Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1955/56 till folkskoleväsendet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Folkskoleväsendet m. m.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

l:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 217, s. 433—452 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1955) föreslagit riksdagen att dels besluta att det provisoriska folkskoleseminariet
i Hälsingborg skall nedläggas vid utgången av budgetåret
1955/56, dels besluta att det provisoriska småskoleseminariet i Falun skall
nedläggas vid utgången av budgetåret 1955/56, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56,
vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56, dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 650 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Arrhén väckt motion (I: 297), vari
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln: Folkskoleseminarierna måtte besluta,
att i folkskoleseminariernas 4-åriga linje skall intagas 15 avdelningar med
30 elever, samt uppföra folkskoleseminariernas avlöningsanslag med
16 450 000 kronor,

dels en inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Nilsson i Svalöv
väckt motion (II: 116), vari hemställts att riksdagen ville besluta, att
med nedläggandet av Hälsingborgs folkskoleseminarium tills vidare bör
anstå,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma 1

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 56

2

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

ren av herr Eliasson m. jl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren
av herr Mellqvist m. fl. (II: 59), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling
av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, måtte besluta
att, om en nedläggning av ett av de s. k. provisoriska småskoleseminarierna
skulle visa sig erforderlig, småskoleseminariet i Falun bibehålies.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionerna
I: 297, II: 116 och II: 59.

Seminarieorganisationen

Skolöverstyrelsen har i samband med sina anslagsäskanden för nästa
budgetår föreslagit,

att utbildningstiden för småskollärare från och med läsåret 1955/56 blir
treårig med samma villkor för inträde vid treårig småskollärarlinje, som nu
gäller beträffande 2-årig linje vid småskoleseminarium,

att elevintagningen 1955 vid seminarierna fastställes till 24 avdelningar
med högst 30 elever per avdelning å folkskoleseminariernas studentlinje,
16 avdelningar med högst 24 elever per avdelning å folkskoleseminariernas
4-åriga linje, 6 avdelningar med högst 24 elever per avdelning å 3-årig småskollärarlinje
vid folkskoleseminarierna och 16 avdelningar med 24 elever
per avdelning vid småskoleseminarierna,

att elevintagning 1955 icke skall äga rum vid folkskoleseminariet i Hälsingborg
och småskoleseminariet i Falun samt

att dessa båda provisoriska seminarier nedlägges vid utgången av budgetåret
1955/56.

Överstyrelsens med utgångspunkt i dessa förslag verkställda beräkningar
rörande examinationsbehov och examination vid seminarierna framgår av
följande tabell 1.

Tabell 1
A. Folkskollärare

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott
resp. brist
per år

Summa
överskott
eller brist

1

2

3

4

5

Summa

53/54

— 200

54/55

1 215

345

1 560

1440

— 120

— 320

55/56

1165

390

1555

1 490

— 65

— 385

56/57

965

375

1340

1480

+ 140

— 245

57/58

780

390

— 45

1125

660 +710?

+ 245

0

58/59

290

355

20

275

940

520 +420?

0

59/60

— 15

365

20

275

645

555?+ 90l

0

60/61

10

385

20

415

325?+ 901

0

1 Beräknad examination vid lärarhögskolan.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955 3

B. Småskollärare

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott
resp. brist
per år

Summa
överskott
eller brist

1

2

Summa

53/54

+ 230

54/55

480

480

630

+ 150

+ 380

55/56

600

600

540

— 60

+ 320

56/57

565

565

540

— 25

+ 295

57/58

180

180

25

— 155

+ 140

58/59

460

180

640

375? +125 ?''

— 140

0

59/60

625

175

800

375?+425?‘

0

60/61

850

850

3757 + 475?1

0

1 Beräknad examination på småskollärarlinje vid folkskoleseminarierna.

Beräkningarna i tabell 1 förutsätter, att beträffande elevantalet i folkskolans
läraravdelningar kungörelsen 1950: 137 tillämpas till och med läsåret
1957/58 och att därefter sker en på två år fördelad återgång till tilllämpning
av kungörelsen 1947: 234, att i fråga om småskollärares övertagande
av undervisningen i tredje klassen i folkskolor av A-form kungörelsen
1954: 230 tillämpas under samtliga läsår utom läsåret 1957/58, att småskollärarutbildningen
blir treårig från och med läsåret 1955/56 samt att lärarhögskolan
börjar elevintagningen 1956. I tabellen har medräknats behovet
av folkskollärare för högre skolor.

Frågetecken markerar siffror, som anger ännu ej beslutad examination.
I tabell 1 A angives under rubriken »Examinationsbehov» i kol. 1 examinationsbehovet
för folkskolan under förutsättning av att småskollärare jämlikt
kungörelsen 1954: 230 för varje läsår utom läsåret 1957/58 övertager
ytterligare omkring 230 folkskollärares tjänstgöring i klass 3 i A-skolor, i
kol. 2 det beräknade behovet av folkskollärare för de högre skolorna, i kol. 3
vissa tillägg med hänsyn till behovet av folkskollärare för utbyggnad av
folkskolan med åttonde klass, i kol. 4 det tillskott som fordras för återgång
till 1947 års bestämmelser rörande elevantalet i folkskolans läraravdelningar
samt i kol. 5 en minskning med hänsyn till den undervisning som kommer
att bestridas av lärarkandidaterna vid lärarhögskolan under deras praktiktermin.

I tabell 1 B angives under rubriken »Examinationsbehov» i kol. 7_examinationsbehovet
för småskolan under förutsättning av att för varje läsår
utom läsåret 1957/58 ytterligare omkring 290 småskollärare jämlikt kungörelsen
1954: 230 övertager undervisningen i klass 3 i A-skolor samt i kol. 2
det tillskott som fordras för återgång till 1947 års bestämmelser rörande
elevantalet i småskolans läraravdelningar.

Överstyrelsens beräkningar rörande examinationsbehovet bygger
såväl beträffande vissa siffror som i fråga om den metodiska uppläggningen
på en inom ecklesiastikdepartementet av departementets sakkunnige,
undervisningsrådet Ragnar Lundblad upprättad och den 9 april 1954
dagtecknad promemoria »angående behovet av lärare vid högre skolor och

4

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

inom folkundervisningen under den återstående delen av 1950-talet». Promemorian
har bland annat ställts till 1954 års riksdags statsutskotts förfogande
vid dess behandling av vissa propositioner rörande skolväsendet.

Beträffande examinationen av folkskollärare har överstyrelsen
— efter att ha betonat att de i tabell 1 sammanställda siffrorna
av olika skäl ej får bedömas för snävt — anfört bland annat följande.

De elever, som intages på jolkskoleseminariernas studentlinje 1955, utexamineras
1957 och blir sålunda tillgängliga för tjänstgöring läsåret
1957/58. Samtidigt med dessa elever utexamineras på 4-årig linje de elever,
som intogs 1953, sammanlagt högst (26X26=) 676 elever. Överstyrelsen
beräknar, att av dessa högst 660 kommer att stå till förfogande för tjänstgöring.
Av tabell 1 A framgår, att om man vill dels tillgodose folkskollärarbehovet
läsåret 1957/58, dels upphäva från läsåret 1956/57 kvarstående
brist av 245, bör på studentlinjen år 1957 utexamineras omkring 710 elever.
En examination 1957 av 710 elever på studentlinjen förutsätter samma
omfattning av intagningen 1955 som 1954, d. v. s. 24 avdelningar med 30
elever per avdelning.

De elever, som intages 1955 på jolkskoleseminariernas fr år ig a linje, utexamineras
1959 och blir alltså tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1959/60.
Enligt tabell 1 A beräknas för nämnda läsår examinationsbehovet av folkskollärare
utgöra endast 645. Härav beräknas genom examination vid lärarhögskolan
tillgodoses 90 (varav hälften utexamineras i slutet av höstterminen
1958), varför vid folkskoleseminarierna på 4-årig linje och studentlinje
skulle behöva examineras sammanlagt endast 555, om man icke önskar, att
något överskott skall uppstå. Av nämnda antal bör drygt hälften utbildas
på den 4-åriga linjen. Överstyrelsen föreslår därför, att 1955 på 4-årig linje
intages 16 avdelningar med högst 24 elever per avdelning. Examinationen
1959 på denna linje blir då högst (16X24 =) 384, varav omkring 370 bör
beräknas bli tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1959/60. Återstoden av
examinationsbehovet 1959 täckes genom erforderlig intagning på studentlinje
1957, då lärarbehovet 1959 torde kunna bedömas säkrare än nu.

Beträffande nedläggande av seminariet i Hälsingborg
har överstyrelsen anfört bland annat följande.

Det provisoriska folkskoleseminariet i Hälsingborg är organiserat med tre
studentlinjer och har icke någon 4-årig linje. Tiden synes nu vara inne att
avveckla detta seminarium, som är inrymt i mycket otillfredsställande lokaler,
vilka, då seminariet upprättades 1946, ställdes till förfogande av staden
i en äldre skolbyggnad. Ett bibehållande av seminariet i Hälsingborg längre
än nödvändigt har från början icke varit avsett och måste nödvändigtvis
medföra nybyggnad för seminariets räkning. Ytterligare krympning av organisationen
kan, såsom framgår av överstyrelsens beräkningar, mycket
snart bli aktuell. Hur mycket överstyrelsen än värdesätter den verksamhet,
som bedrives vid seminariet i Hälsingborg, finner överstyrelsen vid en realistisk
bedömning av läget, att någon elevintagning icke bör ske vid seminariet
år 1955 och att seminariet således bör nedläggas vid utgången av
budgetåret 1955/56. Det bör anmärkas, att en ordinarie och en extra ordinarie
lektorstjänst vid seminariet hållits vakanta sedan några år och att
seminariets rektor uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns med utgången
av december 1955.

5

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Beträffande examinationen av småskollärare och i samband
därmed frågan om nedläggande av seminariet i Falun
har överstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

Efter nedläggandet av Norrköpings-seminariet finns det nu 9 smaskoleseminarier,
av vilka två, de i Falun och Stockholm, upprättades 1945 såsom
provisoriska seminarier. De har båda för närvarande två 2-åriga utbildningslinjer.
Det kan synas opåkallat att, då den befintliga småskoleseminarieorganisationen
icke blir tillräcklig för examinationsbehovet, ifragasätta
nedläggning av något småskoleseminarium. Emellertid blir det, såsom ovan
framhållits, god plats vid folkskoleseminarierna för förläggning dit av 3-årig
småskollärarutbildning. Härtill kommer, att ett småskoleseminarium, omfattande
endast en 3-årig linje, är i minsta laget såsom organisatorisk enhet.
Seminariet i Stockholm torde ha möjlighet att i sina nuvarande lokaler inrymma
två 3-åriga linjer. Även om de kommunala myndigheterna i Falun
skulle kunna ställa ytterligare lokaler till seminariets förfogande, synes det
rimligare att i första hand utvidga seminariet i Stockholm, som disponerar
av staten ägda lokaler. Hur mycket överstyrelsen än värdesätter seminariets
i Falun insatser i fråga om lärarutbildningen, finner sig överstyrelsen
med hänsyn till seminarieorganisationen i stort böra föreslå, att elevintagning
icke äger rum 1955 vid småskoleseminariet i Falun och att seminariet
sålunda nedlägges vid utgången av budgetåret 1955/56.

Överstyrelsen beräknar, att de kvarvarande åtta seminarierna skall kunna
ta emot allra högst 19 3-åriga linjer eller sammanlagt (19X3 =) 57 avdelningar.
Emellertid anser överstyrelsen med hänsyn till examinationsbehovet
1958, att 16 avdelningar bör intagas på 3-årig linje vid småskoleseminarierna
hösten 1955. Om 1955 vid småskoleseminarierna intages 16 avdelningar
på 3-årig linje, blir examinationen 1958 högst (16X24 =) 384, av
vilka omkring 375 torde kunna beräknas bli tillgängliga för tjänstgöring
läsåret 1958/59. Enligt tabell 1 B beräknas examinationsbehovet av småskollärare
nämnda läsår till 640. Med hänsyn till smaskolläraröverskottet
läsåret 1957/58 bör 1958 utöver den föreslagna examinationen vid småskoleseminarierna
examineras minst (640—375—140 =) 125 småskollärare
på 3-årig småskollärarlinje vid folkskoleseminarierna. För att detta antal
skall erhållas, bör 1955 på sådan linje vid folkskoleseminarierna intagas 6
avdelningar med 24 elever per avdelning. Examinationen 1958 blir då på
denna linje högst (6X24 =) 144.

Samtidigt med framläggandet av de förslag, för vilka nu redogjorts, har
skolöverstyrelsen emellertid ansett sig böra räkna även med den möjligheten,
att förlängningen av utbildningstiden för småskollärare börjar genomföras
först från och med läsåret 1956/57. Hur detta inverkar på examinationsbehov
och examination framgår av följande tabell 2. Denna bygger
alltså på samma förutsättningar som tabell 1 utom såtillvida, att i fråga
om småskollärares övertagande av undervisningen i klass 3 i A-skolor kungörelsen
1954:230 antages tillämpad under samtliga läsår utom läsåret
1958/59 samt att småskollärarutbildn ingen blir treårig från och med läsåret
1956/57. Vidare har i tabell 2 förutsatts, att lärarhögskolan börjar elevintagningen
först 1957.

6 Statsutskottets utlåta?ide nr 56 år 1955

Tabell 2

A. Folkskollärare

1

1

j Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott
resp. brist
per år

Summa
överskott
eller brist

1

2

3

4

5

Summa

53/54

— 200

54/55

1215

345

1560

1440

- 120

— 320

55/56

1 165

390

1555

1490

— 65

— 385

56/57

965

375

1340

1480

+ 140

— 245

57/58

545

390

935

660 + 520?

+ 245

0

58/59

520

355

20

275

- 45

1125

520 + 605?

0

59/60

— 15

365

20

275

645

645?

0

60/61

10

385

20

415

325?+ 90''

0

1 Beräknad examination vid lärarhögskolan.

B. Småskollärare

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott
resp. brist
per år

Summa
överskott
eller brist

1

2

Summa

53/54

54/55

480

480

630

+ 150

+ 230
+ 380

55/56

600

600

540

— 60

+ 320

56/57

565

565

540

— 25

+ 295

57/58

470

470

540?

+ 70

+ 365

58/59

170

180

350

25?

— 325

+ 40

59/60

625

175

800

375?+385?>

— 40

0

60/61

850

850

3757 + 475?1

0

1 Beräknad examination på småskollärarlinje vid folkskoleseminariema.

Överstyrelsen har icke närmare behandlat frågan om elevintagningens
omfattning på grundval av tabell 2. Det framgår dock av överstyrelsens
framställning, att överstyrelsen anser intagningen på studentlinjen böra
kunna minskas, dock icke genom reducering av antalet avdelningar utan i
stället genom sänkning av antalet elever per avdelning. Beträffande småskoleseminarierna
synes överstyrelsen närmast böjd för oförändrad intagning.
Oavsett vilken av tabellerna som lägges till grund för beräkning av
elevintagningen hösten 1955, bör enligt överstyrelsens mening seminarierna
i Hälsingborg och Falun nedläggas och således elevintagning vid dessa icke
äga rum i höst.

Departementschefen — som erinrat om att han med Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 6 oktober 1954 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa
utredning och avge förslag rörande folk- och småskoleseminariernas orga -

7

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

nisation — har för sill del med hänsyn till den pågående utredningen icke
funnit lämpligt, att statsmakterna nu skulle ta definitiv ståndpunkt till en
lösning i den ena eller andra riktningen av de med seminarieorganisationen
sammanhängande, i organisatoriska och även ekonomiska hänseenden vittomfattande
frågorna angående bland annat förlängning av småskollärarutbildningen.
Ett slutligt ställningstagande bör enligt departementschefens
mening ske först sedan seminarieutredningen avgivit sina förslag. Departementschefen
har alltså räknat med att hösten 1955 skall vid småskoleseminarierna
intagas elever endast på 2-åriga utbildningslinjer, dock med undantag
för den redan 3-åriga linjen vid Haparandaseminariet. Med denna
utgångspunkt har departementschefen ansett siffrorna i den förut återgivna
tabell 2 kunna användas som underlag för övervägandena rörande seminarieorganisationen
under nästa budgetår.

Departementschefen har därvid förordat, att vid folkskoleseminariema
intages på studentlinjen 24 avdelningar med 30 elever per avdelning och
på den 4-åriga linjen 19 avdelningar med 24 elever per avdelning samt att
vid småskoleseminarierna intages 22 avdelningar på 2-årig linje och 1 avdelning
på 3-årig linje, varje avdelning med 24 elever. Departementschefen
har vidare föreslagit, att elevintagning icke skall ske hösten 1955 vid det
provisoriska folkskoleseminariet i Hälsingborg och det provisoriska smaskoleseminariet
i Falun samt att dessa seminarier skall nedläggas med utgången
av budgetåret 1955/56. Till stöd för dessa förslag har departementschefen
anfört huvudsakligen följande.

De beräkningar, som åskådliggjorts i tabell 2, utgår bland annat från
att småskollärarutbildningen blir treårig från och med budgetåret 1956/57
och att en återgång till 1947 års bestämmelser om elevantalet i folkskolans
läraravdelningar sker under läsåren 1958/59 och 1959/60. Med hänsyn till
vad jag nyss anfört, avser jag i och med användandet av tabell 2 som underlag
för mina överväganden självfallet icke, att statsmakterna därmed
nu skall binda sig för de förutsättningar, som ligger till grund för beräkningarna
i denna tabell. Å andra sidan är det samtidigt angeläget, att seminarieorganisationen
icke nu vid bestämmandet av elevintagningens omfattning
hösten 1955 ges en sadan inriktning för de närmaste aren, att den
pågående seminarieutredningens arbete klavbindes.

Innan jag går närmare in på frågan om antalet intagningsavdelnmgar vill
jag betona, att de föreliggande beräkningarna, liksom över huvud taget alla
under övergångstiden före enhetsskolans genomförande verkställda beräkningar
rörande lärarbehovet, givetvis måste vidlådas av en viss osäkerhet.
Såsom överstyrelsen framhållit får man icke bedöma siffrorna för lårarbehov
och lärarexamination för snävt. De utgångstal för folkskollärarbristen
och småskolläraröverskottet läsåret 1953/54, som använts i tabell 2, kan
på grund av lokala och andra förhållanden samt med hänsyn bil larartjanstledmhet
för studier av olika slag senare visa sig vara för lågt beräknade.
Behovet av folkskollärare för de högre skolformerna kan ha underskattats.
Det kan vidare tänkas, att ett ökat behov uppstår av folkskollärare för undervisning
i allmänna ämnen vid en del yrkesutbildningsanstalter. Behovet

8 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

av. folkskollärare för utbyggnad av folkskolan med åttonde klass kan bli
stöire än beräknat. Detta är nagra av de osäkra faktorerna i sammanhanget.
Ett säkrare grepp om lärarbehov och lärarexamination torde kunna
fås, sedan seminarieutredningen mera ingående kunnat kontrollera de siffror,
som måste användas vid beräkningar av detta slag.

Samtidigt vill jag dock understryka, att de för examinationsbehovet och
examinationen vid seminarierna avgörande och beräkningsbara faktorerna
hittills icke torde ha underkastats en noggrannare analys än den, som gjorts
av undervisningsrådet Ragnar Lundblad i förutnämnda departementspromemoria
våren 1954 och som nu, med beaktande av nytillkommet statistiskt
material, kommit till uttryck i skolöverstyrelsens beräkningar. Med den
utgångspunkt för mina överväganden, som jag förut angivit, torde det sålunda
i nuvarande läge icke finnas att tillgå ett mera tillförlitligt underlag
än siffrorna i tabell 2.

Vad som nu genom omfattningen av elevintagningen hösten 1955 skall
bestämmas, är dels examinationen på folkskoleseminariernas studentlinje
till. läsåret 1957/58, dels examinationen på folkskoleseminariernas 4-åriga
linje till läsåret 1959/60, vilken dock endast delvis reglerar den slutliga examinationen
till sistnämnda läsår, dels ock examinationen vid småskoleseminarierna
till läsåret 1957/58.

Intagningen på folkskoleseminariernas studentlinje hösten 1955 reglerar
slutligt den totala examinationen av folkskollärare till läsåret 1957/58. På
den 4-åriga linjen kommer genom redan bestämd intagning att till detta
läsår utexamineras ungefär 660 lärare. För att eliminera det beräknade folkskollärarunderskottet
från läsåret 1956/57 fordras enligt tabell 2 en examination
på studentlinjen av 520. Något räknemässigt summaöverskott skulle
emellertid icke erhållas därigenom. Med hänsyn till vad jag i det föregående
anfört om de osäkra faktorer, som kan påverka lärarbehovet i stegrande
riktning, skulle det enligt min mening vara föga välbetänkt att underlåta
att söka skapa ett visst räknemässigt överskott av folkskollärare, när möjlighet
därtill föreligger. Särskilt med hänsyn till de högre skolformernas
behov av folkskollärare med vidareutbildning framstår det såsom utomordentligt
viktigt, att en viss marginal finnes utöver det minimibehov, som
tabell 2 utvisar. Jag förordar därför oförändrad intagning på folkskoleseminariernas
studentlinje hösten 1955, alltså 24 avdelningar med högst 30 (lägst
28) elever per avdelning. Till läsåret 1957/58 kan då beräknas en examination
av sammanlagt omkring (660+710 =) 1 370 lärare. Överskottet för
läsåret 1957/58 blir (1370—935=) 435. Summaöverskottet detta läsår kan
således beräknas till omkring (435—245 =) 190.

Intagningen på folkskoleseminariernas 4-åriga linje hösten 1955 skall bestämmas
med sikte på den totala examinationen till läsåret 1959/60. I tabell
2 anges denna till »645?»; siffran för examinationsbehovet är densamma.
Börjar lärarhögskolan elevintagningen 1956, minskar siffran för examinationen
vid folkskoleseminarierna till (645—90 =) 555. Dessa siffror
ger en ungefärlig bild av den reduktion av folkskollärarexaminationen, som
kan väntas mot slutet av 1950-talet, även om vissa utjämnande åtgärder
skulle komma att vidtagas. Emellertid torde det vara anledning att j fråga
om dessa mera långsiktiga beräkningar antaga, att de förut berörda, nu
osäkra faktorerna kommer att visa sig spela en betydande roll när de, ju
närmare man kommer 1950-talets slut, blir mer gripbara. Men även om man
alltså med visst fog kan vänta, att siffran 645 (eller 555) för examinations -

9

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

behovet framdeles kan komma att justeras uppåt, synes en begränsning av
antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen hösten 1955 klart motiverad.
Jag förordar, att antalet intagningsavdelningar, som nu är 22, hösten
1955 reduceras till 19. Detta kan beräknas medföra en examination på den
4-åriga linjen till läsåret 1959/60 av 440 till 450 lärare. Den återstående
examinationen till detta läsår skall fixeras genom intagningen på studentlinjen
hösten 1957. Det är nu för tidigt att förutskicka nagot bestämt om
omfattningen av sistnämnda intagning, men i varje fall torde den med hänsyn
till vad jag nyss anfört kunna antagas bli större än vad som svarar mot
skillnaden mellan det nu beräknade totala examinationsbehovet av 645
(eller 555) och siffran 450.

Elevintagningen vid småskoleseminarierna hösten 1955 reglerar examinationen
till läsåret 1957/58. Examinationsbehovet till detta läsår uppskattas
i tabell 2 till 470. Skolöverstyrelsen har beräknat examinationen till »540?»,
vilket betyder oförändrad elevintagning hösten 1955 i jämförelse med hösten
1954. Bland annat med hänsyn till vad jag i det föregående anfört om
angelägenheten av att ej binda den pågående seminarieutredningens arbete,
förordar jag i enlighet med överstyrelsens av statskontoret i detta hänseende
tillstyrkta beräkning, att vid "småskoleseminarierna hösten 1955 intages
22 avdelningar på 2-årig linje och 1 avdelning på 3-årig linje, var och en
med 24 elever.

Mot bakgrunden av de sjunkande siffrorna för folkskollärarexaminationen
torde det icke kunna råda någon tvekan om att ett provisoriskt folkskoleseminarium
bör nedläggas med utgången av nästa budgetar. I likhet
med överstyrelsen anser jag valet böra falla på seminariet i Hälsingborg.
Elevintagning bör icke äga rum vid detta seminarium hösten 1955. Vad
gäller nedläggning av ett småskoleseminarium kan en dylik åtgärd i och för
sig framstå som förvånande mot bakgrunden av det så småningom ökande
behovet av småskollärare. Ser man däremot folk- och småskoleseminarieorganisationen
som en helhet, är det uppenbart att åtgärden är motiverad.
Då elevintagningen hösten 1954 vid vartdera av de permanenta seminarierna
i Landskrona och Skara tillfälligt minskats med en avdelning men
fullt antal avdelningar bör intagas vid dessa seminarier hösten 1955, är det
därjämte nödvändigt att inskränka elevintagningen på annat håll. De provisoriska
småskoleseminarierna ligger nu i Stockholm och Falun. Vid valet
mellan dessa anser jag i likhet med skolöverstyrelsen övervägande skäl tala
för att seminariet i Falun nedlägges. Detta bör ske med utgången av nästa
budgetår.

A nslacjsberäk n i n g en

Kungl. Maj:ts förslag beträffande folkskoleseminariemas avlöningsanslag
innebär i huvudsak uppflyttning i lönegrad av ordinarie och extra ordinarie
övningslärartjänster i enlighet med vad som föreslagits i propositionen
1955: 25 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m., inrättande
av ytterligare två ordinarie lektors tjänst er och en extra ordinarie övningsskollärartjänst
samt uppräkning av anslagsmedlen till handledararvoden
vid studiebesök med 3 750 kronor. I anslutning till den förordade begränsningen
av antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen hösten 1955
beräknas en utgiftsminskning av 105 000 kronor, avseende undervisnings -

10

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

timmar som nu bestrides av icke-ordinarie lärare. Den av Kungl. Maj:t
äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av vissa automatiska utgiftsökningar,
uppgår till sammanlagt 445 000 kronor.

Motionerna

Till stöd för det i motionen 1:297 framställda yrkandet har anförts
huvudsakligen följande.

Då det enligt min mening ej synes föreligga några vägande skäl för intagande
av ett lägre antal elever per avdelning på den 4-åriga linjen än
på studentlinjen, vill jag av besparingsskäl — ehuru jag rent principiellt
anser mindre klassavdelningar vara till fördel för undervisningen — föreslå
att även på den 4-åriga linjen intages 30 elever per avdelning. Detta
innebär att fyra avdelningar kan sparas in utan att den beräknade examinationen
på den 4-åriga linjen till läsåret 1959—1960 av 440 till 450 lärare
minskas. En indragning av fyra avdelningar på den 4-åriga linjen gör det
möjligt, synes det mig, att minska det belopp som upptagits till Avlöningar
till övrig icke ordinarie personal med i runt tal 200 000 kronor. Motsvarande
minskning på omkostnadsanslaget utgör cirka 34 000 kronor.

I motionen II: 116 angående anstånd med nedläggande av folkskoleseminariet
i Hälsingborg har anförts bland annat följande.

Det råder nu, med den omfattning examinationen av folkskollärare hittills
haft, en påtaglig brist på lärare för folkskolestadiet. Många lärartjänster
har under innevarande läsår liksom tidigare under längre eller kortare
tidrymd upprätthållits av personer som icke har lärarutbildning. Detta är
otillfredsställande och är enligt vår mening ett skäl, som talar för att en
minskning av lärarexaminationen ej nu bör äga rum.

Vad beträffar de lokaler, som man förfogar över i Hälsingborg, är de
visserligen ej de allra bästa, men dock så tillfredsställande, att de kan användas
ännu någon tid.

I motionerna I: 53 och II: 59 angående bibehållande av småskoleseminariet
i Falun har anförts bland annat följande.

Av de nio småskoleseminarierna har småskoleseminariet i Falun näst
småskoleseminariet i Stockholm det största antalet sökande per ledig plats.

Om departementschefens förslag av riksdagen kommer att bifallas innebär
det att sju med varandra sammanhängande län med Kopparbergs län
i mitten komma att sakna småskoleseminarium, nämligen Jämtlands, Gävleborgs,
Uppsala, Västmanlands, Örebro, Värmlands och Kopparbergs.

Dessa förhållanden torde tydligen kunna visa, att möjligheter till småskollärarutbildning
böra finnas kvar i Falun.

Vid valet av nedläggande av ett av de s. k. provisoriska småskoleseminarierna
anser departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen, att övervägande
skäl tala för att seminariet i Falun nedlägges. De skäl, som av
skolöverstyrelsen anförts, äro egentligen barn, att småskoleseminariet i
Stockholm kan disponera av staten ägda lokaler. Lokalerna i Falun ägas
av staden och stå till seminariets disposition. Om ett småskoleseminarium
i Falun skulle bli en permanent institution, komma med all säkerhet lokaler,
även för mer än en treårig linje, att kunna ställas till förfogande. Lokalfrågan
får dock ej vara ett avgörande skäl emot en förläggning av ett små -

11

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

skoleseminarium i Falun. En ytterligare koncentrering av institutioner till
Stockholm på landsbygdens bekostnad måste anses som olämplig.

Vad småskoleseminarierna i landet beträffar, torde det i någon mån
kunna påstås, att seminarieorganisationen för övre Norrlandes del och för
Skånes del är något överdimensionerad, under det att ett stort och viktigt
område i Mellansverige (Bergslagsbygden) saknat ett fast småskoleseminarium.
Då departementschefen därtill funnit det påkallat att uppdraga
åt särskilda sakkunniga att utreda seminariernas organisation, finns det
ingen anledning att nu nedlägga ett småskoleseminarium, innan organisationsplanerna
blivit utredda och klarlagda, i all synnerhet som departementschefen
själv framhåller, att en dylik åtgärd, att nedlägga ett småskoleseminarium,
i och för sig kan framstå som förvånande mot bakgrunden
av det så småningom ökande behovet av småskollärare.

Utskottet

Såsom framhållits redan i propositionen 1954: 68, vari frågan om seminarieorganisationens
omfattning behandlades, har man att motse en så pass
betydande minskning av examinationsbehovet beträffande folkskollärare
under några år i slutet av 1950-talet, att vissa utjämnande åtgärder av
olika slag torde komma att visa sig påkallade, om seminarieorganisationen
i en dylik situation skall kunna bevara sin erforderliga elasticitet. Det har
pekats särskilt på fyra aktuella faktorer av väsentlig betydelse i detta sammanhang,
nämligen den av 1950 års riksdag i princip beslutade förlängningen
av småskollärarutbildningen, den av samma års riksdag avsedda stadieindelningen
i den blivande enhetsskolan och den därav följande förskjutningen
mellan folk- och småskollärarnas arbetsområden, frågan om en återgång
till 1947 års bestämmelser om elevantalet i folk- och småskolans läraravdelningar
samt de högre skolornas behov av folkskollärare. Dessa och
flera andra problem bildar tillsammans ett komplex av nära sammanhängande
och delvis svåröverskådliga frågor, som måste samordnas och enhetligt
bedömas, om en någorlunda välproportionerad lösning av lärarutbildningsfrågorna
skall vara uppnåelig. Förevarande olika spörsmål är för närvarande
föremål för prövning av särskilda sakkunniga, seminarieutredningen.

De i den förut återgivna tabell 2 åskådliggjorda beräkningarna — vilka
utskottet i likhet med departementschefen anser böra användas som underlag
för övervägandena rörande seminarieorganisationens omfattning under
nästa budgetår — synes visa, att en förhållandevis kraftig reduktion av
organisationen mot slutet av 1950-talet icke torde kunna undvikas, även
om vissa utjämnande åtgärder vidtages. Det är enligt utskottets mening
därför angeläget, att seminarieutredningens arbete med bland annat kontroll
av ifrågavarande beräkningar och förslag till åtgärder för utjämning
av examinationsbehovet slutföres i så god tid, att ett slutligt ställningstagande
till de nyss berörda, med seminarieorganisationens omfattning sammanhängande
spörsmålen kan ske vid 1956 års riksdag.

12

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
förordat beträffande omfattningen av elevintagningen vid folk- och
småskoleseminarierna hösten 1955 och den därav följande examinationen
på de olika linjerna till läsåren 1957/58 och 1959/60. Såvitt gäller folkskoleseminariernas
4-åriga linje har departementschefen ansett examinationen
på denna linje till läsåret 1959/60 av 440—450 lärare böra ske genom
intagning hösten 1955 av 19 avdelningar med 24 elever per avdelning.
I motionen I: 297 har yrkats, att intagningen på den 4-åriga linjen
skall bestämmas till 15 avdelningar med 30 elever per avdelning. Därigenom
skulle åstadkommas samma examinationssiffra till läsåret 1959/60
men en besparing av 4 avdelningar göras med därav följande kostnadsminskning,
av motionären för nästa budgetår uppskattad till i runt tal
200 000 kronor under förevarande anslag. Utskottet får i anledning av det
i motionen sålunda framställda förslaget erinra om att elevantalet i intagningsavdelningama
på den 4-åriga linjen under senare år successivt nedbragts
— för läsåret 1952/53 från 32 till 30, för läsåret 1953/54 till 26 och
för läsåret 1954/55 till 24 — samt att utskottet senast i sitt utlåtande
1954: 138 (s. 41) betecknat denna minskning såsom synnerligen angelägen
från pedagogiska synpunkter. Då utskottet finner sistnämnda synpunkter
böra ges företräde framför de av motionären anförda önskemålen om besparingsåtgärder,
avstyrker utskottet bifall till motionen I: 297, i vad den
avser seminarieorganisationens omfattning under nästa läsår samt medelsanvisningen
under förevarande anslag.

Vad därefter gäller det av Kungl. Maj:t framställda förslaget om nedläggande
vid utgången av nästa budgetår av det provisoriska folkskoleseminariet
i Hälsingborg och det provisoriska småskoleseminariet i Falun
synes, såsom utskottet i det föregående framhållit, de i tabell 2 upptagna
siffrorna för examinationsbehovet utvisa att en förhållandevis kraftig reduktion
av seminarieorganisationen är ofrånkomlig mot slutet av 1950-talet.
Fn dylik reduktion kan visserligen till en början åstadkommas genom att
med bibehållande av oförändrat antal seminarier successivt minska antalet
avdelningar vid varje seminarium. Med hänsyn såväl till lärarrekryteringen
och undervisningen som till vådan av en sedermera abrupt genomförd
nedskärning av antalet seminarier, synes det emellertid utskottet önskvärt,
att en alltför stark uttunning av organisationen icke äger rum. Den
minskning av antalet seminarier, som synes ofrånkomlig på grund av det
sjunkande examinationsbehovet och som kan genomföras utan att organisationen
förlorar sin elasticitet, torde därför icke böra onödigt fördröjas.
Självklart bör all försiktighet iakttagas, innan de i sammanhanget aktuella
faktorerna blivit allsidigt belysta genom seminarieutredningens arbete.
Emellertid synes en viss mindre reduktion från och med budgetåret 1956/57
av antalet seminarier vara redan i nuvarande läge klart motiverad. Utskottet
vill i anslutning härtill understryka, att folk- och småskoleseminarieorganisationen
i förevarande hänseende bör ses som en helhet samt att

13

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

en reduktion av organisationen i första hand bör gälla provisoriska seminarier,
såvida icke särskilda skäl, såsom rekryteringsförhållanden och dylikt,
talar däremot.

Med dessa överväganden har utskottet ansett sig böra biträda departementschefens
förslag, att det provisoriska folkskoleseminariet i Hälsingborg,
som nu omfattar tre avdelningar av vardera första och andra klassen på
studentlinje, nedlägges vid utgången av nästa budgetår. Elevintagning bör
således icke äga rum vid detta seminarium hösten 1955. Utskottet får erinra
om att i södra delen av Sverige finnes folkskoleseminarier jämväl i Lund,
Kristianstad, Kalmar, Växjö, Göteborg och Jönköping. Av utskottets ställningstagande
i denna fråga följer, att utskottet avstyrker bifall till det i
motionen II: 116 framställda yrkandet.

Vad beträffar frågan om en minskning av antalet småskoleseminarier får
utskottet erinra om att i mellersta och norra Sverige småskoleseminarier
finnes i Stockholm, Strängnäs, Falun, Härnösand, Lycksele och Haparanda.
Seminarierna i Stockholm och Falun är provisoriska. Ser man på folkoch
småskoleseminarieorganisationen som en helhet, är det, såsom departementschefen
framhållit, uppenbarligen motiverat med nedläggande vid utgången
av nästa budgetår även av ett smaskoleseminarium. Utskottet har
emellertid vid sin prövning av förevarande spörsmål kommit till den uppfattningen,
att med hänsyn till rekryteringsförhållandena möjligheter till
småskollärarutbildning även framgent bör erbjudas såväl i Stockholm som
i Falun. Huruvida detta på lämpligt sätt kan ordnas i annan väg än genom
fristående småskoleseminarier torde komma att belysas av seminarieutredningen.
I detta sammanhang må erinras om att folkskoleseminarier finnes
på båda orterna. På grund av vad sålunda anförts vill utskottet för sin del
i anledning av motionerna I: 53 och II: 59 förorda, att riksdagen icke nu tar
ställning till frågan om nedläggande vid utgången av budgetåret 1955/56
av småskoleseminariet i Falun utan att med prövningen av detta ärende
får anstå till 1956 års riksdag, då ett ståndpunktstagande till spörsmålet
bör kunna ske mot bakgrunden av resultatet av seminarieutredningens
arbete. Ett dylikt uppskjutande av beslut i förevarande fråga synes utskottet
icke möta något hinder, även om beslutet skulle innebära Falu-seminariets
nedläggande från och med den 1 juli 1956. Utskottet får erinra om att
motsvarande förfarande ägde rum, då 1954 års riksdag beslöt att det provisoriska
småskoleseminariet i Norrköping skulle nedläggas vid utgången
av budgetåret 1953/54. Vad beträffar elevintagningen vid småskoleseminarierna
hösten 1955 synes det utskottet lämpligt, att, såsom departementschefen
beräknat, elevintagning icke sker vid seminariet i Falun. Detta seminarium
omfattar innevarande läsår endast två klassavdelningar av första
klassen men saknar — på grund av att elevintagning icke heller ägde rum
hösten 1953 — klassavdelningar i andra klassen, varför seminariets lärarorganisation
således icke behöver ändras för nästa läsår.

14

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag har
icke givit utskottet anledning till erinran eller till särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att motionen I: 297, i vad den avser folkskoleseminarieorganisationens
omfattning under läsåret 1955/56, icke
må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 116, besluta att det provisoriska
folkskoleseminariet i Hälsingborg skall nedläggas
vid utgången av budgetåret 1955/56;

III. att riksdagen må beträffande det provisoriska småskoleseminariet
i Falun, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 53 och II: 59, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 297, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
som föranledes av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................. 6 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis.................... 85 200

b) Arvoden åt seminariebiblioteka rier,

förslagsvis ............... 47 700

c) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis......49 100

d) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur ser

för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis................ 49 000 231 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 7612 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 1 987 000

Summa kronor 16 650 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 650 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

15

2:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
218, s. 453 och 454) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 373 900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående
punkt angivna, av herr Arrhén väckta motionen I: 297, vari
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att uppföra
förevarande anslag med 1 340 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 1 384 100 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
en anslagsminskning med 10 200 kronor, betingad av å ena sidan uppräkning
av medelsanvisningen med sammanlagt 24 800 kronor samt å andra
sidan överförande från anslaget till annat anslag av ett belopp av 35 000
kronor till vissa kostnader för hjälpklasslärarutbildning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,
med hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt, bifall
till motionen I: 297, i vad den avser förevarande anslag. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 297, såvitt här är i fråga,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 373 900 kronor.

3:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 454 och 455), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kronor.

4:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 220, s. 455 och 456), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.

5:o) Småskoleseminariema: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 221, s. 456—458), vilket innebär en anslagshöjning
med 139 000 kronor, hemställer utskottet,

16

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för småskoleseminarierna,
som föranledes av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 2 153 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier,

förslagsvis .................... 15 200

c) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
................... 2 700

d) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele .. 4 300

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser
för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis .................... 10 000 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1415000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 511 000

Summa kronor 4 139 000

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 139 000 kronor.

6:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 222, s. 458—460), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
457 900 kronor.

7:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 460), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 83 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

17

8:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 224, s. 460 och 461), vilket innebär en anslagsminskning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
65 000 kronor.

9:o) Befordringskurser för folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt
225, s. 461—463) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 149, SU 139, Rskr 325) skall
å enhetsskolans (försöksskolornas) högstadium och å realskolestadiet inrättas
tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen
tjänstgjort minst tre år såsom fokskollärare och som i tentamen
eller tentamina för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två betygsenheter
eller genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild befordringskurs
om ett läsår. Samtidigt har å riksstaten för innevarande budgetår under
den nyss angivna rubriken anvisats ett reservationsanslag av 500 000
kronor. Av anslaget må högst 100 000 kronor användas till utrustning av
institutioner och bibliotek. Återstoden disponeras till löpande kostnader för
befordringskursema.

Av de uppgifter rörande befordringskurser under höstterminen 1954, som
lämnats under förevarande punkt i statsverkspropositionen, inhämtas bland
annat, att av de 335 folkskollärare, som anmält sig till befordringskursema
nämnda höst, sammanlagt 48 önskat i första hand deltaga i av skolöverstyrelsen
planerade kurser i matematik i Eksjö (eventuellt Jönköping) och
Uppsala men att »av olika anledningar» de sålunda planerade kurserna i
matematik icke kunnat komma till stånd.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Erfarenheter saknas ännu helt beträffande medelsåtgången för ifrågavarande
kurser. Med hänsyn härtill och då det är angeläget, att kursverksamhetens
omfattning ökas under nästa budgetår, finner jag mig böra biträda
överstyrelsens förslag, att förevarande reservationsanslag för nästa budgetår
uppräknas med 100 000 kronor till 600 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela närmare
bestämmelser angående anslagets disposition för löpande kostnader och
utrustningsutgifter och dylikt.

Jag får i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t anbefallt skolöverstyrelsen
att årligen i samband med förslag till anslagsäskanden beträffande
befordringskursema för folkskollärare till Kungl. Maj:t avge redo 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr 56

18

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

görelse rörande erfarenheterna och resultatet av verksamheten vid nämnda
kurser ävensom angående erfarenheterna och utvecklingen av användningen
inom skolväsendet av folkskollärartjänstema i 23 lönegraden. En första
redogörelse i dessa hänseenden torde således komma att avges av överstyrelsen
i samband med dess petita för budgetåret 1956/57 och den torde
alltså kunna föreläggas 1956 års riksdag.

Utskottet — som finner det anmärkningsvärt, att befordringskurser i
matematik icke anordnats under höstterminen 1954 — biträder Kungl.
Maj :ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befordringskurser för folkskollärare
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.

10:o) Särskoleseminariet i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 226, s. 463—465), vilket innebär upptagande under åttonde
huvudtiteln av hittills under elfte huvudtiteln anvisade medel till anordnande
av seminarieutbildning av särskollärare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskoleseminariet i Stockholm för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.

ll:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 227, s. 465—469), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 107 100 kronor.

12:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Kungl. Maj:t har (punkt 228, s. 469—478) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 50 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén m. fl.
(I: 299) samt den andra inom andra kammaren av herr Sjölin och fröken
Karlsson (II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 70 000 kronor.

I statsverkspropositionen har under förevarande punkt redovisats en av
statens sakrevision på uppdrag av Kungl. Maj:t verkställd utredning rörande
de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena. Sakrevisionen
har i nämnda utredning bland annat beträffande den å stiftel -

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

19

sens egendom Nääs anordnade läroanstalten för utbildning av lärare i manlig
slöjd framlagt vissa förslag till ökning av läroanstaltens inkomster genom
höjning och införande av vissa avgifter samt rationalisering av den
med läroanstaltens elevhushåll sammanhörande verksamheten. Mot bakgrunden
härav har sakrevisionen förordat, att anslaget — som nu är uppfört
med 67 000 kronor såsom bidrag till verksamheten vid läroanstalten —
för nästa budgetår upptages med 50 000 kronor, avseende bidrag till läroanstaltens
verksamhet för tiden intill utgången av kalenderåret 1955. Över
sakrevisionens förslag har yttranden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen
och stiftelsens styrelse.

Departementschejen har anfört följande.

Jag vill först framhålla, att jag ämnar inom kort hemställa om Kungl.
Maj :ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning rörande
utbildningen av lärare i manlig slöjd. I det komplex av olika problem,
som bör prövas vid denna utredning, ingår bland annat spörsmålet om förevarande
stiftelses fortsatta verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska
och organisatoriska frågor av mera långsiktig natur. Med hänsyn
härtill har jag icke anledning att i förevarande sammanhang ingå på andra
förhållanden än sådana, som rör stiftelsens aktuella ekonomiska situation.

På uppdrag av Kungl. Maj:t har statens sakrevision verkställt utredning
rörande de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena.
Enligt de testamentariska föreskrifterna för verksamheten skall avkastningen
av stiftelsens fastigheter i första hand användas till underhåll, skötsel
och vård av egendomens byggnader, park, trädgård och inventarier.
Sakrevisionen framhåller, att ett ytterligare uppskjutande av nödvändiga
underhålls- och iståndsättningsarbeten beträffande Nääs slott och dess
inventarier icke längre kan försvaras. Enligt sakrevisionens mening bör därför
fastighetsintäkterna åtminstone fram till utgången av år 1955 reserveras
för dessa arbeten. Därjämte bör nämnda intäkter användas till avveckling
av stiftelsens kortfristiga skulder, vilka nu belöper sig till omkring
180 000 kronor. Sakrevisionen anser att, innan dessa återbetalats, bidrag
från fastighetsinkomsterna till läroanstaltens verksamhet icke bör komma
i fråga.

Stiftelsens styrelse har anslutit sig till de av sakrevisionen sålunda uppdragna
riktlinjerna för dispositionen under den närmaste tiden av fastighetsinkomsterna.
Statskontoret har icke heller haft något att erinra mot
förslaget.

För egen del anser jag mig böra biträda vad sakrevisionen i detta hänseende
förordat. Såvitt gäller underhålls- och iståndsättningsarbetena förutsätter
jag, att endast oundgängligen nödvändiga dylika arbeten utföres
och att ett framtida ställningstagande i den mera omfattande byggnadsinvesteringsfrågan
därvid icke föregripes. Såsom sakrevisionen framhållit
bör frågan om dispositionen av fastighetsintäkterna bli föremål för särskilt
bedömande varje år. Jag utgår därför från att stiftelsens styrelse i
de anslagsäskanden, som skall prövas av 1956 års riksdag, liimnar en redogörelse
för omfattningen av de åtgärder, som då verkställts och återstår
att verkställa med avseende å underhåll och ist undsättning av byggnaderna
med inventarier samt återbetalning av de kortfristiga skulderna.

Vad beträffar läroanstaltens ekonomi förordar sakrevisionen vissa åtgär -

20

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

der i syfte att förbättra det ekonomiska utfallet av läroanstaltens verksamhet.
Med hänsyn till att för läroanstaltens verksamhet under en tid
framåt icke kan påräknas bidrag ur fastighetsinkomsterna, är dylika åtgärder
självfallet av väsentlig betydelse. Jag ansluter mig i likhet med statskontoret,
skolöverstyrelsen och stiftelsens styrelse till förslaget om en höjning
av inskrivningsavgiften från 10 till 20 kronor per kursdeltagare.
Denna åtgärd medför en inkomstökning av omkring 4 000 kronor årligen.
I fråga om undervisningsavgifterna förhåller det sig för närvarande så, att
examinerade eller behörighetsförklarade lärare och lärarinnor vid allmänna
undervisningsanstalter samt seminarieelever är befriade från dylik avgift,
vilken för annan kursdeltagare utgår med 100 kronor. Sakrevisionen föreslår
nu, att undervisningsavgift skall uttagas jämväl av de kursdeltagare,
som hittills varit befriade därifrån. Statskontoret har tillstyrkt detta förslag.
Skolöverstyrelsen och stiftelsens styrelse har anfört i och för sig beaktansvärda
skäl mot en utvidgning av systemet med undervisningsavgifter.
För egen del finner jag från rättvisesynpunkter den nu tillämpade kategoriklyvningen
icke vara sakligt motiverad. I valet mellan att helt slopa
undervisningsavgifterna och att uttaga dylika avgifter av samtliga kursdeltagare
bör enligt min mening det senare alternativet tills vidare tillämpas
med hänsyn till stiftelsens nuvarande ekonomiska ställning. Vid avvägningen
av statsbidraget till stiftelsen utgår jag därför från att undervisningsavgift
i fortsättningen uttages jämväl av den kategori kursdeltagare,
som hittills varit befriad från dylik avgift. Denna åtgärd torde medföra
en årlig inkomstökning av omkring 20 000 kronor.

Vad gäller elevhushållet rekommenderar sakrevisionen en översyn av de
med hushållet sammanhängande organisatoriska och ekonomiska förhållandena.
Stiftelsens styrelse upplyser, att styrelsen har sin uppmärksamhet
riktad på dessa frågor och att styrelsen för ändamålet tagit kontakt med
sakkunnig person. Jag vill för egen del understryka vikten av att en verklig
rationaliseringsundersökning beträffande elevhushållet _ kommer till
stånd och att de av sakrevisionen ifrågasatta åtgärderna blir föremål för
noggrant övervägande från styrelsens sida.

Vad slutligen gäller anslaget för nästa budgetår torde detta i enlighet
med sakrevisionens och styrelsens förslag böra beräknas motsvara det för
tiden intill utgången av kalenderåret 1955 erforderliga statsbidraget. Därefter
bör vid 1956 års riksdag äskas erforderligt bidrag för kalenderåret
1956. En dylik anordning är möjlig med hänsyn till att verksamheten vid
läroanstalten pågår endast under sommarmånaderna.

Stiftelsens styrelse har för nu ifrågavarande tidsperiod hemställt om ett
bidrag av 76 700 kronor. Jag har i det föregående anslutit mig till sakrevisionens
förslag i fråga om de åtgärder, som bör vidtagas för att förbättra
läroanstaltens ekonomi. Jag anser mig även böra biträda sakrevisionens
förslag beträffande storleken av statsbidraget för tiden intill utgången av
kalenderåret 1955. Anslaget för nästa budgetår torde alltså böra uppföras
med 50 000 kronor. I jämförelse med riksstatsanslaget för innevarande
budgetår innebär detta en minskning med 17 000 kronor.

I motionerna 1:299 och II: 337 har anförts bland annat följande.

Med den brist på lärare med kompetens i manlig slöjd som förefinnes
torde det ligga i statsmakternas intresse att uppmuntra till deltagande i
fortbildningskurserna. De utgifter, som lärarna har i samband med dessa

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

21

kurser, är redan nu kännbara; resor och inackordering med minst 300 kronor
per kurs. En ytterligare belastning med 100 kronor per kurs kommer
enligt vår mening att få kännbara följder. Sakrevisionen anför som ett av
skälen till införandet av undervisningsavgift för här berörda kategorier att
vidareutbildningen ger lärarna inkomstökning. Mot detta vill vi invända
att folkskollärarna för att få arvode enligt TC 13 i stället för TC 10 måste
genomgå två fortbildningskurser, varför inkomstökningen blir relativt obetydlig.

Det måste ur alla synpunkter betraktas som önskvärt att August Abrahamsons
stiftelse ges möjligheter att fortsätta sin verksamhet under bättre
ekonomiska villkor än hittills. Enligt vår mening skulle införandet av avgift
för fortbildningskurserna vara ett hinder för detta, varför vi föreslår att
statens bidrag höjes med det belopp avgifterna beräknats inbringa.

Utskottet. Vid de å förevarande stiftelses läroanstalt anordnade sommarkurserna
för utbildning av lärare i manlig slöjd har hittills uttagits dels inskrivningsavgift
å 10 kronor för varje kursdeltagare, dels ock undervisningsavgift
å 100 kronor för sådan kursdeltagare, som icke varit examinerad
eller behörighetsförklarad lärare eller lärarinna vid allmänt undervisningsverk
eller seminarieelev. Departementschefen har nu — i överensstämmelse
med de av sakrevisionen framlagda förslagen i syfte att förbättra
det ekonomiska utfallet av läroanstaltens verksamhet — förordat
att inskrivningsavgiften höjes till 20 kronor, med därav följande inkomstökning
av omkring 4 000 kronor årligen, samt att undervisningsavgift uttages
jämväl av den kategori kursdeltagare, som för närvarande är befriad
från dylik avgift. Sistnämnda åtgärd har beräknats medföra en årlig inkomstökning
av omkring 20 000 kronor.

I motionerna I: 299 och II: 337 har, i syfte att möjliggöra ett bibehållande
av avgiftsfriheten för de kursdeltagare som nu icke erlägger undervisningsavgift,
föreslagits en höjning av anslaget med 20 000 kronor utöver
det av Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet finner för sin del i likhet med departementschefen den hittills
tillämpade kategoriklyvningen med avseende å undervisningsavgiftema
icke vara sakligt motiverad. Såsom departementschefen anfört bör valet i
förevarande hänseende därför stå mellan att helt slopa undervisningsavgifterna
och att uttaga dylika avgifter av samtliga kursdeltagare. Från principiella
synpunkter är det enligt utskottets mening önskvärt att så långt
möjligt eliminera ekonomiska hinder i form av avgifter på olika utbildningsvägar.
Denna målsättning kan dock i många fall på grund av skilda
orsaker icke förverkligas annat än på längre sikt. Beträffande kurserna vid
här ifrågavarande stiftelse — som redan år 1899 mottogs av staten — synes
emellertid det förhållandet, att genomgång av dessa kurser fortfarande är
den enda vägen till lärarkompetens i manlig slöjd, utgöra ett tungt vägande
skäl för att nu slopa undervisningsavgiftema. Utskottet har vid sin
prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra stanna för detta alterna -

22 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

tiv. Utskottet förordar därför, att statsbidraget till verksamheten vid stiftelsens
läroanstalt utmätes så, att undervisningsavgifterna vid kurserna för
utbildning av lärare i manlig slöjd kan helt avskaffas. För ändamålet fordras
en höjning av statsbidraget med 40 000 kronor utöver det av Kungl.
Maj:t äskade beloppet.

Då utskottet icke i övrigt har något att erinra mot vad departementschefen
under förevarande punkt anfört och förordat, föreslår utskottet alltså,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med (50 000 -f- 40 000 —) 90 000
kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 299 och II: 337, till Bidrag till August
Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

13:o) Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 478
—485), vilket avser sammanförande under ett reservationsanslag av vissa
för närvarande under åttonde och elfte huvudtitlarna anvisade medel till
utbildnings- och fortbildningskurser för lärare m. fl. samt i anslagshänseende
innebär en höjning med 135 200 kronor i jämförelse med den sammanlagda
medelsanvisningen för de olika ändamålen under åttonde huvudtiteln
för innevarande budgetår, hemställer utskottet

att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter
tillhörande folkundervisning en för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 552 200 kronor.

14:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230,
s. 485 och 486), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.

15:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231,
s. 486), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 195 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

23

Folkskolinspektionen

16:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I anslutning till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 232, s. 486 och 487), vilket innebär en anslagshöjning
med 51 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1 106 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 474 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 193 900

Summa kronor 1 775 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 775 000 kronor.

17:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 233, s. 488 och 489), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 454 100
kronor.

Skolmåltider

18:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 234, s. 489—493) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 34 000 000 kronor. Nettoutgiften under anslaget
för budgetåret 1953/54, då anslaget var upptaget med samma belopp,
uppgick till 21 262 893 kronor. Kungl. Maj:ts förevarande förslag
innebär en anslagsminskning med 10 000 000 kronor. Av det äskade beloppet
avses högst 100 000 kronor skola få disponeras för bestridande av kostnader
för arbetsstudier beträffande skolmåltids verksamheten. Departementschefen
har anfört följande.

Förevarande statsbidrag är konstruerat så, att den procentsats av
bidragsunderlaget, enligt vilken statsbidraget utgår, minskar i samma mån
som det kommunala skatteunderlaget ökar. Resultatet av verkningarna
av å ena sidan den fortgående stegringen av antalet deltagare i skolmål -

24 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

tidsverksamheten, som ju medför en höjning av det totala bidragsunderlaget,
samt å andra sidan den successiva ökningen av antalet skattekronor
per invånare kan utläsas av siffrorna för anslagsbelastningen under de senaste
budgetåren. Nettoutgiften har, som statskontoret påpekar, hållit sig
tämligen konstant under budgetåren 1951/54, trots att antalet deltagare
under denna tid årligen ökat med omkring 60 000. Den höjning av statsbidragsbeloppen,
som skulle ha följt av det ökade deltagarantalet, har sålunda
i stort sett eliminerats av de förbättrade kommunala skatteunderlagen.

Mot bakgrunden av vad jag nu anfört anser jag mig i avvaktan på ytterligare
erfarenheter i fråga om anslagsbelastningen böra i likhet med statskontoret
förorda, att anslaget för nästa budgetår sänkes med 10 miljoner
kronor och sålunda uppföres med 24 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras om att en omprövning av grunderna
för ifrågavarande statsbidrag ingår bland de utredningsuppdrag, som
åvilar särskilda sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets
område.

Skolöverstyrelsen har efter överläggningar med representanter för de
båda kommunförbunden, skolstyrelserna och målsmännen samt i samråd
med statens organisationsnämnd och stadsförbundets rationaliseringsavdelning
hemställt, att medel ur förevarande anslag ställes till förfogande för
arbetsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten. Vad överstyrelsen i
detta hänseende anfört och föreslagit synes mig i hög grad beaktansvärt.
Genom dylika arbetsstudier, upplagda såsom ett led i överstyrelsens fortlöpande
undersökningar rörande skolmåltidsverksamheten, torde kunna
kartläggas förefintliga möjligheter att rationalisera verksamheten och begränsa
kostnadsutvecklingen utan att eftersätta skolmåltidernas viktiga
sociala och andra funktioner. De beräknade kostnaderna för arbetsstudierna,
200 000 kronor fördelade på två år, synes skäligen ringa i betraktande
av att de totala årliga driftkostnaderna för skolmåltidsverksamheten nu
torde överstiga 100 miljoner kronor. Jag tillstyrker alltså, att ifrågavarande
arbetsstudier kommer till stånd. I likhet med överstyrelsen finner jag det
riktigt, att staten påtager sig kostnaden för undersökningarna. För nästa
budgetår torde skolöverstyrelsen böra få för ändamålet disponera högst
100 000 kronor ur förevarande anslag inom ramen av det anslagsbelopp,
som jag i det föregående förordat. Jag förutsätter, att överstyrelsen framdeles
i lämpligt sammanhang kommer att lämna Kungl. Maj:t en redogörelse
för erfarenheterna av arbetsstudierna och för de åtgärder, som därigenom
kan komma att aktualiseras.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 24 000 000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit har den höjning av statsbidragsbeloppen,
som under de senare budgetåren borde ha följt av det ökade
antalet deltagare i skolmåltiderna, i stort sett eliminerats av de stegrade
kommunala skatteunderlagen. I anslutning härtill får utskottet erinra om
att vid det nuvarande statsbidragets tillkomst år 1946 procentsatsen för
statsbidraget avvägdes med utgångspunkt i att normalbidragsprocenten
vid ett »normalskatteunderlag», som vid denna tidpunkt beräknades till

25

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

10 skattekronor per innevånare, skulle utgöra 80 procent, medan kommunandelen
skulle utgöra 20 procent. Till följd av de senaste årens förhöjning
av de kommunala skatteunderlagen har den genomsnittliga procentsatsen
för kommunernas andel i kostnaderna för skolmåltiderna kommit att väsentligt
överstiga vad som avsågs med 1946 års beslut. Detta framgår tydligast
av det av departementschefen påvisade förhållandet, att, medan antalet
deltagare i skolmåltiderna under budgetåren 1951/54 ökat med omkring
60 000 årligen, statsbidragsbeloppen under samma period hållit sig i
stort sett konstanta. Kostnadsökningen på grund av det höjda deltagarantalet
har alltså praktiskt taget helt belastat kommunerna. Mot bakgrunden
härav är det enligt utskottets mening angeläget, att den pågående omprövningen
av ifrågavarande statsbidragsgrunder slutföres snarast möjligt
samt att Kungl. Maj:t i anslutning därtill för riksdagen framlägger de förslag,
som med hänsyn till det statsfinansiella läget prövas möjliga i syfte
att förbättra statsbidraget i riktning mot ett återställande av den ursprungligen
avsedda relationen mellan statens och kommunernas andelar i kostnaderna
för skolmåltids verksamheten.

Utskottet har icke någon erinran mot vad departementschefen anfört i
fråga om arbetsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten, upplagda såsom
ett led i skolöverstyrelsens fortlöpande undersökningar rörande denna
verksamhet. Utskottet har under hand erfarit, att det befunnits önskvärt
att redan under innevarande vår vidtaga vissa förberedelser för att arbetsstudieundersökningen
skall kunna igångsättas vid början av höstterminen
1955. Det tekniska arbetet härmed avses skola i samråd med skolöverstyrelsen
utföras inom Svenska Stadsförbundets rationaliseringsavdelning.
Med anledning härav har utskottet ansett sig böra uttala, att det icke
torde böra möta hinder att för nämnda förberedelsearbeten erforderlig del
av det belopp å 100 000 kronor, som avses för det första årets undersökningar,
disponeras redan ur innevarande budgetars anslag. Det torde fa
ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
24 000 000 kronor.

19:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 493), vilket innebär en
anslagsminskning med 450 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
jör skolmåltider för budgetaret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.

26

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Folkskoleväsendet

20:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 236, s. 494—499) föreslagit riksdagen att
till detta ändamal för budgetaret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
447 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ranmark m. fl.
(I: 311) och den andra inom andra kammaren av fru Ingenäs m. fl. (11:339),
i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av frågan om bidrag till
folkskoleväsendet måtte besluta, att förstärkningsanordningar i den omfattning,
som omnämnes i skolöverstyrelsens i motionen angivna skrivelse,
får införas under läsåret 1955/56.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 34 500 000 kronor.
Höjningen beror huvudsakligen på faktorer av automatisk natur, främst
ökat antal folk- och småskollärartjänster, de vid 1954 års riksdag beslutade
arvodestilläggen m. m. för folkskollärare, ökat antal lärartjänster i
kunskaps- och yrkesämnen inom försöksdistrikten samt ökning av antalet
avdelningar i slöjd- och hushallsgöromal. Till statsbidrag åt nya svenska
skolor i utlandet beräknas en anslagshöjning med 27 000 kronor.

I motionerna 1:311 och 11:339 har anförts huvudsakligen följande.

I skrivelse till Konungen den 31 augusti 1954 har skolöverstyrelsen överlämnat
förslag till bestämmelser rörande vissa anordningar för förstärkning
av undervisningen, vilka anordningar beräknats kunna medföra andra
kostnadsökningar än automatiska. Förslaget baserar sig huvudsakligen på
det utredningsresultat den för revision av 1919 års undervisningsplan tillsatta
kommittén tidigare framlagt. Denna kommitté hade i huvudsak anpassat
med ekonomiska konsekvenser förenade undervisningstekniska anordningar
efter den hittillsvarande kostnadsramen. Emellertid har det ansetts
uppenbart, att på vissa punkter någon kostnadsökning måste krävas.
Detta gäller inom den obligatoriska sjuåriga skolkursen i huvudsak i två
avseenden, nämligen dels i fråga om gruppindelningen i vissa ämnen och
dels i fråga om förstärkningsanordningarna.

Skolöverstyrelsens förslag till bestämmelser avsåg gruppindelning i
större utsträckning än tidigare tillåtits vid undervisning i slöjd, hushallsgoromål,
maskinskrivning och valfritt ämne samt vid laborationer i naturkunskap.
Vidare föreslog överstyrelsen förstärkningsanordningar i utökad
omfattning samt vidgade möjligheter till inrättande av hjälpklassavdelmngar
aven på landsbygden. Emellertid har Kungl. Maj:t funnit skolöverstyrelsens
framställning icke föranleda någon åtgärd.

Några delade meningar om fördelarna för undervisningen av generösare
bestämmelser än de nu gällande _ beträffande möjligheterna till förstärkningsanordningar
av skilda slag i folkskolans läraravdelningar ha aldrig
rått bland sakkunniga bedömare. Det torde otvivelaktigt ur pedagogisk

27

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

synpunkt vara av allra största betydelse, att de av skolöverstyrelsen lämnande
förslagen till anordningar verkligen få realiseras. Sålunda bil exempelvis
möjligheterna till de ytterst värdefulla laborationerna i naturkunskap
praktiskt taget obefintliga i en odelad klass av den storleksordning, som
numera är vanlig. Vidare bör påpekas, att för närvarande möjlighet till
uppdelning av läraravdelningen vid undervisning i slöjd vid läroverk förefinnes
redan vid ett elevantal av 16. Skolöverstyrelsen har stannat vid
ett förslag om uppdelning, då elevantalet uppnatt 20. Icke ens detta har
bifallits. Att det kommer att medföra stora olägenheter att även i fortsättningen
nödgas ha slöjd med en avdelning av upp till 24 elever är uppenbart.
Det må också påpekas, att det ansetts som en angelägen reform att
redan i fjärde klass få möjlighet att vid ett elevantal av 30 införa förstärkning
med två veckotimmar. Vilka olägenheter som varit förenade med att
upprättande av specialklasser tidigare tillåtits först då behov därav förelegat
för minst tio elever, har säkert stått klart för alla, som hatt nagra
kontakter med glesbygder och skollivet inom sådana bygder. Den av skolöverstyrelsen
föreslagna sänkningen av detta tal till åtta skulle också med
all säkerhet ha fått en mycket stor betydelse för landsbygdens skolväsen,
vilket i sin helhet skulle särskilt gagnas av de här föreslagna anordnmg Kostnadsökningar

föranledda av här berörda och av skolöverstyrelsen
föreslagna anordningar för läsåret 1955/56 påverka inte statens utgifter
förrän budgetåret 1956/57.

Utskottet tillstyrker bifall till ICungl. Maj:ts förevarande förslag.

I motionerna I: 311 och II: 339 har hemställts om genomförande från
och med redovisningsåret 1955/56 av ett av skolöverstyrelsen i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1954 framlagt förslag angående gynnsammare
bestämmelser för förstärkningsanordningar samt gruppindelning
i vissa ämnen i folkskolans normalklasser ävensom för inrättande av hjälpklassavdelningar
inom folkskolan och gruppindelning i vissa ämnen inom
dylika avdelningar. Genom beslut den 4 januari 19o5 har Ivungl. Maj .t
funnit den av skolöverstyrelsen sålunda gjorda framställningen icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Såsom framhållits i motionerna skulle — på grund av statsbidragssystemets
tekniska utformning — ett genomförande från och med nästa redovisningsår
av de av skolöverstyrelsen och motionärerna förordade anordningarna
påverka belastningen å förevarande anslag först från och med budgetåret
1956/57. Den av de föreslagna åtgärderna då föranledda utgiftsökningen
för statsverket skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgå
till omkring 4 650 0000 kronor.

Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till förevarande motioner.
Då det emellertid från pedagogiska synpunkter är mycket önskvärt,
att möjligheterna till inrättande av hjälpklassavdelningar samt till
förstärkningsanordningar och gruppindelning i folkskolans undervisning
förbättras, utgår utskottet från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på dessa spörsmål och överväger de ekonomiska förutsättningarna

28

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

för att förelägga riksdagen förslag i ämnet, särskilt i de hänseenden beträffande
vilka en effektivisering av undervisningen framstår som mest angelägen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till
avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 447 200 000 kronor;

b) att motionerna I: 311 och II: 339 icke må av riksdagen
bifallas.

21 :o) Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 499 och 500), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Studiehjälp åt
elever i försöksdistrikten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

22 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 500 och 501),
vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 520 000 kronor.

23 :o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
240, s. 501 och 502), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

24:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 241, s. 502), vilket innebär en anslagsminskning med 9 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kronor.

29

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

25:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
242, s. 502 och 503), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 565 000
kronor.

26 :o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 243, s. 503—509), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,
samt förändring av anslagsbeteckningen från förslagsanslag till
reservationsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Folkundervisningens
främ jande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 280 000
kronor.

27:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 509—514), vilket i fråga om
medelsanvisningen innebär en anslagsminskning med 205 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar
av grunderna för statsbidrag till avlöning åt förestandarinnepersonal
vid folkskolans skolhem, att tillämpas från
och med redovisningsåret 1955/56;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans
skolhem för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 890 000 kronor.

28:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 245, s. 514 och 515), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär
en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av
skolbarn i skolhem eller enskilda hem för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor;

30

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1954/55
förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48
anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras
intill utgången av budgetåret 1955/56.

29 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246,
s. 515 och 516), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kronor.

30 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 247, s. 516), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 9 600 000
kronor.

31 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 248, s. 517—519) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 59 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Helmer Persson
och Norling (1:313) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Holmberg och Johansson i Stockholm (II: 308), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta, att till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 000
kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av förevarande
anslag från 59,3 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Överstyrelsen
har därvid utgått från att kostnadsramen för statsbidragsberättigade
skolbyggnadsföretag — vilken för vartdera av kalenderåren 1953
och 1954 utgjorde 142 miljoner kronor — skulle för kalenderåret 1955
höjas till 340 miljoner kronor.

Departementschefen har framhållit, att det alltjämt föreligger ett mycket
stort nybyggnadsbehov inom folkskoleväsendet. I vilken omfattning
detta behov kan tillgodoses, beror pa kvottilldelningen för skolbyggnadsändamal.
Vid bedömande av den antagliga belastningen å förevarande an -

31

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

slag under budgetåret 1955/56 har departementschefen utgått från att
folkskolebyggenas utrymme i tillståndsbudgeten blir i stort sett oförändrat
under år 1955 i jämförelse med år 1954. Den föreslagna höjningen av anslaget
med 0,5 miljoner kronor är av automatisk natur.

Det i motionerna 1:313 och II: 308 framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens ovan angivna förslag beträffande anslagsbeloppets
storlek. Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen
II: 308.

Utskottet — som med beklagande konstaterar, att det icke heller för
år 1955 befunnits möjligt att höja kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål
— biträder Kungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under
förevarande anslag för nästa budgetår och avstyrker således bifall till
det i motionerna I: 313 och II: 308 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 313 och II: 308, till Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 59 800 000 kronor.

32 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 519), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

33 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 519
och 520), vilket innebär en anslagsminskning med 140 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 360 000 kronor.

34 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s. 520 och 521),
vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler m. to. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

35 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 521—523), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.

36 :o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 525), vilket innebär en
anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

37:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 525 och 526), vilket
innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 44 500 kronor.

38:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 256, s. 526—528), vilket innebär en anslagshöjning med 150 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.

39:o) Nomadskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 257, s. 528

532) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56, dels ock till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 898 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär med avseende å nomadskolorganisationen,
att sjunde skolåret — som hittills successivt införts i Jämtlands, Västerbottens,
Gällivare och Jukkasjärvi nomadskoldistrikt — skall från och
med nästa läsår införas jämväl i Jokkmokks och Arjeplogs nomadskoldistrikt,
varvid sjunde klassen från dessa distrikt avses skola centraliseras
till nomadskolan i Gällivare. Sexårig skolkurs avses tills vidare alltjämt
skola tillämpas i Karesuando och Vittangi nomadskoldistrikt. I fråga
om medelsanvisningen innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning
med 40 000 kronor, betingad — förutom av automatiska utgiftsökningar

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

33

— av inrättande av ytterligare fyra ekonomibiträdestjänster i Cg 4 samt
fyra fastighetsskötartjänster i Cg 11 ävensom omreglering av arvodena
åt arvodesanställda fastighetsskötare.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Nomadskolan är sedan gammalt helt fristående från vederbörande kommuns
skolväsen. Den närmare ledningen av och tillsynen över nomadundervisningen
utövas under skolöverstyrelsens inseende av en särskild
nomadskolinspektör. Lokala skolstyrelser för nomadskolorna finnes icke.
För överläggningar med nomadskolinspektören i frågor angående nomadundervisningen
utses för varje nomadskoldistrikt särskilda nomadskolfullmäktige,
vilka emellertid icke har någon beslutanderätt beträffande nomadskolan.
Mot bakgrunden av nomadskolväsendets speciella organisation
har utskottet i detta sammanhang ansett sig böra erinra om de problem
med avseende å nomadskolans ställning inom undervisningsväsendet, som
i såväl pedagogiska som organisatoriska hänseenden torde komma att möta
i samband med ett allmänt genomförande av en nioårig enhetsskola med
teoretiskt och praktiskt inriktat högstadium. Utskottet utgår från att
Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på dessa spörsmål och föranstaltar
om den utredning och de övriga åtgärder, som må befinnas påkallade
för att närmare belysa nämnda problem.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 408 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 387 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 110 000

Summa kronor 912 000

Särskilda wppbördsmedel
Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond ............... 14 000

Nettoutgift kronor 898 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 898 000 kronor.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt Nr 66

34 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

40:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 258, s. 532—534), vilket innebär en anslagshöjning med
14 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 420 600
kronor.

41 :o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 534), vilket innebär
en anslagsminskning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 52 900 kronor.

42:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 534 och 535), vilket innebär
en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.

43:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s.
535 och 536), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor

44:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 262, s. 536 och 537), vilket innebär en anslagsminskning
med 180 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 370 000
kronor.

45:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 537), vilket innebär en
anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

35

46:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 264, s.
537—541) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 8 620 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Birger Andersson m. fl. (I: 306) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 317), i vilka hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att
1946 års skolkommissions förslag om folkhögskolans ställning och uppgifter
snarast lägges till grund för proposition i ämnet,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Weiland m. fl. (I: 308) och den andra inom andra kammaren
av herr Hammar m. fl. (II: 324), i vilka hemställts att riksdagen för
budgetåret 1955/56 som bidrag till skolöverstyrelsen för anordnande av
en konferens för folkhögskolornas rektorer anvisar ett belopp av 19 000
kronor utöver vad i statsverkspropositionen föreslås som understöd till
folkhögskolor eller sammanlagt ett förslagsanslag av 8 639 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.
Härav hänför sig 60 000 kronor till automatiska utgiftsökningar. Återstående
belopp, 180 000 kronor, beräknas för statsbidrag till ytterligare
två folkhögskolor under nästa arbetsår.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget inledningsvis erinrat
om det av 1946 års skolkommission avgivna betänkandet med förslag angående
»Folkhögskolans ställning och uppgifter» (SOU 1953: 24) samt därvid
anfört följande.

Skolkommissionens förslag åsyftar ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd
åt folkhögskolorna från statens sida. Ett genomförande av förslagen i dessa
delar kan, med utgångspunkt i den nuvarande folkhögskoleorganisationen,
beräknas medföra en årlig utgiftsökning för statsverket av sammanlagt
närmare 5 250 000 kronor, varav omkring 2,7 miljoner kronor till driftbidrag
och 2,5 miljoner kronor till anläggningsbidrag. Jag har icke ansett
mig böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag om avlåtande av proposition
i ämnet till 1955 års riksdag.

Ett av skolöverstyrelsen framställt förslag om anvisande under anslaget
av 19 000 kronor såsom bidrag till resekostnader och traktamenten för
deltagare i konferens för folkhögskolornas rektorer har departementschefen
ansett sig icke böra biträda.

I motionerna 1:306 och 11:317 har anförts huvudsakligen följande.

Skolkommissionen hade i fråga om folkhögskolorna tagit till sin uppgift
att angiva dessas ställning och uppgifter i vårt skolväsen efter den nioåriga
enhetsskolans genomförande. Kommissionen blev enig om att detta skulle
leda till att folkhögskolan mer än tidigare kunde koncentrera sig på sin
väsentligaste uppgift. Den skulle nu verkligen bli en högskola för de breda

36

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

lagrens ungdom, sedan denna genom nioårig skolgång givits förbättrade
elementärkunskaper.

Medan nu i ökande omfattning enhetsskolans elever når fram till avslutad
skolgång och snart också blir ålderskvalificerade för fortsatta studier
vid folkhögskola, står denna alltjämt ej rustad för de nya kraven.
I själva verket befinner sig många av våra folkhögskolor i ett ekonomiskt
bekymmersamt läge. Framför allt är detta fallet för dem, vilkas huvudmän
återfinns bland folkrörelserna. Den hjälp, som man ändock förutskickar
att skolkommissionens utredning härvidlag skall föranleda, bör
komma snart.

Det i motionerna 1:308 och 11:324 framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens ovannämnda äskande. I motionerna har anförts
bland annat följande.

Den svenska folkhögskolan befinner sig i en period av kraftig utveckling.
Elevantalet har fördubblats på de sista tjugo åren, och ett trettiotal
nya folkhögskolor har kommit till under samma tid. Utvecklingen är i
sä måtto märklig, som de årskullar, från vilka folkhögskolornas elever
huvudsakligen rekryteras, under samma tid minskat i storlek. Förklaringen
till detta förhållande torde vara att söka dels i vårt alltmer differentierade
samhälles ökade krav på specialister och servicefolk, dels i de
begränsade möjligheter till högre utbildning och förberedande yrkesutbildning,
som särskilt stått landsbygdens ungdom till buds. Folkhögskolan har
här på ett smidigt sätt kunnat anpassa sig både till samhällets förändrade
krav och den yrkessökande ungdomens önskemål och behov. Det finns all
anledning att antaga, att anspråken på folkhögskolan i dessa avseenden
kommer att bli ännu kraftigare under de närmaste åren, då behovet av utbildning
och samhällsanpassning för de hastigt ökande årskullarna i åldrarna
15—25 år kommer att göra sig starkt påmint. Under samma tid
måste emellertid folkhögskolan även inrätta sig för en framtid, då elever
skall sökas bland den ungdom, som gått igenom nioårig enhetsskola. Detta
kräver omsorgsfulla överväganden på varje skola av såväl organisatoriska
som pedagogiska problem. Till detta kommer, att nyligen genomförda löneregleringar
för folkhögskolornas rektorer och lärare samt förändrade bestämmelser
för studiebidrag och stipendier till eleverna medfört åtskilliga
problem, som belastat det administrativa arbetet inom överstyrelsen och
på rektorsexpeditionerna. I denna situation har stora svårigheter uppkommit
för statens folkhögskolinspektör, som endast innehar deltidstjänst, att
hinna med att besöka skolorna och därvid ge de anvisningar och råd, som
är behövliga. En konferens för folkhögskolornas rektorer skulle i det uppkomna
läget vara av mycket stor betydelse. Skolöverstyrelsen skulle därvid
på en gång med samtliga folkhögskolor kunna överlägga om de organisatoriska,
pedagogiska och administrativa problem, som nu är aktuella och
av stor betydelse för folkhögskolans och den yrkessökande ungdomens
framtid.

Utskottet — som icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 308
och II: 324 framställda yrkandet om anvisande av bidrag av statsmedel till
vissa kostnader för en konferens för folkhögskolornas rektorer — tillstyrker,
att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa
budgetår uppföres med 8 620 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

37

Med anledning av det i motionerna I: 306 och II: 317 framställda yrkandet
får utskottet erinra om att utskottet vid sin behandling av förevarande
anslagsfråga vid 1954 års riksdag (utlåtande nr 8, p. 250) framhöll
såsom önskvärt att Kungl. Maj:t föreläde 1955 års riksdag förslag
i anledning av skolkommissionens betänkande angående folkhögskolans
ställning och uppgifter. Förbättringen av statens ekonomiska stöd åt folkhögskolorna
har emellertid i år fått stå tillbaka för andra kostnadskrävande
reformer, bland annat yrkesutbildningsreformen. Mot denna avvägning
från Kungl. Maj:ts sida synes ingen erinran kunna riktas. Men samtidigt
ökar angelägenheten av att också stärka stödet åt folkhögskolorna.
I och med de förbättrade yrkesutbildningsmöjligheterna och ett mera allmänt
genomförande av en nioårig enhetsskola kommer nämligen folkhögskolan
att ställas inför nya problem och ändrade krav från samhällets sida.
Skolkommissionen har förväntat, att folkhögskolan i det förändrade läget
i stort sett kommer att i högre grad än hittills kunna koncentrera sig på
sina väsentliga uppgifter, nämligen att vara en skola för vuxen ungdom
med bildningsintentionerna inriktade på samhällelig orientering och på
personlig fostran. I kvantitativt hänseende är det däremot enligt kommissionens
mening mera osäkert vad det ändrade läget kan komma att innebära
för folkhögskolan. Om folkhögskolan skall kunna behålla sin nuvarande
elevtillslutning, måste den vidga sin rekryteringsbas och vända sig
till nya grupper i samhället, intensifiera samarbetet med folkbildningsorganisationerna
samt förnya och utöka arbetsprogrammet.

Utskottet har med det anförda velat antyda något om problemställningarna
inför folkhögskolans fortsatta verksamhet. Det är enligt utskottets
mening av stor vikt, att folkhögskolan snabbt får det ökade ekonomiska
stöd, som är en förutsättning för att den skall kunna lösa de berörda
anpassningsproblemen och intaga sin riktiga och betydelsefulla position
i samhället. Folkhögskolan får alltså, om den skall kunna bibehålla sin
särskilda ställning och pedagogiska egenart, icke lämnas utanför vid den
pågående reformverksamheten på skolväsendets område. Mot bakgrunden
av dessa synpunkter förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t snarast möjligt
för riksdagen framlägger de förslag till ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna,
som av frågans angelägenhetsgrad befinnes påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 308 och IT: 324, till Folkhögskolor: Understöd
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
8 620 000 kronor;

II. i anledning av motionerna 1:306 och 11:317 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.

38

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

47:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 542), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 27 500 kronor.

48:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 543), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 46 500 kronor.

49:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever. Kungl.
Maj:t har (punkt 267, s. 543—545) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 620 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av ökat antal elever och ökat studiehjälpsbehov
betingad anslagshöjning med 1 475 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att ur förevarande anslag
må tills vidare årligen utgå bland annat studiehjälp åt sammanlagt högst
100 elever från Danmark, Finland, Norge och Island för genomgående av
kurser vid svenska folkhögskolor. Av dessa 100 studiehjälpsplatser har
högst 10—11 brukat tilldelas den nordiska folkhögskolan i Kungälv, där
antalet elever från de nordiska grannländerna är störst. I rekommendation
den 16 augusti 1954, nr 18, har Nordiska rådet hemställt till vederbörande
regeringar att bland annat förverkliga nordiska kulturkommissionens
beslut vid plenarmöte i juni 1954 om stipendier och annat stöd vid de
befintliga folkhögskolorna. I det till grund för rådets rekommendation liggande
utlåtandet (nr 10) av rådets kulturkommitté har kommittén framhållit
bland annat, att internordiska folkhögskolestipendier borde göras
generellt gällande för alla de nordiska länderna, så att eleverna själva
kunde välja skola oavsett belägenhet, samt att bestämmelser, som begränsade
antalet stipendier för vissa skolor, icke borde förekomma. Nordiska
rådets ifrågavarande rekommendation är i här berörda avseende beroende
på prövning inom ecklesiastikdepartementet. Utskottet har uppmärksammat
att av de för innevarande läsår disponibla 100 studiehjälpsplatserna
vid svenska folkhögskolor blott 94 tagits i anspråk. Det synes utskottet
med anledning härav och i anslutning till Nordiska rådets rekommendation

39

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

kunna ifrågasättas huruvida icke i nuvarande läge, innan rekommendationen
slutbehandlats, de i samband med densamma framkomna önskemålen
skulle kunna tillgodoses på det sätt, att studiehjälpsplatser, som icke tas
i anspråk, i mån av behov tilldelas nordiska folkhögskolan i Kungälv
utöver de platser, som skolan i vanlig ordning får.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Studiebidrag och
stipendier åt elever för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 620 000 kronor.

50:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.
Maj:t har (punkt 268, s. 545 och 546) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 14 500
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Weiland in. fl.
(1:307) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar in. fl.
(II: 323), i vilka hemställts att riksdagen för budgetåret 1955/56 som
understöd för utbildning av lärare i folkhögskolor anvisar ett belopp av
7 500 kronor utöver vad i statsverkspropositionen föreslås, eller sammanlagt
ett reservationsanslag av 22 000 kronor.

Av förevarande reservationsanslag, som nu är uppfört med 14 500 kronor,
disponeras 10 500 kronor till anordnande av en utbildningskurs för
folkhögskollärare rörande folkhögskolans tradition, målsättning och undervisningsmetoder.
Återstoden användes till stipendier åt folkhögskollärare
för studieresor. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 7 500 kronor i syfte att möjliggöra anordnande av
två utbildningskurser, för vilket ändamål beräknats en medelsåtgång av
18 000 kronor. Sommaren 1954 har med anlitande av uppkommen anslagsreservation
kunnat anordnas två dylika kurser. Departementschefen har
förklarat sig icke vara beredd att nu tillstyrka en ökning av medelsanvisningen
under anslaget utan har räknat med oförändrat anslagsbelopp.

Det i motionerna 1:307 och 11:323 framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens ovan angivna anslagsäskande. I motionerna
liar anförts bland annat följande.

Behovet av pedagogisk fortbildning för folkhögskolans lärare är mycket
stort. Den frihet, som folkhögskolan åtnjuter att i hög grad utforma kurser
och undervisning med hänsyn till de enskilda skolornas målsättning
och elevernas behov, ställer stora krav på lärarnas kunskaper och pedagogiska
skicklighet. På grund av svårigheten att vid varje skola anställa
speciallärare för varje undervisningsämne, förekommer det ej sällan, att
folkhögskolans lärare undervisar i ämnen, som de ej har med i sin examen.

40

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Men även den, som på folkhögskolan undervisar i sina examensämnen,
har i regel ej under sin studietid fått någon pedagogisk handledning eller
övning i att undervisa vuxen ungdom. Till dessa omständigheter kommer
önskemålet att till folkhögskolans lärare förmedla de resultat, som den
psykologiska och pedagogiska forskningen frambragt under de senaste åren,
och därigenom göra dessa lärare förtrogna med undervisningsmetoder och
hjälpmedel, som gör det möjligt för folkhögskolan att klarare utforma sin
pedagogiska egenart. Härigenom kan också folkhögskolans lärare göra sig
bättre skickade att som lärare och handledare deltaga i det övriga fria
och frivilliga folkbildningsarbetet och i det av samhället understödda
ungdomsarbetet. Det är också redan nu av behovet påkallat, att folkhögskolans
lärare ges möjlighet att förbereda sig för den mera avancerade
undervisning, som kan komma att krävas av dem, då enhetsskolan är
genomförd.

Utskottet. Även om vissa skäl kan anföras för att ifrågavarande kursverksamhet
bör utökas, är utskottet likväl icke berett att för nästa budgetår
i enlighet med vad i motionerna I: 307 och II: 323 påyrkats förorda
en höjning av statens bidrag för ändamålet utöver det av Kungl. Maj:t
äskade beloppet. Utskottet, som alltså biträder Kungl. Majrts förslag och
avstyrker bifall till nämnda motioner, hemställer

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag på motionerna I: 307 och II: 323, till
Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 14 500
kronor.

Abnormundervisningen

51 :o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
269, s. 546—551) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga
av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för
läroanstalterna för blinda, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1955/56, dels ock till Läroanstalter för blinda: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 037 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Ager och fru Sjöstrand väckt motion (II: 335), vari
hemställts att riksdagen under avlöningsanslaget Läroanstalter för blinda
måtte anvisa medel för återbesättande av en vakant yrkeslärartjänst vid
Kristinehamnsskolan.

41

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Kungl. Maj:ts förslag avser i huvudsak uppflyttning i lönegrad av
rektorstjiinsterna och åtskilliga lärartjänster vid blindskolorna i enlighet
med vad som föreslagits i propositionen 1954: 25 angaende lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m., medelsanvisning för ytterligare tio undervisningstimmar
per vecka i kunskapsämnen vid institutet för blinda a
Tomteboda samt viss höjning av skolsköterskearvodet vid hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda män. Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
om återbesättande av en vakant yrkeslärartjänst vid sistnämnda skola har
departementschefen ansett sig icke böra biträda.

Kungl. Maj :ts förslag, som jämväl avser vissa automatiska utgiftsökningar,
innebär en anslagshöjning med 42 000 kronor.

Det i motionen II: 335 framställda yrkandet överensstämmer med skolöverstyrelsens
ovanberörda förslag. I motionen har anförts bland annat
följande.

Det är svårt att förstå att ifrågavarande tjänst måste hållas vakant år
efter år. Såvitt motionärerna kunnat utröna finns det numera mte några
organisatoriska skäl som talar mot att tjänsten besättes med ordinarie innehavare.
Inte heller kan det skälet längre tillmätas relevans att löne- och
behörighetsfrågorna befinner sig på utredningsstadiet. I proposition nr 25
vid årets riksdag framlägges förslag i dessa frågor. Innehavaren av den
extra tjänsten har innehaft sin anställning sedan år 1947. Han är dessutom
fullt kompetent yrkeslärare.

Utskottet. Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män finnes
tre ordinarie yrkeslärartjänster. Av dessa är en tjänst (i korgmakeri) besatt
med ordinarie innehavare, en tjänst — den i motionen II: 335 avsedda —
vakant men ersatt med en extra tjänst (i borstbinderi och korgmakeri) samt
en tjänst vakant utan att uppehållas med vikarie. Med hänsyn till att,
såsom i motionen anförts, innehavaren av den extra tjänsten vant anställd
vid skolan sedan år 1947, talar principiella skäl för att extra ordinarie
eller ordinarie anställning beredes befattningshavaren. Emellertid har skolöverstyrelsen,
vilket närmare framgår av överstyrelsens petitum beträffande
ifrågavarande anslag, under övervägande en av sakkunniga inom
överstyrelsen verkställd utredning rörande en omläggning av anpassningsoeh
yrkesundervisningen för nyblinda. Utredningen som i huvudsak
syftar till att utbildningen skall läggas upp med ett första år, avseende
anpassningsundervisning och yrkesorienteringskurser samt ett andra och
eventuellt tredje år med organiserad arbetsvärd i näringslivet eller yrkesutbildning
i skolan, delvis med gemensamma utbildningsgrenar för båda
könen — utmynnar i förslag bland annat om sammanslagning till en skola
av hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män och hantverksskolan i
Växjö för blinda kvinnor. Skolöverstyrelsen har ännu icke för Kungl. Maj:t

42

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

framlagt slutligt förslag i anledning av utredningen. Med hänsyn till sålunda
pågående överväganden rörande hantverksskolornas organisation och
till att vid hantverksskolan i Växjö finnes tre med ordinarie innehavare
besatta yrkeslärartjänster, har utskottet icke ansett sig böra förorda bifall
till det i motionen II: 335 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen II: 335,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,
som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis .................................... 507 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................ 11 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 386 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... 133 000

Summa kronor 1 037 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 037 000 kronor.

52:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 551—553), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
354 600 kronor.

53:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 553—
556), vilket innebär en anslagshöjning med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

43

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad
departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 170 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t......................... 9 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 371 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 85 000

Summa kronor 636 000

c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 636 000 kronor.

54:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 556
och 557), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 215 300 kronor.

55:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 557), vilket innebär en anslagshöjning
med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 20 600 kronor.

56 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 557 och 558), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 41 500 kronor.

44

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

57:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 275, s. 558), vilket innebär en anslagsminskning med 10 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 500
kronor.

58:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 276, s. 558), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

59 :o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 558 och 559), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker
åt blinda för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

60:o) Skolor för döva: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 278, s. 559—565), vilket innebär en anslagshöjning med
246 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolorna för döva, som
föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 1 605 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 81 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1388 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 458 000

Summa kronor 3 532 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1955/56
anvisa ett förslagsanslag av 3 532 000 kronor.

45

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

61 :o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 279, s. 565—567), vilket innebär en anslagsminskning med
1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 477 300
kronor.

62:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 567—569), vilket innebär
en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

63:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 570), vilket innebär
en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever
jämte åtföljande vårdare för budgetaret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

64ro) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 570),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga döva m. fl. för budgetaret 1955/56
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

65:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 570 och 571), vilket innebär
en anslagshöjning med 15 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande
lärare för döva för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 163 300 kronor.

66:o) Skolor för döva: Utbildningskurs för vårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 571—573) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Utbildning skurs för
vårdarinnor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

67:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 573 och 574), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem
för döva barn för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.

68 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 574), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland döva för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.

69:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 574 och 575), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kyrkoherdar och
konsulenter för döva, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 167 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .................................. 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 25 100

Summa kronor 193 600

Inkomster

Bidrag från kyrkofonden ..................... 102 700

Nettoutgift kronor 90 900

b) till Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
90 900 kronor.

70:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 575 och 576), vilket innebär
en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för
döva: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 35 200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

47

71 :o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 289, s. 576), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

72:o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 576 och 577), vilket innebär
en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Hörselfrämjandet för
kursverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag
av 40 000 kronor.

Uppskjutna frågor

73:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande
punkter, nämligen

punkten 216: Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Lärarhögskolan
i Stockholm: Omkostnader. Lärarhögskolan i Stockholm: Bidrag till Stockholms
stad för nybyggnad av småskola m. m.,
punkten 237: Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag, samt
punkten 253: Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder,
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 22 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, Näsström, Gustaf Andersson,
Einar Persson, Nils Theodor Larsson, Sunne, Elfving, Rikard
Svensson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i
Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Widén,
Thapper, Jansson i Kalix, Blidfors, Löfroth, Andreasson, fröken Vinge,
fröken Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.

48

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Reservationer

1) vid punkten 1 (Folkskoleseminarierna: Avlöningar) av herr Arrhén,
som ansett att utskottet bort med tillstyrkande av motionen I: 297 förorda
intagning på folkskoleseminariernas 4-åriga linje hösten 1955 av 15
avdelningar med 30 elever per avdelning ävensom minskning av medelsanvisningen
under anslaget med 200 000 kronor i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag samt att till följd därav utskottets hemställan bort i nedan
angivna delar ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionen I: 297,
i vad den avser folkskoleseminarieorganisationens omfattning
under läsåret 1955/56, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva tillkänna vad utskottet anfört;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen I: 297, såvitt här är i
fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 6 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis ................... 85 200

b) Arvoden åt seminariebiblioteka rier,

förslagsvis ............... 47 700

c) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis......49 100

d) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur ser

för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis................ 49 000 231 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 7 442 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 957 000

Summa kronor 16 450 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 450 000 kronor;»

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

49

2) vid ''punkten 2 (Folkskoleseminarierna: Omkostnader) av herr Arrhén,
som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen I: 297, i vad
den avser förevarande anslag, samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen I: 297, såvitt här är i fråga,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.

3) vid punkten 9 (Befordringskurser för folkskollärare) av herr Arrhén.

4) vid punkten 46 (Folkhögskolor: Understöd) av herr Svensson i
Ljungskile beträffande bidrag för anordnande av en konferens för folkhögskolornas
rektorer.

5) vid punkten 50 (Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare)
av herrar Ohlon, Boman, Sunne, Arrhén, Svensson i Ljungskile, Staxäng,
Widén, Löjroth och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 307 och II: 323 samt att utskottets yttrande och
hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Utskottet har för sin del funnit starka skäl tala för att medelsanvisningen
under förevarande anslag för nästa budgetår avväges så, att det
blir möjligt att anordna två utbildningskurser. Utskottet tillstyrker därför,
att anslaget i enlighet med det i motionerna I: 307 och II: 323 framställda
yrkandet höjes med 7 500 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet
och således upptages med 22 000 kronor. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 307 och II: 323, till Folkhögskolor:
Understöd för utbildning av lärare för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 22 000
kronor.»

4 — llihang till riksdagens jirotokoll 1055. 6 saml. Nr 56