76
Statsutskottets utlåtande nr 129 dr 1955
Nr 129
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa markförvärv för försvaret m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond
1 :o) Vissa markförvärv för armén. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under kapitalbudgeten (bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor, har
Kungl. Maj :t i propositionen nr 109 (punkt 1, s. 3—18 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvar särenden för den 18 februari 1955) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett
investeringsanslag av 4 200 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Norling och Helmer Persson (I: 430) och den andra inom andra
kammaren av herr Senander m. fl. (11:536), i vilka hemställts, att riksdagen,
under uttalande av att det befintliga pansarskjutfältet i Ravlunda
i enlighet med ortsbefolkningens önskemål snarast möjligt avvecklas, måtte
besluta att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 109, punkt 1, Vissa markförvärv
för armén,
dels en inom första kammaren av herrar Karl Persson och Gustaf Elofsson
väckt motion (1:429), vari hemställts, att riksdagen avslår punkt 1 i
Kungl. Maj :ts proposition nr 109 om utvidgning av Ravlunda skjutfält och
att ny utredning verkställes, varvid även överväges lämpligheten av gemensamt
övningsfält för pansarvapnen i södra och mellersta Sverige,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Kristensson i Osby och
Netzén väckt motion (11:530), vari hemställts, att riksdagen beslutar avslå
Kungl. Maj:ts begäran om ett investeringsanslag av 4,2 miljoner kronor
under titeln Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1955/56 och i
stället hos Kungl. Maj:t hemställer om en förnyad utredning om pansarvapnets
skjutfält och möjligheter att finna områden, som bättre än Ravlundafältet
svarar mot moderna krav.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
77
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 536, I: 429 och II: 530.
Utvidgning av Ravlunda pansar skjutfält. Departementschefen har till
en början något redogjort för de krav som ur militär synpunkt bör
uppställas på ett för moderna stridsvagnar användbart pansarskjutfält.
Departementschefen har därvid framhållit, att fältet icke får ligga på
för stort avstånd från vederbörande truppförbands förläggningsplats.
Om möjligt bör det ligga inom ett avstånd av 10 mil från förläggningsplatsen
för att alltför tidsödande och kostnadskrävande förflyttningar
skall kunna undvikas. Fältet måste vidare vara betryggande ur
säkerhetssynpunkt. Riskområdets storlek är avgörande för hur stort
fältet bör vara. Vid förläggning utan anslutning till något vattenområde
bör fältet ha minst 2,5 mils längd och 2 mils bredd. Därest riskområdet
förlägges över vatten kan det erforderliga markområdet minskas
avsevärt såväl i djupled som i sidled. Fältet bör dock medgiva uttagande
av skjutavstånd mot mål på land av minst 2 000 meter ävensom tillåta
gruppering i sidled och ge möjlighet att verkställa framryckning från utgångsgruppering.
Slutligen bör terrängen vara omväxlande och i huvudsak
lättframkomlig för bandfordon. Marken bör icke vara stenbunden och
risken för skogsbrand bör vara begränsad. Vid skjutfält som gränsar mot
vatten bör fiske och sjötrafik icke förekomma i större utsträckning inom
riskområdet.
Det nuvarande skjutfältet för Skånska pansarregementet vid Ravlunda
uppfyllde de militära krav som år 1943, då fältet anskaffades, uppställdes
på ett pansarskjutfält. Sedan regementet numera tillförts den nya långskjutande
centurionstridsvagnen medgiver emellertid skjutfältet icke längre
uttagande av tillräckliga skjutavstånd på land, vartill kommer att fältet
icke heller i erforderlig utsträckning tillåter gruppering i sidled och skjutning
under framryckning. Fortifikationsförvaltningen har därför föreslagit
att det nuvarande skjutfältet skall väsentligt utvidgas.
För att få förslaget så allsidigt belyst som möjligt har yttranden
inhämtats från länsstyrelsen i Kristianstads län, skogsstyrelsen, Samfundet
för hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen samt försvarets
ifastighetsnämnd. Genom länsstyrelsens försorg har härjämte
vid två tillfällen särskilda möten anordnats för att bereda ortsbor
och representanter för kommuner m. fl. tillfälle att framföra sina synpunkter.
Länsstyrelsen har i sitt yttrande förklarat att styrelsen ej
vill motsätta sig en utvidgning av skjutfältet i enlighet med vad som
föreslagits av fortifikationsförvaltningen, ehuru länsstyrelsen framhåller
att stora civila intressen därvid uppoffras. Skogsstyrelsen har förklarat
att hinder ur skogsvårdssynpunkt ej föreligger mot att fältet utvidgas.
Samfundet och naturskyddsföreningen har i sina yttranden föreslagit att
eu utredning vcrkställes om möjligheterna att flytta skjutfältet till annan
78
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
ort. Jämväl representanter för de av utvidgningsförslaget närmast berörda
kommunerna har föreslagit att skjutfältet ersättes av ett nytt sådant fält,
beläget på annan plats. Försvarets fastighetsnämnd slutligen tillstyrker
utvidgningsförslaget. Nämnden, som har en sådan sammansättning att
såväl militära som civila intressen är representerade, har bland annat till
uPP8''ft, att> då fråga uppkommer om förvärv av större markområden för
försvaret, utreda förvärvets lämplighet och därvid även tillse att civila
synpunkter på markens eventuella användning beaktas.
Beträffande möjligheterna att förlägga skjutfältet till annan plats har
ingående undersökningar gjorts genom arméstabens försorg. För resultaten
av dessa undersökningar har närmare redogjorts i fastighetsnämndens
yttrande. Av redogörelsen framgår att sedan 1938 ett mycket stort antal
områden såväl i Skåne som i angränsande landskap undersökts. De områden,
som undersökts i de inre delarna av landet, har visat sig olämpliga
bland annat med hänsyn till de mycket stora markområden, cirka 50 000
hektar, som i så fall ur säkerhetssynpunkt måste inköpas. Dessa områden
genomkorsas dessutom av vägar och järnvägar, varjämte marken, i de fall
den icke består av myr- och mossmark, är mycket stenbunden och olämplig
för bandfordon. Fastighetsnämnden har i sitt yttrande uttalat, att de
gjorda undersökningarna visar att Ravlunda är det enda för pansarskjutning
lämpliga området i sydligaste Sverige. Nämnden har således kommit
till samma uppfattning som dåvarande departementschefen givit uttryck för
i samband med förvärvet av det ursprungliga skjutfältet. Föredragande
departementschefen delar helt denna uppfattning. Några skäl att vidtaga
ytterligare undersökningar om möjligheterna att förlägga skjutfältet till
annat område anser departementschefen icke föreligger.
Från olika håll har framhållits att den föreslagna utvidgningen innebär
ett djupt ingrepp i förhållandena i bygden och medför att åtskilliga personer
måste lämna sina boplatser och yrken. Inom utvidgningsområdet är
för närvarande mantalsskrivna 48 personer, av vilka 36 i Knäbäcks by.
Länsstyrelsen har under hösten 1954 anordnat två sammanträden med
ortsbor och representanter för av utvidgningen berörda kommuner m. fl.
Vid dessa möten har även fastighetsnämnden närvarit. Nämnden har därvid
ansett sig kunna konstatera att fiskarena i Knäbäcks hy med tillfredsställelse
ser fram mot tidpunkten för inlösen av deras fastigheter. Däremot
torde övriga fastighetsägare icke vara villiga att frivilligt avstå från sin
egendom. Nämnden anser dock att ur sociala synpunkter några vägande
skäl mot utvidgningsförslaget icke kan andragas. Departementschefen ansluter
sig till denna uppfattning. Hade skjutfältet förlagts till annan plats
än Ravlunda skulle enligt departementschefens mening olägenheterna ur
social synpunkt säkerligen ha blivit väsentligt större.
Inom det nuvarande skjutfältet finns områden med ovanligt vacker och
säregen natur. De av fortifikationsförvaltningen nu till förvärv föreslagna
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
79
områdena är däremot icke lika värdefulla ur naturskyddssynpunkt. Fastiglietsnämnden
anser sig efter sina besök vid Ravlunda kunna konstatera
att de ojämförligt vackraste partierna redan befinner sig inom skjutfältets
gränser. Samma uppfattning har Skånes naturskyddsförening givit uttryck
åt i sitt i det föregående återgivna yttrande till Svenska naturskyddsföreningen.
Några ur naturskyddssynpunkt omistliga värden torde därför icke
gå förlorade om områdena införlivas med skjutfältet. Departementschefen
vill i detta sammanhang erinra om att föredragande departementschefen i
propositionen 1943: 302 uttalade att ett militärt utnyttjande av området icke
behövde medföra, att dess säregna karaktär spolierades. Vidare framhöll
han att man vid ett militärt förvärv av området kunde räkna med att detta
jämväl i framtiden komme att få bibehålla sin karaktär av hedlandskap
medan det i annat fall måste vara en tidsfråga när de öppna vidderna
ändrat karaktär genom skogsplantering eller när området tagits i anspråk
för villabebyggelse. Departementschefen anser sig kunna konstatera att erfarenheterna
från de gångna tio åren sedan skjutfältet anskaffades bestyrkt
att de främst från naturskyddshåll framförda farhågorna att den säregna
naturen skulle spolieras visat sig betydligt överdrivna. Om det nu föreliggande
förslaget till utvidgning genomföres kan de ömtåligaste delarna av nuvarande
fältet ytterligare skonas genom att större möjligheter skapas att förlägga
övningar till mera oömma delar av området. — Inom utvidgningsområdena
finnes inga fasta fornlämningar. De byggnader inom områdena som
äger kulturhistoriskt intresse bör om möjligt bibehållas. De regler, som hittills
tillämpats beträffande vården av det nuvarande skjutfältet, bör även
gälla för skötseln av de nya områdena. Möjligheterna att utnyttja skjutfältet
som fritidsområde är icke alltför begränsade. Under sommarmånaderna
äger nämligen skjutningar rum i mindre omfattning än under andra tider
av året, och som regel pågår skjutningar icke alls under veckohelgerna.
Ur militär synpunkt är det, fortsätter departementschefen, av vital betydelse
att det framlagda förslaget till utvidgning av Ravlundafältet genomföres.
Någon effektiv skjututbildning med den nya stridsvagnsmaterielen
torde eljest icke kunna anordnas. Någon möjlighet alt förflytta skjutfältet
till annan plats inom sydligaste Sverige finns såsom förut framhållits
icke. Såsom vidare framhållits tidigare kan ur sociala synpunkter
eller ur naturskyddssynpunkt några vägande skäl mot utvidgningen
icke anföras. Den föreslagna utvidgningen bedömes tillfyllest för tillgodoseende
av nu kända eller skönjbara krav på ett pansarskjutfält. Departementschefen
föreslår därför att det nuvarande skjutfältet utvidgas i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag.
Såsom förut nämnts har i årets statsverksproposition under förevarande
anslag beräknats ett belopp av 3 500 000 kronor för nästa budgetår. Av
nämnda belopp har 3 400 000 kronor avsetts för genomförandet av utvidgningen
av Ravlunda skjutfält. Beräkningen grundade sig på en av fortifi
-
80
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
kationsförvaltningen överslagsvis gjord uppskattning av medelsbehovet.
Sedan detaljvärderingar numera utförts räknar ämbetsverket med en något
högre kostnad eller totalt 4 100 000 kronor.
Oförutsedda utgifter. Under senare år har som regel ett särskilt belopp
beräknats för att möta oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I
de fall där expropriation måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda
expropriationsersättningen överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade
värdet av expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa
under den ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan
genomföras. Genom att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda
utgifter har det i många fall blivit möjligt att undvika att varje brist i en
anslagspost för markförvärv måste föranleda särskilt riksdagsäskande.
Liksom hittills varit fallet bör vidare de för oförutsedda utgifter anvisade
medlen kunna i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas
för att bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet.
Departementschefen föreslår att för detta ändamål anvisas
100 000 kronor för nästa budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle
enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (4 100 000 +
100 000 =) 4 200 000 kronor.
Utskottet vill erinra om att det nuvarande skjutfältet för Skånska pansarregementet
inköptes genom beslut av 1943 års riksdag. Det visade sig
emellertid snart, att fältet i sin nuvarande omfattning var för litet. Redan
år 1949 framfördes krav på att fältet skulle utvidgas för att tillgodose de
ökade krav på övningsterräng, som den snabba tekniska utvecklingen
medfört. Genom att regementet numera tillförts de långskjutande centurionstridsvagnarna
har behovet av utvidgning ytterligare skärpts. För att
åstadkomma en effektiv skjututbildning med denna nya stridsvagnsmateriel
har det ansetts ofrånkomligt, att övningsfältet utvidgas. Ett alternativ
härtill är emellertid, att skjutfältet förlägges till annan ort.
I motionerna 1:429 och 11:530 har sistnämnda alternativ föreslagits
skola tagas under närmare övervägande. Såsom departementschefen framhållit
ha genom arméstabens försorg ingående undersökningar verkställts
beträffande möjligheterna att förlägga skjutfältet till annan plats inom
Skåne eller inom angränsande landskap. Därvid har emellertid icke framkommit
något annat område, som visat sig lämpligt och användbart såsom
pansarskjutfält. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att de omfattande
rekognosceringar, som i angivna syfte gjordes i samband med det
ursprungliga skjutfältets förvärvande beträffande ett stort antal områden
såväl inom Skåne som i angränsande län, ledde till samma resultat. Utskottet
anser sig icke nu böra föreslå, att ytterligare sådana undersökningar
vidtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
81
Det har motionsvis gjorts gällande, att Ravlundafältet även i sitt utvidgade
skick icke kommer att motsvara de krav, som, med hänsyn till den
allt fortgående tekniska utvecklingen, måste kunna ställas på ett modernt
pansarskjutfält. Utskottet vill med anledning härav hänvisa till att de militära
myndigheterna bedömt den föreslagna utvidgningen tillfyllest för tillgodoseende
av nu kända eller skönjbara krav på ett pansarskjutfält.
Det har framhållits, att den föreslagna utvidgningen skulle medföra, att
åtskilliga personer nödgas lämna sina boplatser och yrken. Inom utvidgningsområdet
äro mantalsskrivna 48 personer, av vilka 36 i Knäbäcks
by. Utskottet finner denna invändning vägande men vill i likhet med departementschefen
framhålla, att, om skjutfältet förlagts till annan plats än
Ravlunda, olägenheterna ur social synpunkt säkerligen hade blivit större.
Det kan härvid erinras om att av de 23 fastigheterna i Knäbäcks by 14
bebos året runt, medan återstoden blott utnyttjas som sommarbostäder.
Mot det iframlagda projektet har från flera håll — jämväl i de föreliggande
motionerna — rests invändningar ur naturskyddssynpunkt. Av
Skånes naturskyddsförenings yttrande i ärendet framgår emellertid, att
de delar av området, som ur nämnda synpunkt äro mest värdefulla, redan
befinna sig inom det nuvarande skjutfältet och att hittillsvarande erfarenheter
givit vid handen, att tidigare uttalade farhågor för att naturen skulle
utsättas för förstörelse i olika avseenden visat sig ogrundade. Såsom departementschefen
framhållit skulle genom den föreslagna utvidgningen de
ömtåligaste delarna av det nuvarande fältet kunna ytterligare skonas genom
att större möjligheter skapas att förlägga övningar till mera oömma delar
av området.
I delta sammanhang vill utskottet erinra om att föredragande departementschefen
i samband med det ursprungliga förvärvet av ifrågavarande
skjutfält anförde, att ett militärt utnyttjande av det till skjutfält föreslagna
området ingalunda behövde medföra, att dess säregna karaktär spolierades.
Den avskildhet, som hittills präglat dessa trakter, komme visserligen åtminstone
tidvis icke att förefinnas i och med att pansarförband toge terrängen
i besittning. Fornlämningarna komme emellertid att respekteras
och skyddas, varjämte hela området utmed Verkeåns dalgång — den ömtåligaste
delen av denna trakt — avsåges skola lämnas oberört. Utskottet
förutsätter, att någon ändring icke vidtages i nu gällande regler, enligt vilka
den s. k. Havängsdalen, som för närvarande till största delen är utarrenderad
och där den mest särpräglade naturen finnes, skall lämnas orörd av
militär verksamhet.
Utskottet förutsätter vidare, att liksom fallet är för det nuvarande skjutfältet
även för det nya utvidgningsområdet bestämmelser meddelas, som i
görligaste mån tillgodose naturskyddsintresset. Givetvis böra förefintliga
byggnader av kulturhistoriskt intresse om möjligt bibehållas.
Efter ingående överväganden bär utskottet funnit sig böra tillstyrka,
6—879 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 128—130
82
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
att Ravlunda skjutfält utvidgas i enlighet med departementschefens förslag.
Härav följer, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.
Kostnaderna för utvidgningens genomförande ha uppskattats till totalt
4 100 000 kronor. Mot de till grund härför liggande beräkningarna har utskottet
icke något att invända.
Såsom departementschefen erinrat har under senare år ett särskilt belopp
beräknats för att möta oförutsedda utgifter i samband med markförvärv.
Utskottet tillstyrker, att för arméns del 100 000 kronor anvisas för
detta ändamål.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 430 och II: 536 samt I: 429
och 11:530, till Vissa markförvärv för armén för budgetåret
1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 4 200 000 kronor.
Marinens delfond
2:o) Vissa markförvärv för marinen. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under kapitalbudgeten (bil. 25, punkt 16) iföreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 kronor, bär
Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 109 (punkt 2, s. 19 och 20) föreslagit
riksdagen att till samma ändamal för nämnda budgetår anvisa ett
investeringsanslag av 250 000 kronor.
Förvärv av mark för förrådsanläggning för Stockholms kustartilleriförsvar.
Departementschefen föreslår att 100 000 kronor beräknas under
förevarande anslag för inköp av mark för ifrågavarande förrådsanläggning.
Inköpet avses även skola omfatta vissa byggnader, vilka lämpligen kan
iordningställas för förrådsändamål. Kostnaderna för denna del av förvärvet
bör emellertid enligt departementschefens mening bestridas från
det å fastighetsfonden under marinens delfond uppförda anslaget till
anordnande av vissa förråd och garage, under vilket anslag medel för
nästa budgetår beräknats för bland annat en förrådsanläggning för Stockholms
kustartilleriförsvar.
Oförutsedda utgifter. Av skäl som anförts vid behandlingen av motsvarande
anslag under arméns delfond bör enligt departementschefen medel
beräknas för oförutsedda utgifter. Dessa medel torde huvudsakligen komma
att användas för smärre kompletteringar av marinens fastighetsbestånd.
Fortifikationsförvaltningen bär sålunda vid beräkningen av denna
post anmält att behov av medel kommer att föreligga för att inlösa viss
tomtmark vid örlogsvarvet i Karlskrona och för förvärv av ett invid marina
anläggningar beläget mindre markområde för att förhindra att området
83
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
exploateras för sommarstugebebyggelse. Departementschefen föreslår att
för oförutsedda utgifter beräknas ett belopp av 150 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle
enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (100 000 +
150 000 = ) 250 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen för inköp av mark
för en förrådsanläggning för Stockholms kustartilleriförsvar.
Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att medel till oförutsedda utgifter
för markförvärv för marinen anvisas i enlighet med departementschefens
förslag.
Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande
punkt har givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen för
budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 250 000
kronor.
Flygvapnets delfond
3:o) Vissa markförvärv för flygvapnet. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under kapitalbudgeten (bil. 25, punkt 23) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 109 (punkt 3, s.
20 och 21) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår
anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor.
För innevarande budgetår har under förevarande anslag upptagits ett
belopp av 1 500 000 kronor.
För att möjliggöra en snabbare takt i utbyggnaden av flygfälten har
i årets statsverksproposition föreslagits en höjning av anslaget till flygfältsarbeten
från 25 till för nästa budgetår 30 miljoner kronor. I konsekvens
härmed bör enligt departementschefen ökade medel ställas till förfogande
för att genomföra de markförvärv som erfordras för flygfältsarbetena.
Dessa markförvärv kan komma att bli särskilt omfattande bland
annat därför att ett flertal banor i huvudsak måste läggas utanför de befintliga
fälten.
Under förevarande anslag synes departementschefen vidare medel böra beräknas
för markförvärv för bomb- och skjutplatser och för inlösen av
fastigheter inom det s. k. Eklundshovsområdet vid Södertörns flygflottilj.
Slutligen torde för att kunna genomföra smärre kompletteringar av flygvapnets
fastighetsbestånd och för att bestrida kostnader för tvångsinlösen
84
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
av mark enligt byggnadslagen medel beräknas för oförutsedda utgifter i
likhet med vad som skett under arméns och marinens delfonder.
Enligt departementschefens uppskattning av medelsbehovet torde ett
belopp av 3 500 000 kronor förslå för att under nästa budgetår genomföra
de nödvändigaste markförvärven för här angivna ändamål. Det förutsättes
få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur dessa medel skall
utnyttjas.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen
för markförvärv för flygvapnet. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att besluta om hur ifrågavarande medel skola utnyttjas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för flygvapnet för
budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000
kronor.
Försvarets fabriksfond
4:o) Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter. Anskaffning
av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter.
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten
(bil. 25, punkterna 39 och 40) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
och till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala
tvätt- och reparationsanstalter för budgetåret 1955/56 beräkna investeringsanslag
av 2 700 000 kronor respektive 1 000 000 kronor, har Kungl.
Maj :t i förberörda proposition nr 109 (punkterna 4 och 5, s. 22—26) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa investeringsanslag
av 2 700 000 kronor respektive 1 000 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion
(11:537) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr
109 måtte uttala att, därest möjligheter därtill skulle uppstå, f. d. skofabriksarbetare,
som erhållit arbete vid örlogsvarvet i Karlskrona, beredes
anställning vid den nya centrala tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona.
Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.
Gullberna sinnessjukhus, som är under uppförande i Karlskrona, beräknas
åtminstone delvis kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1957—1958. För att
bl. a. tillgodose sjukhusets behov av tvätt har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande i betänkande den 14 juni 1954 angående samordning
av den statliga tvättverksamheten m. m. föreslagit att en ny central tvätt
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
85
anläggning uppföres i Karlskrona. Enligt förslaget är den nya anläggningen
avsedd, förutom för nämnda sjukhus, för statliga institutioner (främst försvarets)
och institutioner tillhörande landsting an. fl. inom Blekinge och
Kronobergs län samt södra delen av Kalmar län. Försvarets falbriksstyrelses
nuvarande tvättanstalt i Karlskrona, vilken är inrymd i provisoriska lokaler
som icke lämpar sig för utbyggnad, föreslås bli nedlagd då den nya anläggningen
kan tagas i bruk.
Fabriksstyrelsen har på anmodan av Kungl. Maj:t inkommit med förslag
till uppförande av den nya anläggningen. Förslaget innebär i huvudsak
att i Karlskrona uppföres en ny tvätt- och reparationsanstalt för en
kostnad, inberäknat maskiner och annan utrustning, av 4 310 000 kronor.
Anläggningen har dimensionerats för att utnyttjas i första hand av de
statliga sjukhusen Gullberna i Karlskrona och S:t Sigfrids i Växjö, de
militära förband som för närvarande är hänvisade till den nuvarande tvättoch
reparationsanstalten i Karlskrona samt Kronobergs regemente. Härjämte
bär preliminära överenskommelser träffats med förvaltningsutskotten
i Kronobergs läns landsting och Kalmar läns södra landsting om utnyttjande
för landstingens räkning av den nya tvättanstalten. Blekinge läns
landsting önskar däremot icke anlita anstalten.
I fråga om val av plats för anläggningen har fabriksstyrelsen i likhet
med kommittén funnit övervägande skäl tala för att anstalten förlägges till
Karlskrona. Styrelsen har med drätselkammaren i Karlskrona stad träffat
ett preliminärt avtal om upplåtelse av erforderlig mark och angående
vatten- och elförsörjning. Det markområde, omkring 19 800 kvadratmeter,
som erfordras, har staden erbjudit sig att utan ersättning överlåta på
kronan. Departementschefen anser även att Karlskrona är den ur de flesta
synpunkter lämpligaste platsen. Den preliminära överenskommelse som
fabriksstyrelsen träffat med Karlskrona stad om upplåtelse av mark in. in.
synes departementschefen därför kunna godkännas av Kungl. Maj:t.
Anläggningen synes departementschefen få utföras i huvudsak i enlighet
med fabriksstyrelsens förslag. Lokaler bör sålunda enligt departementschefens
mening på sätt föreslagits inrymmas för skoreparationer.
Detta synes nämligen vara den mest ekonomiska lösningen även om en
framtida omläggning av skoreparationsverksamheten skulle medföra att
verkstaden nedlägges eller flyttas.
Gentemot kostnadsberäkningarna synes departementschefen ej heller
vara något att invända. Kommittéförslaget upptager visserligen en något
lägre kostnad, cirka 3,7 miljoner kronor, men detta torde åtminstone delvis
sammanhänga med att kommittén räknat med eu anstalt med något
mindre kapacitet än vad fabriksstyrelsen föreslagit. Departementschefen
förutsätter emellertid att fabriksstyrelsen beaktar alla möjligheter att nedbringa
kostnaderna.
Departementschefen föreslår sålunda att en ny tvätt- och reparations -
86
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
anstalt driven i fabriksstyrelsens regi får uppföras i Karlskrona. Styrelsens
nuvarande tvättanstalt i Karlskrona liksom de till Kronobergs regemente
och S:t Sigfrids sjukhus anknutna mindre anläggningarna bör nedläggas
då den nya anläggningen kan tagas i bruk. Några nämnvärda personalproblem
torde icke behöva uppstå i samband därmed. Fabriksstyrelsen
räknar med att den genom centraliseringen friställda personalen i de flesta
fall skall kunna beredas anställning i den nya tvättanstalten.
Medelsbehovet synes departementschefen i första hand böra täckas
genom att taga i anspråk odisponerade behållningar under anslagen Uppförande
av centrala tvätt- och reparationsanstalter och Anskaffning av
maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter,
vilka anslag anvisats under fabriksfonden för respektive budgetåren 1951/52
och 1950/51. De odisponerade medel som kan utnyttjas utgör under det
förstnämnda anslaget 446 200 kronor och under det sistnämnda 160 100
kronor eller sålunda sammanlagt 606 300 kronor. Härjämte föreslås för
nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 3 700 000 kronor, varav 2 700 000
kronor för byggnadsarbeten under anslagsbenämningen Uppförande av
centrala tvätt- och reparationsanstalter och 1 000 000 kronor för maskinanskaffningar
m. m. under anslagsbenämningen Anskaffning av maskiner
och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter.
Utskottet. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande har i betänkande
den 14 juni 1954 angående samordning av den statliga tvättverksamheten
in. in. framhållit, att en centralisering av den statliga tvättoch
reparationsverksamheten skulle medföra betydande besparingar. Det
av Kungl Maj :t nu framlagda förslaget om uppförande av en ny central
tvättanläggning utgör ett led i denna centralisering. Anläggningen är avsedd
att utnyttjas i första hand av de statliga sjukhusen Gullberna i Karlskrona
och S:t Sigfrid i Växjö, de militära förband, som för närvarande
äro hänvisade till den nuvarande tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona,
samt Kronobergs regemente. Försvarets fabriksstyrelses nuvarande
tvättanstalt i Karlskrona samt de till Kronobergs regemente och
S:t Sigfrids sjukhus anknutna mindre anläggningarna förutsättas skola
nedläggas, då den nya anläggningen kan tagas i bruk.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att en ny tvätt- och reparationsanstalt,
driven i fabriksstyrelsens regi, uppföres i Karlskrona.
Kostnaderna för uppförande av anstalten samt för anskaffning av
maskiner och annan utrustning ha beräknats till sammanlagt i runt tal
(3 150 000 + 1 160 000 =) 4 310 000 kronor. Dessa beräkningar synas utskottet
kunna godtagas. Utskottet förutsätter emellertid i likhet med
departementschefen, att fabriksstyrelsen beaktar alla möjligheter att nedbringa
ifrågavarande kostnader.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955
87
Medelsbehovet har förutsatts skola i första hand tillgodoses genom ianspråktagande
av vissa reservationsbéhållningar. Häremot har utskottet
icke något att erinra. Utskottet tillstyrker vidare, att i enlighet med
departementschefens förslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår
anvisas 2 700 000 kronor för byggnadsarbeten för den nya tvättanstalten
och 1 000 000 kronor för maskinanskaffningar m. m. för densamma.
Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkter
har icke givit utskottet anledning till erinran.
I den föreliggande motionen har uttalats önskvärdheten av att skoarbetare,
som förut varit anställda vid försvarets skofabrik i Karlskrona och
efter dennas nedläggande erhållit arbete vid örlogsvarvet i staden, beredes
anställning vid den föreslagna nya tvätt- och reparationsanstaltens skoreparationsavdelning.
Utskottet utgår från att, därest så skulle befinnas
lämpligt och ändamålsenligt, hinder icke bör möta mot en sådan anordning.
Då det närmast torde få ankomma på vederbörlig myndighet att härutinnan
besluta, torde motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må
a) till Upphörande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av
2 700 000 kronor;
b) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för
centrala tvätt- och reparationsanstalter för budgetåret 1955/56
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
II. att motionen II: 537 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 13 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 130.
Reservation
vid punkten 1 (Vissa markförvärv för armén) av herr Ståhl.