Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

1

Nr 4.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa
ändringar i tulltaxeför ordning en, m. m.; given Stockholms
slott den 27 november 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås Sveriges anslutning till en av de avtalsslutande
parterna i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) antagen konvention
för underlättande av import av varuprover och reklammaterial ävensom av
anslutningen betingade ändringar i gällande tulltaxeförordning. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 195/i. 1 samt. Nr 4.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 5 § och 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen den 4
oktober 19291 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

5 §.

Tullfrihet åtnjutes för: Tullfrihet åtnjutes för:

o) varuprov och mönster, som vid
införseln sakna handelsvärde eller
vid tulltaxeringen göras väpdelösa;

o) varuprov och mönster, som vid
införseln sakna eller hava allenast
obetydligt handelsvärde eller vid tulltaxeringen
göras oanvändbara såsom
handelsvara; ävensom, i den mån
Konungen därom förordnar, kataloger,
prislistor och annat merkantilt
tryck rörande varor, som utbjudas
till försäljning eller förhyrning från
utlandet, eller tjänster rörande transport
eller kommersiell försäkring,
som erbjudas av en i utlandet etablerad
företagare.

8 §.

1. Tullfrihet under viss tid må på särskild framställning medgivas för:

g) positiv fotografisk film, utvisande
importvaras beskaffenhet eller arbetssätt
och avsedd att återutföras,
dock endast i den mån Konungen
därom förordnar.

Tullfrihet enligt---att utföras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954. 1

1 Senaste lydelse se beträffande 5 § 1953:169 och beträffande 8 § 1 mom. 1950:193.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 november
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes- och handelsdepartementen
anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

Internationella Handelskammaren (ICC) antog vid sin kongress i Lissabon
i juni 1951 en resolution avseende utarbetande av en konvention rörande
behandlingen i tullhänseende av varuprov och reklammateriel. Resolutionen
tillställdes de avtalsslutande parterna i allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) med hemställan att dessa måtte taga i resolutionen berörda frågor
under övervägande samt vidtaga de åtgärder, som kunde befinnas påkallade.
Ett inom GATT tillsatt arbetsutskott —- med bl. a. Sverige som medlem —
framlade i oktober 1951 förslag till en konvention för underlättande av import
av varuprover och reklammaterial.

De till GATT anslutna staterna har sedermera beretts tillfälle att yttra
sig över förslaget, som därefter undergått bearbetning i vissa detaljer. Vid
GATT:s sjunde session godkändes texten till en konvention benämnd »International
Convention to Facilitate the Importation of Comniercial Samples
and Advertising Material». Konventionen skall vara öppen för undertecknande
och anslutning för de regeringar, som är avtalsslutande parter i GATT,
för regeringarna i alla medlemsstater i Förenta Nationerna och för regeringen
i varje annan stat, vilken Förenta Nationernas generalsekreterare för
detta ändamål tillställt ett exemplar av konventionen. Konventionen skall
vara underkastad ratificering eller godtagande från signatärregeringarnas
sida i enlighet med deras konstitutionella förfarande.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande undertecknades konventionen för
Sveriges del den 30 juni 1953. Före utgången av juni månad 1953 hade ytterligare
fem stater undertecknat konventionen, nämligen Belgien, Västtyskland
(med viss reservation), Grekland, Storbritannien och Förenta Staterna.

Texten till konventionen i svensk översättning torde som bilaga få fogas
till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga). Den engelska texten torde
därest behov därav skulle yppas under riksdagsbehandlingen få av finansdepartementet
överlämnas till vederbörande utskott.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Konventionen omfattar femton artiklar. I fråga om det huvudsakliga innehållet
må här anföras följande.

Artikel I upptager definitioner. De materiella bestämmelserna återfinnes
i artiklarna II—VI. Artiklarna VII—XV behandlar frågor om förenkling av
formaliteter, avgörande av tvister, sättet för konventionens ikraftträdande,
uppsägning, m. in.

I artikel II föreskrives tullfrihet för varuprover av alla slag under förutsättning,
att proverna är av obetydligt värde (negligible value) och avsedda
endast för att erhålla beställningsorder. Enligt artikeln må tullmyndigheterna
påfordra, att proverna göres oanvändbara som handelsvara genom
märkning eller dylikt, dock ej så att deras värde som prover går förlorat.
Artikel III behandlar temporärt tullfri införsel av andra prover än de som
avses i artikel II. Under vissa i artikeln närmare angivna förutsättningar må
tullfrihet för sådana prover åtnjutas under 6 månader. I fråga om fordon
och maskiner med ett tullvärde överstigande 1 000 amerikanska dollars har
i kontrollsyfte meddelats särskilda villkor. Vidare innehåller artikeln bestämmelser
om deposition, ställande av säkerhet, märkning och återutförsel.
Artikel IV stadgar befrielse från importavgifter för kataloger, prislistor
och annat merkantilt tryck, avseende varor, som utbjudes till försäljning
eller förhyrning, eller tjänster rörande transport eller kommersiell försäkring,
som erbjudes av en i utlandet etablerad företagare. Å tryckalstren
skall tydligt angivas namnet på den utländska firma, som tillverkar (försäljer
eller uthyr) varorna eller som erbjuder tjänsterna. Bruttovikten av varje
försändelse må icke överstiga 1 kilogram. Enligt artikel V skall temporär
tullfrihet åtnjutas för positiv kinematografisk reklamfilm av högst 16
millimeters bredd, som visar beskaffenheten eller funktioneringen hos varor,
vilkas egenskaper icke kan tillräckligt demonstreras av prover eller kataloger.
En förutsättning för tullfriheten är bland annat, att varje förpackning
endast innehåller eu kopia av filmen ifråga och icke utgör del av en större
försändelse av filmer. Enligt artikel VI skall ingen fördragsslutande part
tillämpa importförbud eller importrestriktioner beträffande prover, som
uppfyller föreskrifterna i artiklarna II—V. Vissa undantag från denna regel
är dock stadgade med hänsyn till allmänna moralen, väsentliga säkerhetsintressen,
åtlydnaden av lagar eller förordningar avseende utövande av statliga
monopol m. in. Artikel VII rekommenderar vissa förenklingar av formaliteter.
Avgörande av tvister behandlas i artikel VIII. Frågor om godkännande,
ratifikation och anslutning till konventionen är upptagna i artiklarna
IX och X. Enligt artikel XI träder konventionen i kraft då femton regeringar
deponerat sina urkunder för ratifikation, godtagande eller anslutning.
Ikraftträdandet äger rum å trettionde dagen efter dagen för deponerandet
av den femtonde urkunden. För varje annan regering sker ikraftträdandet
på trettionde dagen efter depositionen av dess urkund för ratifikation, godtagande
eller anslutning. Sedan konventionen varit i kraft tre år kan enligt
artikel XII varje avtalsslutande part uppsäga densamma. Uppsägningen träder
i kraft sex månader efter den dag då Förenta Nationernas generalsekre -

Kungl. Maj:ts proposition nr ''i.

5

terare mottog underrättelse om uppsägningen. Artikel XIII upptager bestämmelser
om territoriell tillämpning. Artikel XIV innehåller vissa reservationer
och ger bl. a. möjlighet för varje stat att vid undertecknandet eller urkundsdepositionen
förklara sig icke vara hunden av särskilt angivna föreskrifter.
I artikel XV slutligen behandlas viss underrättelseskyldighet för
Förenta Nationernas generalsekreterare.

Yttranden har i ifrågavarande ärende avgivits av generaltiillstijrelsen dels
den 8 juli 1952 över det preliminära förslag, vilket tillställts de till GATT
anslutna staterna, dels den 21 maj 1953 över konventionen i dess bearbetade
skick. Över den slutliga texten har yttranden även avgivits av kontrollstyrelsen,
Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, textilrådet
samt svenska handelsagenters förening.

Generaltullstyrelsen har i sitt yttrande den 8 juli 1952 anfört bl. a. följande.

Artikel II.

I Sverige åtnjutes, jämlikt bestämmelserna i 5 § o) tulltaxeförordningen,
tullfrihet för varuprov och mönster, som vid införseln sakna handelsvärde
eller vid tulltaxeringen göras värdelösa.

De föreslagna tullfrihetsreglerna innebära i förhållande till gällande
svenska bestämmelserna en viss utvidgning av tullfriheten. I praktiken torde
emellertid utvidgningen bliva av ringa betydelse. En jämkning av texten
i 5 § o) tulltaxeförordningen skulle bliva erforderlig, därest förslaget bleve
tillämpligt för Sveriges vidkommande.

Artikel III.

Enligt gällande svenska bestämmelser må tullfrihet under viss tid medgivas
för varor, som inkomma för att förevisas såsom prov eller mönster
och därefter återutföras. Införas sådana prover av fabriksidkare eller köpman,
etablerad i land, för vilket den internationella konventionen rörande
förenkling av tullformaliteterna är tillämplig, skall tullfriheten medgivas
för en tid av sex månader från införseln efter allenast muntlig anmälan vid
tulltaxeringen, därest vederbörande vid tulltaxeringstillfället företer näringslegitimationsbevis.
Medgivandet av tullfriheten lämnas av den som verkställer
tulltaxeringen. Är vederbörande icke försedd med näringslegitimationsbevis,
skall framställning om tullfriheten göras skriftligen hos distrikttullanstalten
i det tulldistrikt, dit varan införes. Bifalles framställningen,
utfärdas särskilt bevis däröver (tillståndsbevis). I båda fallen skall vid
tulltaxeringen hos tullverket nedsättas ett belopp, motsvarande belöpande
införselavgifter, eller ställas säkerhet därför.

Av ovanstående framgår, att förfarandet vid medgivande av temporär
tullfrihet är mera omständligt, därest fabriksidkaren eller köpmannen icke
är försedd med näringslegitimationsbevis. Slopande av bestämmelserna om
näringslegitimationsbevis synes böra medföra sådan författningsändring,
att det enklare förfarandet bleve tillämpligt i alla fall, då fabriksidkare eller
köpman, etablerad i land, som anslutit sig till den nu föreslagna konventionen,
påyrkade temporär tullfrihet för medförda prover. Mot en sådan anordning
har Styrelsen icke något att erinra. Avskaffande av näringslegitimationsbevisen
skulle vidare medföra viss omformulering av 2 kap. 10 §

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

4 mom. b) rusdrycksförordningen, enligt vilket författningsrum för närvarande
gäller, att, utan hinder av vad i sagda paragraf eljest stadgas, prov
på rusdrycker, medförda av vederbörligen legitimerad handelsresande, må
införas i vanlig ordning.

Artikel IV.

Kataloger, affärscirkulär och annat merkantilt tryck med svensk text
äro i Sverige belagda med tull av 75 öre per kg. I övrigt äro dylika tryckalster
i allmänhet tullfria.

Åvägabringande av fullständig tullfrihet för i denna artikel avsedda
tryckalster synes lämpligen kunna ske genom utvidgning av bestämmelserna
i 5 § o) tulltaxeförordningen.

Artikel V.

För i artikeln avsedd film utgår i Sverige tull med 15 kronor 80 öre för
kg. Den ifrågasatta tullfriheten torde kunna åvägabringas genom att omhandlade
film upptages bland de varor, för vilka temporär tullfrihet må åtnjutas
enligt 8 § 1 mom. tulltaxeförordningen.

I sitt utlåtande den 21 maj 1953 har generaltullstyrelsen — under hänvisning
till att den slutligen fastställda konventionstexten endast i mindre
väsentliga delar avvek från det utkast, varöver styrelsen yttrat sig den 8
juli 1952 — allenast berört vissa detaljer i förslaget.

Kontrollstyrelsen har uttalat, att från de synpunkter kontrollstyrelsen
hade att företräda intet syntes vara att erinra mot antagande från svensk
sida av den tillämnade konventionen. Styrelsen har framhållit bl. a. följande.

Rusdrycker få enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning till riket
införas endast av partihandelsbolaget för rusdrycksförsäljning, d. v. s. aktiebolaget
Vin- & spritcentralen, samt, efter tillstånd av kontrollstyrelsen, av
systembolag. Om import genom systembolag är i detta fall icke fråga, enär
sådan import enligt stadgad praxis icke avser här ifrågavarande varuprover.
Spritcentralens import av rusdrycker kan antingen ske direkt för bolagets
räkning eller också utgöras av s. k. privatimport, som sker efter medgivande
av spritcentralen och i dess namn samt under medverkan av systembolag.
Spritcentralens egen import omfattar i viss utsträckning prover av
rusdrycker. Detta är även fallet med nyssnämnda privatimport, vilken understundom
innefattar partier av provsändningar för här i landet verksamma
agenter inom sprit- och vinbranschen.

Det nu föreliggande förslaget till konvention upptar i artikel II en bestämmelse
om att varuprover som importeras skola befrias från alla importavgifter
— d. v. s. utom tullar även andra på varorna vilande avgifter, skatter
och acciser. Som förutsättningar för importavgiftens borttagande gäller
att proverna skola vara av obetydligt värde och användas blott för införskaffande
av order för import av varor av det slag, som proverna representera.

Enligt bestämmelserna i konventionens artikel VI skola konventionens föreskrifter
icke hindra tillämpandet av importrestriktioner, nödvändiga för
att säkerställa utövandet av statliga monopol. —--

Framhållas må att, med hänsyn till det i Sverige gällande importmonopolet
beträffande rusdrycker, den avsedda befrielsen från tull och i förekommande
fall skatt endast synes kunna avse prov av dylika drycker, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

7

importeras för spritcentralens egen räkning eller efter dess medgivande och
under dess medverkan för annans räkning.

Vad angår import av varuprov av exportöl, torde det med hänsyn till gällande
förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl knappast
kunna tänkas komma i fråga att för importfrämjande syfte till Sverige
införa prover av nämnda varuslag.

Sveriges allmänna exportförening har, under uttalande av sin livliga anslutning
till utformningen av den föreliggande fördragstexten, tillstyrkt
Sveriges anslutning till konventionen.

Jämväl textilrådet har, under framhållande av att konventionens artiklar
överensstämde med rådets principiella inställning, tillstyrkt anslutning
till konventionen. Textilrådet anför vidare.

Konventionsförslagets artikel II och III avseende tullfri eller temporärt
tullfri införsel av vissa varuprover motsvara i sak nu gällande svenska bestämmelser.
Dessa som varit i kraft en längre tid ha enligt Textilrådets erfarenhet
uppfyllt rimliga krav på såväl ismidighet som säkerhet.

Någon motsvarighet till förslagets artikel IV avseende tullfri införsel av
viss mindre kvantitet reklammateriel samt artikel V avseende temporär
tullfri införsel av viss film (demonstrationsfilm) finnes däremot icke i den
svenska tulltaxeförordningen. Enligt Textilrådets uppfattning bör emellertid
— rent logiskt och i enlighet med konventionsförslaget — i artikel IV
och V avsedda varor beredas motsvarande tullättnader, som åtnjutas för
varuprov.

Sveriges grossistförbund och svenska handelsagenters förening har även
förordat anslutning. Grossistförbundet har därvid påpekat, att även om
bestämmelserna i konventionen i alla väsentliga delar redan tillämpades i
Sverige, konventionen dock torde få betydelse då möjlighet därigenom skapades
till mera enhetlig importbehandling i olika länder.

I skrivelse den 1 juli 1953 har Förenta Nationernas generalsekreterare
meddelat, att rätten att jämlikt artikel XIV göra reservation beträffande
föreskrifter i konventionen begagnats av Västtyskland, vilken stat vid undertecknandet
av konventionen den 12 juni 1953 förklarat, att Västtyskland
icke kan anse rostat kaffe, kaffe- och teextrakt samt tobaksvaror inklusive
cigarrettpapper som prover av obetydligt värde, varför dylika varor
vid införsel till Västtyskland icke kan komma i åtnjutande av de importlättnader
som avses i artikel II.

I en inom generaltullstyrelsens revisionsbyrå den 13 juli 1953 upprättad
promemoria angående berörda reservation har anförts följande.

I generaltullstyrelsens förslag till författningsändringar ha bestämmelserna
om tullfrihet för varuprover av oväsentligt värde avfattats så, att tullfriheten
skulle åtnjutas, oberoende av vad som i detta avseende gäller i andra
länder. Tulltekniskt torde således den ifrågasatta reservationen vara utan
betydelse för Sveriges del. Då reservationen vidare har avseende endast på
varor, som praktiskt taget icke äro föremål för export från Sverige, synes ej
heller med hänsyn till näringslivets intressen finnas anledning till invändning
mot densamma. — Det må i detta sammanhang erinras om, att enligt
28 § lagen ang. statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror fär -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

diga tobaksvaror må införas såsom varuprov endast mot erläggande av stadgad
tull. Införsel av cigarrettpapper såsom varuprov må på grund av bestämmelserna
i 5 § samma lag ske endast för monopolets utövares räkning.
Berörda hinder för tullfri införsel av färdiga tobaksvaror och cigarrettpapper
stå i överensstämmelse med bestämmelserna i art. VI punkt 3 i konventionen,
enligt vilken punkt importförbud och -restriktioner må föreskrivas,
då så erfordras med hänsyn till bl. a. statsmonopol.

Departementschefen. Förevarande konvention åsyftar att genom införande
av enhetliga regler för import av varuprov och reklammaterial främja utvidgningen
av den internationella handeln. I likhet med de hörda myndigheterna
och branschorganisationerna anser jag att Sverige genom anslutning
till konventionen bör stödja dessa strävanden. Jag får sålunda tillstyrka att
konventionen förelägges riksdagen för godkännande.

I stort sett överensstämmer gällande svenska tullbestämmelser för varuprov
och reklammaterial med de regler om tullättnader, som uppställes i
konventionen. För att uppnå full överensstämmelse erfordras endast vissa
smärre ändringar i 5 och 8 §§ tulltaxeförordningen. I fråga om utformningen
av dessa ändringar ansluter jag mig till generaltullstyrelsens förslag. I överensstämmelse
härmed har inom finansdepartementet utarbetats förslag till
förordning om ändring i tulltaxeförordningen.

Borttagandet av kravet på näringslegitimationsbevis för handelsresande
hör enligt generaltullstyrelsens mening föranleda viss jämkning i 2 kap. 10 § 4
mom. b) rusdrycksförsäljningsförordningen. Frågan härom ävensom frågan
om en liknande jämkning i 28 § lagen angående statsmonopol å tillverkning
och import av tobaksvaror torde jag få anmäla i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå 1954 års riksdag att

a) för sin del godkänna Sveriges anslutning till den av de
avtalsslutande parterna i allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) antagna texten till en internationell konvention för
underlättande av import av varuprover och reklammaterial;
samt

b) antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till
förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Otto Winther.

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

9

Bilaga.

Internationell konvention för underlättande av import av
varuprover och reklammaterial.

Föreliggande konventions signatärregeringar,
vilka äro övertygade om

att antagandet av enhetliga regler för import av alla slag av varuprover
(vare sig naturaprodukter eller bearbetade varor) och av reklammaterial
kommer att främja utvidgningen av den internationella handeln,
ha överenskommit som följer:

Artikel I.

Definitioner.

I föreliggande konvention gälla följande definitioner:

(a) uttrycket »importavgifter» avser tullar och alla andra avgifter och
skatter, som erläggas vid eller i samband med import, och skall inbegripa
alla interna skatter och acciser, som åvila importerade varor;
det skall dock icke omfatta avgifter och omkostnader, som begränsas
till de ungefärliga kostnaderna för lämnade tjänster, och
som icke utgöra något indirekt skydd för inhemska produkter eller
en beskattning av importen i fiskalt syfte;

(b) uttrycket »personer» betyder både fysiska och juridiska personer;
och

(c) hänvisning till en avtalsslutande parts territorium inbegriper dess
moderland och varje område, för vars internationella förbindelser
den är ansvarig, och vartill konventionen utsträckts att gälla i enlighet
med Artikel XIII.

Artikel II.

Befrielse från importavgifter för prover av obetydligt värde.

1. Varje avtalsslutande part skall från importavgifter befria alla slag av
varuprover, som införas till dess territorium, förutsatt att proverna äro av
obetydligt värde och blott skola användas för införskaffande av order för
import av varor av det slag, som proverna representera. Vid fastställandet
av huruvida proverna äro av ringa väirde, må importlandets tullmyndigheter
beräkna värdet på de enskilda proverna eller det samlade värdet av alla
prover i en försändelse. Värdena på försändelser, som expedierats av en
enda avsändare till skilda varumottagare, skall icke sammanslås enligt denna
paragraf, även om försändelserna införas samtidigt.

2. Importlandets tullmyndigheter må kräva, att proverna, såsom villkor
för att befrias från importavgifter i enlighet med paragraf 1 av denna Artikel,
skola göras oanvändbara som handelsvara genom märkning, rivning,
perforering eller annan behandling, dock icke så att deras användbarhet som
prover därigenom förstöres.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

Artikel III.

Temporärt tullfri införsel av andra prover.

1. I denna Artikel avser uttrycket »prover» artiklar, som representera ett
visst slag av varor, som redan produceras, eller äro exempel på varor, vilkas
tillverkning planeras, under förutsättning att de:

(a) ägas av i utlandet bosatt person och importeras enbart i syfte att
visas eller demonstreras i importlandet i och för införskaffande av
order på varor, som skola levereras från utlandet; och

(b) icke försäljas eller komma till normal användning utom i demonstrationssyfte
eller på något sätl användas för uthyrning eller betalning
under tiden de befinna sig i importlandet; och

(c) avses återutföras i vederbörlig ordning; och

(d) kunna identifieras vid återutförseln;

det innefattar dock icke artiklar av samma slag, vilka införas av samma
person eller sändas till en enda varumottagare i sådana kvantiteter, att de
sammantagna icke längre utgöra prover enligt vedertaget kommersiellt
språkbruk.

2. Prover som äro belagda med importavgifter skola, då de, med eller
utan medverkan av handelsresande, importeras från annan avtalsslutande
parts territorium av personer med hemvist i någon avtalsslutande parts territorium
få temporärt införas utan importavgifter till varje avtalsslutande
parts territorium, under förutsättning att importavgifterna och varje annat
belopp, som skall betalas, deponeras eller, om så anses nödvändigt, säkerhet
ställes för betalningen. Ingen deposition (annan än sådana, som krävas
enligt Artikel VI i denna konvention) må emellertid överstiga summan av
importavgifterna med mer än 10 %.

3. För alt komma i åtnjutande av de lättnader som förutses i denna Artikel,
skola vederbörande uppfylla relevanta lagar och föreskrifter i importlandet
liksom tullformaliteter, som äro i kraft därstädes. I fråga om fordon
samt industri- och jordbruksmaskiner eller -utrustning med ett tullvärde
överstigande 1 000 amerikanska dollars (eller motsvarigheten i andra valutor)
må importörerna åläggas att uppge destinationsorten för sådana maskiner,
utrustning eller fordon; de må likaså av tullmyndigheterna i importlandet
åläggas att när som helst bevisa, att maskiner, utrustning eller fordon
befinna sig på de uppgivna platserna. Importlandets tullmyndigheter må försegla
sådana maskiner, utrustning eller fordon eller på annat sätt förebygga
deras användning under tiden temporär tullfrihet åtnjutes, ävensom begränsa
antalet platser, där dessa varor få användas i demonstrationssyftc.

4. Importlandets tullmyndigheter skola som allmän regel såsom nöjaktiga
för kommande identifiering av proverna godkänna den märkning, som
åsatts dem av en avtalsslutande parts tullmyndigheter, förutsatt att nämnda
prover åtföljas av en beskrivande förteckning attesterad av den senare avtalsslutande
partens tullmyndigheter. Ytterligare märkning må åsättas proverna
av tullmyndigheterna i det territorium dit de importeras, endast om
detta enligt dessa myndigheters uppfattning är nödvändigt för att säkerställa
identifieringen av proverna vid återutförseln. Märkning, som åsättes
prover, må icke förstöra deras användbarhet.

5. Tidsperioden för återutförsel av prover, som äro berättigade till befrielse
från importavgifter enligt denna Artikel, må icke vara kortare än sex
månader. När perioden för återutförsel har utlöpt, må importavgifter och
varje annat till betalning förfallet belopp indrivas för prover, som icke återutförts.
Dessa belopp må även före utgången av perioden indrivas för prover,
som icke längre uppfylla villkoren i paragraf 1 av denna Artikel.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

6. Vid återutförsel inom den tillåtna tiden av prover, som införts jämlikt
denna Artikel, skall återbetalning av varje deponerat belopp eller frigivande
av varje säkerhet, som ställts i samband med importen jämlikt paragraf
2 av denna Artikel, ske utan dröjsmål vid varje med därför nödvändig
befogenhet försedd tullanstalt vid gränsen eller i det inre av landet, med
förbehåll för avdrag av avgifter och varje annat till betalning förfallet belopp
åvilande prover, som icke företetts för återutförsel. Under särskilda
omständigheter må emellertid depositionerna återställas på annat sätt, förutsatt
att detta sker omgående. Varje avtalsslutande part skall offentliggöra
en förteckning över de tullanstalter, som tilldelats ovannämnda befogenhet.

Artikel IV.

Tullfri införsel av reklammaterial.

1. Varje avtalsslutande part skall från importavgifter undantaga kataloger,
prislistor och kommersiella meddelanden angående:

(a) varor som utbjudas till försäljning eller förhyrning;
eller

(b) tjänster rörande transport eller kommersiell försäkring, som erbjudas av

någon person med hemvist inom en annan avtalsslutande parts territorium,
då dylika handlingar importeras från någon avtalsslutande parts territorium
under förutsättning, att varje försändelse som införes, antingen:

(i) består av icke mer än ett dokument; eller

(ii) om den består av mer än ett dokument, icke innehåller mer än
ett exemplar av varje handling;

eller

(iii) oberoende av antalet handlingar eller exemplar därav, icke
överstiger 1 kilogram bruttovikt.

Samtidigt avsändande av ett antal försändelser till skilda adresser i importlandet
skall icke utesluta dylika försändelser från denna befrielse, förutsatt
att icke mer än en försändelse sändes till varje mottagare.

2. Oavsett paragraf 1 av denna Artikel skall ingen avtalsslutande part
vara förpliktad att vid import till sitt territorium undantaga från importavgifter
:

(a) kataloger, prislistor och kommersiella meddelanden, vilka icke klart
angiva namnet på den utländska firma, som framställer, försäljer eller
uthyr varorna eller som erbjuder tjänster rörande transport och kommersiell
försäkring, till vilka dylika kataloger, prislistor och kommersiella
meddelanden hänföra sig;

eller

(b) kataloger, prislistor och kommersiella meddelanden, som inkommit
för förtulining till importlandet i förpackningar sammanslagna för senare
försändning till skilda adresser i ifrågavarande land.

Artikel V.

Temporärt tullfri införsel för reklamfilmer.

1. Varje avtalsslutande part skall bevilja de lättnader, soin förutses i
Artikel III i föreliggande konvention under de villkor, som angivas i sagda
Artikel, i fråga om positiva kinematografiska reklamfilmer med en bredd
icke överstigande 16 mm., som enligt tullmyndigheternas uppfattning nöjak -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr b.

tigt visa sig bestå huvudsakligen av fotografier (med eller utan ljudspår),
och som visa beskaffenheten eller funktioneringen hos varor eller utrustning,
vilkas egenskaper icke kunna tillräckligt demonstreras av prover eller kataloger,
förutsatt att filmerna:

(a) avse produkter eller utrustning, som erbjudas för försäljning eller
förhyrning av en person med hemvist inom annan avtalsslutande
parts territorium; och

(b) äro av natur att lämpa sig för förevisning inför tillämnade kunder
men icke för allmän förevisning inför publik; och

(c) införas i förpackning, som icke innehåller mer än en kopia av varje
film, och som icke utgör del av en större försändelse av filmer.

Artikel VI.

Temporärt undantag i importförbud och -restriktioner.

1. Ingen avtalsslutande part skall tillämpa importförbud eller -restriktioner
(andra än importavgifter) vare sig bestående av kvoteringar, importlicenser
eller andra åtgärder, på införseln från en annan avtalsslutande
parts territorium av varor:

(a) som äro berättigade (eller skulle vara det, om de vore avgiftsbelagda)
till befrielse från importavgifter enligt föreskrifterna i Artiklarna II
eller IV i denna konvention; eller

(b) som äro berättigade (eller skulle vara det, om de vore avgiftsbelagda)
till temporärt tullfri införsel enligt föreskrifterna i Artiklarna III
eller V i denna konvention;

förutsatt att införseln av sådana varor icke föranleder annan betalning än
för frakt eller försäkring eller tjänster, som lämnats i importlandet av någon
person med hemvist därstädes.

2. I fall, där varor som äro berättigade (eller skulle vara det, om de vore
avgiftsbelagda) till temporärt tullfri införsel enligt föreskrifterna i Artiklarna
III eller V, skall detta undantag i importförbud och -restriktioner gälla
endast för den tidsperiod, under vilken temporärt tullfri införsel är tillåten
(eller skulle vara tillåten, om varorna vore avgiftsbelagda). I fall, där återutförsel
av sådana varor icke sker inom den tidsperiod, under vilken undantag
i importförbud och -restriktioner enligt paragraf 1 av denna Artikel
tillämpats, må importlandets myndigheter vidtaga sådana åtgärder, som
skulle ha varit tillämpliga, om undantag icke lämnats beträffande importförbud
och -restriktioner. För detta ändamål må importlandets myndigheter
kräva tillfredsställande garantier såsom nedsättande av en särskild säkerhet
utöver varje säkerhet, som nedsatts för betalning av importavgifter.

3. Föreskrifterna i denna konvention skola icke hindra en avtalsslutande
part att tillämpa importförbud och -restriktioner:

(a) nödvändiga för att skydda allmänna moralen och väsentliga säkerhetsintressen; (b)

nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv och
hälsa;

(c) avseende införsel av guld eller silver;

(d) nödvändiga för att säkerställa åtlydnaden av lagar eller förordningar
avseende tillämpningen av tullbestämmelser och utövande av statliga
monopol, skydd av patent, varumärken samt litterär och konstnärlig
äganderätt;

(e) nödvändiga för att förebygga bedrägliga förfaranden;

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

13

(f) avseende av fångar framställda varor;

(g) nödvändiga för tillämpningen av normer eller föreskrifter för klassificering,
kvalitetskontroll eller saluförande av varor i internationell
handel.

Artikel VII.

Förenkling av formaliteter.

1. Varje avtalsslutande part skall endast upprätthålla ett minimum av
formaliteter att krävas i samband med de lättnader, som beviljas enligt föreliggande
konvention.

2. Varje avtalsslutande part skall omgående offentliggöra alla bestämmelser,
som i detta hänseende införas, på sådant sätt, att det möjliggör för
därav berörda personer att sätta sig in i dem och undvika det förfång, som
skulle kunna uppkomma vid tillämpning av formaliteter, om vilka de äro
okunniga.

Artikel VIII.

Avgörande av tvister.

1. Varje tvist mellan två eller flera avtalsslutande parter rörande tolkningen
eller tillämpningen av föreliggande konvention skall så långt möjligt
avgöras genom förhandling dem emellan.

2. Varje tvist, som icke avgöres genom förhandling, skall hänvisas till en
person eller ett organ varom de tvistande parterna enats, under förutsättning
att, om de icke äro i stånd att uppnå enighet, var och en av dessa avtalsslutande
parter må anmoda presidenten i Internationella Domstolen att
utse en skiljedomare.

3. De utslag, som avkunnats av den person eller det organ som utsetts
under paragraf 2 av denna Artikel, skall vara bindande för de berörda avtalsslutande
parterna.

Artikel IX.

Undertecknande och ratifikation.

1. Föreliggande konvention skall vara öppen för undertecknande t. o. in.
den 30 juni 1953 för de regeringar, som äro avtalsslutande parter i det allmänna
tull- och handelsavtalet, för regeringarna i alla medlemsstater i Förenta
Nationerna och för regeringen i varje annan stat, vilken Förenta Nationernas
generalsekreterare för detta ändamål tillställt ett exemplar av konventionen.

2. Denna konvention skall vara underkastad ratificering eller godtagande
av signatärregeringarna i enlighet med deras konstitutionella förfarande; urkunderna
för ratifikation eller godtagande skall deponeras hos Förenta Nationernas
generalsekreterare.

Artikel X.

Anslutning.

1. Föreliggande konvention skall vara öppen för anslutning av regeringarna
i de stater, som angivits i paragraf 1 av Artikel IX.

2. Anslutningen skall göras genom deponerande av en anslutningsurkund
hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

Artikel XI.

Ikraftträdande.

1. Då femton av de regeringar, som angivits i Artikel IX deponerat sina
urkunder för ratifikation, godtagande eller anslutning, skall föreliggande
konvention träda i kraft mellan dem på trettionde dagen efter dagen för
deponerandet av den femtonde urkunden för ratifikation, godtagande eller
anslutning. Den skall träda i kraft för varje annan regering på trettionde
dagen efter deponerandet av dess urkund för ratifikation, godtagande eller
anslutning.

Artikel XII.

Uppsägning.

1. Sedan föreliggande konvention varit i kraft under tre år, må varje avtalsslutande
part uppsäga den genom en underrättelse om uppsägning till
Förenta Nationernas generalsekreterare.

2. Uppsägningen skall träda i kraft sex månader efter den dag, då Förenta
Nationernas generalsekreterare mottog underrättelsen om uppsägningen.

Artikel XIII.

Territoriell tillämpning.

1. Varje regering må vid tidpunkten för deponerandet av dess urkund
för ratifikation, godtagande eller anslutning, eller vid varje annan tidpunkt
därefter, genom en underrättelse ställd till Förenta Nationernas generalsekreterare
förklara, att föreliggande konvention skall utsträckas att gälla alla
eller något av de områden, för vilkas internationella förbindelser den är
ansvarig, och konventionen skall utsträckas att gälla de områden, som angivits
i underrättelsen, från trettionde dagen efter den dag, då Förenta Nationernas
generalsekreterare mottog underrättelsen eller den dag, då konventionen
trädde i kraft jämlikt Artikel XI, beroende på vilken dag som är den
senare.

2. Varje regering, som avgivit en förklaring jämlikt paragraf 1 av denna
Artikel, varigenom föreliggande konvention utsträckts att gälla något område,
för vars internationella förbindelser den är ansvarig, må uppsäga konventionen
separat i vad rör detta område i enlighet med bestämmelserna i
Artikel XII.

Artikel XIV.

Reservationer.

1. Varje stat må vid tidpunkten för sitt undertecknande eller deponerandet
av sin urkund för ratifikation, godtagande eller anslutning förklara, att
den icke skall vara bunden av särskilt angivna föreskrifter i denna konvention.

2. Varje stat må vid tidpunkten för en underrättelse jämlikt Artikel XIII
om att föreliggande konvention skall utsträckas att gälla något av de områden,
för vars internationella förbindelser den är ansvarig, avgiva en sär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

15

skild förklaring jämlikt paragraf 1 av denna Artikel, avseende alla eller
något av de områden, som underrättelsen gäller.

3. Om någon stat avger en reservation mot någon av artiklarna i denna
konvention vid tidpunkten för undertecknande, ratifikation, godtagande eller
anslutning eller vid tidpunkten för avgivande av en underrättelse jämlikt
Artikel XIII, skall Förenta Nationernas generalsekreterare tillställa alla stater,
som äro eller må bliva parter i denna konvention, texten till en sådan
reservation. Varje stat, som har undertecknat, ratificerat, godtagit eller anslutit
sig, innan reservationen göres (eller, om konventionen icke trätt i
kraft, som undertecknat, ratificerat, godtagit eller anslutit sig vid tidpunkten
för dess ikraftträdande) skall ha rätt att motsätta sig varje reservation.
Om ingen invändning mottages av Förenta Nationernas generalsekreterare
från någon stat, som är berättigad att göra invändningar, intill nittionde
dagen från dagen för hans meddelande (eller från dagen för konventionens
ikraftträdande, beroende på vilken av dessa data som är den senare) skall
reservationen anses vara godtagen.

4. För det fall att en invändning mottagits av Förenta Nationernas generalsekreterare
från någon stat, som är berättigad att göra invändningar, skall
han underrätta den stat, som gjort reservationen, om denna invändning och
anmoda den att underrätta honom, huruvida den allt efter omständigheterna
är beredd att återtaga reservationen, eller om den föredrar att avstå från
ratifikation, godtagande, eller anslutning eller från att utsträcka konventionen
att gälla för det område eller de områden, som reservationen gäller.

5. En stat som gjort en reservation, mot vilken någon invändning rests
enligt paragraf 3 av denna Artikel, skall icke bliva part i denna konvention,
med mindre invändningen återtagits eller upphört att gälla enligt vad som
föreskrives i paragraf 6; icke heller skall en stat ha rätt att kräva förmånerna
i denna konvention i förhållande till något område, för vars internationella
förbindelser den är ansvarig, och i förhållande till vilket den gjort
en reservation, om någon invändning gjorts mot reservationen i enlighet
med paragraf 3 av denna Artikel, med mindre invändningen återtagits eller
upphört att gälla enligt vad som föreskrives i paragraf 6.

6. En invändning från en stat, som undertecknat men icke ratificerat eller
godtagit konventionen, skall upphöra att gälla såvida, inom en period av
tolv månader från dagen för invändningen, den stat som gjort invändningen
icke ratificerat eller godtagit konventionen.

Artikel XV.

Underrättelse om undertecknande, ratifikation, godtagande
och anslutning.

1. Förenta Nationernas generalsekreterare skall underrätta alla signatäreller
anslutande stater och alla andra stater, som så begära, om varje undertecknande,
ratifikation och godtagande av samt anslutning till föreliggande
konvention och om dagen för konventionens ikraftträdande samt om varje
underrättelse, som han mottagit enligt Artiklarna XII och XIII.

Till bevis härpå ha undertecknade befullmäktigade ombud underskrivit
föreliggande konvention.

Uppgjort i Geneve den 7 november 1952 på engelska och franska språken,
ägande båda texterna lika vitsord, i ett enda original, vilket skall deponeras
i Förenta Nationernas arkiv. Förenta Nationernas generalsekreterare skall
översända attesterade exemplar därav till alla signatär- och anslutande stater.

587655. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag