Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

1

Nr 26

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om skattefrihet för familjebidrag under militärtjänstgöring.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 109 av herrar Erik Olsson och Olsén samt II: 152 av herr
Nilsson i Östersund in. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att
familjebidrag under militärtjänstgöring skall betraktas som skattefri inkomst
samt att vederbörande utskott måtte utforma erforderlig lagtext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 152.

Bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga finnes i förordningen den
29 mars 1946 om familjebidrag till värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)
(SFS 1946:99 med ändringar 1947:237, 1950:188, 1951:117,
1952:28, 1953:38 och 1954:364) och familjebidragskungörelsen samma
dag (SFS 1946: 101 med ändringar 1947:711, 1951: 118, 1952:58 och 1953:
39).

Familjebidragsförordningen trädde i kraft den 1 april 1946. De tidigare bestämmelserna
fanns i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar, nämligen
krigsfamiljebidragsförordningen och fredsfamiljebidragsförordningen (SFS
521 och 524/1942). Dessa ersatte i sin tur år 1940 utfärdade krigs- och fredsfamiljebidragsförordningar
(SFS 223 och 422/1940).

Förmånerna enligt familjebidragsförfattningarna är familjebidrag och
hemortslön. För tillämpning av bestämmelserna om hemortslön kräves dock
särskilt förordnande av Kungl. Maj :t, och dylikt förordnande har ej meddelats.

Familjebidragsförmånerna fastställes och utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.
Försvarets socialbyrå är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförfattningarna.

Familjebidrag kan utgå i följande former, nämligen familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag samt begravningsbidrag.

I princip utgår familjebidrag — oberoende av bidragsformen — efter behovsprövning.
I regel skall familjebidrag utbetalas kontant men kan också
meddelas in natura.

Under den värnpliktiges militärtjänstgöring måste i första hand uppehälle
och bostad tryggas åt anhörig, som för sin försörjning är beroende av den

1 liihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 26

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

värnpliktige. Detta sker i allmänhet genom familjepenning och bostadsbidrag.

Det högsta belopp, varmed familj epenning för dag kan utgå för olika kategorier
av familjemedlemmar, angives i 6 § förordningen. Familj epenning
utgår för hustru eller annan som förestår hemmet för värnpliktig med hemmavarande
barn under 16 år med 5 kronor per dag. För annan familjemedlem
över 16 år utgår 3 kronor per dag, och för familjemedlem under 16 år
utgår 2 kronor per dag.

Bestämmelserna rörande bostadsbidrag är meddelade i 9—12 §§ förordningen.
Bidraget utgår i princip med belopp, motsvarande den faktiska hyran
för den bostad, den värnpliktige hade vid inryckningen. Under vissa
förutsättningar, varom stadgas i 9 § 2 inom., kan bostadsbidrag också utgå
till värnpliktig, som ej har familjemedlem. Särskilt bostadsbidrag kan beviljas
för uppvärmningskostnader. Härom stadgas i 10 §. Bostadsbidrag kan
även utgå för flyttningskostnader, 11 § 1 inom., och för kostnader för förvaring
under den värnpliktiges militärtjänstgöring av möbler och andra
lösören, 11 § 2 mom.

Näringsbidrag kan utgå för upprätthållande av näring eller rörelse, 14 §
förordningen, eller för att möjliggöra återupptagande av näring eller rörelse,
som under den värnpliktiges militärtjänstgöring måst nedläggas, 15 §. Bidraget
är avsett för avlöning av särskild arbetskraft som ersättare för den
värnpliktige. Näringsbidrag för upprätthållande av rörelse, högst 15 kronor
för dag, utesluter familjepenning och bostadsbidrag, medan näringsbidrag
för nedlagd rörelse, högst 150 kronor för månad, kan utgå vid sidan av
familjepenning och bostadsbidrag.

Sjukbidrag och begravningsbidrag, 18 och 19 §§ förordningen, är avsedda
att täcka de ytterligare behov, som uppkommer i anledning av familjemedlems
sjukdom eller frånfälle.

Enligt kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning
utgår till värnpliktig under fredstjänstgöring penningbidrag, naturaförmåner
in. m. Sålunda utgår penningbidrag med vissa belopp för dag beroende
på den värnpliktiges grad. Menig erhåller kr. 2:50, efter 304 dagars
tjänstgöring kr. 3: 40, korpral erhåller kr. 4: 20 och furir kr. 5: —. För högre
grader är beloppet högre, t. ex. för vpl kapten kr. 11:—. Härutöver utgår
särskilda ersättningar under sjö- och flygtjänstgöring. Den värnpliktige erhåller
vidare under tjänstgöringen fri förplägnad, inkvartering, utrustning
och sjukvård. Till värnpliktig, som med godkända vitsord genomgått viss
utbildning, utgår särskilda premier, exempelvis 200 kronor för underbefälsutbildning,
1 200 kronor för underofficersutbildning och 2 400 kronor för
officersutbildning. Härjämte har värnpliktig vissa förmåner, såsom t. ex.
nedsatta biljettpriser vid permissionsresor.

Enligt krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) gäller andra
bestämmelser rörande värnpliktigs avlöningsförmåner under krigstjänstgöring.
Värnpliktig åtnjuter under sådan tjänstgöring i huvudsak samma

o

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 dr 1955

naturaförmåner som vid fredstjänstgöring men erhåller krigslön. Denna utgår
i form av terminslön, men värnpliktig med korprals- eller högre tjänsteställning
åtnjuter därutöver månadslön.

Föreskrifter rörande beskattningen av värnpliktigs förmåner har meddelats
i punkt 6. av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, varest stadgas
följande.

Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner och det under
fredstjänstgöring utgående penningbidraget samt premie till värnpliktig
för genomgången fortsatt befälsutbildning eller för jämlikt 27 § 1 inom. C
värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning skola icke upptagas såsom skattepliktig
intäkt. Familjebidrag ävensom under fredstjänstgöring utgående flygtillägg
och sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig intäkt. För tid då
krigsavlöningsreglementet är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke
räknas till skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i
sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen, som motsvarar
sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslönen för den värnpliktige
enligt 6 § krigsavlöningsreglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig
intäkt. Vad i detta stycke sägs skall gälla jämväl i fråga om annan
personal vid krigsmakten, som avlönats enligt de för värnpliktiga gällande
grunder.

För annan under krigsavlöningsreglementet hänförlig personal än som i
föregående stycke avses skola under tid, då reglementet är tillämpligt, naturaförmåner
eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra skattepliktig
intäkt. Terminslön enligt reglementet upptages däremot såsom intäkt endast
för tid, varunder befattningshavaren kunnat fullgöra tjänstgöringen
utan att lämna den vanliga bostads- och verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring
eller tjänstgöring i sjöreserv gäller, att såsom intäkt upptages den
del av terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning, i den
mån densamma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan
lön avsetts omfatta ersättning för samtliga de merkostnader, som uppkommit
för den skattskyldige genom att han för fullgörande av militär tjänstgöring
vistats utom den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. I följd
härav må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras
såsom utgift även om terminslönen icke förslår till deras bestridande.

Förenämnda punkt 6 i anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen tillkom
vid 1940 års urtima riksdag och erhöll då i huvudsak sin nuvarande
utformning. Vissa tillägg och smärre ändringar har därefter vidtagits, men
dessa berör ej frågan om skatteplikt för familjebidrag, vilken fråga erhöll
sin nuvarande reglering vid 1940 års urtima riksdag. Rörande förarbetena
till 1940 års lagstiftning må här nämnas följande. Då beträffande de värnpliktigas
avlönings- och övriga förmåner nya bestämmelser tillkommit,
men reglerna för beskattningen av dessa förmåner icke avpassats efter de
nya förhållandena lät chefen för finansdepartementet verkställa en utredning
i ämnet. Resultatet av utredningen sammanfattades i en den 4 maj
1940 dagtecknad promemoria angående beskattning av förmåner, utgående
under värnpliktstjänstgöring och till fast anställd militär personal. Rörande
familjebidragen, såväl under krigstjänstgöring som under fredstjänstgö -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

ring, föreslogs i promemorian att de skulle utgöra skattepliktig inkomst.
Såsom motivering härför åberopades, vad särskilt anginge familjebidragen
under krigstjänstgöring, att — på sätt chefen för försvarsdepartementet uttalat
vid framläggande av proposition i ärendet — för en familj av genomsnittlig
storlek det föreslagna familjebidraget jämte den värnpliktiges krigslön
och värdet av hans naturaförmåner i allmänhet icke syntes komma att
avsevärt understiga de löner, som utgingc enligt gällande kollektivavtal
inom industrien. Det kunde då ej göras gällande, att billigheten krävde att
skattefrihet skulle, kanske för ett och samma inkomstbelopp, väl inträda
under värnpliktstjänstgöring men icke under civilt arbete. Vidare framhölls,
att viss del av familjebidraget utgingc utan varje behovsprövning
och således komrne även den till del som vore ekonomiskt fullt oberoende
eller som under militärtjänstgöringen åtnjöte full lön från sin arbetsgivare.
Varje anledning syntes i dylikt fall saknas alt åberopa billighetshänsyn såsom
anledning till skattebefrielse i fråga om familjebidraget. Vad näringsbidragen
beträffade erinrades, att om en värnpliktig genom dylikt bidrag
sattes i stånd att i förutvarande omfattning hålla sin rörelse i gång och
därmed åtnjuta samma inkomst av rörelsen, som då han själv dreve densamma,
syntes ej heller rimligen kunna påstås, att billigheten krävde att
näringsbidraget bleve skattefritt. Slutligen påpekades den stora betydelse
spörsmålet ägde icke blott ur statsfinansiell synpunkt utan även för kommunernas
finanser. Ett bibehållande i full utsträckning av tidigare gällande
regler angående skattefrihet för de värnpliktigas förmåner konnne att i
många fall nödga till betydande höjningar av kommunalskatten för de icke
värnpliktiga och därmed drabba dessa på ett sätt, som föga överensstämde
med billighetens krav. Väsentligt ökade krav på skattebidrag från statsmakternas
sida till dessa skattetyngda kommuner skulle därav troligen bliva
en följd och detta just i tider, då det statsfinansiella läget vore mera bekymmersamt
än eljest. Anledning syntes icke föreligga att i beskattningsavseende
behandla de familjebidrag, som utginge under fredstjänstgöring, på
annat sätt än bidragen vid krigstjänstgöring.

Vid remissbehandlingen av promemorian tillstyrktes allmänt förslaget,
att familjebidragen skulle upptagas till beskattning. Endast arméförvaltningen
anmälde avvikande uppfattning, enär enligt arméförvaltningens
mening familjebidragen ej vore att anse som en den värnpliktiges avlöning.
De myndigheter, som tillstyrkte förslaget om beskattning av familjebidragen,
åberopade i allmänhet de skäl som i promemorian anförts för förslaget.
Länsstyrelsen i Stockholms län framhöll, alt promemorians ståndpunkt
angående familjebidragens beskattning av sociala skäl möjligen kunde väntas
bliva föremål för gensagor. Häremot syntes kunna göras gällande, att
beskattningsnämnderna genom tillämpning av bestämmelserna angående
avdrag vid nedsatt skatteförmåga kunde förhindra, alt oskälig beskattning
drabbade personer, som av sociala skäl borde skonas. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län erinrade, att i en provins, där skattetrycket vore så
högt genomsnittligt och skattekraften under ogynnsamma förhållanden ble -

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

ve så hastigt reducerad till ett minimum som i Bohuslän, hänsynen till
kommunernas behov av skattekronor utan tvekan krävde, att dessa tillvaratoges
genom alt hittillsvarande skattefrihet för bland annat värnpliktigas
familjebidrag upphävdes såväl vid freds- som krigstjänstgöring.

Förslag om ändrade bestämmelser på förevarande område förelädes 1940
års urtima riksdag genom proposition nr 15. Till stöd för förslaget i denna
del anförde departementschefen följande.

Den mest betydelsefulla utvidgningen av skatteplikten enligt det i promemorian
framlagda förslaget avser familjebidragen. Såsom framgår av det
förut lämnade referatet av yttrandena har förslaget nästan undantagslöst
tillstyrkts på denna punkt. Själv är jag också av den uppfattningen att —
huru önskvärt det ur social synpunkt än må vara att genom skattefrihet
för familjebidragen lätta bördan för de inkallade — det dock icke kan undvikas
att familjebidragen tagas till beskattning. Icke minst kommunernas
intresse av att skatteunderlaget i tider av vikande konjunkturer icke ytterligare
minskas genom de militära inkallelserna talar starkt för ett upphävande
av den nuvarande skattefriheten, vilken för övrigt knappast från
början varit avsedd att omfatta familjebidrag av den storleksordning varom
nu är fråga. Härtill kommer, såsom i promemorian särskilt understrukits,
att i många fall familjebidraget tillsammans med den värnpliktiges
krigslön och värdet av hans naturaförmåner är nästan lika stort som den
avlöning han åtnjuter i det civila arbetet. Vad nu sagts äger närmast tilllämpning
på de nu utgående familjebidragen under krigstjänstgöring, men
anledning torde saknas att behandla familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen
på annat sätt i skattehänseende.

Propositionen upptogs till behandling av första särskilda utskottet i dess
betänkande nr 4, vari anfördes hl. a. följande.

På sätt framgår av den av departementschefen i statsrådsprotokollet lämnade
redogörelsen har i de yttranden, som avgivits över förslaget till ändrade
bestämmelser rörande beskattningen av de värnpliktigas och den fast
anställda militära personalens löne- och övriga förmåner, allmänt vitsordats,
att behov av ändrade bestämmelser på ifrågavarande område föreligger.
Utskottet delar denna uppfattning och finner det vara angeläget, att
förevarande beskattningsregler anpassas icke blott efter de nya författningar
rörande avlöningsförhållanden och familjebidrag, som tillkommit under den
senaste tiden, utan även med beaktande av att i nuvarande läge under
längre tid tillämpats krigsavlöningsreglementet med dess för personalen förmånligare
bestämmelser. Då det i propositionen framlagda förslaget till
ändrade bestämmelser i ämnet synes innebära en lämplig lösning av frågan,
får utskottet förorda bifall till nämnda förslag.

Betänkandet godkändes av riksdagen.

Rörande omfattningen av de familjebidrag, som utgick enligt 19i0 års
förordningar må nämnas följande. Bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen
utgick efter i huvudsak samma grunder som bidrag enligt nu gällande
familjehidragsförordning. Bidraget var sålunda uppdelat på familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag och sjukbidrag. Väsentligaste skillnaden
var att viss de! av familjepenningen utgick utan behovsprövning samt
att de högsta beloppen för familjepenning var beroende på ortsgrupp och var
betydligt lägre än vad nu är fallet. Högsta bidrag för hustru utgjorde sålun -

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

da kr. 1:75—2:25 beroende på ortsgrupp, för annan familjemedlem över
16 år kr. 1: 00—1: 50 och för familjemedlem under 16 år kr. 0: 70—0: 90.
Enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgick endast familjepenning, som
i gengäld var något större för hustru, nämligen kr. 2: 50—3: 75 och avsedd
att jämväl täcka bostadskostnad.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har anförts bl. a., att
familjebidrag helt naturligt icke kunde kompensera det inkomstbortfall och
alla de extra utgifter, som vederbörande hade under den tid han vore inkallad.
Till detta komme för många inkallade, som hade sin familj att dra
försorg om, ökade ekonomiska bekymmer och ännu större svårigheter att
klara sin försörjningsbörda såväl under som strax efter militärtjänstgöringen.
Det syntes därför befogat att familjebidragen, i likhet med många
andra sociala bidrag betraktades som skattefri inkomst.

Utskottet. Enligt familjebidragsförordningen kan till värnpliktig under
militärtjänstgöring utgå familjebidrag. Bidraget utgår efter behovsprövning
och följande bidragsformer finns, nämligen familj epenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningshjälp. Familj epenning utgår med
vissa högsta belopp för dag, nämligen 5 kronor för hustru, 3 kronor för annan
hushållsmedlem över 16 år och 2 kronor för hushållsmedlem under 16
år. Bostadsbidrag utgår med i princip den faktiska hyran. Näringsbidrag utgår
som regel med visst belopp för dag, högst 15 kronor, och utesluter dä
familjepenning och bostadsbidrag.

Jämlikt stadgande i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
utgör familjebidrag skattepliktig intäkt. I de föreliggande motionerna
har yrkats ändring häri och att sådant bidrag följaktligen skulle bliva
skattefritt. Motionärerna anför bl. a., att bidraget utgår efter behovsprövning
samt att det icke kan kompensera inkomstbortfallet och alla extra utgifter
för den värnpliktige under inkallelsetiden.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår motiverades skatteplikten
för familjebidrag vid förenämnda stadgandes tillkomst år 1940 i första
hand med att bidraget var avsett att utgöra en ersättning för den skattskyldiges
inkomstbortfall. Härjämte framhölls, att i många fall familjebidraget
tillsammans med den värnpliktiges övriga förmåner torde vara nästan lika
stort som den avlöning han åtnjöte i det civila arbetet. Vad näringsbidraget
beträffade erinrades, att om en värnpliktig genom dylikt bidrag sattes i
stånd att i förutvarande omfattning hålla sin rörelse i gång och därmed åtnjuta
samma inkomst av rörelsen som då han själv dreve densamma, kunde
ej rimligen påstås, att billigheten krävde, att näringsbidraget bleve skattefritt.
Vidare syntes det vara i kommunernas intresse att i tider av vikande
konjunkturer skatteunderlaget icke ytterligare minskades genom de militära
inkallelserna. Dessa synpunkter bör enligt utskottets mening alltjämt vara
vägledande vid bedömandet av frågan om familjebidragens behandling i
skattehänseende. Utskottet vill jämväl fästa uppmärksamheten på att käll -

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1955

skatteavdrag icke verkställes på familjebidrag samt att värnpliktig under
vissa förutsättningar kan erhålla anstånd med inbetalning av skatt. Vidare
må anmärkas, att taxeringsmyndigheterna genom bestämmelserna om avdrag
för nedsatt skatteförmåga har möjlighet att beakta de fall, då sociala
hänsyn kan anses motivera en lindring i beskattningen.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla, att familjebidragens nuvarande
storlek fastställts under den förutsättningen, att bidragen utgör skattepliktig
intäkt. Frågan om införande av skattefrihet för desamma synes med hänsyn
härtill äga visst samband med avvägningen av bidragens storlek. Till
sistnämnda spörsmål ankommer det emellertid icke på utskottet att taga
ställning.

Utskottet finner sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 109 av herrar Erik Olsson
och Olsén samt II: 152 av herr Nilsson i Östersund
in. fl. om skattefrihet för familjebidrag under militärtjänstgöring
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon, Gustaf
Elofsson, Söderquist, Niklasson, Snygg, Erik Jansson och Magnusson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Orgård, Sundström, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard, Kollberg och Nilsson
i Svalöv.

560693. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag