Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
1
Nr 152.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag
för rusdrycker; given Stockholms slott den 19
februari 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen nr 151 angående riktlinjer för den framtida nykterhetspolitiken
m. m. har — i anslutning till förslaget att motbokssystemet avskaffas
från den 1 oktober 1955 — beträffande organisationen av detaljhandeln
med rusdrycker förordats att de nuvarande 41 systembolagen sammanslås
till ett riksbolag. I anslutning härtill föreslås i ifrågavarande proposition
nr 152 att ett investeringsanslag om 500 000 kronor anvisas till teckning
av aktier i det nya, för hela riket gemensamma detaljhandelsbolaget.
1 Biliang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 152.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 152.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari
195b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om anslag till aktieteckning
i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag för rusdrycker samt
anför därvid följande.
Inledning.
Den nuvarande systembolagsorganisationen utformades vid 1937 års riksdag.
Riksdagens beslut innebar att det skulle bildas ett systembolag i varje
län med möjlighet för Kungl. Maj :t att göra undantag från denna regel.
Antalet bolag blev 41. Redogörelse för bolagens organisation och arbetsuppgifter
har lämnats i propositionen nr 151 angående riktlinjer för den framtida
nykterhetspolitiken in. in. Av denna framgår bland annat att antalet
aktieägare i vart och ett av de 41 systembolagen är 20. Aktierna som lyder
på 500 kronor vardera äges av enskilda personer, vilka erhållit länsstyrelsens
tillstånd att äga aktie i systembolag. Aktieägare måste förbinda sig att
på anmodan av länsstyrelse överlåta sin aktie till staten.
Enligt nämnda proposition skall motbokssystemet avskaffas från den
1 oktober 1955. I propositionen föreslås vidare att den nuvarande systembolagsorganisationen
avvecklas och att i dess ställe bildas ett för hela landet
gemensamt bolag för detaljhandeln med rusdrycker. Förslaget grundar
sig på 1944 års nykterhetskommittés betänkande. Grundläggande bestämmelser
för det tilltänkta bolaget har, i viss anslutning till vad kommittén
förordat, upptagits i det med propositionen framlagda förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning.
Jag framhöll i propositionen, att anslag erfordras
för teckning av aktier i det nya detalj handelsbolaget. I anslutning
därtill torde vissa närmare riktlinjer böra uppdragas för detaljhandelsbolagets
organisation. Nykterhetskommittén har ej framlagt egna förslag i denna
del utan funnit, att ett förslag, som framlagts av sakkunniga, tillkallade av
den s. k. besparingsberedningen, i tillämpliga delar torde kunna tjäna som
förebild. Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende och vill till en början
lämna en redogörelse för nämnda sakkunnigas förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 152.
3
Besparingsberedningen.
År 1941 tillkallade besparingsberedningen särskilda sakkunniga för utredning
om besparings- och rationaliseringsåtgärder inom rusdrycksförsäljningens
område. De sakkunniga framlade samma år förslag om bl. a. att de
41 systembolagen skulle ersättas med ett riksbolag för utminuteringen. Detta
bolag, som de sakkunniga föreslog skola erhålla namnet Svenska Systemaktiebolaget,
skulle ensamt handha detaljhandeln med rusdrycker ävensom
idka annan i samband därmed stående rörelse. Dessutom skulle bolaget bli
bärare av samtliga utskänkningstillstånd med undantag för trafikrattigheterna.
Tillstånd till drivande av detaljhandel med rusdrycker borde meddelas
bolaget för viss tid, lämpligen sex år.
Bolagets aktiekapital borde fastställas till 500 000 kronor med varje aktie
ställd till viss man och lydande å 1 000 kronor. En mindre del av aktiekapitalet,
förslagsvis 100 000 kronor, borde utgöras av stamaktier, som
tecknats av personer, vilka var representativa för olika intressegrupper och
åskådningar inom landet och som av Kungl. Maj :t godkänts såsom aktieägare.
Den större delen av aktiekapitalet, 400 000 kronor, skulle utgöras a\
preferensaktier, och dessa aktier kunde lämpligen övertagas av någon bland
statens fonder. Mellan stamaktieägarna, å ena, samt staten, å andra sidan,
skulle avtal träffas av i tillämpliga delar samma innehåll som det den
22 januari 1937 ingångna avtalet mellan stamaktieägarna i spritcentralen
och staten. Beträffande utdelningen å aktier skulle i huvudsak följas samma
grunder som gällde för aktieägarna i spritcentralen, i vilket bolag preferensaktieägare
garanterades fem procent ränta och stamaktieägarna erhöll
en halv procent högre utdelning. Sedan erforderliga belopp avsatts till
utdelningen till aktieägarna och, i förekommande fall, till bolagets fonder,
skulle återstoden av vinsten inlevereras till statsverket. För den händelse
bolaget upplöstes skulle likaledes vad som då återstod av bolagets tillgångar
tillfalla statsverket.
I fråga om rätten att förvärva aktier i bolaget föreslogs, att stamaktier
skulle kunna ägas endast av svenska staten eller av svensk undersate, som
därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd.
I bolagets styrelse skulle staten äga avgörande inflytande. Liksom i fråga
om spritcentralen borde antalet styrelseledamöter bestämmas till åtta med
fyra suppleanter för dem.
Då bolaget skulle vara bärare av utskänkningstillstånden och sålunda besluta
angående överlåtande av dessa tillstånd å olika rcstauratörer borde,
framhöll de sakkunniga, bolaget hållas fritt från varje intressegemenskap
med hotell- och restaurangföretag.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Beträffande tillsättandet av ledamöter och suppleanter i styrelsen skulle
beaktas, att det avgörande inflytandet på bolagets ledning borde utövas av
ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t. I enlighet härmed förordade de sakkunniga
att Kungl. Maj:t skulle utse fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom
ordförande och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter
och suppleanter skulle utses å ordinarie bolagsstämma. Mandattiden
skulle vara två år.
För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skulle
i enlighet med aktiebolagslagens föreskrifter finnas en revision. Revisionen
skulle enligt sakkunnigförslaget bestå av fem ledamöter med lika
många suppleanter. Sådant uppdrag borde ej få lämnas den, som ägde eller
hade delaktighet i företag, som självt eller genom dotterföretag idkade hotell-
eller restaurangrörelse. Detsamma borde gälla för den, som visserligen
icke ägde eller hade delaktighet i företag av nämnda slag, men var ledamot
eller suppleant i styrelsen för sådant företag eller tjänsteman i företaget.
„ De fem revisorerna skulle enligt de sakkunniga utses i följande ordning.
a ordinarie bolagsstämma skulle utses en revisor och en suppleant för tiden
till och med nästa ordinarie bolagsstämma. Kungl. Maj:t ägde utse
en revisor och en suppleant för tiden från en ordinarie bolagsstämma till
och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter. Den av Kungl. Maj :t
forordnade revisorn skulle vara jourhavande revisor. Återstående antalet
revisorer och suppleanter skulle utses av fullmäktige i riksgäldskontoret
tor tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till
och med nästa ordinarie bolagsstämma. Revisionen skulle inom sig utse ordförande
och vice ordförande.
Bolagets räkenskaper skulle för den 31 december varje år sammanföras
i fullständigt bokslut. Detta bokslut skulle vara verkställt senast den 1 april
påföljande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av
styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och
balansi äkning för senaste räkenskapsåret skulle för granskning överlämnas
till de utsedda revisorerna. Senast den 1 maj borde revisorerna avgiva
skriftligt utlåtande över granskningen samt tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet.
Hela riket borde enligt de sakkunniga indelas i olika utminuteringsområden.
Dessa områden kunde till en början, innan det nya systembolagets
verksamhet stabiliserats, i stort sett sammanfalla med de nuvarande detaljhandelsområdena.
Emellertid vore det av vikt, att utminuteringsområdena
så småningom nedbringades till omkring 30 eller det antal områden
som på sin tid föreslogs av rusdryckslagstiftningsrevisionen, då härigenom
skulle undanröjas en av de nu bestående bristfälligheterna i systembolagsorganisationen.
Inom varje område borde anställas en distriktschef.
Föi att vinna en lokal förankring vid systembolagets handhavande av
utminuteringsrörelsen föreslog de sakkunniga, att åtminstone inom större
utminuteringsområden skulle inrättas en rådgivande nämnd, Kungl. Maj :t
borde bestämma var sådan nämnd skulle finnas och nämndens befogenheter.
De sakkunniga övervägde också att genom utbyggnad av samarbetet
Kungl. Maj.ts proposition nr 152.
5
med länsnykterhetsnämnderna eller de kommunala nykterhetsnämnderna
ernå den lokala anknytning, som vore önskvärd. Förslag härom framlades
emellertid ej.
Kontrollstyrelsen borde äga möjlighet att pröva beslut, som anginge frågor
av mera allmän räckvidd eller som vore av särskild betydelse i enskilda
fall.
Rätt att anföra besvär hos kontrollstyrelsen borde föreskrivas i fråga
om motboksärenden samt ärenden rörande vinstkvantiteterna.
De bestämmelser och föreskrifter, som var erforderliga för reglerande
av det föreslagna systembolagets verksamhet, borde enligt de sakkunniga
upptagas i rusdrycksförsäljningsförordningen samt i bolagsordningen för
systembolaget och i ett mellan staten och systembolaget upprättat avtal angående
rätten att idka detaljhandel med rusdrycker. Vidare borde Kungl.
Maj :t äga att i olika hänseenden utfärda föreskrifter, som anginge systembolaget.
De sakkunniga framlade förslag till ändrade bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen.
I dessa bestämmelser fastslogs att monopolrätten
till detaljhandel med rusdrycker skulle tillkomma ett särskilt bildat aktiebolag.
Vidare upptog de föreslagna bestämmelserna huvudgrunderna för utminuteringen
och dess anordnande samt en föreskrift om möjlighet att inrätta
rådgivande nämnder.
Övriga bestämmelser och föreskrifter rörande det nya systembolaget borde
— i den mån det icke skulle ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda sådana
— inflyta i bolagsordningen samt i avtalet mellan staten å ena och
bolaget å andra sidan.
I bolagsordningen skulle i huvudsak regleras frågor rörande bolagets
verksamhet, aktiekapital, styrelseledamöter, revision och bolagsstämma. Genom
avtalet mellan staten och systembolaget skulle staten upplåta rätten
till detaljhandel med rusdrycker till systembolaget för en tid av 6 år. I avtalet
skulle vidare intagas föreskrifter rörande detaljhandelsbolagets åligganden
mot allmänheten och staten.
Vid remissbehandlingen tillstyrkte ett flertal myndigheter och sammanslutningar
i princip de sakkunnigas förslag om inrättande av ett systembolag
för hela riket. Avstyrkande yttranden avgavs av systembolagens förtroendenämnds
verkställande utskott (majoriteten), socialstyrelsen (tillstyrkande
dock under förutsättning av viss utbyggnad av det lokala medinflytandet)
samt av tre länsstyrelser. Några remissinstanser fann reglerna
om den lokala anknytningen (de rådgivande nämnderna) otillfredsställande.
I övrigt framkom icke några erinringar mot förslaget i fråga om organisationen
av det nya bolaget.
De sakkunnigas förslag föranledde icke någon statsmakternas åtgärd,
utan frågan sköts på framtiden i avbidan på resultatet av den utredning
som anförtroddes nykterhetskommittén.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Nykterhetskommittén.
Kommittén har i frågan om den framtida organisationen av detaljhandeln
med rusdrycker utarbetat två alternativ, det ena med ett riksbolag
(alternativ I), det andra med 24 länsbolag (alternativ II). En närmare
redogörelse för dessa alternativ har lämnats i propositionen nr 151. Kommitténs
majoritet förordar alternativ I. Detta innebär att de nuvarande
systembolagen avvecklas och ersättes med ett riksbolag med erforderlig
distriktsorganisation. Åtskilliga av de arbetsuppgifter, som nu tillkommer
kontrollstyrelsen och systembolagen, överflyttas på socialstyrelsen och länsnykterhetsnämnderna.
Bl. a. föreslår kommittén att den första beredningen
av ansökningar om utskänkningstillstånd för rusdrycker skall skötas av
länsnykterhetsnämnderna. Det föreslagna riksbolaget blir i stort sett ett
renodlat distributionsorgan.
Inom bolaget skall finnas en styrelse bestående av förslagsvis sex ledamöter
med tre suppleanter samt en verkställande direktör. I motsats till
vad besparingsberedningen föreslagit bör dock, framhåller kommittén,
Kungl. Maj :t utse majoriteten av styrelseledamöterna. Till den centrala ledningen
knyts förvaltningspersonal för kameralt arbete samt för revisionsoch
inspektionsverksamhet. Vissa grundläggande bestämmelser rörande bolaget
har kommittén intagit i sitt förslag till rusdrycksförsäljningsförordning.
De närmare föreskrifterna rörande bolagets organisation och verksamhet
skall enligt kommittén intagas i bolagsordningen och i avtal mellan staten
och bolaget samt mellan staten och aktieägarna. Såsom tidigare nämnts
har kommittén icke utarbetat egna förslag i denna del utan hänvisat till
besparingsberedningens förslag.
Frågan om distriktens antal och omfattning bör enligt kommittén göras
till föremål för närmare undersökning och det torde närmast böra ankomma
på riksbolaget självt att taga ställning till lokalorganisationens omfattning.
Kommittén har utgått från att riket borde indelas i ett tiotal distrikt. Varje
distrikt skall ledas av en distriktschef.
Flertalet av de remissinstanser, som yttrat sig över nykterhetskommitténs
förslag, har tillstyrkt att de nuvarande systembolagen avvecklas och ersättes
med ett riksbolag. Åtskilliga av de tillstyrkande remissorganen föreslår
dock modifikationer av olika slag. I allmänhet har man i yttrandena icke
gått in på frågan angående riksbolagets organisation.
Departementschefen.
I propositionen nr 151 föreslås såsom förut nämnts att motbokssystemet
avskaffas från den 1 oktober 1955. Propositionen innehåller en närmare
redogörelse för mitt ställningstagande till nykterhetskommitténs förslag om
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
organisationen av detaljhandeln med rusdrycker. I likhet med kommittén
och flertalet remissinstanser har jag funnit, att systembolagen bör avvecklas
och att detaljhandeln bör handhavas av ett för hela landet gemensamt
bolag, organiserat med centralförvaltning och distriktskontor med undeilydande
butiker. Riket indelas i försäljningsdistrikt, vart och ett under
ledning av en distriktschef. I stort sett bör varje län bilda ett sådant distrikt.
Såsom vidare framgår av nämnda proposition ansluter jag mig icke till
kommitténs förslag att länsnykterhetsnämnderna skall handha utredningsoch
kontrolluppgifter beträffande utskänkningen. I stället har jag föreslagit
en anordning på förevarande område som närmare anknyter till vad nu gäller
men samtidigt tillgodoser intresset av effektiviserad kontroll. Förslaget
innebär i huvudsak att utrednings- och kontrollarbetet koncentreras hos det
blivande riksbolagets distriktschefer, vilka i nu angivna hänseende skall ha
ställning av offentliga tjänstemän, restauranginspektörer. De skall i sådan
egenskap vara underkastade ämbetsansvar och vara underställda länsstyrelsen,
vilken alltjämt bör vara tillståndsgivande myndighet. Vid sin sida
skall inspektören ha en rådgivande nämnd, bestående av i allmänhet en av
länsstyrelsen utsedd ledamot, tillika ordförande, en av landstinget vald ledamot
och en ledamot som utses av länsnykterhetsnämnden. Den rådgivande
nämnden har således konstruerats som ett rent länskommunalt organ
och kan i väl så stor utsträckning som de nuvarande systembolagsstyrelserna
företräda lokala intressen. Biträdande inspektörer skall vid behov anställas
av bolaget. Dessa befattningar torde ofta med fördel kunna beklädas
av tjänstemän i bolaget.
Såsom tidigare nämnts har i det vid propositionen nr 151 fogade förslaget
till rusdrycksförsäljningsförordning intagits vissa grundläggande bestämmelser
för det tilltänkta detaljhandelsbolaget. Dessa ansluter sig nära till besparingsberedningens
förslag.
I propositionens författningsförslag föreskrives bland annat att bolaget
skall godkännas som detaljhandelsbolag av Kungl. Maj :t för viss tid, högst 6
år, och att i bolagsordningen skall intagas bestämmelse, varigenom staten beredes
övervägande inflytande på bolagets ledning. Aktieägare i bolaget kan
endast vara svenska staten eller svensk medborgare, som därtill erhållit tillstånd.
Den som får sådant tillstånd måste emellertid lämna förbindelse
till Kungl. Maj: t att på anmodan och på vissa villkor överlämna aktien till
behörig person. I författningsförslaget har vidare intagits förbud att bereda
aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning å aktie eller att låta ersättning
till styrelseledamot eller avlöning till anställd person utgå i förhållande
till omsättningens eller vinstens storlek. Vissa riktlinjer har givits för tillsättningen
av de rådgivande nämnderna. Härjämte finns i författningsförslaget
bestämmelser rörande dispositionen av bolagets vinst samt vissa kvalifikationskrav
för ledamöter i bolagets styrelse. Slutligen stadgas att närmare
bestämmelser om villkoren för godkännande och om särskild kontroll från
statens sida m. m. skall intagas i avtal som upprättas i samband med bolagets
godkännande.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
Även i övrigt torde besparingsberedningens förslag angående bolagets organisation
i stort sett kunna följas, dock med vissa modifikationer. Jag vill
sålunda förorda att aktiekapitalet upptages till 500 000 kronor. Det synes
emellertid icke finnas anledning att uppdela detta på stam- och preferensaktier.
Aktierna bör lyda på 1 000 kronor vardera och i princip innehavas av
svenska staten. Möjlighet bör dock icke saknas att låta några enstaka aktier
ägas av enskilda personer, som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd härtill.
Antalet styrelseledamöter synes böra sättas till åtta, med fyra suppleanter.
I princip bör Kungl. Maj :t utse ledamöterna och suppleanterna. Emellertid
måste enligt aktiebolagslagen åtminstone en ledamot väljas av bolagsstämman.
Det torde vara lämpligt att sex ledamöter utses av Kungl. Maj :t, därav
en som ordförande och en som vice ordförande. Kungl. Maj :t bör vidare utse
två suppleanter. Övriga ledamöter och suppleanter väljes av bolagsstämman.
Uppdragstiden bör vara två år för varje ledamot och suppleant.
Verkställande direktör för bolaget utses av styrelsen. Denna bör vara beslutför
när minst fem ledamöter, därav tre bland de av Kungl. Maj :t utsedda,
är närvarande.
I fråga om revisionen ansluter jag mig till besparingsberedningens förslag.
Antalet revisorer bör sålunda vara fem. Av dessa bör en jämte suppleant
utses å ordinarie bolagsstämma för tiden t. o. in. nästa ordinarie bolagsstämma
och en jämte suppleant av Kungl. Maj :t, likaledes för tiden från en ordinarie
bolagsstämma men t. o. m. den ordinarie bolagsstämman två år därefter.
Av Kungl. Maj :t förordnad revisor bör vara jourhavande revisor. Till
sådan revisor eller till suppleant för honom bör endast få förordnas auktoriserad
revisor, övriga tre revisorer jämte suppleanter för dem bör utses av
fullmäktige i riksgäldskontoret för samma tid som den av bolagsstämman
utsedde revisorn.
De nu angivna riktlinjerna för bolagets organisation jämte vissa detaljbestämmelser
i anslutning till besparingsberedningens förslag men med beaktande
av den därefter tillkomna nya aktiebolagslagens regler bör intagas i
bolagsordningen för det nya detaljhandelsbolaget. Detta bör förslagsvis få
namnet Detaljhandelsbolaget för rusdrycker, Aktiebolag.
I enlighet med de förut återgivna föreskrifterna i förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning
skall staten godkänna detta bolag såsom detaljhandelsbolag
för rusdrycker för en tid av sex år från och med den 1 oktober
1955. I avtalet bör intagas föreskrifter rörande bolagets skyldigheter mot
staten och allmänheten. Det bör bl. a. åligga bolaget att ordna försäljningen
på sådant sätt att därav uppkommer så ringa skada som möjligt samt
att driva densamma så att behörig hänsyn tages till allmänheten. I propositionen
nr 151 har jag förordat, att priserna å utminuterade rusdrycker
skall bestämmas av bolaget. Dessa bör sättas så att allmänheten skyddas mot
obehörig fördyring av varorna på samma gång som bolaget erhåller täckning
för sina omkostnader samt skälig inkomst av rörelsen. Såsom närmare
framgår av propositionen nr 151 bör de besparingar som kan uppnås till
följd av motbokssystemets slopande och omorganisationen av detaljhandeln
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
med rusdrycker komma statsverket tillgodo för att bl. a. täcka kostnaderna
för positiva nykterhetsfrämjande åtgärder. Dessa besparingar avser i huvudsak
utgifter för de sociala funktioner som inom motbokssystemets ram
åvila systembolagen. Besparingarna bör således ej leda till prisnedsättningar.
Jag vill även erinra om att de i annat sammanhang föreslagna nya
skattesatserna på rusdrycker avvägts med tanke på det pris dryckerna kommer
att betinga med systembolagens nuvarande kostnader.
Bolaget bör förbindas att tillsätta distriktschefer till så stort antal, att
dessa befattningshavares uppgifter enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen
såsom restauranginspektörer kan fyllas på ett tillfredsställande
sätt. Motsvarande bör gälla beträffande de biträdande inspektörerna. I avtalet
bör härjämte intagas förbud för bolaget att utminutera rusdrycker till
den som ej fyllt tjuguett år samt till person beträffande vilken förordnats
att rusdrycker ej må utminuteras till honom. Bolaget bör vidare förbindas
att tillhandagå kontrollstyrelsen med uppgifter och yttranden, som är erforderliga
för fullgörandet av styrelsen åliggande tillsyn över rusdryckshanteringen
samt att inbetala uppburna rusdrycksskatter till statsverket. Det
bör även åligga bolaget att göra framställning hos vederbörande myndigheter
om utseende av ledamöter och suppleanter i de rådgivande nämnderna.
Bolaget skall vidare enligt förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning
utgiva ersättning till nämndernas ledamöter och suppleanter med belopp,
som bestämmes av kontrollstyrelsen.
Beträffande förfarandet vid avvecklingen av de nuvarande systembolagen
har några huvudpunkter angivits i propositionen nr 151. Såsom framgår
därav är det avsett att det nya detaljhandelsbolaget skall övertaga systembolagens
försäljningsverksamhet fr. o. m. den 1 oktober 1955. Jag har förordat
att omorganisationen i allt väsentligt slutföres före nämnda tidpunkt.
Här skall jag upptaga några närmare detaljer rörande omorganisationen.
Bl. a. med tanke på att de blivande restauranginspektörerna skall träda i
verksamhet före utgången av år 1954 bör det nya detaljhandelsbolaget bildas
redan i början av instundande budgetår. Statens ekonomiska medverkan vid
bolagsbildningen omfattar teckning av aktierna i bolaget. Med anledning
härav torde å riksstaten för budgetåret 1954/55 under kapitalbudgeten, fonden
för statens aktier, äskas ett investeringsanslag av 500 000 kronor till
teckning av aktier i det nya detaljhandelsbolaget. Sedan det nya bolaget bildats
bör det under medverkan av kontrollstyrelscn och länsstyrelserna gå
i författning om att inköpa samtliga aktier i de nuvarande systembolagen,
vilka aktiers belopp utgör sammanlagt 410 000 kronor. Härigenom blir det
nya bolaget moderbolag till systembolagen. Dessa bör dock endast temporärt
bibehållas såsom dotterbolag. Bolagens tillgångar och skulder bör överflyttas
på det nya detaljhandelsboiaget och systembolagen upplösas genom fusion.
Denna bör i görligaste mån vara genomförd någon tid efter den 1 oktober
1955, då det nya bolaget övertar rusdrycksförsäljningen. Redan intresset av
att undvika särskild bokföring för systembolagen för år 1956 gör det emeller
2
Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 152.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 152.
tid angeläget, att fusionen är slutförd före årsskiftet 1955—56. Fusionen bör
ske under medverkan av kontrollstyrelsen. Intill dess detaljhandelsbolaget
träder i verksamhet torde erforderligt behov av rörelsemedel få täckas genom
lån från systembolagen.
Såsom förut nämnts skall de blivande distriktscheferna-restauranginspektörerna
börja sin verksamhet redan före utgången av år 1954. Det nya detalj -handelsbolaget bör därför snarast möjligt utse eller förordna dessa befattningshavare.
Enligt förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning skall detta
ske före utgången av november 1954. Inom län där ordinarie innehavare av
tjänsten inte hinner utses eller inte kan tillträda befattningen bör bolaget
utvälja lämplig person, exempelvis en systembolagsdirektör, att såsom tillförordnad
distriktschef-restauranginspektör fullgöra de på sådan befattningshavare
ankommande arbetsuppgifterna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Aktieteckning i ett för riket gemensamt detaljhandelsbolag
för rusdrycker å kapitalbudgeten, fonden för statens
aktier, för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edsirand.
547086. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag