Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

1

Nr. 160

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående folk- och smäskollärares
avlöningsförhållanden, m. m.; given Stockholms
slott den 12 februari 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departements-''
chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen underställes riksdagens prövning förslag till de bestämmelser
av löneteknisk art, som erfordras, därest riksdagen bifaller i annat
sammanhang framlagt förslag om inrättandet i vissa skolformer av särskilda
tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som förvärvat viss vidareutbildning.
Tillika föreslås särskilda regler om tjänstledighet för sådan vidareutbildning
samt införandet av arvoden till folkskollärare, som meddelar
viss undervisning. Slutligen förordas en förkortning av karenstiden för erhållande
av extra ordinarie folk- eller småskollärartjänst samt en höjning
av det nu utgående nomadlärartillägget och återinförande i den egentliga
folkskolan av finskspråktillägg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 160.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari
1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om folk- och småskollärares
avlöningsförhållanden, m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

De grundläggande avlöningsbestämmelserna för folkskolans lärare och
vissa närstående personalgrupper meddelas efter den genom beslut vid 1946
—48 års riksdagar genomförda löneregleringen i avlönings reglementet för
folkskolan (ArfJ den 30 juni 1948 (nr 437) och i kungörelsen samma dag
(nr 565) med tilläggsbestämmelser till reglementet (T Arf). I fråga om
avlöningsförmåner vid tjänstgöring inom folkskolan gäller härutöver vissa
genom författningar eller särskilda Kungl. Maj :ts beslut meddelade föreskrifter.
För övningslärare gäller ett särskilt avlöningsreglemente, gemensamt
för olika skolformer (SFS 1950:386).

Även om de för folkskolan gällande avlöningsbestämmelserna alltmera anpassats
efter de för lärare vid högre skolformer tillämpliga bestämmelserna,
vilka numera återfinnes i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) den
30 juni 1948 (nr 436) och de i anslutning därtill meddelade tilläggsbestämmelserna
(T Saar), gäller alltjämt avvikelser i vissa betydelsefulla hänseenden.
Ett exempel härpå är det för folkskolan gällande automatiska extraordinariebegreppet,
vilket anknyter till lärarens personliga anställningsförhållanden
och medför att även vikarie på tjänst kan anställas som extra
ordinarie tjänsteman. Vidare bygger löneklassplaceringsreglerna för folkskolans
lärare väsentligen på det s. k. tillgodoräkningssystemet, därvid
emellertid bestämmelserna utformats så att de genomsnittligt sett skall ge
samma resultat, som skulle ha uppkommit vid en tillämpning av den enligt
Saar gällande s. k. sneddningsprincipen. Ytterligare bör nämnas, att i fråga
om reglerna beträffande förmåner under tjänstledighet föreligger vissa olikheter
i förhållande till de i Saar meddelade reglerna för lärare. Särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr ItiO.

3

gäller detta i fråga om tjänstledighet med B-avdrag för iakttagelser och
studier m. m. Villkoren för åtnjutande av dylik förmån är enligt Arf mer
restriktiva än enligt Saar; vidare är bestämmelserna angående tidsomfattningen
av dylik ledighet och därtill anknutna spärregler annorlunda utformade
än i Saar.

Nu gällande lönegradsplaceringar enligt Arf framgår av följande sammanställning.

Befattning

Lönegrad

Löneklasser

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig

lästid:

ordinarie .......................................................

Ca 21

21—24

extra ordinarie................................................

Ce 19

19—22

Cg 17

17—20

Folkskollärare vid skola med 36*/-, veckors årlig

lästid:

Ca 20

20—23

extra ordinarie................................................

Ce 18

18—21

Cg 17

17—20

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och

biträdande lärare:

ordinarie .......................................................

Ca 15

15—18

extra ordinarie................................................

Ce 13

13—16

Cg 11

11—14

Lönegraderna Ce 18 och Ca 20 användes endast övergångsvis.

De för småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare
tillämpliga lönegraderna har fastställts vid 1952 års riksdag (prop. 1952:107
och 204; SU 153 och 186; Rskr 330 och 345) i anslutning till av 1949 års
tjänsteförteckningskommitté framlagt förslag.

Kännetecknande för de senaste årens utveckling inom undervisningsväsendet
har bl. a. varit att folkskollärare i växande utsträckning tagits i anspråk
för tjänstgöring å högre skolstadier. Så har skett inom ramen för pågående
försöksverksamhet med nioårig enhetsskola men även fristående härifrån.
Vidgade möjligheter har öppnats för folkskollärare att förvärva en ökad
studiemeritering, i samband varmed ekonomiska stödåtgärder vidtagits.
Jämväl en viss utvidgning av småskollärares undervisningsområde till att
omfatta delar av folkskolestadiet har skett. Angivna förhållanden har medfört
behov av särskilda avlönincjsföreskrifter i olika hänseenden.

För att stimulera intresset hos folkskollärare för fortsatta studier har
1)1. a. genom kungörelsen 1952:514 medgivits, att de i Arf meddelade bestäm -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

melserna om tjänstledighet med B-avdrag för vissa studier må äga motsvarande
tillämpning vid akademiska studier eller deltagande i statliga fortbildningskurser,
vilka avser förvärvande av behörighet att undervisa i visst
eller vissa ämnen vid högre skola. Föreskrifter om sist avsedda fortbildningskurser
har meddelats genom brev den 6 juni 1952; kurserna i fråga
avser att bibringa kursdeltagarna kunskaper motsvarande fordringarna för
ett betyg i filosofisk ämbetsexamen i vissa naturvetenskapliga ämnen.

Genom kungörelsen 1953:696, vilken ersatt en tidigare i ämnet utfärdad
kungörelse, har behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk och därmed
indirekt till dylik tjänst vid annan högre skola under i kungörelsen
angivna närmare förutsättningar tillagts folkskollärare, som i sluttentamina
för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst fyra betygsenheter
och som — där ej dispens härifrån beviljats — genomgått praktisk lärarkurs,
omfattande en termin. Sålunda utbildade folkskollärare har därmed i
princip erhållit samma rätt att söka och inneha lärartjänster vid högre
skolor som filosofie magistrar.

I brev den 6 juni 1952 har meddelats särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
för folkskollärare vid full tjänstgöring i högre skola (allmänt
läroverk, folk- eller småskoleseminarium, statsunderstödd högre kommunal
skola eller statsunderstött privatläroverk). Dessa föreskrifter innefattar
till en början regler beträffande förmåner till folkskollärare, som förordnas
att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla ämneslärartjänst vid
dylik skola. Enligt stadgande i brevet må skolöverstyrelsen efter prövning
i varje särskilt fall tillämpa samma regler å folkskollärare som — utan sådant
förordnande som förut sagts ■—• med full tjänstgöring bestrider undervisning
i läro- och övningsämnen vid sådan skola.

För ordinarie folkskollärare gäller, att han erhåller gottgörelse för mistade
avlöningsförmåner jämte särskild ersättning med 2 kronor 50 öre för
dag under förordnandetiden. Vid helterminsförordnande må läraren åtnjuta
gottgörelse för mistade avlöningsförmåner jämväl under ferietid, som infaller
samma kalenderhalvår som förordnandet.

För andra folkskollärare — pensionerade lärare och lärare, som är behöriga
att förordnas som extra eller e. o. adjunkter, undantagna — tillämpas ett
system med lönegradsplacerade anställningar under förordnandetiden, varjämte
särskild ersättning utgår med visst belopp för dag. Anställning kan
erhållas i lönegraderna Cg 17 eller Ce 19 i Saar, därvid för bestämmande av
anställningsformen de i 3 § Arf meddelade föreskrifterna i princip skall
vara avgörande. Den särskilda ersättningen för dag under förordnandetiden
utgör 2 kronor 50 öre; dock skall den utgå med 5 kronor för dag, om
läraren innehaft två års anställning i Ce 19 vid här avsedd högre skola
eller såsom ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare.

De särskilda ersättningarna skall förhöjas med 2 kronor 50 öre för dag
beträffande folkskollärare, som erhållit 2 eller 3 betygsenheter i filosofisk

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

5

ämbetsexamen i visst eller vissa ämnen eller genomgått fortbildningskurs
och undergått godkänd tentamen i kursämnet.

Folkskollärare har vidare tagits i anspråk för tjänstgöring på försöksskolornas
högstadium som lärare i kunskapsämnen, därvid deras avlöningsförmåner
reglerats på sätt framgår av den härefter lämnade redogörelsen. De
har vidare anlitats för tjänstgöring å motsvarande stadium inom sådan
försöksverksamhet, som bedrives vid sidan av den egentliga försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola. I detta sammanhang må erinras att enligt
kungörelsen 1951:598 ordinarie lärare i kunskapsämne vid allmänt läroverk
eller högre kommunal skola, som utnämnts eller förordnats efter utgången
av juni 1951, under vissa förutsättningar är skyldig att helt eller delvis
fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet på högstadiet vid försöksskola i det
skoldistrikt, inom vilket hans egen skola är belägen.

De med stöd av beslut vid 1953 års riksdag i brev den 30 juni 1953 meddelade
särskilda bestämmelserna beträffande försöksverksamheten med nioårig
enhetsskola avser folkskolor, där enligt Kungl. Maj :ts beslut bedrives
försök med sådan enhetsskola, s. k. försöksskolor. Föreskrifterna avser väsentligen
försöksskolornas högstadium, d. v. s. klasserna 7—9. För högstadiet
skall i allmänhet folkskolestadgan och övriga bestämmelser för folkskoleväsendet
äga motsvarande tillämpning.

Såsom lärare i kunskapsämnen på försöksskolornas högstadium må enligt
nämnda bestämmelser, förutom folkskollärare som på grund av förvärvade
akademiska betyg vunnit adjunktsbehörighet, heltidsanställas annan folkskollärare.
Vederbörande bör helst ha akademiskt betyg i något eller några
ämnen. För anställning omfattande minst en halv termin förutsättes lämplighetsprövning.
Här avsedd lärare skall ansöka om tjänstledighet från sin
folkskollärartjänst och skall avlönas med motsvarande tillämpning av föreskrifterna
i förutberörda brev den 6 juni 1952 angående avlöningsförmåner
för folkskollärare vid full tjänstgöring i högre skola, dock skall för lärare
med placering i lönegrad Ce 19 eller Cg 17 tillämpas bestämmelserna i Arf.

Folkskollärare, som har sin huvudsakliga tjänstgöring på försöksskolas
mellanstadium eller inom folkskolan i övrigt, må, efter medgivande av statens
folkskolinspektör, fullgöra viss del av sin tjänstgöring på försöksskolas
högstadium eller i statlig eller högre kommunal skola. För varje undervisningstimme
på det högre stadiet utgår i dylikt fall särskild ersättning utöver
lön med en krona.

Lärare, som innehar eller uppehåller heltidstjänst på försöksskolas högstadium,
må, efter medgivande av skolöverstyrelsen, fullgöra en mindre del
av sin undervisningsskyldighet på försöksskolans mellanstadium eller inom
folkskola.

Undcrvisningsskyldigheten å heltidstjänst i kunskapsämne skall i medeltal
utgöra 26’/2 veckotimmar eller, beträffande heltidstjänst med all undervisning
förlagd till klass 9, 21 V2 veckotimmar. I heltidstjänst må inräknas

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 160.

undervisning i övningsämnen och yrkesämnen med tillhopa högst en tredjedel
av det sammanlagda antalet veckotimmar på tjänsten. Vid bestämmande
av undervisningsskyldigheten på heltidstjänst på högstadiet skall hänsyn
tagas till om i tjänsten ingår undervisning i övnings- eller yrkesämne eller
undervisning på mellanstadiet eller i folkskolan i övrigt, där undervisningsskyldigheten
för motsvarande tjänster är 30 veckotimmar.

Sedan de mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté, å ena sidan, och
Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges
folkskollärarinneförbund, å andra sidan, förda förhandlingarna beträffande
folkskollärares löner icke lett till uppgörelse, har fortsatta överläggningar
med nämnda organisationer ägt rum inom civildepartementet.
Den 28 juni 1953 förklarade sig organisationerna godkänna ett inom departementet
i samråd med ecklesiastikdepartementet utarbetat förslag till ändringar
i anställnings- och avlöningsvillkoren för folkskollärare, vilket framlagts
under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande.

Detta förslag — i det följande betecknat departementsförslaget — är av
följande lydelse.

1. Ä enhetsskolans högstadium och å realskolestadiet inrättas tjänster i
23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen
tjänstgjort minst 3 år såsom folkskollärare och som i tentamen eller tentamina
för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två betygsenheter eller
genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild kurs om ett läsår.

Antalet folkskollärartjänster i 23 lönegraden fastställes för varje läsår
efter förslag av skolöverstyrelsen med utgångspunkt från att behov av 6 000
ä 7 000 folkskollärartjänster av ifrågavarande slag torde föreligga vid en
fullt utbyggd enhetsskola.

För folkskollärare i 23 lönegraden skall gälla samma tjänstgöringsskyldighet
som för ämneslärare vid samma skolform.

2. Vid tjänstledighet för studier, som avses under punkt 1, skall i stället
för bestämmelserna i 18 § 5 b) avlöningsreglementet för folkskolan gälla,
att lön utgår med B-avdrag under sammanlagt högst 360 dagar under loppet
av tio på varandra följande kalenderår. Folkskollärare, som åtnjutit denna
förmån, må icke under samma tioårsperiod erhålla mer än sammanlagt 360
dagars tjänstledighet med lön med B-avdrag enligt denna punkt och på
grund av bestämmelserna i 18 § 5 b) avlöningsreglementet.

3. Karenstiden för erhållande av extra ordinarie anställning såsom folkskollärare
sänkes från 2 till IV2 år.

4. Folkskollärare med full tjänstgöring, huvudsakligen i 7 klassen och
högre klasser inom skola av A-formen, erhåller ett lönetillägg av 2 kronor
50 öre per läsårsdag.

Ordinarie och extra ordinarie folkskollärare med full tjänstgöring, huvudsakligen
vid skola av B-form, erhåller ett lönetillägg av 150 kronor för sådan
termin, varunder han undervisar i 7 klassen.

5. Folkskollärare, som i folkskolan inom sin tjänstgöringsskyldighet av
30 veckotimmar undervisar minst 2 veckotimmar i engelska och/eller tyska,
erhåller ett lönetillägg av 450 kronor för läsår.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

6. Språktillägg enligt 23 § avlöningsreglementet för folkskolan återinföres
i den egentliga folkskolan och utgår där med 600 kronor för år.

7. Lönetillägget för nomadskolans lärare höjes från 180 kronor till 360
kronor för år.

8. Folkskollärare erhåller för undervisning i läroämne respektive kunskapsämne
utöver full tjänstgöring å sin tjänst timarvode efter den löneklass,
vari han är placerad, dock i fråga om övningsskollärare högst den
27 :e samt i fråga om annan folkskollärare vid undervisning å realskolestadiet
eller enhetsskolans högstadium högst den 25:e och eljest högst den
22 :a.

Övergångsbestämmelse.

Folkskollärare, som under minst två år bestritt heltidstjänst å de under
punkt 1 angivna skolstadierna, må kunna erhålla dispens från de under
samma punkt avsedda utbildningskraven.

De j i—3 punkterna av departementsförslaget upptagna förslagen har
avsetts skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1954, medan de i anledning
av övriga punkter erforderliga bestämmelserna avsetts skola äga tillämpning
fr. o. m. den 1 januari 1954.

Efter anbefallning har skolöverstyrelsen den 11 november 1953 avgivit
förslag till bestämmelser i anledning av departementsförslaget. Över skolöverstyrelsens
förslag har utlåtanden avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd.

Tjänstemännens centralorganisation har i skrivelse den 28 augusti 1953
hemställt, att vissa av de för folkskollärare framlagda förslagen måtte få
motsvarande giltighet för småskollärare. Utlåtanden över framställningen
har avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen och statens lönenämnd.

Föreslagna ändringar i avlöningsbestämmelserna.

A. Folkskollärare.

Skolöverstyrelsen har funnit departementsförslaget böra förtydligas i
vissa hänseenden. Motsvarande uppfattning har kommit till uttryck i statens
lönenämnds yttrande.

Beträffande den författningsmässiga regleringen har skolöverstyrelsen
framlagt följande förslag.

De i anledning av punkt 1 i departementsförslaget erforderliga bestämmelserna
beträffande tjänster i 23 lönegraden bör åtminstone under de
första åren sammanföras i ett särskilt cirkulär med giltighet för alla de
skolformer, vid vilka dylika tjänster skall inrättas. Bestämmelser i anledning
av punkten 2 i förslaget anser överstyrelsen böra meddelas i särskild
kungörelse, avsedd att ersätta kungörelsen 1952:514 om folkskollärares
löneförmåner under tjänstledighet för vissa akademiska studier. Punkterna
3—7 bör regleras genom ändringar i Arf och T Arf och punkten 8 genom
ändring i timlärarkungörelsen (SFS 1950:495).

Erinringar häremot har ej anförts av remissmyndigheterna.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Bestämmelser angående folkskollärartjänster i 23 lönegraden (punkten 1).

För de delar av skolöverstyrelsens förslag, som gäller inrättandet av tjänster
i 23 lönegraden och övriga därmed förknippade skolorganisatoriska frågor,
har chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare denna dag redogjort
vid anmälan av fråga om vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring
på högre skolstadier m. m. (prop. 1954: 149). I dessa delar torde jag få hänvisa
till nämnda proposition. I övrigt innebär skolöverstyrelsens förslag till
bestämmelser angående dessa tjänster i huvudsak följande.

Undervisningsskyldigheten föreslås för tjänster inrättade vid
högre skolor skola vara densamma som för ämneslärare vid samma skolform,
för tjänster på försöksskolans högstadium densamma som för lärare
i kunskapsämnen på samma stadium och för tjänster vid i folkskolan inbyggda
realskolelinjer densamma som för ämneslärare vid kommunal realskola.
Detta innebär en medeltjänstgöring av 26V2 veckotimmar, utom i avslutningsklassen
där den i medeltal blir 21V2 veckotimme. För tjänster,
som inrättats vid folkskolan i övrigt, bör enligt överstyrelsens mening,
bl. a. med hänsyn till att nu icke kan bedömas i vilken utsträckning lärare
i 23 lönegraden kommer att få sin tjänstgöring väsentligen förlagd till en
enda klassavdelning, undervisningsskyldigheten vara densamma som åvilar
ordinarie folkskollärare enligt 4 § Arf, d. v. s. 30 veckotimmar med möjlighet
till viss nedsättning.

I tjänst i23 lönegraden föreslås få utan begränsning inräknas fyllnadstjänstgöring
i annan skola på samma stadium. Dylik tjänstgöring
inom lägst klass 4 i folkskolan eller undervisning i övnings- eller yrkesämnen
bör enligt överstyrelsens mening begränsas till 10 veckotimmar,
d. v. s. i princip y3 av det sammanlagda timtalet å tjänsten.

Skolöverstyrelsen föreslår vidare, att för ifrågavarande tjänster i allmänhet
skall tillämpas deavlöningsbestämmelser, som gäller för den
skolform vid vilken tjänsterna är inrättade.

hör tjänster inom folkskolan bör i enlighet härmed i tillämpliga delar
gälla bestämmelserna i Arf. Dock föreslås specialbestämmelser i vissa hänseenden.
Sålunda bör enligt överstyrelsens uppfattning reglerna beträffande
extraordinarieblivande i 3 § Arf (det automatiska extraordinariebegreppet)
icke gälla för vikarier å tjänster i 23 lönegraden. Vidare bör de ersättningar
för särskild tjänstgöring, som innefattas i departementsförslaget och
som överstyrelsen föreslår skola regleras genom bestämmelser i 23 § Arf,
icke utgå till lärare i 23 lönegraden. De i It § 2 mom. Arf meddelade bestämmelserna
om avlöning åt ordinarie lärare, som är tjänstledig för att uppehålla
annan lärartjänst, föreslås skola gälla även då lärare i Ca eller Ce 23
uppehåller annan tjänst i 23 lönegraden. Enligt vad överstyrelsen framhåller
kan det i vissa fall visa sig lämpligt, att lärare i 23 lönegraden frånträder
utövningen av sin tjänst för att uppehålla egentlig folkskollärartjänst; ve -

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

9

derbörande lärare föreslås i dylikt fall skola avlönas som ordinarie folkskollärare.
Med erinran om att olika system för placering i löneklass gäller
inom folkskolan respektive inom högre skolor föreslår överstyrelsen slutligen,
att för tjänsterna i 23 lönegraden inom folkskolan härvidlag skall tilllämpas
regler som med viss modifikation bygger på de i Arf meddelade. De
sålunda föreslagna reglerna finner överstyrelsen skola ge i stort sett samma
resultat som de för högre skolor i Saar meddelade.

För tjänster i 23 lönegraden vid högre skolor skall enligt överstyrelsens
förslag de för ämneslärare vid vederbörande skolform gällande avlöningsbestämmelserna
äga tillämpning, i den mån ej annat följer av i det föreslagna
cirkuläret eljest meddelade föreskrifter.

Därest ordinarie tjänster i 23 lönegraden kommer att inrättas, finner överstyrelsen
vissa föreskrifter angående förflyttningsskyldighet erforderliga.
Dylik skyldighet föreslås skola föreligga, då så erfordras vid i
vederbörlig ordning beslutad omorganisation eller för indragning av övertalig
lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill föreligger. Förflyttning
bör, enligt vad överstyrelsen framhåller, kunna ske från statlig till statsunderstödd
högre skola ävensom till tjänst inom folkskoleväsendet. I anslutning
härtill föreslås, att statsunderstödd skola skall vara skyldig mottaga
och utfärda förordnande för lärare, som förflyttas dit med stöd av förutnämnda
bestämmelser.

Skolstyrelse skall enligt förslaget vara skyldig bevilja tjänstledighet
för ordinarie folkskollärare, som erhåller tjänst i lönegrad Ce 23.

Ersättning för flyttningskostnader föreslås skola tillkomma
jämväl lärare i lönegrad Ce 23, därest tjänsten blir övertalig och han
på grund därav övergår eller återgår till utövningen av annan lärartjänst
inom det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet.

I fråga om avlöningsförmåner under vikariatå tjänst i 23
lönegraden innebär överstyrelsens förslag följande. I anslutning till det i
det föregående redovisade förslaget om att 3 § Arf icke skall gälla för folkskollärare
vid vikariat å här avsedda tjänster förordas, att vid dylikt vikariat
avlöning skall utgå enligt punkt 1 i brevet den 6 juni 1952 angående avlöningsförmåner
till folkskollärare vid full tjänstgöring vid högre skola. Annan
vikarie än folkskollärare föreslås skola anställas som extra lärare i lönegrad
Cg 17 eller Cg 20, därvid det skall ankomma på överstyrelsen att meddela
direktiv beträffande tillämpningen av sistnämnda lönegrad. Med hänsyftning
exempelvis på fall, då lärare i reglerad befordringsgång vikarierar
på tjänst i 23 lönegraden, föreslår överstyrelsen slutligen, att överstyrelsen
skall, om särskilda skäl det föranleder, äga medge, att vikarie må anställas
och avlönas efter samma grunder, som om han uppehöll annan ämneslärartjänst
vid skolan.

Beträffande ersättning för fyllnadstjänstgöring föreslås
regler motsvarande de som meddelas i 23 8 1 mom. brevet den 30 juni 1953

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

angående särskilda bestämmelser beträffande försöksverksamheten med nioårig
enhetsskola.

Överstyrelsen föreslår vidare, att lärare i 23 lönegraden inom folkskolan
skall i fråga om tjänstebostad och avdrag från statsbidrag
enligt 3 § 4 mom. kungörelsen 1948:208 jämställas med folkskollärare; dock
skall i fråga om lärare inom försöksskolornas högstadium gälla de grunder
beträffande statsbidrag som stadgas i förenämnda brev den 30 juni 1953.

Jämväl frågan om pensionsbestämmelser för tjänsterna i 23
lönegraden upptages till behandling i skolöverstyrelsens förslag. Behov av
specialbestämmelser föreligger enligt vad överstyrelsen anför endast beträffande
tjänster, som inrättas inom folkskolan. Bestämmelserna i fråga föreslås
skola intagas i kungörelsen 1947:695 angående utsträckt tillämpning
av 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för folkskolan.

Skolöverstyrelsen berör slutligen frågan om förhållandet mellan befattningar
som överlärare och tjänster i 23 lönegraden, överlärare skall
enligt gällande föreskrifter tillika vara ordinarie folkskollärare, överstyrelsen
framhåller, att det med nuvarande bestämmelser möter tekniska
svårigheter att reglera tillsättningsförfarandet för överlärare, därest även
lärare i 23 lönegraden skall kunna ifrågakomma med bibehållen lönegradsplacering
som lärare. I avvaktan på behandlingen av framlagt betänkande
med förslag till omläggning av distriktsöverlärarbefattningarna anser överstyrelsen
några bestämmelser icke böra meddelas om förening av tjänst i
23 lönegraden med överlärarbefattning.

Under remissbehandlingen har framförts vissa erinringar mot de förslag,
för vilka här förut redogjorts. Statskontoret finner, under erinran om vad
som föreskrives i 12 § brevet den 30 juni 1953, fyllnadstjänstgöring i kunskapsämnen
inom klasserna 4—6 i folkskolan böra få förekomma allenast
i engelska. Statens lönenämnd erinrar till en början, i anslutning till förslaget
rörande undervisningsskyldigheten inom folkskolan i övrigt, om att
enligt departementsförslaget för lärare i 23 lönegraden skall gälla samma
tjänstgöringsskyldighet som för ämneslärare vid samma skolform. En tjänstgöring
väsentligen förlagd till en enda klassavdelning, d. v. s. närmast motsvarande
en klasslärares, finner nämnden för övrigt icke stå i överensstämmelse
med departementsförslagets innebörd. Nämnden ifrågasätter härefter,
om icke det föreslagna stadgandet beträffande avlöning till lärare i
23 lönegraden under uppehållande av egentlig folkskollärartjänst bör utgå
med hänsyn till konsekvenserna och till att den föreslagna anordningen icke
synes vara i skolväsendets intresse. I anslutning till förslaget angående de
avlöningsbestämmelser, som förordats skola gälla för tjänster vid olika
skolformer, uttalar nämnden, att den finner det synnerligen angeläget att
frågan om ett förenhetligande så långt det är möjligt av avlöningsbestämmelserna
för lärarpersonalen inom undervisningsväsendet i dess helhet vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

11

lämplig tidpunkt upptages till prövning. I avvaktan härpå bör enligt nämndens
mening vid utformandet av kompletterande avlöningsbestämmelser särbestämmelser
i möjligaste mån undvikas. Sistnämnda uttalande har speciell
anknytning till de regler angående löneklassplacering, som förordats för
tjänster i 23 lönegraden vid olika skolformer. Enligt nämndens mening bör,
oberoende av skolform, för samtliga lärare i 23 lönegraden tillämpas de av
överstyrelsen för tjänster inom folkskolan föreslagna löneklassplaceringsreglerna.
I samband härmed bör enligt nämndens mening ändring av samma
innebörd ske i motsvarande regler i brevet den 6 juni 1952. De föreslagna
reglerna om förflyttningsskyldighet för ordinarie lärare vid statlig skola
till tjänst vid kommunal skola har nämnden, trots vissa principiella betänkligheter,
ansett vara motiverade med hänsyn till här ifrågavarande tjänsters
speciella karaktär. De av skolöverstyrelsen föreslagna reglerna om avlönande
av sådan vikarie, som är lärare i reglerad befordringsgång, finner
nämnden slutligen böra utgå. Enligt nämndens mening är det nämligen i
dylikt fall icke fråga om vikariatsförordnande i egentlig mening utan om
läraranställning, som avses i bestämmelserna angående reglerad befordringsgång.

Bestämmelser angående lön under tjänstledighet för vissa studier (punkten 2).

Skolöverstyrelsens förslag till kungörelse innefattar — med dispenserande
från vissa i 18 § punkt 5 b) Arf och i de under 28 § B Saar intagna särskilda
bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter och statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården meddelade föreskrifter — att lön
med B-avdrag under tjänstledighet för vissa studier skall kunna utgå under
högst 360 dagar av tio kalenderår i följd. Så vitt gäller de i Arf meddelade
föreskrifterna innebär förslaget, dels att förutsättningarna för medgivande
av dylik förmån utvidgas, dels ock att tiden för förmånens åtnjutande förlänges
från högst 180 dagar under loppet av fem kalenderår i följd. Vad
åter gäller bestämmelserna i Saar innefattar förslaget dispens från föreskriften
om att dylik förmån må åtnjutas under högst 180 dagar av den tid,
under vilken vederbörande innehar tjänst med ett och samma ordningsnummer.

Den tid, varunder tjänstledighet för studier åtnjutits enligt kungörelsen
och enligt de båda avlöningsreglementena, avses skola sammanräknas.

Här avsedd tjänstledighet bör enligt skolöverstyrelsens förslag, i anslutning
till vad som gäller enligt avlöningsreglementena. kunna meddelas endast
sådana lärare, som tillhör avdragsgrupp 3. Av lärare, som är underkastade
Saar, bör dylik ledighet kunna beviljas folkskollärare vid statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården eller som under tjänstgöring
vid högre skola avlönas enligt bestämmelserna i förenämnda brev den 6 juni
1952 samt extra ordinarie övningsskollärare. Folkskollärare i 23 lönegraden
skall icke vara berättigade till dylik förmån.

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 160.

Lön med B-avdrag föreslås kunna erhållas under tjänstledighet för

a) akademiska studier för avläggande av tentamen i filosofisk ämbetsexamen
i vissa uppräknade ämnen,

b) deltagande i av skolöverstyrelsen anordnad särskild utbildningskurs
omfattande ett läsår, samt

c) deltagande i av skolöverstyrelsen godkänd kurs för utbildande av lärare
för klasser med specialundervisning.

Vid prövning av fråga om tjänstledighet enligt kungörelsen har ansetts
böra beaktas lärarens lämplighet för undervisning på högre skolstadium
och hans möjligheter att genom utbildningen förvärva kompetens till tjänst
i 23 lönegraden eller till adjunktstjänst enligt kungörelsen 1953:696. Vidare
bör hänsyn tagas till möjligheterna att skaffa lämplig vikarie och att ordna
undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt.

Vissa bestämmelser föreslås om centralisering av beslutanderätten beträffande
rätten att åtnjuta B-avdrag under avsedd tjänstledighet. Vidare inrymmer
förslaget regler, åsyftande att tillvarataga dels skolans intresse av
att erhålla nödig tid för anskaffande av vikarie etc., dels lärarens intresse
av att hans tjänstledighetsansökan skyndsamt prövas.

Vid kungörelsens tillämpning skall hänsyn tagas till före ikraftträdandet
åtnjuten tjänstledighet av motsvarande slag.

Den föreslagna kungörelsen avses, såsom tidigare nämnts, skola ersätta
kungörelsen 1952:514.

Statskontoret anser inte kungörelsen böra äga tillämpning å tjänstledighet
för deltagande i kurs för utbildande av lärare för klasser med specialundervisning.
Extra ordinarie övningsskollärare bör vidare enligt statskontorets
mening inte i denna egenskap bli berättigade till förmåner enligt kungörelsen.
De bör i stället återgå på sina ordinarie folkskollärartjänster och
åtnjuta tjänstledighet från dessa tjänster. Ej heller bör kungörelsen äga tilllämpning
på lärare, som redan förvärvat två betyg i filosofisk ämbetsexamen.
Slutligen ifrågasätter statskontoret, om det inte bör ankomma på
Kungl. Maj:t att fastställa det totala antal tjänstledigheter av här ifrågavarande
slag, som må meddelas under ett och samma läsår.

Statens lönenämnd anser, att extra ordinarie övningsskollärare bör medges
ledighet enligt kungörelsen endast under förutsättning att skolöverstyrelsen
på grund av särskilda omständigheter finner det motiverat. Lönenämnden
finner det otillfredsställande, att lärare med två betyg i ämbetsexamen
skall kunna erhålla här avsedd tjänstledighet, medan folkskollärare
i 23 lönegraden skall vara uteslutna härifrån. Avgörande bör enligt lönenämndens
mening inte vara huruvida lärare med teoretisk behörighet till
tjänst i 23 lönegraden erhållit dylik tjänst eller ej. Antingen bör bägge kategorierna
undantagas — vilket lönenämnden finner bäst stämma med departementsförslaget
— eller bägge bli berättigade. Lönenämnden uttalar vidare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

13

att såväl vid genomförande av skolöverstyrelsens förslag som av det förra
av de nyssnämnda alternativen den nu gällande kungörelsen 1952:514 inte
bör upphöra att gälla.

Ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan (punkterna 3—7).

Såsom tidigare nämnts föreslår skolöverstyrelsen, att bestämmelser i anledning
av punkterna 3—7 i departementsförslaget skall inflyta i Arf.

Enligt departementsförslaget skall karenstiden (punkten 3) för erhållande
av extra ordinarie anställning såsom folkskollärare sänkas från
2 år till IVz år. Skolöverstyrelsen har, i anslutning till av 1950 års lärarutredning
i dess betänkande den 30 november 1951 framlagt förslag, funnit
tjänstgöringsminimum för vinnande av extra ordinarie anställning samtidigt
böra sänkas från 256 dagar till 112 dagar, överstyrelsen har i sitt förslag
utgått från att motsvarande ändringar bör ske för småskollärare, lärare vid
mindre folkskola och biträdande lärare.

Statskontoret finner minimitjänstgöringstiden av 256 dagar böra gälla
jämväl efter sänkningen av karenstiden.

Lönetillägg vid tjänstgöring i 7 klassen eller högre
klass (punkten 4) har skolöverstyrelsen, såvitt gäller extra folkskollärare,
ansett böra utgå endast till lärare, som avlagt folkskollärarexamen.
Med hänsyn särskilt till att inom klass 7 och högre klasser av folkskolan
i många fall tillämpas ett modifierat klasslärarsystem, exempelvis i överlärarnas
klasser, har överstyrelsen i fråga om lönetillägg vid tjänstgöring
inom skola av A-form ansett önskvärt, att i författningen anges det lägsta
timtal, som skall anses motsvara den i departementsförslaget intagna förutsättningen
om huvudsaklig tjänstgöring, överstyrelsen förordar, att nämnda
timtal anges till 20 timmar.

Statens lönenämnd finner det vara mera ändamålsenligt i utbetalningsoch
avdragshänseende att det i departementsförslaget avsedda arvodet vid
undervisning i klass 7 av skola av B-form bestämmes att utgå med 300
kronor för år i stället för med 150 kronor för termin. Lönenämnden föreslår
vidare, att rätten till nämnda arvode anknytes till i första hand tjänstgöringens
förläggning och ej till den faktiskt fullgjorda tjänstgöringen.

Beträffande arvode för undervisning i engelska och
tyska (punkten 5) innebär skolöverstyrelsens förslag vissa jämkningar i
förhållande till departementsförslagets lydelse. En tjänstgöringsskyldighet
av 30 veckotimmar bör sålunda enligt överstyrelsens mening ej vara en
ovillkorlig förutsättning för arvodets utgående, utan rätt till erhållande
härav bör föreligga jämväl i fall då tjänstgöringsskyldigheten nedsatts med
stöd av 4 § Arf. överstyrelsen har förutsatt, att behörighet för undervisning
i engelska eller tyska skall gälla som villkor för åtnjutande av ifrågavarande

14

liungl. Maj:ts proposition nr 160.

arvode. Enligt departementsförslaget skulle arvodet utgå med 450 kronor
för läsår, överstyrelsen har föreslagit, att det i stället skall beräknas per
kalenderår. Samtidigt har intagits en föreskrift att för extra lärare ■— vilka
lärare åtnjuter läsårsdaglön -— arvodet skall för varje anställningsdag utgå
med 1/273 av årsarvodet eller med 1 krona 65 öre.

Statens lönenämnd finner icke anledning till erinran mot skolöverstyrelsens
förslag om arvodets beräknande per kalenderår.

Enligt departementsförslaget skall språktillägg enligt 23 §
Arf (punkten 6) återinföras i den egentliga folkskolan och där utgå med
600 kronor för år. Skolöverstyrelsen har ansett den egentliga folkskolan
innefatta klasserna 3—6 och i sitt förslag begränsat förmånens utgående
till detta stadium. Endast sådana extra lärare, som avlagt föreskriven examen,
föreslås skola komma i åtnjutande av tillägget. Liksom beträffande det
särskilda arvodet för undervisning i engelska och tyska och i anslutning
till vad nu gäller för extra småskollärare m. fl. har särskilda belopp, motsvarande
1/273 av årsbeloppet, föreslagits skola utgå till extra folkskollärare.

I anledning av de föreslagna ändringarna i förevarande författningsrum
kommer att erfordras viss ändring i 12 § T Arf.

Statens lönenämnd har uppmärksammat den avgränsning, som skolöverstyrelsen
i detta sammanhang gjort i fråga om begreppet »den egentliga folkskolan».
Lönenämnden har emellertid icke ansett sig böra ingå på en tolkning
av departementsförslaget på denna punkt.

Skolöverstyrelsen har föreslagit särskilda regler angående avstående i
vissa fall av de nu nämnda ersättningarna. Såvitt gäller arvode för undervisning
i 7 klassen eller högre klasser eller i engelska och tyska har överstyrelsen
funnit i huvudsak böra gälla samma regler i detta hänseende som
i enlighet med av överstyrelsen utfärdade anvisningar tillämpas i fråga om
de arvoden, som enligt förenämnda brev den 6 juni 1952 utgår till folkskollärare
med full tjänstgöring vid högre skolor, överstyrelsen föreslår sålunda
att här ifrågavarande arvoden skall avstås under tid, då lärare vidkännes
A-, B- eller C-avdrag å lönen. I fråga om språktillägg föreslås, i anslutning
till vad för närvarande gäller beträffande dylikt tillägg till småskollärare
m. fl., att tillägget skall avstås endast under tid, då läraren vidkännes
C-avdrag å lönen.

I fråga om förhöjt 1 ö n e t i 11 ä g g till n o m a d 1 ä r a r e (punkten 7)
innefattar skolöverstyrelsens förslag — utöver de ändringar som direkt föranledes
av departementsförslaget — en regel om att endast sådana extra nomadlärare,
som avlagt föreskriven examen, skall vara berättigade till lönetillägg.

Den av överstyrelsen föreslagna bestämmelsen är så utformad, att löne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

15

tillägget kommer att utgå ej endast till folkskollärare (lärare vid byskola)
utan även till småskollärare (lärare vid visteskola).

Bestämmelser angående timarvoden (punkten 8).

De i anledning av punkten 8 i departementsförslaget erforderliga författningsbestämmelserna
föreslår skolöverstyrelsen skola inflyta i 5 § 2 mom.
timlärarkungörelsen (SFS 1950:495).

Förhöjda timarvoden för undervisning utöver full tjänstgöring å egen
tjänst bör enligt överstyrelsens uppfattning utgå jämväl för undervisning
inom fortsättningsskolan. Då tvekan rått beträffande möjligheten att utge
förhöjt timarvode för tjänstgöring under tid, då lärare åtnjuter ferie på sin
tjänst, finner överstyrelsen motiverat att medgivande härtill genom särskild
föreskrift lämnas beträffande fortsättningsskolan, där undervisningen till
betydande del är förlagd till ferietid.

Överstyrelsen erinrar vidare om att enligt 4 § 4 mom. timlärarkungörelsen
med kunskapsämne skall i vissa hänseenden likställas ämnena teckning,
musik och gymnastik med lek och idrott. Då överstyrelsen icke funnit sannolikt,
att denna likställighet avsetts skola gälla jämväl beträffande de
höjda timarvodena, har i förslaget intagits uttrycklig föreskrift om att så
ej skall vara fallet.

I analogi med vad nu gäller enligt 5 § 1 mom. kungörelsen förordar skolöverstyrelsen
en maximering av timarvodesklassen så tillvida att arvode ej
skall utgå efter högre löneklass än den högsta, som vid den skolform, där
undervisningen meddelas, är tillämplig för extra ordinarie lärare med
motsvarande tjänstgöring.

Statskontoret kan, i vart fall för närvarande, icke tillstyrka en motsvarande
tillämpning inom fortsättningsskolan av de höjda timarvodena. Då
den ifrågasatta uppräkningen torde medföra avsevärda kostnadsökningar,
anser ämbetsverket en utredning härom erforderlig innan slutlig ståndpunkt
kan tagas.

Statens lönenämnd finner, i anledning av skolöverstyrelsens förslag att
stadgandet i 4 § 4 mom. timlärarkungörelsen icke skall äga tillämpning å de
förhöjda timarvodena, ett förtydligande av departementsförslaget erforderligt
på denna punkt.

B. Småskollärare m. fl.

Tjänstemännens centralorganisation hemställer i sin skrivelse den 28
augusti 1953 att med anledning av departementsförslaget angående folkskollärarnas
löneförmåner in. in. erhålla en i vissa delar motsvarande förändring
för småskollärarna. Organisationen framhåller, att den icke kan finna
några skäl till att nu införa en förut icke existerande olikhet i beräknings -

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

grunderna mellan å ena sidan folkskollärare och å andra sidan småskollärare.

De begärda ändringarna avser karenstiden (punkten 3), språktillägg
(punkten 6), lönetillägg till nomadlärare (punkten 7) och förhöjda timarvoden
(punkten 8).

I fråga om karenstiden och lönetillägget till nomadlärare erinras, att de
för folkskollärare föreslagna ändringarna med hänsyn till utformningen av
bestämmelserna i Arf kommer att få automatisk giltighet även för småskollärare
i den mån dessa lärare icke särskilt undantages.

Språktilläggen bör enligt organisationens mening icke utgå med lägre
belopp i småskolan. Till stöd härför åberopas bl. a. att språktilläggen år
1941 borttogs på det egentliga folkskolestadiet men bibehölls i småskolan
med hänsyn till att de speciella svårigheter, som motiverade tilläggens utgående,
där gjorde sig gällande med särskild styrka.

Beträffande timarvodena framhålles, att en motsvarande tillämpning av
de för folkskollärare föreslagna reglerna skulle för småskollärare medföra
timarvode efter högst arvodesklass TB 16. Timarvode utgår f. n. efter TB 11.
En dylik förbättring och likställighet i princip med folkskollärarna anses
av organisationen synnerligen skälig och rättvis.

Skolöverstyrelsen har — i enlighet med vad som framgår av den tidigare
lämnade redogörelsen — redan i sitt förslag beträffande lönebestämmelser
för folkskollärarna ansett sig böra med dessa likställa småskollärare i vad
gäller karenstiden och lönetillägget till nomadlärare. I sitt senare avgivna
yttrande över här ifrågavarande framställning tillstyrker överstyrelsen, att
språktillägget skall utgå med lika belopp för folk- och småskollärare. överstyrelsen
avstyrker däremot framställningen i vad den avser förhöjda timarvoden;
småskollärare i lägst löneklass 15 skulle eljest få högre timarvode
för tilläggstimmar i småskolan än för dylika timmar i folkskolan.

Såväl statskontorets som statens lönenämnds majoriteter uttalar principiella
betänkligheter mot att småskollärarna, som erhållit en tjänsteförteckningsrevision
år 1952, nu skall beredas ytterligare förbättringar i sina förmåner.
Å andra sidan framhålles, att eljest sakligt sett icke motiverade
ojämnheter kommer att föreligga. Statskontorets majoritet fogar härtill en
avstyrkan beträffande förbättringen av timarvodena men tillstyrker framställningen
i övrigt. En reservant i statskontoret anser framställningen i dess
helhet böra avstyrkas, medan en reservant i lönenämnden anser den böra
helt tillstyrkas.

Departementschefen.

Såsom jag redan i det föregående anfört framlades i juni 1953, sedan de
mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och personalorganisationerna
förda överläggningarna avslutats, ett inom civildepartementet i samråd med

Kunyl. Maj. ts proposition nr 160.

17

ecklesiastikdepartementet utarbetat förslag i fråga om folkskollärares förmåner
(departementsförslaget). Detta förslag, som framlades under förbehåll
av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, accepterades av vederbörande
personalorganisationer. Även jag tillstyrker, att förslaget genomföres.

Den mest uppmärksammade delen av departementsförslaget avser inrättandet
i vissa skolformer av särskilda tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare,
som förvärvat i förslaget närmare angiven utbildning. Motiven till
detta förslag och därmed förknippade skolorganisatoriska frågor har redan
tidigare denna dag behandlats av chefen för ecklesiastikdepartementet vid
anmälan av fråga om vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring på
högre skolstadier in. in. Chefen för ecklesiastikdepartementet har i angivna
sammanhang förordat, att tjänster i 23 lönegraden skall i enlighet med departementsförslaget
inrättas för folkskollärare, som förvärvat viss vidareutbildning,
och tillika framlagt förslag i fråga om denna vidareutbildning
och om arbetsuppgifterna å tjänsterna. I anslutning härtill torde jag nu få
närmare redogöra för de bestämmelser av mera löneteknisk art, som erfordras
rörande dessa tjänster.

Skolöverstyrelsen har, såsom av det föregående framgår, förordat, att
dessa bestämmelser åtminstone för de första åren sammanföres i ett särskilt
cirkulär, avseende samtliga skolformer, där tjänster av ifrågavarande slag
inrättas. Detta förslag finner jag mig böra biträda. Även om det, såsom
statens lönenämnd framhållit, är önskvärt, att avlöningsbestämmelserna för
lärarpersonalen inom undervisningsväsendet göres mera enhetliga, torde
det i nuvarande stadium av försöksverksamheten inte vara möjligt att undvara
särbestämmelser.

Såsom huvudregel har skolöverstyrelsen föreslagit, att de för viss skolform
gällande bestämmelserna skall tillämpas för de tjänster i 23 lönegraden,
som inrättas vid skolformen i fråga. Detta innebär, att avlöningsbestämmelserna
för folkskolan skall tillämpas på lärare i 23 lönegraden
inom folkskolan och att för lärare i samma lönegrad inom annan skolform
skall gälla de för ämneslärare vid denna skolform meddelade bestämmelserna.
Vad skolöverstyrelsen sålunda förordat har vid remissbehandlingen
i princip lämnats utan erinran. Även jag ansluter mig därtill. Från huvudregeln
har skolöverstyrelsen i fråga om förstnämnda lärare föreslagit vissa
i det föregående närmare angivna undantag. Dessa undantag innebär, att
bestämmelserna i 3 § Arf om det automatiska extraordinariebegreppet och
i 23 § Arf om särskilda ersättningar inte skall tillämpas, att bestämmelserna
i It § 2 mom. Arf om avlöning åt ordinarie lärare, som är tjänstledig för att
uppehålla annan lärartjänst, skall gälla även då lärare i 23 lönegraden uppehåller
annan tjänst i samma lönegrad, alt lärare i 23 lönegraden, som frånträder
utövningen av sin tjänst för att uppehålla egentlig folkskollärartjänst,
skall avlönas som ordinarie folkskollärare, samt att särskilda reg ''2

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sund. Nr 160.

18

Kungl. Maj:in proposition nr 160.

ler skall tillämpas i fråga om löneklassplacering. Anledning alt undantaga
det automatiska extraordinariebegreppet synes mig emellertid inte föreligga
i vad avser lärare, som är behörig att erhålla tjänst i 23 lönegraden. Ej heller
finner jag särskilda bestämmelser böra meddelas i fråga om lön till lärare
i 23 lönegraden, som frånträder utövningen av sin tjänst för att uppehålla
egentlig folkskollärartjänst. I övrigt biträder jag skolöverstyrelsens förslag.

Lönenämnden har i sitt remissyttrande förordat, att lärare i 23 lönegraden
skall, för undvikande av ojämnheter i löneklassplacering, oberoende av
skolform placeras i löneklass i anslutning till reglerna i folkskolans avlöningsreglemente.
Härigenom skulle emellertid för annan skolform än folkskolan
komma att införas en särbestämmelse, som inte synes nödvändig.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit i fråga om förflyttningsskyldighet, tjänstledighet
för uppehållande av tjänst i 23 lönegraden, ersättning för flyttningskostnader
i vissa fall, tjänstebostad och statsbidrag föranleder inte
någon erinran från min sida. Jämväl vad överstyrelsen förordat i fråga om
vikariat å tjänst i 23 lönegraden finner jag mig böra godtaga med den jämkning,
som följer av vad jag i det föregående anfört beträffande det automatiska
extraordinariebegreppet. I likhet med lönenämnden anser jag dock
den av överstyrelsen föreslagna bestämmelsen om avlönande av vikarie,
som är lärare i reglerad befordringsgång, böra utgå.

Skolöverstyrelsens förslag till bestämmelser angående undervisningsskyldigheten
finner jag mig böra biträda i vad avser högre skolor och försöksskolans
högstadium. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma
undervisningsskyldigheten. Även i fråga om fyllnadstjänstgöring
anser jag överstyrelsens förslag böra godtagas.

Vad beträffar pensionsförmånerna till lärare i 23 lönegraden har skolöverstyrelsen
ansett särskilda bestämmelser erforderliga i fråga om lärare
inom folkskolan. Emellertid synes de i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för folkskolan meddelade bestämmelserna utan särskild föreskrift
bli tillämpliga på sådana lärare i 23 lönegraden, för vilka enligt vad
i det föregående anförts Arf i princip skall gälla. I fråga om pensioneringsperiod
ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela beslut.

Den av skolöverstyrelsen berörda frågan om förening av tjänst i 23 lönegraden
med överlärarbefattning torde få bedömas i anslutning till prövningen
av 1950 års lärarutrednings förslag om inrättande av särskilda distriktsöverlärart
j änster.

Därest riksdagen beslutar om inrättande av ifrågavarande tjänster i 23
lönegraden, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående angivits utfärda bestämmelser om
dessa tjänster.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

19

Härefter torde jag få beröra vissa frågor i samband med förslaget om vidgad
rätt till tjänstledighet med B-avdrag n lönen för studier.

Såsom i det föregående framhållits föreligger i fråga om förmåner vid
tjänstledighet för studier vissa olikheter mellan Saar och Arf. Bestämmelserna
i Saar innebär sålunda, att lärare må erhålla tjänstledighet — förutom
för iakttagelser, studier eller arbete av betydelse för undervisningsväsendet
eller för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom
den skolform, vid vilken han är anställd — jämväl för studier för vinnande
av högre lärdomsmeriter i visst ämne. Sistnämnda tjänstledighetsorsak har
inte upptagits i Arf. Vidare gäller enligt Saar, att lärare för ifrågavarande
ändamål kan erhålla tjänstledighet med allenast B-avdrag å lönen under
sammanlagt högst 360 dagar under loppet av 10 på varandra följande kalenderår,
dock högst 180 dagar av den tid, under vilken läraren innehar tjänst
inom lönegrad med ett och samma ordningsnummcr. Enligt Arf må folkskollärare
erhålla tjänstledighet med B-avdrag å lönen för studier eller
arbete av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning
inom folkskoleväsendet under högst 180 dagar under loppet av 5 på varandra
följande kalenderår, dock högst 180 dagar av tid, då läraren innehaft
icke-ordinarie anställning såsom folkskollärare, och högst 180 dagar av tid,
då han innehaft ordinarie folkskollärartjänst.

Departementsförslaget innebär, att folkskollärare skall för vinnande av
behörighet till tjänst i 23 lönegraden kunna erhålla tjänstledighet enligt i
princip de regler, som enligt Saar gäller för lärare. Med hänsyn till folkskollärartjänsternas
konstruktion har emellertid den begränsning, som hänför
sig till tid i en och samma lönegrad, inte ansetts böra gälla.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en utvidgning av departementsförslaget i
tre hänseenden. Sålunda bör enligt överstyrelsens mening tjänstledighet enligt
departementsförslagets regler kunna medges även för deltagande i kurs
för utbildning av lärare för klasser med specialundervisning. Jag biträder
detta i fråga om kurs avseende behörighet för tjänst i 23 lönegraden. Vidare
förordar överstyrelsen, att departementsförslaget skall tillämpas på
folkskollärare, underkastade Saar, ävensom på extra ordinarie övningsskollärare.
För dessa lärare innebär skolöverstyrelsens förslag, att nyssnämnda
enligt Saar gällande begränsning med avseende å tid i en och samma lönegrad
inte skulle äga tillämpning. Några generella bestämmelser av denna
innebörd anser jag dock inte böra meddelas. Däremot torde Kungl. Maj :t
böra äga möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall medge dispens
från angivna begränsningsregel i fråga om folkskollärare, underkastade
Saar, och extra ordinarie övningsskollärare. Slutligen innebär skolöverstyrelsens
förslag till utformning av bestämmelser rörande tjänstledighet med
B-avdrag, att folkskollärare skulle kunna, även om han förvärvat behörighet
till tjänst i 23 lönegraden, erhålla tjänstledighet enligt de i departementsförslagct
förordade reglerna för fortsatta studier, exempelvis för uppnående

20

Knngl. Maj:Is proposition nr 160.

av adjunktsbehörighet. Däremot skulle lärare, som erhållit tjänst i 23 lönegraden,
inte bli berättigad till denna förmån. Statskontoret har avstyrkt
ifrågavarande utvidgning av departementsförslaget. Lönenämnden har funnit
skolöverstyrelsens förslag mindre tillfredsställande. Enligt lönenämndens
mening bör antingen båda kategorierna undantagas eller båda erhålla
förmånen. För egen del vill jag framhålla, att departementsförslaget i denna
del bör ses mot bakgrunden av förslaget om inrättande av tjänster i 23 lönegraden.
Jag är därför inte beredd att förorda en utvidgning av tillämpningsområdet
för departementsförslaget på sätt nyss angivits. Vid sådant förhållande
bör givetvis de möjligheter till erhållande av tjänstledighet med B-avdrag
för studier, som öppnats genom förenämnda kungörelse 1952:514,
bibehållas.

Ledigheter av här ifrågavarande slag bör naturligen beviljas endast i den
omfattning så kan ske utan men för undervisningens behöriga bedrivande.
Det torde emellertid icke vara erforderligt att, såsom statskontoret förordat,
Kungl. Maj :t skulle bestämma det högsta antal tjänstledigheter med B-avdrag
för ifrågavarande ändamål, som skulle kunna beviljas under loppet av
ett och samma läsår. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda jämväl bestämmelser
om här avsedda ledigheter.

Jag övergår härefter till de övriga avlöningsförmåner, som upptagits i departementsförslaget.

I departementsförslaget har beträffande karenstiden för erhållande av
extra ordinarie anställning som folkskollärare förordats en sänkning från
minst 2 år från avläggandet av examen till minst IV2 år. Gällande krav om
att vederbörande lärare jämväl skall ha fullgjort tjänstgöring under minst
256 dagar har däremot ej berörts. Skolöverstyrelsen har ansett angivna
tjänstgöringsminimuin böra samtidigt sänkas till 112 dagar, vilket mött gensaga
från statskontoret. Den skillnad mellan tidskravet på 2 år (motsvarande
ca 546 tjänstgöringsdagar) och tjänstgöringskravet på 256 dagar, som
nu gäller, torde väsentligen ha till syfte, att manliga lärare — vilka normalt
fullgör sin värnplikt under loppet av sagda två år -— inte skall erhålla extra
ordinarie anställning senare än sina kvinnliga kolleger. Jag är inte beredd
att helt acceptera skolöverstyrelsens förslag men finner å andra sidan skäligt
förorda viss uppmjukning jämväl beträffande kravet på visst lägsta
antal tjänstgöringsdagar. Jag föreslår sålunda, att antalet dagar i princip
bibehålies vid 256, men att lärare, som på grund av under de första IV2
åren efter examen fullgjord värnpliktstjänstgöring (första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd) inte uppnår angivna antal tjänstgöringsdagar, må
erhålla extra ordinarie anställning, därest antalet tjänstgöringsdagar uppgår
till minst 112.

Knrtgl. Maj.ts proposition nr 160.

21

De föreskrifter angående särskilda ersättningar, som skolöverstyrelsen
föreslagit skola intagas i 23 § Arf, föranleder uttalanden från min sida
allenast i följande hänseenden. Med hänsyn till att inom folkskoleväsendet
under senare år uppkommit hlandade skolformer, synes förutsättningarna
för arvode vid undervisning i högre klasser icke höra såsom i departementsförslaget
förordats anknytas till skolans form utan till läraravdelningens
form. Med undervisning i läraravdelning av A-form för lägst 7 klassen synes
därvid höra jämställas undervisning i läraravdelning av B 1-form, omfattande
enbart 7 och 8 klasserna. I fråga om arvode vid undervisning i högre
klasser inom A-form har skolöverstyrelsen ansett sig, för att underlätta
stadgandets tillämpning, böra ange ett lägsta timtal av 20 veckotimmar,
som skulle motsvara huvudsaklig tjänstgöring. Mot det valda timtalet synes
i och för sig intet vara att erinra. Emellertid kan en sådan utformning
av ifrågavarande stadgande undantagsvis medföra, att det särskilda arvodet
inte kommer att utgå i fall, då det med hänsyn till undervisningens anordnande
kan anses skäligt att vederbörande erhåller arvodet. Jag förordar
därför, att i författningstexten förmånens utgående — liksom enligt den
av skolöverstyrelsen föreslagna lydelsen beträffande arvode vid undervisning
inom B-form — allmänt anknytes till om tjänstgöringen huvudsakligen
fullgöres på avsett stadium. På skolöverstyrelsen synes höra få ankomma
att meddela de närmare anvisningar beträffande tolkningen av angivna begrepp,
som kan bli erforderliga. Jag förutsätter härvid, att förenämnda timtal
endast undantagsvis skall komma att underskridas. Statens lönenämnds
förslag rörande förutsättningarna för utgående av arvode vid undervisning i
7 klassen inom B-form synes mig böra beaktas. Nämnda arvode torde böra
utgå med 300 kronor för läsår räknat; jämväl arvodet för undervisning i
engelska och tyska bör beräknas för läsår. Enligt skolöverstyrelsens förslag
skall det återinförda språktillägget i folkskolan utgå vid undervisning i högst
sjätte klassen. Lönenämnden har uppmärksammat denna avgränsning av det
i departementsförslaget upptagna begreppet »den egentliga folkskolan» men
inte ansett sig vilja ingå på en tolkning av departementsförslaget. Även om de
speciella svårigheter i samband med undervisningen av finskspråkiga barn,
som ursprungligen motiverat dylika tillägg, torde minska i högre klasser,
anser jag mig böra förorda, att vid bedömandet av rätten till språktillägg
hänsyn i förekommande fall skall få tagas jämväl till i högre klasser inom
folkskolan meddelad undervisning. Detta innebär att för närvarande även
klass 7 kommer i fråga. De av skolöverstyrelsen föreslagna reglerna beträffande
avstående i vissa fall av ifrågavarande ersättningar finner jag väl
grundade.

Skolöverstyrelsens förslag till lydelse av föreskrifterna angående språktillägg
samt lönetillägg till nomadlärare innefattar bl. a. att av extra lärare
endast lärare, som avlagt föreskriven examen, skall äga åtnjuta sådana
tillägg. Till detta förslag ansluter jag mig. Då en dylik begränsning inte

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

gäller enligt stadgandenas nuvarande lydelse, torde emellertid viss övergångsbestämmelse
bli erforderlig med avseende å extra lärare utan examen,
som innehaft anställning under vårterminen 1954.

I fråga om de föreslagna ändringarna i timlärarkungöreisen (SFS 1950:
495) vill jag framhålla, att 1947 års riksdag lämnade utan erinran ett av
dåvarande chefen för finansdepartementet i propositionen 1947:281 gjort
uttalande, att det borde ankomma på Kungl. Maj :t att i enlighet med vissa
angivna för lönesättningen grundläggande regler utfärda bestämmelser angående
avlöningsförmåner för olika slag av timlärare. Nu gällande kungörelse
har liksom den ursprungligen meddelade jämte ändringsförfattningar
utfärdats med stöd av nämnda bemyndigande. I anslutning härtill
torde det ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga jämväl de ändringar, som
påkallas i anledning av departementsförslaget. Jag torde få återkomma härtill
i annat sammanhang.

Tjänstemännens centralorganisations framställning angående småskollärarnas
avlöningsförmåner åsyftar, att dessa lärare skall bli delaktiga av
vissa av de förbättringar, som innefattas i departementsförslaget rörande
folkskollärarna. Principiella betänkligheter häremot har anförts av statskontoret
och lönenämnden. Det höjda lönetillägget för nomadskolans lärare
har emellertid varit avsett att utgå även till småskollärare. Sakligt sett finnes
ej anledning att nu införa olika bestämmelser i fråga om karenstid och
språktillägg för folkskollärare och småskollärare. Jag vill med hänsyn till
det anförda förorda, alt de av mig i det föregående framlagda förslagen rörande
folkskollärare skall få giltighet även för småskollärare i vad de avser
karenstid, språktillägg och lönetillägg till nomadlärare. Däremot anser jag
mig, i likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen, inte kunna utan ytterligare
överväganden förorda förhöjning av timarvodena till småskollärare.

Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde de i det föregående
förordade arvodena för undervisning i lägst 7 klassen och för undervisning
i engelska och tyska få utgå jämväl till folkskollärare vid statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom civildepartementet
upprättats förslag till kungörelse om ändring i avlöningsreglementet för
folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437), vilket torde få fogas såsom bilaga
vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,
som kan befinnas erforderliga i anledning av de framlagda förslagen.

Inrättandet av tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som förvärvat
viss vidareutbildning, kommer i längden inte att innebära en kostnadsök -

Kunyl. Muj:ts proposition nr 160.

23

ning med hänsyn till att eljest ämneslärartjänster i högre lönegrader fått
komma till användning. Den kostnadsökning, som övriga delar av departementsförslaget
medför, har beräknats till i runt tal 6 miljoner kronor för år.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t

1) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
anförts meddela bestämmelser angående folkskollärartjänster
i 23 lönegraden och om tjänstledighet för folkskollärare
för studier i vissa fall,

2) att vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan
den 30 juni 1948 (nr 437) i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i
ärendet fogade författningsförslaget samt

3) att utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli
erforderliga i anledning av vad under 1) och 2) förordats.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars-Arvid Frithiof.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse om ändring i avlöningsreglementet för folkskolan
den 30 juni 1948 (nr 437).

Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom. samt 23, 37 och 42 §§ avlöningsreglementet
för folkskolan den 30 juni 1948 ävensom rubriken till 23 § reglementet
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Anställning såsom extra ordinarie eller extra lärare.

1 mom. Där 3j---sådan anställning,

b) minst ett och ett halvt år förflutit efter det läraren avlagt vederbörlig
examen,

c) läraren efter — —- — hel termin.

För manlig lärare, som fullgjort värnpliktstjänstgöring (första tjänstgöring,
tjänstgöring i en följd) under loppet av den under b) stadgade
minimitiden, skall det under c) angivna lägsta antalet tjänstgöringsdagar
reduceras med det antal dagar, varunder hinder mot tjänstgöring som lärare
mött på grund av värnpliktstjänstgöringen, dock må antalet tjänstgöringsdagar
som lärare i intet fall understiga 112.

Uppfyllas ej--- — ej gälla.

Anställning såsom — —- — nämnda tidpunkt.

23 §.

Arvoden för särskild undervisning.

1 mom. Till ordinarie och extra ordinarie folkskollärare samt till extra
folkskollärare, som avlagt folkskollärarexamen, utgår dagarvode med 2 kronor
50 öre för tid under läsåret, då han inom ramen för honom enligt 4 §
åvilande undervisningsskyldighet huvudsakligen har sin tjänstgöring förlagd
till Iäraravdelning av A-form för lägst 7 klassen eller läraravdelning av
B 1-form, omfattande enbart 7 och 8 klasserna.

2 mom. Till ordinarie och extra ordinarie folkskollärare utgår arvode
med 300 kronor för läsår räknat för tid, då han inom ramen för honom
enligt 4 § åvilande undervisningsskyldighet huvudsakligen har sin tjänstgöring
förlagd till läraravdelning av B-form, vilken förutom lägre klass eller
klasser även omfattar 7 klassen.

3 mom. Till folkskollärare, som inom ramen för honom enligt 4 § åvilande
undervisningsskyldighet undervisar i engelska eller tyska sammanlagt

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

25

minst 2 veckotimmar och som har föreskriven behörighet för sådan undervisning,
utgår arvode med 450 kronor för läsår räknat.

4 mom. Till lärare vid skolor inom vissa av rikets nordligaste gränsorter
utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser språktillägg, till
ordinarie och extra ordinarie lärare med 600 kronor för år räknat och till
extra lärare, som avlagt föreskriven examen, med 2 kronor 20 öre för varje
dag, läraren innehar anställning.

5 mom. Arvode enligt 1—3 mom. skall avstås för tid, varunder läraren
vidkännes A-, B- eller C-avdrag å lönen, samt språktillägg enligt 4 mom.
för tid, varunder läraren vidkännes C-avdrag å lönen.

37 §.

Lärare är---för läraren tillämpligt,

23 § angående arvoden för särskild undervisning,

24 § angående ersättning —--angående sjukvård.

42 §.

Till ordinarie och extra ordinarie nomadlärare utgår lönetillägg med 360
kronor för år räknat.

Till extra nomadlärare, som avlagt föreskriven examen, utgår lönetillägg
med 1 krona 30 öre för varje dag, han innehar anställning.

Här avsett lönetillägg skall avstås för tid, varunder läraren vidkännes
C-avdrag å lönen.

Denna kungörelse länder i fråga om 23, 37 och 42 §§ till efterrättelse från
och med den 1 januari 1954 samt träder i övrigt i kraft den 1 juli 1954.

:1 Hihuiif/ till riksdagens protokoll 1!)5b. 1 sand. Nr 160.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1954
540281