Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

1

Nr 161.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 till
vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten
m. m.; qiven Stockholms slott den 5 mars
1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
. de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen anmäles medelsbehovet med anledning av att Kungl.
Maj :t delvis tagit i anspråk riksdagens fullmakt att under budgetåret 1953/
54, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av
300 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Vidare anmäles
frågan om ytterligare medel till beredskapsarbeten m. m. under innevarande
budgetår. Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 föreslås
anslag med sammanlagt 51 500 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195t. 1 samt. Nr 161.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch
finansdepartementen samt statsrådet Hjalmar Nilson anför chefen för
socialdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Med anledning av propositionen 1953: 60 har riksdagen bemyndigat Kungl.
Maj:t att under budgetåret 1953/54, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,
inom ramen av ett belopp av 300 milj. kronor meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag är uppförda å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1950/51 (statsutsk. uti. 1953: 100, rd. skr. 1953: 225). Såsom tidigare
anmälts för riksdagen (V ht 1954 s. 123) har Kungl. Maj:t delvis utnyttjat
den sålunda lämnade finansfullmakten. Kungl. Maj :t har den 6 och
13 november 1953, den 18 december 1953 samt den 8 januari 1954 efter
framställning från arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigat styrelsen att disponera
och utbetala ett sammanlagt belopp av 28 200 000 kronor för igångsättande
av särskilda arbeten i sysselsättningsfrämjande syften. Vidare har
Kungl. Maj:t beviljat lån till anordnande av allmänna samlingslokaler, som
ansetts böra komma till stånd av sysselsättningspolitiska skäl, till ett belopp
av 1 031 750 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen bär (skr. 13/2 1954) lagt fram förslag om medelsanvisning
å tilläggsstat dels med anledning av finansfullmaktens utnyttjande
och dels till förstärkning av riksstatsanslaget till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. m.

Beträffande händelseförloppet på arbetsmarknaden sedan
budgetårets ingång samt utsikterna för den närmaste tiden
anför arbetsmarknadsstyrelsen följande.

Sysselsättningen under andra halvåret 1953 var i stort sett god. Vissa
nya problem uppstod dock vid omplaceringen av den arbetskraft, som friställts
vid driftsinskränkningar eller i säsongyrkena. Industrien hade fyllt
sitt behov av arbetskraft. Järnbruken, som vintertid tidigare utgjorde en

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

3

viktig arbetsreserv för säsongarbetslösa från andra yrkesområden, hade
knappast något ytterligare behov av okvalificerad arbetskraft och samma
förhållande rådde inom verkstadsindustrien. Storskogsbruket hade alltmer
övergått till kontinuerlig sysselsättning och kunde inte mottaga säsongarbetslösa
i samma omfattning som tidigare. Den mättnad, som uppstått på
arbetsmarknaden, återspeglades i omsättningen på arbetskraft. Rörligheten
hade minskat, och efterfrågan på ny arbetskraft hade avtagit. Sålunda var
enligt socialstyrelsens undersökningar antalet inom samtliga industrigrupper
under en vecka i november månad avgångna arbetare (innefattande såväl
avskedade och permitterade arbetare som sådana vilka slutat sin anställning
på eget initiativ) 1953 0,3 % mot 0,5 % 1952 och 0,7 % 1949—1951.
Hos arbetsförmedlingen anmälda lediga platser utgjorde under 1953 1 180 000
mot 1 230 000 år 1952 och 1 450 000 år 1951. Arbetslösheten inom fackförbunden
var enligt tillgänglig statistik (oktober 1953) under hösten ungefär
densamma som föregående år. Antalet hjälpsökande arbetslösa var under
november—december 1952 5 283 och under november—december 1953 7 719.

Enligt arbetsförmedlingens månatliga uppgifter angående arbetslösa arbetssökande
personer uppgick antalet arbetslösa i mitten av juli till 10 700
och i december till 27 600. I januari 1954 steg antalet till 44 500. Vid en
jämförelse månad för månad med motsvarande perioder föregående år befanns,
att siffrorna genomgående voro högre med undantag för december
och januari månader, då antalet arbetslösa under de båda åren var av lika
omfattning.

Genom den under hösten rådande synnerligen lämpliga väderleken genomfördes
skördearbetet inom jordbruket rekordartat snabbt. Inom storskogsbruket
med dess numera kontinuerliga drift utfördes sommaravverkningar
i ovanligt stor omfattning. På grund av bl. a. utdragna prisförhandlingar
om leveransvirket och bristen på vinterföre påbörjades icke avverkningarna
inom bondeskogsbruket förrän relativt sent, varför det uppstod arbetslöshet
bland skogsarbetarna i trakter med övervägande bondeskog. I november voro
icke mindre än 1 600 och i december 1 300 som skogsarbetare anmälda personer
arbetslösa hos arbetsförmedlingen.

Inom verkstadsindustrien hade läget stabiliserats. Vad angår skogsindustrien
hade produktionen undergått en betydlig ökning, vilken jämte den i vissa
fabriker införda kontinuerliga driften medfört en återintagning av tidigare
permitterad personal. Den livliga byggnadsverksamheten gav snickerifabrikerna
en god sysselsättning. Boardfabrikerna syntes fortfarande ha en i förhållande
till efterfrågan för stor kapacitet. Inom textil- och beklädnadsindustrierna
fortgick stabiliseringen och enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
hade antalet arbetare i november 1953 ökat med 3,6 % jämfört med
siffrorna för fjolåret. Efterfrågan inom sistnämnda industrier minskade dock
under november och december, då vissa företag rapporterade avsättningssvårigheter.

För byggnadsfacket präglades hösten av synnerligen gynnsamma väderleksförhållanden
och arbetslösheten inom byggnadsfackförbunden var under
oktober—december betydligt lägre än under motsvarande tid 1952. Under januari
1954 inträdde dock säsongarbetslöshet av i det närmaste samma omfattning
som under januari 1953. Arbetslösheten omfattade främst grovarbetare-
och målarefacken samt dessutom anläggningsfacket inom vilket statens
järnvägar intill början av februari permitterat över tusentalet man och vägförvaltningarna
i landet något större antal än föregående år.

Vid beredskapsarbetena nedbringades arbetsstyrkan under sommaren och
den tidiga hösten till ett minimum för att därefter ökas under senhösten. Så -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

lunda sysselsattes i november 805 man och i december 1 070 man för att i
mitten av januari 1954 ökas till 1 240 man, varav något mer än en tredjedel
enbart i Norrbottens län. Vid övriga statliga och statsunderstödda arbeten
som igångsatts i arbetsmarknadsreglerande syfte, har sysselsättningen undergått
ungefär motsvarande förändringar. I dylika arbeten voro i november
och december månader sysselsatta 1 000 respektive 1 500 man. Antalet underSstödsdagar
hos de erkända arbetslöshetskassorna utgjorde under september
—oktober 1953 266 500 mot 215 700 1952 och 84 800 1951 eller per medlem
1953 0,25, 1952 0,18 och 1951 0,07. Högsta stegringen redovisas hos Vägarbetareförbundet
och Skogs- och Flottningsarbetareförbundet. I det senare fallet
utgjorde siffrorna 8 650 1953, 2 216 1952 och 1 600 1951 eller per medlem
0,34, 0,10 och 0,08. Även för Byggnadsarbetareförbundet föreligger en mindre
stegring jämfört med 1952. Antalet genom arbetslöshetsnämnderna hjälpta
arbetslösa visar även en stegring under år 1953 jämfört med 1952. Sålunda
var årsmedeltalet dagunderstöd 1953 638 mot 196 1952 och årsmedeltalet
för genom arbetslöshetsnämnderna hjälpta arbetslösa 1953 2 700 mot 1 400
1952.

Rörande utvecklingen under tiden den 1 januari—den 30 juni 1954 torde
arbetsmarknaden för storskogsbrukets del komma att karakteriseras av tidigt
slutförda vinterdrivningar, om i sammanhanget bortses från de landsdelar,
som drabbats av stormfällningarna. Genom att sommarhuggningarna bedrivits
med stor arbetsstyrka och huggningar under hösten fortsatt under
gynnsamma väderleksförhållanden, har det uppgjorda avverkningsprogrammet
på vissa håll slutförts redan under januari månad. Bondeskogsbrukets
avverkningar påbörjades emellertid icke i någon större utsträckning före
stormfällningarna och torde nu genom det ökade utbudet av virke härrörande
från den stormfällda skogen bli mindre omfattande på andra platser i
landet. Arbetskraft hade i stor omfattning kunnat överföras från de av stormen
icke berörda landsdelarna till mellansverige. Enbart genom arbetsförmedlingens
medverkan hade över 3 000 man anvisats arbete och därjämte
hade inom det berörda storskogsbruket överförts betydande arbetsstyrkor.
Ehuru arbetsförmedlingarna kunnat överföra 500 man från Norrbottens län
och 400 man från Västerbottens län samt ett betydande antal från mellersta
Norrland och från Värmland och norra delen av Kopparbergs län till de
stormhärjade områdena, torde vinterdrivningarna i de förstnämnda länen
kunna komma att avslutas ovanligt tidigt. Detta förhållande kan komma att
nödvändiggöra sysselsättningsarbeten för den mera lokalt bundna arbetskraften.

Stormfällningarna kunna medföra en ökad sysselsättning vid sågverken
både i berörda områden och i de delar av landet,''vartill virket transporteras.
Viss omdisponering i lokalt hänseende av mindre sågverk med ty åtföljande
överföring av arbetskraft från norrlandslänen till mellansverige torde kunna
bliva eu ytterligare följdverkan av stormfällningarna.

Inom industrien i övrigt väntas icke de närmaste månaderna medföra någon
försämring i sysselsättningsgraden. Den arbetslöshet, som råder inom
byggnads- och anläggningsfacken, kan antagas utgöra bottenläge, och en såsonguppgång
kan väntas redan under instundande månad. Efter april månads
utgång bör hög sysselsättning kunna förutses för detta arbetsområde;
möjligen med undantag för byggnadsgrovarbetarna i vissa delar av landet.

Förutom i vissa områden av Norrland, där vinterdrivningarna inom skogsbruket
kunna väntas bli avslutade före säsonguppgången inom byggnadsoch
anläggningsverksamheten, torde sysselsättningsarbeten i begränsad omfattning
komma att erfordras efter april månads utgång främst för den äld -

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

5

re, mera svårplacerade arbetskraften. Justerings- och färdigställningsarbeten
kunna av trafiktekniska skäl behöva pågå även under våren och försommaren
vid vissa under vintern bedrivna vägarbeten.

För att möta de sysselsättningssvårigheter, som kunna uppstå vintern
1954/55, böra vissa förberedelsearbeten bedrivas under sensommaren och
förhösten 1954. Det är bland annat möjligt, att lokal arbetslöshet nästa år
uppkommer inom de områden, där stormfällningarna gått så hårt fram, att
några skogsavverkningar icke komma att utföras under de närmaste åren.

Såsom i det föregående anförts, bedömer styrelsen arbetsmarknadsläget
under första halvåret 1954 komma att kräva fortsatta arbetsreglerande åtgärder.
Den under vintern rådande arbetslösheten torde nå sin kulmen under
mars månad, då ett sysselsättningsbehov kan beräknas uppkomma för cirka
4 500 arbetslösa.

Den enligt arbetsmarknadsstyrelsens bedömning sannolika utvecklingen
med avseende på sysselsättningsbehovet framgår av följande sammanställning,
vari det uppskattade antalet arbetslösa fördelats på beredskapsarbeten
och sådana allmänna arbeten för vilka utgifterna bestrides av medel, som
avsatts för arbetsmarknadsändamål.

Antal arbetslösa

Månad Beredskapsarbeten Allmänna arbeten

Januari................................ 1 300 1 300

Februari .............................. 2 000 1 700

Mars.................................. 2 500 2 000

April ................................ 2 000 1 800

Maj .................................. 1 200 1 200

Juni .................................. 500 500

Arbetsmarknadsstyrelsen har härefter behandlat anslagsfrågorna. Styrelsen
har upplyst, att av de med anlitande av finansfullmakten till
styrelsens förfogande ställda medlen t. o. m. den 31 december 1953 genom
dispositionsbeslut utnyttjats ett belopp av 7 293 000 kronor. Därav hade vid
nämnda tidpunkt ca 226 000 kronor betalats ut. Såväl de dispositionsmässiga
som de kassamässiga behållningarna framgår av en till detta protokoll såsom
bilaga fogad sammanställning, vars anslagsrubriker också i stort anger
karaktären av de arbeten, varom beslut fattats.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare anfört, att utöver den behållning som
sålunda står till förfogande för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft
under återstående del av budgetåret, även finnes vissa outnyttjade
medel under de lilläggsstatsanslag, vilka anvisades till täckande av dispositionerna
å beredskapsstat under budgetåret 1952/53. Dessa anslag har jämlikt
riksdagens beslut förbehållits arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Sammanlagt
fanns den 31 december 1953 —• bortsett från anslaget till lån till
allmänna samlingslokaler — 1 370 368 kronor odisponerade under tilläggsstatsanslagen.
Därtill kom en kassamässig behållning av ca 8 783 000 kronor.

Den 31 december 1953 stod sålunda till förfogande för sysselsättningsarbeten
ett odisponerat belopp av (1 370 000 -f- 28 200 000 — 7 293 000)

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

6

22 277 000 kronor samt, om även den disponerade ehuru icke kassamässigt
ianspåktagna behållningen medräknas, sammanlagt 38 127 000 kronor. Under
perioden den 1 januari—den 15 februari 1954 har ytterligare belopp
disponerats av arbetsmarknadsstyrelsen under såväl beredskapsstats- som
tilläggsstatsanslagen. Dispositionerna under denna period uppgår till
11 507 000 kronor.

För sysselsättningsarbeten (ej beredskapsarbeten) beräknar arbetsmarknadsstyrelsen
ett medelsbehov av ca 33 000 000 kronor. Någon förstärkning
av de medel, som disponeras av styrelsen för ifrågavarande ändamål, erfordras
sålunda icke, anför styrelsen, utan en besparing skulle kunna göras
med (38 127 000 — 33 000 000) 5 127 000 kronor. Då de medel, varom
nu är fråga, genom verkställda dispositionsbeslut är knutna till särskilda
ändamål, anser styrelsen sig dock icke kunna föreslå någon reducering av
till förfogande ställda medel.

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att för täckande av enligt finansfullmakten ianspråktagna medel å
tilläggsstat anvisa anslag om sammanlagt 31 200 000 kronor, varvid för lån
till allmänna samlingslokaler inräknats 3 000 000 kronor. Styrelsen före -

slår följande anslag, nämligen

Kronor

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln:

Vissa vågbyggnadsarbeten, reservationsanslag.............. 11 500 000

Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag. . 1 500 000

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, reservationsanslag
...................................... 3 000 000

d kapitalbudgeten:

Statens affärsverksfonder:

Statens järnvägars fond ................................ 3 200 000

Försvarets fastighetsfond, arméns delfond:

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värn pliktsutbildningen,

investeringsanslag .................... 191 000

Vissa byggnadsarbeten för armén, investeringsanslag .... 350 000

Försvarets fastighetsfond, marinens delfond:

Vissa byggnadsarbeten för marinen, investeringsanslag .... 350 000

Försvarets fastighetsfond, befästningars delfond:

Vissa ammunitions förråd, investeringsanslag ............ 1 065 000

Uppställningsplatser för radarstationer, investeringsanslag.. 530 000

Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier,

investeringsanslag ...................................... 764 000

Anordnande av vissa förråd för marinen m. m., investeringsanslag
................................................ 410 000

Övriga befästningsarbeten, investeringsanslag .............. 5 340 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler, investeringsanslag
................................................ 3 000 000.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Beträffande reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m., vilket anslag för innevarande budgetår
är uppfört med 21 000 000 kronor, har arbetsmarknadsstyrelsen bl. a.
anfört, att styrelsen, då den numera är i tillfälle att bättre kunna förutse
utvecklingen på arbetsmarknaden under första halvåret 1954, finner det erforderligt
att beräkna ytterligare medel under anslaget. Anledningen härtill
är huvudsakligen, att styrelsen i arbetsmarknadsreglerande syfte funnit nödvändigt
att anordna beredskapsarbeten i stället för sysselsättningsarbeten.
Därjämte har i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv anslaget belastats med
utgifter för steninköp i en utsträckning, som styrelsen icke haft anledning
beräkna. Utgifterna under tiden den 1 juli—den 31 december 1953 jämförda
med styrelsens tidigare beräkning av utgifterna för hela budgetåret
1953/54 framgår av följande sammanställning.

Arbetsmarknadsstyrelsens

Beredskapsarbeten........

Arkivarbeten, musikerhjälp

Statliga steninköp ........

Kontantunderstöd m. m. ..
Bidrag till detaljplanering .
Resebidrag till arbetslösa ..
Understöd åt sjömän.....

m. m.........

beräknade utgif-ter för budget-året 1953/541

16 716 000

5 000 000

250 000

100 000

10 000

60 000

bokförda utgif-ter för tiden
den 1 juli—31 de-cember 1953

7 730 000

1 613 000

3 275 000

308 000

2 000

2 500

Säger kronor

22 136 000

12 930 500

Intressentbidrag ./. 700 000

./. 195 000

Summa kronor

21 136 000

12 735 500

Under anslaget disponerade ehuru icke utbetalade belopp uppgick den 31
december 1953 till 20 191 660 kronor, som fördelade sig på olika slag av arbeten
enligt följande sammanställning.

Av arbetsmarknadsstyrelsen
disponerade
ej utbetalade
belopp per den 31 december
1953.

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens regi

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi......

Statskommunala beredskapsarbeten.....................

Färdigställningsarbeten................................

Summa kronor

5 471 234:77
10 030 964:23
4 263 476:05
425 985:54
20 191 660:59

Med bortseende från å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 anvisade medel,
vilka i det föregående inräknats bland övriga tilläggsstatsanslag för
nämnda budgetår, har sålunda, anför styrelsen, den 31 december 1953 utbetalats
resp. disponerats ett sammanlagt belopp av 32 927 000 kronor under
reservationsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

1 Se V ht 1953 s. 121.

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 161.

För senare hälften av budgetåret 1953/54 beräknar styrelsen att ytterligare
dispositioner om tillhopa 16 500 000 kronor erfordras. De totala engagementen
under anslaget innebär ett formellt anslagsöverskridande av 11 027 000
kronor redan vid kalenderårsskiftet. Liknande anslagsöverskridanden har även
förelegat under tidigare räkenskapsår. I sina petitaframställningar avseende
föregående budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen ansett sig endast behöva
räkna med verkställda utgifter och icke med dispositionsmässigt ianspråktagna
belopp dels på grund av att utgående reservationer till fullo täckt de
sammanlagda engagementen och dels emedan möjlighet ofta saknats att vid
resp. budgetårs utgång bestämma den tidpunkt, då nedlagda och oavslutade
beredskapsarbeten ånyo komrne att återupptagas. Med beaktande av den
avvägning mellan sysselsättningsarbeten och beredskapsarbeten, som styrelsen
ansett sig böra göra under innevarande budgetår, samt med hänsyn till
bortfallet av den betydande reservation, som tidigare fanns under anslaget,
har styrelsen i detta sammanhang ansett sig inom anslagets ram böra medräkna
verkställda dispositioner. (Utbetalningarna för beredskapsarbeten under
första halvåret 1954 beräknar styrelsen till 19 000 000 kronor.)

De slutliga utgifterna för steninköp under budgetåret beräknar styrelsen
till 5 275 000 kronor. Vidare har styrelsen den 20 november 1953 anbefallts
att till Lesjöfors AB utbetala 200 000 kronor från ifrågavarande anslag. Beträffande
övriga utgiftsslag under anslaget bedömer arbetsmarknadsstyrelsen
tidigare gjorda beräkningar komma att överensstämma med kostnadsutvecklingen
under budgetåret. För senare hälften av innevarande budgetår
beräknar styrelsen därför, bortsett från sistnämnda utgiftsslag, ett medelsbehov
av (20 192 000 + 16 500 000 + 5 275 000 + 200 000) 42 167 000 kronor.
Med frånräknande av under anslaget tillgängliga medel för beredskapsarbeten
(16 716 000 — 7 730 000) 8 986 000 kronor, erfordras alltså enligt
styrelsens beräkning ytterligare (42 167 000 — 8 986 000) 33 181 000 kronor
till täckande av såväl verkliga utgifter som gjorda dispositioner under anslaget.

Vid sin bedömning av medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder
har styrelsen i det föregående begränsat sig till att täcka det medelsbehov,
vilket styrelsen utifrån såväl tidigare erfarenheter som erhållna uppgifter
rörande dagsläget funnit anledning att räkna med. Styrelsen vill dock
framhålla svårigheterna att verkställa annat än ungefärliga beräkningar.
En lokal förskjutning inom ett näringsområde kan helt kasta omkull verkställda
kalkyler. Då det torde vara önskvärt att finansfullmakten icke ytterligare
behöver utnyttjas under budgetåret, finner styrelsen försiktigheten
bjuda, att en särskild post anvisas såsom allmän reserv under anslaget till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. Såsom motivering härför
anföres vidare, att medel bör kunna ställas till styrelsens disposition för
bestridande av sådana utgifter, som kan komma att bli nödvändiga för vidtagande
av förberedelsearbeten under tredje kvartalet 1954 till mötande
av nästa vinters arbetsmarknadsproblem. Därjämte kan i likhet med föregående
år skilda sysselsättningsfrämjande åtgärder behöva vidtagas under
augusti och september månader.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Styrelsen erinrar, att den i skrivelse den 26 juni 1953 föreslagit att till beredskapsarbeten
skall få hänvisas arbetslösa, som är anmälda hos arbetsförmedling
men icke hos arbetslöshetsnämnd. Ifrågavarande förslag har upptagits
av departementschefen i 1954 års statsverksproposition. Därest riksdagen
skulle antaga propositionen i denna del, avlägsnas i allt väsentligt existerande
olikhet mellan hänvisningsförfarandet till beredskapsarbeten och s. k.
sysselsättningsarbeten. För den skull förutsätter styrelsen, att den allmänna
reserven under arbetslöshetsanslaget vid bifall till förslagen även skall kunna
användas såsom förstärkning av de anslag, vilka är uppförda å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51, i den mån dessa tages i anspråk för
utförande av arbeten till vidmakthållande av en jämn sysselsättning.

För ändamålen beräknar styrelsen ett belopp av 10 000 000 kronor under
anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Styrelsen förutsätter
att detta belopp ställes till styrelsens disposition efter särskilda
Kungl. Maj :ts beslut.

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat för budgetåret 1953/54 under reservationsanslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. anvisa (33 181 000 +
10 000 000) 43 181 000 kronor.

Depai tementschefen.

Såsom framgår av arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse har läget på arbetsmarknaden
innevarande budgetår gjort det nödvändigt att liksom under
budgetåret 1952/53 i arbetslöshetsbekämpande syfte anordna särskilda
arbeten. Dessa har utgjorts dels av beredskapsarbeten till vilka medel utgått
från anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. dels
ock särskilda sysselsättningsarbeten som finansierats genom utnyttjande av
den av riksdagen lämnade finansfullmakten. Jämfört med budgetåret 1952/
53 föreligger den skillnaden att under de fem första månaderna av innevarande
budgetår antalet sysselsatta i beredskaps- och sysselsättningsarbeten
var sammanlagt betydligt högre. Under det månadsgenomsnittet sysselsatta
under de fem första månaderna 1952/53 var ca 400 var det samma månader
1953/54 ca 1 700. För december och januari månader resp. budgetår har antalet
sysselsatta i stort sett varit lika. Under februari månad innevarande
budgetår har emellertid antalet sysselsatta varit drygt tusentalet lägre än
föregående budgetår. Det antal man som behöver sysselsättas i beredskapsoch
sysselsättningsarbeten under den återstående delen av budgetåret är givetvis
omöjligt att exakt ange. Situationen på arbetsmarknaden även för den
återstående delen av budgetåret synes bli sådan, att vissa arbetslöshetsbekämpande
åtgärder kräves. Många tecken tyder emellertid på att situationen
för de närmaste månaderna kan bedömas gynnsammare än motsvarande
tid föregående år. Arbetsmarknadsstyrelsen har också räknat med ett betydligt
lägre totalt antal sysselsatta i beredskaps- och sysselsättningsarbeten för
den återstående delen av innevarande budgetår jämfört med samma tid förra
året. Det större antalet sysselsatta i början av innevarande budgetår i jäm -

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

förelse med föregående budgetår motväges alltså av ett lägre antal sysselsatta
i slutet av budgetåret. Totalt synes man böra räkna med att utgifterna
för arbetslöshetsbekämpande åtgärder innevarande budgetår i stort sett
blir lika med utgifterna under budgetåret 1952/53.

En principiell skillnad mellan de båda budgetåren, som bör uppmärksammas,
föreligger däri, att antalet sysselsatta i beredskapsarbeten innevarande
budgetår varit betydligt större än föregående budgetår. Konsekvensen härav
blir en större medelsåtgång under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. Däremot kan en motsvarande minskning erhållas i medelsåtgången
för sysselsättningsarbeten, som bedrives med utnyttjande av
finansfullmakten.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att med anledning av finansfullmaktens
utnyttjande anslag skall äskas å tilläggsstat med sammanlagt
31 200 000 kronor, vilket motsvarar dels det belopp om 28 200 000 kronor
som genom Kungl. Maj :ts beslut ställts till styrelsens förfogande dels ock
3 000 000 kronor till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler, vilka
lån beviljas av Kungl. Maj :t. Av praktiska skäl bör samtliga erforderliga anslag
äskas i detta sammanhang. Jag behandlar därför i det följande även de
anslag som hör till försvars- och kommunikationsdepartementen.

På driftbudgeten erfordras under sjätte huvudtiteln tilläggsanslag till reservationsanslaget
till Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare: Vissa vägbyggnadsarbeten.
Kungl. Maj:t har jämlikt finansfullmakten ställt ett belopp av 11 500 000
kronor till arbetsmarknadsstyrelsens disposition för arbeten, vilka bör bekostas
av ifrågavarande anslag. Härutöver bör under samma anslag äskas
3 500 000 kronor, som arbetsmarknadsstyrelsen efter Kungl. Maj :ts beslut
förskotterat från anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in. med anlitande av den allmänna reserv, som enligt förslag i propositionen
1953: 131 anvisades å tilläggsstat II för budgetåret 1952/53. Nämnda
belopp togs i anspråk sommaren 1953 för att genomföra de förberedelsearbeten,
som måste utföras under sommaren och hösten för att en reserv av
sysselsättningsarbeten skulle finnas förberedd till vintern 1953—1954. Ifrågavarande
belopp bör nu återföras till anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. in. Jag föreslår sålunda, att 15 000 000 kronor anvisas
under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Vidare bör i enlighet med
arbetsmarknadsstyrelsens förslag till Väghållningen i städer och stadsliknande
samhällen, som äro väghållare: Bidrag till byggande av vägar och gator
anvisas ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor samt till Bidrag till
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor. De under anslagen till Vissa vägbyggnadsarbeten samt Bidrag
till byggande av vägar och gator äskade beloppen, sammanlagt
16 500 000 kronor, bör i enlighet med de för ifrågavarande anslag tillämpade
reglerna avräknas mot automobilskattemedlen.

På kapitalbudgeten har arbetsmarknadsstyrelsen under Statens affärsverksfonder:
Statens järnvägars fond föreslagit ett tilläggsanslag av 3 200 000

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

kronor. Då de arbeten soin avses med detta anslag i stort sett ej har sådan
angelägenhetsgrad att de skulle kommit till utförande inom statens järnvägars
ordinarie bvggnadsprogram för innevarande budgetår, synes kostnaderna
för dessa arbeten ej böra belasta statens järnvägars ordinarie stat. Medel
för arbetena bör därför anvisas under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. På kapitalbudgeten bör däremot, som arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit, anvisas sammanlagt 9 000 000 kronor under
försvarets fastighetsfond. Därav bör under arméns delfond anvisas 191 000
kronor till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsutbildningen
samt 350 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten för armén. Under
marinens delfond bör anvisas 350 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
för marinen. Under befästningars delfond bör anvisas 1 065 000 kronor till
Vissa ammunitionsförråd, 530 000 kronor till Uppställningsplatser för radarstationer,
764 000 kronor till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier,
410 000 kronor till Anordnande av vissa förråd för marinen
m. m. samt 5 340 000 kronor till Övriga befästningsarbeten.

Under fonden för låneunderstöd bör anvisas anslag till Lån till anordnande
av allmänna samlingslokaler. Hittills har Kungl. Maj :t beviljat lån om
1 031 750 kronor till samlingslokaler med tillämpning av finansfullmakten.
För att erhålla en jämnare sysselsättning för byggnadsarbetarna under vintermånaderna
stimulerade arbetsmarknadsmyndigheterna hösten 1953 på
vissa orter, där arbetslöshet befarades och där inga andra lämpliga projekt
fanns, igångsättandet av byggen för samlingslokaler. Ytterligare lån torde
därför behöva beviljas. Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat lånesumman
för sådana samlingslokaler, som påbörjats vintertid för att bereda sysselsättning
åt arbetslösa byggnadsarbetare, till 3 000 000 kronor. Jag tillstyrker,
att detta belopp anvisas.

Behovet av avskrivningsmedel för ifrågavarande kapitalinvesteringar kommer
att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Beträffande samtliga nu äskade anslag bör gälla, att de skall användas
endast i den mån arbetsmarknadsläget ger anledning därtill. Under innevarande
budgetår uppkommande reservationer å anslagen bör få stå till förfogande
under nästa budgetår.

Jag övergår härefter till medelsbehovet under anslaget till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen har begärt ett
tilläggsanslag av 43 181 000 kronor. Härvid har styrelsen beräknat ca
27 700 000 kronor för beredskapsarbeten utöver under anslaget tillgängliga
medel, ca 16 700 000 kronor. Beräkningen förutsätter, att anslag skall anvisas
icke blott för de utbetalningar som kommer att äga rum under innevarande
budgetår utan till ett belopp som täcker statens kostnader för samtliga
beredskapsarbeten som styrelsen beslutat eller beräknas komma att besluta
under budgetåret. Vidare har styrelsen i det föreslagna anslaget räknat
in 5 475 000 kronor till statliga steninköp in. fl. ändamål för vilka särskilda
medel inte anvisats under anslaget. Slutligen har styrelsen — bl. a. för att
undvika att finansfullmakten skulle behöva utnyttjas ytterligare under bud -

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 161.

getåret — under anslaget upptagit en särskild post på 10 000 000 kronor som
allmän reserv för skilda sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Ehuru det budgettekniskt får anses riktigt att vid medelsanvisningen ta
hänsyn till gjorda och beräknade dispositioner, synes det icke nödvändigt
att anslag anvisas i hela den utsträckning styrelsen föreslagit. Då beredskapsarbetenas
omfattning skall anpassas efter situationen på arbetsmarknaden,
är det omöjligt att med bestämdhet förutsäga i vilken utsträckning
gjorda dispositioner kommer att fullföljas under ett budgetår. Vidare måste
en regelmässig eftersläpning i fråga om utbetalningen från ett budgetår till
det därpå följande förutses. Om medel beräknas helt efter gjorda och uppskattade
dispositioner blir med all sannolikhet följden att vid budgetårets
utgång en betydande kassamässig reservation kommer att föreligga. Detta
synes mindre lämpligt. Jag finner det därför riktigast att anslagsbehovet beräknas
med utgångspunkt från de uppskattade utbetalningarna under budgetåret.
Härjämte bör emellertid finnas en marginal som medger viss rörelsefrihet
vid oförutsedda händelser. Styrelsen har beräknat utbetalningarna
för beredskapsarbeten till 19 000 000 kronor under första halvåret 1954. Då
enligt styrelsens uppgift ca 9 000 000 kronor stod till förfogande den 31 december
1953, skulle sålunda för täckande av utbetalningsbehovet erfordras
en förstärkning med 10 000 000 kronor. Av de gjorda och beräknade dispositionerna
om ca 36 700 000 kronor skulle härigenom 17 700 000 kronor icke
tackas genom anslag för innevarande budgetår. Jag finner det emellertid sannolikt,
att samtliga ifrågavarande arbeten icke kommer att behöva utföras
under innevarande budgetår.

\ id anmälan av årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, redogjorde
jag (s. 125) för de svårigheter som under innevarande budgetår drabbat
stenindustrien och som föranlett att betydande medelsbelopp måst anvisas
till steninköp för att uppehålla sysselsättningen inom denna industri. Arbetsmarknadsstyrelsen
har numera i särskild skrivelse anmält, att medelsbehovet
för inköp av sten under budgetåret kan beräknas till 4 800 000 kronor.
Detta belopp bör anvisas på tilläggsstat. Vidare bör såsom styrelsen föreslagit
200 000 kronor anvisas med anledning av att detta belopp — av skäl
som jag närmare utvecklat vid min anmälan av statsverkspropositionen (V
ht 1954 s. 126) — lämnats såsom bidrag för upprätthållande av driften vid
Törefors AB:s sågverk i Töre.

I det föregående har jag anfört, att ett belopp av 3 200 000 kronor, som avses
för vissa arbeten vid statens järnvägar, bör anvisas under nu ifrågavarande
anslag.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. m. behöva förstärkas med (10 000 000 -f 4 800 000
-j- 200 000 — 3 200 000) 18 200 000 kronor. Härutöver bör såsom en reserv
inräknas ett belopp av 5 000 000 kronor. Med inräknande av detta belopp
skulle medelsbehovet utgöra 23 200 000 kronor. Såsom jag förut anfört bör
emellertid 3 500 000 kronor återföras från anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten
till nu ifrågavarande anslag. Anslaget synes på grund härav kunna
uppföras med ett avrundat belopp av 20 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

13

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 erfordras anslag med tillhopa
följande belopp:

d driftbudgeten, egentliga statsutgifter, 39 500 000 kronor, varav under
femte huvudtiteln 20 000 000 kronor och under sjätte huvudtiteln 19 500 000
kronor;

d kapitalbudgeten 12 000 000 kronor, varav under försvarets fastighetsfond
9 000 000 kronor samt under fonden för låneunderstöd 3 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa

A) å driftbudgeten

1) under femte huvudtiteln:

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ett
reservationsanslag av 20 000 000 kronor;

2) under sjätte huvudtiteln:

till Vissa vägbyggnadsarbeten ett reservationsanslag av
15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

till Bidrag till byggande av vägar och gator ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen
;

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor;

B) å kapitalbudgeten

1) under försvarets fastighetsfond, arméns
delfond:

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av
värnpliktsutbildningen ett investeringsanslag av 191 000 kronor; till

Vissa byggnadsarbeten för armén ett investeringsanslag
av 350 000 kronor;

2) under försvarets fastighetsfond, marinens
delfond:

till Vissa byggnadsarbeten för marinen ett investeringsanslag
av 350 000 kronor;

3) under försvarets fastighetsfond, befästningars
delfond:

till Vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag av
1 065 000 kronor;

till Uppställningsplatser för radarstationer ett investeringsanslag
av 530 000 kronor;

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
ett investeringsanslag av 764 000 kronor;

till Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. ett investeringsanslag
av 410 000 kronor;

till Övriga befästningsarbeten ett investeringsanslag av
5 340 000 kronor;

4) under fonden för låneunderstöd:
till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Alf Björnelid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

15

Bilaga.

Sammanställning

utvisande till arbetsmarknadsstyrelsen från beredskapsstatsanslag anvisade
belopp, redovisade efter anslag å ordinarie riksstat, samt dispositionen
därav per den 31 december 1953.

Anslag

1

Av Kungl.
Maj:t till
arbets-marknads-styrelsens
disposition
ställda
medel

\v arbets-marknads-styrelsen
disposi-tionsmäs-sigt ian-språktag-na medel
den “/i,
1953

Den

81/

/la

1953

utbeta-

lade

medel

Disposi-tions-mässig
behåll-ning den
»V„ 1953

Kassa-mässig
behåll-ning den
«/la 1953

i

2

3

4

5

6

Driftbudgeten

Sjätte huvudtiteln

Vissa vägbyggnadsarbeten, reservations-

11500 000

11500 000

11''500 000

Bidrag till byggande av vägar och gator,

1 500 000

357 000

1143 000

1500 000

Bidrag till anläggningar för vattenförsörj-ning och avlopp, reservationsanslag ..

3 000 000

_

3 000 000

3 000 000

Säger för driftbudgeten

16 000 000

357 000

—

15 643 000

16 000 000

Kapitalbudgeten

Statens affärsverksfonder:

3 200 000

1 000 000

2 200 000

3 200 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effek-tivisering av värnpliktsutbildningen,

191 000

191 000

191 000

Vissa byggnadsarbeten för armén, inves-

350 000

350 000

350 000

Försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond

Vissa byggnadsarbeten för marinen, in-

350 000

350000

28 500

321 500

Försvarets fastighetsfond:

Befästningars delfond

Vissa ammunitionsförråd, investerings-

1 065 000

810 000

21 700

255 000

1 043 300

Uppställningsplatser för radarstationer,

530 000

530 000

530 000

Vissa fortifikatoriska anordningar för
kustartilleribatterier, investeringsanslag
Anordnande av vissa förråd för marinen

764 000

410 000

764 000

365 000

7 200

—

—

45 000

756 800

410 000

Övriga befästningsarbeten, investerings-anslag.............................

5 340 000

2 576 000

169 000

2 764 000

5 171 000

Säger för kapitalbudgeter
Summs

12 200 000

28 200 000

6 936 000

7 293 00C

226 40C

226 40C

5 264 000

20 907 000

11 973 600

27 973 600