2

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1955

>''r 90

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till ett register
till arbetet Noraskogs arkiv.

(2:a avd.)

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sundelin (I: 320) och den andra inom andra kammaren av herrar Berggren
och Nordqvist i Karlskoga (II: 322), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till styrelsen för Noraskogs arkiv för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 40 000 kronor för upprättande och tryckning av ett register
till det bygdehistoriska arbetet Noraskogs arkiv I—VI (1889—1928).

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Johan Johansson i Noraskog var ledamot av riksdagens andra kammare
under åren 1870—1902, medlem av flera utskott, bland dem bevillnings-,
konstitutions- och bankoutskotten (tidvis i egenskap av vice ordförande),
medlem av talmanskonferensen och andra kammarens ålderspresident 1896
—1902. Han var vidare riksgäldsfullmäktig under åren 1884—1888 och 1892
-—1905 och redigerade de kända verken »Sakregister till Rikets ständers
protokoll med bihang 1809—66» och »Register till riksdagens protokoll med
bihang tiden 1867—99». Johansson avled den 2 februari 1905.

Vid sidan av sin politiska verksamhet utövade Johan Johansson ett flitigt
skriftställarskap såsom historiker, urkundsutgivare och hembygds- eller
som han själv kallade det bygdeforskare. Alster av hans penna i detta avseende
är till exempel »Försök till historisk beskrifning öfver Stadra och
Finnå bruk» (1872), »Om Noraskog, äldre och nyare anteckningar» (I—III,
1875—1887) och »Statens vinst af kyrkan inom Nerike genom reformationen»
(1896). Viktigast av Johan Johanssons bygdehistoriska författarskap
är dock det stora arbetet »Noraskogs arkiv» (1889—1928), vilket nu omfattar
6 band om cirka 3 350 trycksidor. Av detta utgav Johan Johansson själv
4 band och ett häfte; största delen av det övriga har utgivits av styrelsen
för Noraskogs arkiv, en institution som tillkommit genom bestämmelser
i ett testamente av Johan Johanssons efterlämnade, år 1914 avlidna maka.
Härigenom — och genom tidigare gåvor — donerade hon sin makes bibliotek,
handskrifter och manuskriptsamlingar till församlingen och kommunen
i hemorten.

Noraskogs arkiv betraktade Johan Johansson själv utan tvivel såsom sitt
huvudverk inom bygdeforskningens område. Att detta arbete är en värdefull
källa för historisk och bygdehistorisk forskning erkännes numera av
alla. Arbetet lider emellertid av en defekt, som i avsevärd grad minskar
dess användbarhet. Det saknar register. Tiden för upprättande av ett generalregister
till hela arbetet synes nu vara inne. Det nuvarande tillståndet,
vilket innebär att en värdefull historisk källa ligger föga utnyttjad på
grund av brist på tjänligt register, kan inte längre få fortbestå. Styrelsen för
Noraskogs arkiv har också insett detta och tagit initiativet till upprättande
och tryckning av ett register. En vädjan från styrelsen har utgått till de

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1955

3

närmast berörda ortskommunerna och resulterat i att betydande belopp tecknats
såsom bidrag till register under förutsättning att övriga behövliga medel
anskaffas på annat håll; närmast har man tänkt sig anslag av staten.
De kommunala anslagen uppgå till sammanlagt 11 500 kronor, varav 5 000
från Nora stad, 5 000 från kommunen Noraskog, 1 000 från Hällefors och 500
från Grythyttan.

Huru stort är då det belopp, som det gäller att ytterligare anskaffa? Excerperingen
av ort- och personnamnen beräknas draga en arbetskostnad av
cirka 10 000 kronor. Excerperingen för sakregistret torde förslagsvis kunna
uppskattas till ett belopp av 5 000 kronor eller hälften av vad excerperingen
av ort- och personnamn sammanlagt beräknats kosta. Därtill kommer så
utgifter för nödvändigt arbetsmaterial, excerperingslappar, förvaringslådor
in. m. samt medel till semesterersättning åt excerperingspersonalen. Sättes var
och en av dessa poster till 1 000 kronor, så är den sammanlagjda arbetskostnaden
uppe i 17 000 kronor. Det efter denna excerpering upprättade
registret torde kunna beräknas nå ett omfång av cirka 400 sidor eller 25
tryckark. Enligt en erhållen offert från Almqvist & Wiksell i Uppsala skulle
arkpriset kunna fixeras till 625 kronor eller 15 625 för hela registret. Denna
summa bör ökas med 10 procent för extra korrigeringskostnader, sammanlagt
således cirka 17 000 kronor. Härutöver erfordras medel för två stora
nödvändiga poster: dels för excerperingens planering och övervakning samt
manuskriptets färdigställande, dels för en synnerligen omsorgsfull korrekturläsning,
förbunden med vittgående kontroll av källorna. Det torde vara
sangviniskt att föreställa sig, att man kan pressa ned någondera av dessa
utgiftsposter väsentligen under 10 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för upprättande och tryckning (i 500 exemplar)
av ett ortnamns-, personnamns- och sakregister till Noraskogs arkiv
skulle således enligt ovanstående kalkyler kunna beräknas uppgå till 54 000
kronor. Därav finnas 11 500 kronor redan disponibla. Ett par tusen kronor
kan väntas inflyta genom försäljning av registret, då det blir färdigt; detta
belopp kan av styrelsen för Noraskogs arkiv förskotteras ur arkivfonden,
vilken för närvarande uppgår till 6 å 7 000 kronor. Det återstår då alt
skaffa cirka 40 000 kronor.

I den mån redogörelse här ovan icke lämnats för den i motionerna anförda
motiveringen hänvisas till motionen II: 322, vid vilken såsom Bilaga
fogats ett av riksarkivarien Ingvar Andersson i ärendet avgivet yttrande.
Riksarkivarien har däri framhållit, att ett register till »Noraskogs arkiv»
otvivelaktigt skulle fördubbla verkets användbarhet och vara till nytta såväl
för bygdens lokala forskning som för historisk forskning i allmänhet.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över de ifrågavarande
motionerna av riksarkivet samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Riksarkivet har anfört huvudsakligen följande.

Riksarkivet betraktar frågan om anslag till nämnda register främst ur
den synpunkten, om det föreslagna registret på ett verksamt sätt kan befordra
forskningen. Med hänsyn till det stora material av både riks- och
lokalhistoriskt intresse, som kommit till användning i arbetet Noraskogs
arkiv men som på grund av dess uppläggning är svåröverskådligt och ofta
förbises, finner riksarkivet det otvivelaktigt, att det ifrågasatta registret
skulle bli till många forskares nytta. Riksarkivet har icke ansett sig böra
ingå på frågan om denna uppgifts angelägenhetsgrad i jämförelse med andra

4

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1955

tänkbara uppgifter av motsvarande slag. Enligt dess uppfattning föreligga
fullgoda skäl för anslag till ett register till arbetet Noraskogs arkiv.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har i enlighet med i ärendet
avgivet yttrande av akademiens historiska nämnd anfört följande.

Historiska nämnden ansluter sig till det av motionärerna framförda förslaget
såsom ett länge saknat, välkommet medel att praktiskt tillgängliggöra
det rika materialet i en av våra viktigaste och mest omfattande hembygdspublikationer.
Ett sådant register skulle utan tvivel beteckna en vinning
för flera olika grenar av vår historiska vetenskap och samtidigt kunna
påräkna tacksamhet i vidsträckta lokalhistoriskt intresserade kretsar. Nämnden
kan därför utan tvekan tillstyrka åtgärder i det syfte som i motionerna
avses. I förevarande fall har det synts nämnden obehövligt att ingå på någon
närmare avvägning av angelägenhetsgraden för nu avsedda ändamål i
förhållande till andra jämförliga vetenskapliga anslagsbehov.

Utskottet är ense med motionärerna och de i ärendet hörda myndigheterna
om värdet av att ett register till verket »Noraskogs arkiv» utarbetas, varigenom
det rika materialet i en av våra viktigaste och mest omfattande hembygdspublikationer
kan komma att praktiskt tillgängliggöras. Utskottet finner
det därför befogat att statligt stöd i någon form lämnas för ovannämnda
arbetes utförande. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att taga ifrågavarande
spörsmål under närmare omprövning. Utskottet vill för sin del ifrågasätta
om icke anslag ur lotterimedelsfonden kan i viss utsträckning ställas
till förfogande för berörda ändamål samtidigt som utskottet förutsätter, att
genom styrelsens för Noraskogs arkiv försorg undersökes huruvida icke understöd
kan påräknas även från annat håll.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:320 och
11:322, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 22 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Näsström,
Pålsson, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson,
Thun och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Ståhl, Lindholm, Eriksson i Sandby, Åkerström,
Hoppe, Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Hansson i
Skegrie, Andreasson och fröken Vinge.

550845. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag