Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1955

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående beredskapsstal
för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 33) har Kungl. Maj :t under rubriken Beredskapsstat
för försvarsväsendet, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1955, föreslagit riksdagen
att godkänna upprättat, vid berörda statsrådsprotokoll fogat förslag
till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

Enligt § 63 regeringsformen skall riksdagen årligen antaga beredskapsstat
för försvarsväsendet. Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten
(statsverkspropositionen, bil. 33; rskr nr 138) upptager å driftbudgeten
anslag å sammanlagt 415 miljoner kronor och å kapitalbudgeten
ett anslag av 15 miljoner kronor. Driftbudgetsanslagen fördelar sig med
400 miljoner kronor på fjärde huvudtiteln samt med 7,5 miljoner kronor
på envar av sjunde och tionde huvudtitlarna. Av det under fjärde huvudtiteln
uppförda beloppet avses för löpande utgifter för armén, marinen och
flygvapnet resp. 210, 54 och 16 miljoner kronor, för engångsutgifter 60
miljoner kronor samt för övriga försvarsutgifter 60 miljoner kronor. Anslaget
under sjunde huvudtiteln avses för civila utgifter för försvarsberedskap
(kostnader för förstärkning av gränsbevakning, polis, civilförsvar,
brandväsen, sjukvård m. m.). Åtgärder som erfordras för att trygga folkförsörjningen
och penningvärdet finansieras genom ett anslag å tionde huvudtiteln
till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.
Anslaget å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket avses
för försvarsberedskapens stärkande i allmänhet. Anslagen, som för budgetåret
1952/53 schablonmässigt uppräknades med 50 % med hänsyn till inträdda
prisstegringar, är ursprungligen avsedda att täcka kostnaderna för
försvarsberedskap under tre månader. I statsverkspropositionen till 1954 års
riksdag anmäldes, att genom överbefälhavarens försorg en undersökning
verkställts rörande det medelsbehov som numera kunde anses föreligga för
viss försvarsberedskap. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 47) angå 530

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr 52

2

Statsutskottets utlåtande nr 52 dr 1955

ende beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1954/55 förutsatte
statsutskottet, att förslaget skulle hinna granskas och bearbetas inom sådan
tid, att det kunde läggas till grund för den beredskapsstat, som skall fastställas
av 1955 års riksdag.

Överbefälhavarens förslag upptager anslag avsedda att täcka medelsbehovet
för högsta försvarsberedskap under en tid av tre månader. Med hänsyn
till ärendets natur anses en redogörelse för ifrågavarande undersökning
m. m. icke böra lämnas till statsrådsprotokollet.

För egen del anser departementschefen bl. a. av skäl som anföres i det
följande att beredskapsstaten icke bör ges den omfattning, som överbefälhavaren
föreslagit. Departementschefen räknar med vissa reduceringar av
de av överbefälhavaren beräknade anslagsbeloppen. Till frågan om beloppens
storlek återkommer departementschefen senare. Överbefälhavaren
har vidare föreslagit att beställningsbemyndiganden till betydande belopp
ställes till förfogande för att vid behov möjliggöra beställningar av materiel
med lång leveranstid. Likaså har hemställts om rätt att med visst belopp
kunna överdisponera den rörliga kredit, som står till riksnämndens
för ekonomisk försvarsberedskap förfogande för finansiering av nämndens
inköps- och lagringsverksamhet. Det synes departementschefen emellertid
icke vara erforderligt att till beredskapsstaten knyta dylika fullmakter.
Under krig bör förskottsstaten kunna användas till att täcka samtliga
kostnader för krigföringen, för folkförsörjningens tryggande och för upprätthållande
av ordningen inom landet. Vid krigsfara bör däremot förskottsstatens
användning begränsas till sådana utgifter, som omedelbart
föranleds av åtgärder för tryggande av rikets fred. Det synes lämpligt, att
å beredskapsstaten alltjämt som regel beräknas anslag, som avser de
militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslut om förstärkt
försvarsberedskap. Det torde, framhåller departementschefen vidare,
i detta sammanhang observeras att engångsutgifter för materielanskaffning
in. m. i princip skall bekostas med direkta anslag på riksstat eller tilläggsstat.
Enligt tillämpad praxis har emellertid hittills upptagits ett anslag å
beredskapsstaten (engångsutgifter för försvaret) för anskaffning av för
försvaret nödvändig materiel i de fall då anskaffningen är så brådskande
att särskild medelsanvisning från riksdagen icke kan avvaktas. Ett liknande
anslag bör även fortsättningsvis inrymmas i staten. Även för sjukvårdsberedskapen
och civilförsvaret synes anslag för vissa brådskande engångsanskaffningar
böra uppföras. Dessa senare jämte anslag för sjukvårdsberedskapens
och civilförsvarets löpande utgifter torde böra redovisas
under elfte huvudtiteln. Under tionde huvudtiteln bör liksom i den gällande
staten upptagas ett anslag för pris- och handelsreglerande åtgärder m. m.
För övriga civila försvarsberedskapsåtgärder torde få upptagas ett samlingsanslag
under sjunde huvudtiteln. För försvarsberedskapens stärkande i allmänhet
—- avseende såväl det militära som det civila försvaret — bör allt -

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1955

3

jämt finnas uppfört ett anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket.

Med utgångspunkt från vad departementschefen här anfört samt med
ledning av de av överbefälhavaren lämnade uppgifterna bör den försvarsberedskapsstat,
som skall fastställas för budgetåret 1955/56, upptaga anslag
å driftbudgeten om sammanlagt 825 miljoner kronor och ett anslag
å kapitalbudgeten om 50 miljoner kronor. Driftbudgetsanslagen fördelar
sig med 745 miljoner kronor på fjärde huvudtiteln, med 5 miljoner kronor
på sjunde huvudtiteln, med 10 miljoner kronor på tionde huvudtiteln samt
med 65 miljoner kronor på elfte huvudtiteln. Av det under fjärde huvudtiteln
uppförda beloppet avses för löpande utgifter för armén, marinen
och flygvapnet resp. 330, 70 och 45 miljoner kronor, för engångsutgifter
150 miljoner kronor och för övriga försvarsutgifter 150 miljoner kronor.
Under elfte huvudtiteln har uppförts anslag för sjukvårdsberedskapens
och civilförsvarets löpande utgifter med 10 resp. 35 miljoner kronor. För
sistnämnda verksamhetsområden har med tidigare anförd motivering jämväl
upptagits engångsanslag om 5 resp. 15 miljoner kronor.

Utskottet. Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten för
försvarsväsendet upptager å driftbudgeten anslag å sammanlagt 415 miljoner
kronor, med viss fördelning på fjärde, sjunde och tionde huvudtitlarna,
samt å kapitalbudgeten ett anslag av 15 miljoner kronor.

I sitt av föregående års riksdag godkända utlåtande nr 47 angående
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1954/55 förutsatte utskottet,
att en genom överbefälhavarens försorg verkställd undersökning
rörande det medelsbehov, som sedan anslagsgrunderna senast prövades
uppstått för att täcka kostnaderna för försvarsberedskap under en tid av
tre månader, kunde läggas till grund för den beredskapsstat, som skall fastställas
av 1955 års riksdag.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till beredskapsstat för
nästa budgetår innebär, att i staten upptagits å driftbudgeten anslag å
sammanlagt 825 miljoner kronor med viss fördelning på, förutom fjärde,
sjunde och tionde huvudtitlarna, elfte huvudtiteln samt å kapitalbudgeten
ett anslag av 50 miljoner kronor. Förslaget liksom vad departementschefen
i samband därmed anfört har icke föranlett någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna det vid statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1955 fogade förslaget
till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

Stockholm den 18 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

4

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1955

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, Boman, fröken Andersson,
herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson
och Aastrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i
Malmö, Lindholm, Ruhbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström, Hoppe,
Staxäng, fröken Eknén, herrar Johansson i Mysinge, Thapper, Jansson i
Kalix, Wedén, Nihlfors och Löfroth.

Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.