Nr 43—44 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1955
1
Nr 43
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående Sveriges anslutning till deklaration
om fortsatt tillämpning av tullkoncessioner
inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 18 mars 1955 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 170, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att för sin del godkänna Sveriges anslutning till deklarationen den
10 mars 1955 om fortsatt tillämpning av tullkoncessioner inom ramen för
allmänna tull- och handelsavtalet.
Till utskottets behandling har hänvisats de i anledning av propositionen
väckta, likalydande motionerna 1:497 av herrar Johan Persson och
Anders Johansson samt II: 621 av herrar Rimås och Åhman, vari hemställts,
»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 170 måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla att förhandlingar om en revision av GATT-avtalet beträffande
för trädgårdsnäringen aktuella tullsatser upptas, innan tidsfristen
utlöper den 30 juni 1955».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen II: 621.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande:
Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) tillkom år 1947 såsom resultat
av förhandlingar i Geneve mellan ett stort antal länder i syfte att åstadkomma
en allmän sänkning av tullnivåerna. För att ytterligare länder skulle
vinna anslutning till avtalet anordnades en ny omgång tullförhandlingar
år 1949 i Annecy. I dessa förhandlingar deltog även Sverige.
Resultaten av nämnda förhandlingar för Sveriges del förelädes 1950 års
riksdag (prop. nr 52). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen
bl. a. att dels för sin del godkänna Sveriges anslutning till allmänna
tull- och handelsavtalet enligt ett i Annecy upprättat anslutningsprotokoll,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna sådana ändringar
i avtalet, som framdeles kunde komma att beslutas av de avtalsslutande
parterna, i den mån dessa ändringar icke krävde författningsändringar
av beskaffenhet att påkalla riksdagens medverkan. Vidare biföll
riksdagen eu samtidigt framlagd proposition angående vissa ändringar i
gällande tulltaxa m. m., avseende bl. a. genomförandet av de tulländringar,
1 Bihatvj till riksdagens protokoll 1055. 7 samt. Nr 43—44
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1955
som påkallades av vid förhandlingarna gjorda svenska tullmedgivanden
(prop. nr 53; rskr nr 103). Annecy-protokollet undertecknades för Sveriges
del den 31 mars 1950.
En tredje omgång tullförhandlingar inom ramen för GATT ägde därefter
rum i Torquay vintern 1950—51. Sverige deltog även i dessa förhandlingar.
Som följd av förhandlingarna anslöt sig ytterligare ett antal länder
till avtalet, och nya tullkoncessioner utväxlades. Resultaten av nämnda förhandlingar
för Sveriges del godkändes av 1951 års riksdag (prop. nr 209
och 210; rskr nr 288 och 289).
Vid en konferens i Geneve under de senaste månaderna rörande revision
av GATT-avtalet har även frågan om tullkoncessionernas fortsatta giltighet
tagits upp. Den ovillkorliga giltighetstiden för dessa utgår den 30 juni 1955.
Då det reviderade avtalet icke kan väntas träda i kraft förrän efter nämnda
dag, har den 10 mars 1955 antagits eu deklaration om fortsatt tillämpning
av tullkoncessionerna inom ramen för avtalet. Texten till denna deklaration
på engelska språket jämte svensk översättning har bilagts statsrådsprotokollet
(bilaga 1). Innehållet i deklarationen är i huvudsak följande.
De länder, som ansluter sig till deklarationen, förbinder sig att efter den
1 juli 1955 och före den 1 januari 1958 icke åberopa bestämmelserna i GATT
om rätt att ändra lämnade tullmedgivanden. Oberoende härav skall ett
land, som före den 1 juli 1955 påbörjat förhandling enligt avtalets regler
om återtagande av tullkoncession, få fullfölja denna förhandling intill den
30 september 1955. Vidare skall ett medlemsland, under tiden från den 2
juli 1955 till den 31 december 1957 eller den tidigare dag då det reviderade
avtalet träder i kraft, under särskilda omständigheter kunna få förhandla
om återtagande eller jämkning av tullkoncession. Därvid skall de
regler tillämpas som nedlagts i det nya avtalet.
Kungl. Maj :t har — med förbehåll för riksdagens godkännande -— antagit
deklarationen i fråga, och deklarationen har — med samma förbehåll
-— därefter undertecknats.
Som motivering för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen
anfört följande: »Det internationella samarbetet inom ramen
för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har under senare
år sett som en av sina viktigaste uppgifter att bevara och säkra fortsatt
giltighet åt de tullförhandlingsresultat, som uppnåddes vid Geneve-, Annecy-
och Torquay-konferenserna. Vid sidan härav har det tekniska arbetet
på att åstadkomma ytterligare tullsänkningar och utjämning av ländernas
tullnivåer drivits vidare. Av olika skäl har emellertid enighet ännu icke
kunnat uppnås om åtgärder som leder till praktiska resultat i detta hänseende.
Även om detta avbrott i de praktiska tullsänkningsåtgärderna ur
svensk synpunkt är att beklaga, måste det enligt min mening likväl hälsas
med tillfredsställelse att de tidigare uppnådda förhandlingsresultaten kunnat
bevaras i stort sett intakta. Den stabilitet på tullområdet som härigenom
vunnits innebär avgjorda fördelar för utrikeshandeln.
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1955
Vid en nyligen avslutad konferens har preliminär överenskommelse träffats
om revision av GATT-avtalet. Det föreslagna nya avtalet är för närvarande
underställt medlemsländerna för prövning. Frågan om godkännande
för Sveriges del av ett ändrat avtal kommer framdeles att föreläggas
riksdagen. Detta torde emellertid icke kunna ske vid innevarande års vårsession.
I anslutning till revisionen av avtalet har överenskommelse jämväl
träffats om en deklaration, enligt vilken giltighetstiden för ländernas
tullkoncessioner förlänges till den 1 januari 1958, d. v. s. för ytterligare
två och ett halvt år. Möjlighet föreligger emellertid att före den 30 september
i år efter förhandling återtaga eller modifiera gjorda tullbindningar i
enskilda fall, förutsatt att förhandling inletts före den 1 juli. Vidare kan
under särskilda omständigheter tillstånd erhållas till återförhandling även
under den förlängda bindningstiden. Deklarationen är öppen för undertecknande
intill den 30 juni 1955. Från svensk sida krävs sålunda ett definitivt
ställningstagande till denna deklaration, innan förslaget till reviderat
avtal hunnit slutligt prövas. Under dessa omständigheter har jag ansett
det lämpligt att frågan om Sveriges anslutning till deklarationen redan nu
anmäles för riksdagen.
Vad beträffar innebörden av de tullkoncessioner, som Sverige lämnat
inom ramen för GATT, vill jag erinra om att dessa i allmänhet avser bindningar
av tidigare gällande tull eller tullfrihet. Endast i mindre utsträckning
genomfördes som en följd av tullförhandlingarna sänkning av förut
gällande tullar. I fråga om de närmare detaljerna i detta hänseende torde
få hänvisas till ovan nämnda propositioner nr 53 till 1950 års riksdag och
nr 209 till 1951 års riksdag. I detta sammanhang bör emellertid nämnas,
att, såvitt gäller specifika tullsatser, förbehåll i regel knutits till koncessionerna,
som möjliggör en återgång, helt eller delvis, till förkrigstidens
tullnivå. Detta kan komma att få särskild betydelse vid en revision av gällande
tulltaxa. Om en sådan revision skulle komma att genomföras under
den tid, för vilken koncessionerna är avsedda att förlängas, torde detta
med hänsyn till nämnda förbehåll icke stöta på några allvarliga svårigheter
ur GATT-synpunkt. Skulle det vid genomförandet av en ny tulltaxa befinnas
påkallat att återtaga eller jämka vissa tulkoncessioner, som lämnats
inom ramen för GATT, torde detta kunna ske enligt den procedur för återförhandling,
som under särskilda omständigheter står länderna till buds.
Från svensk sida har också vid förhandlingarna i denna fråga i GATT understrukits,
att en tulltaxerevision kan aktualiseras under den nya bindningsperioden
och att eventuella behov av återförhandlingar i samband därmed
förutsätts kunna tillgodoses enligt den föreslagna proceduren.
Vid bedömningen av frågan om Sveriges anslutning till deklarationen om
förlängd giltighet av lullkoncessionerna i GATT har jag funnit helt övervägande
skäl tala för en sådan anslutning. Principiellt sett synes Sverige
icke böra undandra sig alt medverka till den fortsatta stabilitet på tullområdet
som kan åstadkommas genom eu dylik förlängning. Om Sverige ställde
sig utanför deklarationen skulle detta innebära att de fördelar som svensk
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1955
export f. n. åtnjuter i andra länder delvis ginge förlorade och att därmed
värdet av en fortsatt medverkan i GATT allvarligt minskades.
Kungl. Maj :t har sålunda på min hemställan — med förbehåll för riksdagens
godkännande — antagit resolutionen i fråga.»
Utskottet. Genom beslut av 1950 års riksdag har Sverige anslutit sig till
allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) enligt ett år 1949 i Annecy upprättat
anslutningsprotokoll. Sedan ytterligare tullförhandlingar inom ramen
för GATT förts i Torquay, i vilka förhandlingar Sverige deltog, anslöt
sig ytterligare ett antal länder till avtalet och nya tullkoncessioner utväxlades.
Resultaten av sistnämnda förhandlingar godkändes för Sveriges del
av 1951 års riksdag. Giltighetstiden för de sålunda lämnade koncessionerna
har sedermera förlängts och utlöper den 30 juni 1955. Förslag till reviderade
avtalsbestämmelser är för närvarande föremål för prövning i medlemsländerna.
I avvaktan på att dessa bestämmelser kan träda i kraft, vilket icke
kan ske före nyssnämnda dag, har den 10 mars 1955 antagits eu deklaration
om fortsatt tillämpning av de nu gällande tullkoncessionerna inom ramen
för avtalet. För Sveriges de! har deklarationen undertecknats med förbehåll
om riksdagens godkännande. I den föreliggande propositionen har hemställts
att riksdagen för sin del ville godkänna Sveriges anslutning till deklarationen.
Angående deklarationens huvudsakliga innehåll hänvisas till den tidigare
lämnade redogörelsen. Här må emellertid nämnas, att deklarationen medger
möjlighet att före den 30 september 1955 efter förhandling återtaga eller
modifiera gjorda tullbindningar i enskilda fall, därest förhandling inletts
före den 1 juli. Under särskilda omständigheter kan återförhandling jämväl
ske under den fortsatta bindningstiden. Detta förutsätter emellertid _ i
motsats till vad som är fallet om förhandlingar inleds före den 1 juli i år_
särskilt tillstånd av de avtalsslutande parterna i GATT.
I de föreliggande motionerna har hemställts om riksdagsskrivelse med begäran
att Sverige skall begagna sig av ovannämnda ovillkorliga rätt att före
den 1 juli i år upptaga förhandlingar beträffande tullbindningar å trädgårdsprodukter.
Några delade meningar torde icke råda om att vårt land bör biträda den
deklaration, varom här är fråga. De i anledning av propositionen väckta
motionerna ger ej heller uttryck för annan mening. Motionärerna har emellertid,
utifrån sin uppfattning att de nuvarande tullbindningarna beträffande
trädgårdsprodukter icke ger den inhemska trädgårdsnäringen tillräckligt
skydd, ansett att riksdagen skall uttala sig för att förhandlingar upptages
rörande berörda tullbindningar. Utskottet vill i anledning härav till en början
erinra om att en översyn av hela tulltaxan f. n. pågår inom 1952 års
tulltaxekommitté vars arbete väntas bli slutfört inom de närmaste månaderna.
Det torde få förutsättas, att de i motionerna berörda frågeställningarna
om den svenska trädgårdsodlingens behov av tullskydd kommer
att ingående övervägas av kommittén. Från riksdagens sida torde rimligen
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1955
5
något ställningstagande i detta hänseende icke böra ske förrän resultaten
av kommitténs arbete föreligger. Med hänsyn till frågans natur torde det böra
ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av de möjligheter gällande
avtal erbjuder och med hänsyn till de olika intressen som på detta område gör
sig gällande bedöma vilka åtgärder som ur landets synpunkt kan vara mest
ändamålsenliga i avseende å gjorda tullbindningar. Utskottet utgår från att
Kungl. Maj:t kommer att fortlöpande följa dessa spörsmål med uppmärksamhet
och att därvidlag även de i föreliggande motioner anförda synpunkterna
beaktas. Enligt utskottets mening torde därmed huvudsyftet med ifrågavarande
motioner få anses tillgodosett.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 170, för sin del godkänna Sveriges
anslutning till deklarationen den 10 mars 1955 om fortsatt
tillämpning av tullkoncessioner inom ramen för allmänna
tull- och handelsavtalet; samt
B) att de likalydande motionerna 1:497 av herrar Johan
Persson och Anders Johansson samt II: 621 av herrar Rimås
och Åhman måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan
anfört.
Stockholm den 5 maj 1955
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiinian, Spetz, Franzon, Gustaf
Elofsson*, Eriksson, Velander, Snygg, Anders Johansson och Bengtson*;
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Orgård, Sundström*, Hagberg i Malmö, Sjölin, Strandh*, Asp, Larsson i
Luttra och Andersson i Essvik.
* Icke närvarande vid justering av betänkandet.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1955
Reservationer:
I) av herrar Anders Johansson, Kristensson i Oshv, Sjölin och Strandh,
som med hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna I: 497 och
II: 621 ansett att utskottet bort under punkten B) hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 497 av herrar Johan Persson och Anders Johansson
samt 11:621 av herrar Rimås och Åhiuan, i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla att förhandlingar om en revision
av GATT-avtalet beträffande för trädgårdsnäringen aktuella
tullsatser upptages, innan tidsfristen utlöper den 30 juni
1955.
II) av herrar Gustaf Elof sson, Bengtson och Larsson i Luttra, som ansett
a) att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Genom beslut---(= utskottet s. 4 rad 5 uppifrån — rad 1 nedifrån)
---av kommittén.
Då kommittén emellertid inte tillkännagivit om dess betänkande kommer
att avgivas före den 30 juni, den dag då tidsfristen för förhandlingarnas
upptagande utlöper, bör dock enligt utskottets mening inledande förhandlingar
upptagas före denna dag. Även om kommitténs betänkande franilägges
före den 30 juni kommer varken remissinstanser eller riksdagen
att taga ställning därtill, varför Kungl. Maj :t endast kan taga del av de
synpunkter som framförts.
samt b) att utskottet bort under punkten B) hemställa
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
1:497 och 11:621, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
att förhandlingar om en revision av GATT-avtalet beträffande
för landets trädgårdsnäring aktuella tullsatser upptages
till behandling innan tidsfristen utlöper den 30 juni
1955.
III) av herr Velander.