Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

1

Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag
om ändring i värnplikt slag en m. m.; given Stockholms
slott den 5 februari 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen den
30 december 1941 (nr 967);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Med anledning av en väntad successiv ökning av värnpliktskontingentens
storlek under det närmaste årtiondet föreslås bestämmelser som möjliggör
en utjämning åldersklasserna emellan. I detta syfte föreslås ändringar
i värnpliktslagen innebärande att tiden för inträdet i värnpliktsåldern
och inskrivningsskyldighetens fullgörande framflyttas ett år, d. v. s.
till det år under vilket vederbörande fyller 18 år. Under ettvart av de
närmaste tio åren avses ett antal värnpliktiga skola inrycka till värnpliktstjänstgöringen
året efter inskrivningen, d. v. s. det år varunder de fyller
19 år.

1—265 54

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 92.

2

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 92.

Förslag:

till

LAG

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 1 §, 14 § 1 inom., 15 § samt 27 § 1 mom. F.
värnpliktslagen den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

1 §•

Svensk man är värnpliktig från
och med det kalenderår under vålket
han fyller nitton år till och med det
under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk----i riket.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konungen
för särskilda fall annorlunda förordnar,
skyldig att personligen inställa
sig vid inskrivningsförrättning
det år han fyller nitton år. Den
som förvärvar svenskt medborgarskap
först sedan han inträtt i värnpliktsåldern
är skyldig inställa sig
vid inskrivningsförrättning det år
som infaller näst efter det han förvärvat
medborgarskapet.

Rörande skyldighet---för ordnar

Konungen.

15 §.

Under förutsättningar, som bestämmas
av Konungen, må yngling
på egen begäran inskrivas redan
innan det år då han fyller nitton
år, dock ej före det år då han fyller
sexton år.

Den som---— omedelbart in skrivas.

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

Svensk man är värnpliktig från
och med det kalenderår under vilket
han fyller aderton år till och med det
under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk — — — i riket.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konungen
för särskilda fall annorlunda förordnar,
skyldig att personligen inställa
sig vid inskrivningsförrättning
det år han fyller aderton år. Den
som förvärvar svenskt medborgarskap
först sedan han inträtt i värnpliktsåldern
är skyldig inställa sig
vid inskrivningsförrättning det år
som infaller näst efter det han förvärvat
medborgarskapet.

Rörande skyldighet---för ordnar

Konungen.

15 §.

Under förutsättningar, som bestämmas
av Konungen, må yngling
på egen begäran inskrivas redan
innan det år då han fyller aderton
år, dock ej före det år då han fyller
sexton år.

Den som---omedelbart in skrivas.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1950:225/beträffande 14 § 1 mom. och 15 § 1953:766
samt beträffande 27 § 1 mom. F. 1952:173.

Kungl. May.ls proposition nr 92.

3

(Nuvarande lydelse.)

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

F. Sättet för fullgörande av
tjänstgöring enligt detta moment bestämmes
av Konungen. I tjänstgöringen
skola inräknas tider för vederbörligen
anbefallda övningsuppehåll.
Konungen äger i särskilda fall
bestämma att tjänstgöringen skall
fullgöras i annan ordning än i detta
moment sägs. Första tjänstgöring
och tjänstgöring i en följd skola
taga sin början före utgången av
andra året efter inskrivningsåret.

Repetitionsövning må---31

augusti.

(Föreslagen lydelse.)

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

F. Sättet för fullgörande av
tjänstgöring enligt detta moment bestämmes
av Konungen. I tjänstgöringen
skola inräknas tider för vederbörligen
anbefallda övningsuppehåll.
Konungen äger i särskilda fall
bestämma att tjänstgöringen skall
fullgöras i annan ordning än i detta
moment sägs. Första tjänstgöring
och tjänstgöring i en följd skola
taga sin början före utgången av
tredje året efter inskrivningsåret.

Repetitionsövning må---31

augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1954.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 februari 1954.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, fråga om
tiden för de värnpliktigas påbörjande av tjänstgöringen in. in.

Inledning.

Enligt 1941 års värnpliktslag i dess ursprungliga lydelse skulle de värnpliktiga
inskrivas det år de fyllde 20 år. Inskrivningen ägde rum på våren.
Huvuddelen av de värnpliktiga påbörjade tjänstgöringen nästfoljande år;
de värnpliktiga vid flygvapnet och en stor del av flottans värnpliktiga
började emellertid sin tjänstgöring redan inskrivningsåret, d. v. s. vid 20
års ålder.

Sedermera uttalade sig såväl överbefälhavaren som 1945 års fbesvärskommitté
för att värnpliktstjänstgöringen i allmänhet skulle påbörjas redan
vid 20 års ålder. Härvid betonades att en dylik anordning skulle motverka
minskningen i den totala tillgången på värnpliktiga samt medföra sociala
fördelar för samhället och den enskilde. Med stöd av yttrande av försvarets
sjukvårdsförvaltning framhölls, att anordningen icke behövde möta några
betänkligheter ur hälsovårdssynpunkt, varvid dock betonades att uttagningen
av värnpliktiga, vilka skulle påbörja tjänstgöringen tidigare än hittills
varit fallet, borde ske med tillbörlig försiktighet. Både överbefälhavaren
och försvarskommittén räknade med att övergången till det nya
systemet skulle ske successivt under 1950-talet, varvid den av 21-åringar
bestående åldersklassen år för år skulle kompletteras med ett efter hand
växande antal värnpliktiga ur närmast yngre åldersklass. Beträffande den
inskrivningstekniska sidan av förevarande spörsmål framhöll kommittén,
att två åldersklasser måste inskrivas det år övergången till det nya systemet
inleddes — den äldre på Aåren och den yngre på hösten. Kommittén
räknade med att inskrivningarna för framtiden skulle förläggas till hösten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 92. 5

19^8 års värnpliktskommitté förordade att inskrivning skulle äga rum
på hösten och avse värnpliktiga i 19 års ålder. Kommittén föreslog att
under det år då övergången till det nya systemet enligt kommitténs mening
borde äga rum — kalenderåret 1949 — skulle anordnas, förutom vårinskrivning
för åldersklass 1949, en inskrivning under augusti—september för
åldersklass 1950. För arméns del förutsatte kommittén, att övergången
skulle ske under en tioårsperiod åren 1950—1960. Härvid hade kommittén
beräknat att den årliga värnpliktskontingenten vid armén skulle under
åren 1950—1959 utgöra 29 500 man för att under åren 1960 och 1961 stiga
till 30 695 respektive 31 407 man. För att nyssnämnda jämna årliga siffra
skulle kunna hållas borde den yngre åldersklassen tagas i anspråk i
successivt ökad omfattning intill år 1961, då övergången förutsattes vara
helt genomförd. För de värnpliktiga vilka redan enligt gällande system
började sin tjänstgöring vid 20 års ålder — flygvapnets och en del av
flottans värnpliktiga — innebure förslaget ingen rubbning i detta förhållande.

På förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 194) beslöt 19M års riksdag (skr.
nr 371) att särskilda inskrivningsförrättningar skulle anordnas år 1949
med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas år 1950 (d. v. s. med
dem som år 1949 fyllde 19 år) samt att övergång till värnpliktstjänstgöring
redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skulle ske
successivt i den takt Kungl. Maj :t bestämde.

Följande år skedde den definitiva övergången till inskrivning av 19-åringar under hösten. I samband härmed infördes uttrycklig bestämmelse
att svensk man skulle vara värnpliktig från och med det kalenderår under
vilket han fyllde 19 år (SFS 1950: 225).

Arméchefens förslag in. in.

I »Militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1954/55» har chefen
för armén anfört följande:

Genom beslut av 1950 års riksdag sänktes tidpunkten för inträdet i
värnpliktsåldern från tjugonde till nittonde levnadsåret. Första tjänstgöring
påbörjas i regel året efter inskrivningen, övergång från första tjänstgöring
vid tjugoett till tjugo års ålder sker för närvarande successivt. Såvitt
nu kan bedömas, torde denna övergång vara genomförd vid påbörjandet
av utbildningsåret 1956/57, d. v. s. något tidigare än vad 1948 års värnpliktskommitté
beräknat. Om de värnpliktiga även under 1960-talet inkallas
till första tjänstgöring det år de fyller tjugo år, kommer utbildningskontingenten
att öka avsevärt. Vissa år kommer den att bli i det närmaste
dubbelt så stor som f. n. Det är icke möjligt att avväga arméns fredsorganisation
så, att denna år från år är dimensionerad för väsentligt ökat eller
minskat antal tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga. Främst i fråga om om -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

fattningen av utbildningsbefäl men även i fråga om kasern utrymme måste
en jämn fördelning eftersträvas. Den utbyggnad av fredsorganisationen,
som erfordras med anledning av 1960-talets stora åldersklasser, måste därför
påbörjas redan under 1950-talet. Det synes då lämpligt att redan i takt
härmed öka de årliga utbildningskontingenterna genom att i större omfattning
än nu inkalla yngre värnpliktiga. Härigenom utjämnas de stora utbildningskontingenterna
under 1960-talet och undvikes de avsevärda merkostnader,
som eljest skulle uppkomma.

Arméchefen lämnar i anslutning till det anförda en sammanställning å
det antal värnpliktiga som — förutsatt att de nuvarande kontingenterna
till marinen och flygvapnet blir oförändrade — kan beräknas bli tilldelat
armén vid de kommande inskrivningarna. Enligt sammanställningen kommer
antalet värnpliktiga vid armén att stiga från omkring 27 000 år 1954
till över 50 000 år 1965, varefter antalet successivt nedgår under senare
hälften av 1960-talet.

På grundval av denna sammanställning har arméchefen utarbetat eu
plan för utbildningskontingentens sammansättning av arméns värnpliktiga
ur olika åldersklasser vid föreslagen successiv ökning.

Planens innehåll framgår av följande uppställning. I

Utbildningsår

Inryckning av värnpliktiga
i ålder av

Vpl.- kontingentens
föreslagna storlek

19 år

20 år

21 år

(och äldre)

1954/55

25 100

7 700

32 800

1955/56

5 100

26 900

800

32 800

1956/57

11 400

22 300

33 700

1957/58

17 700

16 900

34 600

1958/59

22 500

12 100

34 600

1959/60

25 300

10 200

35 500

1960/61

28 600

7 900

36 500

1961/62

31 000

5 500

36 500

1962/63

30 100

9 300

39 400

1963/64

24 400

15 000

39 400

1964/65

14 400

25 000

39 400

1965/66

3 900

35 500

39 400

1966/67

39 400

39 400

Anm. 5 000 värnpliktiga

av den åldersklass som enlig

t planen skall rycka

in år 1966 beräknas kvarstå till följande utbildningsår och kommer alltså

att inrycka år 1967 vid 21

års ålder.

I anslutning till planen anför arméchefen vidare: Utjämningen av de
årliga utbildningskontingenterna åstadkommes under 1950-talet och början
av 1960-talet genom en successiv övergång till första tjänstgöring vid 19
års ålder. Under 1960-talets senare del kan inryckningstiden åter senareläggas.
Sjukvårdsstyrelsen har biträtt förslaget med den reservationen att
ett något ökat antal värnpliktiga kan komma att medges anstånd på grund

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

7

av att de ännu icke nått det utvecklingsstadium, som av önskvärt vid
värnpliktstjänstgöringens påbörjande. I planen finnes utrymme för att tillmötesgå
de medicinska synpunkterna. Den årliga ökningen i förhållande
till nuvarande utbildningskontingent begränsas under 1960-talet till endast
c:a 6 600 värnpliktiga, d. v. s. omkring en tredjedel av den ökning, som
eljest skulle inträffa under åren 1965—1967. Detta medför att det ökade
behovet av utbildningsbefäl, kasernutrymmen m. in. kan begränsas i motsvarande
omfattning. Åtgärderna kan genomföras utan ändring av värnpliktslagen
under förutsättning att inskrivningsförrättningarna tidigarelägges
till januari—mars det år vederbörande fyller 19 år. Detta föreslås
ske fr. o. in. år 1955. Budgetåret 1954/55 måste därför två inskrivningsförrättningar
äga rum. Det framlagda förslaget medför dessutom under
uppbyggnadsperioden (t. o. m. 1962/63) vissa kostnadsökningar (bär ej
redovisade).

Sedermera har chefen för centrala värnpliktshiirån i underdånig skrivelse
den 21 november 1953 anfört följande:

För utbildningsåret 1955—1956 kan beräknas att — förutom åldersklass
1955 — endast ett ringa antal värnpliktiga tillhörande åldersklass 1954
finnes disponibelt, vilket innebär, att utbildningskontingenten vid armén
skulle bli omkring 5 000 man mindre än innevarande utbildningsår. Den
successiva övergången från första tjänstgöring vid tjugo år till nitton år
bör därför påbörjas redan utbildningsåret 1955—1956. Därigenom skulle
icke blott kvarstående värnpliktiga, tillhörande åldersklass 1954 samt hela
åldersklass 1955 utan även del av åldersklass 1956 kunna påbörja första
tjänstgöring år 1955. Utbildningskontingenten vid armén kan härigenom
bibehållas vid nuvarande styrka om c:a 32 800 värnpliktiga. I arméchefens
framställning föreslås att två inskrivningsförrättningar skulle äga rum budgetåret
1954/55, varvid åldersklass 1955 skulle inskrivas i vanlig ordning
hösten 1954 och åldersklass 1956 under januari—mars 1955. Vid tidpunkten
för avgivandet av arméchefens skrivelse syntes frågan om inskrivningen
av de bägge åldersklasserna 1955 och 1956 icke kunna lösas på
annat sätt. Många nackdelar är emellertid förknippade med detta förslag.
Två skilda, tätt på varandra följande inskrivningsförrättningar kommer att
förorsaka inskrivningsmyndigheterna ett relativt omfattande merarbete,
vad gäller förberedelse- och efterarbetet. För att medhinna efterarbetet efter
den första förrättningen och förberedelsearbetet före den andra måste höstinskrivningarna
påbörjas redan omkring den lk 1954. Detta innebär, att
de kommer att pågå samtidigt som höstens repetitionsövningar och att därvid
ett icke obetydligt antal befäl och läkare måste tagas från truppförbanden.
Ur utbildningssynpunkt är detta en olägenhet. Vidare måste vederbörlig
inskrivningsnämnd besöka varje förrättningsställe två gånger, vilket
bland annat innebär, att tiden för förrättningen ökas. Under våren 1953
har ett förslag till ny inskrivningsinstruktion utarbetats, vilket försöksvis
tillämpas under nu pågående inskrivningsförrättningar. I detta förslag har
bland annat sättet för inskrivningslängdens uppställning och förande radikalt
förändrats, genom att övergång skett till kortsystem med särskilt
längdkort för varje man. De erfarenheter, som hittills erhållits beträffande
längdkorten, har varit helt positiva. Genom införandet av längdkort har de

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

tekniska förutsättningarna skapats för att anordna en gemensam inskrivnings
för rättning för åldersklasserna 1955 och 1956 förslagsvis under ungefärliga
tiden oktober 1954—januari 1955 med ett uppehåll på omkring tre
veckor under jul- och nyårshelgen. Underhandsundersökningar visar, att
vissa svårigheter kommer att uppstå för en del av nämndledamöterna och
biträdena att under så lång sammanhängande tid (bortsett från jul—nyårsuppehållet)
vara frånvarande från sitt vanliga arbete. På vissa platser torde
även svårigheter uppstå att få disponera tidigare utnyttjade lokaler under
den längre sammanhängande tid, som blir erforderlig. Det blir därför nödvändigt
att utnyttja suppleanter i viss utsträckning samt att avlösa viss
personal efter omkring halva tiden. På det fåtal platser, där lokalfrågan
sannolikt icke kommer att kunna lösas, måste inskrivningar äga rum två
gånger. Fördelarna med eu gemensam inskrivningsförrättning är dock påtagliga.
Inskrivningsförrättningarna behöver därigenom icke påbörjas förrän
efter utryckningen av repetitionsövningsomgången hösten 1954 samt
kan vara genomförda före de avslutande förbandsövningarna med utbildningskontingenten,
som våren 1955 avslutar sin första tjänstgöring. Därigenom
undvikes att viss befälspersonal måste tagas från truppförbanden
under de tider, då behovet att disponera denna personal vid förbanden är
störst. Genom ett dylikt förfarande underlättas även inskrivningsmyndigheternas
arbete, genom att förberedelse- och efterarbetet kan göras samtidigt
för båda åldersklasserna. En gemensam inskrivning av de bägge
åldersklasserna medför vidare den fördelen, att antalet resor för varje inskrivningsnämnd
minskas till omkring hälften, varigenom en viss tidsvinst
men även en viss kostnadsminskning erhålles.

Chefen för centrala värnpliktsbyrån hemställer under åberopande av det
anförda att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om de ändringar av värnpliktslagen
som betingas av förslaget. Vad angår erforderliga ändringar i inskrivningsförordningen
kommer chefen för värnpliktsbyrån att framdeles ingiva
förslag härom. I

I anslutning till arméchefens och chefens för centrala värnpliktsbyrån
förslag har inom försvarsdepartementet upprättats en den 22 december
1953 dagtecknad promemoria, vari redogörelse lämnats för gällande bestämmelser
i ämnet och deras tillkomst samt för de båda förslagen. Härutinnan
torde tå hänvisas till vad i det föregående anförts. I promemorian uttalas
därefter sammanfattningsvis följande. Den accentuerade ökning av den årliga
värnpliktskontingentens storlek som vore att förvänta under det närmaste
årtiondet nödvändiggjorde militärorganisatoriska åtgärder. Arméchefens
förslag innebure att eu efter hand växande del av en yngre årskontingent
(värnpliktiga som fyllde 19 år det år de inryckte till första tjänstgöring)
skulle tagas i anspråk för att utjämna den branta stegring i åldersklasserna
som enligt befolkningsstatistiken kunde förutses. Ett genomförande
av arméchefens förslag med av chefen för centrala värnpliktsbyrån
förordad komplettering syntes nödvändiggöra ändringar i värnpliktslagen.
Sålunda borde i 1 § föreskrivas att svensk man skulle vara värnpliktig från

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

9

och med det kalenderår under vilket han fyllde aderton (nu nitton) år.
Motsvarande ändring borde vidtagas i 14 §; värnpliktig borde sålunda vara
skyldig inskriva sig under det år han fyllde aderton år. Även eu följdändring
av 15 § borde äga rum.

Ändringar bleve sannolikt nödvändiga även i inskrivningsförordningen
och vissa andra i administrativ ordning utfärdade författningar, men dessa
ändringar kunde ske utan riksdagens medverkan. Det syntes erforderligt
att, innan proposition i lagfrågan förelädes 1954 års riksdag, yttranden
från vederbörande myndigheter inhämtades beträffande: 1) de medicinska
synpunkterna i frågan; 2) frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen
kunde menligt påverka arbetsmarknaden; samt 3) frågan om
de värnpliktigas civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning
som en tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

Remissyttranden.

Över den förut nämnda promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits
av överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse efter hörande av medicinalstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för
yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges lantbruksförbund,
Riksförbundet landsbygdens folk och styrelsen för Sveriges förenade studentkårer.

I samtliga yttranden har arméchefens förslag — med den därtill av chefen
för centrala värnpliktsbyrån förordade kompletteringen —- i princip lämnats
utan erinran. Flertalet remissinstanser har dock såsom förutsättning för
sin anslutning till förslaget uppställt att vissa särskilda synpunkter beaktas
vid dess genomförande.

Överbefälhavaren framhåller att beträffande viss teknisk personal —
huvudsakligen vid marinen och flygvapnet — ett genomförande av förslaget
kan innebära vissa olägliga konsekvenser, enär de värnpliktiga före inryckningen
till första tjänstgöring i regel icke kunna beräknas ha hunnit skaffa
sig erforderlig verkstadsutbildning och praktik. Med de föreslagna ändringarna
i värnpliktslagen finnes emellertid alltjämt möjlighet att inkalla
de värnpliktiga till första tjänstgöring under det år de fyller tjugo år. Härigenom
och genom de anståndsmöjligheter, som värnpliktslagen inrymmer,
synes från yrkesutbildningssynpunkt önskvärd smidighet i fråga om värnpliktstjänstgöringens
påbörjande kunna nås.

Försvarets civilförvaltnings yttrande innefattar allmänna synpunkter på
de ekonomiska konsekvenserna av värnpliktskontingentens väntade stegring.
I fråga om de i promemorian antydda författningsändringarna ifrågasätter
ämbetsverket huruvida icke också en jämkning av 27 § 1 mom. F.
sista meningen värnpliktslagen lämpligen bör vidtagas. Även om enligt
förslaget första tjänstgöringen icke förutses skola påbörjas senare än före

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

utgången av andra året efter inskrivningsåret, synes det nämligen icke
uteslutet, att omständigheterna kan komma att nödvändiggöra en dylik
anordning. Anledning torde därför föreligga att i samband med de ifrågasatta
ändringsförslagen även föreslås sådan ändring av sistnämnda författningsrum,
att första tjänstgöring kan påbörjas senare än före utgången av
andra året efter inskrivningsåret.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har inhämtat yttranden från medlemmarna
av styrelsens vetenskapliga råd professorn i praktisk medicin vid Lunds
universitet H. Malmros, professorn i rättspsykiatri vid Karolinska institutet
Gösta Rylander och professorn i ortopedi vid samma institut Sten Friberg.

Professorn Malmros framhåller att den föreslagna framflyttningen av
värnpliktstjänstgöringen innebär vissa risker. Man måste nämligen räkna
med att icke alla ynglingar vid 18 års ålder har nått den kroppsliga och
psykiska mognad, som är önskvärd vid fullgörandet av militärtjänst. I
flertalet fall torde emellertid mognadsgraden vara sådan, att den föreslagna
tidiga värnpliktstjänstgöringen knappast kan medföra någon större risk.
Erfarenheten från andra länder synes också tala för att värnpliktstiden i
nödfall kan utsträckas på föreslaget sätt. En ofrånkomlig förutsättning
för denna framflyttning av värnplikten är emellertid en noggrann undersökning
och sakkunnig bedömning av såväl den kroppsliga som den psykiska
utvecklingsgraden vid inskrivningen. Endast de värnpliktiga, som är
väl utvecklade, bör inkallas till tidig värnpliktstjänstgöring.

Professorn Rylander förklarar att ur militärpsykiatrisk synpunkt i princip
intet finnes att invända mot förslaget. Den manliga ungdomen av i
dag har genom ändrade sociala förhållanden utan tvivel i regel fått sin
psykiska utveckling och mognad påskyndad jämfört med tidigare. Detta
utgör icke något hinder för ett påpekande att en del ynglingar likväl mognar
senare än andra i psykiskt hänseende. För dem kan grupptillvaron i
kasernerna, de militära disciplinreglerna samt framförallt avskiljandet från
hemmiljön ett år tidigare än hittills varit fallet innebära psykiska påfrestningar
av icke önskvärd art, även om dessa värnpliktiga kroppsligt sett är
fullt färdiga att möta militärutbildningens krav. Av betydelse synes det
därför att vid inskrivningen av 18-åringar sådana värnpliktiga frånskiljes
som förefallit psykiskt sett mindre utvecklade, blyga och osäkra med psykoinfantila
drag. Möjligheterna härtill har väsentligt förbättrats genom de
psykologiska urvalsprövningarna i samband med inskrivningsförrättningarna.
Läkarna vid inskrivningsförrättningarna bör även i det avsedda
syftet ha sin uppmärksamhet riktad på betydelsen av testningarna.

Professorn Friberg finner att ur de synpunkter han har att företräda
skäl till erinran mot förslaget ej synes föreligga. Det framhålles att tillväxten
är väsentligen avslutad i 18-årsåldern och att ynglingarna då passerat
den ålder då tungt kroppsarbete och starkare sportprestationer har
någon ogynnsam inverkan på ben- och ledsystem.

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

11

Medicinalstyrelsen, vars yttrande inhämtats av sjukvårdsstyrelsen, kar
i sin tur inhämtat yttrande av medlemmen av sitt vetenskapliga råd, överläkaren
medicine doktorn Hans Sihver.

Doktor Silwer framhåller att enligt inhämtade upplysningar värnpliktstjänstgöringen
i Storbritannien, Ryssland och U. S. A. tar sin början i 18-eller 19-årsåldern och att erfarenheterna härav är goda. Någon anledning
att anse det svenska soldatmaterialet underlägset nämnda länders ur medicinsk
synpunkt föreligger ej. I de fall då värnpliktiga hittills fått börja sin
tjänstgöring redan vid den nu föreslagna åldern lär erfarenheterna härav
ha varit goda. — Vid bifall till arméchefens förslag bör ett något ökat
antal värnpliktiga kunna medges anstånd i den mån det utvecklingsstadium
som är önskvärt icke uppnåtts då tjänstgöringen skulle ha börjat. Det
synes angeläget att skärpt uppmärksamhet ägnas de värnpliktigas utvecklingsstadium
före tjänstgöringens början, därest sänkningen av värnpliktsåldern
genomföres. Med denna reservation — heter det slutligen i yttrandet
— synes från medicinsk synpunkt anledning ej föreligga till erinran
mot förslaget.

Medicinalstyrelsen har ur medicinsk synpunkt intet att erinra mot att
värnpliktstjänstgöringen påbörjas det år den värnpliktige fyller 19 år,
under förutsättning att de värnpliktigas utvecklingsstadium i samband med
uttagningen ägnas skärpt uppmärksamhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse upplyser inledningsvis, att styrelsen i samband
med 1949 års övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring utfärdade
särskilda »Föreskrifter angående läkares åtgärder vid de särskilda inskrivningarna
1949 för utväljande av värnpliktiga, som skola påbörja första
tjänstgöring under det kalenderår de fylla 20 år». Dessa föreskrifter, vilka
avsåg arméns värnpliktiga, blev med vissa tillägg och ändringar tillämpliga
även under tiden efter 1949.

Styrelsen anför vidare:

Vid urvalet av värnpliktiga till tjänstgöring vid 20 år skulle enligt nyssnämnda
föreskrifter största vikt fästas vid vederbörandes kroppskonstitution
och hälsotillstånd samt, icke minst, till hans lämplighet ur psykisk
synpunkt för sådan tjänstgöring. Vidare finnes i föreskrifterna utformade
vissa detaljbestämmelser för besiktningsläkaren beträffande olika besiktningsgrupper
och sjukdomar. Genom dessa i restriktiv riktning verkande
föreskrifter har eftersträvats att vid inskrivningen möjliggöra en sådan
utgallring, att endast de, som i såväl fysiskt som psykiskt avseende bedömts
kunna utan men för sin hälsa motsvara av militärtjänsten i sagda hänseende
uppställda krav, må bli uttagna till fullgörande av första tjänstgöring
redan under det år de fyller 20 år. Några ogynnsamma erfarenheter av
det sålunda genomförda tidigareläggandet av den första tjänstgöringen
föreligger veterligen icke. Mångåriga iakttagelser beträffande studenter

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

och likställda, vilka blivit inskrivna såsom underårig^, ävensom beträffande
fast anställt manskap, som påbörjat sin anställning vid krigsmakten
vid den i detta sammanhang aktuella åldern eller mången gång ännu tidigare,
talar i samma riktning. En oavvislig förutsättning är emellertid, att
inträdet i tjänstgöring äger rum först efter en i möjligaste mån betryggande
och ingående prövning av den enskildes personliga kvalifikationer i
hälsohänseende samt att hans placering sker i sådan tjänstgöring, som med
hänsyn härtill är lämplig och så anpassad, att befarade risker så vitt möjligt
skäligen kan förmodas vara eliminerade.

Mot det nu föreliggande förslaget om en ytterligare sänkning av värnpliktsåldern
med ett år har sjukvårdsstyrelsen ur militärmedicinsk synpunkt
i princip intet att erinra. Styrelsen åberopar som stöd för sin uppfattning
såväl sina tidigare erfarenheter som ock yttrandena från medlemmarna
av styrelsens vetenskapliga råd. Dessa medlemmar representerar,
framhåller styrelsen, de medicinska specialområden vilka i detta sammanhang
bör tillmätas särskild vikt, nämligen invärtesmedicin, psykiatri och
ortopedi.

Sjukvårdsstyrelsen anför ytterligare: Såsom av nämnda yttranden framgår
torde ur de synpunkter styrelsen har att företräda några väsentliga
betänkligheter icke kunna resas mot arméchefens förslag. Styrelsen vill
emellertid med skärpa ytterligare understryka betydelsen av att de värnpliktigas
förutsättningar, de fysiska såväl som de psykiska, göres till föremål
för omsorgsfull prövning ävensom att avsedd tjänstgöring inom skäliga
gränser anpassas i relation härtill. Styrelsen vill framhålla vikten av
att inkallelse till första tjänstgöring icke sker tidigare än vad som i det
enskilda fallet lämpligen bedömes kunna ske samt att sådan inkallelse vid
minsta tvekan beträffande den inskrivningsskyldiges förmåga att i medicinskt
avseende motsvara militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för
att upptagas till omprövning under ett nästföljande år. Det torde få anses
vara ganska säkert, att antalet värnpliktiga som till följd av bristande
kroppslig eller själslig utveckling måste meddelas anstånd med värnpliktens
fullgörande kommer att öka med den sänkta värnpliktsåldern. Det
torde emellertid vara berättigat förvänta, att i avseende, varom här är fråga,
gränsdragningen mellan de aktuella åldrarna icke kommer att bliva särskilt
skarpt markerad bland de i fysiskt och psykiskt hänseende normalu
tvecklade. Den fortskridande upplysningen och de betydande framstegen
på det allmänhygieniska området, den ej minst genom idrotten intensifierade
fysiska fostran och den allmänt förbättrade folkhälsan iorde verksamt
bidraga till denna utjämning åldersklasserna emellan.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att en tidigareläggning av tjänstgöringen
i flera avseenden är av fördel ur arbetsmarknadssynpunkt. Det
är för eu huvuddel av de värnpliktiga förmånligt att få göra undan första
tjänstgöringen innan de helt ianspråktages i yrket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

13

Styrelsen övergår härefter till en undersökning av konsekvenserna ur
arbetsmarknadssynpunkt av den väntade befolkningsstegringen under nästa
årtionde: De stora årskullar som i mitten på 1960-talet efter slutet av
sin första tjänstgöring skall definitivt inplaceras på arbetsmarknaden kommer
att medföra vissa svårigheter. Som exempel kan framhållas, att antalet
män i åldern 18 t. o. m. 25 år 1954 är omkring 340 000 för att 1965 uppgå
till 470 000. Då det är omöjligt att förutse konjunkturläget tio år framåt
i tiden är det ej heller möjligt att redan nu ens preliminärt göra några
arbetsmarknadsprognoser. Den av chefen för armén föreslagna ordningen
innebär emellertid att innan de stora topparna nås ett större antal män
än vad årsklassen utgör inkallas till första tjänstgöring under det att när
toppsiffrorna infaller ett något mindre antal inkallas. I och för sig måste
detta vara en nackdel, men då mertal resp. mindretal i procent utgör en
så ringa del (maximalt och minimalt cirka 2 %) av hela antalet män i
18—25-årsåldern finner styrelsen med anledning härav ej skäl motsätta
sig anordningen. Styrelsen anser dock att förslaget, om det antages, icke
skall vara definitivt fastlåst utan att om exceptionella förhållanden inträder
vissa justeringar i detsamma skall kunna vidtagas.

Styrelsen fortsätter: För studerande i allmänbildande eller yrkesbildande
skolor och för lärlingar i praktisk yrkesutbildning kan en tidigareläggning
av tjänstgöringen medföra väsentliga olägenheter. Det är nämligen
av vikt att avbrott för värnpliktstjänstgöring icke inträffar under utbildningen.
Avbrottet kan för en del av dem dessutom bli ganska långvarigt
då ur dessa grupper rekryteras en stor del av de till befälsutbildningen uttagna
värnpliktiga. Den föreslagna anordningen innebär emellertid, att
varje utbildningsår inkallas värnpliktiga ur två eller flera årsklasser. Om
smidiga och relativt generösa bestämmelser i-örande val av tid för påbörjandet
av första tjänstgöringen för dessa grupper samtidigt utfärdas och
de värnpliktiga erhåller besked om när tjänstgöringen kommer att äga rum
torde de nämnda olägenheterna kunna elimineras. I så fall torde systemet
med alternativ värnpliktstjänstgöring endera under det nittonde eller
tjugonde levnadsåret t. o. m. vara av fördel. Styrelsen förutsätter, att de
erforderliga bestämmelserna i så fall utarbetas i samråd med densamma.

Sammanfattningsvis framhåller styrelsen att en tidigareläggning av
tjänstgöringen icke torde menligt komma att inverka på arbetsmarknaden,
men att vissa nackdelar ur yrkesutbildningssynpunkt kan uppstå, vilka
dock kan elimineras genom särbestämmelser om tidpunkt för tjänstens påbörjande.
Styrelsen har med anledning av vad sålunda anförts intet att
erinra emot de föreslagna åtgärderna.

Skolöverstyrelsen anför: Medelåldern för de examinander, som avlägger
studentexamen, har under de senaste åren oavbrutet stigit eller från obetydligt
över 19 år vid sekelskiftet till något över 20 år för närvarande. Under
det närmaste årtiondet torde anledning inte finnas att räkna med vare

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

sig en nämnvärd höjning eller sänkning av sistnämnda siflra. En medelålder
av 20 år innebär, att ett stort antal studenter nödgas begära uppskov
med inryckningen till sin första värnpliktstjänstgöring. En sänkning av
värnpliktsåldern med ett år kommer att kraftigt öka denna kategori. Någon
olägenhet ur skolans synpunkt medför detta emellertid inte under förutsättning
att uppskov medges varje studerande vid läroanstalt med studentexamensrätt,
som gör framställning härom under åberopande av ännu inte
avlagd studentexamen. Under angivna förutsättning och med hänsyn till
att utrymme anges finnas i planen för ett tillmötesgående av de medicinska
synpunkterna har överstyrelsen intet att erinra mot förslaget om en sänkning
av värnpliktsåldern med ett år.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förklarar att den, under förutsättning
att elever vid under dess överinseende stående läroanstalter även i fortsättningen
kan i samma utsträckning som tidigare erhålla anstånd med
värnpliktstjänstgöring, icke har något att erinra mot de föreslagna åtgärderna.

Även Svenska arbetsgivareföreningen uppehåller sig vid frågan om förslagets
konsekvenser ur civila utbildningssynpunkter. Föreningen ansluter
sig till förslaget. Därvid förutsätter föreningen, att uppskov med inryckning
medgives sådana värnpliktiga, som undergår utbildning och genom
värnpliktstjänstgöringen skulle få svårigheter att på ändamålsenligt sätt
fullgöra denna utbildning. Främst syftar föreningen härvid på studerande
i läroverk av alla slag samt yrkesskolor. För sådana värnpliktiga åter, som
erhåller sin utbildning inom företagen, torde som regel uppskov endast vara
erforderligt, då utbildningen är ordnad i form av inbyggd verkstadsskola.

Landsorganisationen finner att den föreslagna utjämningen av värnpliktskontingenternas
storlek är motiverad med hänsyn till det närmaste
årtiondets branta stegring i åldersklasserna och att den även ur arbetsmarknadssynpunkt
måste anses välbetänkt. Därigenom kommer en utjämning
att ske av avgången och tillförseln av arbetskraft, som — självfallet
under förutsättning av att nu oförutsebara konjunktursvängningar
inte inträffar — hör i sin mån verka stabiliserande på arbetsmarknadsutvecklingen.
Landsorganisationen har därför i princip intet att erinra mot
de föreslagna åtgärderna. Därvid förutsättes emellertid att det kommer
att ges möjlighet till dispens från den tidigare inryckningen bl. a. i sådana
fall, då avbrott i påbörjad yrkesutbildning skulle inverka menligt
på denna utbildning. Såsom självklar vill landsorganisationen framhålla
angelägenheten av att man vid urvalet av de värnpliktiga, som skall påbörja
tjänstgöringen tidigare, tar särskild hänsyn till den värnpliktiges
fysiska förutsättningar.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) yttrar: Ur arbetsmarknadssynpunkt
synes det principiellt fördelaktigast med tidigast möjliga fullgörande
av den första tjänstgöringen. Både ur samhälls- och privatekono -

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

15

misk synpunkt skulle detta vara lämpligast. Ett genomförande av förslaget
synes för huvuddelen av värnpliktskontingenten ej inverka menligt på de
värnpliktigas civila yrkesutbildning, som ofta synes vara fullgjord vid
denna tidpunkt, åtminstone till den del det här rör sig om den teoretiska
utbildningen. Förhållandena för värnpliktiga tillhörande gruppen studenter
och likställda synes dock nödvändiggöra en något senare inryckning för
denna kategori. TCO får därför ansluta sig till förslaget om ett tidigare
fullgörande av den första tjänstgöringen men får samtidigt framhålla nödvändigheten
av att gällande regler angående möjlighet att erhålla anstånd
med fullgörande av första tjänstgöring får fortsätta att gälla. Vidare bör
besiktningsnormerna något skärpas så att säkerhet kan vinnas att de till
tjänstgöring inryckande äger förutsättningar att genomföra utbildningsprogrammet.

Sveriges lantbruksförbund finner arméchefens förslag innefatta en lämplig
lösning och förklarar att såvitt förbundet nu kan bedöma en tidigareläggning
av tjänstgöringen för jordbruksnäringens del varken i mera avsevärd
mån torde komma att påverka arbetsmarknaden eller försvåra yrkesutbildningen.

Riksförbundet landsbygdens folk förklarar att förslaget ej föranleder
någon erinran från förbundets sida. Förbundet förutsätter emellertid, att
sjukvårdsstyrelsen biträder förslaget och att hänsyn tages till de reservationer,
som styrelsen eventuellt kan anse erforderliga. Förbundet anser
därutöver det vara nödvändigt att bestämmelserna utformas på sådant sätt
att uppskov med tjänstgöring kan erhållas på grund av pågående studier
och annan yrkesutbildning. Den påverkan arbetsmarknaden kan röna
genom förslaget bör enligt förbundets mening kunna regleras genom liknande
uppskovsbestämmelser som redan nu förefinnes i detta avseende.

Slutligen framhåller styrelsen för Sveriges förenade studentkårer som
sin uppfattning, att man helst bör söka överbygga svårigheterna med värnpliktskontingenternas
stegring genom en temporär sänkning av inryckningsåldern.
Genom denna sänkning kommer sannolikt ett ökat antal
studenter att rycka in till första tjänstgöring omedelbart efter avlagd studentexamen.

Samtidigt kommer man emellertid, anför styrelsen vidare, att ställas inför
ett ökat behov av anstånd med första tjänstgöring, dels därför att ett
större antal gymnasister kommer att vara i värnpliktig ålder, dels därför
att de som påbörjat sin akademiska utbildning liksom hittills hör beviljas
anstånd tills lämplig examen blivit avlagd. Styrelsen understryker, att
tidigareläggandet av första tjänstgöringen ett helt år motiveras av rent
tekniska problem vid omhändertagandet av de största årsklasserna. Detta
måste enligt styrelsens uppfattning innebära, att en minoritet, som på goda
grunder önskar anstånd med första tjänstgöring, icke skall göras till föremål
för rigorösare behandling i samband med de provisoriska åtgärderna

16

Knngl. MajUs proposition nr 92.

än för närvarande, utan att man i stället bör taga hänsyn till att en generösare
anståndspolitik snarast synes motiverad.

Departementschefen.

Enligt den värnpliktsorganisation som beslöts av 1950 års riksdag är
svensk man värnpliktig från och med det kalenderår under vilket han
fyller 19 år. Samma år är han skyldig låta inskriva sig som värnpliktig;
värnpliktslagen och därtill anknutna författningar är utformade med utgångspunkt
från att värnpliktsåldern skall börja i och med inskrivningsåret.
Inskrivningarna förrättas på hösten. Huvuddelen av de värnpliktiga
påbörjar sin värnpliktstjänstgöring följande år, d. v. s. det år de fyller
20 år; för en del värnpliktiga tar tjänstgöringen sin början senare.

Befolkningsstatistiken utvisar att en markant ökning av den årliga
värnpliktskontingentens storlek är att förvänta under det kommande årtiondet.
Ökningen väntas kulminera i mitten av 1960-talet. Chefen för
armén har gjort en beräkning av det antal värnpliktiga som — förutsatt
att de nuvarande kontingenterna till marinen och flygvapnet blir oförändrade
— kan väntas bli tilldelat armén vid de kommande inskrivningarna.
Enligt beräkningen kommer antalet av arméns värnpliktiga att stiga från
omkring 27 000 år 1954 till omkring 50 000 år 1965, varefter antalet väntas
successivt nedgå.

Chefen för armén föreslår nu särskilda åtgärder i syfte att åstadkomma
en utjämning årsklasserna emellan. Förslaget innebär att under ettvart
av åren 1955—1965 ett antal 19-åringar (värnpliktiga som under året fyller
19 år) skall rycka in till sin första värnpliktstjänstgöring och fullgöra
denna tillsammans med 20-åringarna. Enligt den plan som fogats vid förslaget
skall den del av den yngre årsklassen som sålunda årligen tages i
anspråk successivt växa under de första sju åren för att därefter minska.
Från och med utbildningsåret 1966/67 skulle endast 20-åringar inkallas till
tjänstgöring.

Arméchefens plan åskådliggöres av uppställningen å sid. 6.

Vid remissen av arméchefens förslag, med därtill av chefen för centrala
värnpliktsbyrån förordad komplettering — innefattat i en inom departementet
upprättad promemoria — lades tyngdpunkten på de medicinska
synpunkterna, på frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen
kunde menligt påverka arbetsmarknaden samt på frågan om de värnpliktigas
civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning som en
tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

De hörda remissinstanserna har samtliga i princip lämnat arméchefens
förslag utan erinran.

Vad först angår arbetsmarknadssynpunkterna förklarar arbetsmarknadsstyrelsen
att den föreslagna tidigareläggningen av värnpliktstjänstgöringen
icke torde komma att inverka menligt på arbetsmarknaden. Lands -

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

17

organisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges lantbruksförhund
gör motsvarande uttalanden.

Frågan om den civila yrkesutbildningen och den inverkan på densamma
som en tidigareläggning av värnpliktstjänstgöringen kan innebära har upptagits
till behandling i ett flertal yttranden. Det framhålles att utbildningen
vid läroverk och yrkesskolor och annan motsvarande utbildning i ett betydande
antal fall ej avslutats i 19-årsåldern. Därest förslaget genomfördes
borde anstånd med värnpliktstjänstgöringen för avslutande av sådan utbildning
beviljas 19-åringarna liksom hittills tillämpats beträffande 20-åringarna. Att så sker uppställes av några remissinstanser som uttrycklig
förutsättning för deras anslutning till förslaget.

De medicinska synpunkterna har vid remissbehandlingen företrätts av
försvarets sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen. Det har synts mig särskilt
angeläget att i den föregående redogörelsen utförligt återge de yttranden
som avgivits från medicinskt håll, däribland yttranden av representanter
för de medicinska specialområdena invärtesmedicin, psykiatri och
ortopedi.

Såsom framgår av yttrandena har ingen av de medicinska auktoriteterna
funnit hinder ur medicinsk synpunkt möta mot förslagets genomförande.
Samtliga har härvid betonat nödvändigheten av att de värnpliktigas utvecklingsstadium
vid uttagningen ägnas omsorgsfull prövning.

Sjukvårdsstyrelsen understryker i detta sammanhang betydelsen av att
tjänstgöringen inom skäliga gränser anpassas till de värnpliktigas fysiska
och psykiska förutsättningar samt att inkallelse till tjänstgöring vid minsta
tvekan beträffande den värnpliktiges förmåga att i medicinskt avseende
motsvara militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för att upptagas
till omprövning under ett nästfoljande år.

Innan jag går in på ett slutligt ställningstagande till förslaget torde jag
få erinra om vad jag i samband med framläggandet av årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, sid. 10 och 11) yttrade i frågan. Jag anförde
därvid följande. En betydande ökning av antalet män i värnpliktsåidern
komme att inträda under de närmaste tio åren. Därest samtliga dessa män
skulle militärutbildas enligt nu gällande grunder, måste krigsmaktens
organisation i fråga om förläggningslokaler, utbildningspersonal m. m. förstärkas.
Ur kostnadssynpunkt måste betänkligheter resas häremot. Det
torde därför bli nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att hindra att
utbildningskontingenten ökade i takt med den stigande tillgången på män
i värnpliktsåidern. Förslag hade av arméchefen framlagts om att ändra
tidpunkten för inskrivning såsom värnpliktig respektive påbörjande av
första tjänstgöring, varigenom det beräknades bli möjligt att utjämna de
under de kommande åren stora värnpliktskontingenterna och helt utnyttja
den nuvarande tillgången på förläggningsutrymmen för att militärutbilda
en del av männen. Jag framhöll vidare, att jag senare torde få anmäla

2—265 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 92.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

frågan om härav föranledda författningsändringar. Jag räknade emellertid
i förevarande sammanhang med att förslaget genomfördes. Vidare borde
enligt min mening föreskrifterna för läkarbesiktning av värnpliktiga skärpas
så att en del av de värnpliktiga, som enligt nuvarande bestämmelser
skulle hänföras till de lägsta besiktningsgrupperna, komme att förklaras
såsom odugliga till krigstjänst. Det vore möjligt att ytterligare åtgärder
erfordrades för att hindra att ökningen av antalet män i värnpliktsåldern
medförde större kostnadsstegringar under försvarsanslagen. Detta spörsmål
krävde ytterligare överväganden. Det syntes mig lämpligt att prövningen
härav finge ingå som ett led i överbefälhavarens utredning i avvägningsfrågan
vid bestämmandet, inom en förutsatt finansiell ram, av försvarsgrenarnas
storlek och kostnader i förhållande till varandra.

Av vad jag sålunda yttrade torde framgå att jag i detta sammanhang
icke avser att taga ståndpunkt till frågan om värnpliktsorganisationens
framtida storlek. Det problem som förslaget avser att lösa och som uppstått
till följd av den väntade ökningen av årsklassernas storlek är att i
möjligaste mån söka åstadkomma en utjämning årsklasserna emellan.
Huruvida de sålunda utjämnade kontingenterna helt eller endast delvis
skall tagas i anspråk kommer att bli beroende på ett bedömande i framtiden.

I princip innebär arméchefens förslag till lösning av nyss angivna problem
att under en tidsperiod den ordinarie årsklassen (20-åringar) årligen
kompletteras med en del av närmast yngre årsklass (19-åringar). Mot
denna lösning synes ur militärorganisatorisk synpunkt intet vara att erinra.
Därest förslaget i princip skulle gillas, torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att bestämma under hur lång tidsperiod och i vilken omfattning
årligen värnpliktiga ur den yngre årsklassen skall tagas i anspråk.

Ur arbetsmarknadssynpunkt torde, som framgår av det tidigare anförda,
hinder ej möta mot bifall till förslaget.

Beträffande den inverkan på den civila yrkesutbildningen som ett tidigareläggande
av värnpliktstjänstgöringen medför förutsätter jag att all rimlig
hänsyn skall tagas till dem som ej hunnit avsluta utbildning vid läroverk
och yrkesskolor eller annan motsvarande utbildning och att anstånd
med värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.

Den avgörande vikten vid ett bedömande av förslaget bör enligt min
åsikt tillmätas den medicinska sakkunskapens ståndpunkt i frågan. Då
denna sakkunskap enhälligt funnit hinder ur medicinsk synpunkt ej möta
mot förslaget och med hänsyn till vad nyss anförts rörande förslaget ur
andra synpunkter är jag beredd tillstyrka bifall till detsamma.

Jag förutsätter härvid att försvarets sjukvårdsstyrelse erhåller uppdrag
att utfärda de medicinska föreskrifter och vidtaga de övriga åtgärder som
betingas av vad styrelsen anfört i sitt yttrande och som faller inom styrelsens
ämbetsområde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

19

Även andra föreskrifter och åtgärder torde erfordras i anledning av vad
sjukvårdsstyrelsen yttrat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att gå i
författning härom.

Därest värnpliktiga enligt vad jag förordat blir skyldiga påbörja sin
tjänstgöring det år de fyller 19 år torde de böra inskrivas redan året innan.
I anledning härav blir ändringar i värnpliktslagen erforderliga. Sålunda
bör i 1 § föreskrivas att svensk man skall vara värnpliktig från och med
det kalenderår under vilket han fyller aderton (nu nitton) år, liksom i 14 §
bör stadgas att inskrivningsskyldigheten skall fullgöras det år den värnpliktige
fyller aderton år; en följdändring i 15 § betingas härav.

Enligt 27 § 1 mom. F. skall första tjänstgöring och tjänstgöring i en
följd taga sin början före utgången av andra året efter inskrivningsåret.
Ehuru det hittills icke övervägts att låta tjänstgöringen börja senare än i
lagrummet stadgas synes det dock — såsom försvarets civilförvaltning
framhållit — icke uteslutet att omständigheterna kan komma att nödvändiggöra
en dylik anordning. Det synes därför lämpligt att i detta sammanhang
lagrummet ändras därhän att tjänstgöringen i fråga skall börja före
utgången av tredje året efter inskrivningsåret.

De nya lagbestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 juli 1954.

Inom försvarsdepartementet har i enlighet med vad nu anförts utarbetats
förslag till lag om ändring i värnpliktslagen.

På Kungl. Maj :t torde få ankomma att vidtaga de ändringar i inskrivningsförordningen
och andra i administrativ ordning utfärdade författningar
som må bli erforderliga.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

1) antaga ett inom försvarsdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941
(nr 967);

2) besluta att enligt de närmare bestämmelser Kungl.
Maj :t utfärdar värnpliktiga skola vara skyldiga påbörja värnpliktstjänstgöringen
det år de fylla nitton år.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Magnus T. Möller.