Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1955

1

Nr 13

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion angående utredning om boxningssportens skadeverkningar.

I en inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion 11:76 av herr Hamrin m. fl. hemställes, att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om en utredning i syfte att
klarlägga boxningssportens skadeverkningar samt föreslå åtgärder till
förebyggande och undanröjande av dessa skadeverkningar.

I motionen framhålles, att boxningssporten skiljer sig från andra
idrottsgrenar så till vida, att den som vill vinna en boxningsmatch är nödsakad
att söka åsamka motståndaren skada, fysiskt eller psykiskt. Alldeles
särskilda risker är förknippade med knockoutslaget. Det har inträffat,
att den våldsamma slagväxlingen medfört dödliga skador och
i många fall åsamkas boxarna mentala rubbningar av bestående art. Motionärerna
hänvisar i sammanhanget till en vetenskaplig undersökning,
utförd år 1954 av fem svenska läkare.

Boxningssporten utövar dessutom ett allmänt förråande inflytande i
folklivet.

Motionärerna anser, att en utredning bör företas beträffande möjligheterna
att effektivt komma till rätta med boxningen. En sådan utredning
bör bl. a. ta sikte på att av beviljade anslag till idrotten ingen del i någon
form får utgå till boxningssporten.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från medicinalstyrelsen,
varjämte Svenska boxningsförbundet beretts tillfälle att inkomma med
yttrande.

Medicinalstyrelsen erinrar om att styrelsen år 1952 i yttrande i anledning
av en framställd interpellation framhållit, att direkt dödande slag
varit mycket sällsynta vid boxning och att tillräckligt material icke förelåg
för att bedöma boxningens betydelse vare sig för uppkomsten av bestående
skador hos boxarna själva eller för psykiska skador för barn och
ungdom bland boxningspubliken.

Styrelsen har från professor N. Antoni inhämtat utlåtande i anledning
av ovannämnda vetenskapliga undersökning, vilket utlåtande bifogats
yttrandet.

Styrelsen uttalar vidare bl. a.: ”Som av professor Antonis utlåtande
framgår, berör den åberopade undersökningen endast de omedelbara följderna
av akuta hjärnskador hos boxare. Av minst lika stor betydelse är
att erhålla väl genomförda undersökningar på boxare, som utövat sporten
under längre tidsperioder och sålunda varit utsatta för upprepade akuta

Bihanfj till riksdagens protokoll 1955. 11 samt. Nr in—H

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1955

skador. Medicinalstyrelsen tillstyrker livligt den av motionärerna förordade
utredningen rörande boxningens skadeverkningar och förordar att
den får formen av en vetenskaplig medicinsk undersökning över boxares
hälsoprognos på längre sikt.

Enligt styrelsens mening innebär boxningen även ett mentalhygieniskt
problem genom inflytandet på åskådarna. Denna inverkan bör underkastas
ett psykologiskt vetenskapligt studium särskilt beträffande barn och
ungdom även om man a priori har anledning antaga att åskådandet av
kroppslig misshandel, som av samhället i annan form ej tolereras, måste
verka förråande. Denna inverkan kan även tänkas sträcka sig till läsarna
av pressreferat från tävlingar. Styrelsen förordar därför, att den utredning,
varom motionärerna hemställer, även kommer att omfatta ett studium
av boxningens mentalhygieniska verkningar.”

Svenska boxningsförbundet förklarar sig icke dela motionärernas uppfattning
om boxningssporten men anser av andra skäl än de av motionärerna
åberopade en utredning angelägen. En vetenskaplig utredning är
också förberedd. Den är avsedd att sträcka sig över ett par år, varunder
man skulle följa ett antal unga boxares kroppsliga hälsotillstånd samt
verkställa upprepade elektroencefalografiska undersökningar. En speciell
social-psykiatrisk undersökning skulle även utföras. För att bekosta utredningen
har förbundet begärt ett anslag å 10 000 kronor hos riksidrottsförbundet.
Förbundet har vidare gjort ett uttalande av innebörd att det
ej vill motsätta sig en undersökning av boxningens psykiska inverkan på
publiken.

Utskottet. Åtskilliga förhållanden inom boxningssporten har sedan
många år varit föremål för livlig diskussion. Därvid har uppmärksamhet
ägnats bl. a. den risk för skador som är förenad med utövandet av denna
sport. Det är därför naturligt att tanke väckts på utredning beträffande
dessa risker och åtgärder för deras motverkande, och vissa resultat av
detta intresse kan även konstateras. Sålunda verkställdes, som tidigare
nämnts, förra året av fem svenska läkare en utredning om akuta huvudskador
vid boxning. Man har vidare från boxningssportens egen sida infört
vissa föreskrifter i syfte att förebygga vådliga följder av boxningen.
Så är exempelvis numera läkarundersökning obligatorisk, ojämna matcher
brytes tidigare än förr var brukligt, och startförbud för viss tid har påbjudits
för boxare som slagits knockout. Det må här även erinras om den
av boxningsförbundet planerade, mera allsidiga medicinska utredningen
av boxningsskador. Enligt vad utskottet erfarit torde emellertid avsevärda
svårigheter föreligga för erhållande av nödiga medel till denna utredning.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1955 3

- De frågor som i detta sammanhang anmäler sig är, enligt utskottets
mening, icke tillräckligt klarlagda för att spörsmålen, huruvida boxningssporten
i olika avseenden har icke önskvärda verkningar och om vilka åtgärder
som i så fall eventuellt kan företagas häremot, skall kunna
tillfredsställande besvaras. Utskottet finner det av vikt att ett säkrare underlag
erhålles för bedömning av dessa frågor och vill därför tillstyrka,
att den av motionärerna begärda utredningen kommer till stånd.

Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över motionen bl. a. framhållit
betydelsen av väl genomförda undersökningar på boxare, som utövat sporten
under längre tidsperioder. Det synes utskottet som om utredningen i
vad gäller de medicinska frågorna i enlighet med medicinalstyrelsens förslag
bör få formen av en vetenskaplig undersökning över boxares hälsoprognos
på längre sikt.

Motionärerna har hävdat, att boxningssporten skulle vara förknippad
med vissa allmänt ogynnsamma följdföreteelser, och synes därmed närmast
ha åsyftat att sporten kunde befaras verka förråande på sin publik.
Medicinalstyrelsen har uttalat sig i samma riktning och förordar att i utredningen
får ingå ett studium av boxningens mentalhygieniska verkningar.
Utskottet finner för egen del nyssberörda spörsmål böra uppmärksammas
av utredningen.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av motionen II: 76, besluta
att hos Kungl. Maj:t hemställa om en utredning i
syfte att klarlägga boxningssportens skadeverkningar
samt föreslå åtgärder till förebyggande och undanröjande
av dessa skadeverkningar.

Stockholm den 24 mars 1955

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Andersson, Lars, Jonsson, John Wiktor,
Nyström* Jansson, Erik* Arrhén, Persson, Karl* Lundström,*
Strandler, Grönkvist, Svensson, Rikard, Nord* och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i
Bogla, fru Svedberg, herrar Nilsson i Bästekille, Sehlstedt,* Bark* Andersson
i Ronneby, Braconier,* Nestrup, Johansson i Lugnvik* och Börjesson.
*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.