Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1955

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till inrättande av vissa bakteriologiska
laboratorier i Norrland.

(3:e avd.)

I propositionen nr 62 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 februari 1955,
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsbidrag må på i statsrådsprotokollet
angivna villkor utgå till Västerbottens och Västernorrlands
läns landsting för inrättande av bakteriologiska laboratorier i Umeå resp.
Sundsvall, dels ock till Inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i
Norrland för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

Genom beslut den 15 januari 1954 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för inrikesdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom
departementet biträda med utredning rörande fragan om statlig ekonomisk
medverkan vid inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland.

De sakkunniga har — efter samråd bl. a. med rådet för skydd mot biologisk
krigföring — den 26 november 1954 avgivit betänkande i ämnet
(stencilerat). Betänkandet har varit föremål för remissbehandling. En
redogörelse för de sakkunnigas förslag och däröver avgivna yttranden finnes
införd i statsrådsprotokollet (s. 6—16), till vilket utskottet tillåter sig
att hänvisa.

Departementschefen anför, att frågan om en förstärkning av landets
resurser för utförande av bakteriologiska undersökningar vid flera tillfällen
varit under diskussion. Därvid erinras om att medicinalstyrelsen
i skrivelse den 13 april 1946 framlade förslag om en indelning av riket
i regioner kring var sitt bakteriologiska laboratorium. Avsikten därmed
var bl. a. att genom en jämn fördelning av provmaterialet och under hänsynstagande
till rådande transportförhållanden bättre betjäna olika landsdelar
med sådana undersökningar. Samtliga då befintliga laboratorier
skulle ingå i den nya organisationen, varjämte föreslogs inrättande av
ett antal nya laboratorier, bl. a. i Sundsvall (ev. Härnösand), Umeå och
Boden. Förslaget återremitterades emellertid den 14 juli 1950 till styrelsen.
Frågan om en indelning av landet i särskilda laboratorieregioner upptogs
sedermera i betänkanden, avgivna dels av de sakkunniga rörande bakBihang
till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr i8

2

Statsutskottets utlåtande nr 4S år 1955

teriologisk krigföring, dels ock av utredningsmannen angående planläggningen
av viss laboratorieverksamhet i krig. Såväl de sakkunniga som utredningsmannen
förordade en uppdelning i lämpliga laboratorieenheter.
1 samband därmed föreslogs en utbyggnad av de befintliga laboratorierna
och inrättande av ett antal nya laboratorier.

Förslag grundade på nämnda båda betänkanden förelädes 1952 års
riksdag i propositionen nr 130/1952 angående åtgärder till skydd mot biologisk
krigföring. Departementschefen framhöll därvid bl. a., att de stora
krav, som under krig komme att ställas på laboratoriernas diagnostikresurser,
nödvändiggjorde en förstärkning av den fredsmässiga laboratorieorganisationen.
Departementschefen förklarade sig emellertid icke vara
övertygad om att en förstärkning borde åstadkommas på föreslaget sätt.
En realistisk planering borde därför utgå från ett mera begränsat program.

I nu föreliggande betänkande har de sakkunniga — med utgångspunkt
frän ett av medicinalstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1953 framlagt
förslag och efter samråd med rådet för skydd mot biologisk krigföring —
enligt meddelade direktiv till behandling upptagit frågan om en statlig
ekonomisk medverkan vid inrättande av bakteriologiska laboratorier i
Norrland.

För egen del vill departementschefen i detta sammanhang först framhålla,
att han nu liksom tidigare helt ansluter sig till de sakkunnigas av
remissinstanserna delade uppfattning, att tillgängliga laboratorieresurser
såväl personellt som materiellt är otillräckliga. Delta gäller redan i fredstid
och under relativt epidemifria år. Erfarenheterna från bl. a. paratyfusepidemien
1953 har ytterligare bestyrkt angelägenheten av en utbyggnad
av laboratorieorganisationen i olika hänseenden. Såsom de sakkunniga
anfört, är det emellertid förhållandevis väl sörjt för bakteriologiska
undersökningar i södra och mellersta Sverige, medan behovet av
resurser härför främst gör sig gällande i Norrland. Det erinras om att det
f. n. nordligast belägna, av medicinalstyrelsen godkända laboratoriet är
universitetets i Uppsala bakteriologiska institution. Vad detta betyder
i fråga om långa transporttider och därav följande reducerade eller helt
uteblivna möjligheter till säker diagnostik av översända prov anses icke
behöva ytterligare utvecklas. Departementschefen vill endast framhålla,
att inrättande av regionala laboratorier också i Norrland bör komma att
öka tillförlitligheten av undersökningsresultaten, medföra ett snabbare
omhändertagande av smittkällor och därav följande färre underhållsdagar
pa epidemisjukhusen samt öka förtrogenheten med de epidemiologiska
förhållandena inom upptagningsområdena.

Om det sålunda icke synes råda någon tvekan om behovet av en utbyggnad
av laboratorieorganisationen i Norrland, är därmed icke utan
vidare klart, att bidrag av statsmedel bör utgå till en sådan utbyggnad,
som i första hand tar sikte på det fredsmässiga behovet. Såsom de sak -

Statsutskottets utlåtande nr 4# år 1955

3

kunniga anfört torde det av bestämmelserna i sjukhuslagen och epidemilagen
få anses följa, att det i första hand bör ankomma på de kommunala
huvudmännen att svara för en ur enbart dessa synpunkter motiverad utbyggnad
av organisationen. En utbyggnad av laboratorieväsendet torde
även medföra minskade kostnader för huvudmännen genom färre underhållsdagar
på epidemisjukhusen. Emellertid måste det ur försvarsberedskapssynpunkt
vara ett riksintresse, att i Norrland bättre undersökningsmöjligheter
än f. n. står till förfogande. Bl. a. synes de stora krav på snabb
diagnostik, som under krig kommer att ställas på laboratorierna i händelse
av biologisk krigföring, nödvändiggöra en förstärkning av laboratorieorganisationen.
En tillfredsställande fredsmässig laboratorieorganisation är en
av förutsättningarna för ett verksamt skydd mot sådan krigföring. Ytterligare
framhålles, att svårigheterna att i ett beredskapsläge realisera hittills
uppgjorda evakueringsplaner av olika skäl måste bliva betydande. Ett
upprättande av regionala laboratorier i Norrland kommer därför att på ett
avgörande sätt förbättra beredskapsläget på det epidemiologiska området.
Garantier synes därigenom skapas för att en godtagbar beredskap därstädes
över huvud taget kommer till stånd. Med hänsyn härtill och till
den förbättring av beredskapsläget också för landet i övrigt, som därigenom
kommer att ernås, förordas, att statsbidrag får utgå till inrättande
av två bakteriologiska laboratorier i Norrland. Ur nu anförda synpunkter
torde därvid, såsom de sakkunniga anfört, särskilda skäl föreligga för inrättande
av sådana laboratorier i Umeå och Sundsvall, vilka avses skola
betjäna de i detta hänseende sämst ställda fyra nordligaste länen. Utöver
vad därutinnan tidigare anförts hänvisas till den särskilda promemoria,
som fogats till betänkandet och vars innehåll är av sådan natur, att en
redogörelse för densamma icke torde böra intagas i statsrådsprotokollet.
Det understrykes, att de skäl, som enligt vad nu anförts kan motivera statsbidrag
till uppförande av bakteriologiska laboratorier i nämnda båda städer,
är speciella. Ett ytterligare statligt engagemang vid en fortsatt utbyggnad
av ifrågavarande laboratorieorganisation bör sålunda enligt departementschefen
icke ifrågakomma. Därav följer, att departementschefen
icke anser tillräckliga skäl tala för statsbidrag till ett motsvarande laboratorium
i Östersund. Vissa skäl har däremot anförts för inrättande i anslutning
till garnisonssjukhuset i Boden av ett dylikt laboratorium. Frågan
därom anses emellertid, eftersom staten är huvudman för detta sjukhus,
icke böra behandlas i förevarande sammanhang utan i den ordning, som
gäller för utbyggnad av garnisonssjukhuset i övrigt.

Vad därefter angår frågan om konstruktionen av statsbidraget och
storleken av bidragsbeloppen har departementschefen i huvudsak ansett
sig kunna godtaga de sakkunnigas förslag och därtill anknutna villkor.
Statsbidrag föreslås sålunda utgå med 300 000 kronor för vartdera laboratoriet.
Därvid framhålles särskilt angelägenheten av att utrustningen i

4

Statsutskottets utlåtande nr år 1955

erforderlig utsträckning göres lättrörlig samt att — i den mån sådan
utrustning väljes, som icke utan svårighet kan transporteras — tillräcklig
reservutrustning hålles i beredskap. Vid anskaffande av denna utrustning
samt av de förbrukningsartiklar, som förutsättes skola hållas i lager, anses
samråd böra ske med medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd och
styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium. Vidare anses frågan
om den lämpligaste platsen för denna förrådshållning böra prövas i anslutning
till den revision av beredskapsplanläggningen på detta område,
som måste följa av nu framlagda förslag.

Laboratoriebyggnaden i Umeå har redan påbörjats och väntas stå färdig
under innevarande år, medan byggnadsarbetena i Sundsvall torde komma
att påbörjas först under senare hälften av samma år. Denna byggnad kan
därför beräknas bliva färdigställd först under hösten 1956. Med hänsyn
därtill förordas, att för ändamålet erforderlig medelsanvisning, 600 000
kronor, fördelas med lika belopp på ettvart av budgetåren 1955/56 och
1956/57.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen syftar Kungl.
Maj :ts förevarande förslag till en förstärkning av landets laboratorieorganisation
för humanmedicinskt ändamål. Härvid anses statsbidrag böra
utgå till inrättande av bakteriologiska laboratorier i Sundsvall och Umeå
främst emedan det ur försvarsberedskapssynpunkt är ett riksintresse, att
bättre undersökningsmöjligheter än de nuvarande står till förfogande i
Norrland.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning om angelägenheten
av att de vidsträckta områdena norr om Dalälven får tillgång
till bakteriologiska laboratorier med erforderliga personella och materiella
resurser. Utskottet, som beretts tillfälle taga del av den i statsrådsprotokollet
nämnda särskilda promemorian, anser vidare liksom departementschefen
att för en statsbidragsgivning i förevarande fall föreligger speciella
skäl, vilka inte bör få åberopas vid upprättande av liknande laboratorier
på andra håll. Ytterligare vill utskottet understryka departementschefens
uttalande, att frågan om inrättande av ett bakteriologiskt laboratorium i
anslutning till garnisonssjukhuset i Boden bör behandlas i den ordning,
som eljest gäller för utbyggnad av garnisonssjukhuset.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte heller
i övrigt givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag må på i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 februari 1955 angivna villkor
utgå till Västerbottens och Västernorrlands läns landsting
för inrättande av bakteriologiska laboratorier i Umeå
resp. Sundsvall;

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1955

5

b) till Inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier
i Norrland för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Stockholm den 11 mars 1955.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, fröken Andersson, herrar
Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson
och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,
Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström,
fröken Elmén, herrar Thapper, Birke, Onsjö, fru Ericsson i Luleå,
herrar Gustafsson i Skellefteå och Löfroth.