Xr 116—117
Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1955
1
Nr 116
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
fortsatt garanti till Aktiebolaget Aerotransport.
(4:e avd.)
I propositionen nr 147 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11 mars
1955, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med
i statsrådsprotokollet angivna grunder med de danska och norska regeringarna
träffa avtal om förlängning för perioden 1 oktober 1955—30 september
1960 av garantien till de i SAS-konsortiet ingående bolagen.
Sedan konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) bildats år 1951,
träffade de danska, norska och svenska regeringarna den 20 december 1951
ett avtal om vissa ekonomiska garantier åt de i konsortiet ingående bolagen,
d. v. s. Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL), Det Norske Luftfartselskap
A/S (DNL) och AB Aerotransport (ABA). överenskommelsen grundade
sig på ett betänkande, som avgivits av en särskild tjänstemannadelegation
från de tre länderna. Delegationen, vars förslag redovisades i propositionen
1950: 260, hade funnit det uppenbart, att vissa ekonomiska risker var förbundna
med driften av konsortiets verksamhet till dess verksamheten
hade stabiliserats. På grund av verksamhetens utpräglat internationella
karaktär kunde konsortiets driftsintäkter i hög grad komina att bero på
yttre politiska och ekonomiska förhållanden, som bolagen och de tre skandinaviska
länderna icke rådde över. Vidare kunde den luftfartspolitik, som
fördes i de av SAS trafikerade länderna, få direkt inflytande på konsortiets
driftsförhållanden. Konkurrensen från andra luftfartsbolag, som drev
internationell linjefart, kunde också drabba SAS på ett sätt, som man icke
kunde förutse. En viss form av stöd från staternas sida till driften av det
nya SAS ansågs därför nödvändig under den första övergångsperioden.
Delegationen hade funnit, att stödet från staternas sida icke borde ha
karaktären av lån eller subventioner. Stödet borde i stället få formen av
en särskild garanti med syfte att övervinna de iikviditetssvårigheter, vilka
som en följd av eventuella förluster kunde uppkomma under en övergångsperiod.
1951 års garantiavtal bar såsom bilaga fogats till propositionen.
Till följd av garantiavtalet har riksdagen för ettvart av budgetåren
1951/52—1955/56 under fonden för låneunderstöd anvisat 2,2 milj. kr. till
828 50 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 116—117
2 Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1955
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för räkenskapsåren 1950/51—
1954/55.
Garantibeloppen har ännu icke till någon del behövt tagas i anspråk.
I skrivelse den 5 mars 1955 har AB A med överlämnande av en i SAS den
25 september 1954 upprättad promemoria hemställt, att garantiöverenskommelsen
förlänges för ytterligare fem år och att därvid en förhöjning
av garantibeloppen måtte ske.
Efter vissa uppgifter rörande det ekonomiska resultatet för de tilländaIupna
verksamhetsåren anföres vidare att även om det hittills varit möjligt
att driva SAS’ verksamhet utan underskott och även om SAS’ balans på
basis av dagens värden på flygmaterielen kan anses konsoliderad, måste
den ekonomiska utvecklingen under de kommande åren anses mycket
vansklig att bedöma. Under senare tid har en viss stagnation i trafikutvecklingen
inträtt, samtidigt som en ökad tendens till mera restriktiv
politik i ett antal länder beträffande trafikrättigheter kan förmärkas. Den
ständigt ökade konkurrensen från utländska luftfartsbolags sida gör det
vidare nödvändigt att ständigt hålla flygmaterielen på allra högsta nivå.
Detta i förbindelse med den snabba tekniska utvecklingen, som resulterar
i att ständigt nya och dyrbara flygplantyper framkommer, lägger stora
ekonomiska bördor på luftfartsbolagen.
I framställningen påpekas vidare, att SAS drivit sin verksamhet utan
bidrag från de skandinaviska staterna — bortsett från mindre bidrag för
upprätthållande av inrikestrafik — medan ett antal av de stora bolag,
varmed SAS måste konkurrera, har fått och alltjämt får mycket betydande
direkta eller indirekta statssubventioner.
Slutligen framhålles att om man för den nya femårsperioden tillämpar
liknande principer vid fastställandet av garantibeloppen som för den första
perioden, bör det samlade garantibeloppet bestämmas till motvärdet av
60 milj. kr. eller i runt tal per år för Danmark 4,5 milj. danska kr., för
Norge 4,5 milj. norska kr. och för Sverige 5 milj. svenska kr. För hela
perioden skulle sålunda det totala garantibeloppet för Danmark uppgå till
22,5 milj. danska kr., för Norge 22,5 milj. norska kr. och för Sverige 25
milj. svenska kr.
Departementschefen anser med hänsyn till vad som anförts i framställningen
att garantiöverenskommelsen bör förlängas för ytterligare fem
år och att garantibeloppen bör justeras upp till högst de belopp, som bolaget
föreslagit. Ett bifall härtill från statsmakternas sida innebär ett
atagande att anvisa högst 5 milj. kr. årligen under en femårsperiod fr. o. m.
budgetåret 1956/57. I likhet med vad som gäller de anslag, som anvisats
på grund av den nuvarande garantien, anses någon avskrivning av beloppen
icke böra ske.
Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1955
3
Departementschefen upplyser slutligen om att förslag rörande förlängning
av garantien nyligen framlagts för riksdagen i Danmark samt att
ett förslag därom inom den närmaste framtiden även kommer att behandlas
i stortinget i Norge.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att med de
danska och norska regeringarna träffa avtal om förlängning
för perioden den 1 oktober 1955—den 30 september 1960 av
garantien till de i SAS-konsortiet ingående bolagen, varvid de
årliga garantibeloppen må höjas till 4,5 milj. danska kronor
för Danmark, 4,5 milj. norska kronor för Norge och 5 milj.
svenska kronor för Sverige.
Stockholm den 3 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Iwar Anderson,
Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom,
Gustaf Andersson, Thun, Erik Svedberg, Axel Andersson, Elfving
och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,
Andersson i Malmö, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström,
Staxäng, fröken Elmén, herrar Jansson i Kalix, Birke, Gustafsson i Skellefteå
och Hansson i Skegrie.