Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor
rörande överlärarorganisationen; given Stockholms
slott den 26 februari 195.f.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Den gällande avlönings- och pensionsregleringen för distriktsöverlärare,
som vid sin tillkomst år 1946 betecknades som ett provisorium, föreslås i
förevarande proposition ersatt med ett system med överlärartjänster konstruerade
som Cb-tjänster i likhet med flertalet rektorsbefattningar.

Den statsunderstödda överlärarorganisationen föreslås få samma omfattning
som för närvarande. De variationer i skilda hänseenden, som bör
föreligga inom överlärarorganisationen, föreslås liksom hittills bli beroende
av antalet läraravdelningar. Distriktsöverlärare föreslås vara skyldig att
utan särskild ersättning vara ledare för fortsättningsskola och sekreterare
i skolstyrelsen. Viss minskning av undervisningsskyldigheten föreslås. I avvaktan
på skolstyrelseutredningens kommande förslag förordas ingen ändring
av tillsättningsförfarandet.

Slutligen föreslås, att statsbidrag skall utgå med 78 procent av avlöningskostnaderna.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt Nr 135.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 februari 195Jf.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Unden, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, vissa frågor rörande
överlärarorganisationen samt anför därvid följande.

I. Inledning.

Den nuvarande regleringen av överlärarorganisationen grundar sig på
statsmakternas beslut vid 1946 års riksdag (se Prop. 194, SU 150, Rskr
288).

Enligt de för 1950 års lärarutredning — undervisningsrådet H. R. Lundblad,
ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren
G. V. Sundelin och folkskolinspektören K. L. Söderberg — meddelade direktiven
hade denna att upptaga frågan om överlärarorganisationen till
förnyad prövning, särskilt med hänsyn till att efter kommunindelningsreformen
skyldighet att anställa distriktsöverlärare förelåge i praktiskt
taget alla skoldistrikt.

Utredningen hade vid fullgörande av detta uppdrag även att taga i
övervägande en av Sveriges överlärarförbund den 17 mars 1948 gjord
framställning i fråga om distriktsöverlärarnas avlöningsförhållanden m. m.
och en av Dalarnas skolstyrelseförbund den 27 november 1948 gjord framställning
om skyldighet för distriktsöverlärare att vara sekreterare i folkskolestyrelse
m. m.

Med skrivelse den 29 augusti 1952 har utredningen framlagt betänkande
angående vissa med överlärarinstitutionen sammanhängande frågor (stencilerat).

Över betänkandet har utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen — som
inhämtat yttranden från svenska landskommunernas förbund, svenska
stadsförbundet, statens folkskolinspektörers förbund, Sveriges folkskollärarförbund,
Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges överlärarförbund
— av statskontoret, statens lönenämnd och 1951 års skolstyrelseutredning,
varjämte yttrande också avgivits av tjänstemännens centralorganisation
(TCO), efter hörande av nämnda lärarförbund.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

II. Överlärarorganisationens nuvarande utformning.

Skolledarbefattningar i folkskolan.

Enligt folkskolestadgan § 8 a skall distriktsöverlärare finnas i alla skoldistrikt
med minst tio läraravdelningar. Undantag härifrån utgör distrikt
av större omfattning. Dessa äger att i stället anställa kommunal jolkskolinspektör.
I sådana distrikt må jämväl anställas en eller flera överlärare
(s. k. annan överlärare), vilket däremot icke får ske i distrikt med distriktsöverlärare.
I distrikt med mindre än tio läraravdelningar må skolsekreterare
tillsättas. Tillsynslärare må slutligen finnas vid skola, där två eller
flera lärare tjänstgör.

Distriktsöverlärare skall tillika vara ordinarie folkskollärare i distriktet.
Inspektörsbefattning må däremot icke vara förenad med lärartjänst vid
folkskoleväsendet.

T illsättn ingsf örfar ande.

Distriktsöverlärare förordnas av skolstyrelsen på viss tid. Då ny distriktsöverlärare
skall tillsättas, skall tjänsten kungöras ledig i den tidning, i vilken
officiella meddelanden införes. Samtidigt skall den med tjänsten förenade
ordinarie folkskollärartjänsten ledigförklaras. I undantagsfall må
skolöverstyrelsen, efter av skoldistriktet gjord ansökning och om överstyrelsen
prövar skäl härtill föreligga, bestämma, att vid förordnande av
distriktsöverlärare någon av de vid distriktets skolor anställda ordinarie
lärarna därtill skall utses. I sådant fall erfordras icke, att befattningen förklaras
ledig, men skolstyrelsen skall lämna samtliga inom distriktet anställda
ordinarie lärare tillfälle att giva tillkänna, huruvida de önskar ifrågakomma
till förordnandet, samt att för sådant ändamål inlämna nödiga
handlingar.

Ansökningshandlingarna skall i båda fallen av skolstyrelsen med eget
yttrande insändas till skolöverstyrelsen, som har att upprätta förslag. Därvid
har överstyrelsen att iakttaga de föreskrifter om befordringsgrunder
för tillsättande av lärartjänst, som föreskrives i folkskolestadgan § 29 mom.
5, varjämte hänsyn skall tagas till sådana egenskaper, som företrädesvis
erfordras för utövande av ledningen och tillsynen av arbetet i folkskolan.
Snarast möjligt efter det förslaget vunnit laga kraft skall skolstyrelsen
förrätta val.

Förordnande av kommunal jolkskolinspektör sker efter i huvudsak liknande
bestämmelser. Beträffande tillsättning av annan överlärare gäller
samma bestämmelser som vid tillsättning av distriktsöverlärare.

Kommunal folkskolinspektör kan i motsats till distriktsöverlärare meddelas
fastare anställning, dock endast om han innehaft förordnande i ett
skoldistrikt under minst tre år i följd.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Besvär över förordnande av kommunal folkskolinspektör, distriktsöverlärare
eller annan överlärare må anföras hos domkapitlet inom trettio dagar
från den dag, då beslutet blivit kungjort, och domkapitlets beslut kan
i vanlig ordning överklagas hos Kungl. Maj:t. I fråga om här nämnda befattningshavares
avgång från innehavande befattning gäller i tillämpliga
delar vad som är stadgat för ordinarie folkskollärare.

Skolsekreterare förordnas av skolstyrelsen tills vidare eller på viss tid,
doek högst tre år. I varje distrikt må finnas endast en skolsekreterare.
Härtill må utses lärare inom distriktet, lärare eller överlärare i närliggande
distrikt eller pensionerad lärare.

Tillsynslärare utses av skolstyrelsen bland lärarna i den skola, där tillsynsläraren
skall tjänstgöra.

Tjänsteåligganden.

Distriktsöverlärare respektive kommunal folkskolinspektör skall närmast
under skolstyrelsen vara ledare av distriktets folkskoleväsen. Deras tjänsteåligganden
finnes närmare angivna dels i folkskolestadgan, dels i för varje
distrikt gällande instruktion, som skall vara fastställd av skolöverstyrelsen.

Enligt folkskolestadgan åligger det den kommunale skolledaren
att vara tillstädes vid skolstyrelsens sammanträden, varvid han äger deltaga
i överläggningarna men icke i besluten och med rätt att få sin
uttalade mening antecknad i protokollet (§ 8 b mom. 3);
att enligt skolstyrelsens närmare bestämmande föredraga ärenden angående
lärares tjänstgöringsbetyg och därvid föreslå betyg, ävensom vara
sekreterare i betygsnämnd, där sådan beslutats (§ 8 b mom. 3);
att på kallelse av skolstyrelsens ordförande en gång varje år sammanträda
med skolstyrelsen och de vid distriktets folkskoleväsen anställda lärarna
för överläggning om frågor angående folkskoleväsendet i distriktet
(§ 8h mom. 1);

att då så anses erforderligt sammankalla lärarna eller vissa av dem till
överläggningar rörande undervisning, ordning och tukt (§ 8 h mom. 2);
att åt icke-ordinarie lärare, som under ett läsår tjänstgjort inom skoldistriktet
sammanlagt högst sextio dagar, utfärda intyg angående
arten och omfattningen av lärarens tjänstgöring (§ 8j sista stycket);
att för varje lärara vdelning fastställa arbetsordning, vartill förslag uppgöres
av vederbörande lärare (§ 14 mom. 1);
att vid laga förfall för lärare mottaga anmälan härom samt sörja för att
undervisningen uppehälles, tills skolstyrelsen hunnit vidtaga erforderliga
åtgärder (§31 mom. 1);

att om lärare för någon sin angelägenhet önskar tjänstledighet efter prövning
av skälen bevilja sådan ledighet för en tid av högst tre dagar i
följd (§ 31 mom. 1 andra stycket);

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att meddela anvisning angående återläsning av undervisningstid, som gått
förlorad till följd av kortare ledighet för lärare (§ 31 mom. 4);
att mottaga anmälan från målsman, som anser sig hava skäl till missnöje
med lärares sätt att upprätthålla ordning och tukt eller i övrigt
behandla lärjungarna, samt att innan åtgärd vidtages inhämta förklaring
i ärendet från läraren (§ 32 mom. 4);
att förvara förteckning över barn i skolåldern (§ 39 mom. 1);
att bestämma tidpunkten, då skolpliktigt barn, som efter inflyttning tillhör
skoldistriktet, skall infinna sig till skolgång (§ 40 mom. 3);
att fastställa vederbörande lärares beslut om lärjunges godkännade efter
avgångsprövning (§ 47 mom. 1);

att jämte vederbörande avdelningslärare underteckna lärjunges avgångsbetyg
(§ 47 mom. 1);

att årligen avlämna statistiska uppgifter rörande förhållandena vid distriktets
folkskolor (§ 66 mom. 1).

Genom de ändringar, som vidtagits i fortsättningsskolstadgan i och med
kungörelsen 1951: 69, har den kommunale skolledaren för fortsättningsskoleväsendet
erhållit i huvudsak motsvarande uppgifter, som här angivits för
folkskoleväsendet.

Undervisning sskyldigheten. Distriktsöverlärare åligger särskilt att å sin
lärartjänst undervisa det antal veckotimmar, som skolöverstyrelsen efter
av Kungl. Maj:t givna föreskrifter bestämmer (§ 8 b mom. 3 första stycket).
Då inspektör stjänst icke är förenad med lärartjänst, åligger det däremot
icke kommunal folkskolinspektör att meddela någon undervisning.

Kungl. Maj:ts föreskrifter angående distriktsöverlärares undervisningsskyldighet
återfinnes i § 3 kungörelsen 1946: 528 angående arvode m. m. åt
folkskolans distriktsöverlärare och skolsekreterare samt statsbidrag till
sådant arvode. Enligt denna författning skall skolöverstyrelsen fastställa
distriktsöverlärares undervisningsskyldighet till ett bestämt antal veckotimmar
inom de gränser, som framgår av följande tabell:

Antal läraravdelningar
i skoldistriktet

Antal veckotimmar
undervisningsskyldighet

högst 9

26-28

10-19

18-26

20-29

12-20

30—39

8-16

40-49

6—10

lägst 60

5

Undervisar överläraren i hjälpklass, må överstyrelsen reducera timtalet
i samma förhållande, som gäller för övriga hjälpklasslärare, dock till lägst
5 veckotimmar. Härvid må de i uppställningen angivna intervallerna underskridas.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Skoldistriktet äger icke föreskriva, att överläraren skall undervisa flera
eller färre veckotimmar än sålunda fastställts.

Överlärarinstruktionen. Enligt folkskolestadgan § 8 b mom. 3 skall distriktsöverlärarens
skyldigheter angivas i särskild instruktion, som för att
bliva gällande skall fastställas av skolöverstyrelsen. Detsamma gäller också
beträffande kommunal inspektör och »annan överlärare». Skolöverstyrelsen
har vid tvenne tillfällen utgivit förebilder för sådana instruktioner,
nämligen år 1920, då överstyrelsen utgav »Planer och förebilder till reglementen
och andra bestämmelser för skoldistrikten», och år 1947, då överstyrelsen
utgav en normalinstruktion för distriktsöverlärare.

Beträffande annan överlärare sägs i folkskolestadgan § 8 d, att han icke
skall vara ledare av distriktets skolväsende. Det skall icke åligga honom
att deltaga i skolstyrelsens sammanträden, att föredraga ärenden angående
lärares tjänstgöringsbetyg eller att vara sekreterare i betygsnämnd, såvida
icke bestämmelser härom intagits i överlärarens instruktion. I övrigt
skall vad som i folkskolestadgan föreskrives om distriktsöverlärare i tilllämpliga
delar gälla också annan överlärare.

Beträffande annan överlärares undervisningsskyldighet finnes inga särskilda
föreskrifter utfärdade, men skolöverstyrelsen synes i huvudsak följa
de för distriktsöverlärare gällande.

Skolsekreterares och tillsynslärares uppgifter. I folkskolestadgan § 8 f
föreskrives, att skolsekreterare skall biträda skolstyrelsen med att upprätta
avlöningslistor och rekvisitioner av statsbidrag till lärarlöner, skolskjutsar,
skolbarnsbespisning m. m., att uppgöra undervisningsstatistik,
att lämna av statliga myndigheter begärda uppgifter samt att förbereda
och uppsätta framställningar till statliga myndigheter.

I övrigt skall skolsekreterare fullgöra de administrativa och socialpedagogiska
uppgifter, varom skolstyrelsen med honom avtalat.

Om tiMsynslärare säges i folkskolestadgan § 8 g, att han skall ha tillsyn
över den dagliga ordningen vid skolan samt fullgöra de uppgifter i
fråga om skolarbetets yttre anordning, som skolstyrelsen bestämmer. Han
skall vara underställd distriktsöverläraren, där sådan är anställd.

Statliga bestämmelser om de kommunala skolledarnas
avlönings- och pensionsförmåner.

Rörande avlöningsförhållandena för kommunal folkskolinspektör finnes
inga statliga bestämmelser. Statsbidrag utgår ej heller i någon form till
avlöningen av dessa befattningshavare.

Distriktsöverlärares avlöning regleras i första hand genom den förutnämnda
kungörelsen 1946:528. Däri föreskrives, att distriktsöverlärare
skall utöver avlöning som lärare uppbära överlärararvode med lägst följande
belopp:

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

7

Antal läraravdelningar
i skoldistriktet

Ärligt minimiarvode
kronor

högst 14

600

15-19

900

20-24

1200

25-29

1 500

30-39

1 800

40-49

2100

50—59

2 400

60—74

2 700

lägst 75

3 000

För fastställandet av arvodets lägsta belopp finnes särskilda bestämmelser.
Beloppet i fråga skall i samtliga skoldistrikt omprövas vart tredje ar
med utgångspunkt från den 1 juli 1946. Såvida icke Kungl. Maj:t för visst
fall annorlunda bestämmer, skall de fastställda beloppen gälla för hela
tiden intill nästa allmänna omprövning. Inrättas ny distriktsöverlärarbefattning
under pågående arvodesperiod, skall lägsta arvodet för den nyinrättade
befattningen fastställas endast för tiden till nästa allmänna omprövning.

Arvodets lägsta belopp bestämmes av skolstyrelsen med hänsyn till medeltalet
läraravdelningar i distriktet vid ingången av höstterminen under
tre år närmast före den tidpunkt, då omprövningen verkställes. Härvid
skall hänsyn ej tagas till brutna tal.

Skoldistriktet är oförhindrat att när som helst tillerkänna distriktsöverlärare
ett högre arvode än det för överlärarbefattningen fastställda lägsta
beloppet.

Där det åligger skoldistrikt att anställa vikarie å distriktsöverlärarbefattningen,
skall vikarie för den tid han uppehåller befattningen uppbära
arvode med minst tre fjärdedelar av det för befattningen gällande lägsta
arvodet.

För arvode till distriktsöverlärare och vikarie å sådan befattning utgår
statsbidrag med hälften av det fastställda minimibeloppet.

Distriktsöverlärare äger i stället för ferier årligen åtnjuta semester under
45 dagar. Under den ordinarie distriktsöverlärarens semester åligger det
skolstyrelsen att anställa vikarie. Beträffande skoldistrikt med mindre än
tjugo läraravdelningar gäller dock, att detta skall ske, allenast om och i
den mån skolöverstyrelsen därom lämnar föreskrift (folkskolestadgan § 8 b
mom. 5).

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom skall distriktsöverlärare äga
uppbära, förutom överlärararvode, oavkortad lön under högst 10 dagar av
ett och samma kalenderår. För tid därutöver skall han vidkännas A-avdrag.
Har distriktsöverlärare att vidkännas A- eller B-avdrag å sin lön som
lärare, skall han jämväl vidkännas avdrag å överlärararvodet med en fjär -

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dedel respektive hälften av det belopp, varmed arvodet lägst skall utgå.
Vid C-avdrag å lärarlönen skall avdrag å överlärararvodet ske med hela
nämnda belopp. Har skoldistriktet tillerkänt distriktsöverlärare högre arvode
än det som lägst skall utgå, äger distriktet bestämma, om och i vad
mån vid tjänstledighet avdrag skall ske å det överskjutande beloppet.

Beträffande distriktsöverlärares pensionsförmåner finnes stadgat dels i
1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan § 11 mom. 3 andra stycket,
dels i 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan § 9 mom. 3
andra stycket. Bestämmelserna innebär i korthet att distriktsöverlärarna
åtnjuter pensionsrätt enligt 1—3 löneklasser högre än deras slutlöneklass
som folkskollärare.

Beträffande annan överlärares avlöningsförmåner utöver folkskollärarlönen
finnes inga statliga bestämmelser, och statsbidrag utgår ej heller
utöver statsbidrag till folkskollärartjänsten. Särskilda pensionsförmåner
är icke stadgade för denna kategori av överlärare.

Indirekt bidrager dock staten till bestridandet av kostnaderna för det
arbete, dessa överlärare utför. Skolöverstyrelsen äger nämligen nedsätta
överlärares undervisningsskyldighet, varefter statsbidrag utgår för timlärare,
som övertagit undervisningen (kungörelsen 1948: 208, § 4 mom. 5).

Till skolsekreterare skall enligt §§ 6 och 7 kungörelsen 1946:528 utgå
arvode med lägst 40 kronor för läraravdelning och år. Statsbidrag utgår
med hälften av det belopp skoldistriktet har att utgiva i arvode.

Beträffande tillsynslärares ersättning är intet stadgat.

III. Skolledarorganisationen före och efter kommunsammanslagningen.

IMed ledning av från statens folkskolinspektörer infordrade uppgifter
har de sakkunniga gjort följande sammanställning rörande skolledarorganisationen
sådan den med nu gällande bestämmelser gestaltat sig omedelbart
före och omedelbart efter kommunsammanslagningen, alltså dels under
höstterminen 1951 och dels under vårterminen 1952.

Skoldistrikt

Antalet skoldistrikt

Antalet läraravdelningar

före samman-slagningen

efter samman-slagningen

före samman-slagningen

efter samman-slagningen

totalt

%

totalt

%

totalt

%

totalt

•/i

Med kommunal inspektör

15

0,6

15

1,5

5 951

19,8

5 951

19,8

Med distriktsöverlärare .

669

26,7

961

92,9

16 562

55,1

23 681

78,8

Utan kommunal skolledare

1 817

72,7

58

5,6

7 548

25,1

429

1,4

Summa

2 501

100,0

1034

100,0

30 061

100,0

30 061

100,0

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

IV. Distriktsöverlärarnas arbetsbörda.

I enlighet med givna direktiv har de sakkunniga låtit undersöka den
arbetsbörda, som åvilar överlärarna. Undersökningen har verkställts i
samarbete med Sveriges överlärarförbund. Genom förbundets försorg utsändes
våren 1951 till samtliga överlärare en blankett för deklaration av
arbetsuppgifter och arbetstid. Arbetstiden som överlärare fördelades i blanketten
på åtta rubriker, motsvarande var sin del av överlärarens arbetsuppgifter.
Samtidigt med arbetstidsblanketten utsändes ett blad med anvisningar
rörande ifyllandet av densamma. Som grundval för arbetstidsdeklarationen
skulle detaljerade anteckningar göras rörande arbetstiden
under perioderna 16—29 april och 21 maj—3 juni, alltså under sammanlagt
fyra veckor. Att anteckningarna fördelades på två perioder berodde
dels på att det var önskvärt att erhålla fulla arbetsveckor — ej avbrutna
av helgdagar — dels på att det kunde anses fördelaktigt, att uppgifterna
grundade sig såväl på en lugnare arbetsperiod mitt i terminen som på en
mera arbetstyngd period vid läsårets slut.

De sålunda infordrade arbetsuppgifterna avlämnades av 314 distriktsöverlärare
eller 50,7 procent av samtliga. Anslutningen var sämre än väntat.
Orsaken härtill uppges i rätt många fall ha varit den, att de redan mycket
hårt arbetsbelastade överlärarna under avslutningsveckorna ej vågat påtaga
sig den rätt tidskrävande uppgiften att minutiöst notera tiden för olika
arbetsmoment.

Det inkomna materialet har statistiskt bearbetats av förste aktuarien
A. Aldestam. I ett antal tabeller har de sakkunniga sökt belysa omfattningen
av distriktsöverlärarnas arbetsbörda. Här torde böra intagas följande
tabell över genomsnittligt antal arbetstimmar per år som överlärare.

Antal
lärar-avd. i
distr.

För
expe-dition
o. dyl.

För

inspek-

tion

m. in.

För
tillsyn
av yttre
ordn.
m. m.

För

samman-träden
med skol-styrelse

För be-sök hos
myndig-heter

m. m.

För
tillsyn
av skol-byggn.
m. m.

Som

skol-

biblio-

tekarie

m. m.

För
fort-bild-ning
m. m.

Sum-

ma

10—19

690

77

51

92

57

48

39

58

1 112

20-29

1 175

132

62

139

74

64

35

72

1 753

30-39

1328

149

105

122

68

53

28

56

1 909

40-49

1 562

171

73

175

90

70

20

71

2 232

50—

1421

323

91

200

71

98

3

63

2 270

De sakkunniga understryker, att en del av arbetet måste utföras på
s. k. obekväm arbetstid.

Härtill kommer nu arbetstiden som folkskollärare. För fastställande av
denna har de sakkunniga utgått från den undersökning av folkskollärarnas
arbetsbörda, som verkställts av de båda folkskollärarförbunden i samarbete
med 1950 års lärarutredning.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Arbetstidsundersökningen för folkskollärarna har givit vid handen, att
för denna grupp den för egentligt lärararbete erforderliga arbetstiden i runt
tal uppgår till 1 700 timmar ä 60 minuter per år. I detta tal har då icke
medräknats tid för fortbildning och jämförligt arbete, som uppgår till
110 timmar. Med utgångspunkt från den samlade arbetstiden för en hel
folkskollärartjänst (30 t. per vecka) skulle lärararbetet exempelvis för en
överlärare med 20 timmars undervisningstid per vecka kunna uppskattas
till 20/30 av 1 700 timmar per år. Beträffande den schemabundna tjänstgöringen
är detta beräkningssätt helt korrekt. Också den icke-schemabundna
tjänstgöringens flesta moment — förberedelser för lektioner, rättningsarbete,
betygssättning, skolresor m. m. — torde ingå i motsvarande proportioner
i överlärarens arbete som folkskollärare. Endast beträffande arbetsuppgifterna
som klassföreståndare måste för vissa överlärare undantag
göras. I regel är nämligen överlärare med mindre än 15 timmars undervisningsskyldighet
per vecka befriad från att vara klassföreståndare. Hithörande
arbetsuppgifter har beräknats kräva en arbetstid av 60 timmar per
år för en folkskollärare. För överlärare med mindre än 15 undervisningstimmar
har därför arbetstiden som folkskollärare beräknats under antagandet,
att 30 veckotimmar motsvarar en total arbetstid av 1 640 timmar
per år.

I anslutning till här nämnda beräkningsgrunder har överlärarens årliga
arbetstid som folkskollärare i distrikt av olika storlek framräknats till de
tal, som framgår av följande tabell, i vilken också införts arbetstiden som
överlärare (tiden för fortbildning frånräknad) och den samlade arbetstiden.

Antal lärar-avd. i skol-distriktet

Genomsnittligt
antal under-visningstim,
per vecka

Arbetstid
som folkskollärare

Arbetstid
som överlärare

Summa

arbetstid

tim. å 60 min.

%

tim. ä 60 min.

''4

10-19

22,9

1 298

55,2

1054

44,8

2 352

20-29

15,1

856

33,7

1681

66,3

2 537

30—39

11,3

618

25,0

1853

75,0

2 471

40—49

6,8

372

14,7

2161

85,3

2 533

50—

5,1

279

11,2

2 207

88,8

2 486

De sakkunniga anför:

Det är närmast överraskande att konstatera, att den samlade arbetstiden
för distriktsöverlärare i distrikt av mycket skiftande storlek är så lika.
Överlärarna i de större distrikten redovisa endast 134 timmar (5,7 procent)
längre arbetstid per år än överlärarna i de minsta distrikten.

Härmed är ingalunda sagt, att arbetet i dessa båda grupper är likvärdigt.
Överläraren i ett mindre distrikt har merendels ingen eller ringa expeditionell
hjälp. Han måste själv i rätt stor omfattning utföra maskinskrivning
och annat rutinarbete. Överläraren i ett större distrikt däremot kan beräknas
ha kontorshjälp för arbete av detta slag. Hans tid kan därför i större
utsträckning ägnas åt mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Medelvärdet av överlärarnas arbetstid per år är enligt den här refererade
undersökningen 2 423 timmar. I följande tabell har de sakkunniga gjort

11

Kungl. May.ts -proposition nr 135.

en jämförelse mellan distriktsöverlärarnas och vissa andra lärarkategoriers
årliga arbetstid (i timmar ä 60 minuter).

Lärargrupp

Summa arbetstid
(frånsett fortbildning)

Fortbildning och
jämförligt arbete

Småskollärarinnor...............

1450

80

Folkskollärare..................

1700

no

Läroverkslärare.................

1 750

220

| Distriktsöverlärare...............

2 400

170

V. Lärarutredningens förslag.

Sedan lärarutredningen påbörjade sitt arbete, har särskilda sakkunniga
tillkallats för utredning rörande enhetsskolans ledning och lokala organisation
(1951 års skolstyrelseutredning). Lärarutredningen har därför begränsat
sig till frågor, som var av omedelbar betydelse för den pågående tjänsteförteckningsrevisionen,
och undvikit att ställa förslag, som skulle föregripa
skolstyrelseutredningens arbete, exempelvis spörsmålet om organisationen
av det skoladministrativa arbetet eller om ordningen för distriktsöverlärartjänsternas
tillsättande.

De sakkunniga föreslår,

1) att distriktsöverlärare skall anställas i alla skoldistrikt, där kommunal
folkskolinspektör icke finnes, dock med möjlighet för Kungl. Maj:t
att för skoldistrikt med mindre än 10 avdelningar medgiva bibehållandet
av annan nu befintlig organisation;

2) att distriktsöverläraren skall vara ledare jämväl för distriktets fortsättningsskola; 3)

att distriktsöverläraren skall vara skyldig att utan särskild ersättning
åtaga sig uppdrag som sekreterare i skolstyrelsen;

4) att distriktsöverlärarnas undervisningsskyldighet skall fastställas inom
vissa av de sakkunniga angivna gränser;

5) att distriktsöverlärarbefattningarna skall inplaceras i det statliga lönesystemet
och därvid liksom rektorstjänsterna vid de högre kommunala
skolorna konstrueras såsom förordnandetjänster på viss tid (Cb-tjänster);

6) att distriktsöverlärartjänsterna i lönehänseende skall fördelas på sex
lönegrupper;

7) att därvid hänsyn skall tagas utom till antalet läraravdelningar jämväl
till förekomsten av skolhem i distriktet;

8) att under distriktsöverlärares semester vikarie skall förordnas oavsett
antalet läraravdelningar i distriktet;

9) att statsbidrag till distriktsöverlärares avlönande skall utgå med 78
procent.

Därjämte ifrågasätter de sakkunniga, huruvida icke såsom villkor för

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

statsbidrag till distriktsöverlärartjänst bör föreskrivas, att erforderligt kommunalt
anslag beviljas för skrivbiträdeshjälp på folkskoleexpeditionen.

Av de sakkunnigas motivering till förslagen inhämtas bland annat följande.

Skolledarorgcinisation ens o m f åt t ni n g (p. 1).

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för skolledarorganisationens
gestaltning före och efter kommunsammanslagningen, har denna
reform automatiskt medfört en stark ökning av antalet distrikt med kommunal
skolledare. Medan före sammanslagningen 1 817 skoldistrikt var
utan skolledare, har antalet efter sammanslagningen nedgått till 58 eller
endast 5,6 procent av samtliga.

Av dessa 58 skoldistrikt, som sålunda har mindre än 10 lärara vdelningar,
har 48 distrikt 7, 8 eller 9 läraravdelningar. Goda skäl talar för att dessa
distrikt bör erhålla kommunal skolledare. För jämförelses skull må erinras
om att även den minsta högre folkskola (2 avd.) eller kommunala mellanskola
(4 avd.) eller yrkesskola har sin rektor. Önskvärdheten av att även
i folkskolan alla läraravdelningar kunde komma under kontinuerlig lokal
pedagogisk tillsyn framhölls redan av 1941 års lärarlönesakkunniga. Sedan
dess har utvecklingen på de skolorganisatoriska, skolsociala och skoladministrativa
områdena gjort behovet av kommunala skolledare större. Lärarutredningen
anser för sin del, att kommunal skolledare bör finnas även i
distrikt med 7, 8 och 9 läraravdelningar.

Återstår 10 distrikt med 2—6 läraravdelningar. I de större av dessa
vore det säkerligen icke orimligt att skolledare anställdes. Det må erinras
om att vid en av lärarlönesakkunniga år 1942 gjord enkät vissa folkskolinspektörer
uttalade sig för 5 läraravdelningar som gräns för obligatoriskt
inrättande av överlärartjänst. Om denna gräns fastställdes nu, skulle endast
5 distrikt återstå utan kommunal skolledare.

_ Att för det fåtal distrikt, för vilka inrättandet av kommunal skolledartjänst
skulle vara olämpligt, utfärda särskilda bestämmelser anser de sakkunniga
icke behövligt. Lämpligast torde vara med en generell bestämmelse
om att kommunal skolledare skall finnas anställd, från vilken bestämmelse
i särskilda fall dispens må kunna givas för skoldistrikt med
mindre än 10 avdelningar.

Om kommunala skolledarbefattningar i princip kommer att finnas i
samtliga skoldistrikt, blir de särskilda skolsekreterarbefattningar, som år
1946 infördes för de mindre skoldistrikten, icke längre behövliga. Finnes
skolsekreterare i distrikt, som genom dispens befrias från skyldigheten att
inrätta särskild skolledartjänst, bör Kungl. Maj:t kunna medgiva, att skolsekreterarbefattningen
tills vidare bibehålies.

Erfarenheterna av den nuvarande distriktsöverlärarinstitutionen tyder
på att det i vissa fall vore lyckligt, om två mindre skoldistrikt kunde förena
sig om gemensam överlärare, såsom stundom skett i fråga om skolsekreterare.
Tvekan kan visserligen råda, huruvida arrangemanget, när det
gäller ordinarie tjänst, är förenligt med grunderna för gällande konmiunallagstiftning,
såframt icke 33 S lagen om kommunalförbund kan träda i
tillämpning. Möjligen kunde dock svårigheterna kringgås på så sätt, att
det ena skoldistriktet ställde sig som huvudman för tjänsten, medan det
andra vidkändes de kommunala kostnaderna för eventuell förhöjning i
lönegrad och nedsättning i undervisningsskyldigheten till följd av det ökade

13

Kungl. May.ts proposition nr 135.

antalet lärara vdelningar samt i övrigt ekonomisk uppgörelse mellan distrikten
kunde träffas. De sakkunniga erinrar om att genom kungörelsen
nr 1952: 444 möjlighet skapats att för ett år i sänder inrätta icke-ordinarie
folkskollärartj änst för två skoldistrikts gemensamma behov.

Frågan om förenklade former för samverkan mellan två eller flera skoldistrikt
aktualiseras i hög grad genom försöken med enhetsskoleorganisation
och torde därför vara en väsentlig uppgift för 1951 års skolstyrelseutredning.
Med hänsyn härtill har de sakkunniga icke ansett sig böra för
närvarande ingå på närmare överväganden i frågan.

Beträffande s. k. annan överlärare är att märka, att tjänster för sådana
befattningshavare endast får inrättas i distrikt med kommunal folkskolinspektör.
De sakkunniga anser, att den kommunala skolledningen i betydligt
större utsträckning än hittills måste byggas ut med kvalificerad
arbetskraft för de uppgifter, vilka i distrikt med kommunal folkskolinspektör
bestrides av kategorien »annan överlärare». På vad sätt detta bör ske,
är emellertid en fråga, som nära sammanhänger med de organisationsproblem,
vilka för närvarande bearbetas av 1951 års skolstyrelseutredning.
De sakkunniga avstår på grund härav för närvarande från att framställa
förslag i detta avseende men är beredda att, om så erfordras, vid läglig
tidpunkt utarbeta de kompletteringar, som kan anses behövliga.

D i str i k t s överlärares befattning med fortsättning
s sk o l an (p. 2).

Vid den av lärarutredningen verkställda undersökningen av distriktsöverlärarnas
arbetsbörda och arbetsuppgifter har framgått, att av de 348
distriktsöverlärare, som lämnat uppgifter, 336 eller 96,5 procent jämväl
är överlärare för fortsättningsskolan.

Denna statistik ger onekligen en ny bild av förhållandena på området.
Distriktsöverläraren torde numera i regel vara föreståndare för fortsättningsskolan
också i de stora distrikten. I det fåtal större städer, där särskild
överlärare för fortsättningsskolan är anställd, är den kommunale skolledaren
folkskolinspektör.

Genom beslutet om enhetsskolan vet vi nu, att fortsättningsskolan så
småningom kommer att försvinna. I ännu många år kommer emellertid
huvuddelen av distriktsöverlärarna att bestrida denna arbetsuppgift. De
sakkunniga anser, att distriktsöverläraren hädanefter obligatoriskt bör
vara ledare för distriktets fortsättningsskola och att föreskrift härom bör
meddelas i fortsättningsskolestadgan. Endast i distrikt, där kommunal
folkskolinspektör finnes, kan en specialbefattning för fortsättningsskolan
vara erforderlig.

Di strikts överlärares sekret erars kap i skol styr
el sen (p. 3).

En arbetsuppgift, som haft en i viss mån likartad ställning som befattningen
såsom föreståndare för fortsättningsskolan, är uppgiften att vara
sekreterare i skolstyrelsen. Enligt lagen om skolstyrelse i vissa kommuner,
§ 15, skall ordföranden föra eller låta föra protokoll vid styrelsens och
nämndernas sammanträden. I distrikt utan kommunal skolledare har det
varit vanligt, att ordföranden själv varit sekreterare, men allt eftersom
överlärare anstiillts, har denna uppgift i allt flera distrikt överförts på

14

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 135.

dessa. Normalinstruktionen för kommunal inspektör anger, att denne skall
föra protokoll vid skolstyrelsens sammanträden. I äldre normalinstruktion
för överlärare i mindre städer och liknande samhällen angavs, att överlärare
skulle föra protokoll, om detta uppdrogs åt honom. I anslutning
härtill intogs ganska regelmässigt i de lokala instruktionerna — även för
mindre skoldistrikt — bestämmelsen, att överläraren skulle vara sekreterare
i skolstyrelsen.

Även sekreterarskapet i skolstyrelsen kom att ställas utanför vid 1946
års arvodesreglering. För att erhålla ersättning för detta uppdrag har distriktsöverlärarna
— liksom beträffande uppgiften att vara föreståndare
för fortsättningsskolan — varit hänvisade till att träffa särskild överenskommelse
med de lokala skolmyndigheterna.

Lärarutredningen har i samband med arbetstidsenkäten införskaffat uppgifter
om antalet distriktsöverlärare, som tillika är sekreterare i folkskolestyrelsen.
Av 348 distriktsöverlärare, som lämnat uppgifter, var 278 eller
79,9 procent tillika sekreterare i skolstyrelsen.

Det synes numera i första hand vara de större distrikten som finner det
lämpligt att anställa överläraren som sekreterare i skolstyrelsen. I de
mindre distrikten däremot var ordföranden ännu år 1951 i inte få fall
sekreterare. Man kan förmoda, att ordföranden, som innan kommunal skolledare
anställdes merendels skött sekreterarsysslan, behållit detta uppdrag,
även sedan distriktsöverlärare anställts.

Det kan antagas, att kommunreformen har medfört en förskjutning i
den riktningen, att ett större antal distriktsöverlärare än tidigare blivit
sekreterare i skolstyrelsen. Vid högre skolor är det ju regel, att skolans
rektor är lokalstyrelsens sekreterare.

De sakkunniga anser, att det ur olika synpunkter skulle vara till fördel.
om uppdraget som sekreterare i skolstyrelsen kunde inordnas i distriktsöverliirarnas
åligganden. Icke minst skulle avlöningssystemet för överlärarna
därigenom förenklas. Med hänsyn till den nyss berörda bestämmelsen,
S 15 lagen om skolstyrelse i vissa kommuner, nödgas dock de sakkunniga
för närvarande inskränka sig till att föreslå, att skyldighet stadgas
för distriktsöverlärare att åtaga sig dylikt uppdrag. Föreskrift därom kan
lämpligen införas i folkskolestadgans § 8 b mom. 3.

Distrikts öv er lärares undervisningsskyldighet
(p. 4).

En mycket väsentlig del av överlärarens arbetsbörda utgör undervisningsskyldigheten.
Överlärarförbundet har i sin förutnämnda framställning
yrkat på nedsättning av undervisningsskyldigheten särskilt för överlärare
i de mindre skoldistrikten. De siffror, som förut redovisats rörande överlärarens
samlade arbetsbörda, måste visserligen tagas med försiktighet,
då endast ungefär hälften av kåren deklarerat sin arbetstid, men de bestyrker
dock den bland skolmän gängse uppfattningen, att överlärarna
utgör en särskilt arbetstyngd grupp och att effektiva åtgärder måste vidtagas
för att bereda dem lättnad. De åtgärder, som därvid i forsta hand
bör övervägas, är sänkning av undervisningsskyldigheten samt mera skrivhjälp
på folkskolexpeditionerna.

De sakkunniga föreslår, att undervisningstiden för distriktsöverlärare
liksom hittills fastställes av skolöverstyrelsen, men inom de gränser, som
framgår av följande uppställning.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

15

Antal läraravdelningar
i skoldistriktet

Antal veckotimmar
undervisningsskyldighet

högst 9

20—26

10-19

14—20

20—29

10-16

30-39

6—12

40—49

5- 8

lägst 50

5

Distriktsöverlärares avlöning (p. 5).

Till distriktsöverlärare skall för närvarande utgå arvode med lägst vissa
i avlöningskungörelsen fastställda belopp. Skoldistriktet är oförhindrat att
när som helst tillerkänna distriktsöverlärare ett högre arvode än det för
befattningen fastställda lägsta beloppet. I detta är ej innefattat ersättning
för uppdrag att vara sekreterare i skolstyrelsen eller att vara föreståndare
för fortsättningsskolan. Detta förhållande att betydelsefulla delar av överlärarnas
arbetsuppgifter ej varit lönereglerade liksom vidare friheten att
bevilja högre arvoden, om skoldistrikten så funnit motiverat, har medfört
mycket stora variationer i fråga om de utgående arvodenas storlek.

Under åren 1951 och 1952 har överlärarförbundet träffat centrala överenskommelser
med svenska landskommunernas förbund och svenska stadsförbundet
gående ut på att distriktsöverlärarna skall erhålla dels kommunala
tillägg till de statligt fastställda minimiarvodena som kompensation
för penningvärdets fall, dels ersättning för uppdrag som sekreterare i skolstyrelse
och som överlärare för fortsättningsskolan. Den huvudsakliga innebörden
av dessa överenskommelser framgår av följande tabell, utvisande
de kommunala arvodena efter sista höjningen:

Antal lärar-

Årligt

minimiarvode

Kommunala
överenskommelser om

avdelningar

överlärar-

arvode

arvode till
sekr. i skol-styrelse

1— 9
10—14

600

1 150

334

15-19

900

1495

426

20-24

1200

1840

518

25-29

1500

2 300

610

30-39

1 800

2 760

702

40—49

2100

3 220

794

50-59

2 400

3 680

886

60—74

2 700

4140

978

lägst 75

3 000

4 600

1070

Önskvärt är, framhåller lärarutredningen, att större enhetlighet kommer
till stånd beträffande lönesättningen. En förutsättning härför är emellertid
också, att den större enhetlighet beträffande arbetsuppgifterna, som de sakkunniga
förordat, kommer till stånd.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Det må erinras om, att det nuvarande lönesystemet för överlärarna redan
vid sin tillkomst av riksdagen betraktades som ett provisorium; dåvarande
ecklesiastikministern betecknade det i riksdagsdebatten t. o. in. som ett
»blygsamt provisorium». Under de år som gatt har dess brister tydligt
framträtt. De sakkunniga håller före, att tiden nu är inne för en revision
av dessa befattningshavares löner.

Detta kan ske antingen genom en förhöjning av nu utgående arvoden
eller genom en inplacering av överlärarna i det statliga lönesystemet. Såsom
framgått av det föregående anser de sakkunniga arvodessystemet ur vissa
synpunkter olämpligt. Endast om skäl kan förebringas för att allt fortfarande
nöja sig med en provisorisk lösning av överlärarnas lönefråga, torde
ett bibehållande av arvodessystemet kunna försvaras.

Beslutet om enhetsskolans genomförande kommer helt visst att i sinom
tid medföra vissa förändringar för de kommunala skolledarna liksom för
de högre skolornas rektorer. Kommunala skolchefer kommer eventuellt
att träda i stället för de nuvarande befattningshavarna. Hela denna organisationsfråga
utredes för närvarande av 1951 års skolstyrelseutredning.
Hur skolledarorganisationen för enhetsskolan slutligt kommer att gestalta
sig, kan sålunda ännu ej sägas. Däremot är det ganska visst, att enhetsskolans
genomförande kommer att dröja flera år. Så vitt man nu kan
döma, måste hela 1950-talet ägnas åt försöksverksamhet. Först under 1960-talet torde enhetsskolereformen kunna genomföras i större utsträckning.

Olägenheterna med en nu genomförd inplacering i lönesystemet torde
inte vara av sådan art, att de motiverar ett dröjsmål. Vissa besvär kan
visserligen tänkas uppstå, om en distriktsöverlärartjänst i framtiden skall
ersättas med s. k. skolchef stjänst och överläraren måste frånträda sin
tjänst utan att kunna placeras på den nya tjänsten. Olägenheterna är dock
knappast av den art, att de behöver lägga hinder i vägen för en omkonstruktion
av överlärarbefattningarna efter mönstret av rektorstjänsterna vid de
högre kommunala skolorna. En rektor återinträder i sin ordinarie lärartjänst,
om rektorsförordnandet upphör. Den som under tiden för rektorsförordnandet
innehaft rektors lärartjänst har vid sådan återgång skyldighet
att, om så erfordras, låta förflytta sig till annan tjänst. Om en liknande
anordning komme till stånd beträffande distriktsöverlärarna, torde de
olägenheter, som eventuellt kan inställa sig vid en reform av skolans lokala
ledning, i väsentlig grad elimineras. I varje fall synes svårigheterna principiellt
inte bli större beträffande distriktsöverlärarna än beträffande rektorerna
vid de högre kommunala skolorna, för vilka de icke ansetts utgöra
ett hinder för en reglering av löneställningen. I avlöningsreglementet för
folkskolan, 9 §, stadgas redan nu förflyttningsskyldighet för lärare, där
förflyttningen erfordras för indragning av övertalig lärartjänst.

Enligt de sakkunnigas mening bör sålunda särskilda distriktsöverlärartjänster
inrättas, en för varje skoldistrikt, där kommunal folkskolinspektör
icke är anställd, och bör dessa tjänster vara inplacerade i det statliga lönesystemet
utan rätt för kommunerna att bevilja tilläggsarvode. Distriktsöverlärartjänsterna
bör liksom rektorstjänsterna vid de högre kommunala
skolorna konstrueras som Cb-tjänster.

V i k ar i e u n cl er di st r i k t s ö v e rl ci r ar e s se in ester (p. 8).

Bestämmelsen i folkskolestadgan § 8 b mom. 5, att det skall åligga skolstyrelsen
i distrikt med mindre än 20 läraravdelningar att förordna semes -

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tervikarie för överläraren allenast om och i den mån skolöverstyrelsen
därom lämnat föreskrift, har medfört, att semestervikarie endast undantagsvis
kommit att anställas i sådant distrikt. Av undersökningen rörande
distriktsöverlärarnas arbetsförhållanden framgick, att i distrikt med 10—
19 lärara vdelningar endast 30 av 180 — eller 16,7 procent — anslagit medel
för detta ändamål.

Vid förfrågan i skolöverstyrelsen har meddelats, att överstyrelsen i några
fall (4—5) varje år lämnat föreskrift om att semestervikarie skall förordnas
enligt här ifrågavarande bestämmelse. Föreskriften har merendels gällt
norrlandsdistrikt med förhållandevis stort antal lärara vdelningar (18—19),
och den har meddelats för ett år i sänder.

Av det här nämnda framgår, att en stor grupp av distriktsöverlärarna
icke medgives vikarie under semestern. Efter kommunsammanslagningen
beräknas 482 distriktsöverlärare eller jämnt hälften av samtliga tillhöra
denna grupp. I betraktande av att mycket betydelsefulla arbetsuppgifter
— upprättande av undervisningsstatistik och statsbidragsansökningar, reparationer
av fastigheter, förberedelser för det kommande läsåret m. in. —
måste utföras under den tid av året, då semestern vanligen infaller, är det
tydligt, att en semester utan semestervikarie för dessa distriktsöverlärare
blir en rätt kraftigt beskuren förmån. Detta framhålles också i överlärarförbundets
skrivelse. Förbundet hemställer, att den i folkskolestadgan intagna
begränsningen i skyldigheten för distrikten att anställa semestervikarie
för distriktsöverlärare måtte utgå. De sakkunniga anser starka skäl
tala för ett tillmötesgående av överlärarförbundets önskemål på denna
punkt.

Statsbidrag till distrikt söv er lär ares avlöning
(p. 9).

De sakkunniga uppskattar i avrundade tal statens och kommunernas
kostnader för distriktsöverlärarorganisationen enligt nu gällande bestämmelser
men vid 1951 års löneläge till de belopp, som framgår av nedanstående
tablå:

Staten

Kommunerna

Summa

Ersättning i form av arvode..........

600 000

1 300 000

1 900 000

» > » » folkskollärarlön......

4 350 000

650 000

5 000 000

Summa

4 950 000

1 950 000

6 900 000

Procent

71,7

28,3

100,0

En likartad beräkning omfattande jämväl distriktsöverlärarnas arbete
som folkskollärare ger enligt de sakkunniga följande resultat:

Staten

Kommunerna

Summa

Ersättning i form av arvode..........

600 000

1 300 000

1 900 000

» > > > folkskollärarlön......

10 450 000

1 550 000

12 000 000

Summa

11050 000

2 850 000

13 900 000

Procent

79,6

20,6

100,0

2 — llihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt.. Nr 135.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

De ekonomiska förhållanden, som sammanhänger med skoldistriktens
skyldighet att hålla tjänstebostad för lärarpersonal, har icke berörts i dessa
beräkningar.

Av slutsummorna i de båda tablåerna framgår, att statens andel i de
samlade kostnaderna för distriktsöverlärarorganisationen vid 1951 års lönenivå
utgjorde nära 72 procent, om hänsyn endast tages till det egentliga
överlärararbetet, och drygt 79 procent, om hänsyn jämväl tages till det
av distriktsöverlärarna utförda undervisningsarbetet. Beräkningarna är
utförda med hänsyn till ortsgrupp 3 och hyresgrupp 3. Under andra antaganden
i dessa avseenden erhålles procenttal, som något avviker i den ena
eller andra riktningen.

De procenttal, som framkommit vid dessa beräkningar, ligger ganska
nära det som i flera andra sammanhang är gällande för statsbidrag till
skolväsendet. Statsbidrag till lärarlönerna vid de högre kommunala skolorna
utgår sålunda med 78 procent, och med samma procenttal utgår
statsbidrag till övningslärarnas löner. De sakkunniga föreslår, att statsbidraget
till distriktsöverlärartjänsterna bestämmes till 78 procent av de
löner, som kommer att bli fastställda. De har därvid beaktat, att distriktsöverlärarnas
arbetsuppgifter till stor del är av kommunaladministrativ
natur.

VI. Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen anser starka skäl tala för att även skoldistrikt med
något mindre antal läraravdelningar än tio skall vara skyldiga att anställa
överlärare. En generell bestämmelse om sådan skyldighet borde dock begränsas
till skoldistrikt med minst åtta avdelningar. Härigenom skulle
överlärarinstitutionen utsträckas till ytterligare 34 skoldistrikt. Beträffande
återstående 24 skoldistrikt med högst sju läraravdelningar är överstyrelsen
ej beredd förorda att särskilda överlärarbefattningar skall vara
obligatoriska. Skolledarfrågan borde här i första hand lösas genom att
distriktsöverlärare i närliggande distrikt även tjänstgör i dylikt distrikt
med högst 7 avdelningar. Överstyrelsen föreslår, att två eller tre skoldistrikt
skall kunna förenas om samma distriktsöverlärartjänst.

I fråga om den lokala skolledningen i de större skoldistrikten föreslår
överstyrelsen

att skoldistrikt, som befrias från inspektion genom statens folkskolinspektör,
skall vara skyldigt att inrätta tjänst för kommunal folkskolinspektör,

att kommunal folkskolinspektörstjänst ej må inrättas i annat skoldistrikt,
dock att redan inrättade sådana tjänster övergångsvis må bibehållas,
så länge nuvarande innehavare av tjänsterna kvarstår i tjänst,

att i skoldistrikt med distriktsöverlärare jämväl må inrättas tjänst för
annan överlärare, samt

att tjänst för annan överlärare än distriktsöverlärare endast må inrättas
efter överstyrelsens medgivande.

På de av lärarutredningen anförda skälen tillstyrker överstyrelsen, att
distriktsöverlärare skall vara skyldig att i tjänsten utan särskild ersätt -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 135,

ning vara överlärare för fortsättningsskolan samt skolstyrelsens sekreterare.
Frågan, huruvida skyldigheten att vara sekreterare även skall avse
nämnder tillsatta inom skolstyrelsen, torde icke kunna med säkerhet bedömas
förrän i samband med skolstyrelseutredningens kommande förslag.
Överstyrelsen anser, att sådan skyldighet tills vidare bör föreskrivas, varvid
det skulle ankomma på skoldistrikten att bedöma, om överlärare pa
grund av för stor arbetsbörda borde befrias från sekreterarskapet i vissa
nämnder. Därjämte borde överstyrelsen få befogenhet att medgiva överlärare
befrielse från sekreterarskapet i viss nämnd, om arbetsbördan eljest
skulle bli för stor. Funnes både distriktsöverlärare och annan överlärare.
borde sekreterarskapet i nämnder under skolstyrelsen kunna fördelas mellan
dem.

Överstyrelsen föreslår, att distriktsöverlårarnas undervisningsskyldighet
bestämmes på följande sätt:

I fråga om distrikt med inbyggd realskolelinje, för vilken finnes särskild
skolledare, vill överstyrelsen ha möjlighet att fastställa distriktsöverlärarens
undervisningsskyldighet till högre timtal än som framgår av intervallen.
För distriktsöverlärare i försöksdistrikt må enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 7 mars 1952 undervisningsskyldigheten nedsättas under intervallens
lägsta gräns. På grund av det mycket betungande arbete, som åvilar
dessa överlärare, bör enligt överstyrelsens uppfattning denna möjlighet
alltjämt bibehållas.

Överstyrelsen tillstyrker, att Cb-tjänster inrättas för distriktsöverlärarna
liksom att under distriktsöverlärares semester vikarie skall förordnas oavsett
distriktets storlek.

I statsbidragsfrågan ansluter sig överstyrelsen till kommunförbundens
uppfattning och förordar, att statsbidrag till distriktsöverlärares avlöning
utgår efter samma grunder som beträffande folkskollärare. Det belopp, för
vilket kommunen skall svara, bör dock givetvis vara högre för överlärartjänst
än för folkskollärartjänst, uttalar överstyrelsen. I fråga om kommunal
folkskolinspektörstjänst förordar överstyrelsen ett statsbidragsbelopp
av 15 000 kronor per tjänst och år.

Överstyrelsen anser, att överlärare i skoldistrikt med kommunal folkskolinspektör,
s. k. annan överlärare, även bör omfattas av löneregleringen,

Antal avdelningar

Antal veckotimmar

-14

15-24

25-39

40—59

60—79

80-

17—26
12-20
7-14
4- 9
2- 5
0— 3

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

samt att statsbidrag till sådan lärares avlöning bör utgå enligt samma
grunder som beträffande distriktsöverlärare.

Statskontoret finner icke tiden mogen för en genomgripande förändring
av överlärarnas löneförhållanden, främst med hänsyn till den rådande ovissheten
om de kommunala skolledarnas framtida ställning inom en fullt utbyggd
enhetsskola. I detta hänseende borde man avvakta resultatet av
1951 års skolstyrelseutrednings arbete och icke nu binda sig vid ett system,
som framdeles kunde komma att visa sig mindre välbetänkt. Det nuvarande
systemet med minimiarvoden borde ersättas med av statsmakterna
fastställda arvoden, från vilka avvikelse endast borde kunna ske efter riksdagens
hörande.

Statskontoret kan för sin del icke tillstyrka, att distriktsöverlärare anställes
i distrikt med mindre än 10 läraravdelningar. Behovet av administrativ
hjälp i dylika distrikt borde liksom hittills tillgodoses genom anställande
av skolsekreterare.

Statskontoret finner i och för sig motiverat, att uppgifterna som ledare
för fortsättningsskolan och som skolsekreterare omhänderhaves av överlärarna,
men vill från sina utgångspunkter icke nu föreslå någon ändring av
gällande förhållanden.

Resultatet av den i ärendet redovisade arbetstidsutredningen kan enligt
statskontorets mening icke reservationslöst godtagas, bland annat därför
att endast halva överlärarkåren deklarerat sin arbetstid och arbetstidsdeklarationen
delvis grundats på detaljanteckningar från en tidsperiod
(21/5—3/6) under terminen, då med största sannolikhet överlärarna har
den tyngsta arbetsbördan. Bortsett härifrån anser sig emellertid statskontoret
kunna föreslå en viss sänkning av undervisningstiden på sätt framgår
av följande uppställning:

Antal läraravdelningar
i skoldistriktet

Antal veckotimmar
undervisningsskyldighet

högst 9

24-26

10-19

16-24

20-29

11—19

30-39

6—14

40-49

5- 8

lägst 50

5

Med den ställning statskontoret intagit till lönefrågan finner ämbets.
verket för närvarande icke skäl föreligga för någon principiell omläggning
av statsbidragsgivningen.

Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att det nuvarande
avlöningssystemet för distriktsöverlärarna frångås och ersättes
med särskilda distriktsöverlärartjänster med lönegradsbeteckningen Cb.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1051 års skolstyrelseutredning uttalar, att lärarutredningens förslag,
så långt de sträcker sig, icke synes strida mot vad skolstyrelseutredningen
kan komma att föreslå rörande enhetsskolans fackliga ledning samt att ett
förverkligande av förslagen i samband med en revision av distriktsöverlärarnas
löner på ett verksamt sätt torde kunna bidraga till en god rekrytering
av de för skolans utveckling betydelsefulla skolledarbefattningarna.

Ett genomförande av de nu föreliggande förslagen borde betraktas allenast
som en dellösning, av vilken skolstyrelseutredningen icke i något avseende
ansåge sig bunden beträffande sina förslag till skolledarfrågans lösning.

Tillsättningen av skolledare måste ses i sammanhang med lärartillsättningen
i övrigt. Enligt skolstyrelseutredningens mening funnes icke anledning
att i avvaktan på utredningens slutliga förslag provisoriskt ändra de
nuvarande formerna för tillsättningen av överlärare.

Svenska landskommunernas förbund har ingen erinran mot att överlärarnas
lönefråga nu upptages till en mera slutlig prövning. Förbundet förordar,
att mindre skoldistrikt beredes möjlighet att själva avgöra, huruvida överlärartjänst
skall inrättas eller icke. Vad de sakkunniga föreslagit beträffande
sekreteraruppgiften i skolstyrelse bör enligt förbundets mening gälla
även sekreterarskapet i eventuella nämnder inom skolstyrelsen. I större distrikt
måste man dock från fall till fall pröva, i vilken utsträckning även
dylika uppgifter bör åläggas överläraren. Tanken att statsbidraget skulle
göras beroende av att erforderligt kommunalt anslag beviljas för skrivbiträde
på folkskoleexpeditionen avvisas bestämt. Förbundet understryker,
att åtskilliga andra faktorer än antalet läraravdelningar, t. ex. läraravdelningarnas
utspridning på en större areal, påverkar lärarnas arbetsförhållanden,
och att viss hänsyn härtill bör kunna tagas, då undervisningsskyldiglieten
fastställes. Bestämmelserna om undervisningsskyldigheten bör vidare
enligt förbundets uppfattning göras så smidiga, att de inom rimliga gränser
ej motverkar överlärarnas strävanden att genom rationalisering nedbringa
antalet läraravdelningar. Förbundet framhåller önskvärdheten av
att frågan om lärares skyldighet att åtaga sig vikariat för överlärare överväges.
Statsbidrag till överlärarnas avlöning bör enligt förbundets mening
utgå enligt samma grunder som i fråga om folkskollärare. I varje fall syntes
ett procenttal på lägst 80 närmare svara mot den nuvarande kostnadsfördelningen
än det föreslagna 78.

Svenska stadsförbundet anser sig kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag
endast under förutsättning att av förbundet framförda erinringar beaktas.
Förbundet anser, att den nuvarande regeln att distriktsöverlärare
icke får anställas i distrikt med mindre än tio läraravdelningar bör bibehållas
men med möjlighet för dylikt distrikt att efter särskild prövning
få anställa distriktsöverlärare. Den föreslagna statsbidragsprocenten skulle
leda till ett oförmånligt resultat i ett betydande antal kommuner. Förbun -

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

det föreslår därför samma statsbidragsgrunder för överlärartjänsterna som
för folk- och småskollärartjänster. Enligt förbundets mening bör löneregleringen
även omfatta överlärartjänsterna i städer med kommunal folkskolinspektör
och statsbidrag utgå för dessa överlärartjänster på samma sätt
som för distriktsöverlärartjänsterna.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges folkskollärarförbund,
Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges överlärarförbund godtager
i stort sett de sakkunnigas förslag men framför vissa erinringar. Sålunda
anser organisationerna, att rätten till dispens från skyldigheten att
anställa distriktsöverlärare bör begränsas till distrikt med mindre än fem
läraravdelningar. Vidare borde normerna för fastställande av undervisningsskyldigheten
utformas så, att skoldistriktets ytstorlek och geografiska
struktur, antalet skolenheter, skolskjutsar och övriga lokala förhållanden
beaktas i högre grad än nu. Organisationerna framhåller slutligen, att även
överlärare i städer med kommunal folkskolinspektör bör inplaceras i det
statliga lönesystemet på samma sätt som distriktsöverlärarna.

Statens folkskolinspektörers förbund tillstyrker i stort sett de sakkunnigas
förslag men påpekar, att det icke är fullt klart huruvida med skyldighet
att mottaga uppdrag som skolstyrelsens sekreterare även följer skyldighet
att tjänstgöra som sekreterare i samtliga inom skolstyrelsen tillsatta
nämnder. Förbundet anser också, att överlärare i städer med kommunal
folkskolinspektör icke bort lämnas utanför det avlöningssystem, som
föreslagits för distriktsöverlärarna.

VII. Departementschefen.

Gällande reglering av distriktsöverlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden
betecknades vid sin tillkomst såsom ett provisorium. Dess provisoriska
karaktär betonades av bland andra vederbörande riksdagsutskott
och riksdagen. Att förhållandena icke då gavs en slutgiltig utformning
berodde bland annat på att organisationen icke ansågs ha nått erforderlig
omfattning och stabilitet. Under de åtta år, som förflutit sedan provisoriet
beslöts, har distriktsöverlärarorganisationen dels genomgått en normal
utveckling mot större omfattning och fasthet men dels också genom
kommunindelningsreformen, som trätt i kraft den 1 januari 1952, fått en
automatisk tillväxt av högst betydande mått. Medan före kommunindelningsreformen
av rikets dåvarande 2 501 skoldistrikt 15 hade kommunal
folkskolinspektör och 669 distriktsöverlärare samt 1 817 saknade kommunal
skolledare, gestaltar sig förhållandena numera så, att av nu befintliga
1 034 skoldistrikt 15 har kommunal folkskolinspektör och 961 distriktsöverlärare,
medan allenast 58 är utan kommunal skolledare.

Jag anser i likhet med 1950 års lärarutredning och flertalet av de över
dess betänkande hörda remissinstanserna, att tiden nu är inne för en revi -

23

Kungl. May.ts ''proposition nr 135.

sion av reglerna om distriktsöverlärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.
Revisionen bör åsyfta att ersätta det gällande provisoriet med mera
definitiva bestämmelser. Lärarutredningen har i dylikt syfte föreslagit, att
distriktsöverlärartjänsterna skall omregleras och hädanefter konstrueras på
samma sätt som rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna,
d. v. s. bli ordinarie tjänster med lönegradsbeteckningen Cb, vilkas innehavare
förordnas för viss tid. Jag tillstyrker detta förslag och föreslår, att
revisionen genomföres från och med den 1 juli 1954.

Frågan om vilka av Cb-lönegraderna, som bör gälla för distriktsöverlärarna,
samt frågan om den närmare regleringen av distriktsöverlärarnas
avlönings- och pensionsförhållanden efter den av mig föreslagna revisionen
anmäles av chefen för civildepartementet i annat sammanhang.

I samband med revisionen av distriktsöverlärartjänsternas natur och beskaffenhet
bör också upptagas till prövning ett flertal frågor av skilda slag,
som berör dessa tjänster. 1950 års lärarutredning har i sitt betänkande vidrört
dem och jag har i det föregående redogjort för såväl utredningens förslag
som remissinstansernas åsikter i de särskilda frågorna. Beträffande
min egen ståndpunkt i dessa frågor får jag anföra följande.

I avvaktan på pågående utredningar om den kommunala skolledarinstitutionen
i framtiden och om ökad kommunal samverkan (t. ex. mellan små
skoldistrikt, som skulle kunna förena sig om gemensam överlärare), förordar
jag att den nuvarande regeln för överlärarorganisationens omfattning
tills vidare bibehålies. Huvudregeln bör alltså även i fortsättningen
vara, att distriktsöverlärare skall anställas endast om distriktet har minst
tio läraravdelningar. Då emellertid i vissa fall goda skäl torde kunna anföras
för att överlärare anställes i distrikt med mindre än tio läraravdelningar,
torde åt Kungl. Maj:t böra inrymmas befogenhet att efter prövning
i varje särskilt fall medgiva av omständigheterna påkallade undantag från
den angivna generella regeln.

I skoldistrikt utan kommunal skolledare bör liksom hittills få anställas
skolsekreterare.

De sakkunnigas förslag att distriktsöverlärare obligatoriskt skall vara
ledare även för distriktets fortsättningsskola har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran i alla remissvar utom statskontorets. Statskontoret
har funnit förslaget i och för sig motiverat men har från sina utgångspunkter
i lönefrågan icke nu velat tillstyrka någon ändring av gällande
förhållanden. För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga har ansett, att det ur olika synpunkter skulle vara till
fördel, om i distriktsöverlärares åligganden även kunde inordnas uppdraget
att vara sekreterare i skolstyrelsen. Med hänsyn till att
det enligt § 15 lagen om skolstyrelse i vissa kommuner åligger ordföranden
att föra eller på sitt ansvar låta föra protokoll, har de sakkunniga — som
icke nu velat ifrågasätta någon ändring av nämnda lagrum — inskränkt

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

sig till att föreslå, att skyldighet stadgas för distriktsöverlärare att utan
särskild ersättning åtaga sig dylikt sekreteraruppdrag. Förslaget har i princip
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna utom statskontoret,
som härvidlag intagit samma ståndpunkt som i frågan om distriktsöverlärares
befattning med fortsättningsskolan. För egen del tillstyrker
jag i princip de sakkunnigas förslag. Distriktsöverlärarens skyldighet
att åtaga sig sekreteraruppdrag i skolstyrelsen torde, såsom skolöverstyrelsen
och svenska landskommunernas förbund framhållit, även böra avse
inom skolstyrelsen tillsatta nämnder, därvid det dock bör ankomma på
vederbörande skoldistrikt att bedöma, om distriktsöverlärare på grund av
för stor arbetsbörda bör befrias från sekreterarskapet i viss eller vissa
nämnder. Ävenså torde skolöverstyrelsen böra utrustas med befogenhet att
föreskriva, att överlärare skall befrias från sekreterarskapet i viss nämnd,
om arbetsbördan eljest skulle bli för stor.

Mellan de sakkunniga och remissinstanserna synes enighet råda därom,
att en viss minskning av distriktsöverlärarnas undervisning sskyldighet
är påkallad. Jag är emellertid härvidlag icke beredd att gå
lika långt som de sakkunniga, vilka velat maximera undervisningsskyldigheten
till 20 veckotimmar. Jag kan icke heller tillstyrka skolöverstyrelsens
förslag, som innebär att distriktsöverlärare i de största distrikten skall
kunna helt befrias från undervisningsskyldighet. Min ståndpunkt i frågan
framgår av följande sammanställning.

! Antal läraravdelningar
i skoldistriktet

Antal veckotimmar
undervisningsskyldighet

Nu

Departementschefen

högst 9

26-28

22—26

10-19

18-26

16-22

20-29

12—20

10-18

30-39

8-16

6-14

40-49

6—10

5- 8

lägst 50

5

5

I avvaktan på de slutliga förslag i lärartillsättningsfrågan, som 1951 års
skolstyrelseutredning har att avgiva, anser jag mig icke böra ifrågasätta
någon ändring i det nuvarande förfarandet vid tillsättning av
distriktsöverlärartj änster.

De sakkunnigas förslag, att under distriktsöverlärares semester v i k ar
i e alltid skall förordnas oavsett antalet läraravdelningar i distriktet, kan
jag icke för närvarande biträda. Den nuvarande regeln, att det i skoldistrikt
med mindre än tjugu läraravdelningar skall åligga skolstyrelsen
att under överlärarens semester förordna vikarie, allenast om och i den
mån skolöverstyrelsen därom lämnat föreskrift, torde sålunda böra bibehållas
oförändrad. Frågan om ersättningen till vikarie å distriktsöverlärar -

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänst efter den omreglering av tjänsterna, som jag nu föreslagit, upptages
av chefen för civildepartementet till behandling i annat sammanhang.

I statsbidragsfrågan ansluter jag mig till de sakkunniga och föreslår sålunda,
att efter omregleringen statsbidrag skall utgå med 78 procent
av skoldistriktets kostnader för distriktsöverlärarens avlöning enligt
vederbörliga avlöningsbestämmelser. För sådan vikarie å distriktsöverlärartjänst,
som det åligger skoldistrikt att anställa, torde likaledes böra utgå
statsbidrag med 78 procent av den ersättning som kan bliva fastställd.

De sakkunniga har ifrågasatt, om icke såsom villkor för statsbidrag till
distriktsöverlärartjänst borde föreskrivas, att erforderligt kommunalt anslag
beviljas för skrivbiträdeshjälp på folkskolexpeditionen. En föreskrift
av sådan innebörd anser jag icke nödvändig.

I likhet med de sakkunniga anser jag mig icke nu böra ifrågasätta någon
omreglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för kommunala
folkskolinspektörer och överlärare i skoldistrikt med sådan inspektör.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i skilda hänseenden anfört och
föreslagit hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att från och med den 1 juli 1954 distriktsöverlärartjänsterna
må inrättas såsom Cb-tjänster i likhet
med rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna
och med den konstruktion i övrigt som jag i det föregående
förordat;

dels besluta, att från och med den 1 juli 1954 statsbidrag
skall utgå till distriktsöverläramas avlönande och till ersättning
åt föreskriven vikarie för dylik överlärare med 78
procent av skoldistriktens kostnader enligt vederbörliga avlöningsbestämmelser; dels

ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat
meddela nya föreskrifter rörande den kommunala skolledarorganisationen
samt rörande statsbidrag till avlönande
av distriktsöverlärare och vikarie för sådan ävensom erforderliga
övergångsbestämmelser i anledning av den föreslagna
revisionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt Nr 136.

Ur protokollet:
Carl-Lennart Priitz.

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning ............................ "

II. Överlärarorganisationens nuvarande utformning.............. 3

Skolledarbefattningar i folkskolan .......................... 3

Tillsättningsförfarande ........... 3

Tjänsteåligganden ....................................... 4

Statliga bestämmelser om de kommunala skolledarnas avlönings-
och pensionsförmåner .............................. 6

III. Skolledarorganisationen före och efter kommunsammanslag ningen

........................ ®

IV. Distriktsöverlärarnas arbetsbörda .......................... 9

V. Lärarutredningens förslag.................................. H

Skolledarorganisationens omfattning ...................... 12

Distriktsöverlärares befattning med fortsättningsskolan ---- 13

Distriktsöverlärares sekreterarskap i skolstyrelsen .......... 13

Distriktsöverlärares undervisningsskyldighet ............... 14

Distriktsöverlärares avlöning ............................ 15

Vikarie under distriktsöverlärares semester ................ 16

Statsbidrag till distriktsöverlärares avlöning .............. 17

VI. Remissyttranden ........................................ 13

VII. Departementschefen ..................................... 22

Hemställan ............. 25

Stockholm 1954 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

540683