Kmigl. Maj:ts proposition nr 145.
1
Nr 145.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
ytterligare extra ordinarie tjänster vid de statliga
krisorganen, m. .m-i given Stockholms slott den 5
mars 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att vid de statliga krisorganen skall inrättas ytterligare
vissa extra ordinarie tjänster, nämligen 2 förste byråsekreteraitjänster
i Ce 27 och 8 byråsekr eter ar tjänster i Ce 25. Tjänsterna skall disponeras
för personal vid statens handels- och industrikommission samt statens priskontrollnämnd.
Samtidigt föreslås, att av de nuvarande befattningarna som
extra ordinarie byråchef och extra ordinarie byrådirektör vid krisorganen
två tjänster indrages.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 145.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.
chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler chefen för
handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om inrättande av ytterligare
extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen, in. in. samt anför därvid
följande.
Gällande anställnings* och avlöningsförhållanden vid krisorganen.
Anställnings- och avlöningsförhållanden för personalen inom den statliga
krisadministrationen har reglerats på olika sätt. Inom några krisorgan tilllämpas
statens allmänna avlönings- och pensionsreglementen. Flertalet krisorgan
äger emellertid betydligt större frihet att inom ramen för anvisade
medel bestämma löner och antal befattningshavare än övriga förvaltningsmyndigheter
inom den allmänna civilförvaltningen. Detta sammanhänger
med de särskilda arbetsförhållandena inom krisorganen. Krisuppgifternas
mera tidsbegränsade natur har också föranlett, att administrationen icke
ansetts böra uppbyggas så fast som inom civilförvaltningen i övrigt.
Med hänsyn till nämnda omständigheter har anställnings- och avlöningsförhållandena
för personalen vid vissa krisorgan reglerats på annat sätt
än för personal i reguljär statstjänst. Sålunda finns det vid dessa organ —
med det undantag som angives i det följande — icke någon motsvarighet
till anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie och extra. För vissa
högre befattningshavare har Kungl. Maj:* bestämt lönen från fall till fall;
i övrigt bestämmes lönen av vederbörande krisorgan enligt en av Kungl.
Maj :t fastställd löneplan, som upptager ett antal lönegrupper samt anger
lägsta och högsta löneklass i varje lönegrupp. Löneplanen har fogats som
bilaga till kungörelsen den 6 juni 1952 (nr 466) med vissa avlöningsbestämmelser
för befattningshavare vid statens krisorgan. Kungörelsen skall
tillämpas vid följande myndigheter, nämligen flyktkapitalbyrån, likvidationsnämnden,
statens hyresråd, statens organisationsnämnd, valutakonto
-
Knngl. Maj:ts proposition nr 145.
3
ret, statens handels- och industrikommission samt statens priskontrollnämnd.
I fråga om statens organisationsnämnd — vid vilken inrättats ordinarie
och extra ordinarie befattningar — tillämpas kungörelsen på den arvodesanställda
personalen. Enligt kungörelsen skall åtskilliga bestämmelser
i statens allmänna avlöningsreglemente — bl. a. beträffande sjukvård — i
tillämpliga delar gälla för krisorganens befattningshavare, vilka därvid
jämställes med extra tjänstemän, underkastade reglementet. I fråga om
semestertidens längd har meddelats särskilda bestämmelser i kungörelsen.
1948 års riksdag förelädes (prop. 129) ett förslag om pensionsreglering
för vissa befattningshavare vid statens krisorgan. Härvid anförde dåvarande
chefen för finansdepartementet bl. a., att förekomsten av en pensionsrätt
för personalen i viss mån skulle kunna undanröja de olägenheter, som
var förbundna med att befattningshavarna i många fall sökte sig hort från
krisorganen för att på annat håll kunna erhålla pensionsberättigande anställning.
Frågan om pensionsrätt för krisorganens personal innefattade
emellertid åtskilliga svårlösta problem. Närmast till hands kunde måhända
synas ligga att bereda befattningshavarna extra ordinarie anställning och
därmed förenad pensionsrätt. En dylik lösning syntes emellertid med hänsyn
till krisorganens tillfälliga karaktär och därmed sammanhängande förhållanden
icke böra ifrågakomma annat än i undantagsfall. Departementschefen
framhöll även, att den friare anpassning till löneläget på allmänna
arbetsmarknaden, som förekommit inom krisorganen, där var att föredraga
framför den mera stela lönesättningen enligt avlöningsreglementena.
Enligt Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända förslag innebar denna pensionsreglering,
att pensionsrätten är personlig och ges först efter skälighetsprövning,
att den är subsidiär, d. v. s. kommer i fråga bara då befattningshavaren
inte har annan pensionsrätt, att krav på 36 månaders karenstid gäller
för inträde av pensionsrätt samt att fyra olika pensionsunderlag förekommer,
motsvarande underlagen för reguljära tjänster i lönegraderna 8,
13, 19 och 23. Enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 205, s. 49) infördes
en ny pensionsgrupp med pensionsunderlag motsvarande vad som gäller
för lönegraden 27 i den reguljära förvaltningen.
Bestämmelserna om pensionering har intagits i kungörelsen den 30 juni
1948 (nr 537) med föreskrifter angående pensionering av vissa befattningshavare
vid statens krisorgan (ändrad och omtryckt 1952:467).
Pcnsioneringssystemet har i viss män kompletterats genom att 1948 års
riksdag medgivit, att ett mindre antal extra ordinarie tjänster fick inrättas
vid de statliga krisorganen. Vid anmälan av denna fråga anförde dåvarande
chefen för finansdepartementet (prop. 148) bl. a., att del samtidigt framlagda
förslaget om pensionsrätt — för vilket nyss redogjorts — avsåg att
bereda befattningshavarna ett skäligt pensionsskydd men icke att bereda
dem garanti för fortsatt anställning. En viss garanti av sistnämnda slag syntes
emellertid svårligen kunna undvikas, om staten i fortsättningen skulle
kunna knyta till sig och behålla högt kvalificerade tjänstemän på en de!
nyckelposter inom krisorganisationen. På grund härav borde vid de statliga
4
Kungl. Maj:ts proposition nr Hd.
krisorganen inrättas ett mindre antal fasta tjänster, avsedda för tjänstemän
i nyckelställning. De föreslagna tjänsterna borde vara extra ordinarie och
icke bindas vid särskilda krisorgan. Anordningen innebar — underströk
departementschefen — att man måste vara beredd på att låta den reguljära
statsförvaltningen vid krisorganens avveckling överta sådana befattningshavare,
som erhöll de föreslagna extra ordinarie tjänsterna. Detta övertagande
kunde självfallet möta vissa svårigheter. Med hänsyn härtill måste stor
varsamhet iakttagas vid fastställandet av antalet extra ordinarie tjänster.
Sådan tjänst borde sålunda beredas endast när särskilt starka skäl talade
därför. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid statens krisorgan inrättas
högst 7 extra ordinarie byråchefsbefattningar i Ce 33 och 7 extra ordinarie
bvrådirektörsbefattningar i Ce 31.
Statsutskottet framhöll i utlåtande (1948: 226) över sistnämnda proposition,
att utskottet var tveksamt om nödvändigheten av att inrätta extra
ordinarie tjänster för att tillgodose önskemålet att trygga tillgången på kvalificerad
personal inom krisförvaltningen. Utskottet ville dock icke motsätta
sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag men förutsatte, att denna utväg tillgreps
endast i trängande fall och att under alla omständigheter antalet extra ordinarie
tjänster av här ifrågavarande slag hölls så vitt möjligt under det av
departementschefen angivna maximiantalet. Likaså ville utskottet understryka,
att avvecklingen av krisförvaltningen på intet sätt fick fördröjas genom
de av Kungl. Maj :t föreslagna åtgärderna.
En minoritet inom utskottet — sex ledamöter — ansåg att utskottet bort
avstyrka bifall till förslaget i propositionen.
Riksdagen biföll Kungl. Maj :ts förslag (r. skr. 433).
I 1949 års statsverksproposition, 12 huvudtiteln (s. 4 och 5), anmäldes,
att med stöd av riksdagens medgivande dittills inrättats 4 byråchefstjänster
och 7 byrådirektörstjänster. För att vinna en smidigare anpassning till
föreliggande behov och samtidigt tillvarataga förefintliga besparingsmöjligheter
borde de återstående befattningarna (14 — 4 — 7 == 3) kunna inrättas
antingen som extra ordinarie byråchefstjänster eller som extra ordinarie
byrådirektörstjänster. Riksdagen, som erinrade om de synpunkter, vilka framförts
föregående år, gjorde icke invändning häremot.
I samband med förut berörda av 1952 års riksdag medgivna utvidgning
av pensionsbestämmelserna för befattningshavare vid statens krisorgan
framhöll chefen för civildepartementet (prop. 1952:205), alt han för det dåvarande
ej kunde tillstyrka en ökning av antalet extra ordinarie befattningar
vid statens krisorgan. Han ansåg, att genom utökning av antalet pensionsgrupper
i krispensioneringssystemet syftet med gjorda framställningar om
extra ordinarie befattningar åtminstone delvis borde bli tillgodosett.
Bemyndigandet att inrätta extra ordinarie tjänster har vissa tider utnyttjats
helt i den formen, att 5 tjänster innehafts av extra ordinarie byråchefer
och 9 av extra ordinarie byrådirektörer. F. n. är vid de statliga krisorganen
förordnade 5 extra ordinarie byråchefer och 7 extra ordinarie byrådirektörer.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Under senare år har verksamheten vid krisorganen begränsats i betydande
utsträckning. Statens bränslekommission upphörde 1953 och personalen
inom handels- och industrikommissionen samt priskontrollnämnden har
starkt reducerats. Totalantalet anställda vid sistnämnda båda organ uppgår
f. n. till sammanlagt ca 310, frånsett under uppsägning varande personal
o. d. Av dessa innehar f. n.. 28 antingen extra ordinarie befattningar i
krisorganen eller ordinarie eller extra ordinarie befattningar i andra verk.
Antalet befattningshavare med tjänsteställning mellan byråsekreterare och
byråchef framgår av följande tablå. I denna har särskilt angivits, hur många
befattningshavare, som innehar extra ordinarie anställning i krisorganen
eller ordinarie eller extra ordinarie tjänst hos annan statlig myndighet.
Byråsekr. eller motsv., |
därav |
Förste by-råsekr. el-ler motsv., |
därav |
Byrådir. eller motsv., |
dar,f Byråchef eller|l motsv., |
därav i |
|
Handels- och indu- |
il |
||||||
stri kommissionen |
24 |
4 |
15 |
8 |
4 |
»2 5 |
24 | |
Priskontrollnämnden |
7 |
0 |
9 |
1 |
0 |
0 5 |
a4 |
Summa |
31 |
4 |
24 |
9 |
4 |
2 | 10 |
8 |
Departementschefen.
Verksamheten vid de statliga krisorganen har efter hand betydligt reducerats.
Statens bränslekommission avvecklades vid utgången av föregående
budgetår. I fråga om statens handels- och industrikommission samt statens
priskontrollnämnd har ett flertal byråer indragits och antalet anställda väsentligt
nedbringats.
Vissa av de arbetsuppgifter, som handläggs av krisorganen, är emellertid
av den natur, att de även i framtiden måste ombesörjas av någon statlig
myndighet. Här må erinras om att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
samt handels- och industrikommissionen övertog vissa bestående
göromål från bränslekommissionen vid dennas avveckling. Inom handelsoch
industrikommissionen förekommer i betydande utsträckning ärenden,
vilka icke torde kunna avvecklas. Av dessa ärenden må särskilt nämnas
förberedelserna för förhandlingar om handelsavtal med olika länder samt
åtskilliga arbetsuppgifter i anslutning till Sveriges deltagande i internationella
organ för ekonomiskt samarbete. Vad beträffar priskontrollnämndens
verksamhet — vilken numera i ökad omfattning är inriktad på prisövervakning
— torde denna i enlighet med vad som anförts i årets statsverksproposition
icke f. n. böra avvecklas.
1 Därav en i krisorganen
2 > två i »
B Samtliga i >
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har genom beslut av
riksdagen åren 1948 och 1949 vid de statliga krisorganen inrättats sammanlagt
14 extra ordinarie tjänster. Härigenom tillgodosågs då de mest angelägna
behoven av extra ordinarie befattningar i byråchefs- och byrådirektörsgraderna.
Svårigheter har emellertid på senare tid framträtt att med nuvarande
anställningsformer behålla kvalificerade arbetskrafter främst vid
handels- och industrikommissionen samt vid priskontrollnämnden. Visserligen
har avlöningen till krisorganens kvalificerade tjänstemän ursprungligen
i regel varit högre än i motsvarande befattningar vid statsförvaltningen
i övrigt, varigenom vissa garantier skapats för tjänsternas rekrytering
med kvalificerade personer. Med hänsyn bl. a. till de efter tjänsteförteckningsrevisionen
höjda lönegradsplaceringarna torde emellertid denna skillnad
ha minskat i betydelse. Utvecklingen under senare år har i själva verket
medfört, att åtskilliga av de mest kvalificerade tjänstemännen antingen
sökt och erhållit anställningar på andra håll eller överväger att lämna sina
befattningar i krisorganen. Denna tendens kan icke uppvägas av det förhållandet,
att viss pensionsreglering införts för personalen vid krisorganen.
Själva anställningsformen uppväcker naturligen hos personalen en önskan
att erhålla annan befattning med större trygghet, något som blivit särskilt
märkbart i samband med de sedan några år pågående personalinskränkningarna.
Den fortskridande beskärningen av krisorganen har gjort det ännu
svårare än förut att kvarhålla de — visserligen färre — kvalificerade krafter,
som dock alltjämt oundgängligen erfordras.
För att verksamheten vid handels- och industrikommissionen samt priskontrollnämnden
även i fortsättningen skall kunna utövas på ett effektivt
sätt är det enligt min mening i nuvarande läge angeläget att ytterligare ett
begränsat antal befattningshavare erhåller eu anställningsform, som ger
samma trygghet i anställningen, som normalt gäller i statsförvaltningen. Av
den förut återgivna sammanställningen framgår, att det finns åtskilliga
befattningshavare med ersättning motsvarande förste byråsekreterare och
byråsekreterare inom handels- och industrikommissionen samt priskontrollnämnden.
I fråga om dessa befattningshavare har framträtt ett starkt behov
av fastare anställningsform för de kvalificerade befattningshavare, som
tjänstgör i nyckelställningar och vilkas arbetsuppgifter är av särskild bclydelse.
Å andra sidan är av de 14 redan befintliga byråchefs- och byrådirektörsbefattningarna
2 tjänster f. n. vakanta. Jag föreslår nu att 2 byråchefsbefattningar
dras in men att i stället vissa extra ordinarie befattningar
inrättas i lönegraderna 27 och 25. Med hänsyn till personalläget och arbetsuppgifternas
art bör enligt min mening inrättas 2 tjänster som förste
byråsekreterare (motsvarande) i lönegrad Ce 27 och 8 tjänster som byråsekreterare
(motsvarande) i Ce 25.
Någon bestämd fördelning av tjänsterna på de olika krismyndigheterna
bör icke ske; i överensstämmelse med vad som gäller för de hittills inrättade
betattningarna bör sålunda icke heller de nu föreslagna tjänsterna genom
att upptagas på personalförteckning knytas till vissa krisorgan. Jag förut
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 145.
sätter dock, att tjänsterna disponeras för befattningshavare vid handelsoch
industrikommissionen samt priskontrollnämnden. Särskilt anslag för
tjänsterna erfordras ej; innehavarna av dessa tjänster skall så länge de är
anställda i krisorganen avstå all avlöning å den extra ordinarie tjänsten och
i stället uppbära ersättning enligt vanliga grunder från krisorganet. Jag
vill i detta sammanhang understryka, att till innehavare av tjänsterna endast
bör ifrågakomma sådana befattningshavare, som under alla förhållanden
— alltså även sedan de särskilda krisorganen upphört — kan tagas i
anspråk för den statliga förvaltningen. Bl. a. med hänsyn härtill bör enligt
min mening samtliga extra ordinarie tjänster vid krisorganen tillsättas av
Kungl. Maj:t. Jag förutsätter att de föreslagna tjänsterna tas i anspråk
endast efter en omsorgsfull prövning i varje särskilt fall.
I enlighet med vad här anförts skulle vid statens krisorgan inrättas sammanlagt
(2 + 8 = ) 10 nya extra ordinarie tjänster. Vid bifall till detta
förslag kommer likväl hela antalet extra ordinarie tjänster vid krisorganen
att uppgå till endast (14 — 2+10 = ) 22 eller ca 7 procent av totalantalet
anställda. Denna proportion synes på intet sätt kunna betecknas som orimlig
i förhållande till de arbetsuppgifter, vilka med säkerhet kan anses vara av
bestående natur, och med hänsyn till önskemålet att åt krisorganen bevara
ett skäligt antal särskilt dugliga tjänstemän.
För de nu föreslagna nya tjänsterna torde i övrigt böra tillämpas samma
bestämmelser som för de redan inrättade extra ordinarie tjänsterna vid statens
krisorgan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att vid statens krisorgan må dels inrättas ytterligare
högst följande antal extra ordinarie tjänster, nämligen
2 förste byråsekreterartjänster (motsvarande) i Ce 27
samt 8 byråsekreterartjänster (motsvarande) i Ce 25, dels
ock indragas 2 byråchefstjänster i Ce 33.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Augustinsson.
547210. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag