Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till vägväsendet för budgetåret 1954/55; given
Stockholms slott den 26 februari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
statsrådet hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Hj. R. Nilson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten, till vägunderhållet
samt till bidrag till kommunal och enskild väghållning in. m. föreslås i
enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita anslag för budgetåret
1954/55 om tillhopa i runt tal 684,8 milj. kr.

Vidare föreslås ändrade regler för avräkning mot automobilskattemedlen
beträffande vissa anslag under väg- och vattenbyggnadsverket.

1—300 54

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 sand. Nr 129.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson,
Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
statsrådet Hjalmar Nilson fråga om vissa anslag till vägväsendet för budgetåret
1954/55 samt anför.

INLEDNING.

Anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten, till vägunderhållet,
till bidrag till kommunal och enskild väghållning samt till
avsättning till statens automobilskattemedelsfond uppfördes i årets statsverksproposition,
sjätte huvudtiteln, punkterna 10 och 14, med allenast
preliminärt beräknade belopp om tillhopa 625 200 200 kr. Anledningen till
att dessa anslag bröts ut ur statsverkspropositionen var, att den totala utgiftsramen
för de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen ansågs
böra definitivt fastställas först i samband med ställningstagandena till de
förslag, som framlagts av 1951 års utredning rörande beskattningen av
motorfordonstrafiken. Chefen för finansdepartementet kommer senare i
dag att föreslå de ändringar i gällande bestämmelser om automobilbeskattningen,
som utredningens förslag givit anledning till. För egen del anhåller
jag att nu få anmäla de anslagsfrågor, som berör vägväsendet.

ALLMÄN ÖVERSIKT.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägväsendet.
För de ändamål, som tillgodoses med de ur statsverkspropositionen
utbrutna anslagen, har styrelsen begärt tillhopa 684 800 000 kr. Styrelsen
har vidare i särskild skrivelse nämnda dag redogjort för en av
styrelsen företagen utredning rörande behovet av åtgärder på vägväsendets
område i anslutning till den nya kommunindelningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

3

I anslagsframställningen erinrar styrelsen inledningsvis om sin i petita
för budgetåret 1952/53 lämnade redogörelse för trafikutvecklingen och förändringarna
i fordonsparken i allmänhet, samt hurusom styrelsen — i anslutning
till det år 1949 redovisade förslaget till en normalbudget för vägväsendet
— framlagt ett sedermera reviderat program för statliga väginvesteringar
avseende åren 1952/1956 (se 1953 års statsverksprop., bil. 8,
s. 24). Detta program upptager en investeringsvolym under år 1955 av
320 milj. kr och under år 1956 av 355 milj. kr. De i nämnda petita anföfda
skälen för en upprustning och förnyelse av vägnätet gäller alltjämt
och har genom senare utredningar understrukits. För ett genomförande av
ett investeringsprogram av minst den av styrelsen angivna omfattningen
borde — bl. a. med hänsyn till den fortgående ökade mekaniseringen av
vägbyggandet — tillgången på arbetskraft icke komma att lägga hinder i
vägen. Ej heller i fråga om materialförsörjning torde hinder föreligga.

I denna sin allmänna presentation av vägbehoven säger sig styrelsen i
regel icke ha åberopat kommunikationsbehoven för begränsade områden
eller för speciella ändamål. Emellertid har på olika sätt framkommit sådana
kommunikationsfrågor, vilkas lösande kräver en vägbyggnadsverksamhet
av den storleksordningen, att kostnaderna väsentligen kommer
att inverka på anslagsbehovet i stort. Härom anför styrelsen i huvudsak
följande.

Vid överväganden och utredningar i kommunikationsfrågor uppkommer
ofta frågan om stambillinjetrafik såsom substitut för järnväg. Sålunda
föreslog norrlandskommittén insättande av stambillinjer, vilka skulle
kräva vägarbeten för en kostnad av 100 milj. kr i 1946 års prisläge. Liknande
spörsmål uppkommer, då fråga väcks om nedläggande av eller inskränkning
i driften å järnvägslinjer. Så har exempelvis varit fallet beträffande
järnvägslinjerna Köping—Uttersberg—Riddarhyttan, Ängelholm
—Klippan och Svanskog—Årjäng.

Järnvägsutredningen Ljusdal—norska gränsen redovisade år 1952
vissa vägbehov inom en tioårsperiod för en sammanlagd kostnad av cirka
70 milj. kr enligt 1953 års kostnadsnivå. I en år 1949 framlagd utredning
föreslogs en utbyggnad av vägnätet i norra Värmland. Enbart tillgodoseende
av de därvid föreslagna mest angelägna vägbehoven kan vid nuvarande
prisläge uppskattas erfordra en investering av storleksordningen 25 å 30
milj. kr.

Behovet av vägbyggnader av vikt för rikets försvar eller försörjning i
krigstid har i skilda sammanhang starkt understrukits och bestyrkts genom
preliminära undersökningar, som visat betydande investeringsbehov på
detta område.

Inom rikets skärgårdar föreligger ett framträdande behov av utbyggnad
av kommunikationsnätet. Enligt en i samband med 1945 års skärgårdsutredning
verkställd inventering av de mest angelägna behoven redovisades
sådana till en sammanlagd kostnad av i runt tal 80 milj. kr. En sedermera
av 1949 års skärgårdstraf^kommission föreslagen plan för ordnandet av
skärgårdstrafiken i Stockholmsområdet förutsätter utförande under en

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

sexårsperiod av väg- och brobyggnader m. in. för en kostnad i 1951 års
prisnivå av cirka 12 milj. kr.

Kraven på snabbare förbättringar av bl. a. infarter till städer och samhällen
kommer säkerligen att accentueras allt eftersom trafiklösningarna
blir klarlagda genom trafik- och planutredningar av olika slag. Stor-Stockholms
trafikutredning, som undersökt kostnaderna för upprustning av
huvudtrafiklederna inom Stockholm samt i dess närhet belägna samhällen,
som är väghållare, ansåg det icke osannolikt, att en fördubbling av den nuvarande
trafikbelastningen på infartslederna till Stockholm kunde komma
att inträda under 1950-talet. De åtgärder, som utredningen redovisat, beräknades
kosta i runt tal 280 milj. kr. Från Stockholms stad har till styrelsen
överlämnats en tablå över uppskattade kostnader för planerade nyanläggnings-
och förbättringsarbeten på statsbidragsberättigade gator,
vägar och broar inom Stockholm. Tablån utvisar en kostnadssumma av
totalt 255 milj. kr, varav 120 milj. kr beräknats komma på åren 1954—
1959. En inom Göteborgs stad gjord liknande inventering angiver behövliga
arbeten på stadens viktigare trafikleder till en kostnad av 128 milj. kr.

Vidare har styrelsen själv på uppdrag av Kungl. Maj :t verkställt utredning
rörande behovet av åtgärder på vägväsendets område i anslutning till
den nya kommunindelningen. Härvid redovisas ett behov av nya eller förbättrade
vägförbindelser, föranlett eller accentuerat av tillkomsten av nya
kommuncentra in. in., av cirka 1 135 km [180 företag] till en kostnad av
ungefär 107 milj. kr enligt 1949/50 års kostnadsnivå. Ungefär tiondelen
därav har planerats att tillgodoses under flcrårsplansperioden 1952—1956,
medan övervägande delen eller företag för en beräknad kostnad i nuvarande
prisläge av cirka 130—140 milj. kr tillsvidare måst ställas på framtiden.
Avvägningen av det av styrelsen sålunda redovisade vägbyggnadsbehovet i
anledning av den ändrade kommunindelningen i förhållande till andra angelägna
vägbyggnadsbehov bör enligt styrelsen äga rum vid flerårsplanernas
upprättande. Här ifrågavarande nya behov bör tillgodoses genom ordinarie
vägbyggnadsanslag.

Styrelsen har vid planläggningen av den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
utgått ifrån att det tidigare omnämnda investeringsprogrammet
om möjligt skall fullföljas som ett minimiprogram, vilket
också kommit att ske under de två senaste åren. Under år 1952 möjliggjorde
arbetskrafttillgången sålunda en större investeringsvolym enligt
efterföljande sammanställning. Styrelsen beräknar, att jämväl 1953 års
väginvesteringar skall bli större än den i programmet angivna investeringsvolymen,
om arbeten i sysselsättningssyfte medräknas.

Ordinarie

Utökad

Vissa

Kalenderår

investerings-

investerings-

vägbyggnads-

Summa

Investerings-

ram

ram

arbeten

program

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr.

Milj. kr

1952

246,1

—

5,6

251,7

220

1953

250,0

35,0

40,0

325,0

250

5

Knngl. Maj:ts proposition nr 129.

Då omslutningen för år 1953 alltså beräknas uppgå till cirka 325 milj.
kr, synes förutsättningar föreligga för att under år 1954 genomföra minst
det av styrelsen förutsatta programmet om 290 milj. kr, såvida icke betydande
omsvängning i arbetsmarknadsläget skulle inträffa. För år 1955
har styrelsen i investeringsprogrammet räknat med en minimiomslutning
av 320 milj. kr. Oaktat den kraftiga trafikutvecklingen och behoven
i övrigt skulle kräva en än större investeringsvolym, anser sig styrelsen
med hänsyn bl. a. till planeringsläget böra begränsa sitt äskande till
nämnda belopp. Härtill kommer anslagsbehovet till Byggande av bro vid
Bergnäset, vilket styrelsen beräknat till 2,i milj. kr. Den erforderliga medelsanvisningen
på riksstaten för budgetåret 1954/55 för den ordinarie statliga
väg- och brobyggnadsverksamheten har alltså beräknats till sammanlagt
322,i milj. kr. Hela detta belopp förutsättes skola avräknas mot bilskattemedlen.

För det statliga vägunderhållet begär styrelsen en ökning med
10 milj. kr till 230 milj. kr. Den nuvarande omfattningen av trafiken skulle
kunnat motivera en större ökning av anslagstilldelningen. Styrelsen har
emellertid vid avvägningen av de skilda behoven för vägunderhåll och vägbyggnad
ansett det — sett på längre sikt — nödvändigt att så långt möjligt
vara återhållsam beträffande underhållsanslaget för att därigenom möjliggöra
eu snabbare upprustning och förnyelse av vägnätet.

Vad angår den kommunala väghållningen räknar styrelsen med
oförändrat belopp [31,2 milj. kr] för bidrag till underhållet. I fråga om de
kostnader, som avser bidrag till byggande av vägar och gator, visade 1949
års normalbudgetberäkning ett årligt statsbidragsbehov av 80 milj. kr (1948
års prisnivå). Styrelsen fann redan då detta höga belopp behövligt med
hänsyn till städernas och samhällenas faktiska behov. På grund av de
svårbedömbara faktorer, varpå utredningen grundade sig, särskilt i vad
avsåg den fortskridande utvecklingen av industri och bebyggelse ävensom
därav föranledda ökade anspråk på trafikleder, ansåg styrelsen emellertid
försiktigheten bjuda att för det dåvarande begränsa det belopp av statsmedel,
som avsågs svara mot normalkostnaden, till 50 milj. kr. Senare erfarenheter
har visat, att det framräknade behovet bör upptagas såsom en
minimiomslutning. Omräknat till nuvarande prisnivå motsvarar detta
140 milj. kr. Styrelsen anser det icke möjligt att på eu gång nå denna omslutning
utan föreslår liksom beträffande de statliga väginvesteringarna,
att ökningen sker successivt. Del framstår emellertid såsom ofrånkomligt
att i eu första etapp företa en kraftig höjning av anslaget. Styrelsen äskar
därför ett i förhållande till innevarande budgetår med 30 milj. kr höjt
anslag eller 80 milj. kr.

Vad slutligen beträffar den enskilda väghållningen har man ifråga
om vägunderhållet alt räkna med en fortgående utvidgning av det statsbidragsberättigade
vägnätet, medförande ökat anslagsbehov för bidragsverk -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

samheten. Styrelsen äskar med hänsyn härtill ett anslag av 10,5 milj. kr,
d. v. s. l,i milj. kr. mer än innevarande budgetårs anslag. Jämväl i fråga
om bidrag till byggande av enskilda vägar bör en stegrad verksamhet komma
till stånd. Styrelsen anser sålunda, att anslaget jämfört med innevarande
budgetår bör höjas med 1 milj. kr eller till 11 milj. kr.

Yttrande.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att, om en förbättring i sysselsättningsläget
skulle inträda, detta för nybyggnadsanslagens del torde medföra
ett minskat behov att anordna arbeten — såsom under år 1953 skett —
med anlitande av anslaget till Vissa vägbvggnadsarbeten. För en mera
normal nybyggnadsverksamhet torde därför som jämförelsetal bäst lämpa
sig den verksamhet, som under år 1953 bedrivits med anlitande av de
specificerade väganslagen. Arbetsmarknadsstyrelsen finner en reduktion
av den ordinarie vägbyggnadsverksamheten under en nivå av 285 milj. kr
ej vara tillrådlig ur sysselsättningssynpunkt under år 1954, bortsett möjligen
för sommarsäsongen. För år 1955 är en motsvarande bedömning
givetvis vansklig. Styrelsen förordar dock, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskande beträffande de statliga väginvesteringarna lägges
till grund för proposition, och att en ev. reduktion av anslagsramen liksom
hittills får ankomma på beslut av Kungl. Maj:t. Arbetsmarknadsstyrelsen
finner det vidare — under erinran om att 1953 års riksdag lämnat
Kungl. Maj :t bemyndigande att besluta om ianspråktagande under budgetåret
1953/54 av vägbyggnadsmedel, som avsetts för andra halvåret 1954
— angeläget, att även fortsättningsvis dylik rätt står till förfogande.

Föredraganden.

Under det senaste världskriget och åren närmast därefter var verksamheten
på vägväsendets område i vårt land av kända skäl starkt reducerad.
Redan dessförinnan kan dock en eftersläpning i väginvesteringarna sägas
ha förelegat. Först på senare år har en återhämtning av nämnvärd omfattning
kunnat påbörjas. Till belysning av eftersläpningens storleksordning
kan nämnas, att den av 1950 års långtidsutredning uppskattades för
tiden 1938—1950 till cirka 750 milj. kr i 1946 års prisläge, motsvarande
inemot 1 100 milj. kr enligt prisläget år 1953. Härvid antogs, att investeringsutgifterna
för vägarna borde ha följt samma utvecklingslinje som
landets civila investeringar i allmänhet. Utredningen underströk, att vid
ett sådant antagande hänsyn ej toges till att utvecklingstakten inom vägtrafiken
varit starkare än inom många andra områden.

År 1949 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förslag till en normalbudget
för vägväsendet. Denna utgjorde ett försök att beräkna de
genomsnittliga årliga statsutgifterna för vägväsendet för eu 20-årsperiod

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

under antagande av en successiv upprustning och utbyggnad av vägnätet
under periodens lopp till en viss förutsatt standard. De årliga utgifterna
enligt denna budget uppskattades till 525 milj. kr efter 1948 års prisnivå.
Motsvarande belopp enligt 1953 års prisläge torde kunna beräknas till
cirka 765 milj. kr. I fråga om de statliga väginvesteringarna, vilka ingick
i normalbudgeten med omkring 365 milj. kr (1953 års prisnivå), utgjorde
målsättningen vid beräkningarna bl. a., att vägnätet överlag och aven
under tjällossningen skulle tåla ett axeltryck av 6 ton.

1950 års långtidsutredning gjorde i sitt betänkande vissa uttalanden
om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens premisser och målsättning for denna
normalbudget. Enligt utredningens egna beräkningar rörande motorfordonsbeståndet
och trafikutvecklingen skulle den tredubbling av trafikvolymen,
på vilken normalbudgeten angavs vara baserad, komma att inträffa
långt före utgången av 20-årsperioden. Med hänsyn härtill kunde
planen sålunda anses angiva enbart ett minimibehov. Även planens förutsättning
i fråga om axeltryckens utveckling var enligt utredningens mening
konservativ.

Den nämnda normalbudgetberäkningen ger med hänsyn till ut\ecklingen
av vägtrafiken och till den säkrare erfarenhet beträffande vissa
däri ingående kostnadsposter, som vunnits efter det beräkningen ursprungligen
gjordes, knappast någon tillräckligt aktuell grund för en mera
preciserad prognos rörande medelsbehoven för vägväsendet. Även om den
i olika avseenden nu får anses underskatta behoven, kan beräkningen dock
ge en viss uppfattning om storleksordningen av desamma på längre sikt.
Vissa omständigheter av betydelse för bedömningen får därvid beaktas.
Den tredubbling av trafikvolymen i förhållande till 1936 års volym, som
man enligt det föregående synes ha räknat med skola uppkomma under
20-årsperioden, var sålunda uppnådd redan under år 1953. Även antalet
registrerade motorfordon var under år 1953 mer än tre gånger så stort som
år 1936. Utvecklingen har också i fråga om lastbilar och bussar gått mot
ett relativt sett allt större antal tyngre fordon. Till belysning härav kan
nämnas, att medan antalet lastbilar med ett hjultryck av 3 ton och däröver
och således med ett axeltryck över 6 ton år 1939 utgjorde 2 % av
lastbilsparken, hade motsvarande tal år 1948 stigit till 8 % och år 1952 till
13 %. Såsom väl delvis sammanhänger med denna utveckling mot tyngre
trafik har det efterhand också framgått, att vissa kostnadsantaganden,
som låg till grund för normalbudgetens kalkyler, varit tilltagna i undeikant.
Det gäller t. ex. kostnaderna för i samband med beläggningsföretagen
erforderliga förbättrings- och förstärkningsarbeten, beträffande vilka de
faktiska kostnaderna ofta visat sig väsentligt överstiga de tidigare kalkylerade
kostnaderna, och detsamma torde för övrigt gälla kostnaderna föi
förstärkning och förbättring av vägbanorna överhuvud. Eftersom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen räknat med att av landets 90 000 km all -

8

Kungl. ilaj:ts proposition nr 129.

manna vägar inte mindre än 70 000 km efter hand behöver förstärkas, inses
latt, att aven relativt små förskjutningar i premisserna för kostnadskalkylerna
kan leda till mycket avsevärda förändringar av totalkostnaderna
för ifrågavarande arbeten.

Undei tiden efter normalbudgetens upprättande har slutligen tillkommit
ytterligare en del omständigheter som medfört, att vissa förut obeaktade
eller otillräckligt beaktade behov framträtt med ökad aktualitet, och som
därmed påverkat utgiftsbehovet. Jag har tidigare redovisat vad väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anfört i sina petita rörande kommunikationsbehoven
för vissa begränsade områden och speciella ändamål, t. ex. kraven
pa bättre förbindelser inom skärgårdarna och de behov som aktualiserats
genom kommunindelningsreformen. Jag vill härvid även särskilt erinra
om de stora behov av förbättringar av genomfartslederna i en råd städer,
som gjort sig gällande under de senaste åren. Den snabba expansionen av
trafiken och av fordonsantalet har medfört, att tidigare som tillräckliga
betraktade krav på utrymme och standard i fråga om dessa leder blivit
eller håller på att bli föråldrade. Jag vill även fästa uppmärksamheten på
den alltmer ökade betydelse som tillmätes aktiva åtgärder från samhällets
sida i syfte att förbättra trafiksäkerheten; i detta hänseende bör en förbättring
av vägstandarden — t. ex. genom anordnande i större utsträckning
av planskilda väg- och järnvägskorsningar — vara av icke obetydligt
värde. Därest normalbudgeten nu skulle underkastas en revision med utgångspunkt
från här berörda förhållanden, är det följaktligen säkert, att
de tidigare beräknade kostnadsbeloppen skulle komma att mycket avsevärt
överskridas.

Trots att alltså normalbudgetens uppskattning av utgiftsbehovet numera
klart får anses vara för låg, uppnår de mot automobilskattemedel avräknade
vägutgifterna ännu icke på långt när nämnda beräknings totalsumma.
Sålunda omsluter hela specialbudgeten för budgetåret 1953/54
639,7 milj. kr, medan normalbudgetens siffror omräknade till nuvarande
kostnadsnivå redovisar ett utgiftsbehov av cirka 765 milj. kr. Icke ens
vid helt bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för
budgetåret 1954/55 uppnås sistnämnda belopp.

I ett nyligen avgivet betänkande av 1951 års utredning rörande beskattningen
av motorfordonstrafiken har en femårsplan för de mot automobilskattemedlen
avräknade utgifterna presenterats. Vad gäller utgifterna för
den egentliga väghållningen bygger beräkningarna på uppgifter från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen. De i betänkandet beräknade utgifterna av
ifrågavarande slag för kalenderåret 1955 överensstämmer i stort sett med
de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita för budgetåret 1954/55 begärda
anslagen.

Trots den osäkerhet, som självfallet måste vidlåda alla beräkningar om
vägväsendets medelsbehov på längre sikt, står det sålunda klart för mig,

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

9

att cn väsentlig höjning av specialbudgetens totala utgiftssiffra är i hög
grad påkallad. Det vägbyggnadsprogram, på vilket väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden tar sikte, bygger i vad gäller de statliga väginvesteringarna
på de uppgjorda flerårsplanerna för verksamheten. De byggnadsprojekt,
vilka dessa planer omfattar, måste alla betraktas som för
de därav berörda bygderna önskvärda och angelägna. Såvitt nu kan bedömas
torde icke heller tillgången på arbetskraft och materiel behöva lägga hinder
i vägen för en utvidgning av verksamheten. Med hänsyn härtill och
till de ökade anspråk på medel, som gör sig gällande även för vägunderhållets
samt de stadskommunala och enskilda vägarnas del, anser jag mig
böra biträda styrelsens framlagda förslag till medelsanvisning för budgetåret
1954/55. Jag föreslår sålunda, att de nu ifrågavarande anslagen, som
för innevarande budgetår är uppförda med tillhopa 605,6 milj. kr, uppräknas
till totalt 684,8 milj. kr.

Jag övergår nu till en redogörelse för de olika ändamålen och behandlar
då först anslagen i följande fyra grupper, nämligen 1) anslag till statliga
väginvesteringar, 2) anslag till det statliga vägunderhållet, 3) anslag
för bidrag till den kommunala väghållningen och 4) anslag för bidrag till
den enskilda väghållningen.

Till statliga väginvesteringar fanns vid ingången av budgetåret
1952/53 under de ordinarie väg- och brobyggnadsanslagen, inberäknat behållningar
och anslag på tilläggsstat, medel om tillhopa 383,4 milj. kr tillgängliga.
I enlighet med den genomförda ordningen med medelsanvisning
avseende kalenderår var dessa medel avsedda att täcka medelsbehoven
fram till den 1 januari 1954. De ordinarie utgifterna, i vad de hänförde
sig till nämnda anslag, uppgick under budgetåret 1952/53 till sammanlagt
260,3 milj. kr. De för medelsförbrukningen under andra halvåret 1953 tillgängliga
behållningarna på ifrågavarande anslag utgjorde alltså vid utgången
av budgetåret (383,4 — 260,3) 123,i milj. kr. — Utöver de nämnda
investeringarna utfördes under budgetåret 1952/53 vägarbeten för en kostnad
av 33,i milj. kr med anlitande av anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten.

De vid ingången av budgetåret 1953/54 för den ordinarie verksamheten
disponibla medlen utgjordes av nämnda för andra halvåret 1953 avsedda
belopp om 123,i milj. kr samt de på riksstaten för budgetåret anvisade anslagen
om 285 milj. kr. Dessutom har Kungl. Maj:t i proposition nr 2 till
årets riksdag föreslagit, att ett anslag av 35 milj. kr skall anvisas på tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1953/54 för att täcka den medelsbrist,
som uppstått genom eu med stöd av riksdagens bemyndigande företagen
utvidgning av väg- och brobyggnadsverksamheten under år 1953.
Vid bifall härtill skulle de under budgetåret 1953/54 tillgängliga medlen
uppgå till (123,1 + 285 + 35) 443,i milj. kr. Denna summa är avsedd att
täcka medelsförbrukningen för den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten
fram till den 1 januari 1955 utom beträffande andra halvåret

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1954 för anslagen till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar samt till Byggande av bro vid Bergnäset,
vilka anslag är beräknade för enbart budgetåret 1953/54. Vad gäller det
förstnämnda av dessa anslag har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förutsatt, att för sagda halvår erforderligt belopp får tagas i anspråk
från de medel, som äskas för de egentliga väganslagen för kalenderåret
1955, varför jag i det fortsatta resonemanget kan bortse härifrån.

Medelsförbrukningen för andra halvåret 1953 uppgick till 163,8 milj. kr
under de ordinarie anslagen. För förbrukning under kalenderåret 1954 skulle
alltså finnas tillgängligt ett belopp av (443,i —163,s) 279,3 milj. kr jämte
ett belopp om 1,9 milj. kr, som av det för budgetåret 1954/55 begärda anslaget
till Byggande av bro vid Bergnäset belöper på andra halvåret 1954,
d. v. s. tillhopa 281,2 milj. kr. Vid anslagsberäkningen för innevarande
budgetår förutsattes, att den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1954 skulle kunna givas en omslutning av omkring 265 milj. kr,
men att Kungl. Maj:t, om utvecklingen på arbetsmarknaden så påkallade,
skulle ha befogenhet att genomföra såväl en begränsning som en utvidgning
av denna ram för väginvesteringarna. Utan att föregripa de ställningstaganden
i denna fråga, vilka den fortsatta utvecklingen kan motivera,
finner jag — bl. a. med hänsyn till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört
om att en reduktion av den ordinarie vägbyggnadsverksamheten till en
lägre nivå än 285 milj. kr under år 1954 icke är tillrådlig ur sysselsättningssynpunkt
— det realistiskt att utgå från att den marginal om
(281,2 — 265) 16,2 milj. kr, som finnes vid ingången av kalenderåret 1954,
kommer att tagas i anspråk under sagda kalenderår, varför den ej bör få
påverka anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Den nu aktuella anslagsberäkningen för de statliga väg- och broinvesteringarna
avser närmast kalenderåret 1955. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har för detta år begärt 320 milj. kr, vartill kommer 2,i milj. kr under
anslaget till Byggande av bro vid Bergnäset, för vilket budgetårsberäkningen
skall bibehållas.

Jag delar arbetsmarknadsstyrelsens åsikt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag bör läggas till grund för Kungl. Maj :ts anslagsäskanden
hos riksdagen, och föreslår därför, att anslagen till de statliga väginvesteringarna
på riksstaten för nästa budgetår uppföres med sammanlagt
322,i milj. kr.

Jag förutsätter, att — i likhet med vad som gäller för innevarande
budgetår — en begränsning av medelsförbrukningen till en nivå, som ligger
under anslagsramen, skall få genomföras för den händelse förändringar i
konjunktur- och arbetsmarknadsläget skulle nödvändiggöra en minskning
av väginvesteringarna. Det bör emellertid också få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter
att, om arbetsmarknadsläget så påkallar, under budgetåret
1954/55 — på liknande sätt som medgivits för budgetåret 1953/54 — be -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

myndiga vägförvaltningarna att utvidga byggnadsverksamheten genom att
under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel
på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1955.

I detta sammanhang vill jag slutligen upptaga några särskilda frågor,
vilka torde vara av den karaktär, att de bör anmälas för riksdagen.

Genom beslut den 8 april 1949 förordnade Kungl. Maj:t — efter anmälan
i 1949 års statsverksproposition — att kostnader för resor till utlandet,
som av väg- och vattenbyggnadsverkets personal företogs i samband med
förhandlingar om inköp av maskiner och förrådseffekter, samt vid kontroll
av pågående fabrikation eller leveranser av sådan materiel, skulle bestridas
av medel under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Då utländska
leveranser av materiel för den direkta byggnadsverksamheten, t. ex. stålkonstruktioner
för broar, jämväl förekommer, synes denna föreskrift böra
kompletteras med motsvarande bestämmelser, att kostnader för utlandsresor,
företagna för kontroll av entreprenadarbete, som u tf öres i utlandet
för verkets räkning, skall bestridas av medel, vilka står till förfogande
för entreprenadarbetet i fråga, och alltså belasta vederbörande sakanslag.

I anledning av en framställning om utredning av frågan, huruvida ärenden
rörande byggande av broar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
handlägges med tillräcklig sakkunskap, har Kungl. Maj:t tillkallat fyra
sakkunniga att avgiva utlåtande i ärendet. Jag förutsätter, att de med
denna utredning förenade kostnaderna — såsom varande en med anslagsmedlens
ändamålsenliga användning sammanhängande utgift — får bestridas
av medel, som är avsedda för de statliga brobyggnadsföretagen.
Ifrågavarande utgifter torde fr. o. in. nästa budgetår böra påföras det
föreslagna nya anslaget till Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar.

Under den senaste tiden har frågan om en fast förbindelse mellan
Sverige och Danmark över Öresund aktualiserats, och vid nyligen genomförda
dansk—svenska överläggningar har överenskommelse träffats om en
gemensam fortsatt undersökning av frågan. Innan slutlig ställning tages
till denna fråga synes ett rätt omfattande tekniskt och ekonomiskt utredningsarbete
vara erforderligt. De härav föranledda kostnaderna, som närmast
torde vara att betrakta såsom utgifter för planering och projektering,
torde böra bestridas av medel för broinvesteringar och i fortsättningen lämpligen
belasta det föreslagna nya anslaget till Byggande av riksvägar.

Jag övergår härefter till de övriga anslagsgrupperna.

För det statliga vägunderhållet har jag ansett mig böra i likhet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förorda en medelsanvisning av 230
milj. kr, vilket innebär en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår
med 10 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till kommunal väghållning tillstyrker
jag i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag eu

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

medelstilldelning av sammanlagt 111,2 milj. kr, vilket i förhållande till
motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär en höjning med
sammanlagt 30 milj. kr. Ökningen faller helt på anslaget till Bidrag till
byggande av vägar och gator.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning,
förordar jag — likaledes i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit — en höjning av medelsanvisningen med 2,i milj. kr, så
att dessa anslag för nästa budgetår kommer att upptagas med tillhopa
21,5 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa
för budgetåret 1954/55 uppgå till sammanlagt (322,i + 230 + 111,2 + 21,5)
(584,8 milj. kr, vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande på
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp med omkring
79,2 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet kommer att senare denna dag i samband
med förslag om ändrad beskattning av motorfordonstrafiken m. in. förorda,
att nu gällande principer för vägutgifternas avräkning mot automobilskattemedlen
skall oförändrade gälla i fortsättningen, dock med vissa smärre
ändringar. Sålunda föreslås, att såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avlönings- och omkoslnadsanslag, vilka nu i princip avräknas till hälften,
som vägförvaltningarnas avlönings- och omkostnadsanslag, vilka f. n. helt
avräknas, fr. o. in. budgetåret 1954/55 skall — i nära anslutning till den
taktiska fördelningen av verkets kostnader på väg- och vägtrafikväsendet
å ena och övriga verksamhetsområden å andra sidan — till nio tiondelar
avräknas mot automobilskattemedlen. Vidare föreslås, att anslaget till
Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde,
som nu icke till någon del avräknas mot automobilskattemedlen,
fr. o. in. nästa budgetår helt skall täckas av nämnda medel. Dessa ändringar
i förhållande till de till grund för beräkningarna i årets statsverksproposition
liggande avräkningsprinciperna medför, att det belopp om 32,7
milj. kr, som av de till administration och diverse ändamål hänförliga
anslagen under sjätte huvudtiteln i statsverkspropositionen angivits skola
avräknas mot automobilskattemedlen, kommer att öka till 33,9 milj. kr.
Då det förut omnämnda beloppet för den egentliga väghållningen, 684,8
milj. kr helt skall bestridas av autoinobilskattemedel, skulle alltså under
sjätte huvudtiteln för nästa budgetår belopp om tillhopa 718,7 milj. kr
avräknas mot automobilskattemedlen.

•lag hemställer

dels att Kungl. Maj:t ville — med ändring av vad därutinnan
föreslagits i årets statsverksproposition — föreslå riksdagen,
att

a) de i riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 uppförda
anslagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

13

och Omkostnader samt Vägförvaltningarna: Avlöningar och
Omkostnader skall till nio tiondelar avräknas mot automobilskattemedlen; b)

det i samma riksstatsförslag upptagna anslaget till Reglering
av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde skall avräknas mot automobilskattemedlen; dels

ock att Kungl. Maj:t måtte bereda riksdagen tillfälle
att avgiva yttrande i anledning av vad jag här i övrigt anfört.

ANSLAGSBERÄKNINGAR.

Väghållningen på landet samt i städer och stadslihnande samhällen,
där kronan är väghållare.

[1]. Vägunderhållet.

Anslag

Nettoutgift

Reservation
vid budgetårets

Milj. kr

Milj. kr

utgång

Milj. kr

1951/52 ...........................

160,o

tilläggsstat............

21,6

181,6

181,1

2,5

1952/53 ...........................

188,o

tilläggsstat ............

27,o

215,0

216,1

1,4

1953/54 (statsliggaren s. 363)

220,o

1954/55 (förslag) ...............

230,o

Yrkande. «

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget
för nästa budgetår höjes med 10 000 000 kr till 230 000 000 kr.

Motiv.

För innevarande budgetår disponeras, inklusive befintlig reservation,
221,4 milj. kr för vägunderhållet.

För budgetåret 1954/55 räknar styrelsen till en början med att anslaget
— jämfört med det för löpande budgetår beviljade beloppet, 220 milj. kr
-— bör på grund av mer eller mindre automatiska kostnadsändringar upp -

räknas i enlighet med följande. Milj. kr

Lönestegringar enligt 1953 års kollektivavtal................... 1,4

Kostnadsstegringar för maskinparken......................... 5,o

» för färjleder, varav 5 st. nya............... 0,7

» på grund av ökad längd allmänna vägar med ca

25 mil................................. 0,5

7,6

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Härifrån avgår kostnadsminskning till följd av sänkta

materialpriser..................................... 1,2

till följd av ökad längd belagda vägar............... 2,2 3,4

Ökade kostnader 4,2
Avrundat till 4

Den s. k. katastrofreserven föreslår styrelsen skola i likhet med innevarande
budgetår upptagas med 5 milj. kr.

Utöver den ytterligare effektivisering av vägunderhållet, som den fortgående
rationaliseringen beräknas medföra, är en viss ytterligare ökning av
vägunderhållsarbetet enligt styrelsens uppfattning nödvändig på grund av
den starka stegringen av trafiken. Styrelsen hoppas kunna begränsa det
erforderliga beloppet för att åstadkomma denna ökning av vägunderhållet
till 6 milj. kr, varav cirka 3 milj. kr för ökad sändning. En förutsättning
härför anges vara, att medel för maskinanskaffning beviljas i den omfattning
styrelsen i annat sammanhang äskat.

I enlighet härmed skulle för vägunderhållet för budgetåret 1954/55 sammanlagt
erfordras ett belopp av (220 + 4+ 6) 230 milj. kr, med följande

fördelning på olika arbeten.

Arbete Milj. kr

Grusning m. in........................................... 23

Dammbindning .......................................... 30

Hyvling...................................................... 17

Vägkropp ................................................... 13

Trummor, diken, slänter, räcken, parkeringsplatser
längs huvudvägar m. in...................... 25

Broar, bryggor, färjor ..........................*...... 13

Belagd vägbana .......................................... 15

Vinterväghållning ....................................... 36

Materialtillverkning .................................... 32

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader
m. m............................... 21

Katastrofreserv, främst försvårad vinterväghållning
...................................................... 5

230

I anslaget har inräknats samtliga kostnader för ett fortsatt bedrivande
i nuvarande form av kontinuerliga trafikräkningar.

Beräkningarna är grundade på 1953 års löne- och prisnivå. Styrelsen
har liksom i föregående petita förutsatt oförändrad prisnivå även beträffande
sådana importvaror, som är av stor betydelse för vägunderhållets
kostnad, såsom motorbränsle, oljor, klorkalcium.

Styrelsen har slutligen utgått ifrån att tillräckliga medel anvisas till

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

de statliga väginvesteringarna, så att kostnader för förstärknings- och förbättringsarbeten
icke kommer att belasta vägunderhållsanslaget.

Föredraganden.

Mot den av väg- och vattenbyggnadstyrelsen föreslagna uppräkningen
med 10 milj. kr, varav 4 milj. kr kan anses hänföra sig till kostnadsstegringar
och 6 milj. kr till den ökade trafiken, har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vägunderhållet för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 230 000 000 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2]. Byggande av riksvägar. Nyanläggning av länsvägar. Nyanläggning
av ödebygdsvägar. Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar.

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen (skr. 31/s 1953), som föreslagit, att
anslagsanvisningen för de ordinarie statliga väginvesteringarna skall ske
under i stort sett endast ett anslag, benämnt Vägbyggnad, hemställer, att
sagda anslag för budgetåret 1954/55 uppföres med 320 milj. kr.

M o t i v.

Det nya anslaget skulle disponeras för följande ändamål, nämligen
byggande av riksvägar, byggande av länsvägar samt byggande av speciella
storbroar. Under kalenderåren 1951 och 1952 fördelades enligt av styrelsen
företedd statistik investeringsverksamheten å väg-, bro- och beläggningsarbeten
med omkring ‘/s på rikshuvudvägar och med 2/s på övriga vägar. En
preliminär utredning angående kostnaderna för utbyggnad av nuvarande
rikshuvudvägar till en standard motsvarande trafikens krav visar på cirka
1,3 miljarder kr. Då delta stora behov, sett mot bakgrunden av den fortgående
kraftiga utvecklingen av vägtrafiken speciellt på dessa stamleder, ur
såväl rikssynpunkt som lokal trafiksynpunkt måste tillgodoses inom så
kort tidrymd som möjligt, anser styrelsen det ofrånkomligt, att takten för
upprustningen av rikshuvudvägnätet icke minskas. Med hänsyn härtill
bör i huvudsak den proportion beträffande investeringsverksamheten
mellan riksvägar och länsvägar bibehållas, som gällt under åren 1951 och
1952.

Under sistnämnda år har icke utförts några speciella storbroar å det
hittillsvarande anslaget till Byggande av broar i sådan omfattning, att det
ansetts nödvändigt att särskilja kostnaderna till detta ändamal under
respektive år. Då företag, hänförliga till kategorien speciella storbroar,
beräknas draga en kostnad av 12 milj. kr under kalenderåret 1955, skulle
för övriga ändamål kvarstå 308 milj. kr av äskat belopp.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Äskat anslag till Vägbyggnad bär styrelsen sålunda avsett skola disponeras
i huvudsak enligt följande.

Milj. kr %

Byggande av riksvägar .................. 95 30

Byggande av länsvägar .................. 213 66

Byggande av speciella storbroar ...... 12 4

320 100

Enligt föreliggande planer skulle för byggande av riksvägar komma att
utnyttjas 60—65 milj. kr till egentliga vägarbeten, 25—30 milj. kr till beläggningsarbeten
samt 5—8 milj. kr till broarbeten. För byggande av länsvägar
skulle på motsvarande sätt utnyttjas till

Egentliga vägarbeten: Milj. kr

Ombyggnader ................................. 110—120

Nyanläggningar .............................. 25—35

Beläggningsarbeten .............................. 25—35

Broarbeten ....................................... 30—35

Då de medel, som för budgetåret 1953/54 anvisats till Byggande och förbättring
av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar, endast
avser tiden fram till den 1 juli 1954, skulle för genomförandet av det för
år 1954 beräknade byggnadsprogrammet erfordras viss anslagsförstärkning,
motsvarande i stort sett medelsbehovet för andra halvåret 1954. Nämnda
medelsbehov beräknas till cirka 1,3 milj. kr. Styrelsen förutsätter emellertid,
att för ändamålet erforderligt belopp må tagas i anspråk från det föreslagna
anslaget till Vägbyggnad, som ju skulle komma att upptagas på riksstaten
fr. o. m. ingången av budgetåret 1954/55.

Föredraganden.

Jag vill till en början erinra om Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition,
att medelsanvisningen till de statliga väginvesteringarna —
bortsett från det övergångsvis uppförda anslaget till Byggande av bro vid
Bergnäset samt det speciella anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten — skall
fördelas på fyra anslag, nämligen Byggande av riksvägar, Nyanläggning
av länsvägar, Nyanläggning av ödebygdsvägar samt Ombyggnad av länsvägar
och ödebygdsvägar. Vidare erinrar jag om att jag i det föregående
förordat, att den totala medelsanvisningen för dessa ändamål skulle för
nästa budgetår upptagas till 320 milj. kr.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, att av totalbeloppet skulle — i huvudsaklig överensstämmelse
med de faktiska förhållandena under åren 1951 och 1952
— avses för riksvägar 30 %, för länsvägar 66 % samt för storbroar 4 %.
Jag anser mig böra i princip godtaga denna grund för fördelningen av det
för nästa budgetår avsedda beloppet. För Byggande av riksvägar skulle

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

i enlighet härmed anvisas 95 milj. kr. Vad gäller fördelningen av återstående
225 milj. kr är att märka, att det nya anslaget för Nyanläggning av
länsvägar i allt väsentligt motsvarar det nuvarande anslaget Nyanläggning
av bygdevägar, samt att i anslaget Nyanläggning av ödebygdsvägar icke
kommer att inrymmas några nya ändamål av betydelse. Under de båda
sistnämnda anslagsrubrikerna har för budgetåret 1953/54 anvisats 16,5
resp. 8,5 milj. kr, vilka belopp motsvarar cirka 6,3 resp. 3,2 % av totalsumman
av den för kalenderåret 1954 avsedda totala investeringsramen för de
statliga investeringarna, bortsett från anslaget till Byggande av bro vid
Bergnäset. Med samma proportioner torde för budgetåret 1954/55 (kalenderåret
1955) böra beräknas i runda tal 20 milj. kr för länsvägarna och 10 milj.
kr för ödebygdsvägarna. Återstående belopp (320 —- 95 — 20 10) 195 milj.

kr skulle alltså belöpa på Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar,
vilket belopp proportionsvis i stort sett motsvarar investeringarna för detta
ändamål under de senaste åren. I denna summa ingår medlen för samtliga
de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åsyftade storbroarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att för budgetåret 1954/55 anvisa följande reservationsanslag
att avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen till

a) Byggande av riksvägar ........................

b) Nyanläggning av länsvägar ..................

c) Nyanläggning av ödebygdsvägar ............

d) Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar
................................................

95 000 000
20 000 000
10 000 000

195 000 000

[3],

Byggande av bro vid Bergnäset.

Reservation

Anslag

Nettoutgift

vid budgetårets

utgång

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

1945/46 1950/51 ..............

2,82

1,88

1951/52 .............................

1,88

3,70

1952/53 .............................

4,18

3,52

1953/54 (statsliggaren s. 364)

... 2,50

1954/55 (förslag)

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att för
nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 2 100 000 kr för ifrågavarande
ändamål.

2—306 54 Tiihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 129.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Motiv.

Styrelsen angav i sina petita för innevarande budgetår, att totalkostnaden
för bron jämte tillfartsvägar under förutsättning att ytterligare prisoch
lönestegringar icke inträdde torde komma att uppgå till 17 milj. kr,
varav 14 milj. kr för själva brobyggnaden och 3 milj. kr för tillfartsvägarna.
Broarbetet beräknas bli färdigställt under budgetåret 1954/55,
dock att vissa smärre avslutningsarbeten på tillfartsvägarna icke torde
komma till utförande förrän under senare hälften av år 1955.

Hitintills har till broföretaget anvisats ett sammanlagt belopp av 14,9
milj. kr. Beräknat med utgångspunkt från den nämnda totalkostnaden
skulle därför ett slutanslag av 2,i milj. kr erfordras.

Entreprenadkostnaderna för själva broarbetet är emellertid baserade på
1946 års kostnadsnivå. Med hänsyn härtill kommer pris- och löneregleringarna
för arbetena att uppgå till mycket stora belopp, som f. n. är svåra att
uppskatta. Såvitt nu kan bedömas, kan emellertid den angivna slutkostnaden
för bron komma att överskridas. Genom den omläggning av anslagsuppdelningen
för den statliga väginvesteringsverksamheten i övrigt, som
föreslås skola tillämpas fr. o. m. år 1955, torde det dock bli möjligt att
täcka ytterligare medelsbehov från anslag, som anvisas till de statliga väginvesteringarna.
Styrelsen hemställer därför om att få bemvndigande härtill.

Föredraganden.

I enlighet med styrelsens förslag upptager jag anslaget till 2,i milj. kr.
Jag anser mig icke böra tillstyrka det begärda bemyndigandet. Ev. ytterligare
medelsbehov bör alltså anmälas av styrelsen under denna anslagsrubrik.
Om emellertid slutlig anslagsanvisning av tvingande skäl ej skulle
kunna avvaktas, torde Kungl. Maj :t i avbidan härpå få medge utbetalning
från de ordinarie vägbyggnadsanslagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

[4]. Vissa vägbyggnadsarbeten.

Anslag

1952/53 ................................. 100

tilläggsstat ............... 35 000 000

1953/54 (statsliggaren s. 365) ... 100

1954/55 (förslag) .................. 100

Reservation

Nettoutgift vid budgetårets
utgång

21 982 200 13 297 500

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) anför, att det knappast
torde vara möjligt att förutse medelsbehovet för budgetåret 1954/55 för

19,

Kiingl. Maj:ts proposition nr 129.

de ändamål, som anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten tillgodosett. Med
hänsyn härtill anser styrelsen det förfarande böra komma ifråga, som vid
sidan av anslagsanvisning fått tillämpas under budgetåret 1952/53, nämligen
ianspråktagande vid behov av anslag på allmän beredslcapsstat. Styrelsen
har därför icke ansett sig nu böra äska medel under denna anslagsrubrik.

Föredraganden.

Med anledning av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört förordar
jag, att detta anslag, som är avsett för arbeten vid sidan om flerårsplanerna
och vissa andra extraordinära ändamål, för budgetåret 1954/55 uppföres
endast med ett formellt belopp av 100 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väghållningen i städer ock sladsliknande samhällen, som är väghållare.

[5]. Bidrag till underhåll av vägar och gator.

Anslag Nettoutgift

Milj. kr Milj. kr

1952/53 .............................. 28,0 31,o

1953/54 (statsliggaren s. 365) 31,2

1954/55 (förslag) ............... 31,2

Bidrag från förevarande anslag utgår enligt en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för fyra år i sänder fastställd kostnadsberäkning. Jämkning
av sådan beräkning kan ske under löpande fyraarsperiod i den mån vägoch
gatuhållningsskyldigheten ökas genom inkorporering, förändiing av
enskild väg till allmän eller förklaring att gata skall anses såsom för biltrafiken
viktig eller eljest då väsentligen förändrade förhållanden i avseende
å underhållet inträder. Förändringar i prisläge eller trafikintensitet
föranleder icke dylik jämkning.

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget
uppföres med ett oförändrat belopp av 31 200 000 kr.

Föredraganden.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning icke givit mig anledning
till erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

att till Bidrag till underhåll av vägar och gator för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr, att
avräknas mot automobilskattemedlen.

[6]. Bidrag till byggande av vägar och gator.

Reservation

Anslag

Nettoutgift

vid budgetårets

utgång

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

1950/51 ...................

........... 10,0

5,6

22,0

1951/52 ...................

........... 17,5

11,8

27,7

1952/53 ...................

..... 26,o

tilläggsstat

..... 3,o 29,o

26,6

30,i

1953/54 (statsliggaren

s. 365) 50,o

1954/55 (förslag)

........... 80,o

Enligt nu gällande bestämmelser utgår för byggande av allmän väg och
iordningställande av för biltrafiken viktig gata, i mån av tillgång på därtill
anslagna medel, statsbidrag med 95 % till städer och samhällen, som
är väghållare. Bidragen utgår enligt en fördelningsplan, som efter länsstyrelsernas
hörande upprättas och fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för tvåårsperioder.

Yrkanden.

I. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. si/8 1953) hemställer, att anslaget
uppföres med 80 000 000 kr.

II. Stor-Stockholms trafikutredning (skr. 12/o 1953) hemställer, att anslaget
höjes till 140 milj. kr.

III. Svenska stadsförbundets styrelse (skr. 18/i 1954) anser en avsevärd
ökning av statsbidragstilldelningen vara oundgängligen nödvändig, för att
stadssamhällena inom rimlig tid skall kunna sätta sina trafikleder i det
stånd, som kräves med hänsyn till den betydande ansvällningen av trafikvolymen,
samt hemställer, att en omprövning av ifrågavarande statsbidragstilldelning
måtte verkställas.

Motiv.

I. Den kassamässiga behållningen vid utgången av budgetåret 1952/53
kan beräknas komma att vid slutet av år 1953 minskas avsevärt, uppskattningsvis
med 10 å 15 milj. kr. Huvudsaklig del av den återstående behållningen
utgöres dels av sadana medel, vilka tilldelats städerna av tidigare
anslag och som författningsmässigt skall innehållas i avvaktan på slutredovisning
och godkännande av redovisningar för företag i fördelningsplanerna,
dels ock av medel, som icke ansetts böra utanordnas till städerna

21

Kungl Maj:ts proposition nr 129.

på grund av viss eftersläpning av redovisningarna. Denna eftersläpning är
ofta beroende på bristande tillgång på erforderlig såväl statlig som kommunal
administrativ arbetskraft. Endast ca 4 milj. kr utgöres av sådana
medel, som icke motsvaras av nedlagda byggnadskostnader.

Med utgången av år 1953 utlöper gällande fördelningsplan för bidragstilldelningen.
För slutförande av företag i denna plan återstår ett bidragsbehov
av omkring 90 milj. kr. Härtill kommer töretaget Malmö Lund
inom Lunds stad med ca 8 milj. kr, varför den totala kvarvarande omslutningen
utgör ca 98 milj. kr. Av nämnda 90 milj. kr beräknas vid 1953 års
utgång ca 20 milj. kr ha nedlagts i förskott, dvs. utöver kostnad som motsvaras
av statsbidrag enligt fördelningsplanen. Ett påtagligt behov att få
huvudvägnätets standard höjd till paritet med intilliggande landsbygds har
emellertid gjort sig gällande inom ett flertal stadsområden. Detta förhållande
i förening med redan framförda krav att bättre än hittills tillgodose
storstadsregionerna med kapacitetsdugliga trafikleder gör, att man inom
detta område måste förutse en för framtiden kraftigt ökad investeringsverksamhet.
Denna lärer komma till synes redan i den nu aktuella planen
för åren 1954—1955.

Genom bl. a. vägförvaltningarna har gjorts en översiktlig utredning angående
kostnaderna för riksvägnätets utbyggnad till en standard motsvarande
den nuvarande trafiken. Därav framgår, att inom bär berörda
stadsområden ett ombyggnadsbehov föreligger, som i statsbidrag motsvarar
sammanlagt i runt tal 380 milj. kr.

Den fördelningsplan, som under hösten 1953 skall upprättas och fastställas
för åren 1954 och 1955, bygger på dels av 1953 års riksdag anvisat
anslag, 50 milj. kr, dels anslaget för budgetåret 1954/55, som styrelsen beräknat
till 80 milj. kr, sedan från nämnda belopp dragits mindre delar
att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande till brådskande företag in. m. För
fördelning under perioden skulle därför finnas tillgängligt uppskattningsvis
(ca 49 + 79) 128 milj. kr. Härav bör i första hand disponeras 20 milj. kr
för redan i förskott utförda arbeten samt 8 milj. kr till företaget Malmö—
Lund. Återstår alltså ca 100 milj. kr, varav 70 milj. kr avses för vissa från
nuvarande fördelningsplan kvarstående företag samt 30 milj. kr för igångsättande
av nya företag, som inryms i fördelningsplanen.

Styrelsen framhåller slutligen, att anslagsbehovet även påverkas av det
förhållandet, att fri gatsten icke längre står till disposition, samt att till
styrelsen inkommit framställningar om bidrag till marklösenkostnader
och annat intrång, som styrelsen nu anser sig böra taga upp till behandling
i ett sammanhang.

Yttr an de.

I. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker den föreslagna höjningen av anslaget.

22

Kung!. Maj:ts proposition nr 129.

Föredraganden.

Den nu aktuella anslagsberäkningen avser bidragsbehovet för kalenderåret
1955.

Fördelningsplanen för åren 1952 och 1953 innefattar enligt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen en sammanlagd omslutning i statsbidragskostnader
av 130 milj. kr, därvid hänsyn tagits till kostnadsökningar, som uppstått
sedan de i planen ingående företagen kalkylerades. De för denna tid
häremot svarande tillgängliga bidragsmedlen — nämligen för budgetåren
1951/52 och 1952/53 anvisade anslag efter vissa smärre avdrag och med
bortseende från det belopp om 3 milj. kr, som i sysselsättningsutjämnande
syfte anvisats å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 — uppgår till (17,3 +
25,o) 42,3 milj. kr. Det återstående beräknade behovet av statsbidrag för i
nämnda fördelningsplan upptagna arbeten utgör sålunda (130,o — 42,3)
87,7 milj. kr.

Vad gäller eftersläpningen av anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet
för i gällande fördelningsplan upptagna, utföi-da arbeten är
förhållandet följande. Enligt under hand inhämtade uppgifter från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen beräknas de i förevarande fördelningsplan ingående
arbeten, som städerna utfört före den 1 januari 1953, motsvara ett
statsbidragsbelopp om 26 milj. kr. Detta belopp jämte förefintlig eftersläpning
från den närmast föregående fördelningsplanen överstiger de för år

1952 avsedda bidragsmedlen (17,3 milj. kr) med ca 14,9 milj. kr. Enligt
av städerna i juli 1953 lämnade uppgifter skulle anläggningsverksamheten
på förevarande område inom fördelningsramen få en omslutning under år

1953 av 29 milj. kr, räknat i statsbidragskostnader, vilket överstiger för
år 1953 avsedda bidragsmedel (25 milj. kr) med 4 milj. kr. I enlighet härmed
skulle eftersläpningen av anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet
för utförda arbeten vid ingången av år 1954 alltså ha ökat
till (14,9 + 4) 19 milj. kr. Styrelsen har räknat med att denna s. k. överdisponering
av anslaget skall täckas i efterhand av anslagsmedel, som anvisas
för följande år.

De för 1953/54 anvisade, för kalenderåret 1954 avsedda bidragsmedlen
utgör 50 milj. kr. För år 1955 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt
ett anslagsbelopp av 80 milj. kr. Vid bifall härtill skulle de disponibla medlen
för åren 1954 och 1955 uppgå till (50 + 80) 130 milj. kr. Därest denna
summa minskas med förut angivna eftersläpningsbelopp om 19 milj. kr,
skulle för statsbidragsberättigade väg- och gatubyggnadsföretag under åren

1954 och 1955 återstå ca 110 milj. kr.

De under tiden 1952—1953 utförda bidragsberättigade arbetena enligt
fördelningsplan motsvarar, som jag nyss omnämnt, enligt uppgift en bidragstilldelning
av 26 milj. kr för år 1952 och 29 milj. kr för år 1953. De
vid bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag för perioden 1954
—1955 tillgängliga bidragsmedlen har styrelsen räknat preliminärt komma

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

att fördelas med 40 milj. kr under år 1954 och ca 70 milj. kr under år
1955. De bidragsbehov, som föreligger på detta område, är uppenbarligen
större än vad som kan tillgodoses genom en sådan bidragstilldelning. Jag
är emellertid icke beredd att tillstyrka, att staten — såvitt avser den period,
som omfattas av fördelningsplan för åren 1954 och 1955 — påtager sig en
större andel av utgifterna för förevarande ändamål, än som kan innefattas
i det av styrelsen äskade beloppet om 80 milj. kr. Anslaget bör sålunda för
nästa budgetår uppföras med sagda belopp.

Vad angår de längre syftande framställningarna från Stor-Stockholms
trafikutredning och svenska stadsförbundet vill jag erinra om att riksdagen
genom skrivelse nr 430 vid 1952 års höstsession i anledning av en motion
uttalade sig för en utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
ifrågavarande statsbidrag. Min avsikt är att inom den närmaste tiden föranstalta
om en sådan utredning. I vidare mån anser jag mig f. n. ej kunna
tillmötesgå de nämnda särskilda framställningarna.

Jag förutsätter, att, om det visar sig påkallat att vidtaga särskilda åtgärder
för att befrämja en viss avsättning av gatsten till kommunerna, en
mindre del av förevarande bidragsanslag får — i likhet med vad som gäller
under innevarande budgetår — reserveras för bidrag till steninköp och stensättningsarbeten
på för biltrafiken viktiga vägar och gator.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av vägar och gator för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr, att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Enskild väghållning.

[7]. Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. ni.

Anslag Nettoutgift
Milj. kr Milj. kr

1951/52 .............................. 6,8 7,i

1952/53 .............................. 9,o 7,8

1953/54 (statsliggaren s. 366) 9,4

1954/55 (förslag) ............... 10,5

Yrkande.

Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget
höjes med 1 100 000 kr till 10 500 000 kr samt att bemyndigande lämnas
att under budgetåret 1954/55 bevilja statlig kreditgaranti för lån avseende
inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp
av 2 000 000 kr.

Reservation

vid

budgetårets
utgång
Milj. kr

2,0

0,2

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

M o t i v.

Den bokföringsmässiga behållningen på anslaget den 30 juni 1953, i runt
tal 3,2 milj. kr, utgjordes av en hos Kungl. Maj:t förefintlig reservation av
cirka 0,7 milj. kr samt av reservationer hos länsstyrelserna om sammanlagt
cirka 2,5 milj. kr. Av sistnämnda belopp utgjorde omkring 0,9 milj. kr ofördelad
reservation, vartill hänsyn tagits vid fördelning mellan länen av anslaget
för innevarande budgetår. Den hos länsstyrelserna fördelade reservationen,
d. v. s. bidrag som beviljats men ej utanordnats, har således vid
ifrågavarande tidpunkt uppgått till cirka 1,6 milj. kr.

Sedan innevarande års anslag fördelats mellan länen, finns hos Kungl.
Maj:t en reservation på anslaget av cirka 0,7 milj. kr.

Enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter erfordras under år
1954 för underhålls- och iståndsättningsbidrag till 1940—1953 års vägar
i runt tal 9,6 milj. kr. Vidare har till länsstyrelserna inkommit nya ansökningar
för cirka 1 200 vägar, vilka beräknas kunna komma ifråga för bidrag
fr. o. in. år 1954 (1954 års vägar). För bestridande av underhållsbidrag
inklusive bidrag till iståndsättning av dessa vägar beräknas enligt
länsstyrelserna ett belopp av cirka 2,2 milj. kr. Erforderligt belopp under
budgetåret 1954/55 till bidrag till anskaffande av redskap för rationalisering
av underhållet å vissa enskilda vägar har länsstyrelserna beräknat till 0,5
milj. kr. Enligt länsstyrelsernas uppgifter skulle således medelsbehovet
kunna uppskattas till sammanlagt 12,3 milj. kr.

Med hänsyn till den hos Kungl. Maj :t förefintliga reservationen om
0,7 milj. kr samt till de besparingar, vilka erfarenhetsmässigt visat sig
kunna uppstå å anslaget och som styrelsen uppskattat till cirka l,o milj. kr,
beräknar styrelsen, att den av länsstyrelserna angivna bidragsverksamheten
på förevarande område skall kunna fullföljas med ett anslag av 10,5
milj. kr.

Under innevarande budgetår må statlig kreditgaranti enligt kungörelsen
1952: 417 lämnas för anskaffning av maskiner för rationalisering av underhållsarbetet
å vissa enskilda vägar intill ett belopp av 2 milj. kr. Styrelsen
föreslår, att, ehuru denna möjlighet till kreditgaranti hitintills ej utnyttjats,
sådan statlig lånegaranti må medgivas för budgetåret 1954/55 intill
samma totalbelopp.

Föredraganden.

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 76 till 1954 års riksdag framlagt
förslag till lag om vissa ändringar i lagen om enskilda vägar. Därvid föreslås
bl. a. vissa stadganden, som innebär att kronan under vissa förhållanden
kan komma att vidkännas kostnader. Sålunda har i lagförslagets 78 och
85 §§ upptagits bestämmelser om att kostnader, som föranleds av förrättning
för bildande av vägförening m. m., i vissa fall skall gäldas av kronan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

25

Vidare föreslås i 102—105 §§ bestämmelser, som medför, att kronan kan
komma att åsamkas kostnader i anledning av länsstyrelses förordnande
om förbud mot eller föreläggande att bortskaffa eller ändra vissa trafikfarliga
anordningar. De kostnader, som kan uppkomma för kronan i anledning
av det framlagda lagändringsförslaget, torde lämpligen böra bestridas
från förevarande anslag. Utgifterna i anledning härav torde icke komma att
uppgå till så stora belopp, att anslagsberäkningen behöver påverkas därav.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medelsberäkning under anslaget och
förslag i övrigt har ej givit mig anledning till erinran. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000
kr, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva, att under budgetåret 1954/55 statlig lånegaranti
må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av 2 000 000 kr.

[8]. Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Reservation vid

Anslag

Nettoutgift

budgetärets

utgång

Milj. kr

Milj. kr

Milj. kr

1950/51

4,o

4,i

6,i

1951/52

4,o

4,o

6,i

1952/53

6,5

4,6

8,o

1953/54

(statsliggaren s. 366)

10,o

1954/55

(förslag) ...............

11,0

Yrkande.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen (skr. 31/s 1953) hemställer, att anslaget
höjes med 1 000 000 kr till 11 000 000 kr.

Motiv.

Den bokföringsmässiga behållningen på anslaget den 30 juni 1953, i
runt tal 8 milj. kr, utgjordes av dels en hos Kungl. Maj:t förefintlig reservation
av cirka 0,2 milj. kr, dels hos länsstyrelserna beviljade men ej utanordnade
bidrag om cirka 6,5 milj. kr. Återstoden eller cirka 1,3 milj. kr av
reservationen beräknas bli fördelad och disponerad under senare delen
av år 1953.

Även inom detta område av vägväsendet föreligger behov av ökade investeringar,
vilka bör tillgodoses genom en successiv höjning av anslaget.

De medel, som under arbetsåret 1953 hittills ställts till länsstyrelsernas
förfogande till bidrag till byggande av enskilda vägar, möjliggör påbörjandet
av nya företag för ett bidragsbelopp av 2,7 milj. kr. Om det för ar -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

betsåret 1954 anvisade anslaget på 10 milj. kr i sin helhet ställdes till
länsstyrelsernas förfogande år 1954, skulle det möjliggöra påbörjandet av
nya företag för i runt tal 6,5 milj. kr. En höjning av medelstillgången till
nya företag bör emellertid på grund av bindande återverkan på kommande
års anslag ske successivt. För att åstadkomma en utjämning ämnade styrelsen
därför föreslå, att viss del av sistnämnda anslag ställes till länsstyrelsernas
förfogande redan under år 1953, varigenom nya företag beräknas
kunna påbörjas under år 1953 för cirka 4 milj. kr och under år 1954 för cirka
5 milj. kr. Anslaget för budgetåret 1954/55 [arbetsåret 1955] beräknas därvid
bli bundet med i runt tal 5 milj. kr till fortsättnings- och slutbidrag. Vid
den föreslagna anslagsstorleken av 11 milj. kr skulle för nya företag ett
belopp av cirka 6 milj. kr bli disponibelt under år 1955. Härigenom erhålles
en någorlunda jämn utveckling.

Föredraganden.

Genom beslut den 16 oktober 1953 har Kungl. Maj :t bifallit väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens omförmälda förslag att använda viss del av det
för budgetåret 1953/54 anvisade anslaget redan under kalenderåret 1953.

Då styrelsens förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1954/55 icke
givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kr,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Diverse ändamål.

[9]. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond.

Föredraganden.

Chefen för finansdepartementet föreslår i annat sammanhang, att skillnaden
mellan de till automobilskattemedlen hänförliga inkomsterna och
utgifterna för nästa budgetår eller (740—737) 3 milj. kr tillföres budgetutjämningsfonden,
att redovisas under särskild titel. Med hänsyn härtill
uppföres förevarande anslag med ett formellt belopp av 100 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 kr.

Vad föredragande statsrådet sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kerstin Krause.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

27

REGISTER.

Sid.

2 Inledning.

2 Allmän översikt.

2 Väg- och vattenbgggnadsstyrelsens förslag.

6 Yttrande.

6 Föredraganden.

13 Anslagsberäkningar.

13 Väghållningen på landet samt i städer och

stadsliknande samhällen, där kronan är
väghållare:

13 Vägunderhållet, att avräknas mot automobilskatte medlen.

........................................................

15 Byggande av riksvägar, att avräknas mot automobilskattemedlen
................................................

15 Nyanläggning av länsvägar, att avräknas mot auto mobilskattemedlen

........................................

15 Nyanläggning av ödebygdsvägar, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................

15 Ombyggnad av länsvägar och ödebygdsvägar, att avräknas
mot automobilskattemedlen ..................

17 Byggande av bro vid Bergnäset, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................

18 Vissa vägbyggnadsarbeten, att avräknas mot auto mobilskattemedlen

........................................

19 Väghållningen i städer och stadsliknande

samhällen, som är väghållare:

19 Bidrag till underhåll av vägar och gator, att avräknas

mot automobilskattemedlen ...........................

20 Bidrag till byggande av vägar och gator, att avräknas

mot automobilskattemedlen ...........................

23 Enskild väghållning:

23 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., att avräknas
mot automobilskattemedlen ..................

25 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas

mot automobilskattemedlen ...........................

26 Diverse ändamål:

26 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ...

230 000 000
95 000 000
20 000 000
10 000 000
195 000 000
2100 000
100

31 200 000
80 000 000

10 500 000

11 000 000

100

Summa kronor 684 800 200