av inkomster, som i sin helhet hänför sig till den
allmänna investeringsavgiften och den höjda bolagsskatten. Bortses från
dessa tillfälliga, av konjunkturpolitiska skäl motiverade inkomster, är budgeten
balanserad. Jag vill i detta sammanhang å andra sidan nämna, att
automobilskattemedlens specialbudget, vilken utgör en del av driftbudgeten,
för nästa budgetår beräknas lämna ett överskott av inkomster utöver utgifter
på 131 miljoner kronor. Bland inkomsterna har därvid inräknats den
särskilda investeringsavgiften för motorfordon. Då ifrågavarande inkomstöverskott
enligt gällande grunder skall särredovisas i bokföringen och alltså
kommer att reserveras för vägväsendets behov, skulle utifrån nu angivna
förutsättningar den allmänna delen av driftbudgeten vara underbalanserad
med samma belopp.

Det finns ingen anledning att av vad nu sagts draga några andra slutsatser
i fråga om den framtida skattepolitiken än dem som skisserades i finansplanen.
Jag har vid upprepade tillfällen tidigare haft anledning framhålla
som min mening, att tillfälliga statsinkomster icke bör användas för finansiering
av en allmän skattesänkning; i all synnerhet icke om de tillfälliga
inkomsterna härleder sig från åtgärder som vidtagits för att dämpa efterfrågan.
Med denna utgångspunkt anser jag att en skattereform med verkan
redan under nästa budgetår icke kan komma i fråga. Å andra sidan bör de
statsfinansiella förhållandena under budgetåren 1956/57 och 1957/58 —
även sedan de tillfälliga inkomsterna bortfallit — alltjämt ge utrymme för en
allmän skattesänkning med verkan från och med år 1957. Från samhälls -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

37

ekonomiska synpunkter är de ytterligare stabiliseringsåtgärder som nyligen
vidtagits eller, beträffande höjningen av bolagsskatten, som i dag kommer
att föreslås, ägnade att medverka till en lugn konjunkturutveckling med
balans i ekonomin, vilket är förutsättningen för ett realiserande av skattesänkningsprogrammet.

Jag har med det anförda än en gång velat understryka min avsikt att
i sinom tid hemställa att förslag till en allmän skattesänkning med tyngdpunkten
lagd på de mindre inkomsttagarna förelägges nästa års riksdag.
Särskilda sakkunniga har i detta syfte tillkallats för att verkställa erforderliga
utredningar.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg
bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser
den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten
för budgetåret 1955/56, likaledes uttages med 110 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1955 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1954.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 190 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1955/
56 med 110 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å
driftbudgeten för budgetåret 1955/56 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer
med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med
undantag av att i specifikationen under rubriken Automobilskatteinedel
uppförts en ny inkomsttitel, benämnd Särskild investeringsavgift för motorfordon
med belopp av 50 miljoner kronor, samt att inkomsterna å följande
inkomsttitlar beräknats sålunda:

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 5 200 000 000

Kupongskatt .......................................... 5 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m............... 70 000 000

Fordonsskatt .......................................... 285 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror m. m................. 56 000 000

Statlig nöjesskatt....................................... 57 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................................. 37 000 000

Postverket ............................................ 6 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 190
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 403 miljoner
kronor.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 190 har Kungl. Maj:t föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1955/56 med
110 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen avgivit
förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

I de likalydande motionerna I: 542 (av herr Ewerlöf m. fl.) och II: 672
(av herr Hjalmarson m. fl.) har yrkats, att riksdagen måtte, under uttalande
av att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna riktlinjer bort
och borde föras, besluta, att uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten
skall vad angår senare hälften av budgetåret 1955/56 fastställas till
100. Jämväl i de likalydande motionerna I: 543 (av herr Ohlon m. fl.) och
II: 673 (av herr Ohlin m. fl.) har framställts yrkande om en sänkning av uttagningsprocenten
vid den statliga inkomstskatten från 110 till 109. I motionerna
har understrukits betydelsen av en skattelättnad för att stimulera
produktion, arbetsvilja och sparande samt framhållits att en sänkning av
uttagningsprocenten nu borde komma till stånd som en första etapp i en allmän
sänkning av skatterna. I motionerna I: 542 och II: 672 har därvid motionärerna,
med framhävande av behovet av en omprövning av den statliga
utgiftspolitiken, anknutit förverkligandet av en skattesänkning omedelbart
och på längre sikt till ett program för den statliga budgetpolitiken enligt i
motionerna angivna riktlinjer.

Utskottet har vidare i detta sammanhang att taga ställning till vissa vid
riksdagens början väckta, ännu icke behandlade motioner angående avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten in. m. och sänkning av motorfordonsskatterna.
Till de yrkanden som härutinnan framställts återkommer utskottet i det
följande.

De i propositionen nr 190 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter
för budgetåret 1955/56 utvisar i förhållande till beräkningarna i stats -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år W55 39

verkspropositionen på inkomstsidan en nettoökning av ca 403 miljoner kronor
och på utgiftssidan en nettoökning av ca 128 miljoner kronor. Driftbudgeten
för budgetåret 1955/56 beräknas sålunda lämna ett överskott av 275
miljoner kronor, sedan till kommunregleringsfonden avsatts ett belopp av
400 miljoner kronor, motsvarande eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel,
som kommer att inflyta vid den preliminära skatteuppbörden
under budgetåret 1955/56. Nämnda överskott väntas i huvudsak motsvara
inkomsten under nästa budgetår av den vid början av innevarande år
införda allmänna investeringsavgiften och den höjda bolagsskatt, som utskottet
denna dag tillstyrkt i betänkandet nr 52. Inkomsten av nämnda
skattepolitiska åtgärder förordas skola undandragas omedelbar disposition
och i enlighet härmed föreslås att ett belopp av 275 miljoner kronor särredovisas
som avsättning till budgetutjämningsfonden och steriliseras. Detta
förslag liksom förslaget om avsättning till kommunregleringsfonden har
hänvisats till behandling av statsutskottet.

Av det anförda framgår att budgeten är balanserad, om man frånser ovannämnda
tillfälliga konjunkturpolitiskt motiverade inkomster. Enligt vad departementschefen
uttalat bör dylika inkomster icke användas för finansiering
av en allmän skattesänkning. Detta uttalande, som ligger i linje med
tidigare framförd uppfattning från statsmakternas sida rörande dispositionen
av inkomster av berörd natur, kan utskottet biträda. Då sålunda de för
nästa budgetår beslutade statsutgifterna kan bedömas taga i anspråk de för
samma tid påräkneliga inkomsterna med oförändrad uttagsprocent, saknas
utrymme för en sänkning av skattesatsen med verkan från nästa budgetår.
Angelägenheten av att tillvarataga möjligheterna till en skattesänkning har
tidigare understrukits, bl. a. av 1954 års bevillningsutskott i dess betänkande
nr 57. Tillika har emellertid påpekats att en skattesänkning i ett högkonjunkturläge,
som det nu rådande, icke bör genomföras genom en faktisk underbalansering
av budgeten. Denna ståndpunkt bör enligt utskottets mening
alltjämt hävdas. Såsom framgår av statsverkspropositionen och ytterligare
understrukits i propositionen nr 190 kan med hänsyn till statsfinansernas förmodade
utveckling på något längre sikt och vid bevarad samhällsekonomisk
balans möjligheterna till sänkning av statsskatten framstå som påtagliga.
Mot denna bakgrund har chefen för finansdepartementet numera låtit tillkalla
särskilda sakkunniga för att närmare utreda frågan om en skattesänkning
med tyngdpunkten lagd på de lägre inkomsttagarna. Det framstår enligt
utskottets mening med hänsyn härtill som angeläget att förutsättningarna
för genomförandet av den skattesänkning, som kan bli resultatet av
nämnda utredningsarbete, icke i nämnvärd mån rubbas, vilket enligt utskottets
uppfattning skulle bli fallet vid bifall till föreliggande motionsyrkanden
om sänkning av uttagsprocenten med verkan från nästa budgetår.
I anslutning härtill vill utskottet jämväl understryka departementschefens
i statsverkspropositionen gjorda uttalande om angelägenheten av alt en försiktig
utgiftspolitik upprätthålles. Med det anförda avstyrker utskottet de inbördes
likalydande motionerna 1: 542 och II: 672 samt I: 543 och II: 673.

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Vad angår inkomsterna å inkomstskattetiteln har dessa uppräknats med
360 miljoner kronor i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen.
Denna uppräkning innebär ett godtagande av riksräkenskapsverkets
senast gjorda uppskattning, med tillägg av de ca 200 miljoner kronor den föreslagna
höjningen av bolagsskatten väntas inbringa under nästa budgetår.
Utskottet har ingen erinran mot den föreliggande beräkningen av inkomstskattetiteln.

Utskottet har vidare att behandla ett flertal motioner rörande kvarlåtenskapsskatten.
Sålunda yrkas i de likalydande motionerna I: 101 (av herr
Ewerlöf m. fl.) och II: 132 (av herr Hjalmarson m. fl.) samt i de likalydande
motionerna I: 102 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 135 (av herr Ohlin m. fl.)
att kvarlåtenskapsskatten skall avskatfas med utgången av innevarande kalenderår
respektive med utgången av innevarande budgetår; i de båda sistnämnda
motionerna yrkas därjämte skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning om en mindre höjning av arvslottsbeskattningen. I de likalydande
motionerna I: 352 (av herr Gustaf Elofsson in. fl.) samt II: 168 (av
heri Persson i Norrby in. tl.) hemställes om skrivelse med begäran om utredning
och förslag angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt,
om sa bedömes nödvändigt som kompensation härför, en skärpning av
arvsskatten på större förmögenheter. De här redovisade yrkandena överensstämmer
i huvudsak med yrkanden, som motionsvis framförts vid 1952, 1953
och 1954 års riksdagar. Utskottet får erinra om att en omprövning av kvarlåtenskapsbeskattningens
bestånd och utformning skedde vid 1952 års riksdag
i samband med omläggningen av statsbeskattningen. Därvid genomfördes
den lättnaden i kvarlåtenskapsbeskattningen att skattepliktsgränsen
från och med den 1 januari 1953 höjdes från 30 000 kronor till 50 000 kronor,
varjämte en därmed sammanhängande justering av skatteskalan vidtogs.
Frågans behandling vid 1953 och 1954 års riksdagar i anledning av
väckta motioner i ämnet innebar ett godtagande av den av 1952 års riksdag
intagna ståndpunkten. Da i de föreliggande motionerna icke framförts några
väsentligen nya synpunkter på frågan och förutsättningarna för kvarlåtenskapsbeskattningen
icke undergått sådana förändringar som kan motivera
ett annat ställningstagande från riksdagens sida än som skett de senare
åren, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka de föreliggande motionerna
rörande kvarlåtenskapsbeskattningen och därmed sammanhängande spörsmål.
Inkomsten å titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
bör i enlighet härmed upptagas i överensstämmelse med den i propositionen
nr 190 gjorda beräkningen.

Utskottet har ytterligare att i förevarande sammanhang taga ställning till
de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 148 (av herr
Ewerlöf in. fl.) och II: 177 (av herr Hjalmarson in. fl.) samt de likalydande
motionerna I: 149 (av herr Ohlon in. fl.) och II: 184 (av herr Ohlin in. fl.),
i vilka motioner framställts yrkanden om sänkning av skatterna å motorfor -

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 41

donstrafiken. Sålunda föreslås fordonsskatten skola sänkas till den nivå som
gällde enligt de före 1954 års skattehöjning föreskrivna skattesatserna. I
fråga om drivmedelsskatterna yrkas i motionerna en sänkning av bensinskatten
med 1 öre per liter och av brännoljeskatten med 6 öre per liter. Dessa
skattesänkningar, som av motionärerna beräknas medföra ett intäktsbortfall
för helt budgetår räknat av ca 50 miljoner kronor, har föreslagits skola
träda i kraft, såvitt avser drivmedelsskatterna, den 1 juli 1955 och, såvitt
avser fordonsskatten, den 1 januari 1956.

Som huvudsakligt skäl för dessa yrkanden har motionärerna anslutit sig
till en uppfattning om den budgettekniska uppläggningen av medelsanvisningen
för vägväsendets behov, vars godtagande anses möjliggöra ett lägre
skatteuttag. Sålunda borde enligt motionärernas mening den nuvarande
principen om kalenderårsberäknade anslag ersättas med ett system, enligt
vilket för kalenderåret fastställdes en investeringsram för väginvesteringarna,
medan anslagsanvisningen begränsades till vad som erfordrades för att
täcka utgifterna fram till utgången av budgetåret. Med anledning härav vill
utskottet erinra om att de av motionärerna framförda budgettekniska synpunkterna
var föremål för ingående uppmärksamhet vid 1954 ars riksdag i
samband med behandlingen av frågorna om motorfordonsbeskattningen och
anslagen till vägväsendet, därvid det av motionärerna förordade systemet avvisades.
Utskottet får tillika erinra om att innevarande års riksdag i samband
med behandlingen av anslagsfrågorna under sjätte huvudtiteln ånyo tagit
ställning till det av motionärerna upptagna spörsmålet om sättet för redovisningen
av väganslagen och därvid icke funnit skäl frångå den hittills
tillämpade budgetordningen. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
utskottet anledning ej föreligga att bedöma behovet av automobilskattemedel
med utgångspunkt från en annan ordning än den sålunda godtagna.

Som ytterligare skäl för en skattesänkning har framhållits, att automobilskatteinkoinsterna
enligt föreliggande uppskattningar komme att öka förhållandevis
mera än vad som kunnat förutses vid fjolårets beslut i automobilskattefrågan.

Inkomsterna å titeln autoinobilskattemedel har i propositionen nr 190
uppskattats till 920 miljoner kronor mot 865 miljoner kronor i statsverkspropositionen,
innebärande en höjning med 55 miljoner kronor. Bland inkomsterna
har därvid inräknats avkastningen av den vid innevarande års
början genomförda särskilda investeringsavgiften för motorfordon, vilken
antagits under nästa budgetår inbringa 50 miljoner kronor. Av automobilskattemedlen
i övrigt har fordonsskatten i det nu föreliggande förslaget uppräknats
med 5 miljoner kronor.

De anslag för budgetåret 1955/56 som skall avräknas mot automobilskattemedlen
uppgår enligt beslut av innevarande års riksdag till i runt tal 789
miljoner kronor. Härav följer att å automobilskattemedlens specialbudget
för nästa budgetår beräknas uppkomma ett överskott, nyssnämnda tilliälliga
inkomster inbegripna, å 1.81 miljoner kronor vid oförändrat skatteuttag.
Den av riksdagen beslutade medelsanvisningen ansluter sig till den investe -

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

ringsplan för vägväsendet som låg till grund för förra årets beslut i automobilskattefrågan.
Rörande denna investeringsplan må anmärkas, att dess genomförande
med successivt stegrade väginvesteringar har ansetts förutsätta
ett genomsnittligt ökat skatteuttag, som vid investeringsperiodens början förutsågs
skola medföra ett överskott av automobilskattemedel, som emellertid
väntades komma att tagas i anspråk mot periodens slut. Väl har utvecklingen
i fråga om inkomsterna av motorfordonsskatterna till följd av fordonsparkens
snabba tillväxt varit gynnsammare än man tidigare räknat med,
vilket i förening med en av konjunkturmässiga skäl betingad återhållsamhet
beträffande investeringsvolymen för vägväsendet kommer att medföra
ett i motsvarande mån ökat överskott av automobilskattemedel. Det bör
emellertid å andra sidan icke förbises att på vägväsendets område föreligger
mycket stora investeringsbehov, som i den takt det samhällsekonomiska utrymmet
medger kommer att föranleda en utökad verksamhet på vägbyggnadsområdet
och därmed även vidgade finansieringskrav, som kan tillgodoses
med föreliggande överskott av automobilskattemedel. Utskottet vill i anslutning
härtill erinra om den förutsättning på vilken utgörandet av motorfordonsskatterna
vilar, nämligen att avkastningen därav under alla förhållanden
skall komma vägväsendet till godo. Med det nu anförda avstyrker utskottet
de föreliggande motionerna om sänkning av motorfordonsskatterna. I
enlighet härmed och då utskottet icke funnit anledning till erinran mot de
föreliggande beräkningarna av inkomsterna av automobilskattemedel bör
dessa upptagas på sätt föreslås i proposition nr 190.

Mot de i nämnda proposition gjorda inkomstberäkningarna i de delar desamma
av utskottet ej särskilt berörts har utskottet ingen erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj:ts i
proposition nr 190 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 542 av
herr Ewerlöf m. fl. och 11:672 av herr Hjalmarson m. fl.
samt de likalydande motionerna I: 543 av herr Ohlon m. fl.
och 11:673 av herr Ohlin m. fl. — besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1955/56 med 110 procent av grundbeloppet; B)

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 101 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 132 av herr Hjalmarson m. fl. samt de likalydande

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

motionerna I: 102 av herr Ohlon in. fl. och II: 135 av herr
Ohlin in. fl., sistnämnda motioner såvitt avser avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten,

2) de likalydande motionerna I: 102 av herr Ohlon in. fl.
och II: 135 av herr Ohlin m. fl., i vad de ej behandlas under
B 1),

3) de likalydande motionerna I: 352 av herr Gustaf Elofsson
m. fl. och II: 168 av herr Persson i Norrby in. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 177 av herr Hjalmarson in. fl. samt de likalydande
motionerna I: 149 av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr
Ohlin in. fl., såvitt motionerna avser ändring i förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt,

5) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 177 av herr Hjalmarson m. fl. samt de likalydande
motionerna I: 149 av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr
Ohlin m. fl., såvitt motionerna avser ändring i förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit,
ävensom

6) de likalydande motionerna I: 148 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 177 av herr Hjalmarson m. fl. samt de likalydande
motionerna I: 149 av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr
Ohlin m. fl., såvitt motionerna avser ändring i förordningen
den 21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1955/56 måtte beräknas
sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. .. 5 200 000 000

Kupongskatt ......................... 5 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Fondskatt ............................. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter...................... 7 800 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter....................... 750 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps skatt

............................... 70 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 48 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. 70 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 285 000 000

Bensinskatt ........................... 585 000 000

Särskild investcringsavgift för motorfordon 50 000 000

Kronor

5 403 550 000

920 000 000

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................

Varuskatt..............................

Införselavgift och accis å fettvaror m. in. ..

Skatt å kaffe...........................

Tobaksskatt ...........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.........................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker .........................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin

Maltdrycksskatt ........................

Skatt å läskedrycker....................

Statlig nöjesskatt ......................

Skatt å elektrisk kraft.................

Postverket (överskott) ....................

Stockholm den 19 maj 1955

Kronor Kronor

500 000 000
210 000 000

56 000 000
18 000 000
650 000 000

12 000 000

35 000 000

820 000 000
50 000 000
100 000 000
42 000 000

57 000 000

37 000 000 2 587 000 000
6 000 000

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz*, Gustaf Elofsson,
Eriksson, Söderquist, Velander, Snygg, Bengtson* och Falk; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby*,
Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Vigelsbo, Allard, Kollberg, Kärrlander
och Henriksson.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

Reservationers

I) av herrar Gustaf Elofsson, Bengtson och Vigelsbo, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till de likalydande motionerna I: 352 och II: 168
samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med orden »Utskottet
har» och slutar med orden »gjorda beräkningen», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet har — — — (== utskottet s. 40 råd 8—rad 20 uppifrån)
större förmögenheter. I anledning av de angivna motionerna vill

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 45

utskottet framhålla att kvarlåtenskapsskatten allt ifrån dess införande
varit föremål för mycket starka invändningar. Den kritik som sålunda
riktats mot denna beskattningsform har alltefter erfarenheterna vunnit
i styrka. Tillsammans med den årliga progressiva förmögenhetsbeskattningen
och den under lång tid gällande arvslottsbeskattningen utövar kvarlåtenskapsskatten
såsom pålägg till dessa förutnämnda skatter ofta en i
vissa lägen framträdande konfiskatorisk och destruktiv verkan. Särskilt är
detta förhållandet inom familjeföretag där, förutom de svårigheter som är
förenade med ett ledarskifte, även följer verkningarna av att företaget genom
kvarlåtenskapsskatten ofta till alltför stor del berövas det produktionskapital
som är nödvändigt för nyetablering, rationalisering och en ostörd
kontinuerlig drift. Härtill kan läggas skattens uppenbart orättvisa verkningar
inom familjer med många barn, där arvsförmögenheten ofta är resultatet
av familjemedlemmarnas gemensamma insatser och arbete. Särskilt
är detta ej sällan förhållandet inom de jordbrukarfamiljer som i större eller
mindre grad drabbas av skatten. Särskilt otillfredsställande i förhållande
till principen om jämlikhet i beskattningen är att kvarlåtenskapsskatten
först avräknas dödsboets odelade förmögenhetsmassa, varigenom de arvsberättigade
inom flerbarnsfamiljerna drabbas av en långt hårdare beskattning
än som är förhållandet inom familjer med få barn.

Allt tydligare framträder numera kvarlåtenskapsskattens minskade betydelse
ur budgetär synpunkt. Vid skattens införande år 1947 beräknades
kvarlåtenskapsskatten inbringa ett årligt belopp av ca 40 miljoner kronor;
för budgetåret 1955/56 kan beräknas att beloppet nedgår till omkring 18
miljoner kronor. Tydligt är att detta belopp icke kompenserar de obestridliga
nackdelar i produktionshämmande hänseende som skattens uttagande
innebär.

Det anförda ger otvivelaktigt ett starkt stöd åt den uppfattningen att landet
skulle vinna på kvarlåtenskapsskattens omedelbara avskaffande. Utan att
eftersätta kravet på att detta slutmål snarast möjligt förverkligas torde det
dock vara välbetänkt att låta frågan om sättet för själva avvecklingen föregås
av en skyndsam utredning. Huruvida inkomstbortfallet bör kompenseras
eller om behov härav ens föreligger exempelvis genom någon mindre höjning
av arvslottsskatten på vissa förmögenheter, torde bli utredningens uppgift
att utreda. Det bör dock framhållas, att genom de starkt stegrade taxeringsvärdena
och penningvärdets fall arvslottsskatten redan undergått en
stark stegring.

Med hänvisning till det nu sagda och till vad som anförts i de likalydande
motionerna 1:352 och II: 168 förordar utskottet skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om skyndsam utredning samt förslag angående avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten.»

dels ock utskottets hemställan under punkten 13 3 bort ha följande lydelse: >3)

att riksdagen inåttc, med bifall till de likalydande motionerna
I: 352 av herr Gustaf Elofsson m. fl. och II: 168 av

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

herr Persson i Norrby m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att Kungl. Maj :t ville låta verkställa skyndsam utredning
angående avveckling av kvarlåtenskapsskatten samt för
riksdagen framlägga förslag om dess avskaffande.»

II) av herrar Spetz, Söderquist, Velander, Kristensson i Osby, Hagberg i
Malmö, Sjölin och Kollberg, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till de likalydande motionerna I: 148 och II: 177 samt I: 149 och II: 184 samt
att därför

dels den del av utskottets yttrande som börjar å s. 41 med orden »Som
huvudsakligt» och slutar å s. 42 med orden »proposition nr 190» bort ha
följande lydelse:

»I de förevarande motionerna har framhållits att de regler som för närvarande
tillämpas i fråga om väganslagens redovisning på riksstaten icke
är tillfredsställande, eftersom de medför att ett större uttag sker av bilskatter
än vad som behövs för att täcka de faktiska vägutgifterna under budgetåret.
Under förutsättning att de för budgeten uppförda väganslagen stiger
år från år — vilket den vid fjolårets riksdag antagna finansplanen för vägbyggandet
innebär — leder det nuvarande systemet till en år från år ökad
behållning av icke utnyttjade anslagsmedel. Den i motionerna förordade
ändringen av anslagstekniken, vilken bl. a. skulle inneburit en anpassning
av väganslagen till det faktiska medelsbehovet för budgetåret, har behandlats
av statsutskottet och riksdagen. Majoriteten har därvid fasthållit vid
den nu gällande ordningen. Detta ställningstagande bör dock enligt utskottets
mening icke föranleda ett avslag på motionerna i vad avser en sänkning av
skattesatserna. Det reella utrymmet för en sänkning av motorfordonsbeskattningen
föreligger oberoende härav. Utskottet vill peka på de redan förefintliga
stora reservationsmedelsbehållningarna på väganslagen, vilka vid utgången
av innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 230 miljoner kronor
samt på att vägbudgeten under nästa budgetår vid oförändrat skatteuttag
beräknas lämna ett överskott på 80 miljoner kronor. Härtill kommer sedan
intäkterna av den tidigare av innevarande års riksdag beslutade bilaccisen,
vilka beräknas till 50 miljoner kronor. Den sänkning av motorfordonsbeskattningen,
som motionärerna föreslagit, kan beräknas föranleda ett inkomstbortfall
för staten av ca 50 miljoner kronor. Den kan därför uppenbarligen
rymmas inom vägbudgetens ram. Utskottet tillstyrker därför motionerna.
Vid detta ställningstagande har utskottet vidare fäst stor vikt vid
angelägenheten att genom en skattesänkning nedbringa kostnaderna för
motorfordonstrafiken, vilket icke minst i dagens läge måste anses vara av
den största betydelse.»

dels ock utskottets hemställan under punkterna B 4—6 bort erhålla följande
lydelse:

»4) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 148 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 177 av herr
Hjalmarson in. fl. samt de likalydande motionerna I: 149 av

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 47

herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr Ohlin in. fl., såvitt
motionerna avser ändring i förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) om automobilskatt, antaga det i motionerna I: 148
och II: 177 intagna förslaget till förordning angående ändrad
lydelse av 5 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om
automobilskatt,

5) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 148 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 177 av herr
Hjalmarson m. fl. samt de likalydande motionerna I: 149
av herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr Ohlin m. fl., såvitt
motionerna avser ändring i förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, antaga
det i motionerna I: 148 och II: 177 intagna förslaget till förordning
angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit,

6) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 148 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 177 av herr
Hjalmarson in. fl samt de likalydande motionerna I: 149 av
herr Ohlon m. fl. och II: 184 av herr Ohlin m. fl., såvitt
motionerna avser ändring i förordningen den 21 maj 1954
(nr 260) om brännoljeskatt, antaga det i motionerna I: 148
och II: 177 intagna förslaget till förordning angående ändrad
lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954 (nr 260)
om brännoljeskatt.»

HD av herrar Velander och Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottet
under punkterna A), B 1) och C) bort hemställa:

3>A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts
i proposition nr 190 framlagda förslag angående skatteprocenten
icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas samt
med bifall till de likalydande motionerna 1: 542 av herr
Ewerlöf m. fl. och 11:672 av herr Hjalmarson m. fl. —
måtte, under uttalande av att en statlig budgetpolitik enligt
i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta,
att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1955/
56 med 110 procent av grundbeloppet och för senare hälften
av samma budgetår med 100 procent av grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna 1:543 av herr Ohlon
in. fl. och II: 673 av herr Ohlin m. fl. måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan hemställt;

B 1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 101 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 132 av herr

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

Hjalmarson m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna
I: 102 av herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr
Ohlin m. fl., såvitt avser avskaffande av kvarlåtenskapsskatten,
antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)

om kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt
skall upphöra att gälla med utgången av december månad 1955.

C) att bevillningarna för budgetåret 1955/56 måtte beräknas
sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögen -

het m. m................. 4 835 000 000

Kupongskatt ................ 5 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
................ 1 000 000

Fondskatt .................. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ........... 5 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter .. 750 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........ 62 000 000

Lotterivinstskatt . ............ 48 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar
in. m.............

70 000 000 5 027 950 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ................ 260 000 000

Bensinskatt ................. 560 000 000 820 000 000

Tullar och acciser: —--(= utskottet s. 44 rad 1—rad

18 uppifrån)--- 6 000 000»

IV) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Kollberg,
vilka

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1:543
av herr Ohlon m. fl. och II: 673 av herr Ohlin m. fl. ansett, att utskottet
under punkten A) bort hemställa:

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 49

•»A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj:ts i
proposition nr 190 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med bifall till de likalydande motionerna I: 543
av herr Ohlon m. fl. och II: 673 av herr Ohlin m. fl. ävensom
de likalydande motionerna I: 542 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 672 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt avser skatteprocenten
— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av
budgetåret 1955/56 med 110 procent av grundbeloppet och
för senare hälften av samma budgetår med 100 procent av
grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna 1: 542 av herr Ewerlöf
m. fl. och II: 672 av herr Hjalmarson m. fl. måtte, i den
mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan
hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd;»

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna I: 102 av
herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr Ohlin m. fl. samt de likalydande motionerna
I: 101 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 132 av herr Hjalmarson m. fl. ansett,
att utskottet under punkterna B 1—2 bort hemställa:

»1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 101 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 132 av herr
Hjalmarson m. fl. samt de likalydande motionerna I: 102 av
herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr Ohlin m. fl., sistnämnda
motioner i vad de avser upphävande av förordningen om
kvarlåtenskapsskatt, antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)

om kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt
skall upphöra att gälla med utgången av juni månad 1955.

2) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 102 av herr Ohlon m. fl. och II: 135 av herr
Ohlin in. fl., i vad motionerna avser utredning om en mindre
höjning av arvslottsbeskattningen, i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om en sådan utredning enligt i motionerna
angivna riktlinjer samt om framläggande snarast möjligt
för riksdagen av de förslag utredningen kan föranleda.»

4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 saml. Nr 53

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955

dels ock ansett att utskottet under punkten C) bort hemställa:

»C) att bevillningarna för budgetåret 1955/56 måtte beräknas
sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m...................

Kupongskatt ................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
................

Fondskatt ..................

Skogsvårdsavgift ...........

Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter . .
Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........

Lotterivinstskatt .............

Omsättnings- och expeditionsstämplar
in. m.............

4 910 000 000
5 000 000

1 000 000
1 000 000
7 800 000

750 000

55 000 000
48 000 000

70 000 000 5 098 550 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ................ 260 000 000

Bensinskatt ................. 560 000 000

Särskild invesfieringsavgift för
motorfordon .............. 50 000 000 870 000 000

Tullar och acciser:---(= utskottet s. 44 rad 1—rad

18 uppifrån)--- — 6 000 000»

550970 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag