Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955

Nr 10

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ds
proposition med förslag till förordning om ändring i
förordningen den 26 februari 1954 (nr 72) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker, m. m.

I en den 14 januari 1955 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 54, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 26 februari 1954 (nr 72)
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker; samt

2) lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370).

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen (s. 2—7).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag om skärpt kontroll över utskänkningsskatten
och viss förenkling i beräkningen av restauratörernas utskänkningsvinst.
Förslagen, som föranletts av den nya ordningen för försäljning
av rusdrycker, innefattar en provisorisk reglering i avvaktan på att definitiv
ståndpunkt tages i fråga om formerna för utskänkningsskattens uttagande
och om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Vidare förordas att
omsättningsskatt icke skall utgå för spritdrycker, som användes för vissa
medicinska och farmaceutiska ändamål. Slutligen föreslås vissa formella
ändringar i kommunalskattelagen, vilka sammanhänger med den nya rusdrycksförsälj
ningsförordningen.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen
hänvisar utskottet, såvitt densamma ej framgår av nedan lämnade uppgifter,
till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen

Kontrollen över utskänkningsskatten m. in., s. 8—23

Omsättningsskatten å spritdrycker för medicinskt ändamål, s. 23—26

Fråga om viss ändring i kommunalskattelagen, s. 26—27
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 saml. Nr 10

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 10 ur 10.15

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

I fråga om kontrollen över utskänkningsskatten efter
den nya ru sd rycksför sälj ningsför ordningens ikraftträdande,
in. in. har kontrollstyrelsen med skrivelse den 13 november
1954 överlämnat eu promemoria i ämnet. Konlrollstyrelsen har meddelat,
att styrelsen vid förslagens utarbetande haft samråd med detaljhandelsbolayet
för rusdrycker, 1953 års utskänkningsvinstkommitté, Sveriges
centrala restaurangaktiebolag samt Sveriges hotell- och restaurantförbund,
vilka jämväl, efter remiss, avgivit yttranden över promemorian. I ärendet
har dessutom Aktiebolaget Vin- & spidteentralen yttrat sig.

Departementschef en har som stöd för de i propositionen framlagda förslagen
i denna del anfört följande.

»Kontrollstyrelsen föreslår i sin promemoria, att — i anslutning till att rcstriktionssystemet
avskaffas den 1 oktober innevarande år — vissa åtgärder
vidtages i syfte att skärpa kontrollen över uppbörden av utskänkningsskatt
och att förenkla debiteringen vid restaurangernas inköp av rusdrycker. Med
förslagen avses att åstadkomma en provisorisk lösning av hithörande frågor
i avvaktan på ett blivande ställningstagande till de förslag, som det ankommer
på 1953 års utskänkningsvinstkommitté att framlägga.

I fråga om skattekontrollen innebär styrelsens förslag, att restauratörerna
skall åläggas att företaga sina inköp på ett visst försäljningsställe
och att i sin rörelse icke utskänka andra drycker än som där inköpts.
Vidare skulle detaljhandelsbolaget till kontrollstyrelsen lämna uppgifter om
försäljningen till de olika restaurangföretagen. Kontrollstyrelsen skulle
erhålla befogenhet att granska restaurangernas kassaredovisning, notor
in. in. ävensom kunna ålägga restauratörerna att anskaffa kassaapparater
och vidtaga de åtgärder i övrigt som kan finnas erforderliga för kontrollens
utövande. I övrigt innebär förslaget att de nuvarande ansvarsbestämmelserna
utgår och ersättes med bestämmelser om straff för rättighetsinnehavare
som utskänker sprit och starkvin som icke inköpts i laga ordning,
in. m.

Den sålunda föreslagna ordningen har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen.
Sveriges hotell- och restaurantförbund samt Sveriges centrala
restaurangaktiebolag understryker emellertid, att kraven på åtgärder
från restauratörernas sida bör inskränkas till vad som oundgängligen erfordras
för kontrollens genomförande. Restaurangaktiebolaget framhåller
särskilt, att vissa av de ifrågasatta åtgärderna, exempelvis anskaffande av
nya kassaapparater, kunde bli synnerligen kostnadskrävande.

I samband med föregående års beslut om en friare försäljning av rusdrycker
framhölls, att den nya ordningen nödvändiggjorde en skärpt kontroll
över restaurangernas inköp och försäljning av rusdrycker i syfte att
förhindra att utminuterade rusdrycker användes till utskänkning. Kontrollen
tänktes därvid utformad i huvudsaklig överensstämmelse med vad

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955

som nu gäller för varuskatten. Ett definitivt ståndpunktstagande härvidlag
synes emellertid kunna ske endast i samband med en reglering av frågan
om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Då den kommitté, som
sysslar med denna fråga, ännu icke slutfört sin utredning och förslag sålunda
icke kan föreläggas årets riksdag, torde det vara nödvändigt att tillsvidare
införa ett provisoriskt kontrollsystem. Det av kontrollstyrelsen framlagda
förslaget synes i sådant hänseende kunna i huvudsak godtagas. I anslutning
till vad som anförts vid remissbehandlingen vill jag understryka, att
kontrollen bör genomföras på sådant sätt, att minsta möjliga olägenheter
åsamkas restaurangföretagen. Med hänsyn till de nu ifrågasatta reformernas
provisoriska karaktär bör det tagas till riktpunkt att icke låta
kraven på kontrollanordningar — såsom kassaapparater och dylikt — gå
utöver vad som kan komma att erfordras i framtiden efter en slutgiltig
omläggning av skattekontrollen. Restauratörerna bör också ges rimlig tid
att anpassa sig till den nya ordningen.

Med de erinringar, som nu gjorts, finner jag mig kunna tillstyrka de av
kontrollstyrelsen föreslagna riktlinjerna för skattekontrollens genomförande.
Härav påkallas åtskilliga ändringar i 1954 års förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker. Förslag härom har utarbetats
inom finansdepartementet i huvudsaklig anslutning till ett vid
kontrollstyrelsens promemoria fogat författningsutkast. I detta sammanhang
må endast ytterligare anmärkas, att de i författningsförslaget ingående
ansvarsbestämmelserna endast avser utskänkning av spritdrycker och
starkvin men icke lättvin. Anledningen härtill är, att lättvin sedan den 1
april 1954 fritagits från utskänkningsskatt. Såsom nedan närmare skall
utvecklas anser jag, att det allmänna även i fortsättningen bör förbehålla
sig andel i vinsten på utskänkning av lätta viner. I den mån särskilda
kontrollföreskrifter erfordras i syfte att förhindra att rättighetsinnehavare
utskänker utminuterade lättviner för att sålunda undandra detaljhandelsbolaget
dess andel av utskänkningsvinsten, torde bestämmelser härom böra
— på grundval av föreskrifter från kontrollstyrelsen enligt 41 § andra
stycket rusdrycksförsäljningsförordningen — intagas i överlåtelsekontraktel.
Då rättighetsinnehavare endast i vissa fall skulle kunna bereda sig
vinning genom ett sådant förfarande och då vinsten i allmänhet skulle
bli ringa, torde kontraktbestämmelserna innebära tillräcklig garanti mot
missbruk.

Jag övergår härefter till frågan om beräkningen av utskänkning svinsten
och därmed sammanhängande spörsmål.

I detta hänseende gäller enligt 3 kap. 16 § 2 mom. i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning
all kontrollstyrelsen skall utfärda erforderliga föreskrifter
för restauratörernas rusdrycksinköp. Dessa föreskrifter skall hl. a.
innebära, att restauratörens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres
beroende av myckenheten utskänkta rusdrycker och starkare viner. Eu

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955

bestämmelse av samma innebörd har införts i 41 § andra stycket av 1954
års rusdrycksförsäljningsförordning.

Vägledande för kontrollstyrelsens tillämpning av nyssnämnda stadgande
i 1937 års förordning har varit vissa uttalanden som gjordes av statsmakterna
i samband med förordningens antagande.

Den sedan 1937 gällande ordningen för begränsning av det enskilda
vinstintresset inom utskänkningen innebär, att restauratören får tillgodoräkna
sig vinst endast å en viss kvantitet spritdrycker och starkvin. Denna
kvantitet nedskrives med 4 procent varje år och utgör innevarande försäljningsår
32 procent av grundtalet. Inom vinstkvantiteten fördelas vinsten
med 25 procent på systembolagen och 75 procent på restauratören. För utskänkning
utöver vinstkvantiteten åtnjutes endast s. k. spillmånsersättning
med 2 procent å utskänkningspriset. Beträffande de allmänna restaurangbolagens
utskänkning fastställes icke vinstkvantiteter utan i stället vissa
kostnadsersättningar, som sänkes varje år i takt med de privata restaurangernas
vinstkvantiteter. Spillmånsersättning utgår till allmänt restaurangbolag
med 1 procent för hela utskänkningen. Den sålunda gällande ordningen
avser icke utskänkningen av mousserande och svaga viner. I fråga om
mousserande viner fördelas utskänkningsvinsten med 25 procent på systembolaget
och 75 procent på restauratören och i fråga om svaga viner utgör
vinstandelarna 15 procent för systembolaget och 85 procent för restauratören.
Villkoren är lika för restaurangbolaget och de enskilda restauratörerna
och någon ytterligare vinstbegränsning förekommer icke.

Kontrollstyrelsens förslag syftar till en förenklad beräkning av priser
och vinster vid försäljningen till restaurangerna och har närmast föranletts
av den omorganisation av detaljhandeln med rusdrycker som beslutats
av 1954 års riksdag. Enligt vad styrelsen framhåller, medför omorganisationen
bl. a. att de kamerala avdelningarna vid systembolagen avvecklas den
1 oktober innevarande år, och beräkningen av restauratörvinsterna kommer
därvid att överflyttas till utminuteringsbutikerna. Styrelsen anser
därför nödvändigt att från nämnda tidpunkt införa förenklade beräkningsgrunder.
Även i detta avseende är styrelsens förslag avsett att utgöra ett
provisorium i avvaktan på ett framtida beslut i anledning av utskänlcningsvinstkommitténs
förslag. I vad förslaget avser utskänkningen av spritdrycker
och starkvin innebär detta för de enskilda restauratörernas del,
att vinsten icke beräknas för viss kvantitet rusdrycker. I stället skall vinsten
för försäljningsåret 1 oktober 1955—1 oktober 1956 beräknas till 90
procent av vinstbeloppet för innevarande försäljningsår. Samtidigt skulle
spillmånsersättningen beräknas på hela utskänkningen av spritdrycker
och starkvin i stället för endast på den del därav som faller utom vinstkvantiteten.
För den allmänna restaurangrörelsens del föreslås endast den
ändringen, att spillmånsersättningen höjes från 1 till 1,3 procent.

I fråga om utskänkningen av lättviner föreslås att försäljningen — såväl

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 10 är 1955

till enskild restauratör som allmänt restaurangbolag — skall ske till utminuteringspris
med slopande av nu gällande rabatt a 13 procent. De
enskilda restauratörerna skulle därjämte erlägga 3 procent av utminuteringspriset.
Restauratörerna skulle sedan få tillgodogöra sig hela den uppkommande
utskänkningsvinsten.

Vid remissbehandlingen har vissa ändringar föreslagits av Sveriges centrala
restaurangaktiebolag i fråga om debiteringsgrunderna för spritdrycker
och starkvin. Enligt bolagets förslag skulle vinstnedskrivningen ske i
samma proportion för allmänna och enskilda företag, förslagsvis 10 procent,
och samma spillmånsersättning (2 procent) lämnas alla företag.

I vad avser lättvinerna har såväl Sveriges hotell- och restaurantförbund
som Sveriges allmänna restaurangaktiebolag framhållit att förslagets genomförande
skulle medföra olika resultat för skilda restaurangföretag.
Hotell- och restaurantförbundet föreslår att de enskilda restauratörerna
liksom de allmänna bolagen skulle få inköpa lättvin till utminuteringspriser
utan särskilt 3-procentpålägg. Båda dessa remissinstanser ifiågasätter
om icke den nuvarande ordningen kan bibehållas beträffande dessa
viner.

I likhet med kontrollstyrelsen finner jag angeläget, att det nya detaljhandelsbolaget
icke skall vara nödsakat att enbart för debiteringsarbetet
vid restaurangernas rusdrycksinköp bibehålla en särskild organisation,
motsvarande systembolagens kamerala avdelningar. Vissa provisoriska förenklingar
i de för debiteringen gällande grunderna synes därför böra vidtagas
redan från och med nästa försäljningsårs början.

Behovet av förenklingar gör sig framför allt gällande i fråga om försäljningen
av spritdrycker och starkvin. Såsom tidigare nämnts har kontrollstyrelsen
föreslagit en schablonregel av innebörd att de enskilda
restauratörernas vinst skulle nedskrivas med 10 procent från innevarande
till nästkommande försäljningsår. Då förslaget är förbundet med en ökning
av spillmånsersättningen, är det förhållandevis förmånligt för restauratörerna.
Det bör emellertid framhållas, att den föreslagna ordningen kan
förutsättas bli tillämpad endast såsom ett kortare provisorium. Jag vill
därför icke motsätta mig förslaget på denna punkt.

Beträffande de allmänna restaurangbolagen finner jag i likhet med
kontrollstyrelsen, att anledning icke föreligger att nu ändra reglerna för
nedskrivningen av den bolagen tillkommande kostnadsersättningen. En
viss jämkning i spillmånsersättningen synes emellertid böra ske. Den av
kontrollstyrelsen föreslagna höjningen från 1 till 1,3 procent torde till
viss del ha betingats av den förlust för bolagen, som kunde väntas uppkomma
om debiteringsgrunderna för lättvin ändrades i enlighet med styrelsens
förslag. Då jag — såsom framgår av det följande — icke anser
skäl föreligga för ändring i sistnämnda hänseende, torde höjningen böra
sättas något lägre än 3 promille, förslagsvis till 2 promille. Jag kan så -

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955

lunda icke förorda några ändringar av den omfattning Sveriges centrala
restaurangaktiebolag påyrkar i vad avser de till de allmänna bolagen
utgående ersättningarna för utskänkningen. Ett ställningstagande till dessa
spörsmål torde böra anstå till dess ersättningsfrågan i dess helhet upplages
till prövning.

Den förenkling vid restaurangernas inköp av lättviner som skulle kunna
vinnas med kontrollstyrelsens förslag synes icke vara av större betydelse.
Ett bibehållande av nuvarande ordning på denna punkt torde sålunda icke
utgöra något hinder för de lokala kameralavdelningarnas avveckling. Å
andra sidan är förslaget, såsom påpekats vid remissbehandlingen, förbundet
med vissa nackdelar. Bl. a. skulle restaurangernas försäljningsresultat påverkas
i olika mån alltefter de utskänkningspriser som tillämpas. Genom
det föreslagna 3-procenttillägget för de enskilda restauratörerna erhålles
\issei
men detta inverkar icke på nyssnämnda förhållande. Icke heller genom
andra tänkbara jämkningar i förslaget synes något väsentligt vara att
vinna. Med hänsyn till vad nu anförts förordar jag att den nuvarande
ordningen tillsvidare bibehålies i fråga om försäljningen av lätta viner.

Jag finner mig sålunda — med förut angiven ändring i fråga om spillmånsersättningen
till de allmänna bolagen — kunna tillstyrka kontrollstyrelsens
förslag i fråga om beräkningen av utskänkningsvinst, såvitt avser
spritdrycker och starka viner, varemot nuvarande ordning beträffande lättvinerna
bör bibehållas tillsvidare.

Såsom tidigare nämnts är grunderna för beräkningen av utskänkningsvinsten
icke reglerade i författning på annat sätt än genom en rambestämmelse
i rusdrycksförsäljningsförordningen. Den närmare utformningen av
reglerna ankommer på kontrollstyrelsen. Därest från riksdagens sida invändning
icke göres mot vad jag här förordat, förutsätter jag att kontrollstyrelsen
kommer att genomföra därav påkallade åtgärder. De nya grunderna
bör tillämpas intill dess en slutgiltig reglering i fråga om restauratörernas
ersättning för utskänkningen kan träda i kraft. Härav följer, att om
en sådan ordning icke kan tillämpas från och med den 1 oktober 1956,
kontiollstyrelsen skall verkställa fortsatt nedskrivning av restauratörernas
vinster på spritdrycker och starkvin efter i princip samma metod som
här förordats med avseende å försäljningsåret 1955/56.

Omläggningen av reglerna för nedskrivning av restauratörernas vinstandelar
samt den förordade justeringen av spillmånsersättningarna torde
komma att medföra någon minskning av statens eljest påräknade inkomst
av utskänkningen. Å andra sidan möjliggöres såsom tidigare nämnts besparingar
i detaljhandelsbolagets administration. Däremot synes icke nu böra
tillåtas, att statens andel av utskänkningsvinsten reduceras av den anledningen
att restauratörerna förändrar prissättningen på spritdrycker och
starkvin. På sätt detaljhandelsbolaget förordat torde det få ankomma på

Bevillninysutskottets betänkande nr 10 ur 1955 7

kontrollstyrelsen att vidtaga de åtgärder, som i sådant hänseende befinnes
erforderliga.»

Beträffande omsättningsskatten å spritdrycker för medicinskt
ändamål har medicinalstyrelsen i skrivelse den 25 maj 1954
hl. a. gjort framställning om befrielse från sådan skatt för spritdrycker,
som tillhandahålles apotek och läkemedelsfabriker för medicinskt och
farmaceutiskt ändamål, över framställningen har, såvitt nu är i fråga,
yttrande avgivits av kontrollstyrelsen den 11 september 1954.

Departementschefen har rörande denna fråga anfört följande.

»Under senare år har från statsmakternas sida olika åtgärder vidtagits
i syfte att förbilliga läkemedlen. Det synes naturligt att denna strävan
fullföljes också genom slopande av beskattningen på sådan sprit som användes
för medicinskt eller farmaceutiskt ändamål. Jag ansluter mig därför
i princip till den ståndpunkt som intagits av medicinalstyrelsen och
kontrollstyrelsen. Den ifrågasatta skattelättnaden synes emellertid icke
böra åvägabringas på så sätt att kontrollstyrelsen bemyndigas att medgiva
befrielse från skatt i ifrågakommande fall. Enligt min mening bör skattefriheten
i stället fastställas i författningen. Jag förordar sålunda, att förordningen
angående omsättnings- och utskänkningsskatt ändras så alt
skattefrihet stadgas för spritdrycker, som skall användas för tillverkning
av varor, vilka enligt apoteksvarustadgan är att hänföra till apoteksvaror
samt för spritdrycker som av apotek utlämnas mot vederbörligt recept.
Den sålunda förordade skattebefrielsen skulle enligt gjorda beräkningar
medföra en inkomstminskning för staten å 1,2 å 1,3 miljoner kronor.

I detta sammanhang vill jag nämna att jag tidigare i dag anmält fråga
om ny kungörelse angående försäljning av sprit å apotek för medicinskt
ändamål. Enligt den nya kungörelsen skall apotekens rätt att mot recept
försälja sprit begränsas till sådana fall då spriten är avsedd för utvärtes
bruk, desinfektion av instrument och liknande ändamål. I enlighet härmed
kommer apoteksförsäljning av spritdrycker för konsumtionsändamål icke
vidare att tillåtas.»

Vad slutligen beträffar den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen
har departementschefen uttalat följande.

»I 30 § 4 mom. kommunalskattelagen meddelas vissa bestämmelser om
beräknande av nettointäkten bl. a. för partihandelsbolag, som avses i förordningen
angående försäljning av rusdrycker samt för systembolag. Enligt
nämnda lagrum skall nettointäkten av partihandelsbolags handel med rusdrycker,
där densamma enligt eljest gällande regler skulle beräknats till
högre belopp, anses utgöra fem procent å försäljningssumman för under
beskattningsåret försålda rusdrycker med undantag för vara, vid vars
försäljning bolaget enligt avtal med staten icke äger tillgodoräkna sig

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955

handelsvinst. För systembolag skall nettointäkten av utminutering av rusdrycker,
där den enligt eljest gällande bestämmelser skulle beräknats till
högre belopp, anses utgöra sju procent å försäljningssumman för under
beskattningsåret utminuterade rusdrycker.

De berörda bestämmelserna avser den nu gällande ordningen för försäljning
av rusdrycker. Då den föregående år antagna nya rusdrycksförsäljningsförordningen
träder i kraft den 1 oktober i år och systembolagen i
samband därmed ersättes av det nybildade detaljhandelsbolaget för rusdrycker,
torde bestämmelserna böra ändras till överensstämmelse med den
nya ordningen. Jag förordar sålunda, att 30 § 4 mom. ändras så, att
hänvisning sker till den nya rusdrycksförsäljningsförordningen i stället
för till motsvarande nu gällande författning samt att den bestämmelse som
avser systembolagen kommer att hänföra sig till detaljhandelsbolaget för
rusdrycker. Härutöver torde också en materiell översyn av de berörda
beskattningsreglerna vara påkallad. Denna fråga kan emellertid upptagas
till prövning först sedan 1953 års utskänkningsvinstkommitté framlagt
förslag till reglering av restauratörernas ersättning för utskänkningen.»

Utskottet

Den av 1954 års riksdag beslutade friare ordningen för försäljning av
rusdrycker har aktualiserat vissa frågor rörande kontrollen av utskänkningsskatten
och debiteringen vid inköp av rusdrycker avsedda för utskänkning,
varom förslag framlagts i förevarande proposition. Förslagen syftar
till en provisorisk reglering i avvaktan på ställningstagandet till resultaten
av den utredning rörande utskänkningsvinsterna som nu pågår genom särskilda
sakkunniga.

I fråga om kontrollen över utskänkningsskatten föreslås i propositionen
vissa skärpningar för att förhindra utnyttjandet i utskänkningsrörelse av
utminuterade rusdrycker. I sådant syfte skall restauratörerna förbindas att
göra sina inköp för utskänkningsändamål på visst försäljningsställe och att
icke utskänka andra drycker än sådana som de erhållit på detta sätt. Kontrollstyrelsen
skall äga utöva inspektionsrätt, och restauratörerna skall
vara pliktiga att utan ersättning ställa nödiga hjälpmedel till förfogande
för kontrollen samt lämna behövlig handräckning; enligt vad som uttalas
i propositionen innebär detta även skyldighet för restauratör att på anmodan
anskaffa kassaapparater o. dyl. I övrigt må bl. a. nämnas att till de
här avsedda kontrollföreskrifterna anknutits särskilda bestämmelser om
ansvar in. in. och att de nu gällande ansvarsbestämmelserna för detaljhandelsbolag
och dess personal helt skall utgå.

Utskottet finner de i propositionen föreslagna anordningarna i stort sett

Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955 9

godtagbara som en provisorisk lösning. Författningsändringarna i denna
del tillstyrkes av utskottet. I anslutning härtill vill utskottet emellertid
med avseende å kontrollföreskrifternas praktiska handhavande understryka
de uttalanden som härutinnan gjorts av departementschefen med anledning
av vad som från restauratörshåll anförts vid remissbehandlingen.

Med hänsyn till att uträknandet av restauratörsvinsterna kommer att
överflyttas till utminuteringsbutikerna är det enligt departementschefen erforderligt
med enklare regler för beräkning av priser och vinster vid försäljningen
till restaurangerna. I sådant syfte förordas en provisorisk omläggning
under nästa försäljningsår av de i enlighet med vissa uttalanden
av statsmakterna vid 1937 års riksdag tillämpade grunderna för nedskrivning
av restauratörernas vinstandelar och för beräkning av spillmånsersättning.
För de enskilda restauratörernas del skall utskänkningsvinsten
på spritdrycker och starkvin icke såsom nu beräknas på en viss kvantitet
sålda drycker utan i stället utgå med belopp motsvarande 90 procent av
vinstbeloppet för innevarande försäljningsår, varjämte spillmånsersättningen
skall utgå på hela utskänkningen av spritdrycker och starkvin. För
den allmänna restaurangrörelsen förordas ingen annan ändring än att spillmånsersättningen
höjes med 2 promille. I fråga om försäljningen av lätta
viner föreslås ingen ändring i nuvarande ordning.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits.
Såsom framgår av propositionen erfordras ingen författningsändring
för genomförandet av de nya grunderna, utan det förutsättes att kontrollstyrelsen
kommer att vidtaga de erforderliga åtgärderna. Intill dess en
slutlig reglering av frågan om restauratörernas ersättning för utskänkningen
kan åvägabringas bör, på sätt framhållits i propositionen, den fortsatta
vinstnedskrivningen i fråga om spritdrycker och starkvin ske efter i
princip samma metod som nu föreslås gälla för nästa försäljningsår.

Förslaget att från omsättningsskatt undantaga spritdrycker som användes
för vissa medicinska eller farmaceutiska ändamål tillstyrkes av utskottet.
Likaså bör den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen genomföras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 54,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 februari 1954
(nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
rusdrycker; samt

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 10

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1955

2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändrad lydelse av 30 § 4 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).

Stockholm den 24 februari 1955

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuinan, Franzon, Eriksson,
Söderquist, Velander. Niklasson, Snygg, Ivronstrand och Bengtson;

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård, Sundström*,
Hagberg i Malmö, Sjölin, Vigelsho, Kollberg, Henriksson, Anderson i Sundsvall
och Asp*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 55
503803