Nr 43—45

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1955/56 under statens allmänna fastighetsfond
m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Nybyggnad vid Frescati för Sveriges geologiska undersökning m. m.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten (bilaga
31, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 4 januari 1955) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 400 000
kronor.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats 1 610 000 kronor,
varav 1 525 000 kronor avsågs för uppförande av eu nybyggnad för
geologiska undersökningens laboratorier samt 85 000 kronor för modernisering
av panncentralen vid naturhistoriska riksmuseet.

Byggnadsföretaget torde komma att påbörjas hösten 1955, varvid lokalerna
skulle vara färdiga för inflyttning under år 1957. Det har ansetts praktiskt,
att viss fast inredning — vägg- och golvfasta skåp, hyllor, laboratoriebord
m. m. — inmonteras i samband med byggnadsarbetena. Byggnadsstyrelsen
har i samråd med geologiska undersökningen planerat denna inredning,
som vad beträffar den nya laboratoriebyggnaden kostnadsberäknas till
350 000 kronor. I samband med uppförandet av denna byggnad skall en sal
i museivåningen inom geologiska undersökningens nuvarande lokaler inredas
till bibliotek. Härvid bör som fast inredning anskaffas mera praktiska
och utrymmesbesparande hyllor än de som finns i det nuvarande biblioteket.
Kostnaderna för den fasta inredningen i biblioteket har av byggnadsstyrelsen
beräknats till 50 000 kronor.

För fast inredning erfordras sålunda (350 000 50 000 =0 400 000 kro nor.

Departementschefen tillstyrker förslaget.

1 llihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 43—45

2

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

Utskottet tillstyrker, att föreslagen fast inredning anskaffas i samband
med den beslutade nybyggnaden och har icke något att erinra mot kostnadsberäkningarna.
Frågan om anslag för den lösa inredningen är icke nu
aktuell.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad vid Frescati för Sveriges
geologiska undersökning m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa
ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

2:o) Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 2—4) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 260 000 kronor.

För ändamålet har anvisats investeringsanslag — senast för budgetåret
1953/54 — å sammanlagt 8 713 000 kronor, frånsett ett belopp av 1 175 000
kronor för visst markförvärv.

Kostnaderna beräknades enligt 1950 års prisläge till 6 225 000 kronor. Med
utgångspunkt från 1952 års prisläge har kostnaderna angivits till 8 713 000
kronor. Efter samråd med flygtekniska försöksanstalten beräknar byggnadsstyrelsen
nu en slutkostnad för anläggningen av 10 973 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att till utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten
för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av (10 973 000 —
8 713 000 =) 2 260 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att kostnaderna för uppförande av den
supersoniska vindtunnelanläggningen vid flygtekniska försöksanstalten har
— även frånsett förändringarna i prisläget — blivit högre än vad som förutsetts.
Man har hittills saknat erfarenheter av anläggningar av detta slag,
varför det ställt sig mycket svårt att på förhand göra en närmare kostnadsberäkning.
Det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet synes departementschefen
böra godtagas och ett investeringsanslag av 2 260 000 kronor anvisas
för nästa budgetår.

Utskottet. Kostnaderna för uppförande av vindtunnelanläggningen ha,
frånsett förändringarna i prisläget, blivit större än vad som förutsetts. Den
inträffade fördyringen synes utskottet dock vara tillfredsställande förklarad,
varför utskottet vill tillstyrka den nu äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 2 260 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

3

Statens utlåningsfonder

3:o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 4, s. 4—9) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Spetz m. fl. (I: 65) och den andra inom andra kammaren av
herr Edberg m. fl. (II: 89), hemställts, att riksdagen måtte till statens lånefond
för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 8 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 65.

Nämnden för statens lånefond för den mindre skeppsfarten hemställer i
skr. 14/9 1954, att fondens kapital ökas med minst 10 000 000 kronor och i
skr. 14/12 1954 att fondkapitalet ökas med ytterligare 10 000 000 kronor
eller sålunda med sammanlagt 20 000 000 kronor.

Sveriges segelfartygsförening hemställer, att för fonden avsättes 3 000 000
kronor att användas till lån uteslutande för fartyg om högst 400 dödviktston,
att eventuellt överskjutande disponibelt belopp överföres till Svenska skeppshypotekskassan
samt att ny styrelse för fonden utses.

Den låneverksamhet, som bedrivs med anlitande av statens lånefond för
den mindre skeppsfarten, är avsedd att främja en förnyelse av beståndet
av fartyg i storleksklassen upp till 500 bruttoton. Detta är påkallat såväl ur
rena sjöfartssynpunlder som av beredskapsskäl.

Lånefondens kapital har under senare år undergått en betydande ökning.
Sålunda har kapitalet, som vid slutet av år 1939 nedsattes till 1,5 milj. kronor
och som ända fram till år 1950 uppgick till detta belopp, efter sistnämnda
år ökats med 8,5 milj. kronor och utgör alltså f. n. 10 milj. kronor. Det
lånebehov, som ansetts böra tillgodoses från fonden, har emellertid stigit till
ännu större belopp. Som följd härav har icke blott kapitalet numera helt
tagits i anspråk utan även därutöver lån beviljats — visserligen med förbehåll
beträffande tillgången på medel — å tillhopa i runt tal 8 milj. kronor.
Vidare har låneärenden avseende ett sammanlagt belopp av drygt 6 milj.
kronor måst bordläggas. Under åberopande härav har nämnden hemställt
om en förstärkning av fonden med 20 milj. kronor.

Kommerskollegium och utredningen angående aktuella spörsmål berörande
det mindre och medelstora tonnaget tillstyrker, att lånefonden förstärks
med 10 milj. kronor. Fullmäktige i riksbanken anför, att de i och för sig
icke har något att erinra mot att eu kapitalökning sker med nämnda belopp.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anser, att en ökning av fondens kapital
med 10 milj. kronor icke kan tillstyrkas i rådande statsfinansiella läge med

4

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

föreliggande mycket stora statliga lånebehov. Fullmäktige finner lämpligt att
frågan om fondens ställning och villkoren för utlåning från densamma omprövas
i samband med arbetet inom utredningen angående aktuella spörsmål
berörande det mindre och medelstora tonnaget. I avvaktan härpå bör
enligt fullmäktiges mening något ytterligare kapitaltillskott till fonden i
princip icke beviljas. Fullmäktige vill dock icke motsätta sig att ett mindre
belopp, förslagsvis 2 milj. kronor, nu tillföres fonden för tillgodoseende i
första hand av det med segelfartygsföreningens framställning åsyftade ändamålet.
Fn reservant inom fullmäktige anser, att fullmäktige bort tillstyrka
ett till 5 milj. kronor begränsat kapitaltillskott till fonden för att tillgodose
redan beviljade lån.

Statskontoret finner, att med ställningstagandet till båda framställningarna
bör anstå till dess pågående utredningar slutförts. Ämbetsverket har
dock intet att erinra mot att behållningen i rederilånefonden, i runt tal
810 000 kronor, redan nu överföres till lånefonden för den mindre skeppsfarten.

Departementschefen framhåller, att av det anförda och vad som framkommit
vid remissbehandlingen torde framgå, att en ökning av fondkapitalet är
motiverad. Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i
fråga om utgifter för investeringar och i avvaktan på resultatet av utredningen
om det mindre och medelstora tonnaget anser departementschefen
sig emellertid icke kunna tillstyrka en så kraftig förstärkning av fonden som
nämnden föreslagit. I anslutning till vad som anförts av fullmäktige i riksgäldskontoret
finner departementschefen sig i stället böra förorda, att fonden
tillförs ett ytterligare belopp av 2 milj. kronor. Erforderliga medel synes
böra anvisas över riksstaten. Medelsanvisningen bör enligt departementschefen
ske för nästa budgetår. Departementschefen påpekar i detta sammanhang,
att det icke synes lämpligt att — särskilt ej i den omfattning som skett
— lån ens preliminärt beviljas från fonden till större belopp än den aktuella
medelstillgången medger.

Såsom framgår av vad nyss anförts kan lån från fonden utlämnas för
fartyg upp till 500 bruttoton. Under senare år synes de beviljade lånen företrädesvis
ha avsett fartyg i närheten av denna övre gräns. Enligt segelfartygsföreningens
mening har detta inneburit ett missgynnande av det
mindre tonnaget i egentlig bemärkelse, varmed föreningen avser fartyg med
en lastförmåga upp till 400 dödviktston. Det har emellertid vid remissbehandlingen
framkommit, att antalet låneansökningar beträffande dylika
fartyg varit förhållandevis ringa och att nämnda ansökningar i samtliga fall
beviljats av nämnden. Det synes departementschefen vidare sannolikt att
även andra omständigheter än bristande låneinöjligheter föranlett den mindre
gynnsamma utvecklingen beträffande de minsta fartygen. Då samtidigt enligt
departementschefens mening knappast vägande skäl förebragts för att
undandraga det något större tonnaget — fartyg upp till 500 bruttoton —
det stöd som ligger i förevarande lånemöjlighet, anser departementschefen
sig icke kunna tillstyrka en av segelfartygsföreningen gjord framställning om

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

5

ändrade riktlinjer för utlåningen från fonden. Departementschefen är ej heller
f. n. beredd förorda, att viss del av den kapitalförstärkning, fonden kan
komma att erhålla, avsätts för lån uteslutande eller i första hand till fartyg
av viss mindre storlek. I det nu inträdda läget, som innebär att en väsentlig
del av det redovisade lånebehovet ej kan tillgodoses inom ramen för den
fondförstärkning, departementschefen nyss förordat, kan det emellertid enligt
departementschefen förtjäna att övervägas, huruvida icke disponibla
medel i fonden bör utnyttjas i första hand för sådana låneansökningar, där
av omständigheterna framgår att finansieringen icke kan ordnas på andra
vägar. Om riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det, framhåller
departementschefen, iå ankomma på Kungl. Maj:t alt, i avbidan på den
pågående utredningens slutförande och prövningen av dess förslag, meddela
erforderliga bestämmelser i den riktning departementschefen nyss antytt.

Vad angår lånenämndens sammansättning torde, framhåller departementschefen,
Kungl. Maj :t, sedan utredningen slutförts, få tillfälle pröva,
om det kan vara anledning att genom tillsättande av ytterligare någon ledamot
eller på annat sätt förstärka nämnden.

Utskottet. På därom av Kungl. Maj :t gjord framställning medgav föregående
års riksdag, att till statens lånefond för den mindre skeppsfarten finge
från rederilånefonden överföras ett belopp av 2,5 miljoner kronor.

Frågan om ytterligare medel till lånefonden har nu aktualiserats. Utskottet,
som tidigare vid flera tillfällen understrukit betydelsen ur såväl sjöfartssom
beredskapssynpunkt av det mindre och medelstora tonnaget, anser angeläget,
att åt nämnden för statens lånefond för den mindre skeppsfarten
beredes möjlighet till fortsatt låneverksamhet. Av vad i ärendet upplysts
torde framgå, att en förstärkning av lånefonden är motiverad.

I fråga om förstärkningens storlek råda delade meningar mellan remissmyndigheterna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår ett kapitaltillskott
av 2 miljoner kronor, under det att fullmäktige i riksbanken och kommerskollegium
anse ett belopp av 10 miljoner kronor motiverat. Statskontoret
uttalar den uppfattningen, att med ställningstagandet till den av lånenämnden
gjorda framställningen bör anstå till dess pågående utredningar angående
dels aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora tonnaget,
dels möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget in. m. slutförts.

Utredningen om det mindre och medelstora tonnaget har numera slutförts
och är för närvarande föremål för remissbehandling. Utredningen har framlagt
förslag till vittgående förändringar beträffande ifrågavarande tonnage.
Oaktat lånenämndens kapitalbehov är stort, anser utskottet dock icke lämpligt
att, innan statsmakterna ha tagit ställning till dessa förslag, förorda
sådana avsevärda anslagshöjningar, som innefattas i den av nämnden gjorda
framställningen och i det motionsvis gjorda yrkandet.

Såsom i det föregående redan nämnts medgav 11154 års riksdag, alt till nu

6

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

ifrågavarande lånefond finge överföras 2,5 miljoner kronor från rederilånefonden.
Riksdagen bemyndigade samtidigt Kungl. Maj :t att, därest det skulle
visa sig att ytterligare kapitaltillskott erfordrades, av behållningen i rederilånefonden,
i den mån denna fond det medgåve, överföra ytterligare det
belopp, som kunde befinnas erforderligt.- Statskontoret har nu framhållit, att
denna behållning uppgår till i runt tal 810 000 kronor. Utskottet anser, att
behållningen bör överföras till lånefonden för den mindre skeppsfarten.

Av ärendet framgår, att en väsentlig del av det redovisade lånebehovet ej
kan tillgodoses inom ramen för den av Kungl. Maj :t föreslagna fondförstärkningen.
Med anledning härav finner utskottet i likhet med departementschefen
det böra övervägas, -huruvida icke disponibla medel i fonden
böra utnyttjas i första hand för sådana låneansökningar, där av omständigheterna
framgår att finansieringen icke kan ordnas på andra vägar. En sådan
anordning bör dock, såsom departementschefen även antytt, endast interimistiskt
gälla i avvaktan på-statsmakternas slutliga ställningstagande till
det av förenämnda utredning om det mindre och medelstora tonnaget framlagda
förslaget. Utskottet förväntar, att förslag i anledning av utredningen
förelägges nästa års riksdag.

På i det föregående anförda skäl är utskottet icke nu berett att föreslå
större ökning av fondkapitalet än 2 miljoner kronor. Utskottet biträder alltså
Kungl. Maj :ts förslag, varav följer att de i ämnet väckta motionerna avstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 65 och II: 89, till Statens lånefond
för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1955/56
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Fonden för förlag till statsverket

4:o) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i
Västerbottens län. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 10—13)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 1 920 000 kronor.

Kommerskollegium hemställer, att under anslaget för nästa budgetår anvisas
1 920 000 kronor. Som motiv härför anföres bl. a. följande.

För tillredningsarbeten i Adak- och Lindsköldsgruvorna beräknas ett medelsbehov
av 300 000 kronor. Av anslaget för innevarande år är ett belopp
av 155 000 kronor avsett för vissa undersökningar i Adakgruvan. Sistnämnda
belopp har befunnits böra disponeras för andra angelägna ändamål i
samband med legodriften, varför medel till undersökningarna nu begärs för
nästa budgetår. Med ledning av erfarenheterna från tidigare år har behovet
av medel för komplettering av anläggningar och utrustning uppskattats till
350 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955 "

För en tillbyggnad av Folkets hus i Adakgruvans samhälle beräknas en
kostnad av 75 000 kronor. I tillbyggnaden skulle inrymmas en större lokal
för gymnastik och bordtennis m. in., omklädnadsrum samt förrådslokaler
för utom- och inomhusidrott. Kollegium anser att de föreslagna nya lokalerna
skulle medföra en värdefull förbättring av de knappa möjligheterna till
fritidssysselsättning för befolkningen och att kronan i egenskap av ägare till
legodriftsgruvorna bör påtaga sig kostnaden för tillbyggnaden.

Återstoden av de äskade medlen eller (1 920 000 — 300 000 — 155 000
350 000 — 75 000 =) 1 040 000 kronor avses för närmare undersökningar av
vissa nya malmfynd inom Adakfältet. Av det för ändamålet erfordeiliga
beloppet utgör 240 000 kronor driftkostnader för två borrmaskiner, som användes
för arbeten inom Adakfältet av Sveriges geologiska undersökning.
Sistnämnda arbeten utförs enligt kollegium i exploateringssyfte och bör
därför liksom tidigare bekostas från förevarande anslag. I övrigt anför kollegium
beträffande behovet av medel till undersökning av nya malmfyndigheter
sammanfattningsvis följande.

Efter att ha framhållit att hittills bedrivna undersökningar givit vid handen
att förut icke kända malmtillgångar finns vid Brännmyran, ca 1 500
meter från Adakgruvan, och i Lindsköldsgruvans fortsättning på djupet,
finner kollegium angeläget att snarast undersöka tillgångarnas brytvärdhet.
Kostnaderna för de planerade undersökningarna — vilka måste bedrivas
under jord -—- beräknas preliminärt till ca 2 000 000 kronor för fyndigheten
vid Brännmyran och 800 000 kronor för Ländsköldsmalinen. Avsikten
är att börja med undersökningen av sistnämnda malmtillgång.

Departementschefen framhåller för egen del följande.

I överensstämmelse med vad som anfördes i 1954 års statsverksproposition
vid anmälan av frågan om medelsanvisning till legodriften för innevarande
budgetår (bil. 31, p. 6) bör under förevarande anslag äskas medel
för sådana investeringar, som erfordras för att legodriften skall kunna fortgå
i oförändrad omfattning, så länge nu kända malmtillgångar det medger.
Vidare bör, likaledes i enlighet med vad tidigare anförts, medel avses för
geologiska undersökningar i syfte att utröna eventuell förekomst av malmtillgångar,
som är belägna invid de nu bearbetade fyndigheterna och som
bör tillgodogöras i anslutning till gruvdriften i övrigt.

Kommerskollegiets medelsäskanden för nästa budgetår avser i stort sett
nu nämnda ändamål. Detta gäller dock icke beträffande kollegiets hemställan
om medel för uppförande av lokaler för gymnastik och idrott in. m.
i anslutning till det redan befintliga Folkets hus i Adaksgruvans samhälle.
Departementschefen finner syftet med framställningen i denna del behjärtansvärt
och förordar, att det begärda bidraget beviljas och medel därtill
anvisas under förevarande anslag. Departementschefen förutsätter, att kollegium
tillser, att byggnadsföretaget planeras och utföres på ett ändamålsenligt
sätt samt att statens kostnader för detsamma hålles inom det beräknade
beloppet av 75 000 kronor.

Beträffande de planerade undersökningarna av vissa nya malmfyndigheter
— för vilka ett förhållandevis stort belopp beräknats — utgår de -

8

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

partementschefen från att större kostnader icke nedläggs än som kan anses
försvarligt med hänsyn till de vid varje tidpunkt förväntade möjligheterna
att bearbeta tillgångarna med en skälig grad av lönsamhet. Självfallet bör
enligt departementschefen vissa i anslutning härtill av kollegium berörda
sociala och försörjningsmässiga synpunkter beaktas.

Såsom förutsattes vid behandlingen av frågan om anslag för nästa budgetår
till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning (X ht, p. 24) bör
enligt departementschefen medel till driftkostnaderna för två undersökningen
tillhörande borrmaskiner anvisas under förevarande anslag.

Kollegiets beräkning av medelsbehovet å förevarande anslag för nästa budgetår
föranleder icke heller i övrigt någon erinran från departementschefens
sida. Alltså tillstyrker departementschefen, att anslaget i enlighet med
kollegiets förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1 920 000
kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att medel i av departementschefen
angiven omfattning anvisas för uppförande av föreslagna lokaler för gymnastik
och idrott m. m. i Adakgruvans samhälle. Medelsäskandena i övrigt,
som i stort sett avse ändamål, som enligt 1954 års riksdagsbeslut i ämnet
skola bekostas av förevarande anslag, tillstyrkas jämväl av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för legodriften
vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län för
budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 1 920 000
kronor.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

5:o) Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 13—15) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 800000 kronor.

För anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning samt i anslutning
härtill ett bombskyddat lagerrum för torrgods har hittills anvisats investeringsanslag
å sammanlagt 22 500 000 kronor, därav för innevarande budgetår
4 800 000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 juli 1954 skall ifrågavarande anläggning
sammanslås med en planerad anläggning för militärt ändamål, varvid
en mindre del av den civila anläggningen icke skall komma till utförande.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har beräknat det
ytterligare medelsbehovet för fullföljande av den civila anläggningen till
2 300 000 kronor, varav 2 000 000 kronor erfordras under innevarande budgetår.
Denna beräkning föranleder ej erinran från departementschefens

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1953

9

sida. Departementschefen föreslår att till anordnande av en bombsäker
oljelagringsanläggning på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor. För nästa budgetår
beräknar departementschefen för den civila anläggningen ett belopp av
300 000 kronor.

Vad härefter beträffar den militära anläggningen har hittills kunnat tagas

1 anspråk 2 300 000 kronor av tidigare under annan rubrik anvisade anslag.
Riksnämnden har beräknat kostnaderna för nästa budgetår till 3 500 000
kronor. Medelsbehovet under budgetåret 1955/56 synes departementschefen
emellertid kunna begränsas till 2 500 000 kronor. Departementschefen förordar
att medel även för denna anläggning anvisas under här ifrågavarande
anslag.

Anslaget för nästa budgetår skulle alltså uppföras med (300 000 -f

2 500 000 =) 2 800 000 kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen under förevarande anslagsrubrik
för innevarande budgetår anvisat ett tilläggsanslag av 2 000 000 kronor finner
utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av en bombsåker oljelagringsanläggning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 2 800 000 kronor.

6:o) Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 15) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat 6 500 000 kronor, därav för
innevarande budgetår 1 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för fortsättning av byggnadsarbetena anvisas
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av ytterligare en bombsäker
oljelagringsanläggning för budgetåret 1955/56 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

7:o) Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 15 och 16) alt till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat sammanlagt 8 800 000 kronor,
därav för innevarande budgetår 2 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att för slutförande av byggnadsarbetena anslag anvisas
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 750 000 kronor.

8:o) Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 16) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat sammanlagt 6 000 000 kronor,
därav för innevarande budgetår 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för slutförande av anläggningen anvisas i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av lagringsutrymme för
mörka oljor för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.

Uppskjutna frågor

9:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen punkten

3: Säkerhetsanstalter för sjöfarten,

punkten 5: Lotsverkets båtlånefond samt

punkten 6: Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 45