Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1955

1

Nr 51

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
med förslag till förordning om bostadssparande.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 147 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 178 av herr Hjalmar son
m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om bostadssparande.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som under ett eller flera av åren 1956—1961 insätter medel i bank
eller annan penninginrättning å särskilt konto för bostadsanskaffning (bostadskonto)
må åtnjuta uppskov med taxering till kommunal och statlig inkomstskatt
för vad sålunda insatts efter vad nedan sägs.

2 §•

Uppskov enligt 1 § må äga rum för ett belopp av tillhopa högst 4 000 kronor
under nämnda period, dock att för äkta makar beloppet må utgöra sammanlagt
8 000 kronor.

3 §.

Å bostadskonto insatta medel skola vara avsedda för förvärv av eget hem
eller för gäldande av insats i bostadsrättsförening.

4 §.

Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas som
intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för det beskattningsår, då uttag från
bostadskonto sker, såvida icke de uttagna medlen under beskattningsåret
använts för ändamål som i 3 § sagts, i vilket fall skattebefrielse skall äga
rum.

Å bostadskonto insatta medel, som icke uttagits före utgången av år 1966,
skola upptagas till beskattning vid 1967 års taxering.

5 §•

Bank eller annan penninginrältning, som mottagit insättning på bostadskonto,
har att varje år före den 1 februari underrätta taxeringsnämnd i vederbörandes
hemortskommun om sammanlagda beloppet av under nästföregående
kalenderår verkställd insättning å bostadskonto eller utbetalning
från sådant konto.

1 liihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 51

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1955

6 §■

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpning
av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det den utkommit av trycket
i Svensk författningssamling.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen II: 178.

Vid 1954 års riksdag framfördes i de likalydande motionerna 1:388 av
herr Ewerlöf m. fl. och II: 494 av herr Hjalmarson m. fl. motsvarande yrkande
som i de nu förevarande motionerna. Motionerna behandlades av
samma års bevillningsutskott i dess vid riksdagens höstsession avgivna betänkande
nr 63. På utskottets hemställan lämnades motionerna av riksdagen
utan åtgärd.

I proposition nr 193 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen antaga ett förslag till förordning om premiering av frivilligt
sparande under åren 1955 och 1956. I propositionen föreslås viss statlig
premiering av frivilligt banksparande under åren 1955 och 1956. För sparbelopp,
för varje år högst 1 000 kronor, som under nämnda år insättes på
särskilt upplagt bankkonto och som innestår intill utgången av år 1960,
skall utgå sparpremie med i fråga om 1955 års sparande 20 och i fråga om
1956 års sparande 15 procent av sparbeloppet. Som villkor gäller, att spararen
under sparåret skall ha ökat sina sammanlagda banktillgodohavanden
minst med sparbeloppet. Premien skall vara skattefri. Den skall preliminärt
gottskrivas på kontot vid insättningen men skall icke få lyftas
förrän år 1961, då statsverket skall utanordna premiebeloppet till banken.
Viss kontroll skall ankomma på taxeringsnämnderna. Propositionen har hänvisats
till behandling av bankoutskottet, som i sitt den 12 maj 1955 avgivna
utlåtande nr 32 med vissa ändringar tillstyrkt det i propositionen framlagda
författningsför slaget.

Utskottet. I föreliggande motionsförslag till förordning om bostadssparande
förordas skattefrihet i viss utsträckning för medel, som skattskyldig använt
för att tillgodose sitt behov av bostad. Enligt förslaget skall skattskyldig
åtnjuta uppskov med taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt
för medel, som under åren 1956—1961 insatts å särskilt bostadskonto i bank
eller annan penninginrättning, till belopp av sammanlagt högst 4 000 kronor
eller, såvitt avser äkta makar, högst 8 000 kronor. I den mån medlen
tages i anspråk för förvärv av eget hem eller för gäldande av insats i bostadsrättsförening
skall skattebefrielse äga rum. Därest medlen uttages för
annat ändamål skall beskattning ske. Likaså skall kontomedel, som icke

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1955

3

uttagits före utgången av år 1966, upptagas till beskattning. Som motivering
för den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden har bl. a. åberopats, att en av
förutsättningarna för ett tillräckligt bostadsbyggande utan inskränkningar
på andra lika viktiga investeringsområden vore att sparandet och särskilt
sparandet för bostadsändamål kraftigt förstärktes. Ett sådant ökat sparande
kunde enligt motionärernas mening åstadkommas genom att man medelst
skattelättnader sökte stimulera ett målsparande för bostadsändamål.

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till den i föreliggande motioner
framförda meningen att ett uppmuntrande av det enskilda sparandet är önskvärt.
Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har i den till
bankoutskottet hänvisade propositionen nr 193 framlagts förslag om viss
statlig premiering av frivilligt sparande. Förslaget har med vissa ändringar
tillstyrkts av bankoutskottet i dess den 12 maj avgivna utlåtande nr 32. Att
på sätt föreslås i förevarande motioner införa ytterligare en sparform speciellt
avsedd för att genom skatteeftergifter stimulera det målsparande varom
här är fråga är utskottet nu icke berett att tillstyrka. Utskottet anser sig
böra tillägga, att ett genomförande av det förenämnda propositionsförslaget
om sparpremiering torde komma att skapa ökade förutsättningar för ett sparande
för i motionerna avsedda ändamål. Med det nu anförda avstyrker utskottet
de likalydande motionerna I: 147 och II: 178.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 147 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 178 av herr Hjalmarson m. fl. med förslag till förordning
om bostadssparande icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Eriksson, Söderquist,
Velander, Niklasson*, Snygg*, Bengtson och Falk; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Orgård,
Hagberg i Malmö, Sjölin, Wiklund*, Christenson i Malmö*, Jansson
i Aspeboda*, Asp och Andersson i Essvik*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1955

Reservation

av herrar Velander och Hagberg i Malmö, vilka i anslutning till innehållet
i de likalydande motionerna I: 147 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 178 av herr
Hjalmarson m. fl. ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till sagda motioner, antaga
det däri framlagda förslaget till förordning om bostadssparande.

Särskilt yttrande

av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Christenson i
Malmö, vilka anfört följande:

»Vi har för vår del icke kunnat tillstyrka det i förevarande motioner
framlagda lagförslaget, som enligt vår uppfattning i väsentliga delar är
olämpligt utformat. Vi vill i detta sammanhang erinra om de från vårt håll
vid riksdagens början väckta motionerna 1:361 och 11:435, i vilka utredning
begärts om möjligheterna att på olika sätt främja det enskilda sparandet.
I dessa motioner, vilkas behandling uppskjutits till höstriksdagen, har
olika sparfrämjande åtgärder skisserats, bl. a. åtgärder för att främja målsparande
för bostadsändamål. Vi utgår från att en utredning i detta syfte,
vilken vi alltså förordar, skall komma till stånd.»

550914

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag