Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
1
Nr 68.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
för budgetåret 1954/55 till folk- och småskoleserninariema;
given Stockholms slott den 29 januari 1954•
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
Beträffande elevintagningen vid seminarierna hösten 1954 föreslås oförändrad
intagning på folkskoleseminariernas studentlinje och vid småskoleseminarierna.
I fråga om folkskoleseminariernas 4-åriga linje förordas en
begränsning av antalet intagningsavdelningar från 26 till 22 och en minskning
av antalet elever per avdelning från 26 till 24. Det provisoriska småskoleseminariet
i Norrköping föreslås skola nedläggas vid utgången av
innevarande budgetår.
För folkskoleseminariernas del föreslås bland annat ordinariesättning av
elva övningslärartjänster samt höjning med 50 000 kronor av de särskilda
anslagsmedlen till försök med metodisk handledning, enhetsskolans arbetsmetoder
m. m. Småskoleseminariernas avlöningsanslag beräknas minska
med 200 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 sand. Nr 68.
2
Kungl. Maj ds proposition nr 68.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 januari 195/.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,
följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Maj:t under punkten 211 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 16 350 000
kronor,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 384 000
kronor,
till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in. ett reservationsanslag
av 375 000 kronor,
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 400 000
kronor,
till Småskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor,
till Småskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 445 000
kronor,
till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 83 000 kronor samt
till Småskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 115 000
kronor.
Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor, varvid jag först
torde få behandla frågan om seminarieorganisationen.
I. Seminarieorganisationen.
Folk skole seminarieorganisationen omfattar för närvarande
19 seminarier, av vilka 9 är provisoriska. För hösten 1953 har
Kungl. Maj:t medgivit följande elevintagning i seminariernas första klass,
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
nämligen 50 klassavdelningar, varav 26 avdelningar på den 4-åriga linjen
med högst 26 elever per avdelning och 24 avdelningar på studentlinjen med
högst 30 (lägst 28) elever per avdelning; sammanlagt har alltså kunnat
intagas högst 1 396 elever. I förhållande till elevintagningen hösten 1952
innebär detta oförändrat antal avdelningar men minskning av elevantalet
per avdelning från 30 till 26 på den 4-åriga linjen och från 32 till 30 på
studentlinjen. Genom den sålunda bestämda elevintagningen på studentlinjen
hösten 1953 har den totala examinationen av elever vårterminen
1955 slutligt reglerats. Intagningen på den 4-åriga linjen hösten 1953 reglerar
delvis den totala examinationen vårterminen 1957.
Småskoleseminarieorganisationen omfattar för närvarande
10 seminarier, av vilka 3 är provisoriska. För hösten 1953 har Kungl.
Maj:t medgivit en elevintagning i seminariernas första klass av 23 avdelningar,
varav 1 på 3-årig linje, med högst 24 elever per avdelning, sammanlagt
alltså högst 552 elever. I förhållande till elevintagningen hösten 1952
innebär detta en minskning av antalet avdelningar från 27 till 23. Denna
minskning har skett vid de provisoriska seminarierna i Norrköping och
Falun, där intagning i första klassen ej skett hösten 1953. Genom den sålunda
bestämda elevintagningen hösten 1953 har reglerats examinationen
av elever vårterminen 1955.
Seminarieorganisationens storlek är i nuvarande läge beroende icke blott
av lärarbehovet på folk- och småskolestadiet utan också av lärartillgången
i de högre skolformerna. Rådande brist på ämneslärare avses således skola
delvis täckas av folkskollärare. Vid min anmälan förra året av frågan om
seminarieorganisationen under innevarande läsår (prop. 1953:1, VIII ht p.
210 och 214) anförde jag härom bland annat följande. När de högre skolornas
behov av lärare under de närmaste åren till väsentlig del skulle tillgodoses
med folkskollärare, skulle en motsvarande brist på folkskollärare
komma att uppstå inom folkskoleväsendet. Denna brist borde naturligen
täckas med förefintligt och blivande överskott på småskollärare. När således
väsentligt flera småskollärare än tidigare måste disponeras för tjänstgöring,
som eljest skulle ha bestritts av folkskollärare, syntes det nödvändigt,
att denna omdisposition skedde i en organiserad och för skolväsendets
ledning överskådlig form. Det syntes vidare från både organisatoriska och
pedagogiska synpunkter vara mest lämpligt, att småskollärarna därvid
utnyttjades på det åldersstadium, som direkt anknöt till det nuvarande
tvååriga småskolestadiet. Under åberopande härav begärdes i statsverkspropositionen
riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att från och med
budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares övertagande
av undervisningen i tredje klassen i skolor av A-form i enlighet med vad
jag i statsrådsprotokollet närmare förordat. I de av skolöverstyrelsen
verkställda beräkningar, som låg till grund för mitt förslag i detta hänseende,
hade överstyrelsen räknat med att utvidgningen av småskollärarnas
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
arbetsområde skulle genomföras sålunda, att för varje år under en övergångsperiod
omfattande 1953/54—1960/61 omkring 325 småskollärare
skulle övertaga avdelningar i klass 3 i A-skolor. Årligen skulle därigenom
omkring 260 folkskollärare lämna tredje klassen. Överstyrelsen uppskattade
antalet avdelningar av klass 3 i A-skolor till omkring 2 600 år 1960 under
förutsättning, att småskollärare då helt övertagit undervisningen i denna
klass och att barnantalet beräknades enligt i kungörelsen 1947: 234 för småskolestadiet
givna anvisningar. För egen del anförde jag, att — för att den föreslagna
anordningen med småskollärares successiva övertagande av undervisningen
i tredje klassen i A-skolorna skulle kunna användas på ett smidigt
sätt och kunna anpassas efter växlingar i behov och brist, som då ej kunde
förutses — Kungl. Maj:ts befogenheter vid utnyttjande av denna regulator
ej borde bindas till överförande av visst, för den förutsatta övergångsperioden
på förhand bestämt antal småskollärare årligen. Riksdagens bemyndigande
borde i stället avse rätt för Kungl. Maj:t att från och med
budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares övertagande
av undervisningen i klass 3 i A-skolor i den utsträckning, som allt efter
omständigheterna prövades erforderlig för att åtgärden skulle fylla avsett
syfte.
Riksdagen lämnade det sålunda begärda bemyndigandet. Statsutskottet,
till vars utlåtande (1953:8, p. 210, jfr även p. 197) riksdagen anslöt
sig, ansåg sig dock böra framhålla, att olika lokala förhållanden i många
fall torde komma att begränsa de praktiska möjligheterna att låta småskollärare
i A-skolorna följa sina elevgrupper upp i tredje klassen. Sålunda
kunde en dylik åtgärd helt naturligt ej få ifrågakomma, om därigenom
skulle försvåras eller omöjliggöras att den stadgade tjänstgöringsskyldigheten
uttoges av en ordinarie folkskollärare. Vidare anförde utskottet bland
annat, att den ifrågavarande åtgärden syntes böra begränsas till sådana fall,
där förefintlig tillgång på klassrum gjorde ett effektuerande av densamma
möjlig.
Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 utfärdat
kungörelse (nr 814) angående småskollärares tjänstgöring i vissa fall. Kungörelsen,
som skall tillämpas under läsåret 1953/54, innehåller i huvudsak
följande bestämmelser.
Till det antal, som skolöverstyrelsen för varje inspektionsområde bestämmer,
dock för riket sammanlagt högst 325, skall småskollärare såsom klasslärare
tjänstgöra i tredje klassen i sådana skolor av A-formen, vid vilka
eljest skulle för läsåret 1953/54 nyanställas icke-ordinarie folkskollärare
eller meddelas fortsatt förordnande för extra folkskollärare, som ej avlagt
folkskollärarexamen. Folkskolinspektören bestämmer de lärara vdelningar
av tredje klassen inom inspektionsområdet, i vilka småskollärare sålunda
skall tjänstgöra som klasslärare. Därvid skall iakttagas, att till dylik tjänstgöring
endast må ifrågakomma sådan småskollärare, som under läsåret
1952/53 uppehållit undervisningen i motsvarande läraravdelning av andra
5
Kungl. Maj ds proposition nr 68.
klassen. Beträffande antalet läraravdelningar i sådan läraravdelning av
tredje klassen, vari småskollärare enligt kungörelsens bestämmelser tjänstgör
som klasslärare, skall gälla vad om lärjungeantalet i läraravdelning på
småskolestadiet är föreskrivet. Småskollärare, som avses i kungörelsen, är
skyldig att mot ersättning enligt de för timlärare i småskola gällande grunderna
meddela undervisning 2 veckotimmar utöver henne enligt 4 § 2 mom.
första stycket avlöningsreglementet för folkskolan åliggande undervisningsskyldighet.
Därjämte har Kungl. Maj:t den 30 juni 1953 anbefallt skolöverstyrelsen
att — om ej annat framdeles bestämmes —- före den 1 maj 1954 inkomma
till Kungl. Maj:t dels med redogörelse för de åtgärder, som vidtagits av
överstyrelsen samt vederbörande folkskolinspektörer och skolstyrelser med
anledning av bestämmelserna i nämnda kungörelse, dels med förslag till
de bestämmelser i förevarande hänseende, som bör utfärdas av Kungl.
Maj:t för tillämpning från och med läsåret 1954/55.
I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlägger skolöverstyrelsen
förslag beträffande elevintagningen vid seminarierna hösten
1954. Förslaget grundar sig, i vad gäller lärarbehovet på folk- och småskolestadiet,
på en inom överstyrelsens statistiska kontor i juni 1953 upprättad
promemoria. Då statsutskottet i förutnämnda utlåtande förutsatt, att till
år 1954 skulle kunna framläggas på mera ingående och lokala undersökningar
grundade och därför säkrare beräkningar av det framtida lärarbehovet
inom folkskoleväsendet samt att riksdagen sattes i tillfälle att få
del av utvecklingen på ifrågavarande område, torde här få lämnas en summarisk
redogörelse för promemorians innehåll, såvitt gäller två betydelsefulla
faktorer vid beräkningen av lärarbehovet, nämligen läraravgången
och antalet lärartjänster; i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.
Läraravgången. Med ledning av en ny undersökning rörande önskemål
om uppskjuten pensionering har 1952 års beräkningar angående
läraravgången justerats. Enligt den nya undersökningen kan omkring 58
procent av de pensionsberättigade folkskollärarna antagas avgå vid pensioneringsperiodens
nedre gräns, medan ungefär 12 procent beräknas avgå
efter ett år och återstående cirka 30 procent efter två år, dvs. vid pensioneringsperiodens
övre gräns. Av de pensionsberättigade småskollärarna kan
omkring 46 procent förutsättas komma att avgå vid pensioneringsperiodens
nedre gräns och omkring 18 procent efter vart och ett av de följande tre
åren i pensioneringsperioden. De anförda siffrorna betecknas dock såsom
”givetvis mer eller mindre osäkra”. Med några av Kungl. Maj:t efter 1953
medgivna anstånd med avgång bär ej räknats.
Antalet lärartjänster. Beräkningarna — som de senaste åren
grundats på framskrivning av vissa år 1950 inhämtade uppgifter — är denna
gång baserade på av skoldistrikten lämnade nya uppgifter för varje skolområde
dels om antalet barn i vederbörande skolor och klasser, dels om
antalet barn, som ännu ej börjat skolan, med fördelning efter födelseår.
Med utgångspunkt i dessa uppgifter har för tiden till och med läsåret
1960/61 beräknats det väntade lärjungeantalet i varje klass (då antalet
6
Kungl. Maj:ts -proposition nr 68.
födda år 1953 varit okänt vid promemorians upprättande, har barnantalet
i klass 1 läsåret 1960/61 måst ungefärligen uppskattas) samt med ledning
därav det väntade antalet lärara vdelningar och lärartjänster dels enligt
kungörelsen 1947:234 och dels enligt den nu tillämpade kungörelsen
1950: 137. Beräkningarna är grundade på i huvudsak nuvarande organisation
av folkskoleväsendet och tar alltså ej hänsyn t. ex. till genomförandet
av enhetsskolan, ej heller till ändring i övrigt av arbetsområdet för folkrespektive
småskollärare. I möjligaste mån har skoldistrikten tagit hänsyn
till avgång till högre läroanstalter samt till förekomst av starkare in- eller
utflyttning till respektive från vederbörande skolområde. Däremot har,
framhålles i promemorian, ändringarna i den relativa tillströmningen till
de högre läroanstalterna säkerligen i regel icke kunnat beaktas. Denna
torde komma att minskas som följd av att födelsetalets starka ökning
1942—44 sannolikt icke kan motsvaras av en liknande ansvällning av det
högre skolväsendet. Härigenom kommer relativt flera barn än tidigare att
kvarbli i folkskolans högre klasser, vilket påverkar antalet folkskollärartjänster
i stegrande riktning. I motsatt riktning verkar vissa andra förhållanden.
Medan sålunda större distrikt med stark inflyttning åtminstone
approximativt kunnat ta hänsyn till av denna föranledd ökning av barnantalet,
har motsvarande utflyttning, vilken med ofta helt små belopp är
fördelad på ett stort antal smärre skolområden, i allmänhet icke kunnat
beaktas. Sistnämnda omständighet — jämte försummandet av dödligheten
samt medräknandet av barn (t. ex. sinnesslöa), som sedermera icke kommer
att besöka folkskolan — åstadkommer, att lärjungeantalet och därmed
antalet tjänster blir något för högt beräknat. Å andra sidan torde införande
av 8:e och 9:e klasser under 1950-talets lopp ofta icke ha kunnat
förutses vid skoldistriktens beräkningar. I jämförelse med den allmänna
osäkerheten i prognoser av föreliggande slag torde emellertid, framhålles
i promemorian, dessa felkällor ej vara av särdeles stor betydelse.
Resultatet av beräkningarna av antalet lärartjänster enligt kungörelsen
1950: 137 framgår av följande sammanställning.
Lärargrupp |
Läsår |
|||||||
53/54 |
54/55 |
55/56 |
56/57 |
57/58 |
58/59 |
59/60 |
60/61 |
|
Folkskollärare . |
19 836 |
20 978 |
21 769 |
22 291 |
22 398 |
22 248 |
21 810 |
21 433 |
Förändring + 1 142 + 791 + 522 4- 107
- 150
438 — 377
Småskollärare. 12481 12321 12 099 11843 11458 11 100 10 900 10 881
Förändring
— 160
-222
— 256
— 385
358
200
— 19
Beträffande folkskollärartjänsterna beräknas nu stegringen från 1952/53
(19 029 tjänster) till maximum 1957/58 till närmare 3 400 tjänster mot
i 1952 års beräkningar inemot 3 000 tjänster. Den följande minskningen
fram till 1960/61 anslås nu till cirka 960 tjänster mot i 1952 års beräkningar
omkring 830 tjänster. Tillämpningen av kungörelsen 1950: 137 i stället
för kungörelsen 1947: 234 beräknas för läsåret 1953/54 medföra en inbesparing
av drygt 400 folkskollärartjänster; motsvarande skillnad i slutet
av 1950-talet uppgår till inemot 600 tjänster.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Nedgången av antalet småskollärartjänster från 1952/53 (12 601 tjänster)
till 1956/57 uppgår enligt de nya beräkningarna till cirka 750 mot
enligt 1952 års beräkningar endast omkring 450. Tillämpningen av kungörelsen
1950:137 i stället för kungörelsen 1947: 234 beräknas för den
ifrågavarande perioden medföra en inbesparing av i regel omkring 350
tjänster.
Behovet av vikarier beräknas liksom vid närmast föregående beräkningstillfällen
till 5 procent av antalet folkskollärartjänster och till 6 procent
av antalet småskollärartjänster.
På grundval av statistiska kontorets promemoria har skolöverstyrelsen
beräknat lärarbehovet och därav följande examinationsbehov vid seminarierna
med hänsyn till anvisningarna i såväl kungörelsen 1950: 137, vilken
nu gäller alltsedan läsåret 1950/51, som kungörelsen 1947: 234. Resultatet
av de beräkningar, som verkställts under förutsättning, att kungörelsen
1950: 137 tillämpas jämväl under läsåren 1954/61, framgår av följande
tabeller.
Tabell 1. Folkskollärare.
1 |
■2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
Läsår |
Examinations- behov |
Examination |
Överskott |
Summa |
= kol. 5 med hän-syn tagen till små-skollärarnas tjänst-göring i klass 3 |
|
1952/53 .... |
— 240 |
|||||
53/54 .... |
1 255 |
1470 |
+ 215 |
- 25 |
( + 230 =)+ 205 |
|
54/55 .... |
1 726 |
1480 |
— 246 |
-271 |
( + 460 =)+ 189 |
|
55/56 .... |
1370 |
1500 |
+ 130 |
-141 |
( + 690 =)+ 549 |
|
56/57 .... |
1130 |
1 480 (för- |
+ 350 |
+ 209 |
( + 920 =) +1 129 |
|
57/58 .... |
732 |
slag) |
||||
58/59 .... |
480 |
|||||
examinationen minskas |
||||||
59/60 .... |
194 |
|||||
60/61 .... |
272 |
Tabell 2. Småskollärare.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
Läsår |
Examinations- behov |
Examination |
Överskott |
Summa |
= kol. 5 med hän-syn tagen till små-skollärarnas tjänst-göring i klass 3 |
|
1952/53 .... |
+ 250 |
|||||
53/54 .... |
289 |
630 |
+ 341 |
+ 591 |
(— 290 =) + 301 |
|
54/55 .... |
347 |
630 |
+ 283 |
+ 874 |
(— 580 =) + 294 |
|
55/56 .... |
307 |
540 |
+ 233 |
+ 1107 |
(— 870 =) + 237 |
|
56/57 .... |
268 |
540 (för- |
+ 272 |
+ 1 379 |
(-1160 =) + 219 |
|
57/58 .... |
116 |
slag) |
||||
58/59 .... |
151 |
|||||
59/60 .... |
324 |
examinationen minskas |
||||
60/61 .... |
521 |
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Skolöverstyrelsen föreslår beträffande folkskoleseminarieorganisatiojien,
att hösten 1954 intages på den 4-åriga linjen 26 avdelningar
med högst 24 elever per avdelning och på studentlinjen 24 avdelningar
med högst 30 elever per avdelning. Förslaget innebär en intagningav
sammanlagt högst 1 344 elever.
Av överstyrelsens motivering för förslaget inhämtas huvudsakligen följande.
Den 7 oktober 1952 tjänstgjorde på folkskollärartjänster 343 lärare, som
saknade formell kompetens. Av dessa hade 104 vikariat, vilkas längd icke
översteg en månad. Då man icke torde böra förutsätta, att examinerade
lärare alltid skall stå till förfogande för vikariat av mycket kort varaktighet,
synes det vara befogat att räkna med eu lärarbrist höstterminen 1952
av endast (343—104=) omkring 240. Det bör anmärkas, att samtidigt 255
folkskollärare utan akademisk examen hade full tjänstgöring vid högre skolor
(Aktuellt från skolöverstyrelsen 1953 sid. 56). Hade dessa lärare i stället
tjänstgjort inom folkskolan, skulle någon egentlig lärarbrist där icke ha
förelegat. Med hänsyn till den stora bristen på ämneslärare torde man emellertid
även i fortsättningen böra räkna med att även folkskollärare utan
akademisk examen i växande omfattning kommer att tjänstgöra i högre
skolor.
Överstyrelsen framhåller ånyo den osäkerhet, som måste vidlåda alla
beräkningar rörande det framtida lärarbehovet. Nya bestämmelser rörande
folkskollärarnas verksamhetsområde kan helt ändra förutsättningarna för
de nu gjorda beräkningarna, och under nuvarande övergångstid, innan beslut
fattats om tidpunkten för generellt genomförande av enhetsskolan, är det
snarast ogörligt att åstadkomma exakta beräkningar rörande lärarbehovet
på längre sikt.
I tabell 1, kolumn 1—5, har hänsyn icke tagits till kungörelsen den 5 juni
1953 (nr 314) angående småskollärares tjänstgöring i vissa fall. Den 17 juni
1953 har överstyrelsen för varje inspektionsområde fastställt det antal småskollärare,
som enligt sagda kungörelse skall under läsåret 1953 54 tjänstgöra
i klass 3. Sammanlagt för riket har lägsta antalet bestämts till 236
och högsta antalet till 307. Då det i vissa fall kan uppstå oförutsedda svårigheter
beträffande placeringen av småskollärare i klass 3, torde det vara
befogat att icke räkna med det högsta antalet. Överstyrelsen räknar här,
liksom i fråga om följande läsår, med 275. Enär antalet lärjungar i ifrågavarande
avdelningar regleras efter för småskolestadiet gällande normer,
kommer antalet folkskollärare i klass 3 icke att minska i samma omfattning.
Om 275 småskollärare övertar klass 3, torde i stället omkring 220 folkskollärare
komma att lämna detta klasstadium, varjämte vikariebehovet minskar
med (5 % av 220=) omkring 10. Under de angivna förutsättningarna
skulle sålunda för läsåret komma att uppstå icke en brist på 25 folkskollärare,
såsom enligt kolumn 5, utan i stället enligt kolumn 6 ett överskott
av (230—25=) 205. Men detta överskott får ingalunda betraktas såsom
innebärande arbetslöshet för samma antal lärare, då realskolor och andra
högre skolor på grund av där rådande lärarbrist torde absorbera eu icke
oväsentlig del av detta överskott och det vidare kan förutses, att folkskollärare
i större utsträckning än under föregående läsår kommer att åtnjuta
tjänstledighet för studier.
Hänsyn måste alltså vid beräkningarna också tas till den stora lärar -
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
bristen vid högre skolor. Såsom nyss framhållits, hade under höstterminen
1952 255 folkskollärare utan akademisk examen full tjänstgöring vid högre
skolor. Överstyrelsen erinrar om att enligt de beräkningar, som gjordes
av läroverkens krisutredning, under läsåren 1953/54—1956/57 ett sammanlagt
tillskott av omkring 2 500 lärare utan föreskriven ämneslärarutbildning
vore erforderligt för tjänstgöring i högre skolor, varvid utredningen
i första hand räknade med folkskollärare med eller utan viss vidareutbildning
(se prop. 1952: 153 s. 10). Det är emellertid icke möjligt att beräkna,
hur många folkskollärare som i fortsättningen kommer att ställa sig till
förfogande för dylik tjänstgöring eller som önskar undergå särskild utbildning
härför. Enligt från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter åtnjöt
under höstterminen 1952 71 ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare
tjänstledighet för akademiska studier. Vårterminen 1952 tillkom 72 andra
sådana lärare. Man torde böra räkna med att antalet för akademiska eller
andra studier tjänstlediga folkskollärare i fortsättningen kommer att öka,
icke minst om den mellan civildepartementet och folkskollärarnas organisationer
träffade överenskommelsen angående bland annat inrättande av
tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som förskaffat sig viss vidareutbildning,
kommer att godkännas av statsmakterna.
De elever, som intages på studentlinjen 1954, utexamineras 1956 och blir
sålunda tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1956/57. Samtidigt med dessa
elever utexamineras på 4-årig linje högst (26X30=) 780 elever. Om 1954
på studentlinjen liksom 1953 intages 24 avdelningar med högst 30 elever
per avdelning, blir examinationen 1956 sammanlagt på båda linjerna
(780+720=) 1 500, av vilka omkring 1 480 torde kunna beräknas bli tillgängliga
för tjänstgöring.
Om giltigheten av kungörelsen 1953: 314 successivt utsträckes även till
de följande läsåren och om man beräknar, att ytterligare 275 småskollärare
varje läsår övertar avdelningar av klass 3, medan samtidigt 220 folkskollärare
lämnar detta ldasstadium, skulle sålunda, enligt kolumn 6 i tabell
1, behovet av folkskollärare under de fyra läsåren 1953/57 minska
med (4 + 220=) 880, varjämte vikariebehovet minskar med (5 % av 880=)
omkring 40. Under läsåret 1956/57 skulle då uppstå ett överskott av
(920+209=) omkring 1 130 (vid tillämpning av kungörelsen 1947: 234
beräknas motsvarande överskott till 540). Skulle i enlighet med överstyrelsens
förslag föregående år ett maximiantal av 325 småskollärare överta avdelningar
av klass 3, under vilken förutsättning omkring 260 folkskollärare
skulle lämna de.nna klass, ökas överskottet med sammanlagt omkring 170.
Ett så stort överskott vore, om hänsyn skulle tas enbart till lärarbehovet
för nuvarande folkskolestadium, diskutabelt, och det kunde övervägas, om
icke elevintagningen 1954 på studentlinjen borde minskas. Med hänvisning
till behovet av folkskollärare för tjänstgöring i högre skolor torde emellertid
en minskning av intagningen på studentlinjen icke böra ske 1954 utan
intagningen få samma omfattning som 1953.
De elever, som 1954 intages på 4-årig linje, utexamineras 1958 och blir
sålunda disponibla för tjänstgöring läsåret 1958/59. Om liksom 1953 26 avdelningar
med 20 elever per avdelning intages, blir examinationen 1958
(26X26=) 676. Såsom framgår av tabell 1 har examinationsbehovet för
sagda läsår emellertid nu beräknats till endast omkring 480. Det minskar
åtskilligt om även nämnda läsår ett större antal småskollärare skulle komma
att överta avdelningar av klass 3. Behovet skulle alltså mer än väl kunna
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
täckas enbart genom examination 1958 på 4-årig linje. Då det reella lärarbehovet
med hänsyn till vad överstyrelsen i det föregående anfört torde
komma att bli betydligt större än det för folkskoleväsendet beräknade, synes
det vara motiverat, att samma antal avdelningar intages på 4-årig linje
1954 som 1953. Däremot torde det nu vara möjligt att beträffande elevantalet
per avdelning återgå till det i gällande stadga för folkskoleseminarierna
föreskrivna maximiantalet av 24. En sådan återgång är synnerligen
angelägen från pedagogiska synpunkter och har varit föremål för riksdagens
bestämda uttalanden i samma riktning (riksdagens skrivelse 1945: 201
s. 3, 1947:326 s. 3). Om intagningen 1954 på 4-årig linje bestämmes till
24 elever per avdelning, blir examinationen 1958 (26X24=) 624. Den
totala examinationen 1958 regleras slutligt genom intagningen på studentlinjen
1956, då också lärarbehovet läsåret 1958/59 torde kunna överblickas
säkrare än för närvarande.
Överstyrelsen har beträffande intagningen av elever 1954 icke tagit hänsyn
till 1946 års skolkommissions förslag angående den första lärarhögskolan,
vid vilken utbildning skulle ske av hland annat mellanskollärare (folkskollärare).
Överstyrelsen förutsätter nämligen, att även om 1954 års riksdag
fattar beslut om upprättande av den första lärarhögskolan, intagning
av elever för mellanskollärarutbildning icke kan ske förrän tidigast 1955.
Statskontoret avstyrker bestämt den standardförbättring för folkskoleseminarierna,
som en ytterligare minskning av elevantalet i intagningsavdelningarna
på den 4-åriga linjen innebär. Enligt ämbetsverkets mening
synes i nuvarande läge i första hand böra eftersträvas, att den provisoriska
seminarieorganisationen nedskäres, i den mån detta är görligt. Statskontoret
föreslår därför, att antalet elever per avdelning bibehålies oförändrat
samt att i stället antalet intagningsavdeiningar minskas.
Beträffande småskoleseminarieorganisationen föreslår
skolöverstyrelsen,
dels att elevintagningen 1954 får samma omfattning som 1953, alltså 23
avdelningar, varav 1 på treårig linje, med högst 24 elever per avdelning,
dels att någon elevintagning ej äger rum vid det provisoriska seminariet i
Norrköping, vilket därför avvecklas i och med utgången av oktober 1954,
dels ock att skyndsam utredning verkställes angående förlängning med
ett år av den nuvarande tvååriga utbildningen vid småskoleseminariema
samt med förlängningen sammanhängande pedagogiska och organisatoriska
spörsmål.
Av överstyrelsens motivering för förslaget rörande elevintagningen inhämtas
i huvudsak följande.
Den 7 oktober 1952 tjänstgjorde på småskollärartjänster 10 lärare utan
formell kompetens, av vilka endast 2 hade förordnande för längre tid än en
månad. Samtidigt tjänstgjorde på folkskollärartjänster omkring 270 småskollärare,
varav 13 pensionerade. Småskolläraröverskottet höstterminen
1952 torde sålunda kunna uppskattas till omkring 250, men detta överskott
hade tagits i anspråk för tjänstgöring på folkskolestadiet. Något nämnvärt
överskott utöver det angivna synes icke ha förelegat under läsåret 1952/53.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 11
Förefintligt överskott får alltså icke tolkas såsom arbetslöshet för motsvarande
antal lärare.
Överstyrelsen har i skilda sammanhang starkt betonat den osäkerhet,
som måste vidlåda alla beräkningar angående det framtida lärarbehovet.
Nya bestämmelser rörande småskollärarnas verksamhetsområde kan helt
ändra förutsättningarna för de nu framlagda beräkningarna. Särskilt innan
beslut fattats beträffande tidpunkten för enhetsskolans genomförande, är
det icke gärna möjligt att framlägga exakta beräkningar rörande lärarbehovet
på längre sikt. Av tabell 2, kolumn 5, framgår emellertid, att det för
läsåret 1952/53 beräknade överskottet kommer att öka betydligt under
de tre följande läsåren, för vilka examinationen redan är fastställd genom
verkställd intagning av elever. Därest intagningen 1954 och därmed examinationen
1956 får samma omfattning som elevintagningen 1953 respektive
examinationen 1955, växer överskottet ytterligare under läsåret 1956/57.
I tabell 2, kolumn 1—5, har emellertid hänsyn icke tagits till kungörelsen
1953:314 angående småskollärares tjänstgöring i vissa fall. Som tidigare
nämnts förutsätter överstyrelsen, att under läsåret 1953/54 omkring 275
småskollärare övertar klassavdelningar av klass 3. Därigenom ökar givetvis
behovet av småskollärare, varför överskottet minskar. Hänsyn måste också
tas till att samtidigt vikariebehovet ökar med (6 % av 275=) omkring 15.
För läsåret 1953/54 blir alltså överskottet icke 591, såsom enligt beräkningarna
i kolumn 5, utan enligt kolumn 6 (591-—290=) omkring 300.
Överstyrelsen räknar emellertid med att överskottet helt kommer att tas
i anspråk för att ersätta folkskollärare, som antingen tjänstgör i högre
skolor eller åtnjuter tjänstledighet för studier.
Om giltigheten av kungörelsen 1953: 314 successivt utsträckes även till
de följande läsåren och om man beräknar, att ytterligare 275 småskollärare
varje läsår övertar avdelningar av klass 3, skulle behovet av småskollärare
under de fyra läsåren 1953/57 öka med (4X275=) 1 100 jämte
ett vikariebehov av (4X15=) 60 eller sammanlagt 1 160 och överskottet
alltså minska med lika mycket. Under läsåret 1956/57 skulle då överskottet
nedgå till (1 379—1 160=) i runt tal 215 (vid tillämpning av kungörelsen
1947: 234 beräknas under angivna förutsättningar uppkomma ett
underskott på 165). Skulle i enlighet med överstyrelsens år 1952 framlagda
förslag ett maximiantal av 325 småskollärare successivt överta avdelningar
av klass 3, ökas småskollärarbehovet under de fyra angivna läsåren med
ytterligare sammanlagt 210, varför överskottet skulle i stort sett försvinna
(215—210=5). Med hänsyn till det anförda finner överstyrelsen sig böra
förorda, att elevintagningen 1954 får samma omfattning som 1953.
Hösten 1953 har elevintagning ej ägt rum vid de provisoriska seminarierna
i Falun och Norrköping. Om intagning ej sker vid dessa seminarier 1954,
kommer de således att upphöra med utgången av innevarande budgetår.
Av organisatoriska skäl finner överstyrelsen det emellertid synnerligen
angeläget, att småskoleseminariet i Falun bibehålies ännu någon tid, varför
överstyrelsen föreslår, att två avdelningar intages vid detta seminarium
1954. Däremot räknar överstyrelsen icke med någon elevintagning vid
seminariet i Norrköping. Rektor vid detta seminarium, som innehar adjunktstjänst
vid seminariet, är född den 22 oktober 1889 och uppnår således
pensioneringsperiodens nedre gräns med utgången av december 1954.
Rektor har uttryckt önskemål om att i händelse av seminariets avveckling
1954 få kvarstå vid rektorsförordnandet, till dess hon fyllt 65 år. Då semi
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
nariets avveckling kräver åtskilligt arbete, finner överstyrelsen det lämpligt
och önskvärt, att rektor får fortsatt förordnande till och med utgången
av oktober 1954.
Därest elevintagning sker vid seminariet i Falun, måste, med hänsyn
till möjligheterna att ordna lärarnas tjänstgöring, två avdelningar intagas
vid seminariet. I stället måste då två avdelningar indragas på annat håll
i jämförelse med intagningen i år. Med hänsyn till att Stockholm utgör ett
mycket stort rekryteringsområde, torde någon minskning av elevintagningen
vid det provisoriska seminariet i Stockholm tills vidare ej böra ifrågasättas.
Överstyrelsen finner det lämpligast, att vid två av de tre största seminarierna
en avdelning tillfälligt indrages vid vartdera. Detta bör ske vid seminarierna
i Landskrona och Skara, där alltså tre avdelningar skulle intagas
i stället för fyra. Fn dylik minskning av elevintagningen vid dessa stora
seminarier innebär givetvis bestämda fördelar från pedagogisk synpunkt.
Beträffande spörsmålet om förlängning av småskollärarutbildningen anför
överstyrelsen — med erinran om att tidpunkten för genomförande av
den vid 1950 års riksdag i princip beslutade förstärkningen av nämnda utbildning
ännu ej fastställts — bland annat följande.
Överstyrelsen vill ånyo understryka vikten av att denna utbildningsfråga
löses, särskilt om småskollärarna i allt större utsträckning skall överta undervisningen
i klass 3 i skolor av A-form. Överstyrelseen anser fortfarande,
att särskild utredning måste föregå ett beslut om förlängningen av utbildningstiden.
Då det nu med ledning av de framlagda beräkningarna rörande
behovet av folk- och småskollärare torde kunna förutses, att en krympning
av organisationen beträffande såväl folk- som småskoleseminarierna ganska
snart kan bli aktuell, är en dylik utredning särskilt angelägen. Därest en
lärarhögskola enligt skolkommissionens förslag upprättas i Stockholm, blir
utredningsbehovet än mer accentuerat. Utredningen bör icke endast utarbeta
tim- och kursplaner för den förlängda utbildningen av småskollärare
utan även överväga seminarieorganisationen. Vid minskning av seminarieorganisationen
kan det övervägas, huruvida icke utbildningen av småskollärare
åtminstone i viss utsträckning lämpligen kunde förläggas till folkskoleseminarier,
och i varje fall bör frågan om kompetensfordringarna för
de ämneslärare, som har hand om utbildningen av småskollärare, observeras.
Statskontoret framställer ingen erinran mot vad överstyrelsen föreslagit
rörande seminarieorganisationen.
Departementschefen. Jag vill till en början understryka de mycket stora
svårigheterna att i nuvarande läge med någon större grad av säkerhet beräkna
det framtida behovet av folk- och småskollärare. De på beräkningarna
inverkande omständigheterna är många och av skiftande karaktär. Därtill
kommer att den för seminarieorganisationen och examinationen vid seminarierna
avgörande elevintagningen måste bestämmas flera år i förväg. Omfattningen
av examinationen är sålunda redan slutligt bestämd för den
lärargrupp, som blir disponibel för tjänstgöring från och med läsåret
1955/56. Vad gäller folkskollärarna är dessutom examinationen till läsåret
1957/58 delvis reglerad. Den fråga, till vilken ställning nu närmast skall tas,
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
gäller examinationen av den folk- och småskollärargrupp, som skall börja
sin lärartjänstgöring 1956/57. Därjämte skall delvis regleras folkskollärarexaminationen
till läsåret 1958/59.
Vid överväganden beträffande folk- och småskoleseminariernas organisation
har man att ta hänsyn till två huvudfaktorer, folkskolans behov av
klasslärare och de högre skolornas behov av ämneslärare. Att de högre skolorna
kommit in i detta sammanhang, beror på den rådande bristen på
ämneslärare. I de utredningar, som föregick statsmakternas beslut våren
1952 angående åtgärder till avhjälpande av lär arbristen vid de högre skolorna,
förutsattes, att — utöver disponibla filosofie magistrar — ett stort
antal nya lärare skulle tillföras de högre skolorna (inräknat försöksskolornas
högstadium) huvudsakligen genom en snabbutbildning av folkskollärare,
vilka efter begränsad akademisk utbildning skulle tillföras de högre skolorna
om möjligt till ett antal av omkring 400 årligen under läsåren 1953/57.
Återstående behov skulle täckas med tillfälliga hjälpkrafter utan formell
kompetens, i första hand folkskollärare utan tilläggsutbildning.
I kalkylen för avhjälpande av ämneslärarbristen ingår alltså, att ett avsevärt
antal folkskollärare, både med och utan vidareutbildning, tas i anspråk
för tjänstgöring på högre skolstadier. Det är därför nödvändigt att under de
närmaste åren kunna få fram ett betydande antal folkskollärare för de högre
skolstadiernas behov. För folkskolestadiet medför detta en brist på folkskollärare.
Denna brist avses i sin tur skola täckas med småskollärare. Sålunda
har vid 1953 års riksdag beslutits, att från och med innevarande budgetår
tills vidare småskollärare skall successivt överta undervisningen i
tredje klassen i skolor av A-form. För innebörden av detta beslut har jag
i det föregående lämnat eu närmare redogörelse.
Jag kan i detta sammanhang nämna, att antalet folkskollärare utan akademisk
examen med full tjänstgöring i högre skolor, vilket antal höstterminen
1952 uppgick till 255, enligt preliminära uppgifter höstterminen 1953
ökat till 315.
Skolöverstyrelsen har i sitt föreliggande förslag beträffande seminarieorganisationen
för nästa budgetår räknat med att innevarande läsår omkring
275 småskollärare övertar undervisningen i klass 3, samtidigt som
därigenom omkring 220 folkskollärare kan lämna detta stadium. Inberäknat
vikariebehovet innebär detta, att omkring 290 småskollärare ersätter cirka
230 folkskollärare. Enligt en sedermera i november 1953 av skolöverstyrelsen
verkställd undersökning bär det faktiska utfallet av överförandet av
småskollärare till tredje klassen under detta läsår blivit, att 253 småskollärare
tjänstgör såsom klasslärare i tredje klassen enligt bestämmelserna i
den förutnämnda kungörelsen 1953: 314. Antalet läraravdelningar anges ha
därigenom ökat med 21, innebärande att omkring 230 folkskollärare frigjorts
från tjänstgöring på detta stadium. Det är att märka, att överstyrelsens
närmare föreskrifter med anledning av kungörelsen kunde delges folk
-
14
Kungl. Maj:ts provosition nr 68.
skolinspektörerna först i mitten av juni, medan skoldistrikten i allmänhet
redan i maj, innan kungörelsen ännu utkommit, avlämnat sina organisationsförslag
för innevarande läsår. I vissa fall har därför särskilda svårigheter
mött att redan under detta läsår ordna med småskollärares tjänstgöring
i tredje klassen.
Skolöverstyrelsen räknar för varje läsår till och med det för de förevarande
övervägandena om seminarieorganisationen närmast aktuella läsåret
1956/57 med att småskollärare i samma omfattning som beräknats för
innevarande läsår skall övertaga avdelningar av tredje klassen. Sammanlagt
skulle — enligt de i det föregående redovisade tabellerna 1 och 2 —
vid slutet av denna period omkring 1 160 småskollärare tjänstgöra i klass 3
och i det närmaste lika många folkskollärare ha frigjorts för vidareutbildning
eller direkt för tjänstgöring på högre skolstadier. Jag är icke nu beredd
att precisera, i vilket tempo den ändrade gränsdragningen mellan folk- och
småskolläramas arbetsfält bör på längre sikt genomföras. Frågan om vilken
omfattning överförandet av småskollärare bör få under nästa läsår torde
jag framdeles få anmäla för Kungl. Maj:t, sedan överstyrelsen i enlighet
med Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut av den 30 juni 1953 inkommit med
redogörelse och förslag i ämnet. I nuvarande läge torde de av överstyrelsen
beräknade siffrorna böra godtagas som utgångspunkt för övervägandena
beträffande seminarieorganisationens storlek under nästa budgetår.
Skolöverstyrelsens uppskattning av ”överskottet” på folkskollärare
läsåret 1956/57 för de högre skolstadiernas behov förutsätter, att elevintagningen
hösten 1954 på de kortfristiga utbildningslinjerna — studentlinjen
vid folkskoleseminarierna och småskollärarlinjen — hålles oförändrad i
jämförelse med elevintagningen hösten 1953. Överstyrelsen beräknar alltså
intagningen på studentlinjen till 24 avdelningar med högst 30 elever per
avdelning och vid småskoleseminarierna till 23 avdelningar, varav 1 på
treårig linje, med högst 24 elever per avdelning.
Med hänsyn till det ytterligare behov av folkskollärare för vidareutbildning
och för tjänstgöring på de högre skolstadierna, som nu kan förutses
komma att föreligga läsåret 1956/57, anser jag mig böra biträda överstyrelsens
förslag beträffande intagningen hösten 1954 på folkskoleseminariernas
studentlinje och vid småskoleseminarierna. Jag vill emellertid i detta sammanhang
nämna, att en inom ecklesiastikdepartementet nyligen verkställd
preliminär undersökning givit vid handen, att, medan visserligen det absoluta
antalet elever i de högre skolorna väsentligt ökat, likväl elevantalet i
relation till de stegrade årskullarnas storlek under de senaste åren icke ökat
i den omfattning, som läroverkens krisutredning antog som grund för sina
beräkningar av lärarbehovet på de högre skolstadierna. Den tendens, som
sålunda visat sig, och de ändrade prognoser, som i anslutning härtill kan
göras, påverkar visserligen icke frågan om elevintagningen hösten 1954 på
de korta utbildningslinjerna vid seminarierna men är på längre sikt av
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
betydelse för bedömningen av lärarutbildningsbehovet. Jag torde inom den
närmaste tiden i annat sammanhang få anledning att återkomma till denna
fråga.
Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har överstyrelsens
beräkningar av examinationsbehovet för folkskolans del baserats
på förnyade undersökningar i olika hänseenden, bland annat nya uppgifter
från skoldistrikten och folkskolinspektörerna rörande barnantal m.m. I
vissa avseenden har beräkningarna med nödvändighet måst grundas på
rent hypotetiska antaganden från skolstyrelsernas och folkskolinspektörernas
sida, men de får likväl anses utgöra ett i huvuddragen tillförlitligt
bedömningsunderlag. Den förut återgivna sammanställningen av statistiska
kontorets beräkningar rörande antalet folk- och småskollärartjänster under
perioden 1953/54—1960/61 visar beträffande folkskollärartjänsterna en
avtagande ökning fram till och med läsåret 1957/58, varefter en snabbt
stegrad men det sista året stagnerad minskning följer. I fråga om småskollärartjänsterna
har en minskning redan börjat och den tilltar fram till och
med läsåret 1957/58, varefter minskningen avmattar. Sammanställes det
beräknade antalet lärartjänster med uppskattningarna av lärara vgången
och vikariebehovet, erhålles det i tabellerna 1 och 2 beräknade examinationsbehovet
under ifrågavarande period. Detta visar för folkskoleseminariernas
del en avsevärd minskning för de fyra sista åren i perioden. För småskoleseminarierna
förutses en betydande minskning för läsåren 1957/58 och
1958/59, varefter en kraftig återhämtning beräknas ske.
Även om hänsyn tas till det beräknade behovet av folkskollärare för
tjänstgöring på högre skolstadier, torde det likväl, såsom också skolöverstyrelsen
antytt, vara anledning att räkna med en avsevärd minskning av folkskollärarexaminationen
under några år i slutet av 1950-talet. Om seminarieorganisationen
i en dylik situation skall kunna bevara sin erforderliga elasticitet,
torde utjämnande åtgärder av olika slag komma att visa sig påkallade.
Frågan härom måste bedömas i samband med beräkningar rörande
lärarbehovet inom skolväsendet överhuvudtaget och vidare ses i sammanhang
med förutsatta reformer på lärarutbildningens område. Jag torde senare
i annat sammanhang få för Ivungl. Maj:t framlägga närmare synpunkter
och förslag beträffande dessa frågor och därmed sammanhängande spörsmål.
Det är icke heller för bedömningen av seminarieorganisationen under nästa
budgetår nödvändigt att gå närmare in på dessa problem. Jag kan därför i
förevarande sammanhang begränsa mig till att blott peka på de viktigaste
av de åtgärder, som, genomförda vid lämpliga tidpunkter, direkt kan medverka
till en utjämning av examinationen vid seminarierna. För närvarande
regleras elevantalet i folkskolans klasser enligt kungörelsen 1950: 137. En
återgång till bestämmelserna i kungörelsen 1947: 234 har av statistiska kontoret
beräknats öka antalet folkskollärartjänster med 450 ä 550, alltefter den
tidpunkt vid vilken återgången sker, och antalet småskollärartjänster med
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
omkring 350. Genomförandet av den beslutade förlängningen av småskollärarutbildningen
från två till tre år — till vilken av skolöverstyrelsen ånyo
väckta fråga jag alltså icke i förevarande sammanhang tar ståndpunkt —
medför automatiskt eu minskning av småskoleseminariernas examinationskapacitet
vid oförändrat antal klassavdelningar, varjämte under det år, som
följer närmast efter övergången till den längre utbildningen, examination
endast kommer att äga rum på den nuvarande 3-åriga linjen vid seminariet
i Haparanda. Såsom överstyrelsen antytt, kan det vidare komma i fråga att
förlägga utbildning av småskollärare till folkskoleseminarier för att bibehålla
nödig balans mellan de olika seminariegrupperna.
Mot bakgrunden av i första hand vad jag anfört rörande folkskolans
lärarbehov under slutet av 1950-talet och därav följande examinationsbehov
torde ståndpunkt böra tagas till frågan om elevintagningen hösten 1954 på
den längre av klasslärarutbildningslinjerna, nämligen folkskoleseminariernas
4-åriga linje. Skolöverstyrelsen föreslår oförändrat antal avdelningar, d. v. s.
26, men minskning av antalet elever per avdelning från 26 till 24. Får intagningen
denna omfattning, innebär det att på den 4-åriga linjen vårterminen
1958 kommer att utexamineras omkring 620 folkskollärare, vilka kan beräknas
bli disponibla för tjänstgöring från och med läsåret 1958/59. Det för
folkskolans del i tabell 1 beräknade totala behovet av examination till
nämnda läsår uppgår endast till 480 lärare. Den av överstyrelsen beräknade
examinationen enbart på den 4-åriga linjen skulle alltså mer än väl täcka
totalbehovet. Enligt överstyrelsens mening är emellertid en intagning på
den 4-åriga linjen hösten 1954 av samma antal avdelningar som hösten 1953
motiverad med hänsyn till vad som kan antagas om omfattningen av det
reella lärarbehovet.
För egen del finner jag mig i nuvarande läge utan tvekan böra biträda
överstyrelsens förslag om att från och med nästa läsår genomföres en minskning
av elevantalet i intagningsavdelningarna på den 4-åriga linjen från 26
till det i seminariestadgan angivna normalantalet av högst 24. Detta möjliggör
en ytterligare förbättring och effektivisering av undervisningen på
denna linje. Beträffande antalet avdelningar ställer jag mig däremot tveksam
till överstyrelsens förslag. Examinationen till läsåret 1958/59 kommer
att slutligt regleras genom intagningen på studentlinjen hösten 1956. Skulle
sistnämnda år på studentlinjen intagas exempelvis lika många elever som
jag förordat för hösten 1954, kommer till läsåret 1958/59 att utexamineras
sammanlagt (720-)-620=) 1 340 lärare. Detta torde, även med hänsyn tagen
till de högre skolstadiernas beräknade behov av folkskollärare, medföra en
uppenbart för stor examination, särskilt om man beaktar att till läsåret
1957/58, för vilket det totala examinationsbehovet beräknats till omkring
730, kommer att utexamineras cirka 670 lärare enbart på den 4-åriga linjen.
En viss, mindre minskning av antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga
17
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
linjen är enligt min mening motiverad i nuvarande läge för att den motsedda
reduktionen av folkskollärarexaminationen under 1950-talets sista del
skall kunna genomföras utan abrupta nedskärningar av seminarieorganisationen
och med bibehållande av det antal avdelningar på studentlinjen, som
prövas erforderligt för att examinationen av folkskollärare snabbt skall kunna
anpassas efter växlande behov och förhållanden. Jag anser mig för egen
del böra förorda, att antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen
hösten 1954 begränsas till 22. Detta innebär, att det totala antalet klassavdelningar
vid folkskoleseminarierna, vilket innevarande läsår utgör 153,
nästa läsår kommer att minska till 149. Då jag anser mig kunna räkna med
att en del av de i den för folkskollärarna preliminärt träffade löneuppgörelsen
— vilken senare torde komma att föreläggas statsmakternas prövning
— förutsatta ettåriga vidareutbildningskurserna torde komma att i en eller
annan form knytas till folkskoleseminarier, synes den av mig för nästa läsår
förordade begränsningen av antalet klassavdelningar icke behöva medföra
några kännbara verkningar på seminarieorganisationen. Jag vill vidare
ange, att mitt förslag icke syftar till någon definitiv ändring för framtiden
av den nuvarande proportionen mellan antalet studentavdel.ningar och
icke-studentavdelningar.
Sammanfattningsvis förordar jag alltså beträffande elevintagningen vid
seminarierna hösten 1954, att vid folkskoleseminarierna intages sammanlagt
46 avdelningar, varav 24 avdelningar på studentlinje med högst
30 elever per avdelning och 22 avdelningar på 4-årig linje med högst
24 elever per avdelning, samt att vid småskoleseminarierna intages 23
avdelningar, varav 1 på 3-årig linje, med högst 24 elever per avdelning.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag
av skolöverstyrelsen bestämma vid vilka folkskoleseminarier antalet
intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen skall begränsas. Beträffande
småskoleseminarierna innebär mitt förslag, att det totala antalet klassavdelningar,
som innevarande läsår utgör 51, nästa läsår minskas till 47.
Minskningen gäller alltså 4 klassavdelningar. Hösten 1953 har elevintagning
ej skett vid de provisoriska seminarierna i Falun och Norrköping. Dessa
seminarier har således under läsåret 1953/54 vartdera endast två ldassavdelningar
av andra klassen. För att genomföra den angivna minskningen
kan man välja antingen att lägga ned båda de sistnämnda seminarierna eller
att lägga ned ettdera av dem och samtidigt minska antalet intagningsavdelningar
vid övriga seminarier med 2 eller också att sprida hela minskningen
på övriga seminarier och därigenom alltjämt upprätthålla en organisation
av 10 småskoleseminarier. För egen del finner jag övervägande skäl tala för
att, i enlighet med överstyrelsens förslag, det provisoriska seminariet i Norrköping
nedlägges och intagningen vid två av de största seminarierna, i
Landskrona och Skara, nästa läsår minskas med en avdelning vid vartdera
seminariet.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 195k„ 1 samt. Nr 68.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag av
överstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser i anledning av vad jag nu
anfört rörande elevintagningen vid folk- och småskoleseminarierna hösten
1954. Beslut om nedläggande av det provisoriska småskoleseminariet i Norrköping
torde böra fattas av Kungl. Maj:t och riksdagen. Tidpunkten för
nedläggandet synes böra bestämmas till utgången av innevarande budgetår,
då undervisningen vid seminariet upphör. I fråga om den slutliga avvecklingen
av seminariet räknar jag med att denna, såsom överstyrelsen förutsatt,
skall kunna vara genomförd till utgången av oktober 1954. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att besluta, att det provisoriska småskoleseminariet i
Norrköping skall nedläggas vid utgången av budgetåret
1953/54.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
19
II. Anslagsberäkningar.
1. Folkskolesemmarierna: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1952/53 .................................. 11 400 000 14 959 160
1953/54 (statsliggaren s. 633) .............. 15 600 000
1954/55 (förslag) .......................... 16 205 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
1 487 000 kronor. Härav hänför sig ett belopp av sammanlagt 633 500 kronor
till automatiska utgiftsökningar på grund av de vid 1953 års riksdag
beslutade nya grunderna för arvoden åt seminariebibliotekarier och avlöningåt
personal för biträde å rektorsexpeditionerna samt på grund av löneklassuppflyttningar,
reglerad befordringsgång o. d. I övrigt betingas den föreslagna
höjningen av följande förslag:
1) ordinariesättning i Ca 25 av 19 övningslärartjänster i Ce 23 (8 i teckning,
6 i musik och 5 i gymnastik) samt ordinariesättning i Ca 23 av
8 övningslärartjänster i Ce 21 (4 i manlig slöjd och 4 i kvinnlig slöjd),
2) höjning av seminariesköterskearvodena i enlighet med vad överstyrelsen
förordat beträffande skolsköterskearvoden vid bl. a. folk- och småskolor
(se prop. 1954: 1, VIII ht, s. 386 f.),
3) höjning av anslagsmedlen till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpldasslärare
(nu 20 800 kronor) med 9 200 kronor,
4) ökning av antalet adjunkter i Ce 27 från 20 till 24 med motsvarande
minskning av antalet adjunkter i den reglerade befordringsgången,
5) handledararvoden:
a) höjning av det årliga arvodesbeloppet från 1 000 till 2 000 kronor,
b) ytterligare 41/2 arvoden till serieövningar (nu 82/2 arvoden),
c) ytterligare 7j4 arvoden till handledning vid studiebesök (nu 67 Yz
arvoden).
6) 37 nya övningsskollärartjänster i Ce 25 (nu 38 ”vid seminarium” och
139 ”vid folkskola”), varav 1 ”vid seminarium” och 36 ”vid folkskola”,
7) ytterligare sammanlagt 30 veckotimmar till simundervisning,
8) inrättande av 6 vaktmästartjänster i Ce 12 i stället för följande tjänster,
nämligen en i Cg 10 vid seminariet i Härnösand, en i Ce 10 vid seminariet
i Jönköping, en i Ce 11 vid seminariet i Kristianstad, en i Cg 10 vid
seminariet för kvinnliga elever i Linköping, en i Cg 10 vid seminariet för
manliga elever i Stockholm och en i Ce 10 vid seminariet i Växjö.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.
1. Vid de nio provisoriska seminarierna finnes nu endast fem ordinarie
lärartjänster i teckning, musik och gymnastik. Timantalet är så stort, att
det i regel räcker till två lärare med full tjänstgöring vid varje seminarium.
Överstyrelsen beräknar i nämnda ämnen ordinariesättning av en tjänst vid
vart och ett av de provisoriska seminarier, där ordinarie tjänst ej finnes,
dock med undantag av seminariet i Hälsingborg. I manlig och kvinnlig
slöjd finnes nu vid de provisoriska seminarierna endast tre ordinarie tjänster.
Även några tjänster i dessa ämnen bör ordinariesättas, förslagsvis fyra
i vartdera ämnet.
3. Delposten till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare
är fortfarande beräknad i underkant, och svårigheter har yppat sig att med
hänsyn till de förhållandevis låga arvodena förvärva önskvärda lärare som
handledare. Likaså har arvodena till föreståndare eller bestyrelse för kurserna
varit för låga. Överstyrelsen betonar starkt vikten av att dessa kurser
kan fortgå, till dess ifrågavarande utbildning ordnas på ett mera definitivt
sätt. Det råder brist på hjälpklassutbildade lärare, och endast ett begränsat
antal sökande kan mottagas i utbildningskurserna. Rektorerna vid
de båda seminarier, där kurserna anordnas, beräknar medelsbehovet för
nästa budgetår till sammanlagt 29 600 kronor.
4. Enligt rektorernas beräkningar erfordras under nästa budgetår sammanlagt
24 extra ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 27. En ökning av
antalet tjänster med 4 är väl motiverad med hänsyn till önskvärdheten av
att förvärva lämpliga lärarkrafter till seminarierna. Det bör i detta sammanhang
anmärkas, att rektorerna föreslagit sammanlagt 5 nya ordinarie
lektor stjänster och 2 nya extra ordinarie lektor stjänster, vilka förslag överstyrelsen
icke för närvarande anser sig kunna biträda. Inrättandet av 4
extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 27 medför samtidigt minskning i fråga
om antalet extra ordinarie eller extra adjunkter i lägre lönegrad.
5 a. Handledararvoden utgår till folk- och småskollärare, som förordnas
till handledare för seminarieeleverna dels vid vissa lektionsövningar,
särskilt de s. k. serieövningarna, i klassavdelningar vid folkskolorna på
seminarieorterna och dels vid seminarieelevernas studiebesök i andra skolor,
särskilt B 2- och B 3-skolor. Därjämte äger överstyrelsen medge, att,
1 stället för tillsättande av extra ordinarie övningsskollärartjänst vid folkskola,
folk- eller småskollärare må anställas som handledare mot arvode.
Handledararvodet får utgå med högst 1 000 kronor per lärare. Enligt överstyrelsens
mening är handledararvodet uppenbart för lågt i förhållande
till de uppgifter, som måste åläggas handledarna. Efter överläggning med
folkskollärarförbunden föreslår överstyrelsen, att arvodesbeloppet höjes till
2 000 kronor.
5 b. På grund av extra klassavdelningar vid vissa seminarier uppkommer
ökat behov av handledare vid serieövningar. Vid seminariet i Uppsala
kommer läsåret 1954/55 en dylik extra klassavdelning upp i avgångsklassen
på 4-årig linje, till vilken klass tyngdpunkten av undervisningsövningar
och serier är förlagd. Med hänsyn härtill och till behovet vid ännu ett seminarium
erfordras ytterligare 4>/2 arvodesbelopp.
5 c. Antalet arvoden till handledning vid studiebesök betecknas av rektorerna
i regel som otillräckligt, varför överstyrelsen föreslår, att antalet
höjes till 75.
6. Överstyrelsen har under en följd av år framhållit, att den praktiska
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
lärarutbildningen vid seminarierna behöver större resurser. För att de blivande
lärarna under utbildningstiden skall kunna få bättre kännedom om
de arbetsmetoder, som bör användas inom den kommande enhetsskolan, är
en utökning av antalet övningsskolklasser nödvändig. Överstyrelsen föreslår
därför inrättande av 35 nya extra ordinarie övningsskollärartjänster ”vid
folkskola” utan minskning av föreslagna 87 handledararvoden för serieövningar.
Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av överstyrelsen bestämma om fördelningen av dessa nya tjänster på de
olika seminarierna. Inrättandet av de 35 nya tjänsterna kan beräknas medföra
eu kostnadsökning av omkring 542 000 kronor. Den reella kostnadsökningen
för statsverket blir emellertid avsevärt mindre, eftersom de lärare,
som förordnas till extra ordinarie övningsskollärare ”vid folkskola”, måste
inneha ordinarie eller extra ordinarie folkskollärartjänster vid seminarieorternas
folkskolor och skall bibehålla sina klassavdelningar där om än med
minskad undervisningsskyldighet.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1952 har inom övningsskolan
vid seminariet för manliga elever i Göteborg försöksvis upprättats en nioårig
linje, avsedd att föra fram till realexamen. Försöket medför nästa läsår
utvidgning av övningsskolan med en klass. För ändamålet föreslår överstyrelsen,
då seminariet har otillräckliga lokaler, inrättande av en extra
ordinarie övningsskollärartjänst ”vid folkskola”.
Vid övningsskolan vid seminariet i Kalmar är klasserna 5 och 6 samläsande
i en enda B 1-avdelning, medan det finnes två A-avdelningar av
klass 4. Då avgången från övningsskolans fjärde klass på senare tid ej varit
så omfattande som tidigare, har det inträffat, att svårigheter uppstått att
med nuvarande organisation i övningsskolan behålla barn, som kanske
haft hela sin tidigare skolgång förlagd dit. För att samtliga från klass 4 uppflyttade
lärjungar skall kunna mottagas i klass 5, bör den nämnda B 1-avdelningen uppdelas på två klasser, 5 och 6, av A-form. För ändamålet
föreslår överstyrelsen inrättande av en extra ordinarie övningsskollärartjänst
vid ”seminarium”.
8. Vid vart och ett av sex av de provisoriska seminarierna föreslår vederbörande
rektor inrättande av en ordinarie vaktmästartjänst i stället för
befintlig icke-ordinarie tjänst. Överstyrelsen finner sig icke nu kunna förorda
inrättande av de föreslagna ordinarie tjänsterna men anser en viss
uppflyttning i lönegrad av den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen erforderlig
med hänsyn till önskvärdheten för seminarierna att kunna behålla
lämplig personal, vilket med nuvarande lönegradsplacering visat sig vara
svårt.
Statskontoret anser sig, med hänvisning till sin ståndpunkt beträffande
folkskoleseminarieorganisationen, icke kunna tillstyrka inrättande av nya
ordinarie övningslärartjänster vid de provisoriska seminarierna (p. 1). Icke
heller finner ämbetsverket motiverat, att arvodena till seminariesköterskor
(p. 2) och arvodena vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare (p. 3)
höjes. Beträffande yrkandet om ökat antal adjunktstjänster i Ce 27 (p. 4)
erinrar statskontoret om innehållet i den av 1952 års riksdag godkända
överenskommelsen rörande lärarlönerna (prop. 1952: 241, s. 71), vilken för
folkskoleseminariernas del bland annat innebär, att antalet tjänster i Ce 27
skall vara så stort, att befordran till lönegraden normalt kan påräknas tre
22
Kungl. Maj ds proposition nr 68.
år efter uppnåendet av slutlönegraden i reglerad befordringsgång. Enligt
statskontoret bör denna regel ensam vara avgörande för antalet befattningar
i Ce 27; någon närmare utredning rörande behovet av tjänster i 27
lönegraden från denna utgångspunkt föreligger icke. Ämbetsverket avstyrker
ytterligare uppräkning av handledararvodena (p. 5 a) och ställer sig
likaså avvisande till det under p. 6 framförda förslaget om inrättande av
35 nya övningsskollärartjänster ”vid folkskola”. Mot inrättande av de två
övriga under denna punkt föreslagna övningsskollärartjänsterna (Göteborg
och Kalmar) synes däremot enligt statskontorets mening icke vara något
att erinra. Med hänsyn till den förbättring av löneställninge.n, som vid
tjänsteförteckningsrevisionen genomförts för valctmästarpersonalen, avstyrker
ämbetsverket förslaget under p. 8. Statskontoret motsätter sig vidare
förslaget om ökad medelsanvisning för intensifiering av simundervisningen
(p. 7).
I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t anhåller dels Svenska seminarielärarf
öreningen om ökning av antalet arvoden till handledare vid serieövningar,
dels Seminariernas elevförbund om åtgärder för reformering och
förbättring av den nuvarande seminarieutbildningen.
Departementschefen. Antalet veckotimmar i ämnena teckning, musik,
gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd samt kvinnlig slöjd har vid folkskoleseminarierna
den omfattningen, att ordinariesättning av ett mindre
antal extra ordinarie tjänster i dessa ämnen synes motiverad såväl från organisatoriska
synpunkter som med hänsyn till utbildningens behov. Jag finner
mig i anledning av skolöverstyrelsens förslag under p. 1 för egen del böra
förorda ordinariesättning i Ca 25 av följande antal extra ordinarie övningslärartjänster
i Ce 23, nämligen två tjänster i teckning, tre tjänster i musik
och tre tjänster i gymnastik med lek och idrott, samt ordinariesättning i
Ca 23 av följande antal extra ordinarie övningslärartjänster i Ce 21, nämligen
två tjänster i manlig slöjd och en tjänst i kvinnlig slöjd. Jag erinrar
om att det enligt övningslärarstadgans bestämmelser ankommer på överstyrelsen
att fördela de ordinarie övningslärartjänsterna på de olika seminarierna.
Jag har tidigare vid anmälan av åttonde huvudtiteln för nästa budgetår
i olika sammanhang angivit, att jag icke är beredd att förorda någon ändring
beträffande skolsköterskearvodena. Detsamma gäller seminariesköterskornas
arvoden. Jag avstyrker alltså bifall till överstyrelsens förslag under
p. 2.
Delposten till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare (p. 3)
har för innevarande budgetår uppräknats med 5 700 kronor. Med hänsyn
till vad överstyrelsen framhållit, anser jag mig böra för nästa budgetår
föreslå eu ytterligare höjning av delposten med 4 200 kronor.
Såsom inledningsvis omnämnts har vid 1953 års riksdag fastställts nya
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
grunder för arvoden åt bibliotekarier och avlöning åt personal för biträde
å rektorsexpeditionerna vid bland annat folk- och smaskoleseminarierna
(prop. 1953: 158, SU 151, rskr 294). På grund härav torde den nu obetecknade
delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier å 39 600 kronor böra
uppräknas med 8 100 kronor till 47 700 kronor samt betecknas förslagsvis.
Vidare bör den obetecknade delposten till arvoden åt sekreterare m. m. a
24 700 kronor utgå ur avlöningsstaten; kostnader för avlöningsförmåner åt
personal för biträde å rektorsexpeditionerna bestrides numera ur anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg.
Såsom statskontoret framhållit, bör den av 1952 års riksdag godkända
överenskommelsen rörande lärarlönerna vid bland annat folk- och smasxoleseminarierna
(prop. 1952: 241, s. 71) vara normerande för antalet adjunktstjänster
i Ce 27 vid dessa utbildningsanstalter. Jag är icke nu beredd att
biträda överstyrelsens under p. 4 framställda förslag om inrättande av ytterligare
adjunktstjänster i Ce 27 vid folkskoleseminarierna.
Handledararvodet till folk- eller smaskollärare vid s. k. serieövningar,
vid studiebesök i andra skolor och vid ersättande av övningsskollärare
(p. 5 a) har för budgetåret 1952/53 höjts från 800 till 880 kronor och för
innevarande budgetår från 880 till 1 000 kronor. Jag anser mig icke kunna
förorda någon ytterligare höjning av arvodesbeloppet. Med hänsyn till det
på grund av extra klassavdelningar i avgångsklasser på den 4-åriga linjen
ökade behovet av handledare vid serieövningar torde i enlighet med överstyrelsens
förslag (p. 5 b) de för dylika handledararvoden avsedda anslagsmedlen,
nu 82 500 kronor, böra uppräknas med 4 500 kronor, motsvarande
4 l/2 arvoden. Till arvoden för handledning vid studiebesök (p. 5 c) räknar
jag däremot med oförändrad medelsanvisning. Jag vill i detta sammanhang
ange, att på grund av uppläggningen av undervisningen på den 4-åriga linjen anslagsbehovet till handledararvoden icke påverkas av den
begränsning av antalet intagningsavdelningar pa nämnda linje, som jag
i det föregående förordat för nästa läsår.
Under p. 6 har överstyrelsen hemställt om inrättande av bland annat
35 nya övningsskollär art jänster i Ce 25 i syfte att effektivisera seminarieutbildningen
med inriktning på de arbetsmetoder, som bör användas inom
enhetsskolan. Med anledning därav får jag erinra om att för innevarande
budgetår anvisats ett särskilt belopp av 100 000 kronor under förevarande
anslag för att försök med metodisk handledning, enhetsskolans arbetsmetoder
och liknande anordningar skall få ett vidgat utrymme i utbildningen
vid folkskoleseminarierna. Jag anser mig icke kunna för det angivna
ändamålet tillstyrka inrättande av nya övningsskollärartjänster. Då
det emellertid är angeläget, att seminariernas möjligheter till effektivisering
av utbildningen på förevarande område ytterligare förbättras, finner jag
mig böra förorda, att nyssnämnda särskilda belopp å 100 000 kronor för
nästa budgetår höjes till 150 000 kronor.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Mot överstyrelsens yrkande i övrigt under p. 6 har jag ingen erinran. Således
torde böra inrättas en ny övningsskollärartjänst i Ce 25 »vid folkskola»
vid seminariet för manliga elever i Göteborg som en följd av utbyggnaden
av den nioåriga linjen inom seminariets övningsskola samt en
ny övningsskollärartjänst i Ce 25 »vid seminarium» vid seminariet i Kalmar
för att övningsskolans klass 5 och 6, vilka nu är organiserade som en
B 1-avdelning, skall kunna uppdelas på två klasser av A-form.
Vid folkskoleseminarierna förekommer enligt gällande undervisningsplaner
simundervisning under en veckotimme på såväl 4-årig linje som studentlinje.
Jag finner mig icke böra förorda medelsanvisning till simundervisning
utöver den sålunda föreskrivna omfattningen (p. 7).
Med hänsyn till bland annat den nyligen genomförda tjänsteförteckningsrevisionen
för vaktmästarpersonalen anser jag mig icke kunna tillstyrka
överstyrelsens förslag om ändrad lönegradsplacering för vissa, vaktmästartjänster
vid provisoriska seminarier (p. 8), liksom jag ej heller är
beredd att förorda någon ändring av anställningsformen beträffande de av
dessa vaktmästartjänster, som nu är extra tjänster.
Därest antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen hösten 1954
begränsas i enlighet med vad jag i föregående avsnitt förordat, minskar behovet
av sådana undervisningstimmar, som nu bestrides av icke-ordinarie
lärare. Den därav följande utgiftsminskningen torde kunna beräknas till
i runt tal 138 000 kronor.
I anslutning till vad jag sålunda anfört och föreslagit samt med beaktande
av de inledningsvis berörda, automatiska utgiftsstegringarna beräknar
jag hela avlöningsanslaget för nästa budgetår till 16 205 000 kronor,
med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande
hemställan. Detta innebär en anslagshöjning med 605 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
som föranledes av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ............................ 5 139 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar
bestämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,
förslagsvis .................... 85 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 68. 25
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier
förslagsvis.................... 47 700
c) Särskilda arvoden vid seminarier
med lärarkurs, förslagsvis ...... 49 100
d) Tilläggsarvoden åt lärare vid
kurser för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis............ 49 000
e) Arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare............. 25 000 256 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 5481000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 5 329 000
Summa kronor 16 205 000
c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 16 205 000 kronor.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
2. Folkskoleseminarierna: Omkostnader.
1952/53 .................
1953/54 (statsliggaren s. 640)
1954/55 (förslag)..........
Anslag Nettoutgift
1 248 600 1 293 563
1 323 200
1 384 100
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
199 300 kronor enligt följande sammanställning.
1. Sjukvård in. in. (nu förslagsvis 42 000) ................ -j- 8 000
2. Bränsle etc. (nu förslagsvis 530 000) .................. + 35 000
3. Övriga expenser (nu 526 000) ........................ -f 84 000
4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel (nu förslagsvis
125 000)............................................ -f 20 000
5. Särskilda kurser och föreläsningar m. in. (nu förslagsvis
47 700) ............................................ + 10 800
6. Reseersättningar (nu förslagsvis 10 000)................ + 23 000
7. Bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor företrädesvis
av lägre skolform (nu förslagsvis 60 000) ...... + 11 000
8. Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder (nu
7 500) ............................................. + 2 500
9. Minskade inkomster av trädgårdarna (nu 45 000)........ -f- 5 000
+ 199 300
Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.
2. Enligt rektorernas beräkningar skulle belastningen på delposten till
bränsle etc. under budgetåret 1952/53 komma att utgöra 535 200 kronor.
Rektorerna beräknar medelsbehovet för budgetåret 1954/55 till sammanlagt
omkring 587 000 kronor. Däri ingår bland annat den kostnadsökning
som seminariet i Umeå måste vidkännas på grund av att landstingets seminarium
för huslig utbildning kostnadsfritt erhåller uppvärmning och elektricitet
från folkskoleseminariet. Överstyrelsen beräknar medelsbehovet för
nästa budgetår till sammanlagt 565 000 kronor.
3. Delposten till övriga expenser var budgetåret 1952/53 uppförd med
506 000 kronor, medan den verkliga belastningen enligt rektorernas beräkningar
skulle komma att uppgå till 548 725 kronor. För innevarande budgetår
är delposten uppförd med 526 000 kronor, vilket belopp torde komma
att visa sig otillräckligt. En höjning av delposten synes vara ofrånkomlig,
och överstyrelsen föreslår, att den uppföres med 610 000 kronor. Det är
framför allt de ständigt stegrade städningskostnaderna, som medför ökade
krav på denna delpost.
4 och 9. Med hänsyn särskilt till de nya seminariernas behov och till de
ökade arbetskostnaderna är en höjning av denna post nödvändig. Över
-
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
styrelsen föreslår en ökning med 20 000 kronor samtidigt som överstyrelsen
med ledning av rektorernas uppgifter beräknar inkomsterna av trädgårdarna
till ett 5 000 kronor lägre belopp än nu.
5. Den begärda höjningen avser följande ändamål:
a. kurser i tal- och röstvård (höjning från 550 till 600 kronor
per seminarium).......... ................+ 950
b. föreläsningar i skilda ämnen (höjning från 600 till 650 kronor
per seminarium").......................... + 950
c. psykologiska och pedagogiska fältundersökingar vid seminariet
i Umeå (nu 0)...........................+ 5 000
d. simundervisning och bad (nu 10 710)..............+ 1 350
e. hyra av idrottsplaner (nu 3 000).................+ 550
f. psykotekniska inträdesprov (nu 3 500).............+ 2 000
+ 10 800
6. Överstyrelsen föreslår liksom för innevarande budgetår anvisande av
3 000 kronor till kostnader för seminarielärares studiebesök vid seminarier
och folkskolor samt 20 000 kronor till resebidrag åt lärare, som leder seminarieelevernas
studie- och idrottsutfärder.
7. Enligt av rektorerna lämnade uppgifter har belastningen å delposten
till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor företrädesvis av
lägre skolform under budgetåret 1952/53 uppgått till 70 985 kronor. Överstyrelsen
beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 71 000 kronor.
8. Liksom i flera tidigare anslagsäskanden föreslår överstyrelsen bland
annat på grund av de ökade resekostnaderna höjning med 2 500 kronor av
delposten till bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder.
Överstyrelsen hemställer i detta sammanhang, att den i omkostnadsstaten
upptagna, obetecknade anslagsposten till Dagtraktamenten åt deltagare
i kurser för utbildande av hjälpklasslärare erhåller benämningen
Dagtraktamenten och reseersättningar åt deltagare i kurser för utbildande
av hjälpklasslärare, enär ur posten även bestrides vissa resekostnader, samt
att posten betecknas förslagsvis, eftersom resekostnaderna ej kan exakt
beräknas i förväg.
Statskontoret har ingen erinran mot överstyrelsens beräkning av medelsbehovet
under p. 1 och 7. Delposten till bränsle etc. (p. 2) bör enligt statskontorets
mening, med hänsyn till belastningen budgetåret 1952/53 samt
den i 1953 års åttonde huvudtitel (s. 301) till 11 000 kronor beräknade
merkostnaden för seminariet för huslig utbildning i Umeå, uppräknas med
16 000 kronor. Ämbetsverket finner vidare en förstärkning med 24 000 kronor
av delposten till övriga expenser (p. 3) vara motiverad med hänsyn
till belastningen. Då vissa svårigheter möter att med någon större säkerhet
på förhand uppskatta utgifterna för trädgårdarnas underhåll och skötsel
(p. 4) anser ämbetsverket, att medel för detta ändamål, liksom inkomsterna
av trädgårdarna (p. 9), bör upptagas med oförändrat belopp. Beträffande
anslagsposten till särskilda kurser och föreläsningar m. m. (p. 5) riktar statskontoret
ingen erinran mot de under d. och e. föreslagna höjningarna men
förordar för övriga under denna anslagspost ifrågakommande utgiftsändamål
oförändrad medelsanvisning. Ämbetsverket ställer sig även avvisande
28
Kungl. Majrts proposition nr 68.
mot de under p. 6 och 8 föreslagna höjningarna. Anslagsposten till dagtraktamenten
åt deltagare i kurser för utbildande av hjälpklasslärare bör enligt
statskontorets mening alltjämt böra uppföras såsom obetecknad. Överstyrelsens
förslag rörande denna anslagspost föranleder i övrigt ingen erinran
från statskontoret.
Departementschefen. Jag tillstyrker av skolöverstyrelsen föreslagna höjningar
av utgiftsposterna till sjukvård in. m. (p. 1) och bidrag till seminarieelevernas
studiebesök vid skolor företrädesvis av lägre skolform (p. 7)
med respektive 8 000 och 11 000 kronor. Av de skäl, som statskontoret
anfört, synes erforderlig uppräkning av delposterna till bränsle etc. (p. 2)
och övriga expenser (p. 3) böra begränsas till respektive 10 000 och 24 000
kronor. De under anslagsposten till särskilda kurser och föreläsningar in. m.
upptagna anslagsmedlen till simundervisning och bad (p. 5 d) samt hyra av
idrottsplaner (p. 5 e) torde i enlighet med överstyrelsens beräkning böra
höjas med respektive 1 350 och 550 kronor.
I övrigt anser jag mig icke kunna föreslå någon ändring i medelsanvisningen
under förevarande anslag.
Vad gäller anslagsposten till dagtraktamenten åt deltagare i kurser för
utbildande av hjälpklasslärare, synes anslagsrubriken böra erhålla ändrad
lydelse i huvudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen förordat.
Däremot kan jag icke biträda överstyrelsens förslag, att denna utgiftspost
skulle betecknas förslagsvis.
Vid bifall till vad jag föreslagit rörande medelsanvisningen för nästa
budgetår bör anslaget höjas med sammanlagt 60 900 kronor till 1 384 100
kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 384 100 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
29
3. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker in. in.
Anslag |
Nettoutgift |
|
1951/52 ............................. |
.......... 299 000 |
297 504 |
1952/53 ............................. |
.......... 359 000 |
331 995 |
1953/54 (statsliggaren s. 642)........... |
.......... 375 000 |
|
1954/55 (förslag) ...................... |
.......... 375 000 |
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår
höjes med 60 000 kronor enligt följande sammanställning.
1. Böcker, undervisningsmateriel och inventarier (nu 231 400) -f- 42 600
2. Materiel för undervisning i slöjd och hushållsgöromål (nu
133 000)............................................. + 14 000
3. Materiel för lek och idrott (nu 10 600) .................. -j- 3 400
+ 60 000
Överstyrelsen anför bland annat följande.
Anslaget visar sig varje år vara otillräckligt, och förnyelse och underhåll
av bokbestånd, undervisningsmateriel och inventarier har ej kunnat ske
i erforderlig omfattning. Materiel för undervisning i slöjd och hushållsgöromål
måste eleverna själva i viss utsträckning bekosta. De senaste årens
betydande prisstegringar har också bidragit till att omöjliggöra nödvändiga
nyanskaffningar. Överstyrelsen vill starkt understryka vikten av att
tillräckliga medel ställes till seminariernas förfogande, så att icke lärarutbildningens
kvalitet blir lidande på grund av otillräcklig eller föråldrad
undervisningsmateriel av olika slag. Rektorerna begär en höjning av anslaget
med sammanlagt i runt tal 73 000 kronor. En anslagshöjning synes
vara ofrånkomlig, men den kan möjligen begränsas till 60 000 kronor.
Departementschefen. Å detta anslag fanns vid utgången av budgetåret
1952/53 en reservation av i runt tal 34 200 kronor. För innevarande budgetår
har anslaget höjts med 16 000 kronor. Jag är icke beredd att för nästa
budgetår förorda någon ytterligare höjning av anslaget utan räknar med
oförändrad medelsanvisning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 375 000 kronor.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
4. Folkskoleseminarieriia: Utrustning.
Anslag |
Nettoutgifl |
|
1948/49 .............................. |
.......... 315 000 |
332 288 |
1949/50 .............................. |
.......... 400 000 |
409 091 |
1950/51 .............................. |
.......... 400 000 |
265 339 |
1951/52 .............................. |
.......... 400 000 |
304 710 |
1952/53 .............................. |
.......... 400 000 |
523 740 |
1953/54 (statsliggaren s. 643) .......... |
.......... 400 000 |
|
1954/55 (förslag) ..................... |
.......... 400 000 |
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår
höjes med 206 000 kronor. Överstyrelsen åberopar främst, att de nya
lokalerna för seminarierna för kvinnliga elever i Göteborg och manliga
elever i Stockholm ännu ej är färdigutrustade; vid sistnämnda seminarium
skall vidare enligt beslut av 1953 års riksdag uppföras en gymnastikbyggnad,
för vars utrustning ett betydande belopp erfordras. I sina anslagsäskanden
redogör överstyrelsen närmare för de ändamål vid de olika seminarierna,
som bör tillgodoses ur anslaget. Härutinnan torde få hänvisas
till handlingarna.
Departementschefen. Såsom framgår av de inledningsvis angivna siffrorna
har under de senare budgetåren anvisats avsevärda belopp till utrustning
vid folkskoleseminarierna. Med hänsyn härtill och då vid utgången av
budgetåret 1952/53 å anslaget fanns en reservation av i runt tal 142 300
kronor, finner jag mig för egen del icke kunna förorda någon ökning av
medelsanvisningen för nästa budgetår utan räknar med oförändrat reservationsanslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
31
5. Småskoleseminarierna: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1952/53 .................................... 3 284 200 3 974 997
1953/54 (statsliggaren s. 643) ................. 4 200 000
1954/55 (förslag)............................ 4 000 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår minskas med
138 000 kronor. Överstyrelsen beräknar därvid en automatisk utgiftsökning
å sammanlagt i runt tal 21 500 kronor på grund av de vid 1953 års
riksdag beslutade nya grunderna för arvoden åt seminariebibliotekarier
och avlöning åt personal för biträde å rektorsexpeditionerna. Med hänsyn
till å ena sidan automatiska utgiftsstegringar till följd av löneklassuppflyttningar,
reglerad befordringsgång o. d. samt å andra sidan en av avvecklingen
av seminariet i Norrköping föranledd kostnadsminskning beräknar
överstyrelsen vidare en utgiftsminskning med sammanlagt 221 000
kronor. I övrigt framlägger överstyrelsen följande förslag:
1) höjning av seminariesköterskearvodena i enlighet med vad överstyrelsen
förordat beträffande skolsköterskearvodena vid bl. a. folk- och småskolor
(se prop. 1954: 1, VIII ht, s. 386 f.),
2) höjning av tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel från 475 kronor
vid vart och ett av fyra seminarier och 240 kronor vid vart och ett av
tre seminarier till 500 kronor respektive 400 kronor vid ett seminarium
och 300 kronor vid vartdera av två seminarier,
3) handledararvoden:
a) höjning av det årliga arvodesbeloppet från 1 000 till 2 000 kronor
(nu 31 arvoden),
b) bibehållande av 4 arvoden, som eljest skulle bortfalla på grund av
avvecklingen av seminariet i Norrköping och minskat behov vid seminariet
i Falun,
c) ytterligare 9 arvoden för effektivisering av undervisningen,
4) anvisande av medel till 20 veckotimmars simundervisning.
Till stöd för förslaget under p. 3 anför överstyrelsen bland annat följande.
För beredande av möjligheter att för seminarieelevernas praktiska utbildning
utnyttja folkskolorna på seminarieorterna utgår innevarande budgetår
högst 31 000 kronor till arvoden åt folk- och småskollärare, vilka förordnas
såsom handledare för seminarieeleverna. Vid oförändrade grunder
för arvodenas utgående skulle, med hänsyn till föreslagen avveckling av
seminariet i Norrköping och minskat behov vid seminariet i Falun, för
budgetåret 1954/55 erfordras 27 000 kronor.
Överstyrelsen har under en följd av år framhållit, att den praktiska lärar -
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
utbildningen vid seminarierna borde erhålla större resurser, och föreslog
i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår fördubbling av antalet
handledararvoden, vilket förslag icke biträddes av föredragande departementschefen.
Det antal handledararvoden (31), som nu utgående belopp
möjliggör, bör under inga förhållanden minskas, utan det överskott, som
detta innebär i jämförelse med det nyss beräknade behovet, bör få användas
för synnerligen behövlig och likväl otillräcklig utökning av antalet
handledare vid de olika seminarierna. Överstyrelsen hemställer vidare, att
antalet arvoden ökas från 31 till 40.
Beträffande den på grund av avvecklingen av seminariet i Norrköping
beräknade kostnadsminskningen inhämtas av överstyrelsens framställning
i huvudsak följande.
Av de vid seminariet befintliga 4 ordinarie seminarieadjunktstjänsterna
står en vakant och innehavaren av en annan är förordnad som extra ordinarie
lektor vid folkskoleseminarium. Denna adjunktstjänst uppehälles ej
med vikariatslöneförordnande. Innehavarna av denna och de båda andra
tjänsterna bör förflyttas till annan läroanstalt, i vilken angelägenhet överstyrelsen
sedermera torde få inkomma med förslag. Rektors seminarieadjunktstjänst
bör föras på övergångsstat.
Den föreslagna avvecklingen av seminariet inverkar givetvis även på
kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Sålunda erfordras
icke avlöning till seminariets sex extra ordinarie övningsskollärare,
vilka samtidigt innehar folk- eller småskollärartjänster vid stadens folkskolor
men måste uppsägas från sina extra ordinarie övningsskollärartjänster.
Innevarande budgetår utgår för anställande av vaktmästare vid seminariet
högst 1 900 kronor. Även under avvecklingstiden torde viss vaktmästarhjälp
vara erforderlig. Överstyrelsen beräknar härför 900 kronor.
För viss biträdeshjälp vid seminariet under avvecklingstiden beräknar
överstyrelsen ett belopp av 1 200 kronor.
Statskontoret avstyrker den föreslagna höjningen av seminariesköterskearvodena
(p. 1) och tilläggsarvodena åt lärare i trädgårdsskötsel (p. 2),
under erinran om att nämnda arvoden uppräknats från och med den 1 juli
1952. Ämbetsverket avstyrker likaså höjning av handledararvodena (p. 3)
och förordar vidare, att medelsbehovet för dessa beräknas till 27 000 kronor
för nästa budgetår. För simundervisning (p. 4) bör enligt statskontorets
mening liksom hittills utnyttjas gymnastiktimmar.
Departementschefen. Såsom jag anfört under folkskoleseminariernas avlöningsanslag,
räknar jag icke med någon ändring beträffande seminarieslcöterskornas
arvoden (p. 1). Tilläggsarvodena åt lärare i trädgårdsskötsel
(p. 2) har från och med den 1 juli 1952 höjts från 400 och 200 kronor till
475 respektive 240 kronor. Jag är icke beredd att föreslå någon ytterligare
höjning av dessa arvoden.
I anledning av 1953 års riksdags beslut om nya grunder för arvoden åt
seminariebibliotekarier och avlöning åt personal för biträde å rektorsexpeditionerna
torde den obetecknade delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier
å 14 400 böra höjas med i runt tal 800 kronor till 15 200 kro
-
33
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
nor samt betecknas förslagsvis, varjämte delposten till arvoden åt sekreterare
m. m. å 8 800 kronor bör utgå ur avlöningsstaten.
Jag'' räknar icke heller i fråga om handledararvodena vid småskoleseminarierna
med någon ytterligare höjning av det nu utgående arvodesbeloppet
(p. 3 a). Såsom överstyrelsen framhållit, medför avvecklingen av seminariet
i Norrköping och det förhållandet, att vid seminariet i Falun nästa
läsår icke kommer att finnas några avdelningar av andra klassen, ett minskat
behov av handledararvoden, därest man utgår från de principer, efter
vilka antalet handledararvoden utmätts för innevarande budgetår. För att
en effektivisering av den praktiska seminarieutbildningen skall ske, hemställer
överstyrelsen emellertid, att någon minskning av antalet arvoden
icke göres utan tvärtom att antalet ökas från nuvarande 31 till 40 (p. 3 b
och c). Jag får i anledning härav erinra om att för innevarande budgetår
anvisats ett särskilt belopp av 40 000 kronor under förevarande anslag till
försök med metodisk handledning, enhetsskolans arbetsmetoder och liknande
anordningar. Till ifrågavarande ändamål torde för nästa budgetår
böra anvisas ett lika stort belopp, alltså 40 000 kronor. Jag anser vidare
motiverat, att överstyrelsens förslag beträffande handledararvodena såtillvida
bifalles, att medelsanvisningen till dessa för nästa budgetår beräknas
till oförändrat belopp, 31 000 kronor, motsvarande 31 arvoden.
Simundervisningen vid småskoleseminarierna är nu förlagd till gymnastiklektioner.
Överstyrelsens ånyo framförda förslag om medelsanvisning till
särskild simundervisning (p. 4) anser jag mig icke kunna tillstyrka.
Jag har i det föregående avsnittet rörande seminarieorganisationen föreslagit,
att det provisoriska seminariet i Norrköping nedlägges vid utgången
av innevarande budgetår. I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag, att
den slutliga avvecklingen av seminariet skall kunna vara genomförd till utgången
av oktober 1954. Vid seminariet finnes på ordinarie stat en rektorstjänst
i Cb 13 och fyra seminarieadjunktstjänster i Ca 29. Därjämte innehar
rektor en adjunktstjänst vid seminariet, vilken dock under hennes
rektorsförordnande är förd över stat och alltså ej upptagen på personalförteckningen.
Av de fyra förstnämnda adjunktstjänsterna står en vakant.
Den kan således avföras från personalförteckningen med utgången av innevarande
budgetår. Innehavarna av de tre andra adjunktstjänsterna bör
förflyttas till andra ordinarie tjänster. I den mån förflyttning ej kan ske redan
från och med den 1 juli 1954, bör deras tjänster vid Norrköpingsseminariet
upptagas på övergångsstat, tills förflyttningen ordnats. Likaså
bör rektor stjänsten upptagas på övergångsstat, till dess rektor slutfört avvecklingen
av seminariet. För den händelse rektor därefter önskar fortsätta
sin lärartjänstgöring, bör jämväl hennes nu över stat förda adjunktstjänst
upptagas på övergångsstat, tills förflyttning till annan ordinarie tjänst kan
ordnas.
Nedläggandet av Norrköpingsseminariet medför även indragning av de
3 — Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 68.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
sex vid seminariet (»vid folkskola») inrättade extra ordinarie övningsskollärartjänsterna
i Ce 25. För avvecklingstiden bör, i enlighet med överstyrelsens
förslag, beräknas dels högst 1 200 kronor till biträdeshjälp på rektorsexpeditionen,
dels högst 900 kronor till vaktmästarhjälp.
Jag beräknar hela avlöningsanslaget till 4 000 000 kronor, med den fördelning
på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.
Detta innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1954/55, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för småskoleseminarierna,
som föranledes av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 621 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,
förslagsvis .................... 27 800
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier,
förslagsvis .................... 15200
c) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
.................. 2 700
d) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele.. 4 800
e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ................... 10 000 60 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 992 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 327 000
Summa kronor 4 000 000
c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68.
35
6. Småskoleseminarierna: Omkostnader.
1952/53 ...................
1953/54 (statsliggaren s. 646)
1954/55 (förslag) .........
Anslag Nettoutgift
395 500 418 762
464 700
444 200
I följande sammanställning upptages de inkomst- ock utgiftsposter i omkostnadsstaten
för småskoleseminarierna, beträffande vilka skolöverstyrelsen
föreslagit ändringar för nästa budgetår. Överstyrelsens förslag innebär
en anslagshöjning med 34 500 kronor. I sammanställningen anges också
statskontorets beräkningar av de olika posterna, innebärande en anslagsminskning
med 20 500 kronor.
Skolöverstyrelsen Statskontoret
1. |
Bränsle etc. (nu förslagsvis 235 000)..... |
of. |
— 10 000 |
2. |
Övriga expenser (nu 175 000)......... |
+ 7 000 |
— 10 000 |
3. |
Trädgårdarnas underhåll och skötsel (nu för-slagsvis 24 200)................. |
+ 4 800 |
of. |
4. |
Särskilda kurser och föreläsningar m. m. (nu 33 200) ..................... |
— 200 |
- 900 |
5. |
Reseersättningar (nu förslagsvis 5 500) . . . |
+ 11500 |
of. |
6. |
Bidrag till anordnande av studie- och idrotts-utfärder (nu 4 000) .............. |
+ 11000 |
of. |
7. |
Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse (nu 15 200)...................... |
+ 400 |
+ 400 |
+ 34 500 |
— 20 500 |
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
1. Statskontoret framhåller, att belastningen å delposten till bränsle etc.
för budgetåret 1952/53 beräknats till 219 300 kronor. Med hänsyn därtill
och till föreslagen avveckling av seminariet i Norrköping bör medelsanvisningen
kunna begränsas till 225 000 kronor.
2. Rektorerna beräknar belastningen å delposten till övriga expenser
budgetåret 1952/53 till 171 000 kronor och medelsbehovet för nästa budgetår
till 187 000 kronor. Överstyrelsen finner en höjning ofrånkomlig och
föreslår anvisande av 182 000 kronor. Statskontoret anser med hänsyn till
belastningen och föreslagen avveckling av seminariet i Norrköping, att
medelsanvisningen bör kunna begränsas till 165 000 kronor.
4. Överstyrelsen beräknar följande utgiftsförändringar:
a. föreläsningar i skolhygieniska spörsmål (minskning med Norrköpings
andel)......................................— 360
b. kurser i tal- och röstvård (nu 10 X 550, föreslås 9 X 600)........— 100
c. simundervisning och bad (nu 4 450)....................+ 300
d. förhyrande av idrottsplaner (nu 400)....................+ 50
e. prejiarandkurs vid seminariet i Haparanda (nu 13 650).........—120
- 230
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Statskontoret avstyrker den under b. föreslagna höjningen samt beräknar
medelsbehovet under c. till 4 550 kronor. De till föreläsningar i skilda ämnen
avsedda anslagsmedlen (nu 10X360=3 600), vilka av överstyrelsen upptagits
med oförändrat belopp, beräknar ämbetsverket till 3 580 kronor.
5. Av den av överstyrelsen föreslagna höjningen beräknas 2 000 kronor
till kostnader för seminarielärares studiebesök vid andra skolor och 9 500
kronor till resekostnadsersättning och traktamenten åt lärare, som leder
seminarieelevernas studie- och idrottsutfärder. Statskontoret anser sig icke
kunna tillstyrka medelsanvisning till ifrågavarande ändamål.
6. Överstyrelsen anför, att det nuvarande beloppet måste betecknas som
mycket otillräckligt; rektorerna begär sammanlagt drygt 20 000 kronor för
nästa budgetår. Överstyrelsen hemställer vidare ånyo, att även kostnader
för elevernas besök i andra skolor skall få bestridas ur anslagsposten, vars
rubrik bör ändras till Bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid andra
skolor samt anordnande av studie- och idrottsutfärder. Statskontoret avstyrker
medelsanvisning till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid
andra skolor.
Departementschefen. Delposterna till bränsle etc. (p. 1 ) och övriga expenser
(p. 2) torde i enlighet med statskontorets förslag böra sänkas med
vardera 10 000 kronor. Under anslagsposten till särskilda kurser och föreläsningar
m. m. beräknar jag å ena sidan höjning av anslagsmedlen till simundervisning
och bad (p. 3 c) och förhyrande av idrottsplaner (p. 3 d) med
respektive 100 och 50 kronor samt å andra sidan minskning av anslagsmedlen
till föreläsningar i skolhygieniska spörsmål (p. 3 a), kurser i taloch
röstvärd (p. 3 b), preparandkurs vid seminariet i Haparanda (p. 3 e)
och föreläsningar i skilda ämnen med respektive 360, 550, 120 och 20 kronor;
sammanlagt torde anslagsposten således böra minskas med 900 kronor.
I övrigt ifrågasätter jag ingen ändring beträffande omkostnadsstatens utgiftssida.
Inkomsterna av upplåtelse av lokaler m. m. (p. 7) bör i enlighet
med överstyrelsens förslag beräknas minska med 400 kronor.
Jag förordar alltså, att anslaget för nästa budgetår minskas med sammanlagt
20 500 kronor till 444 200 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 444 200 kronor.
Kungl. Maj rbf proposition nr 68.
37
7. Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in.
Anslag Nettoutgift
1952/53 ......................................... 84 000 80 027
1953/54 (statsliggaren s. 648) ...................... 88 000
1954/55 (förslag) ................................. 83 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår
höjes med 11 000 kronor enligt följande sammanställning.
1. Böcker, undervisningsmateriel och inventarier (nu 61 600) + 8 600
2. Materiel för undervisning i slöjd och hushållsgöromål (nu
21 100) ............................................. + 2 400
+ 11 000
Departementschefen. Å anslaget fanns vid utgången av budgetåret
1952/53 en reservation av i runt tal 23 600 kronor. Med hänsyn till den
föreslagna avvecklingen av seminariet i Norrköping, torde anslaget böra
nedräknas med 5 000 kronor och alltså för nästa budgetår uppföras med
83 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 83 000 kronor.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
8. Småskoleseminarierna: Utrustning.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ........................................ 50 000 62 431
1952/53 ........................................ 50 000 57 153
1953/54 (statsliggaren s. 648) ..................... 115 000
1954/55 (förslag) ................................ 115 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta reservationsanslag för nästa budgetår
höjes med 31 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att rektorerna beräknar
medelsbehovet till närmare 96 000 kronor, frånsett vad som erfordras för
utrustning av det elevhem vid seminariet i Haparanda, som enligt beslut av
1953 års riksdag skall anordnas genom ombyggnad av den gamla seminariebyggnaden.
För sistnämnda ändamål beräknar överstyrelsen ett belopp av
52 000 kronor. Beträffande överstyrelsens närmare redogörelse för de kvarstående
och nya utrustningsbehov vid de olika seminarierna, som bör tillgodoses
ur anslaget, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Till seminariet
i Norrköping, vilket icke tilldelats något belopp ur innevarande
budgetårs anslag, beräknar överstyrelsen ingen medelsanvisning.
Departementschefen. Anslagsreservationen vid utgången av budgetåret
1952/53 uppgick till i runt tal 94 800 kronor. För innevarande budgetår har
anslaget uppräknats med 65 000 kronor, främst på grund av behovet av
utrustning för nya lokaler vid seminariet i Lycksele. Med hänsyn bland
annat till det nu beräknade medelsbehovet för utrustning av det blivande
elevhemmet vid seminariet i Haparanda torde den nämnda förhöjningen
av medelsanvisningen vara motiverad även för nästa budgetår. Någon
ytterligare uppräkning av anslaget anser jag mig däremot icke kunna tillstyrka.
Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat
belopp, 115 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Småskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1954/55 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda under I och II, punkterna
1—8, hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans Bolinder.
Stockholm 1954 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
540123