Statsutskottets utlåtande nr A6 år 1955
1
Kr 46
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om upptagande å riksstaten för
budgetåret 1955/56 av underskottet för luftfartsfonden.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1955, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för luftfartsverket vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels ock för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1955/56
upptaga ett underskott av 8 200 000 kronor.
Med skrivelse den 21 oktober 1954 har luftfartsstgrelsen framlagt förslag
till stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1955/56.
Styrelsen framhåller att ett av de viktigaste problemen i samband med
beräkningen av underskottet på luftfartsfonden för budgetåret 1955/56 varit
frågan, huruvida Halmsjöns flygplats skall tagas i bruk eller ej under budgetåret.
Planläggningen av arbetena på flygplatsen tog ursprungligen sikte
på att slutföra den första reducerade byggnadsetappen och att i begränsad
omfattning taga flygplatsen i bruk omkring den 1 oktober 1955. De anläggningar,
som beräknades vara färdiga till dess, var östvästbanan med en tillhörande
mindre s. k. taxibana, ett begränsat stationsområde, vissa provisoriska
stationsbyggnader, belysningsanläggningar för hög- och lågintensiva
ban- och inflygningsljus, ILS-anläggning samt viss annan navigatorisk utrustning
för angöring och närtrafikledning.
Flygplatsen har enligt föreliggande planer avsetts att i detta skick utgöra
alternativflygplats för Bromma flygplats vid sådana väderleksförhållanden,
som tillfälligt gör det omöjligt att använda sistnämnda flygplats. Halmsjöfältet
skulle emellertid härutöver även kunna användas såsom reservflygplats,
om större reparationsarbeten under kortare eller längre tid hindrade
den normala trafiken på Bromma flygplats. Avsikten har ävenledes varit att
till Halmsjöns flygplats överföra viss övnings- och skolflygningsverksainhet,
särskilt med trafikflygplan. Vidare skulle flygplatsen utgöra beredskapsflygplats,
därest en av krig eller krigsfara föranledd avspärrning av landet
medförde särskilt försvårade trafikförhållanden. Slutligen skulle den även
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 46
2
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955
utgöra reservflygplats för det fall, att flygplantyper, som av tekniska skäl
icke lämpligen kunde trafikera Bromma flygplats, skulle komma att användas
i trafiken på Sverige inom de närmaste åren.
Med hänsyn till bl. a. anförda synpunkter säger sig luftfartsstyrelsen för
sin del ha stannat för att icke taga flygplatsen i bruk under budgetåret
1955/56. Styrelsen har räknat med att större klarhet skall kunna ernås
under det närmaste året beträffande den slutgiltiga lösningen av Stockholms
flygplatsfråga i stort samt om takten i det fortsatta ^byggnadsarbete! vid
Halmsjöns flygplats.
Styrelsen föreslår vidare (s. 4 i propositionen) vissa redovisningstekniska
omläggningar, innebärande bl. a. att investeringar av kortfristigare natur
och kapitalutgifter om i varje särskilt fall högst 10 000 ler. skall finansieras
över driftkostnadsstaten.
Styrelsen erinrar om att från luftfartsverkets stat f. n. utgår ersättning
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) för väderlekstjänst
åt luftfarten med ett belopp motsvarande belastningen å institutets
anslag till Väderlekstjänst för luftfarten samt en tredjedel av belastningen
å anslagen till Aerologiska stationer och Bidrag till väderleksstationer på
Grönland och i Nordatlanten. Under de senaste åren har uppstått viss tveksamhet,
huruvida de två senare utgiftsposterna numera är av den natur, att
de i fortsättningen bör belasta den civila luftfarten. Styrelsen har emellertid
hitintills icke varit beredd att framlägga något förslag i frågan.
SMHI har nu emellertid i sina petita för budgetåret 1955/56 anfört, att de
aerologiska mätningarna synes äga synnerlig betydelse icke blott för lufttrafiken
utan än mer för den allmänna väderlekstjänstens arbete. Mätningarnas
resultat kommer därför otvivelaktigt i stor utsträckning -— förutom
den civila luftfarten — en mängd olika näringsgrenar till godo. På grund
härav har institutet ifrågasatt, om icke tiden kunde anses mogen att helt
överföra kostnaderna för de aerologiska stationerna till institutets anslag,
varigenom alltså debitering å luftfartsfonden med en tredjedel av kostnaderna
ej längre skulle ifrågakomma. En sådan bokföringsmässig omläggning
synes nu motiverad med hänsyn till att väderleksutsikterna i deras allmänna
form ställes till de olika näringsgrenarnas förfogande utan särskild kostnad.
Luftfartsstyrelsen ansluter sig i utlåtande den 7 oktober 1954 över institutets
förslag till detta och anför, att utvecklingen efter hand onekligen lett
därhän, att det knappast kan anföras bärande skäl för att fortsätta med
den bokföringsmässiga uppdelningen av kostnaderna för de aerologiska stationerna
mellan SMHI och luftfartsverket. Vid beräkningen av underskottet
å luftfartsfonden för budgetåret 1955/56 har styrelsen därför icke medräknat
dessa kostnader.
Slutligen erinrar styrelsen om att Halmstads stad år 1933 gentemot Kungl.
Maj :t och kronan förband sig att ställa visst område till förfogande för en civil
flygplats, som skulle anordnas med bidrag av statsmedel. Om staden önskade
förfoga över flygplatsen för sådant ändamål, som utgjorde hinder för
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955
3
dess användning för luftfartsändamål, skulle staden enligt avtalet vara skyldig
att antingen återbetala de statsmedel, som uppburits för flygplatsens ordnande
eller ock iordningställa annat område. År 1938 godkände väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i egenskap av dåvarande luftfartsmyndighet flygplatsen
för allmänt bruk. Luftfartsstyrelsen meddelar nu, att styrelsen efter framställning
av staden genom beslut den 21 oktober 1954 medgivit, att flygplatsen
får nedläggas fr. o. m. den 1 januari 1955 mot att staden återbetalar
det statsbidrag som utgått. Nedläggandet kommer icke att innebära någon
nämnvärd minskning i luftfartsverkets utgifter för de s. k. småflygplatserna.
I särskild skrivelse den 21 oktober 1954 har luftfartsstyrelsen föreslagit
vissa ändringar i personalförteckningen för luftfartsverket. Styrelsen har
därvid ånyo fört fram de förslag, som redovisades i 1954 års statsverksproposition,
nämligen dels att en revisor stjänst i lönegraden Ce 25 skall överföras
till ordinarie stat i samma lönegrad, dels att i samband därmed en
byråsekreterartjänst i Ca 25 skall överföras till övergångsstat samt dels att
två kontoristtjänster i lönegraden Ca 13 å styrelsens kanslibyrå skall utbytas
mot två kansliskrivartjänster i Ca 15.
Styrelsen har vidare i detta sammanhang upptagit frågan om vissa förändringar
i personalförteckningen, som blir följden av en överföring av
viss radiopersonal från televerket till luftfartsverket (s. 6 och 7 i propositionen).
Efter en avvägning av de olika medelsbehoven samt under beaktande åt
den begränsning, som med hänsyn till det statsfinansiella läget är erforderlig,
har styrelsen uppgjort följande preliminära beräkning av inkomster och
utgifter under budgetåret 1955/56. De beräknade inkomsterna samt utgifterna
enligt den fastställda staten för innevarande budgetår har medtagits
som jämförelse.
Inkomster.
1. Hyror och arrenden.....
2. Trafikinkomster .......
3. Besiktningsavgifter m. in
4. Diverse inkomster .....
Summa
Utgifter
t. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.......
2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.....
3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .
4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader
5. Underhåll m. m. av flygplatser.......
6. Hyres- och arrendeavgifter in. in......
1954/55 1955/56
tusental kronor
1660 |
1 800 |
2 800 |
3 000 |
200 |
200 |
440 |
400 |
5 1001 |
5 400 |
1 830 |
1 940 |
305 |
310 |
3 480 |
3 590 |
362 |
350 |
1 100 |
1 410 |
140 |
140 |
I fjolårets statsverksproposition beräknades inkomsterna för 1954/55 till 4 400 000 kr.
4 Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955
1954/55 1955/56
tusental kronor
7. Underhåll och drift av radioanläggningar............ 2 130 2 250
8. Underhåll och drift av teleutrustning................ 690 680
9. Utgifter för väderlekstjänst ........................ 1 320 1 290
10. Sveriges bidrag till ICAO m. in....................... 450 420
11. Pensionskostnader ................................ 60 70
12. Diverse utgifter .................................. 65 80
13. Avsättning till värdeminskningskonto................ 800 870
Summa 12 732 13 400
Underskott 7 632 8 000
Beträffande de närmare upplysningar angående beräkningen av de skilda
inkomst- och utgiftsposterna som i anslutning härtill lämnats av styrelsen
torde få hänvisas till propositionen (s. 9—11). Styrelsen har slutligen hemställt,
dels att för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1955/56 måtte
upptagas ett underskott av 8 000 000 kronor,
dels att i luftfartsverkets personalförteckning måtte uppföras befattningar
såsom revisor i lönegraden Ca 25, kansliskrivare i lönegraden Ca 15 samt
därjämte befattningar såsom radiokommissarie i Ca 22 och Ca 20, förste
radiotelegrafist i Ca 18 och radiotelegrafist i Ca 16,
och dels att till övergångsstat måtte överföras en å personalförteckningen
upptagen tjänst såsom byråsekreterare i Ca 25.
Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits au statskontoret (s.
11—13).
Departementschefen har anfört följande.
Den preliminära stat för budgetåret 1955/56, som luftfartsstyrelsen nu
framlagt, slutar på en utgiftssumma av 13,4 milj. kr. Förslaget innebär,
att styrelsen i förhållande till den för innevarande år fastställda staten räknat
med en ökning av utgifterna med ca 670 000 kr. ökningen är ett saldo
av beraknade minskningar i utgifterna för vissa ändamål och ökningar
tor andra. Bland de förra må nämnas, att styrelsen föreslagit, att något bidrag
till kostnaderna för de aerologiska stationerna icke längre skall upptagas
i staten. Bidraget har hittills utgått med en tredjedel av dessa kostnader-
Av de ökningar a andra sidan, som beräknats för olika utgiftstitlar,
ar 200 000 kr. på titeln Underhåll av flygplatser m. in. att hänföra till viss
omläggning av bokföringen. Styrelsen föreslår nämligen, att investeringar
aY nnnrt,friStl,gay,e natur och kapitalutgifter om i varje särskilt fall högst
10 000 kr. skall finansieras över driftkostnadsstaten, vilket beräknas öka
driftsutgifterna med ca 100 000 kr. per år. Vidare förordar styrelsen en
•ntf°Ve-gång 1111 bruttoredovisning av vissa delar av verksamheten,
vilket för nasta budgetår leder till en samtidig ökning av både inkomster
och utgifter med ca 100 000 kr. Därutöver beror kostnadsstegringen i huvudsak
på att flygplatsunderhållet, varunder vinterfälthållningen faller beraknas
oka med 110 000 kr., avlöningskostnaderna av skäl, som jag i det
j C kon?mer att beröra, med sammanlagt 220 000 kr., underhåll och
drift av radioanläggningar med 120 000 kr., och avsättningen till värde
-
Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955
5
minskningskontot, vars förändring står i nära samband med omfattningen
av den pågående investeringsverksamheten, med 70 000 kr.
Statskontoret har yttrat sig över styrelsens beräkningar och därvid föreslagit
bl. a., att luftfartsverket alltjämt skall svara för en tredjedel av kostnaderna
för de aerologiska stationerna. Jag är ense med statskontoret om
att ifrågavarande anordning bör bibehållas. I annat sammanhang har jag
lörordat, att anslaget för dessa stationer på sjätte huvudtiteln för nästa
budgetår skall upptagas till 563 400 kr. Om man utgår från den av styrelsen
beräknade totala utgiftssumman, innebär ändringen sålunda, att summan
skulle behöva ökas med ca 190 000 kr. till ca 13,6 milj. kr.
De beskärningar statskontoret förordat betingas väsentligen av eu jämförelse
mellan utfallet av luftfartsverkets driftkostnadsstat för 1953/54 och
det nu framlagda preliminära förslaget till stat för 1955/56. Ämbetsverket
har därvid kommit till att en minskning av utgifterna med netto 225 000 ky.
skulle vara möjlig. Tar man hänsyn till att denna nettominskning uppnåtts,
sedan bidraget till de aerologiska stationerna återförts till driftkostnadsstaten,
innebär statskontorets beräkningar en reell beskärning av utgiftssumman
med ca (190 000 -f- 225 000) 415 000 kr. Kmot dessa beräkningar
har emellertid luftfartsstyrelsen i skrivelse den 24 november 1954
och ytterligare under hand anfört sådana invändningar, att jag anser det
tvivelaktigt, huruvida beskärningarna kan vidtagas utan att effekten blott
blir, att olika på staten upptagna utgiftstitlar måste överskridas. Därtill
kommer, att vissa ytterligare utgifter utöver dem, som styrelsen nu preciserat,
kan tillkomma, därest pågående förhandlingar mellan staten och Stockholms
stad rörande användningen av Bromma flygplats skulle leda till att en
planering för en fortsatt utbyggnad av Halmsjöns flygplats kommer till
stånd. Styrelsen har vidare erinrat om att den ännu icke kunnat taga ställning
till de merkostnader, som för luftfartsverkets del kommer att uppstå genom
den allmänna sjukförsäkringen. Jag förordar därför, att verkets driftsutgifter
tills vidare förutsättes komma att uppgå till ca 13,6 milj. kr. och
att det får ankomma på Kungl. Maj :t, när luftfartsverkets driftkostnadsstat
för nästa budgetår definitivt skall fastställas, att med hänsyn till det
då beräknade utfallet av innevarande budgetårs stat och den bättre kännedom
om tillkommande kostnader, som då kan ha erhållits, närmare pröva
de på staten upptagna utgiftsposterna.
Vid beräkningen av kostnaderna för nästa budgetår har styrelsen förutsatt
en viss kostnadsstegring till följd av löneklassuppflyttningar, befordringar
enligt reglerad befordringsgång, ökat personalbehov vid olika flygplatser
på grund av trafikens utveckling, in. in. Därjämte har emellertid
styrelsen även räknat med en personalförstärkning, omfattande en ingenjör
i högst lönegrad 25 för det administrativa arbetet med verkets numera
betydande park av fordon och motorredskap, en arkitekt med lön motsvarande
högst lönegrad 29 för projekteringsverksamheten samt en kvalificerad
ingenjör vid luftfartsinspektionen i lägst lönegrad 29. Jag har med
hänsyn till de ekonomiska fördelar, som anställandet av de två förstnämnda
tjänstemännen kommer alt innebära, och med hänsyn till det oundgängliga
rekryteringsbehovet vid luftfartsinspektionen ansett mig böra tillstyrka
denna personalökning. I vad gäller anställningsvillkoren förutsätter jag därvid,
att den föreslagna arkitekten för projekteringsverksamheten tills vidare
engageras mot arvode.
Styrelsen har erinrat om att 1950 års överenskommelse med telestyrelsen
om lån av personal för den radiotekniska tjänsten för luftfarten upphör
att gälla den 30 juni 1955. Med anledning därav har överläggningar pågått
6
Statsutskottets utlåtande nv 46 år 1955
mellan styrelserna om hur de förhållanden, som regleras av överenskommelsen,
skall ordnas i framtiden. Styrelserna har enats om att överenskommelsen
icke bör prolongeras. Den personal, som luftfartsstyrelsen framdeles
behöver för den radiotekniska tjänsten, skall i stället ställas till förfogande
genom att den definitivt överföres från televerket till luftfartsverket. Det
är ännu icke klart, vilka tjänster som omföringen kan komma att gälla,
men luftfartsstyrelsen räknar med att högst följande antal tjänster torde
ifrågakomma, nämligen 1 radiokommissarie i Ca 22, 1 radiokommissarie i
Ca 20, 5 förste radiotelegrafister i Ca 18 och 30 radiotelegrafister i Ca 16.
Styrelsen föreslår, att befattningar med dessa tjänstebeteckningar skall
upptagas på luftfartsverkets personalstat. Då överföringen innebär, att motsvarande
antal tjänster utgår ur televerkets personalstat, har jag icke något
att erinra mot att den vidtages och förutsätter, att det får ankomma på
Kungl. Maj :t att besluta om den definitiva reglering av nu berörda personalfrågor,
som luftfarts- och telestyrelserna framdeles kan komma att föreslå.
Övriga av styrelsen och personalorganisationerna föreslagna ordinariesättningar
och ändringar av luftfartsverkets personalförteckning har jag
icke ansett mig kunna tillstyrka.
Efter att i frågan ha hört riksräkenskapsverket har jag icke något att
erinra mot styrelsens förslag, att kortfristiga investeringar och kapitalutgifter
om i varje särskilt fall högst 10 000 kr. må kunna omedelbart avskrivas
genom att de utgifter av denna art, som kan komma i fråga, bestrides
från driftkostnadsstaten.
I förhållande till de beräkningar, som lades fram hösten 1953, räknar
styrelsen nu med att luftfartsfondens inkomster under innevarande budgetår
skall öka med ca 0,7 milj. kr. till 5,1 milj. kr. För nästa budgetår förutser
styrelsen en ytterligare ökning till 5,4 milj. kr. Med utgångspunkt från den
av mig förutsatta utgiftssumman om 13,6 milj. kr. skulle därmed underskottet
på luftfartsfonden under nästa budgetår preliminärt kunna beräknas
till ca 8,2 milj. kr. På riksstaten för innevarande budgetår är underskottet
upptaget till 8,3 milj. kr.
Utskottet. I riksstaten för innevarande budgetår har luftfartsfondens underskott
upptagits till ett belopp av 8,3 milj. kr. Enligt Kungl. Maj:ts förevarande
förslag väntas underskottet för nästa budgetår komma att nedgå
till 8,2 milj. kr. Inkomsterna ha därvid förutsetts komma att belöpa
sig till den av luftfartsstyrelsen angivna summan av 5,4 milj. kr., medan
utgifterna uppräknats med ca 190 000 kr. till ca 13,6 milj. kr., beroende
på att departementschefen icke ansett sig kunna godtaga ett av styrelsen
framlagt förslag, att något bidrag till kostnaderna för aerologiska
stationer icke längre skall upptagas i driftkostnadsstaten. Beträffande styrelsens
personalorganisation har departementschefen tillstyrkt viss förstärkning,
omfattande dels en ingenjör i högst lönegrad 25 för det administrativa
arbetet med verkets park av fordon och motorredskap, dels en arkitekt
i arvodesställning för projekteringsverksamheten, dels ock en ingenjör i
lägst lönegrad 29 vid luftfartsinspektionen. Departementschefen har vidare
förordat, att den personal för den radiotekniska tjänsten för luftfarten som
hittills lånats från telestyrelsen skall överföras till luftfartsverkets personalstat.
Statsutskottets utlåtande nr 46‘ år 1955
7
Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat
har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer
således,
I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för luftfartsverket uppföra tjänster som radiokommissarie
i Ca 22 och Ca 20, förste radiotelegrafist i Ca 18
samt radiotelegrafist i Ca 16;
II. att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1955/56 upptaga ett underskott av 8 200 000 kr.
Stockholm den 8 mars 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Oh lön, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Pålsson,
Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Persson,
Thun och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Svensson i Ljungskile,
Åkerström, Staxäng, Jansson i Kalix, Wedén, Onsjö, Löfroth och Andreasson.