Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
1
Nr 55
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1955/56 till Stockholms
högskola jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
l:o) Bidrag till Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 104, s. 215—243 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari
1955) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Stockholms högskola, som föranledes av vad
departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
huvudstat för Stockholms högskola att tillämpas under budgetåret 1955/56,
dels ock till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 6 738 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herrar Helén och Edberg väckt motion
(II: 329), vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag
om inrättandet av ännu en litteraturprofessur vid Stockholms högskola av
samma slag som de vid universiteten i Uppsala och Lund 1947 nyinrättade
litteraturprofessurerna; samt att den nya professurens ämnesområde fastställes
till »litteraturhistoria med poetik»;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Carl Albert Anderson m. fl. (I: 289) och den andra inom andra
kammaren av herr Severin i Stockholm m. fl. (II: 315), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att den av Nils Ahnlund nu innehavda personliga
professuren i historia vid Stockholms högskola skall uppföras på
högskolans personalförteckning såsom ordinarie från och med den 1 juli
1955, alternativt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa
om förslag till nästa års riksdag om nämnda professurs återinförande från
och med den 1 juli 1956;
dels en inom andra kammaren av herr Helén m.fl. väckt motion (II: 330),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den nu vid Stockholms
högskola på övergångsstat upptagna personliga professuren i teaterhistoria
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 66
2
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
för Agne Beijer från och med den 1 juli 1955 uppföres såsom en ordinarie
professur vid högskolan;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Mogård och Bergvall (I: 290) och den andra inom andra
kammaren av herr Håstad m. fl. (II: 313), i vilka hemställts att riksdagen
måtte dels besluta avskaffa terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms
högskola från och med budgetåret 1955/56, dels anvisa som Bidrag
till Stockholms högskola för budgetåret 1955/56 ett förslagsanslag om
6 928 000 kronor, eller, därest denna hemställan ej skulle vinna bifall, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa
års riksdag om avskaffande av terminsavgifterna för de studerande vid
Stockholms högskola.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda
motioner hänvisas till motionerna II: 329, II: 315, II: 330 och II: 313.
Huvudstatens utgiftssida
Posten till avlöningar är nu uppförd med 4 469 300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar
— beträffande personalorganisationen m. m. huvudsakligen följande.
1. Ytterligare en professur i litteraturhistoria med poetik; den ena professurens
ämnesområde fastställes att avse litteraturhistoria med poetik,
särskilt allmän och jämförande litteraturhistoria; examinationsskyldigheten
delas mellan innehavarna av de båda professurerna.
2. Ytterligare en professur i geografi; de två professurerna benämnes, den
ena professur i geografi, särskilt naturgeografi, och den andra professur
i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi. Innehavaren
av den nuvarande odelade professuren bör medgivas välja, vilket
av de två ämnesområdena han önskar företräda, varefter den
andra professuren bör ledigförklaras i sedvanlig ordning.
3. Den å övergångsstat upptagna professuren i historia (Stockholms stads
professur), vilken är personlig för professorn Nils Ahnlund, indrages
då Ahnlund beräknas avgå med pension den 30 juni 1955. (I stället
förstärkes humanistiska avdelningens kursanslag med 20 000 kronor,
jfr nedan under 20.)
4. En laboratur i organisk kemi och biokemi.
5. Ytterligare åtta docentbefattningar (rörliga), varav tre vid matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen och fem vid humanistiska avdelningen.
6. Ytterligare en forskardocentbefattning.
7. Ytterligare en biträdande lärarbefattning i matematik.
8. Biträdande lärarbefattning i genetik.
9. Förste assistent vid institutet för mekanik och matematisk fysik.
10. Förste assistent vid institutet för morfologisk botanik.
11. Förste assistent vid institutionen för experimentell zoologi.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
3
12. Förste assistent i geografi, särskilt naturgeografi.
13. Förste amanuens i stället för andre amanuens vid institutet för oorganisk
och fysikalisk kemi.
14. Andre amanuens vid institutet för fysiologisk botanik.
15. Tredje amanuens vid zootomiska institutet.
16. Förste assistent i stället för andre amanuens vid de konsthistoriska
instituten.
17. Ytterligare en förste amanuens vid psykologiska institutet.
18. Ytterligare en förste amanuens vid institutet för statistik.
19. Andre amanuens vid institutet för klassisk fomkunskap och antikens
historia.
20. Höjning av stats- och rättsvetenskapliga samt humanistiska avdelningarnas
kursanslag med respektive 8 100 och 24 000 kronor. (Av
sistnämnda belopp är 20 000 kronor avsedda för vissa kurser i historia,
jfr ovan under 3.)
21. Anvisande av medel till anställande av en vaktmästare i Ce 10 vid
fysiska institutet, en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 vid zootomiska
institutet (i samband härmed indrages ett nu utgående arvode
till ett vaktmästarbiträde), en vaktmästartjänst i Ce 10 vid kemiska
övningslaboratoriet och en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 vid
humanistiska biblioteket.
22. Ett kanslibiträde i Ce 11 vid mineralogiska institutet och ett skrivbiträde
i den reglerade befordringsgången vid socialvetenskapliga institutet
samt 9 000 kronor till extra skrivhjälp vid högskolans vetenskapliga
institutioner.
23. Anvisande av 7 000, respektive ytterligare 10 000 kronor till extra personal
vid juridiska biblioteket och humanistiska biblioteket.
24. Ordinariesättning av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 14 vid Wenner-Grens
institut, en dylik tjänst i Ce 12 vid kemiska övningslaboratoriet
och en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 vid kansliet.
25. Utbyte av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 vid fysiska institutet
och ett kanslibiträde i Ce 11 vid institutet för organisk kemi och
biokemi till respektive en institutionsvaktmästare i Ce 14 och en kontorist
i Ce 13.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning till avlöningar
med 480 700 kronor.
Beträffande nedannämnda tre professurer inhämtas av statsrådsprotokollet
följande.
Ordinariesättning av den för Agne Beijer personliga
professuren i teaterhistoria. Professuren i
teaterhistoria tillkom år 1946 genom att medel av Stockholms stad ställdes
till förfogande för ändamålet. Lärarrådet har framhållit, att under den relativt
begränsade tid, som teaterhistoria sålunda varit akademiskt läroämne
vid Stockholms högskola, har det vunnit en fast förankring i den svenska
akademiska organisationen och i vårt kulturliv över huvud taget. Antalet
studerande utgjorde för närvarande 52. Undervisningen hade under årens
lopp följts även av danska och norska studenter. I undervisningen hade
4
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
jämväl deltagit studenter med litteraturhistoria eller konsthistoria som
huvudämne, vilka önskade en viss orientering på det teaterhistoriska gränsområdet.
Under de fyra sistförflutna åren hade filosofie licentiatexamen
avlagts av 3 personer och filosofie kandidatexamen av 22; av de sistnämnda
förberedde sig 5 för licentiatexamen.
Lärarrådet har vidare understrukit, att förhållandena i Stockholm vore
synnerligen gynnsamma för teaterhistorisk vetenskap och att Stockholm
vore särskilt ägnat att vara medelpunkten för svensk teaterhistorisk forskning.
Stockholm ägde stora samlingar av teaterhistoriskt material, nämligen
inom Drottningholms teatermuseum samt dess bibliotek och bildarkiv,
i kungl. teaterns arkiv, i kungl. biblioteket och nationalmuseum.
Ett nedläggande av professuren i teaterhistoria efter Beijers avgång
från professorsämbetet den 30 juni 1956 skulle enligt lärarrådet innebära
en kulturell nedrustning, som knappast läte sig försvara, allra minst som
lärarrådet hade anledning räkna med att professuren kunde återbesättas
med fullt kompetent efterträdare till Beijer. Lärarrådet funne det angeläget,
att professuren i teaterhistoria uppfördes på ordinarie stat från och
med den 1 juli 1955, varigenom professuren kunde ledigförklaras i vederbörlig
ordning ett år före Beijers avgång.
Kanslern tillstyrker bifall till styrelsens ifrågavarande förslag under hänvisning
till vad lärarrådet i detta ärende anfört och med hänsyn till det
relativt stora antalet studerande i ämnet teaterhistoria ävensom till den
kulturella betydelsen av att ämnet alltfort finnes företrätt i vårt land av
en akademisk lärare i professors ställning.
Departementschefen har för sin del framhållit, att till frågan om den
fortsatta undervisningen i teaterhistoria behövde ställning icke tagas
redan i år.
Ordinariesättning av den för Nils Ahnlund personliga
professuren i historia. Vid Stockholms högskola
finnes tre professurer i historia, nämligen dels Sven Warburgs professur
(nuvarande innehavare Torvald Höjer), dels Stockholms stads professur
(personlig för Nils Ahnlund), dels ock en professur i stadshistoria (personlig
för Folke Lindberg). Den för Ahnlund personliga professuren tillkom
genom beslut av Stockholms stadsfullmäktige år 1928. Enligt detta beslut
skulle med professuren vara förenad särskild uppgift för innehavaren att i
sin vetenskapliga forskning, författarverksamhet och undervisning ägna
uppmärksamhet åt studiet av Stockholms stads historia. Professuren skulle
vara fullt likvärdig med andra historieprofessurer med avseende å allsidig
kompetens. Lärarrådet har upplyst, att professuren i fråga om undervisning
och examination under årens lopp kommit att framstå såsom fullt
likvärdig med Sven Warburgs professur. Professuren i stadshistoria är personlig
för den nuvarande föreståndaren för stadshistoriska institutet (Folke
Lindberg). Professurens innehavare har allenast hälften av den undervisningsskyldighet,
som eljest åvilar professor vid högskolan.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
5
Lärarrådet har begärt att Ahnlunds professur från och med den 1 juli
1955 ordinariesättes. Vid sin prövning av detta ärende har kanslern framhållit,
att han icke blivit övertygad om nödvändigheten av att den av
Ahnlund nu innehavda personliga professuren i Stockholms stads historia
efter Ahnlunds avgång med pension den 30 juni 1955 uppfördes såsom
ordinarie på högskolans stat. För tillgodoseende av det behov av särskilda
lärarkrafter i historia, som kunde komma att erfordras genom ifrågavarande
professurs upphörande, föreslår kanslern viss förstärkning av de till högskolans
förfogande stående medlen för kursundervisning.
Departeinentschejen har anslutit sig till vad kanslern förordat.
Ytterligare en professur i litteraturhistoria
med p o e t i k. Från högskolans sida har nu ånyo framförts krav på inrättande
av ytterligare en professur i litteraturhistoria med poetik. Kanslern
har erinrat om att han redan i anslagsäskandena för innevarande budgetår
tillstyrkt förslaget om inrättande av ytterligare en professur i ifrågavarande
ämne och framhållit att han med hänsyn till de från högskolemyndigheternas
sida framförda starka önskemålen om en differentiering av
ämnesområdet icke velat motsätta sig, att den ena professurens ämnesområde
fastställdes att avse litteraturhistoria med poetik, särskilt allmän
och jämförande litteraturhistoria. Examinationsskyldigheten borde emellertid
delas mellan innehavarna av de båda professurerna.
Departementschefen har biträtt förslaget om differentiering av den nya
professurens ämnesområde på sålunda angivet sätt.
Kanslern har med avseende å personalorganisationen m. m. — utöver de
förslag till vilka Kungl. Maj:t enligt ovan tagit ställning — anhållit om
anvisande av medel för de ändamål, vilka finnas redovisade i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, under förevarande punkt (s. 231).
Till stöd för det i motionen II: 329 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande.
Kungl. Maj:t har föreslagit att en ny professur i litteraturhistoria med
poetik inrättas vid Stockholms högskola samt att därefter den ena av de
båda litteraturprofessurcma vid högskolan begränsas till att omfatta allmän
och jämförande litteraturhistoria.
Den föreslagna olikheten mellan de båda professurerna synes oss ur vissa
synpunkter onödig och ur andra synpunkter olämplig.
Som skäl till differentieringen har anförts, att forskning rörande allmän,
d. v. s. utländsk litteratur bör bedrivas vid svenska lärosäten. Det är oförnekligt.
De internationella sammanhangen har alltid varit starka inom
diktningens värld och har blivit allt intimare. Den art av litteraturhistoria,
som kallas »jämförande», har, när den bedrives av svenskar, en särskilt
tacksam uppgift i att påvisa sambandet mellan svensk dikt och utländsk.
Fn föreskriven åtskillnad mellan två forskningsområden, det ena svenskt,
det andra allmänt jämförande, måste därför anses olämplig. Jämte forskningens
intressen talar även undervisningens intressen mot en differentie
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
ring av professurernas ämnesområden. Huvudskälet till inrättandet av nya
professurer har varit och är i närvarande stund mer än någonsin det växande
undervisningsbehovet. I propositionen föreslås, att efter tillkomsten av
en ny litteraturprofessur vid Stockholms högskola den nya och den gamla
professurens innehavare skall fullgöra lika delar av examinationen. Det
låter sig inte utan påtagliga olägenheter göra, om de båda professorerna
har olika kompetens. Undervisningen i litteraturhistoria med poetik vid
svenska universitet och högskolor har ju till huvudsyfte att utbilda blivande
modersmålslärare. I detta sammanhang bör också rekryteringssynpunkten
beaktas. Undervisningens syften likaväl som forskningens intressen
kräver att den nya professuren vid Stockholms högskola tillåter fri konkurrens
mellan största möjliga antalet sökande. En specialiserad professur
benämnd litteraturhistoria med poetik, särskilt allmän och jämförande litteraturhistoria,
kan komma att handikapa vissa sökande.
Vid Stockholms högskola har man önskat en formlig föreskrift, att den
med den nya professuren förknippade undervisningsskyldiglieten skall falla
inom allmän och jämförande litteraturhistoria. Differentieringen av undervisningsskyldigheten
kan och bör emellertid företas utan att någon skillnad
göres mellan dubbelprofessurernas omfattning och benämning. Det
förutsättes dock att Kungl. Maj:t i regleringsbrevet vid professurens inrättande
tillser att sådana bestämmelser om undervisningsskyldiglieten utfärdas.
I motionerna 1:289 och I1:S15 har anförts bland annat följande.
En indragning av den Ahnlundska professuren skulle medföra, att ämnet
historia vid Stockholms högskola i vad avser antalet lärare efter den 30 juni
1955 kommer i ett läge inte mycket bättre än före år 1928. Här sker alltså
en försämring i en situation, då en upprustning av universitets- och högskoleundervisningen
på alla håll bedömes som synnerligen angelägen. Att
denna bedömning också är departementschefens, och det inte minst, då det
gäller Stockholms högskola, framgår tydligt därav, att han söker tillgodose
högskolans behov av ökade lärarkrafter genom att på årets stat föreslå
inrättandet av två nya professurer och åtta nya docentbefattningar vid
högskolan. Erinras kan också, att högskolan erhållit dubblerade professurer
i två med historia likvärdiga ämnen, nämligen i engelska och i nordiska
språk, samt att den ena av de av departementschefen föreslagna nya professurerna
avser dubblering av professuren i litteraturhistoria, också här ett
med historia likvärdigt ämne. Förslaget om indragning av den ena professuren
i historia vid högskolan framlägges utan att några skäl för indragningen
anföres. Det bör observeras, att några ekonomiska skäl för professurens
indragande icke föreligger. Departementschefen följer nämligen kanslerns
förslag att som kompensation för professuren höja anslaget till kursundervisningen
i historia med 20 000 kronor. Inte heller kan som skäl för
departementschefens förslag anföras svårighet att tillsätta professuren med
kompetent innehavare. Vi har för närvarande i vårt land, ett flertal obefordrade,
för en professur i historia ovanligt högt kvalificerade forskare —
för vilka indragningen av professuren skulle betyda minskade befordringsmöjligheter.
Behovet av en dubblering av historieprofessuren belyses därav, att antalet
historiestuderande vid högskolan med sikte på fil. kand.- och fil. ämbetsexamina
för närvarande är cirka 100, vartill kommer ett 20-tal licentiander
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
7
och doktorander. Det vidgade utrymme, som ämnet historia med samhällslära
har fått på skolans schemata — vilket visar den stora betydelse skolmyndigheterna
tillmäter ämnet — torde snarast komma att medföra en
ökning av detta antal.
Till stöd för det i motionen 11:330 framställda yrkandet har anförts
bland annat följande.
Under den relativt begränsade tid som teaterhistoria varit akademiskt
läroämne vid Stockholms högskola har det vunnit en fast förankring i den
svenska akademiska organisationen och i vårt kulturliv över huvud taget.
Antalet studerande har ökat undan för undan och utgör för närvarande 52.
Undervisningen har under årens lopp följts även av danska och norska
studenter. I undervisningen har också deltagit studenter med litteraturhistoria
eller konsthistoria som huvudämne, vilka önskar en viss orientering
på det teaterhistoriska gränsområdet. Under de fyra sistförflutna åren
har filosofie licentiatexamen i teaterhistoria avlagts av tre personer och
filosofie kandidatexamen av 22; av de sistnämnda förbereder fem sig för
licentiatexamen. Lärarrådet har understrukit, att förhållandena i Stockholm
vore synnerligen gynnsamma för teaterhistorisk forskning. Stockholm
äger stora samlingar av teaterhistoriskt material, nämligen inom Drottningholms
teatermuseum samt dess bibliotek och bildarkiv — vilket fungerar
som det forskningsinstitut vartill undervisningen i teaterhistoria är
knuten — i kungl. teaterns arkiv, i kungl. biblioteket och i nationalmuseum.
Icke minst det unika teatermuseet, internationellt ryktbart, spelar
härvidlag en betydande roll.
Då Beijer avgår med pension den 1 juli 1956 dr det i och för sig formellt
riktigt, att ett avgörande av förevarande fråga kan uppskjutas till 1956 års
riksdag. Men härvid uppnås icke några praktiska fördelar; tvärtom innebär
detta den nackdelen att åtgärder med professurens ledigförklarande icke
kan i tid vidtagas. Endast om man avser att efter Beijers avgång från
professorsämbetet nedlägga professuren i teaterhistoria kan ett uppskov nu
befinnas motiverat. En dylik åtgärd skulle innebära en avsevärd kulturell
nedrustning, som icke kan låta sig försvaras, allra minst som man har anledning
räkna med att professuren kan återbesättas med fullt kompetent
efterträdare till Beijer. Ett uppförande av omförmälda professur pa ordinarie
stat medför icke någon i jämförelse med vad nu är förhållandet ökad
kostnad för statsverket.
Posten till bidrag till vissa institutioner är i gällande huvudstat uppförd
med 143 000 kronor. Departementschefen har förordat att denna post uppföres
med oförändrat belopp.
Posten till omkostnader är nu uppförd med 724 600 kronor.
Departementschefen har föreslagit att posten för nästa budgetår uppföres
med 788 900 kronor, innebärande en anslagsökning med 64 300 kronor.
Posten till materiel m. m. är nu upptagen med 570 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt cn uppräkning av posten med 190 000
kronor.
8 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
Posten till engångskostnader för materielanskaffning är i gällande huvudstat
uppförd med 240 000 kronor.
Departementschefen har förordat att denna post för nästa budgetår uppföres
med 200 000 kronor.
För innevarande budgetår ha 305 000 kronor anvisats till engångskostnader
för byggnadsarbeten.
Departementschefen föreslår att ifrågavarande utgiftspost för nästa budgetår
upptages med 1 585 000 kronor och fördelas sålunda:
1. Nybyggnad samt inredning och utrustning för zootomiska
institutet ............................................ 285 000
2. Reparationsarbeten m. m. inom högskolans kanslibyggnad . . 170 000
3. Anordnande av panncentral ............................ 130 000
4. Uppförande av nybyggnad för fysiska institutet.......... 1 000 000
Summa kronor 1 585 000
Posten till pensioner och livräntor är nu uppförd med 235 000 kronor.
Departementschefen har beräknat, att för nästa budgetår under förevarande
post erfordras ett belopp av 260 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 25 000 kronor.
Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet
Högskolans inkomster — utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms
stad — ha av departementschefen beräknats sålunda:
Avkastning från högskolans fonder .......................... 490 000
Avgifter från de studerande................................. 190 000
Hyror och arrenden........................................ 30 600
Bidrag från enskilt håll .................................... 35 600
Diverse inkomster ......................................... 2 700
Summa kronor 748 900
Departementschefen har förklarat att han icke är beredd att förorda
någon ändring i fråga om avgifterna för de studerande.
Till stöd för det i motionerna 1:290 och 11:313 gjorda yrkandet har anförts
bland annat följande.
Det är viktigt, att den principiella linjen fasthålles, att de högre studierna
ej böra försvåras genom avgifter, och ett avskaffande av terminsavgifterna
vid Stockholms högskola bör ses som en fristående fråga av
social natur och icke bedömas tillsammans med frågan om förstärkning av
högskolans undervisningsresurser. Det kan visserligen sägas, att avgifterna
till högskolan för de studerande numera äro tämligen låga, tillsammans 60
kronor per läsår, vartill komma avgifterna till studentkåren och vederbörande
fakultetsförening, utgörande 58 eller 60 kronor, beroende på fakultets
-
9
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
tillhörighet. Även en sådan avgift till högskolan kan emellertid med hänsyn
till de höga levnadskostnaderna i Stockholm medföra svårigheter för de
studerande. I ogynnsam riktning verkar likaså det förhållandet att terminsavgift
för närvarande måste erläggas, även om blott en ringa del av
terminen ägnas åt studier och tentamina. Detta är en allvarlig olägenhet
särskilt för de studerande, vilka till följd av förvärvsarbete icke kunna utnyttja
studieterminema. Det bör i detta sammanhang framhållas, att förvärvsarbete
som form för studiefinansiering är betydligt vanligare vid högskolan
än vid universiteten. Det synes angeläget, att de studerande vid
högskolan snarast erhålla likställighet i berörda avseende med de studerande
vid universiteten och sålunda befrias från skyldigheten att erlägga undervisningsavgifter.
ii *1
Såsom av den föregående redogörelsen framgatt har huvudstatens utgiftssida
beräknats sålunda:
Avlöningar, förslagsvis.................
Bidrag till vissa institutioner............
Omkostnader, förslagsvis...............
Materiel m. ..........................
Engångskostnader för materielanskaffning
Engångskostnader för byggnadsarbeten . .
Pensioner och livräntor, förslagsvis......
............. 4 950 000
............. 143 000
............. 788 900
............. 760 000
............. 200 000
............. 1 585 000
............. 260 000
Summa kronor 8 686 900
Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.
Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (8 686 900 — 748 900 =) 7 938 000 kronor, varav Stockholms stads
bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden
eller 6 738 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms
högskola bör alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 975 000 kronor.
Utskottet
Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av anslaget till Bidrag till Stockholms
högskola med 1 975 000 kronor, varigenom från och med nästa budgetår
åstadkommes en icke oväsentlig förstärkning av högskolans personella
och materiella resurser. Utskottet tillstyrker bifall till de av Kungl. Maj:t
i sådant avseende nu gjorda äskandena, som bland annat innebära inrättandet
av två nya professurer, ytterligare en i geografi och ytterligare en
i litteraturhistoria.
För den nuvarande professuren vid högskolan i sistnämnda ämne är ämnesområdet
— liksom fallet är beträffande de två litteraturhistorieprofessurerna
vid universiteten i Uppsala och Lund samt motsvarande professur
vid universitetet i Göteborg — fastställt till »litteraturhistoria med poetik».
Departementschefen har nu i likhet med vederbörande högskolemyndigheter
och i enlighet med den ståndpunkt kanslern intagit i ärendet före
-
10
Statsutskottets titlåtande nr 55 år 1955
slagit en differentiering av ämnesområdet för de två från och med nästa
budgetår förefintliga litteraturhistorieprofessurerna vid Stockholms högskola.
I sådant avseende har departementschefen förordat att ämnesområdet
för den ena professuren fastställes till »litteraturhistoria med poetik,
särskilt allmän och jämförande litteraturhistoria», medan den andra professuren
bibehålies vid sin nuvarande benämning.
I motionen II: 329 har på anförda skäl yrkats att en dylik differentiering
icke skall komma till stånd utan ämnesområdet för båda professurerna fastställas
till »litteraturhistoria med poetik». Beträffande undervisningsskyldigheten
anse däremot motionärerna att en differentiering bör genomföras,
förslagsvis genom av Kungl. Maj:t i vederbörande regleringsbrev givna föreskrifter.
Utskottet har vid sin prövning av detta ärende kommit till den uppfattningen
att övervägande skäl tala för den av högskolemyndigheterna, kanslern
och departementschefen intagna ståndpunkten i förevarande differentieringsfråga,
varigenom ökade förutsättningar skapas för en vidgad intressesfär
på litteraturforskningens område. Enligt utskottets mening synes
det — i den mån professurer i litteraturhistoria bli lediga vid våra andra
lärosäten — böra övervägas huruvida icke jämväl där bör vidtagas en differentiering
av ämnesområdet på motsvarande sätt som vid Stockholms
högskola. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag och avstyrker bifall till det i motionen II: 329 gjorda yrkandet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår finnas nu vid Stockholms
högskola dels två professurer i historia, den ena personlig för Nils Ahnlund,
dels ock en professur i stadshistoria, personlig för Folke Lindberg. Sistnämnda
professurs innehavare har allenast hälften av den undervisningsskyldighet,
som eljest åvilar professor vid högskolan. Vederbörande högskolemyndigheter
ha begärt, att den av professorn Nils Ahnlund innehavda
personliga professuren skulle vid Ahnlunds avgång med pension den 1
juli 1955 ordinariesättas. Kanslern och departementschefen ha ställt sig
avvisande till detta förslag. För tillgodoseende av det behov av särskilda
lärarkrafter i historia, som kunde komma att erfordras genom upphörande
av den personliga professuren för Ahnlund, har departementschefen på
kanslerns förslag förordat en förstärkning med 20 000 kronor av de till
högskolans förfogande stående medlen för kursundervisning.
Den i motionerna I: 289 och II: 315 i första hand gjorda framställningen
överensstämmer med vad från högskolans sida påyrkats; alternativt har
i motionerna hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära ifrågavarande professurs återinrättande från och med den 1 juli
1956.
Vid ettvart av universiteten i Uppsala och Lund finnas för närvarande
11
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
två professurer i historia, vid universitetet i Göteborg en professur i detta
ämne. Utskottet har från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
införskaffat upplysningar angående antalet historiestuderande för
lägre och högre examina höstterminen 19o4 och vårterminen 1955 vid
nämnda lärosäten samt vid Stockholms högskola. Studerandeantalet framgår
av följande sammanställning.
Ht 1954 |
Vt 1955 |
|||||
Lärosäte |
Fil.kand. |
Fil. lic. ex. |
Fil. dr. |
Fil. kand. o. |
Fil. lic. ex. |
Fil. dr. |
177 |
26 |
15 |
151 |
28 |
14 |
|
197 |
25 |
13 |
149 |
29 |
10 |
|
45 |
14 |
5 |
44 |
14 |
5 |
|
Stockholms högskola ...... |
90 |
35 |
18 |
90 |
37 |
18 |
Av de sålunda erhållna uppgifterna framgår bl. a. att vid Stockholms
högskola antalet studerande på högstadiet är förhållandevis stort. Utskottet
är likväl icke berett att enbart med anledning härav i detta ärende nu
intaga en från departementschefens uppfattning avvikande standpunkt,
varför utskottet avstyrker bifall till det i motionerna I: 289 och II: 315
gjorda yrkandet om uppförande från och med nästa budgetår av omförmälda
professur på ordinarie stat. Utskottet finner sig icke heller böra tillstyrka
det i nämnda motioner alternativt framställda förslaget. Däremot vill
utskottet framhålla, att frågan om antalet professurer i historia vid Stockholms
högskola lämpligen synes böra upptagas till närmare omprövning i
samband med den av departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande
den 14 januari 1955 genom särskilt tillkallad utredningsman igangsatta
översynen av högskolans nuvarande resurser och fortsatta utbyggnad.
Vid Stockholms högskola finnes för närvarande den enda professuren i
teaterhistoria i vårt land. Denna professur är personlig för Agne Beijer,
som väntas avgå med pension den 30 juni 1956.
Vederbörande högskolemyndigheter och kanslern ha begärt att denna
professur måtte ordinariesättas från och med nästa budgetår. Såsom av
den lämnade redogörelsen framgår har detta förslag motiverats bl. a. med
det relativt stora antalet studerande i teaterhistoria (52 stycken) och den
kulturella betydelsen av att ämnet alltfort finnes företrätt i vårt land av
en akademisk lärare i professors ställning. Departementschefen har för sin
del framhållit, att ställning till frågan om den fortsatta undervisningen i
teaterhistoria icke behövde tagas redan i år. Det i motionen II: 330 gjorda
yrkandet är av samma innebörd som det av högskolemyndigheterna och
kanslern framställda.
12
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
I likhet med departementschefen finner utskottet att frågan om den fortsatta
undervisningen i teaterhistoria icke behöver avgöras av innevarande
års riksdag, varför utskottet avstyrker bifall till motionen II: 330. Utskottet
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet
studerande i ämnet har sin uppmärksamhet riktad på detta undervisningsproblem
och noga beaktar de olika synpunkter — icke minst av
internationell och kulturell art — som äro förknippade med ett framtida
ställningstagande till förevarande spörsmål.
Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu förorda ett av
högskolans styrelse framställt förslag om avskaffande av terminsavgifterna
vid högskolan, vilket skulle medföra ett inkomstbortfall av 190 000 kronor.
I motionerna 1:290 och 11:313 har yrkats, att nämnda avgifter skola
slopas från och med budgetåret 1955/56, alternativt att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om förslag till nästa års riksdag om ifrågavarande
avgifters borttagande.
Ehuru utskottet icke är berett att biträda det i motionerna 1:290 och
II. 313 gjorda yrkandet om avskaffande av omförmälda avgifter från och
med nästa budgetår vill utskottet likväl understryka, att utskottet finner
det angeläget att studerandena vid Stockholms högskola snarast möjligt
och om så ur statsfinansiella synpunkter låter sig göra redan från och med
budgetåret 1956/57 i nu berörda avseende likställas med studerandena vid
universiteten. Utskottet utgar från att Kungl. Maj:t vid prövningen av
anslagsäskandena för nyssnämnda budgetår tager denna fråga under allvarligt
övervägande. Med vad utskottet sålunda anfört torde det i motionerna
I: 290 och II: 313 alternativt framställda yrkandet vara i huvudsak
tillgodosett, varför enligt utskottets mening anledning saknas att såsom i
motionerna påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning i
ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag samt med avslag å motionerna II: 329, II: 330, motionerna
1:289 och II: 315, i vad de avse uppförande
från och med den 1 juli 1955 på ordinarie stat av den av
Nils Ahnlund nu innehavda personliga professuren i historia,
samt motionerna I: 290 och II: 313, i vad de avse avskaffande
från och med budgetaret 1955/56 av terminsavgifterna
för de studerande vid Stockholms högskola —
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Stockholms högskola,
som föranledas av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1955/56:
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
13
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis................... 4 950 000
2. Omkostnader, förslagsvis................. 788 900
3. Materiel m. m........................... 760 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning .. 200 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 1 585 000
6. Bidrag till vissa institutioner.............. 143 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 260 000
Summa kronor 8 686 900
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder........ 490 000
2. Avgifter från de studerande.............. 190 000
3. Hyror och arrenden...................... 30 600
4. Bidrag från enskilt håll.................. 35 600
5. Diverse inkomster ...................... 2 700
6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000
7. Bidrag från staten ...................... 6 738 000
Summa kronor 8 686 900
c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 738 000 kronor;
II. att motionerna I: 289 och II: 315, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t angående Ahnlunds professur, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
III. att motionerna I: 290 och II: 313, i vad de avse
skrivelse till Kungl. Maj:t angående terminsavgifterna vid
Stockholms högskola, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
2:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 105, s. 243—244), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 81 800
kronor.
3:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 244), vilket
14
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
Stockholm den 22 mars 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, Näsström, Gustaf Andersson,
Einar Persson, Nils Theodor Larsson, Sunne, Elfving, Rikard
Svensson och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i
Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Widén,
Thapper, Jansson i Kalix, Blidfors, Löfroth, Andreasson, fröken Vinge,
fröken Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.
Reservationer
vid punkten 1 (Bidrag till Stockholms högskola)
1) av herrar Sunne, Svensson i Ljungskile, Widén och Löfroth, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna I: 290 och
II: 313 framställda yrkandet om avskaffande från och med budgetåret
1955/56 av terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms högskola
samt att för den skull utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha
följande lydelse:
»I. att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt med bifall till motionerna I: 290 och II: 313,
i vad de avse avskaffande från och med budgetåret 1955/56
av terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms
högskola, ävensom med avslag å motionerna II: 329, II: 330
samt I: 289 och II: 315, sistnämnda bägge motioner i vad
de avse uppförande från och med den 1 juli 1955 på ordinarie
stat av den av Nils Ahnlund nu innehavda professuren
i historia —
b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1955/56:
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955 15
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis................... 4 950 000
2. Omkostnader, förslagsvis................. 788 900
3. Materiel m. m........................... 760 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning .. 200 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 1 585 000
6. Bidrag till vissa institutioner.............. 143 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 260 000
Summa kronor 8 686 900
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder........ 490 000
2. Hyror och arrenden..................... 30 600
3. Bidrag från enskilt håll.................. 35 600
4. Diverse inkomster....................... 2 700
5. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000
6. Bidrag från staten ...................... 6 928 000
Summa kronor 8 686 900
c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 928 000 kronor;»
2) av fröken Vinge.