Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa f. d. skolhemman; given Stockholms slott
den 5 mars 195Jj.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Utdrag av protokoll över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anhåller
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågor om försäljning av vissa f. d. skolhemman,
vilka ärenden synes böra föranleda framställning till riksdagen,
samt anför därvid följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1950 års riksdag (prop. 1950:205,
SU uti. nr 211, r. skr. nr 395) medgiva bland annat dels att vissa skolhemman
vid de högre allmänna läroverken i Lin köping, Skara, Strängnäs och

1 — lhhnruj till riksdagens protokoll 195b. 1 samt Nr 172.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Växjö, vid katedralskolan i Lund och vid högre allmänna läroverket för
gossar i Malmö jämte till hemmanen hörande kapitalmedel finge från och
med dag, som Kungl. Maj:t ägde bestämma, upphöra att vara särskilda
löneförmåner vid rektors- eller lärartjänst vid allmänt läroverk, dels ock
att hemmanen från och med samma dag finge övertagas till förvaltning av
domänstyrelsen och därvid — så snart det kunde ske utan hinder av vid
tiden för övertagandet löpande arrendekontrakt — förvaltas i enlighet
med gällande förordning angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.
Härvid förutsattes, att fråga om eventuell försäljning av skolhemmanen
skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kungl. Maj:t förordnade den 13 april 1951, att ifrågavarande fastigheter
skulle från och med den 1 maj 1951 upphöra att vara särskilda löneförmåner,
samt att fastigheterna från och med sistnämnda dag skulle övertagas
till förvaltning av domänstyrelsen.

I skrivelse den 25 juni 1953 har domänstyrelsen anmält, att styrelsen
låtit igångsätta en utredning angående den lämpliga dispositionen av ifrågavarande
f. d. skolhemman. Med anledning av utredningens dittillsvarande
resultat har styrelsen i anslutning till de principer, som tillämpas vid jordbruksdomänerna,
kommit till den uppfattningen, att åtskilliga av dessa
hemman borde försäljas. Styrelsen har nu, sedan uppskattningsförrättningar
för egendomarnas saluvärdering hållits i den ordning, som finnes föreskriven
för jordbruksdomänerna, inkommit med förslag till försäljning av följande
under styrelsens förvaltning stående f. d. skolhemman, vilka tidigare
varit anslagna såsom avlöningstillgångar vid högre allmänna läroverket för
gossar i Malmö.

l:o.

Hammarlunda 101

Domänstyrelsen (skr. 25/6 1953) föreslår försäljning av f. d. skolhemmanet
3/8 mantal Hammarlunda 101 i Hammarlunda socken, Malmöhus
län, med undantag av vissa områden om 0,43 hektar till egendomens arrendator,
kaptenen Måns Lithner.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen vid Frosta—Hammarlunda järnvägsstation,
har en areal av cirka 24,5 hektar åker och tomt. I nämnda areal ingår vissa
områden om cirka 0,43 hektar, vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli
1952 och den 27 november 1953 må säljas till Hammarlunda församling, så
snart de blivit avstyckade.

Åkerjorden består dels av klapperstensmylla på sand- och grusgrund, dels
av sandjord på sandlager, dels ock av sandblandad mulljord på sandlager.
Dikningen är i stort sett tillfredsställande. Boningshuset befinner sig i gott
skick men är omodernt. Stall- och fähusbyggnaden samt svinhuset är förbrukade.
Logelängan befinner sig i mindre gott skick. Tillbyggnaden till

Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 3

densamma är i någorlunda gott skick men omodern. Brygghuset är i gott
skick.

Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1955 för en årlig arrendeavgäld
av 1 600 kronor, vartill kommer ett årsbelopp för nybyggnad m. m.
å 400 kronor.

Taxeringsvärdet utgör 72 900 kronor.

Enligt en av domänstyrelsen företagen utredning har egendomen vid fortsatt
utarrendering beräknats komma att tillskynda kronan en årlig förlust
av 134 kronor.

Lantbruksnämnden i länet har framhållit, att fastigheten har tillräcklig
bärkraft för att kunna drivas som självständig brukningsenhet. Nämnden
har förklarat sig icke ha något att erinra mot en försäljning, men då arrendatorn
Måns Lithner icke vore bosatt å egendomen, har det synts nämnden
vara tvivelaktigt, huruvida han kunde beviljas tillstånd att förvärva densamma.

Uppskattning snämnden har vid förrättning den 15 oktober 1952 uppskattat
saluvärdet å fastigheten — med undantag av förutnämnda områden
å 0,43 hektar — till 76 000 kronor. Värderingen har verkställts med utgångspunkt
i det skick, vari fastigheten kontraktsenligt skall avlämnas av arrendatorn.
Den gottgörelse, som vid arrendetidens utgång bör tillkomma denne,
har beräknats till i runt tal 1 550 kronor. Nämnden föreslår, att fastigheten
säljes till Lithner för en köpeskillning av 74 450 kronor (76 000 —
1 550). I anslutning härtill framhåller nämnden, att Lithner, som år 1950
övertagit arrendet efter sin fader, på ett förtjänstfullt sätt hävdat egendomen,
att densamma arrenderats av Lithners släkt sedan generationer
tillbaka samt att Lithner enligt egen uppgift ämnade bosätta sig på egendomen.

Domänstyrelsen anser, att ifrågavarande fastighet icke bör bibehållas i
allmän ägo. Det vore enligt styrelsens mening obilligt att under här föreliggande
omständigheter utbjuda egendomen i allmänna marknaden. Lithner
bör enligt styrelsens mening erhålla hembudsrätt, och styrelsen förutsätter
härvid, att Lithner erhåller tillstånd att förvärva egendomen, som
för honom torde ha synnerligt värde utöver det rent ekonomiska. Mot den
av uppskattningsnämnden föreslagna köpeskillingen har styrelsen icke funnit
annat att erinra än att styrelsen med hänsyn till arrendekontraktets
bestämmelser något jämkat det ifrågasatta avdraget. I överensstämmelse
härmed skulle köpeskillingen vid försäljning till Lithner utgöra 74 600 kröner.
Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under följande villkor.

Hemmanet, med undantag av områdena om cirka 0,43 hektar, överlåtes
i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen bestämmer. Förbehåll
göres för de jämkningar i gränserna, som må komma att bestämmas
i samband med avstyckningen av områdena om cirka 0,43 hektar. Endast
säljaren tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen. Samtliga på

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan jordägaren och arrendatorn
— dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder, årsbelopp
för nybyggnad m. m. och skatter — skall anses vara reglerade genom
försäljningen. Innehavare av över hemmanet med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att behålla och
nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgöreise
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
Köparen skall svara för samtliga annuiteter och kostnader för hemmanet
berörande torrläggningsföretag. Köparen skall ensam vidkännas kostnaderna
för lagfart jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom
gälda å egendomen för tiden från tillträdesdagen belöpande skatter och
onera. Föreskrifterna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. skall i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.

Lithnev har förklarat sig godtaga den av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingen
ävensom övriga av styrelsen ifrågasatta villkor för försäljningen.

Kammarkollegiet tillstyrker bifall till domänstyrelsens framställning.

Departementschefen. Jag biträder domänstyrelsens förevarande försäljningsförslag.
Köpeskillingen torde böra bokföras och redovisas tillsammans
med av styrelsen tidigare uppburen avkastning av fastigheten jämte därtill
hörande kapitalmedel. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. skolhemmanet 3/8 mantal Hammarlunda 101 i
Hammarlunda socken, Malmöhus län — med undantag av
förenämnda områden om cirka 0,43 hektar — må försäljas
till egendomens arrendator Måns Lithner för en köpeskilling
av 74 600 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt,
som angivits i det föregående.

2:o.

V i a r p 91

Domänstyrelsen (skr. 13/10 1953) hemställer, att f. d. skolhemmanet
3/8 mantal Viarp 91 i Härslövs socken, Malmöhus län, skall säljas till Kuno
Nilsson, Rusthållet, Vadensjö.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, vilken är belägen cirka 1,5 kilometer från Vadensjö järnvägsstation,
har en areal av 29,5 hektar, därav 0,5 hektar tomt och trädgård
samt 29 hektar åker.

Åkerjorden består av cirka 13 hektar tämligen god mullrik jord delvis bemängd
med klappersten, cirka 12 hektar något lättare jord liknande den
nyssnämnda, samt cirka 4 hektar lätt sand- eller grusmylla på sand- eller
grusbotten.

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 178. 5

Samtliga byggnader befinner sig i gott skick. De är nybyggda år 1933
efter en eldsolycka.

Egendomen är för närvarande upplåten på arrende på ett års tid från
den 14 mars 1953. Årliga arrendeavgälden uppgår till 5 300 kronor. Den
nuvarande arrendatorn Anders Nilsson, har brukat egendomen sedan den
14 mars 1932.

Taxeringsvärdet utgör 121 100 kronor.

Enligt en av domänstyrelsen företagen utredning har fastigheten vid
fortsatt utarrendering beräknats giva ett årligt överskott på 1 759 kronor,
motsvarande allenast 1,26 procent på ett till 140 000 kronor uppskattat
försäljningsvärde.

Lantbruksnämnden i länet anser, att fastigheten bör drivas såsom självständig
brukningsenhet. Enligt av nämnden inhämtade upplysningar är
arrendatorn Anders Nilsson bosatt på en av honom ägd jordbruksfastighet
(Rusthållet). Då denna fastighet, anför nämnden, enligt nu gällande direktiv
för jordbrukets rationalisering icke torde kunna anses vara i behov av
tillskottsjord, synes tillstånd icke böra beviljas honom att förvärva Viarp 91.

Uppskattning snämnden har vid förrättning den 4 november 1952 uppskattat
fastighetens saluvärde till 133 500 kronor. Värderingen har verkställts
med utgångspunkt i det skick, vari egendomen på grund av bestämmelserna
i arrendekontraktet skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden föreslår,
att fastigheten säljes till den nuvarande arrendatorns son, Kuno Nilsson,
som länge varit sin fader behjälplig med skötseln av den arrenderade
fastigheten. Nämnden föreslår en köpeskilling av 128 000 kronor. Därvid
har från det nyss angivna saluvärdet, 133 500 kronor, avdrag gjorts med i
runt tal 5 500 kronor för förbättringsarbeten, som under arrendetiden utförts
av Anders Nilsson. Vid tillstyrkandet av egendomens försäljning till
Kuno Nilsson har nämnden utgått från, att Anders Nilsson vid sitt frånträde
av arrendet icke skall äga framställa några som helst ersättningsanspråk
mot kronan.

Sedan Kuno Nilsson erbjudits köpa fastigheten för 133 500 kronor och
under villkor i övrigt, bland andra, att domänstyrelsen skall gottgöra Anders
Nilsson för de ersättningsanspråk för överbyggnad m. in., som denne
på grund av arrendekontraktet kan vara berättigad till, har Kuno Nilsson
förklarat sig beredd förvärva egendomen på de ifrågasatta villkoren.

Domänstyrelsen framhåller, att fastighetens föreslagna saluvärde, 133 500
kronor, kontrollerats med ledning av en inom styrelsen försöksvis använd
värderingsmetod. Arrendatorns ersättningskrav för utförda förbättringar,
av uppskattningsnämnden värderade till i runt tal 5 500 kronor, avser styrelsen
att pröva i samband med att arrendatorn frånträder arrendet. Försäljningen
till Kuno Nilsson föreslås äga rum under följande villkor.

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.

Hemmanet överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast säljaren tillhöriga hus och anläggningar ingå
i försäljningen. Säljaren träffar överenskommelse med vederbörande arrendator
om de ersättningsbelopp för överbyggnad m. m., som denne på grund
av arrendekontraktet må befinnas berättigad till, och lämnar arrendatorn
gottgörelse härför. De ytterligare anläggningar, vilka såmedelst tillföras
hemmanet, skola även ingå i försäljningen. Innehavare av över hemmanet
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt
att behålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur. Köparen erlägger lagfartskostnaderna jämte övriga med
köpet förenade utgifter ävensom svarar för på hemmanet för tiden från tillträdesdagen
belöpande skatter och onera. Föreskrifterna i förordningen den
25 maj 1945, nr 262, angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Kammarkollegiet har ingen erinran mot att ifrågavarande fastighet försälj
es till pris och på villkor samt på sätt, som domänstyrelsen föreslagit.

Departementschefen. Mot domänstyrelsens förslag har jag icke något
att erinra. Vid försäljningen erhållen köpeskilling torde böra bokföras och
redovisas enligt under punkt l:o angivna princip. I enlighet härmed hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. skolhemmanet 3/8 mantal Viarp 9l i Härslövs
socken, Malmöhus län, må säljas till Kuno Nilsson för en
köpeskilling av 133 500 kronor samt på i huvudsak de villkor
i övrigt, som angivits i det föregående.

3:o.

Vadensjö 1 23

Domänstyrelsen (skr. 2/10 1953) hemställer, att f. d. skolhemmanet 1/4
mantal Vadensjö 12J i Vadensjö socken, Malmöhus län, skall säljas till
egendomens arrendator Per Amsby.

Om egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen cirka 2 kilometer från Vadensjö järnvägsstation,
har en areal av 14,25 hektar, därav 0,25 hektar tomt och trädgård
samt 14 hektar åker.

Åkerjorden består av cirka 5 hektar mycket styv lera på lerbotten,
cirka 5 hektar lätt lera på lerbotten samt cirka 4 hektar lättare delvis
sandblandad lermylla på ler- och sandbotten.

Boningshuset är gammalt och i knappt medelgott skick. Stall- och logelängan
är ombyggd år 1947. En tredje länga »gamla logelängan» är gammal
och förbrukad.

Egendomen är för närvarande upplåten på arrende på ett års tid från
den 14 mars 1953. Den nuvarande arrendatorn övertog arrendet den 14

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

mars 1947. Årliga arrendeavgälden uppgår till 2 430 kronor 88 öre, varav
200 kronor i s. k. årsbelopp.

Taxeringsvärdet utgör 65 700 kronor.

Enligt en av domänstyrelsen företagen utredning har fastigheten vid
fortsatt utarrendering beräknats kunna normalt lämna ett årsnetto av
91 kronor, vilket motsvarar 0,12 procent av ett till 75 000 kronor uppskattat
försäljningsvärde.

Lantbruksnämnden i länet anser, att ifrågavarande egendom bör försäljas.
Då emellertid arrendatorn ägde en bebyggd jordbruksfastighet, som
icke gränsade till den arrenderade egendomen, skulle den föreslagna försäljningen
medföra en ur vissa synpunkter olämplig fastighetsbildning.
Men med hänsyn till bland annat att den jordbruksfastighet, som arrendatorn
ägde, icke torde ha tillräcklig bärkraft för att under längre tid kunna
drivas som självständig brukningsenhet, ville nämnden icke avstyrka en
eventuell försäljning av Vadensjö 123 till arrendatorn.

Uppskattning snämnden har vid förrättning den 4 november 1952 uppskattat
fastighetens saluvärde till 70 000 kronor. Värderingen har verkställts
med utgångspunkt från det skick, vari egendomen på grund av bestämmelserna
i arrendekontraktet skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden
har föreslagit, att fastigheten säljes för en köpeskilling av 40 000
kronor till arrendatorn Per Arnsby, vilken på ett förtjänstfullt sätt hävdat
fastigheten. Vid köpeskillingens bestämmande har från det nyss angivna
saluvärdet, 70 000 kronor, avdrag gjorts med i runt tal 30 000 kronor
för av arrendatorn verkställda nybyggnads- och därmed jämförliga
förbättringsarbeten å fastigheten.

Boställsnämndens ordförande Albert Bengtson har anfört följande.

Såvitt Bengtson visste hade arrendatorn icke begärt eller erhållit tillstånd
till de utförda nybyggnads- eller grundförbättringsarbetena. Det
hade varit brukligt, att arrendatorerna av ifrågavarande hemman nybyggt
och utfört nybyggnadsarbeten utan att ha inhämtat vederbörande indelningshavares
tillstånd. Ett par fall funnes, då indelningshavaren meddelat
tillstånd till dylika arbeten. Det finge väl anses ostridigt, att arrendatorn
utfört ifrågavarande arbeten, och då uppskattningsnämnden prövat uppvisade
verifikationer och räkenskapsutdrag, anslöte sig Bengtson till dess
värdering av det belopp, som vore att anse såsom nybyggnadsarbeten.

Stiftsnämnden i Lund har framhållit, att den blivande av- och tillträdessynen
torde böra lämna anvisning om storleken av det belopp, som arrendatorn
borde ersättas med i anledning av fullgjord överbyggnad å hemmanet.
Det vore klart, att överenskommelse mellan jordägaren och arrendatorn
kunde ske om storleken av detta belopp. I fråga om vad som skulle
räknas till nybyggnad respektive underhåll, borde av- och tillträdessynen
kunna lämna närmare besked. Praxis hade varit synnerligen skiftande om
vem, som skulle besluta om utförande av nybyggnads- och därmed jämförliga
arbeten å nu ifrågavarande hemman. Arrendatorerna torde ofta själ -

8

Kungl. May.ts ''proposition nr 172.

va ha byggt utan tillstånd. Av- och tillträdessynens beslut om årsberäkningen
innehölle emellertid besked om vilka byggnadsarbeten, som skulle
ingå i denna beräkning — alltså ett eventuellt efterhandsgodkännande av
verkställda byggnadsarbeten.

Arnsby har förklarat sig godkänna uppskattningsnämndens förslag men
har på det bestämdaste motsatt sig uppskattning av överbyggnadsvärdet
vid syn.

Domänstyrelsen förklarar, att några skäl, som påkallar egendomens behållande
i allmän ägo, icke föreligger, samt förordar, att egendomen säljes
till arrendatorn. I fråga om den ersättning, som i samband med försäljningen
bör tillgodoräknas arrendatorn för överbyggnad m. m., har boställsnämndens
ordförande, anför styrelsen vidare, vid sin granskning icke funnit
anledning till erinran. Vid sådant förhållande torde kunna ifrågasättas, om
det är påkallat att såsom stiftsnämnden förordat hänskjuta detta ersättningsspörsmål
till ny undersökning vid syn. Huruvida en sådan syn kan
komma fram till andra beräkningsgrunder låter sig icke i förväg bedömas.
Styrelsen kan icke i brist på erfarenhet från syneförrättningar å dessa hemman
göra något bestämt uttalande härutinnan. Om uppskattningsnämndens
utredning godkännes, vilket styrelsen anser sig kunna förorda, kommer
köpeskillingen vid försäljning till arrendatorn att utgöra 40 000 kronor.
Försäljningen bör då enligt styrelsens mening ske under följande särskilda
villkor.

Hemmanet överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som bestämiiics
av domänstyrelsen. Endast säljaren tillhöriga hus och anläggningar
ingår i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan jordägaren och arrendatorn — dock med undantag av eventuellt
oguldna arrendeavgälder och skatter — skall anses vara reglerade genom
försäljningen. Innehavaren av över hemmanet med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningarna
utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. Köparen
erlägger lagfartskostnaderna jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom
svarar för å hemmanet för tiden från tillträdesdagen belöpande skatter
och onera. Föreskrifterna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. skall i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

Kammarkollegiet har icke något att erinra mot att ifrågavarande fastighet
försäljes till pris och på villkor i övrigt samt på sätt, domänstyrelsens
föreliggande framställning avser.

Departementschefen. Då fastigheten vid en fortsatt utarrendering beräknas
lämna ett synnerligen ringa årsnetto, tillstyrker jag den föreslagna försäljningen
till egendomens arrendator. Medan stiftsnämnden ifrågasatt, att

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

en blivande av- och tillträdessyn borde lämna anvisning om storleken av
den ersättning, som arrendatom borde få tillgodoräkna sig för överbyggnad
m. m., har övriga i saken hörda myndigheter anslutit sig till uppskattningsnämndens
förslag om att ett belopp på 30 000 kronor borde tillgodoräknas
arrendatorn, varvid försäljningspriset skulle bli 40 000 kronor. Under hänvisning
till vad från domänstyrelsens sida anförts, finner jag mig likaledes
böra biträda uppskattningsnämndens förslag. Köpeskillingen torde böra
bokföras och redovisas enligt under punkt l:o angivna princip. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. skolhemmanet 1/4 mantal Vadensjö 123 i Vadensjö
socken, Malmöhus län, må försäljas till arrendatorn
Per Arnsby för en köpeskilling av 40 000 kronor samt
på i huvudsak de villkor i övrigt, som angivits i det föregående.

4:o.

Möinge Norra 1 l1

Domänstyrelsen (skr. 6/11 1953) hemställer, att f d. skolhemmanet 3/8
mantal Möinge Norra ll1 i Asmundtorps socken, Malmöhus län, skall säljas
till egendomens arrendator Henning Hansson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, vilken är belägen 2 kilometer från Billeberga järnvägsstation,
har en areal av cirka 29,5 hektar, därav 0,5 hektar tomt och trädgård
samt 29 hektar åker. I sistnämnda areal ingår ett sandjordsskifte om cirka
1,5 hektar, beläget cirka 3 kilometer från gårdsbyggnaderna.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av god lermylla på lerbotten.
Byggnaderna befinner sig i gott skick.

Egendomen är för närvarande upplåten på arrende under fem år till den
14 mars 1954. Årliga arrendeavgälden uppgår till 3 000 kronor, vartill
kommer ett s. k. årsbelopp för nybyggnad m. m. å 1 500 kronor.

Taxeringsvärdet utgör 141 600 kronor.

Enligt en av domänstyrelsen företagen utredning har fastigheten vid
fortsatt utarrendering beräknats lämna ett årligt överskott på 1 259 kronor,
motsvarande allenast 0,87 procent på ett till 145 000 kronor uppskattat
försäljningsvärde.

I ärendet är upplyst att egendomens nuvarande arrendator, Henning
Hansson, blivit vid en den 19 maj 1949 hållen av- och tillträdessyn ålagd
att under arrendetiden verkställa viss restaurering av bostadshuset och viss
tillbyggnad av loglängan för en kostnad av högst 40 000 kronor, att uppbäras
genom kvittning av årsbelopp, sedan kostnaderna vederbörligen
styrkts.

Lantbruksnämnden i länet har tillstyrkt fastighetens försäljning till
arrendatorn.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 17°2.

Uppskattning snämnden har vid förrättning den 29 oktober 1952 uppskattat
fastighetens saluvärde till 143 000 kronor. Värderingen har verkställts
med utgångspunkt i det skick, vari fastigheten på grund av bestämmelserna
i arrendekontraktet skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden har
förordat gottgörelse för ovannämnda restaurerings- och tillbyggnadsarbeten
att utgå vid arrendetidens slut med i runt tal 31 500 kronor, varvid nämnden
beaktat, att arrendatorn av domänstyrelsen medgivits avkortning för
årsbelopp avseende tiden den 14 mars 1951—den 14 mars 1954 med tillhopa
4 500 kronor. Under framhållande att Hansson hävdat egendomen på ett
förtjänstfullt sätt, har nämnden tillstyrkt fastighetens försäljning till honom
för en köpeskilling av 111 500 kronor (143 000 — 31 500). I uppskattningsprotokollet
har särskilt antecknats, att något avdrag å saluvärdet
utöver det förordade å 31 500 kronor icke ansetts böra komma i fråga.

Hansson har godtagit den föreslagna köpeskillingen.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning föreligga att i det allmännas
ägo behålla ifrågavarande fastighet. Styrelsen förordar, att Hansson, som
brukat fastigheten sedan den 14 mars 1931 tillerkännes förköpsrätt. Det
av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet, 143 000 kronor, har efter
kontroll med ledning av en inom styrelsen försöksvis använd värderingsmetod
icke givit anledning till erinran från styrelsens sida. Beträffande det
föreslagna avdraget å köpeskillingen med 31 500 kronor för av arrendatorn
utförda arbeten har styrelsen funnit, att något årsbelopp icke inbetalats för
tiden den 14 mars 1950—den 14 mars 1951. Vid sådant förhållande har
arrendatorn tillgodogjort sig ytterligare 1 500 kronor för sina kostnader
för arbetena, varför avdraget skall minskas med sistbenämnda belopp.
Styrelsen föreslår alltså, att egendomen säljes till Hansson för 113 000 kronor.
Försäljningen föreslås i övrigt äga rum under följande villkor.

Hemmanet överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast säljaren tillhöriga hus och anläggningar ingår
i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan
jordägaren och arrendatorn — dock med undantag av eventuellt oguldna
arrendeavgälder, årsbelopp för nybyggnad m. m. och skatter — skall anses
vara reglerade genom försäljningen. Innehavare av över hemmanet med
vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
behålla och utnyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur. Köparen ensam vidkännes kostnaderna för lagfart jämte
övriga med köpet förenade utgifter ävensom gäldar på hemmanet för tiden
från tillträdesdagen belöpande skatter och onera. Föreskrifterna i förordningen
den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m., skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Kammarkollegiet har icke något att erinra mot att ifrågavarande fastighet
försäljes till pris och på villkor i övrigt samt på sätt, som domänstyrelsen
föreslagit.

Departementschefen. Jag tillstyrker domänstyrelsens förslag. Den vid
försäljningen erhållna köpeskillingen torde böra bokföras och redovisas enligt
under punkt l:o angivna princip. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. skolhemmanet 3/8 mantal Möinge Norra ll1 i
Asmundtorps socken, Malmöhus län, må säljas till arrendatom
Henning Hansson för en köpeskilling av 113 000
kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som angivits
i det föregående.

5:o.

Slogstorp 61

Domänstyrelsen (skr. 4/12 1953) hemställer, att f. d. skolhemmanet 1/4
mantal Slogstorp 61 i Hammarlunda socken, Malmöhus län, skall säljas
till egendomens arrendator Arvid Jönsson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Frosta-Hammarlunda järnvägsstation,
har en areal av 24,5 hektar, därav 0,5 hektar tomt och trädgård
samt 24 hektar åker.

Åkerjorden består av tämligen god klapperstensmylla. Dräneringen är
dock mindre tillfredsställande. Samtliga byggnader befinner sig i gott skick.

Egendomen bär del i bysamfällighet (kvarndamm med lertäkt) med
en utdelning av cirka 20 kronor för år.

Fastigheten är för närvarande upplåten på arrende till den 14 mars
1954. Årliga arrendeavgälden uppgår till 1 185 kronor. Den nuvarande
arrendatorn, Arvid Jönsson, har arrenderat egendomen sedan den 14 mars
1929.

Taxeringsvärdet utgör 72 000 kronor.

Enligt en av domänstyrelsen företagen utredning har fastigheten vid
fortsatt utarrendering beräknats lämna ett årsnetto av 266 kronor, motsvarande
allenast 0,2S procent av ett till 96 000 kronor uppskattat försäljningsvärde.

Lantbruksnämnden i länet har tillstyrkt fastighetens försäljning till
Jönsson. Denne ägde visserligen en obebyggd fastighet, men då denna
vore lämplig för sambruk med den arrenderade fastigheten, borde han enligt
nämnden kunna erhålla tillstånd att förvärva sistnämnda fastighet.

Uppskattning snämnden har vid förrättning den 22 oktober 1952 uppskattat
fastighetens saluvärde till 86 200 kronor. Värderingen har verk -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

ställts med utgångspunkt från det skick, vari egendomen på grund av bestämmelserna
i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn.
Nämnden har föreslagit, att fastigheten säljes för en köpeskilling av 82 300
kronor till arrendatorn, som på ett förtjänstfullt sätt hävdat egendomen.
Vid köpeskillingens beräknande har från det nyss angivna saluvärdet,
86 200 kronor, avdrag gjorts med i runt tal 3 900 kronor för av arrendatorn
verkställda förbättringsarbeten.

Jönsson har godkänt det av uppskattningsnämnden föreslagna priset.

Stiftsjiämnden i Lund har uttalat sig rörande arrendatorns rätt till ersättning
för vissa av honom verkställda arbeten och därvid anfört följande.

Vid av- och tillträdessynen 1954 är arrendatorn redovisningsskyldig för
30 byggnadsår. Visar det sig vid synen, att arrendatorn byggt för mer än
som skähgen kan belöpa å dessa 30 år, skall han ha ersättning för överskjutande
belopp. Har han byggt för mindre, skall han ersätta jordägaren
mellanskillnaden. Praxis har varit, att allt vad arrendatorn byggt under
arrendeperioden — det fulla underhållet av hemmanets åbyggnader har
vid sidan av byggnadsskyldigheten åvilat arrendatorn — och som ansetts
behövligt för fastigheten, tillgodoräknas arrendatorn vid synen som fullgjord
nybyggnadsskyldighet. Härifrån avräknas sammanlagda värdet av
arliga nybyggnadsskyldigheten och redovisningsräkning upprättas i enlighet
härmed. Stiftsnämnden anser, att frågan om ersättning åt ifrågavarande
arrendator för vissa av honom bekostade arbeten icke kan avgöras,
förrän synen tagit ställning till frågan om redovisning för byggnadsskyldigheten
under den tilländagångna arrendeperioden.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning föreligga att i allmän ägo
behålla förevarande egendom. Efter granskning av det föreslagna saluvärdet
med ledning av en inom styrelsen försöksvis använd metod har värdet
ansetts godtagbart. Med hänsyn till vad stiftsnämnden anfört torde, anför
styrelsen, frågan om regleringen av den ersättning, som föreslagits skola
utgå till arrendatorn för utförda arbeten, böra hänskjutas till vederbörande
synenämnds bedömande. Saluvärdet vid försäljningen till arrendatorn
böi da fastställas till 86 100 kronor. Härvid har det kapitaliserade
värdet av fastighetens delaktighet i bysamfälligheten beräknats till 500
kronor. Försäljningen bör i övrigt enligt styrelsens mening äga rum under
följande villkor.

Hemmanet överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast säljaren tillhöriga hus och anläggningar ingår
i försäljningen. Innehavare av över hemmanet med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att behålla och
nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada å kreatur. Köparen
skall vidkännas kostnaderna för lagfart jämte övriga med köpet förenade
utgifter ävensom gälda å hemmanet för tiden från tillträdet belöpande

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

skatter och onera. Föreskrifterna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. skall i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

Kammarkollegiet har ingen erinran mot att ifrågavarande fastighet försälj
es till pris och på villkor i övrigt, som domänstyrelsens framställning
avser.

Departementschefen. Ifrågavarande fastighet beräknas vid fortsatt utarrendering
komma att lämna ett mycket ringa årsnetto, varför jag tillstyrker
den föreslagna försäljningen till arrendatorn. Frågan om eventuell
ersättning åt denne för överbyggnadsarbeten torde, såsom föreslagits, böra
hänskjutas till synenämnds bedömande. Vid sådant förhållande synes försäljningspriset
böra bestämmas till vad domänstyrelsen förordat eller 86 700
kronor och försäljningen ske på de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit. Därjämte torde böra gälla att köpeskillingen skall bokföras och
redovisas enligt under punkt l:o angivna princip. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. skolhemmanet 1/4 mantal Slogstorp 61 i Hammarlunda
socken, Malmöhus län, må försäljas till arrendatorn
Arvid Jönsson för en köpeskilling av 86 700 kronor
samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som angivits i det
föregående.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—5:o
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller
Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Arne Beckman.