Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
1
Nr 128.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till statens bakteriologiska laboratorium m. m.; given
Stockholms slott den 5 mars 195b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås på grundval av en av statens sakrevision verkställd
utredning viss omorganisation av statens bakteriologiska laboratorium.
Omorganisationen berör främst laboratoriets ledning och vetenskapligt
utbildade personal. Sålunda ställes laboratoriet under ledning av
en särskild styrelse. För att tillgodose behovet av kvalificerad ekonomisk
och administrativ sakkunskap inrättas en befattning som byrådirektör i
lönegrad Cg 31 såsom chef för en genom sammanslagning av två avdelningar
bildad ny ekonomiavdelning. På virusavdelningen inrättas en befattning
som laborator i Ce 31, medan två befattningar som laboratorieläkare
föreslås indragna.
För budgetåret 1954/55 äskas under avlöningsanslaget 2 213 000 (+ 73 000)
kronor och under omkostnadsanslaget 1 637 000 (+ 238 000) kronor. Sistnämnda
ökning föranledes främst av engångsanskaffning av viss utrustning.
För påbörjande av en för laboratoriets virusavdelning och karolinska
institutets virusinstitution gemensam nybyggnad äskas 630 000 kronor samt
för vissa ombyggnadsarbeten m. m. inom laboratoriet sammanlagt 233 000
kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 128.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Utdrog av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 195b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
samt t. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam,
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 12 och 13, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna dels till
Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 250 000 kronor, dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
I samband med min preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor erinrade
jag om att den av statens sakrevision efter samråd med och delvis
i samarbete med statens organisationsnämnd bedrivna undersökningen
rörande verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium in. in. numera
slutförts. Sakrevisionen hade sålunda med skrivelse den 15 juni 1953
överlämnat verkställd utredning i ämnet, vilken i vederbörlig ordning
remissbehandlats. Vidare hade medicinalstyrelsen med skrivelse den 16
oktober 1953 inkommit med sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55
till statens bakteriologiska laboratorium: avlöningar och omkostnader. Remissbehandlingen
av sakrevisionens förslag ävensom medicinalstyrelsens
anslagsäskanden hade först nyligen avslutats och beredningen av hithörande
lrågor därför ännu icke kunnat slutföras. Med hänsyn härtill förordade jag,
att förenämnda båda anslag i riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 upptoges
med allenast preliminärt beräknade belopp.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
I samband därmed torde jag även få anmäla frågor om anslag till nybyggnad
för virusavdelning vid laboratoriet och virusinstitution vid karolinska
institutet ävensom till vissa ombyggnadsarbeten m. in. vid laboratoriet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
3
I. Sakrevisionens utredning.
1. Inledning.
Sakrevisionen anför inledningsvis bl. a. följande.
I samband med den granskning av taxesättningen hos vissa statliga
myndigheter, som statens sakrevision enligt Kungl. Maj :ts uppdrag den
17 oktober 1947 har att fullgöra och som även omfattar taxesättningen
vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL), har sakrevisionen efter
samråd med och delvis i samarbete med organisationsnämnden ansett sig
böra undersöka möjligheterna att nedbringa laboratoriets utgifter. Anledningen
härtill var bl. a., att en förutsebar taxehöjning, som måste inverka
på vissa sjukvårdskostnader, ansågs böra i möjligaste mån motverkas genom
en kostnadsminskning, samt att erinringar tidigare i ramställts mot laboratoriets
ekonomiska förvaltning. Härtill kom sedermera, att statsutskottet
i sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 11 uttalat, att den oavlåtliga
utbyggnaden av laboratoriet icke utan mycket starka skäl borde få
fortgå, samt förutsatt att sakrevisionen vid sin fortsatta utredning skulle
överväga, om icke delar av laboratoriets tillverkning med ekonomisk fördel
och utan eftersättande av säkerhetskraven skulle kunna överföras till
apoteksväsendet eller läkemedelsindustrien samt om icke forskningsverksamheten
ur kostnadssynpunkt skulle kunna samordnas med motsvarande
verksamhet på annat håll och i övrigt rationaliseras. Med hänsyn härtill
har utredningen måst i vissa avseenden utvidgas utöver vad från början
avsetts.
Förhållandena vid laboratoriet måste enligt sakrevisionens mening betecknas
som mindre tillfredsställande främst i administrativt och ekonomiskt
hänseende. Jämväl forskningsverksamhetens hittillsvarande inriktning
har givit anledning till vissa erinringar. Förklaringen till dessa förhållanden
torde främst vara att söka däri, att SBL:s ledning med nuvarande
organisation icke kan anses ha möjlighet att på ett lullt tillf redsställande
sätt lösa uppkommande problem. Enligt sakrevisionens uppfattning
erfordras genomgripande åtgärder av företrädesvis organisatorisk art
för alt möjliggöra ett ur de medelsanvisande statsmakternas synpunkt
tillfredsställande sätt att handha laboratoriets skötsel.
Genom vissa under utredningen genomförda eller föreslagna åtgärder
har icke oväsentliga besparingar uppstått. Sålunda beräknas, alt biträdespersonalen
eljest skulle ha varit minst tio personer större, vilket medför
en besparing av mellan 75 009 och 100 000 kronor om året. Vidare har
belastningen å vissa poster under omkostnadsanslaget beräknats med drygt
200 000 kronor om året understiga vad man skulle ha haft anledning förvänta
med hänsyn till de senare årens prisstegringar. Besparingarna sammanhänger
även med en alltmer framträdande strävan från SBL:s sida
4
Kungl. Maj ds proposition nr 128.
att kraftigare än tidigare beakta sparsamhetens krav. Lägges därtill, att
den under sakrevisionens medverkan tillkomna taxehöj ningen beräknas
medföra en inkomstökning av 300 000 kronor om året, kan SBL:s ekonomi
numera anses förbättrad med åtminstone 500 000 kronor per år. Att anslagsbelastningen
likväl stigit beror i främsta rummet på inträdda löneoch
prisstegringar men också i någon mån på en fortgående utökning av
verksamheten. Sakrevisionen framhåller, att de hittills nådda resultaten
är att betrakta som en första etapp i rationaliseringsarbetet, vilket måste
fullföljas av laboratoriet. Med hänsyn härtill är det nödvändigt, att SBL
erhåller en bl. a. härför avpassad organisation.
Utredningen har till närmare behandling upptagit tre huvudspörsmål,
nämligen omorganisation av SBL:s ledning, forskningens inriktning samt
preparattillverkningens förläggning. Frågan om tillverkningsorganisationen
föreslås bliva föremål för ytterligare överväganden genom särskild utredning.
1 Förstnämnda båda frågor är i princip oberoende av tillverkningsfrågans
lösning.
Utredningen har resulterat i åtskilliga redan genomförda åtgärder samt
förslag till eller förberedelser för dylika, vilket närmare framgår av följande
redogörelse.
2. Genomförda eller föreslagna åtgärder m. in.
A. Organisatoriska åtgärder.
Fr. o. in. budgetåret 1952/53 inrättades en befattning som ingenjör i
Ce 27 för biträde med den tekniska och organisatoriska lösningen av uppkommande
problem samt med planering av särskilt serologiska avdelningens
tillverkningsuppgifter. Befattningen innehas av en ingenjör med
tidigare erfarenheter från läkemedelsindustrien. Ingenjören, som lyder direkt
under föreståndaren, är chef för en avdelning, omfattande 63 personer.
Genom ingenjörens insatser har avsevärda besparingar ernåtts. Dessutom
har den vetenskapliga personalen avlastats åtskilliga arbetsledande
uppgifter och befriats från eller fått bättre hjälp med de talrika tekniska
frågorna.
Fr. o. m. den 1 juli 1952 har vidare inrättats en bokhållartjänst, vilket
möjliggjort rationalisering av inköpsverksamheten. I samband härmed har
förrådspersonalen underställts bokhållaren och sorterar således genom
denne under chefen för kameralavdelningen.
För att sta allmänheten till tjänst med bakteriologiska preparat vid
andra tider än ordinarie expeditionstid har jourtjänstgöringen vid serumexpeditionen
överförts till ett apotek med nattjour i närheten av Stockholms *
Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1953 uppdragit åt särskild utredningsman att
utreda frågan om förläggningen av viss vid laboratoriet och statens veterinärmedicinska anstalt
bedriven tillverkning.
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
centralstation. Även jourtjänsten för ankommande post har omlagts. Den
årliga besparingen beräknas till ca 2 800 kronor för omläggningen av nattjouren
och till ca 1 200 kronor för ändringen av postjouren.
Genom rationalisering av arbetet i häststallet har antalet biträden minskats
med ett. Chefen för serologiska avdelningen har som personalchef
ersatts av veterinärbiträdet.
B. Åtgärder berörande kontors- och redovisningsfrågor.
Post- och avlöningslistor skrives numera i samma utskrift och den
förut månatliga matrikelföringen göres endast en gång om året. Fakturering
in. in. har förenklats. Dessa och andra förenklingar i förening med
övergång till användning av fakturablanketter i löpande bana (»speedfeed»)
har inneburit en arbetsbesparing, motsvarande minst ett skrivbiträde.
Förslag till inköpsrutiner har utarbetats, varigenom bestämda befogenhetsgränser
uppdragits. Beställning får sålunda göras endast av vissa
befattningshavare. Bortsett från rena rutininköp skall alla beställningar
över viss gräns godkännas av föreståndaren, varigenom möjlighet skapats
för ledningen att kontrollera anslagsbelastningen.
I oktober 1952 infördes ett särskilt fakturaregister, som medger bl. a. bevakning
av betalningstider för utnyttjande av kassarabatt samt upplysning
om beloppet av inkomna, ännu ej betalda fakturor. Ett fullständigt nytt
system för förrådsredovisningen har upplagts med tanke på att det skall
kunna anknytas till en blivande kostnadsbokföring. Det nya systemet medger
fortlöpande övervakning av förrådsläget, så att inköp kan göras i tid
och i lämplig kvantitet. Arbetet med förrådsbokföringen har överförts till
annan befattningshavare och åvilar icke längre förrådsförmannen.
SBL tillhandahåller för försäljning substrat av olika slag och distribuerar
i vissa fall gratis provtagningsutrustningar till läkare och sjukhus. Denna
försäljning och distribution, som förut fördelats på flera håll, har koncentrerats
till serumexpeditionen. Det nya systemet innebär en avsevärd
rationalisering och medger bättre kontroll över leveranserna och deras
debitering.
Ett nytt system för lagerbokföring av färdiga vid SBL tillverkade eller
inköpta preparat, har upplagts, varav framgår vissa uppgifter beträffande
lagerförändringar in. in.
Verkstäderna bar underställts förenämnde ingenjör och särskild rutin
för beställning av verkstadsarbete har införts. Alla beställningar måste
passera ingenjören.
C. Åtgärder för att rationalisera driften, apparatkonstruktioner in. m.
Arbetet med inpackning av färdiga preparat har ordnats enligt löpandebandprincipen,
varigenom personalbehovet minskats med tre biträden vid
den belastning, som rådde vid slutet av år 1950.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Insamlingen av blod för preparatberedning har rationaliserats och förenklats,
varigenom uppnåtts ett cirka åtta procent bättre utbyte av blodserum
samtidigt som laboratoriets arbete minskats.
För odling av vissa bakterier erfordras substrat, som innehåller blod,
i allmänhet hästblod. Genom att blodet numera behandlas med antikoaguleringsmedel
(en citratlösning) har ca -/3 av arbetet bortfallit. Vid användning
av citratmetoden undgår man vidare en förlust om ca 35 procent av
den från djuret tappade blodmängden. Försök pågår även att införa separering
av hästblod, varigenom blodserum kan bättre och snabbare tillvaratagas.
Ett rum om ca 15 in2 frigöres, om försöken lyckas.
Genom bättre apparatur för difteritoxinrening har ett rum om ca 10 in2
frigjorts.
Under hösten 1952 flyttades diagnostiska avdelningens disk till centraldiskens
lokaler och sammanslogs med den senare. Förutom vissa driftsorganisatoriska
fördelar har därigenom ca 90 m2 som laboratorier användbart
utrymme frigjorts inom huvudbyggnaden. Då arbetsbesparingen
motväges av en höjning av diskkvaliteten, har någon minskning av personalen
hittills ej kunnat ske. Glaskrossningen har numera nedgått, vilket
i första hand torde bero på övergång till bättre glaskvaliteter.
Odling av bakterier i större volymer eller djupodling är en fråga av
avgörande betydelse för hela organisationen av tillverkningen. Försök härmed
har pågått sedan några år. Ur ekonomisk synpunkt är fördelarna
genom besparingar i arbete och glaskostnader så stora, att övergång till
odling i större volym bör ske, så snart denna metod ger i det närmaste samma
utbyte av fullgod kvalitet per liter substrat. Oavsett frågan om tillverkningens
framtida förläggning bör försöken med djupodling fullföljas
snarast. Varje övergång till detta förfarande i fråga om en större produkt
medför avsevärda besparingar i fråga om såväl arbetskraft som materiel.
I stor utsträckning begagnas vid diagnostiska prov glasskålar, fyllda
med substrat, vars stelnade yta bestrykes med de prov, som skall undersökas.
Av dessa s. k. plattor förbrukas cirka 200 000 per år. Fyllningen
med substrat kallas plattgjutning. Genom mekanisering och rationalisering
av plattgjutningen har frigjorts arbetskraft motsvarande minst två
biträden samt två rum om sammanlagt ca 20 m2. Genom förbättring av
sterilitetsgraden har genomsnittet osterila plattor nedgått från tidigare
enligt uppgift 15 å 20 procent till ca 5 procent.
Genom anskaffning av ett nytt reningsaggregat m. m. har en avsevärd
produktion av tetanusvmpämne möjliggjorts utan ökning av biträdespersonalen
genom nyanställning. Däremot har den med tillverkningen sysselsatta
personalen utökats med ett manligt biträde och viss kvinnlig arbetskraft,
som tagits från andra delar av SBL. Nu berörda åtgärder torde ha
inneburit, att anställning av ca sex biträden undvikits.
För tuberkulinrening har med anlitande av särskilt anvisade medel
(39 000 kronor enl. kungl. brev 31/10 1952) anordnats en helautomatisk
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
anläggning. Förutom fördelar i fråga om personalskydd etc. har ett sterilrum
om ca 10 m2 frigjorts och den för reningsproceduren behövliga arbetstiden
något nedgått.
Av den med fyllning av preparat för distribution sysselsatta personalen
har två kunnat frigöras för andra arbetsuppgifter, huvudsakligen genom
att arbetet organiserats bättre. En ny fyllningsmaskin har anskaffats,
varigenom tidigare överdosering kunnat nedbringas.
D. Taxefrågor m. m.
Som inledningsvis berörts var taxefrågan den ursprungliga anledningen
till att utredningen igångsattes. I oktober 1951 tog sakrevisionen upp frågan,
närmast i anledning av då inträdda eller väntade löne- och prishöjningar.
De efter utredning av sakrevisionen företagna höjningarna av preparatpriser
och avgifter för diagnostiska prov, som genomfördes i den av
medicinalstyrelsen fastställda taxan av den 9 augusti 1952 att gälla fr. o. m.
den 1 oktober 1952, har tillfört SBL en merinkomst om ca 350 000 kronor
per år.
Genomförandet av de under B. och C. omnämnda åtgärderna har möjliggjorts
genom att Kungl. Maj:t den 17 november 1950 på framställning av
sakrevisionen medgav överskridande av SBL:s omkostnadsstat med högst
50 000 kronor.
Sammanfattningsvis kan sägas, att fakturerings-, inköps- och förrådsverksamheten
samt lagerhållningen av färdiga produkter blivit praktiskt
taget helt genomgångna. Pappersgången ifråga om tillverkningsprocesser
och tillhörande prövningar är så otillfredsställande, att en överarbetning
torde böra igångsättas snarast, oavsett hur tillverkningsfrågan löses. Slutligen
återstår i detta sammanhang införandet av kostnadsbokföring. Åtskilliga
av de under B. omnämnda åtgärderna har avpassats för att kunna
bilda underlag härför. Avsevärda rationaliseringar och förenklingar har
genomförts, men då nya, för verksamhetens behöriga kontroll och övervakning
nödvändiga arbetsuppgifter tillkommit, har någon minskning av
den under B. berörda personalen icke kunnat ernås. De under C. nämnda
åtgärderna beräknas ha medfört, att SBL f. n. kan arbeta med minst tio
biträden mindre än om åtgärderna icke vidtagits. Minst 120 in2 laboratorieutrymme
har frigjorts. Avsevärda besparingar har uppnåtts i fråga om
förbrukningen av glas, substrat etc. 3
3. Frågan om SBL:s ledning och administrativa ställning m. m.
A. Allmänna synpunkter in. in.
Med SBL:s ledning avses dels instansen närmast över föreståndaren,
dels föreståndaren, dels ock avdelningsföreståndarna eller motsvarande befattningshavare,
direkt underställda föreståndaren.
Under utredningsarbetet har tydligt framgått nödvändigheten av att labo -
° Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
ratoriets problem icke blott får en medicinskt-vetenskapligt fullgod Jösning
utan också att tekniska och ekonomiskt-organisatoriska synpunkter blir
tillfredsställande beaktade. Ett skäligt utbyte av de medel, som statsverket
investerar i SBL, kan icke väntas, förrän frågan om dess ledning i olika
instanser blivit löst. Det bör härvid ihågkommas, att ledningen praktiskt
taget icke ändrats sedan laboratoriet tillkom 1907 men att laboratoriet sedan
dess undergått en utveckling, som kan belysas av det faktum, att personalen
ökat från sammanlagt 6 till ca 200 personer.
Anmärkningar mot SBL:s skötsel har framställts vid flera tidigare tillfallen,
varvid även frågan om laboratoriets ledning diskuterats. Sålunda
lät Kungl. Maj :t efter framställning av 1941 års riksdag genom den år
1942 tillsatta medicinalstyrelseutredningen utreda frågan om en förbättring
ur ekonomisk och administrativ synpunkt av ledningen för såväl SBL
som statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier och statens institut
för folkhälsan. Utredningen övervägde bl. a. inrättandet av en gemensam
särskild styrelse eller en för alla institutionerna gemensam överdirektörstjänst.
Utredningen fann, att en gemensam styrelse kunde väntas bli
numerärt synnerligen omfattande samt alltför tungrodd och osmidig. En
gemensam överdirektör torde komma att äga alltför begränsade förutsättningar
att bedöma planläggningen och samordningen av institutionernas
vetenskapliga verksamhet och därför i stor utsträckning bliva beroende av
"vederbörande institutionsföreståndare. Det torde kunna antagas, att medicinalstyrelsen
som regel måste äga större förutsättningar att handha ledningen
av institutionerna än en särskild administrativ överdirektör. Utredningen
förordade därför ett bibehållande i princip av nuvarande ordning
och föreslog, att de tre laboratorierna skulle ägnas särskild uppmärksamhet
från medicinalstyrelsen genom kameralbyråchefen. Kungl. Maj:t och riksdagen
godtog detta förslag.
Under den nu verkställda utredningen har befunnits, alt denna reform
icke givit avsett resultat. Kameralbyråchefens faktiska inflytande på de
administrativa och ekonomiska avgörandena har blivit begränsat. Det
måste dock konstateras, att det icke är praktiskt möjligt för en person att
som en del av en i övrigt stor arbetsbörda på ett effektivt sätt följa och
leda SBL:s utveckling i dessa hänseenden. Kameralbyråchefen har här
ställts inför en olöslig uppgift.
Med den omfattning verksamheten numera fått har laboratoriets föreståndare,
trots intensivt arbete och stora ansträngningar, icke någon praktisk
möjlighet att vid sidan av sina många andra göromål som verkchef i
erforderlig omfattning leda och övervaka verksamheten i fackligt hänseende.
Befattningarna som avdelningsföreståndare för fackavdelningarna
måste därför få en sådan placering, att de kan besättas med väl kvalificerade
peisoner, som i huvudsak självständigt kan ansvara för verksamheten.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
B. Inrättandet av en särskild styrelse.
Enligt gällande instruktion skall medicinalstyrelsen i såväl fackligt som
ekonomiskt-administrativt och kameralt hänseende fungera som laboratoriets
styrelse. Den självständiga forskning, som vissa vetenskapsmän kan
bedriva vid laboratoriet, är dock undandragen styrelsens inseende. Medicinalstyrelsen
torde dock kunna ingripa, om t. ex. anslagssituationen anses
kräva det. I realiteten intar medicinalstyrelsen icke ställningen av styrelse
i vanlig mening utan är snarare ett mellanled mellan laboratoriet och Kungl.
Maj :t med övervägande karaktär av fackligt kvalificerad remissinstans.
Anordningen att låta medicinalstyrelsens kameralbyråchef bli speciell rådgivare
och övervakare av laboratoriets ekonomiska skötsel har som förut
nämnts icke varit tillräcklig. Genom att tillskapa en för SBL och de andra
två laboratorierna gemensam styrelse kan man icke vinna något, som icke
kan ernås genom ett nära samarbete. De tre laboratoriernas beröringspunkter
är icke så många, att vinsterna av en organisatorisk sammankoppling
synes uppväga nackdelarna.
Som SBL nu ter sig i fråga om storlek samt komplicerade och utvecklingskrävande
arbetsuppgifter, torde den enda effektiva instansen över
föreståndaren vara en egen styrelse. Den, som bär ansvaret för en verksamhet
av denna art och omfattning, behöver få större problem diskuterade
med och allsidigt belysta av personer, som företräder kunskaps- och
erfarenhetsområden, inom vilka föreståndaren själv icke kan vara tillräckligt
hemmastadd. Att medicinalstyrelsen icke kan fungera som styrelse
för SBL och att man icke heller rimligen kan begära detta, synes nu vara
bekräftat av erfarenheten under så många år, att en fortsättning på denna
linje icke bör komma ifråga. Det av medicinalstyrelsen så starkt understrukna
kravet på samarbete och samband mellan styrelsen och SBL kan
icke längre anses ha tillräcklig bärkraft. Om SBL:s skyldighet att samarbeta
med och biträda styrelsen blir klart och otvetydigt fastslagen i SBL:s instruktion,
måste styrelsens intressen bli vederbörligen tillgodosedda, särskilt
om i instruktionen föreskrives, att SBL:s föreståndare utan hörande av
dess styrelse skall vara skyldig att i fall, som medicinalstyrelsen anger vara
brådskande, ställa SBL:s resurser till förfogande för epidemibekämpande
åtgärder. Att medicinalstyrelsen som högsta medicinsk instans skall ha möjlighet
alt genom inspektion eller på annat sätt följa arbetet inom SBL
förefaller självklart.
Ett frigörande av SBL från medicinalstyrelsen torde även innebära en
bestämd fördel i visst hänseende. Det är icke endast teoretiskt utan också
i praktiken otillfredsställande, att den högsta instansen samtidigt i sin
egenskap av styrelse för SBL själv är ansvarig för dess drift, d. v. s. upprätthållandet
av vårt lands standard i fråga om bakteriologisk och virologisk
diagnostik samt tillverkning av bakteriologiska och virologiska preparat.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Styrelsen för SBL bör avpassas med hänsyn till att laboratoriet skall vara
ett högt kvalificerat arbetslaboratorium med medicinska uppgifter i den
allmänna hälso- och sjukvårdens tjänst men också med hänsyn till att
denna funktion icke kan fyllas utan att uppkommande tekniska, organisatoriska,
administrativa och ekonomiska spörsmål blir tillfredsställande
lösta. Styrelsen bör få sådan sammansättning, att Kungl. Maj :t och riksdagen
får en garanti för att anvisade medel rätt användes. Styrelsen bör
begränsas till sex ledamöter, varav föreståndaren bör vara den ende självskrivne.
De fem återstående bör avses för en läkare med särskild erfarenhet
och överblick över de medicinska områden SBL:s verksamhet omspänner,
en representant för icke-medicinsk mikrobiologi eller annan ickemedicinsk
vetenskap, som står SBL:s verksamhet nära, två ledamöter med
administrativ erfarenhet samt en ledamot med tekniska och organisatoriska
erfarenheter från enskild verksamhet. Om föreståndaren icke är läkare bör
en av de administrativa ledamöterna vara läkare. Medicinalstyrelsen bör
icke på ett bindande sätt engageras i styrelsen och därigenom indirekt bli
ansvarig för dess verksamhet. Däremot kan en befattningshavare vid medicinalstyrelsen,
dock av angivna skäl icke dess chef, eventuellt ingå i densamma.
I medicinalstyrelsens insyn och kontroll bör emellertid också ingå
rätt för styrelsen att på annat sätt än genom en styrelseledamot låta sig
representera vid laboratoriestyrelsens sammanträden.
C. Föreståndartjänsten.
Föreståndare förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid, högst sex år. För
att komma i fråga erfordras, förutom behörighet att i riket utöva läkarkonsten,
grundlig vetenskaplig utbildning samt beprövad erfarenhet i bakteriologi
och epidemiologi. Huruvida föreståndaren i första rummet skall
vara administratör eller vetenskapsman är ovisst. Ställningstagandet måste
bli beroende på värderingen av de i chefskapet ingående huvuduppgifterna,
administration i vidsträckt mening och ledning av den medicinskt-vetenskapliga
verksamheten. Enbart chefskapets administrativa sida måste taga
föreståndarens kapacitet i anspråk till övervägande del. Samtidigt går utvecklingen
av den inedicinskt-vetenskapliga verksamheten mot allt fler
ämnesområden och allt mera förfinade och invecklade metoder. Resultatet
har redan blivit, att föreståndaren har uppenbart för stor arbetsbörda, och
att vissa angelägna funktioner därför icke kan fullgöras. Hur föreståndartjänsten
än rekryteras, är en avlastning nödvändig. De merkostnader, som
kan uppstå, kommer att inbesparas många gånger om. Möjligheterna att
åstadkomma en avlastning är beroende av avdelningsföreståndarnas kapacitet
och möjligheter att påtaga sig nya uppgifter.
Den nu gjorda utredningen föranleder icke något förslag, att föreståndaren
skall vara administratör. Emellertid hör det nuvarande kravet, att han
skall vara läkare med vetenskapliga kvalifikationer och beprövad erfaren
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
het inom vissa specialområden, utgå ur instruktionen. Detta krav begränsar
den krets av kandidater, som kan komina i fråga, till ett litet fåtal.
D. Avdelningsföreståndartjänsterna m. in.
Enligt nuvarande organisation omfattar SBL — förutom föreståndaren
och viss biträdespersonal direkt under honom —• följande avdelningar in. in.:
Avdelning (motsvarande) |
Chef |
||
1. |
Diagnostiska avdelningen |
Avdelningsföreståndare |
Ca 33 |
2. |
Serologiska avdelningen |
» |
Ca 33 |
3. |
Virusavdelningen |
» |
Ce 33 |
4. |
Kemiska laboratoriet |
Laborator Ca 31 |
|
5. |
Försvarsmedicinska laboratoriet |
» Ce 33 (Cg 33) |
|
6. |
Antibiotika-laboratoriet |
Assistent Ce 27 |
|
7. |
Tekniska sektioner |
Ingenjör Ce 27 |
|
8. |
Stallar för större djur |
Veterinärbiträde, arvode 3 300 |
|
kronor |
|||
9. |
Kamerala avdelningen |
Förste byråsekreterare |
Ce 27 |
Antalet avdelningar bör minskas genom att antibiotika-laboratoriet inordnas
under diagnostiska avdelningen, genom att tekniska sektioner och
kamerala avdelningen sammanföres till en ekonomiavdelning samt genom
att stallarna för större djur föres till serologiska avdelningen. Förutsättningen
härför är emellertid, att nedan framförda förslag om bättre tjänster
för avdelningsföreståndarna in. fl. och om en ny tjänst för en ekonomidirektör
genomföres.
För att kunna uppföras som avdelningsföreståndare erfordras, förutom
behörighet att i riket utöva läkarkonsten, minst tre års tjänstgöring som
laborator, laboratorieläkare eller assistent vid laboratoriet eller på annat
sätt förvärvad motsvarande utbildning ävensom ådagalagd förmåga att
planlägga och genomföra vetenskapligt arbete inom ämne hörande till
vederbörande avdelnings verksamhetsområde.
Utredningsarbetet har koncentrerats kring två huvudpunkter, nämligen
behovet att avlasta föreståndaren och i viss män även virusinstitutionens
chef samt att tillgodose avdelningarna med bättre ledning.
Diagnostiska avdelningen och virnsavdelningen har båda diagnostiska
arbetsuppgifter. Virusavdelningen bedriver därjämte en omfattande tillverkning.
Nödvändigheten att avlasta föreståndaren vetenskapliga arbetsuppgifter
är för dessa avdelningars vidkommande särskilt aktuell.
Avdelningsföreståndarna måste ha god förmåga som arbetsledare och
väl utvecklat sinne för praktiska angelägenheter. Även en mycket framstående
vetenskaplig kapacitet kan ej ersätta brister i dessa hänseenden.
Avdelningsföreståndarna har emellertid dessutom en kvalificerad vetenskaplig
forskning att leda och övervaka. Avdelningsföreståndaren bör
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
vidare kunna väntas stanna kvar på tjänsten och därigenom svara för kontinuiteten
i avdelningens verksamhet och utveckling. Diagnostiska avdelningen
har sedan 1945 haft fyra ordinarie chefer och den femte har i dagarna
tillsatts.
Nämnda båda avdelningar är i fråga om storlek och arbetsuppgifter minst
likvärdiga många högskoleinstitutioner. Kompetenskraven i vetenskapligt
hänseende kan icke sättas lägre än för högskoleprofessorer. Befattningarna
hör därför uppföras som professorer och avdelningsföreståndare i Co 14.
Då SBL behöver tillgång även till annan högskoleutbildad personal än medicinare,
hör kravet på läkarlegitimation utgå. Detsamma gäller föreskriften
om minst tre års tjänstgöring vid laboratoriet eller på annat sätt förvärvad
motsvarande utbildning. Även om dispens kan ges, bör en ledande utländsk
bakteriolog icke stöta på formella hinder, om han vill söka en tjänst.
Frågan om rekryteringen av serologiska avdelningens föreståndare behandlas
under antagande, att tillverkningen alltjämt skall vara kvar vid
laboratoriet. Denna har nu fått ungefär samma karaktär som en läkemedelsindustri.
Erfarenheten har visat, att kraven på avdelningsföreståndaren
icke kan väntas bli uppfyllda av en läkare. Föreståndaren måste ha
erfarenhet som driftsledare men samtidigt ha tillräcklig vetenskaplig utbildning
för att aptera laboratoriemässiga metoder för tillverkning i större
skala. Närmast torde en civilingenjör med utbildning i biokemi eller liknande
kunna väntas bäst fylla platsen, som även kräver gedigna tekniska
kvalifikationer. Med hänsyn till tjänstens speciella karaktär och kraven på
att den skall kunna draga till sig och hålla kvar en förstklassig kraft synes
en placering i Cp 14 vara motiverad.
Ledningen av tillverkningen kan provisoriskt förbättras genom att som
konsult anlita en lämplig kraft mot särskilt arvode.
Kemiska laboratoriet omfattar — förutom laboratorn i Ca 31 -— en
assistent i Ce 27, ett arvodesanställt vetenskapligt biträde med halvtidstjänst
samt ett laboratoriebiträde och ett biträde. Assistenten fungerar även
som chef för serologiska avdelningens kemiska sektion. Laboratorn är
medicine doktor med viss kemisk utbildning. Assistenten är fil. kand. i
zoologi, kemi och genetik samt har licentierat i zoo-fysiologi. Vare sig tillverkningen
skall vara kvar eller icke, är SBL i trängande behov av en
kemist med kompetens likvärdig högskolelaborators. En ny befattning som
laborator och föreståndare för kemiska laboratoriet måste inrättas. Med
hänsyn till kompetenskrav och innehavarens självständiga ställning bör
befattningen uppföras i Ce 33. Den nuvarande laboratorsbefattningen bör
föras på övergångsstat och ersättas med en assistent- eller laboratorieläkartjänst.
Närmast under föreståndaren handhas den ekonomiska förvaltningen,
kameralt och administrativt, av förste byråsekreteraren i Ce 27, som även
förestår kamerala avdelningen. Förslaget att SBL skall bilda egen huvud
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
förvaltning motiverar en omprövning av avdelningens chefsfråga. SBL har
ett klart behov av ekonomisk och administrativ sakkunskap på ett högre
plan än som representeras av kamreraren och den förut omnämnde ingenjören,
för att föreståndaren i dessa hänseenden skall få nödig avlastning.
Det är därför nödvändigt, att en befattning såsom avdelningsföreståndare
inrättas. Det lämpligaste synes vara att sammanföra kamerala avdelningen
och de tekniska sektionerna till en ekonomiavdelning. Avdelningsföreståndaren,
som med nuvarande organisation skulle bli chef för ca 100 personer,
måste ha goda formella och praktiska kvalifikationer. Han skall även
fungera som sekreterare i styrelsen. Befattningen bör upptagas i Ce 32 och
benämnas ekonomidirektör.
Vid sakrevisionens genomgång av vissa statliga institutioners taxor och
avgifter har i alltför stor omfattning framkommit, att de ekonomiska och
organisatoriska synpunkterna är för svagt företrädda och att en förbättrad
löneställning och motsvarande bättre rekrytering på motsvarigheterna till
SBL:s nuvarande förste byråsekreterartjänst skulle avsevärt bidraga till
en bättre ekonomi vid dessa institutioner.
4. Övrig vetenskaplig och annan ledande personal.
A. Vetenskaplig personal.
SBL har f. n. följande tjänster för vetenskaplig personal:
1 föreståndare (läkare) Cp 15
Diagnostiska avdelningen.
1 avdelningsföreståndare (läkare) Ca 33
1 laborator (läkare) Ce 31
5 laboratorieläkare eller assistenter (samtliga leg. läkare eller med. kand.),
högst Ce 29
1 laboratorieläkare Cg 31 (för vissa beredskapsuppgifter)
Serologiska avdelningen.
1 avdelningsföreståndare (leg. läkare) Ca 33
1 laborator (leg. läkare) Ce 31
4 laboratorieläkare eller assistenter (1 leg. läkare, 1 tysk läkare, 1 apotekare
och med. kand., 1 civilingenjör), högst Ce 29
Virusavdelningen.
1 avdelningsföreståndare (leg. läkare) Ce 33
3 laboratorieläkare och assistenter (2 leg. läkare, 1 utländsk läkare),
högst Ce 29
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Kemiska laboratoriet.
1 laborator (leg. läkare) Ca 31
1 assistent (fil. lic. i kemi m. in.) Ce 27
Försoarsmedicinska laboratoriet.
1 laborator (leg. läkare) Ce 33 (tillsatt som Cg 33)
22 (inkl. laboratorieläkaren i Cg 31)
Den föreslagna höjningen av avdelningsföreståndartjänsterna och därmed
uppkommande förbättring av kontinuitet och ledning får icke avsedd
verkan, om icke varje avdelningsföreståndare har en närmaste man och
ställföreträdare med tillräcklig kapacitet och erfarenhet. Laboratorsbefattningar
finnes nu endast vid diagnostiska och serologiska avdelningarna.
En laboratorstjänst bör därför inrättas även vid virusavdelningen. Befattningarna
bör besättas med icke-medicinare, om avdelningsföreståndaren
är läkare, och vice versa. Personal med akademisk utbildning i kemi,
biokemi, fysiologi, zoologi och genetik erfordras vid samtliga avdelningar.
Kompetenskraven bör icke hindra rekrytering av duglig icke-medicinsk personal
och sådan personal bör beredas tillräckliga befordringsmöjligheter.
Någon minskning av den vetenskapliga personalens antal kan icke ske
utan att SBL blir väl kompenserat genom kvalitativ förbättring av återstående
krafter eller på annat sätt. Förslagen att höja avdelningsföreståndarna
vid diagnostiska avdelningen och virusavdelningen till professorer,
att inrätta eu högre teknisk chefsbefattning vid tillverkningsavdelningen
samt att tillskapa en tjänst för en kvalificerad kemist som chef för kemiska
laboratoriet och en laboratortjänst vid virusavdelningen innebär en avsevärd
förstärkning av SBL:s vetenskapliga kapacitet. Förslagen innebär en
ökning av den vetenskapliga personalen med tre kvalificerade krafter. En
häremot svarande minskning av befattningarna i Ce 29 bör göras. Med hänsyn
till nyssberörda kvalitativa förbättring, tillkomsten av ingenjörstjänsten
samt den föreslagna förstärkningen av den ekonomiska och organisatoriska
personalen kan den vetenskapliga personalen avlastas arbetsledande och
andra uppgifter. Övergång till rekrytering av ett större antal befattningar
med icke-medicinare samt ett bättre utnyttjande av personalens arbetstid
torde också förbättra läget. Dessa omständigheter torde motivera, att antalet
befattningar för vetenskapligt utbildad personal minskas med tre till
sammanlagt 18, varvid befattningen i Cg 31 för beredskapsuppgifter icke
medräknats.
B. Ingenjören och kamreraren.
Den förut berörda ingenjörstjänsten i Ce 27 erfordras, även om tillverkningen
skulle flyttas från SBL. Han bör liksom hittills vara chef för
15
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
laboratoriets olika serviceorgan av teknisk karaktär samt biträda med
apparatkonstruktioner o. dyl.
Förste byråsekreterartjänsten får efter tillkomsten av ekonomidirektörstjänsten
i viss mån ändrad karaktär. De kamerala göromålen kommer att dominera
mera än nu, varjämte kostnadsbokföringen och därmed sammanhängande
arbetsuppgifter tillkommer. Innehavaren måste icke endast
kunna handlägga kamerala göromål i vanlig bemärkelse utan också vara insatt
i kostnadsbokföring och kalkylering samt driftekonomisk kontroll. SBL
behöver därför en kamrerare i Ce 25 för att under ekonomidirektören närmast
svara för dessa uppgifter. Förste byråsekreterartjänsten bör föras på
övergångsstat och kamrerartjänsten ej tillsättas så länge förstnämnda
tjänst är besatt.
C. Kontrollanten för bakteriologiska preparat.
Under avlöningsanslaget finnes ett arvode å 5 508 kronor till en kontrollant
för preparattillverkningen. Som kontrollant fungerar f. n. professorn
i bakteriologi vid karolinska institutet. En intensifiering av kontrollen är
nödvändig. Samordningen mellan de kontrollåtgärder, som kontrollanten
företar, och SBL:s egen kontroll bör överses. Kontrollåtgärderna kräver
i stor utsträckning användning av försöksdjur, vilket i förening med de
för proven erforderliga preparatkvantiteterna gör kontrollen ganska kostnadskrävande.
Självfallet får dock icke ekonomiska hänsyn tagas till intäkt
för val av metoder, som icke anses ur facksynpunkt fullt tillfredsställande
och betryggande.
Om SBL icke längre skall vara underställt medicinalstyrelsen, bör kontrollanten
överföras till styrelsen. Denna anordning är påkallad både av
principiella och praktiska skäl och bör genomföras även om SBL skulle
vara kvar under medicinalstyrelsen.
D. Veterinärbiträdet.
Till veterinärbiträdet har överförts serologiska avdelningens föreståndares
tidigare förmanskap för personalen i häststallet, vilket innebär en
icke obetydlig ökning av arbetet. Arvodet bör med hänsyn härtill höjas
från 3 300 kronor1 till 4 800 kronor.
Om tillverkningen med åtföljande hästhållning alltjämt skall vara kvar
vid SBL, bör övervägas, om icke en av laboratoriets vetenskapliga befattningar
bör avses för en heltidsanställd veterinär, som skulle icke blott
ombesörja den egentliga djursjukvården utan också syssla med frågor om
inununisering av hästar o. dyl. Immuniseringcn omhänderhas nu av eu
j>reparator med stor praktisk erfarenhet men ulan vetenskaplig utbildning.
1 Arvodet höjdes fr. o. m. den 1 juli 1953 till 3 600 kronor.
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
5. De ekonomiska konsekvenserna av personalförändringarna.
Nuvarande och föreslagen personal — i lönegrad 25 och högre — framgår
av följande sammanställning:
Råd nr |
Nuvarande personal |
| |
Förslag |
|||||
An- tal |
Tjänstebenämning |
Lö- ne- grad |
Års-kostn. f. näst högsta lkl |
An- tal |
Tj änstebenämning |
Lö- ne- grad |
Års-kostn. f. |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
1 |
i |
Föreståndare............ |
Cpl5 |
31 920 |
i |
Cpl5 |
31 920 |
|
2 |
— |
3 |
Avdelningsföreståndare .. |
Fn14 Gp |
92 160 |
|||
3 |
2 |
Avdelningsföreståndare .. |
Ca 33 |
50 352 |
2 |
Laboratorer, övergångsstat |
||
(ändr. t. Ce 31, r. 9)...... |
Ca 33 |
50 352 |
||||||
4 |
1 |
Laborator.............. |
Ca31 |
23 640 |
1 |
Laborator, övergångsstat |
||
(ändr. t. Ce 29, r. 11) .... |
Ca 31 |
23 640 |
||||||
5 |
— |
1 |
Laborator o. föreståndare |
|||||
för kem. lab............. |
Ce 33 |
25 176 |
||||||
6 |
1 |
Avdelningsföreståndare |
1 |
Laborator, övergångsstat |
||||
(virusavd.).............. |
Ce 33 |
25 176 |
O 33 |
25 176 |
||||
7 |
1 |
Laborator (försvarsmed.) |
Ce 33 |
25 176 |
1 |
Laborator.............. |
Ce 33 |
25176 |
8 |
— |
1 |
Ekonomidirektör........ |
Ce 32 |
24 408 |
|||
9 |
— |
3 |
Laboratorer............ |
Ce 31 |
*70 920 |
|||
10 |
2 |
Laboratorer (diagn. och |
2 |
Laboratorer, övergångsstat |
||||
serol.avd.).............. |
Ce 31 |
47 280 |
(ändr. t. Ce 29, r. 11) .... |
Ce 31 |
47 280 |
|||
11 |
12 |
Laboratorieläkare ...... |
Ce 29 |
263 808 |
8 |
Laboratorieläkare (motsv.) |
Ce 29 |
*109920 |
12 |
1 |
Assistent .............. |
Ce 27 |
20 148 |
1 |
Ce 27 |
20 148 |
|
13 |
1 |
Förste byråsekreterare.... |
Ce 27 |
20 148 |
1 |
Förste byråsekr., över- |
||
gångsstat (ändr. t. Ce 25, |
||||||||
r. 15).................. |
Ce 27 |
20 148 |
||||||
14 |
1 |
Ingenjör .............. |
Ce 27 |
20148 |
1 |
Ce 27 |
20 148 |
|
15 |
— |
1 |
Kamrerare.............. |
Ce 25 |
*18 276 |
|||
23 tjänster att besätta |
527 796 |
121 tjänster att besätta |
515 652 |
|||||
(3 Ce 31, 8 Ce 29, 1 kamrer |
||||||||
Ce 25, ej tjänsterna rad nr |
||||||||
3, 4, 6, 10, 13 = ........ |
504204) |
1 Så länge laboratorstjänsterna i Ca och Ce 33 är besatta, må motsvarande antal laboratorstjänster
i Ce 31 ej uppehållas.
1 Så länge de på övergångsstat satta laboratorstjänsterna i Ca och Ce 31 är besatta, må
motsvarande antal tjänster icke uppehållas. Beloppet är räknat på 5 laboratorieläkare
(motsv.).
3 Tjänsten må icke uppehållas, så länge förste byräsekreterartjänsten är besatt.
Om lönekostnaderna räknas efter näst högsta löneklassen i varje lönegrad,
blir den totala årskostnaden för nuvarande organisation 527 796
kronor. På motsvarande sätt beräknade kostnader med den föreslagna personalen
blir 515 652 kronor under övergångsperiodens första skede. Detta
belopp minskas till 504 204 kronor, när alla tjänster blivit tillsatta i enlig
-
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
het med förslaget. Utgifterna på avlöningsanslaget skulle alltså ininska
med omkring 20 000 kronor om året. Härifrån avgår dock kostnaderna för
arvode åt styrelsens ledamöter och för höjningen av veterinärbiträdets
arvode. Dessa kostnader torde dock icke komma att överstiga nyssnämnda
utgiftsminskning.
6. Behovet av lägre personal.
I enlighet med de inledningsvis angivna riktlinjerna upptages icke till
närmare granskning behovet av personal under lönegrad 25. Utredningen
har ifråga om den lägre personalen visserligen medfört, att åtminstone ett
tiolal biträden frigjorts, men denna arbetskraft har tagits i anspråk för
andra uppgifter. Av utredningen föranledda tillfälliga arbetsuppgifter har
dessutom medfört en icke oväsentlig merbelastning för biträdespersonaien.
Det bör vidare framhållas, att den redan genomförda utbyggnaden av
redovisningen av förråd och lager och andra åtgärder för att förbättra den
ekonomiska överblicken tagit i anspråk den kontorsarbetskraft, som rationaliseringsåtgärderna
kunnat frigöra. Beträffande kontorspersonalen är
läget nu så ansträngt, att en övergång till kostnadsbokföring måste medföra
en utökning av denna personal med två å tre biträden. 7
7. Forskningen.
A. Forskningen enligt gällande instruktion.
Vid dåvarande statsmedicinska anstaltens inrättande ville man skapa
en anstalt, vid vilken de praktiska problemen skulle dominera. Att dessa
problem för sin riktiga och vederhäftiga lösning krävde vetenskaplig utbildning
och vetenskapligt kunnande ansågs självklart. Man var också
medveten om, att de praktiska problem, som anstalten i första hand skulle
handha, i vissa fall kunde för sin lösning tvinga till forskningsarbete. Men
utöver detta forskningsarbete förutsattes, att vid anstalten också kunde
bedrivas ytterligare forskning. Man skulle där vara självständig, d. v. s.
själv få välja ämne och i realiteten ej heller lyda under medicinalstyrelsen.
Ordet »självständig» innebär i detta sammanhang således icke något krav
på att forskningen skall vara av viss karaktär såsom grundforskning, målforskning
eller dylikt.
Enligt gällande instruktion är SBL ett arbetslaboratorium med uppgift
att utföra bakteriologiskt och epidemiologiskt arbete med praktiskt och
vetenskapligt syfte. Laboratoriet skall sålunda fullgöra vissa arbetsuppgifter
i medicinalväsendets tjänst genom utförande av diagnostiska prov,
2-—Bihnng till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 128.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
tillverkning av preparat samt, på medicinalstyrelsens uppdrag, epidemiologiska
undersökningar och arbeten. Laboratoriets vetenskapliga forskning
utgör en del av dess funktion som arbetslaboratorium och skall vara
inriktad och begränsad i anslutning härtill. Laboratoriets egen forskning
skall — inom ramen för tillgängliga medel — främst inriktas på prövning
av metodiken för diagnostiska undersökningar och för framställning av
bakteriologiska preparat. Därjämte men mera som en andrahandsuppgift
tillkommer det laboratoriet att, efter medicinalstyrelsens beprövande och
inom ramen för tillgängliga medel, upptaga särskilda till laboratoriets
arbetsområde hörande vetenskapliga forskningsuppgifter.
Vid sidan om funktionen som arbetslaboratorium ligger endast den
självständiga forskning, vartill tillfälle bör, i den mån så lämpligen kan
ske, beredas vid SBL anställda vetenskapsidkare ävensom, efter medicinalstyrelsens
prövning, andra forskare. I princip torde härvid som förutsättning
få anses gälla, att det arbete, som krävs för ett fullgott fullgörande av
uppgifterna som arbetslaboratorium, icke får hindras eller eftersättas och
att statsverket icke får belastas med särskilda utgifter.
B. Forskningens omfattning och ställning under senare år.
Vid de diskussioner, som förts angående forskningens inriktning och
ställning, har framhållits olika synpunkter till förmån för en vidsträckt
frihet för SBL i forskningshänseende. Sålunda har sagts, att utan den
forskning, som presterats vid SBL, de berörda vetenskapsområdena skulle
ha varit mycket efterblivna. Om arbetena icke gjorts vid SBL, skulle de
över huvud taget icke blivit utförda. Vidare har bl. a. anförts nödvändigheten
att kunna erbjuda sådana möjligheter till forskning, att laboratoriet
kan draga till sig duktiga vetenskapsidkare.
Utredningsarbetet har lämnat stöd för den uppfattningen, att en icke
obetydlig del av forskarkapaciteten ägnats uppgifter, vars berättigande vid
SBL är diskutabelt och som borde utförts där endast om SBL vore avsett
som ett bakteriologiskt och numera även virologiskt forskarcentrum, vars
kapacitet finge användas till vilka uppgifter som helst inom verksamhetsområdet.
Att utföra ett forskningsarbete, som faller utanför instruktionens
ram, därför att arbetet anses nyttigt och motiverat ur en vidare synpunkt
och eljest kanske ej blir gjort, är icke hållbart. Det ankommer icke
på SBL utan på statsmakterna att sörja för den bakteriologiska och virologiska
forskningen ifråga om uppgifter, som faller utanför SBL:s instruktionsmässiga
område. Härtill kommer, att detta område i sig självt är mer
än nog för att dess forskningskapacitet skall behöva tagas i anspråk även
om förut angivna gränsdragning strängt följes. Forskningen bör i princip
vara inriktad på uppgifter, vilkas framgångsrika lösning anses komma
att direkt förbättra SBL som arbetslaboratorium med de i instruktionen
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
angivna särskilda åliggandena eller vars upptagande begärts av vederbörlig
myndighet såsom för medicinalväsendet erforderligt. 1 sak överensstämmer
denna gränsdragning med vad gällande instruktion förutsätter
i fråga om forskningsverksamheten. Frågan hur forskningen bör inriktas
blir med andra ord en fråga om tillämpning av gällande instruktion på ett
sätt som svarar mot dess andemening och ordalydelse.
C. Vissa synpunkter på forskningsverksamheten i anslutning till statsutskottets
utlåtande nr 11/1952.
Statsutskottets uttalande innebar, att sakrevisionen borde undersöka
bl. a., om icke forskningsverksamheten ur kostnadssynpunkt skulle kunna
samordnas med motsvarande verksamhet på annat håll och i övrigt rationaliseras.
Av vad förut anförts torde framgå, att den ur såväl mera allmänna rationaliseringssynpunkter
som ur kostnadssynpunkt angelägnaste åtgärden
är genomförandet av en i möjligaste mån klar avgränsning av SBL:s forskning.
Avgränsningen är nödvändig för att kunna bedöma personal-, lokaloch
medelsbehovet samt kan dessutom väntas medföra en på de dagliga
arbetsuppgifterna mera direkt inriktad forskning. Men samtidigt måste
betonas, att det för att SBL skall kunna fylla sina instruktionsmässiga
uppgifter på ett fackmässigt och ekonomiskt godtagbart sätt oundgängligen
fordras en omfattande och kostnadskrävande forskning. Det nu
framlagda förslaget angående vissa personalfrågor bygger också på den
grunduppfattningen, att nuvarande forskningskapacitet måste upprätthållas.
Ett särskilt spörsmål är frågan om samarbetet med och avgränsningen
mot karolinska mediko-kirurgiska institutets institution för virusforskning,
som är lokalt förlagd till SBL. Ur statsverkets synpunkt har denna
förläggning av virusinstitutionen varit principiellt önskvärd och ekonomiskt
fördelaktig. Det i och för sig önskvärda samarbetet får emellertid
icke leda till en utsuddning av gränserna mellan institutionen och SBL.
En viss tendens härtill kan sägas föreligga. En lösning av denna fråga synes
icke möjlig utan att vid SBL genomföres en tillräcklig intern kostnadsredovisning.
Så länge man icke vet i vilken omfattning personalen
faktiskt utnyttjas för olika arbeten, är det omöjligt att avgöra, huruvida
en framställning om ytterligare personal är motiverad av det dagliga arbetet
eller av forskningsuppgifter eller om viss personal kan dirigeras till
annan verksamhet, där förstärkning fordras.
Genom ett nära och konsekvent samarbete mellan SBL och statens veterinärmedicinska
anstalt i den del av forskningsverksamheten, som berör
metodikprövning, torde vissa besparingar måhända kunna ernås. Ett dylikt
samarbete synes kunna etableras genom en överenskommelse mellan
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
de två inrättningarna utan statsmakternas särskilda beslut, i synnerhet
som någon motsättning icke råder.
En annan synpunkt är, att forskningsverksamheten vid SBL i allt för
hög grad ombesörjes av medicinare. Läkarna har, när de börjar vid SBL,
icke den grundutbildning, som fordras för att kunna göra en insats. Omsättningen
är också så stor, att den nödvändiga erfarenheten och kontinuiteten
äventyras. En övergång till att använda annan vetenskaplig personal
än läkare är av olika skäl att anse som ett steg mot bättre effektivitet i
forskningsarbetet.
Möjligheterna att rationalisera forskningen vid SBL kan sålunda sammanfattningsvis
sägas ligga i forskningens avgränsning och inriktning på
SBL:s uppgifter som arbetslaboratorium, införandet av en kostnadsredovisning,
samordning med veterinärmedicinska anstalten samt övergång
till den vetenskapligt utbildade personalens rekrytering på ett mera allsidigt
sätt. Resultatet torde dock framträda mera i form av ökad effektivitet
än i form av utgiftsminskningar.
8. Vissa särskilda frågor.
A. Placering av en befattning som statsepidemiolog.
Därest SBL:s subordinationsförhållande gentemot medicinalstyrelsen
upphör, blir frågan om en samordning dem emellan särskilt aktuell, då
det gäller att förebygga eller bekämpa epidemier. I dessa ärenden måste
uppenbarligen behovet av en mycket snabb handläggning tillgodoses. I instruktionen
bör därför uttryckligen angivas, att föreståndaren skall vara
skyldig att utan omgång ställa SBL:s personal och övriga resurser till förfogande,
då medicinalstyrelsen så begär för att förebygga en hotande eller
bekämpa en utbruten epidemi.
Medicinalstyrelsen har på senare tid tillförts en arvodesbefattning för
en epidemiolog, vilkens uppgifter dock närmast är inriktade på vissa beredskapsfrågor.
Skulle denna befattning på ett mera varaktigt sätt inordnas
i medicinalväsendet, synes den böra uppföras på styrelsens stat men
innehavaren beredas arbetsplats för forskningsuppgifter vid SBL.
B. Vissa frågor angående medelsanvisningen.
SBL omfattar dels en verksamhet, som är tvångsstyrd i den meningen,
att den måste upprätthållas och vars omfattning regleras av tillströmningen
av diagnostiska prov eller behovet av preparat, dels ock en forskningsoch
utvecklingsverksamhet, som är nödvändig och behövlig men vars omfattning
likväl beror på initiativ från SBL:s sida. Medel anvisas till verksamhetens
båda sidor utan åtskillnad. Något annat är icke heller möjligt,
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
då det med nuvarande bokföring är helt uteslutet att avgöra hur stor del
av belastningen på en anslagspost, som åtgått för den ena eller den andra
sidan. Denna sammanblandning, som omöjliggör överblick över ekonomien,
kan bringas att upphöra endast genom införande av en kostnadsbokföring.
När en sådan bokföring fungerat tillräckligt länge för att ge ett tillförlitligt
statistiskt underlag, kan en uppdelning av anslagsmedlen i bättre anslutning
till verksamhetens art genomföras.
Emellertid skulle en omläggning av anslagens stater icke medföra någon
lösning av det viktiga spörsmålet, hur SBL skall kunna beredas en ur flera
synpunkter angelägen friare ställning i ekonomiska frågor. Tvånget att
inleverera alla inkomster i förening med den hårda regleringen av anslagsanvändningen
innebär, att SBL i likhet med andra institutioner i samma
situation icke har några fördelar av en besparingsaktion. Icke heller har
SBL någon »egen» fördel av att söka öka sina inkomster.
Frågan om större ekonomisk självständighet för SBL har tidigare behandlats,
senast vid 1947 års riksdag. Därvid ansågs, att med ändrade regler
för dispositionen av anslagen till laboratoriets verksamhet borde anstå
till dess erfarenhet vunnits av den samtidigt föreslagna förstärkningen beträffande
laboratoriets administration. Såsom förut framhållits har denna
förstärkning icke medfört avsedd verkan. En väsentlig förbättring av den
administrativa ledningen måste därför ske, innan rörelsefriheten i ekonomiska
frågor kan ökas. Efter ett genomförande av nu föreslagna förstärkningar
i dessa hänseenden torde ett helt nytt läge ha inträtt. Något förslag
framlägges emellertid icke, enär det nödiga underlaget saknas, innan kostnadsbokföringen
fungerat en tid. På en punkt bör dock en ändring kunna
ske redan nu. Anslagsposten till inköp och underhåll av inventarier och
instrument är högstbegränsad och ingår dessutom tillsammans med vissa
andra poster för inköp av förbrukningsartiklar in. in. i en gemensam,
högstbegränsad totalsumma. Eventuella besparingar på inventarieposten
får användas för inköp av t. ex. förbrukningsmateriel men besparingar på
övriga tillsammans med denna maximerade poster får icke utnyttjas för
inventarieanskaffning. Då anskaffning av apparater och instrument samt
förbrukningen av t. ex. substrat och försöksdjur ofta sammanhänger på
så sätt, att bättre apparatur möjliggör besparingar ifråga om materiel och
djur, bör inventarieposten upptagas förslagsvis.
C. Städning.
Sakrevisionen har vänt sig till städningskonsulenten hos statens avtalsnämnd,
som efter verkställd utredning utarbetat ett preliminärt förslag till
ändrad indelning av lokalerna i städningsområden, varigenom lönekostnaderna
skulle kunna reduceras, sedan gällande avtal uppsagts.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Yttranden över sakrevisionens förslag.
Inrättandet av en särskild styrelse.
Statskontoret anser vissa skäl tala för att laboratoriet erhåller en särskild
styrelse. Å andra sidan lärer vid ett bortfall av preparattillverkningen
antalet befattningshavare — f. n. omkring 200 — komma att minska med
cirka en tredjedel och utgifterna för laboratoriets drift att nedgå med omkring
50 procent, vilket skulle på ett avgörande sätt påverka omfattningen
av dess arbetsuppgifter. Under sådana omständigheter och under erinran,
att särskild utredningsman tillkallats för att utreda frågan om preparattillverkningen,
anser statskontoret övervägande skäl tala för att med inrättandet
av en särskild styrelse bör anstå, intill dess resultatet av nämnda
utredningsuppdrag föreligger.
Medicinalstyrelsen anför.
Styrelsen är icke beredd att taga ställning till frågan om laboratoriets
ledning och administrativa ställning i framtiden förrän klarhet vunnits,
huruvida tillverkningen skall bibehållas vid laboratoriet eller ej. Styrelsen
anser sig dock böra framföra vissa preliminära synpunkter.
Lösningen av frågan om en särskild styrelse måste bliva beroende av
hur man ser på två problem: produktionen och organisationen av epidemibekämpandet.
Om produktionen bibehålies, förordar styrelsen, att såväl
produktionen som laboratoriet i övrigt ställes under en gemensam egen
styrelse. Beträffande sådana frågor, för vilka medicinalstyrelsen har ansvar,
såsom omfattningen och lagerhållningen av bakteriologiska preparat
för civil epidemiberedskap och försvar mot biologisk krigföring, bör
medicinalstyrelsen tillförsäkras direktivrätt. Laboratoriets ledning måste
tillföras sakkunskap, representerande industriell teknik, organisation och
ekonomi samt administration. Dessa sakkunniga kan antingen bilda ett
»produktionsråd» eller ingå i laboratoriets styrelse. Styrelsen bör bestå av
1 av Kungl. Maj :t utsedd ordförande (administratör), 1 representant för
medicinalstyrelsen, 2 personer med praktisk erfarenhet av industriell verksamhet
(organisation och ekonomi) i enskild eller statlig regi, 1 representant
för human-bakteriologisk vetenskaplig verksamhet samt föreståndaren.
Om produktionen förlägges på annat håll, blir behovet av förändring i
fråga om det administrativa topporganet mindre. Två alternativ kan då
diskuteras. Det ena innebär, att medicinalstyrelsen bibehåller ledningen
av laboratoriet, men med en särskild ekonomidirektör för den ekonomiska
förvaltningen, placerad antingen vid laboratoriet eller i medicinalstyrelsen.
I det senare fallet skulle han ha hand om ekonomiförvaltningen vid de två
övriga statliga laboratorierna. Det andra alternativet är, att laboratoriet fålen
egen styrelse, i vilken industrin dock icke behöver vara representerad. En
ekonomidirektör behövs även i detta fall. Dessutom krävs särskild direktivrätt
för medicinalstyrelsen beträffande epidemibekämpande åtgärder
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
i såväl fred som krig inklusive omfattningen och arten av produktionen
resp. lagerhållningen av sera och vacciner. I princip är alternativ 1 att
föredraga, men av hänsyn till styrelsens nuvarande och i ständig ökning
stadda arbetsbörda förordas alternativ 2.
Även laboratorieföreståndaren tillstyrker förslaget om en särskild styrelse.
Samarbetet med medicinalstyrelsen bör utan svårighet kunna regleras
i laboratoriets instruktion. Styrelsen bör bestå av sju ledamöter och vara
sammansatt av 1 medicinsk representant för medicinalstyrelsen, 1 representant
för karolinska institutets bakteriologiska och virologiska institutioner,
1 läkare med erfarenhet som förste provinsialläkare eller epidemisjukhusöverläkare,
1 representant för veterinärmedicinsk mikrobiologi,
1 ledamot med administrativ erfarenhet, 1 ledamot med tekniska och organisatoriska
erfarenheter från enskild verksamhet samt laboratoriets föreståndare.
Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt erinrar, att den föreslagna
organisationen i princip överensstämmer med den lösning motsvarande
fråga redan år 1943 fick vid anstalten. Denna organisationsform har
på ett både effektivt och lyckligt sätt gagnat anstaltens arbetsuppgifter och
bör bli fördelaktig även för SBL. Behovet av särskilt företräde för undersökningar
och utredningar, som begäres av medicinalväsendet, bör komma
till särskilt uttryck i SBL:s instruktion, varjämte medicinalstyrelsen bör
vara representerad i SBL:s styrelse. För att säkerställa ett nära och konsekvent
samarbete mellan SBL och anstalten bör de båda institutionernas
föreståndare ingå som ledamöter i vardera institutionens styrelse.
Universitetskanslern anser förslaget till omorganisation av laboratoriets
ledning vara i huvudsak väl avvägt. Emellertid kvarstår ett framträdande
behov av samarbete mellan medicinalstyrelsen och SBL såsom en förutsättning
för att styrelsen skall av laboratoriet erhålla effektivt biträde med
utförande av bakteriologiska och epidemiologiska undersökningar. Medicinalstyrelsen
bör därför i frågor, som rör epidemiberedskapen, ävensom
beträffande tillverkningen av serologiska preparat, därest denna skall
kvarbliva vid laboratoriet, tillförsäkras tillbörligt inflytande. Tillräcklig
hänsyn härtill synes icke ha tagits i föreliggande organisationsförslag.
Veterinärstyrelsen erinrar, atl statens veterinärmedicinska anstalts styrelse
består av sex personer, av vilka tre är självskrivna, nämligen chefen
för veterinärstyrelsen, som är anstaltsstyrelsens ordförande, rektor vid
veterinärhögskolan och anstaltens chef, samt de övriga tre utsedda på
förslag av resp. medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen och Sveriges veterinärförbund.
Man har på så sätt velat tillföra anstalten erfarenhet och sakkunskap
från olika områden. Enligt veterinärstyrelsens åsikt har man också
i stort sett lyckats härmed. Det enda alternativ för ledningen av anstalten,
som diskuterats inom veterinärstyrelsen, har varit en fastare anknyt
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
ning till veterinärstyrelsen, ungefär såsom f. n. är fallet med SBL i förhållande
till medicinalstyrelsen.
Sveriges läkarförbund anser frågan om en särskild styrelse böra avgöras
först sedan det fastställts, om tillverkningen av sera och ympämnen
skall ligga kvar vid laboratoriet eller icke.
Försvarets sjnkvårdsstgrelse ifrågasätter, om icke en representant för
försvaret borde ingå i styrelsen, förslagsvis såsom en av de två administrativa
ledamöterna. En styrelse av detta slag synes emellertid icke ägnad att
utgöra remissinstans för vetenskapliga frågor, varför sjukvårdsstyrelsen
föreslår, att avdelningsföreståndarna tillsammans med laboratorerna bildar
ett vetenskapligt råd, kollegium eller dylikt, som har att yttra sig om
rent vetenskapliga frågor i laboratoriets namn.
Föreståndar- och avdelningsföreståndartjänsteraa.
Statskontoret anser, att de vidgade arbetsuppgifter, som avsetts för innehavarna
av avdelningsföreståndartjänsterna, icke otvetydigt giver belägg
för en jämkning i löneställningen utöver vad som beslutats vid 1952 års
riksdag. Därest likväl en förmånligare lönegradsplacering skulle anses påkallad,
synes tjänsterna icke böra uppflyttas till högre än 37 lönegraden,
varvid befattningarna i vanlig ordning bör ledigkungöras. Ändrad lönegradsplacering
för föreståndar tjänsten på serologiska avdelningen, bör
dock icke övervägas, förrän det klarlagts, att preparattillverkning alltjämt
skall bedrivas vid laboratoriet. Tillräckliga skäl synes icke föreligga för en
uppflyttning av tjänsten som chef för det kemiska laboratoriet från Ca 31
till Ce 33. Även löneställningen för denna tjänst prövades vid 1952 års
riksdag.
Statskontoret, som till fullo inser vikten av att ledningen av de administrativt-kamerala
göromålen vid vetenskapliga institutioner anförtros väl
kvalificerade befattningshavare, anser frågan om inrättandet av en ekonomidirektör
stjänst stå i direkt samband med spörsmålet, huruvida preparattillverkning
alltjämt skall bedrivas av laboratoriet. Statskontoret anser
sig därför sakna anledning att närmare granska den för ekonomiavdelningen
avsedda personalorganisationen.
Därest krav på professorskompetens uppställes, har statens lönenämnd
ej något att erinra mot löneställningen för föreståndarna på diagnostiska
avdelningen och virusavdelningen. Lönenämnden vill emellertid framhålla,
att sakrevisionen ej föreslagit någon mera påtaglig ändring av arbetsuppgifterna
och att den nuvarande lönegradsplaceringen för dessa tjänster —•
liksom för övriga i utredningen behandlade — tillkommit efter förhandlingar
mellan 1947 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande personalorganisationer,
därvid en avvägning skett mellan dessa och andra
vetenskapliga tjänster vid motsvarande institutioner.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Sakrevisionens förslag synes icke innebära någon ändring av föreståndartjänstens
på serologiska avdelningen kvalitativa innehåll, varför skål ej
synes föreligga att ändra nuvarande lönegradsplacering. Enahanda gäller
den ifrågasatta uppflyttningen av tjänsten som chef för kemiska laboratoriet
från Ca 31 till Ce 33.
Lönenämnden har av utredningen icke övertygats om att behov föreliggei
av både en ekonomidirektör och en kamrerare. Med hänsyn till vad utredningen
anfört vill lönenämnden likväl icke motsätta sig, att en administrativ
tjänst i högre lönegrad än den nu befintliga inrättas. Lönenämnden
kan dock svårligen finna skäl för att denna placeras högre än i 29
lönegraden eller samma lönegrad som motsvarande tjänst sid statens institut
för folkhälsan.
Medicinalstyrelsen uttalar.
Styrelsen anser det klart, att föreståndaren skall vara läkare och vetenskapsman,
då ju laboratoriet först och främst är ett medicinskt sersicelaboratorium
och ett medicinskt-bakteriologiskt forskningsinstitut. Ett
avsteg från den tidigare regeln synes så mycket mindre befogat nu, när
avsikten är att befria föreståndaren från en betydande del av administrationen
in. in. Även diagnostiska avdelningen bör ledas av en person med
läkarutbildning, medan det för den virologiska avdelningen får bero på
en prövning från fall till fall, då specialutbildning som virolog här är avgörande.
Förslaget om bättre löneställning, varigenom kompetenskraven
kan skärpas, tillstyrkes. Serologiska avdelningens chef bör ha speciell teknisk
erfarenhet men även utbildning och erfarenhet som bakteriolog och
virolog. Möjlighet bör hållas öppen även för icke-läkare att konkurrera om
denna befattning, som i lönehänseende bör jämställas med övriga avdelningschefer.
Den tekniska expertis, som ytterligare erfordras, bör säkras
genom inrättande av en befattning som driftsingenjör.
Den kritik, som framkommit beträffande den ekonomiska och kamerala
delen av laboratoriets förvaltning, har vitsordats av föreståndaren och
biträdes av medicinalstyrelsen. Denna del av administrationen måste därför
bli föremål för en genomgripande nyordning, oberoende av hur institutets
ledning i övrigt ordnas. Styrelsen biträder utredningens av föreståndaren
förordade förslag om en ekonomidirektör i Ce 32. Styrelsen hänvisar dock
till sitt förut gjorda uttalande, att denna befattning under vissa omständigheter
i stället bör placeras i medicinalstyrelsen. Slutligt ställningstagande
till placeringen torde icke böra ske förrän beslut fattats om var produktionen
skall förläggas.
Laboratorieföreståndaren bar i huvudsak anfört samma synpunkter som
medicinalstyrelsen. Beträffande föreståndaren framhålles därutöver, att det
med hänsyn till de administrativa och andra praktiska uppgifter, som jämväl
måste åvila denne, synes motiverat, att eu bedömning av skickligheten
härutinnan finge visst inflytande vid tjänstens tillsättning. Kravet på läkarutbildning
för virusavdelningens föreståndare bör icke slopas med hänsyn
till de medicinska uppgifter av praktisk natur, som åvilar honom. Beträffande
föreståndaren för serologiska avdelningen synes det anmärknings
-
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
värt, att man ansett sig helt kunna bortse från krav på utbildning och
erfarenhet inom facket, bakteriologi och virologi. Förslaget tar ensidigt
sikte på den produktion, som sker i stor skala utan beaktande av att flertalet
av laboratoriets preparat beredes i så liten mängd att industrimässig
tillverkning ej kan komma ifråga. Tjänsten bör uppföras som professor
i lönegrad Co 14 med krav på vetenskaplig kompetens inom det bakteriologiska
eller mikrobiologiska facket. Arten av grundutbildningen synes
icke behöva fixeras, naturvetenskaplig, medicinsk eller högre teknisk utbildning
torde i detta fall kunna anses likvärdig. Den generella diskrimineringen
av läkarutbildningen synes helt obefogad och motsäges av mångfaldiga
utländska exempel på motsatsen. För att tillgodose behovet av
teknisk expertis bör avdelningens laboratorsbefattning omändras till en
driftsingenjörstjänst. Innehavaren bör vara civilingenjör på biokemisk
linje och ha erfarenhet från läkemedelsindustri.
Kemiska laboratoriet bör i enlighet med sakrevisionens förslag förstärkas
med en kemist med naturvetenskaplig utbildning men placerad i
lönegrad Ce 34.
Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser nuvarande kompetenskrav
beträffande föreståndaren och avdelningsföreståndare väl motiverade.
Det är här fråga om praktiska uppgifter, som nödvändigtvis förutsätter
utbildning och erfarenhet inom det medicinska facket.
Universitetskanslern framhåller, att SBL främst har att taga ställning
till medicinska problem. En grundlig utbildning i bakteriologi måste därlör
ställas såsom ett kompetenskrav för de ledande befattningarna, för
vilka därför fordran på medicinsk utbildning bör bibehållas utom beträffande
föreståndaren för kemiska avdelningen.
Övrig vetenskaplig och ledande personal.
Statskontoret framhåller, att det undandrager sig dess bedömande, i vad
män den föreslagna förstärkningen av virusavdelningen med eu iaboratorstjänst
i Ce 31 är oundgängligen påkallad.
Enligt sakrevisionen skulle i samband med omorganisationen övertaliga
extra ordinarie befattningshavare föras på övergångsstat. Statskontoret veterligt
har så skett endast med ordinarie tjänster. Något avsteg från denna
princip kan statskontoret icke tillstyrka.
Statens lönenämnd framhåller, att den föreslagna kamrerstjänsten hör
ersättas av en kvalificerad biträdestjänst, därest nämndens förslag i fråga
om ledningen av ekonomiavdelningen genomföres.
Laboratorieföreståndaren anser förslaget att inrätta en laboratorstjänst
även vid virusavdelningen mycket betydelsefullt med hänsyn till den snabba
utveckling, som f. n. äger rum inom virusområdet. Det synes emellertid
vara i hög grad beklagligt, att sakrevisionen icke tagit ställning till frågan
27
/Tungl. Maj.ts proposition nr 128.
om laboratorernas löneställning. Dessa tjänster har städse fått stå tillbaka
i jämförelse med de akademiska laboratorerna. Laboratorerna bör därför
erhålla en löneställning, som motsvarar högskolornas, d. v. s. placeras i
lönegrad Ce 34. Instruktionens kompetenskrav, som f. n. icke är tillfredsställande,
bör ändras till överensstämmelse med kraven vid högskolorna.
Icke blott medicinare utan även naturvetenskapligt utbildad personal
bör knytas till laboratoriet men detta får icke medföra, att den medicinska
arbetskraften skjutes åt sidan. En lämplig avvägning synes vara att V*—V»
av den högskoleutbildade personalen rekryteras bland icke medicinare.
Föreliggande utredningsuppgifter med därför nödvändiga vetenskapliga
undersökningar, utvecklingen inom virusområdet och behovet att bereda
ökad plats för naturvetenskapligt utbildad personal gör det i hög grad
tveksamt om den vetenskapliga personalen kan reduceras. När därtill kommer
erfarenheterna från Salmonella-epidemien 1953, synes det särskilt
motiverat, att denna personalkategori icke beskäres. Därest den av sakrevisionen
föreslagna kvalitativa förstärkningen av den vetenskapliga personalen
anses tvinga till en minskning av antalet tjänster, torde dock dessa
försöksvis kunna reduceras från 21 till 20.
Förslagen att överföra kontrollanten för bakteriologiska preparat till
medicinalstyrelsen samt att höja veterinärbiträdets arvode tillstyrkes.
Sveriges akademikers centralorganisation framhåller, att alla vid laboratoriet
tjänstgörande laboratorer bör ha samma kompetens, som fordras
för laborator vid högskola. Även lönesättningen laboratorerna emellan bör
vara enhetlig. I den mån inom laboratoriet erfordras personal med annan
vetenskaplig kompetens, bör för denna användas annan tjänstebenämning
än laborator.
Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt framhåller, att de arbetsuppgifter,
som torde ankomma på laboratorer vid praktisk-vetenskapliga
institutioner sådana som SBL och anstalten, i kvalitativt avseende icke
på något sätt skiljer sig från universitets- och högskolelaboralorernas åligganden.
Även de förra bör därför placeras i lönegrad 34.
Arbetsuppgifternas art kan kräva, att det på en och sannna avdelning
finns tillgång till vetenskapsmän med olika grundutbildning. Med säkerhet
skulle såväl vid anstalten som vid SBL goda insatser kunna göras av personal
med gedigna tekniska kvalifikationer. Dock kan styrelsen icke finna
annat än att laboratoriet även i fortsättningen i huvudsak behöver rekryteras
med medicinskt utbildade krafter.
I anslutning till vad sakrevisionen anfört om veterinärbiträdet ifrågasätter
styrelsen, huruvida ej å denne befattningshavare ankommande göromål
borde åläggas en vid produktionsavdelningen anställd veterinär i
assistents ställning, åt vilken då även skulle kunna anförtros vissa andra
arbetsuppgifter i samband med tillverkningen av bakteriologiska preparat.
Att ingenjören — förutom vissa andra uppgifter ålagts även ansvaret
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
för substratberedningen och djuraveln synes knappast utgöra en ändamålsenlig
lösning. En synbarligen bättre väg har beträtts av Göteborgs sjukhusdirektion,
som nyligen inrättat en apotekarbefattning för att handha
arbetsledning och kontroll vid den för ett bakteriologiskt laboratorium
synnerligen viktiga substrattillverkningen in. m.
Universitetskanslern och karolinska institutets lärarkollegium framhåller,
att SBL:s uppgifter i samband med epidemiberedskapen icke synes ha beaktats
vid utredningen. Med hänsyn härtill och till det av utredningen
konstaterade påtagliga behovet för laboratoriet att förbättra och förnya
vissa metoder och att i vissa hänseenden komma i nivå med utvecklingen
ifrågasättes, huruvida en reduktion av den vetenskapliga personalen kan
anses välbetänkt. Lärarkollegiet framhåller vidare, att sakrevisionen ej
angivit hur man kommit fram till siffran 18, ej heller var reduktionen
skall sättas in. Då SBL:s uppgifter i samband med epidemiberedskapen
ej beaktats liksom ej heller frågan om utbildningen av bakteriologer, förordar
kollegiet, att laboratoriets personalbehov utredes och omprövas.
Veterinärstyrelsen anser, att benämningen veterinärbiträde bör utbytas
mot biträdande veterinär eller enbart veterinär, då den nu använda benämningen
i andra sammanhang vunnit burskap för teknisk personal utan
veterinärutbildning.
Sveriges läkarförbund framhåller, att personal med naturvetenskaplig
men icke medicinsk utbildning möjligen bör finnas på serologiska avdelningen.
Även för den diagnostiska avdelningen och virusavdelningen är det
givetvis önskvärt, att personal med enbart naturvetenskaplig utbildning finnes,
men flertalet av dessa måste stå i intim kontakt med landets läkarkår
och ha kunskap om de sjukdomar, som diagnosticeras vid laboratoriet
från insända prov. Personalen bör förstärkas bl. a. med laboratorsbefattningar
med naturvetenskaplig utbildning. Laboratorerna bör uppflyttas till
34 lönegraden. Därvid förutsättes samma kompetenskrav som vid högskolorna.
Forskningen.
De av sakrevisionen gjorda uttalandena angående inriktningen av forskningsverksamheten
samt behovet av en kostnadsbokföring biträdes helt av
statskontoret.
Medicinalstyrelsen finner, att laboratoriet, i varje fall under senare år,
i stort sett följt de riktlinjer för sin forskningsverksamhet, som statsmakterna
uppdragit. Forskningen måste alltid givas en viss frihet att pröva
nya uppslag, i annat fall torde resultaten bli magra. Styrelsen är emellertid
helt enig med utredningen däri, att forskningen vid laboratoriet icke
kan få röra sig över ett hur stort fält som helst. I princip bör den begränsas
till den humana medicinska bakteriologin och epidemiologin och där
-
29
Knngl. Maj.ts proposition nr 128.
med sammanhängande frågor. Inom detta område bör den emellertid vara
fri med endast den begränsning tillgången på medel medför. I budgeten
bör skiljas på anslag för rutinarbete och för forskning. Kostnaden för
forskningen bör redovisas under en särskild, begränsad anslagspost, som
föreståndaren bör få disponera i samråd med avdelningsföreståndarna eller
laboratoriets styrelse. Till grund för ett bedömande av medelsbeho\et för
rutinarbetet och för forskningsändamål bör tills vidare anordnas en intern
kostnadsredovisning. Behovet härav bör dock efter några år omprövas.
Laboratorier öreståndaren ansluter sig i princip till sakrevisionens slutsatser
rörande såväl den egna som den självständiga forskningen, vilka
överensstämmer med de riktlinjer, laboratoriet sökt följa. Det är för en
högvärdig rekrytering av synnerlig vikt att möjlighet till självständig
forskning erbjudes de anställda. Flertalet av de befattningshavare, som äi
goda forskare, utför också ett högkvalificerat rutinarbete och skapar därunder
möjligheter för utveckling och framsteg ifråga om laboratoriets praktiska
uppgifter. Forskningsbegåvningen kan icke enbart tvingas in på bestämda
problem utan måste ha frihet att även ägna sig åt egna uppslag.
Många av dessa kommer fram ur iakttagelse under rutinarbetet och det är
för dettas utveckling av stor vikt, att de kan bearbetas. Utredningens på
vissa punkter skarpa uttalanden om laboratoriets forskning göres utan
någon exemplifiering och utan att bärande skäl anföres för i vad avseende
de utförda arbetena ansetts oförenliga med utredningens egen tolkning
av instruktionen. För att bedöma de utgifter olika vetenskapliga arbeten
medför bör en kostnadsredovisning införas.
Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser i likhet med
sak revisionen, att en kvalificerad vetenskaplig forskning är oundgängligen
nödvändig vid laboratoriet. Denna bör dock avgränsas till vissa delar av
den medicinska vetenskapen och härvidlag i allmänhet inriktas på sådana
praktiska problem, som är av omedelbart intresse för laboratoriets arbetsuppgifter.
Inom dessa forskningsområden bör forskarna tillförsäkras största
möjliga frihet.
Universitetskanslern anför.
Fn alltför restriktiv tolkning av instruktionens bestämmelser är icke
tillrådlig, när det gäller att begränsa området för laboratoriets forskningsverksamhet.
Av utredningen framgår, att vissa vid laboratoriet utförda
undersökningar, som måhända icke kan anses direkt förbättra SBL som
laboratorium i medicinalväsendets tjänst, antingen medverkat till en
säkrare bedömning av viss vid laboratoriet använd metod eller lämnat
Viktiga bidrag till kännedom om smittsamma sjukdomars epidemiologi
och diagnos. Dylika undersökningar ävensom fältprövning av den terapeutiska
effekten av SBL-preparat synes hänlorliga till vetenskapliga arbeten,
som bör få utföras inom ramen för laboratoriets forskningsverksamhet.
Även om forskningen i vissa hänseenden skulle ha gålt utanför den
rent instruktionsmässiga ramen, bar laboratoriet fått tjäna som den cen
-
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
trala utbildningsanstalten för bakteriologer vid universitetsinstitutionerna
och inom medicinalväsendet. Vid bedömandet av frågan om forskningens
omfattning bör därför stor hänsyn tagas till att genom denna verksamhet
givits utbildningsmöjligheter i bakteriologi, vartill motsvarighet icke förefunnits
annorstädes i landet.
Anledning synes icke föreligga till beskärning av de möjligheter till fri
forskning, som jämlikt instruktionen nu föreligger för där anställda vetenskapsidkare.
Samarbetet med karolinska institutets virusinstitution synes angeläget
och bör icke försvåras genom i och för sig aldrig så välmotiverade bokföringsprinciper.
Enligt karolinska institutets lärarkollegium innebär sakrevisionens förslag
beträffande forskningens inriktning ingen ändring av nu rådande förhållanden.
Det måste fastställas, att kontinuerligt bedriven forskning, som
det enda medlet att hålla rutinverksamheten på ett tillfredsställande högt
plan och i nivå med utvecklingen inom täcket, måste räknas till laboratoriets
skyldigheter. Det förefaller vara sannolikt att för litet snarare än
för mycket forskning varit orsaken till de brister, som konstaterats inom
vissa grenar av laboratoriets verksamhet. Möjligheten till fri forskning
sådan den nu stadgas i laboratoriets instruktion bör icke beskäras.
Da det av sakrevisionens utlåtande icke framgår, huruvida någon egentlig
utredning av forskningens ställning och betydelse företagits, är det
omöjligt att bilda sig en uppfattning om arten av de sakskäl på vilka man
grundat sitt ställningstagande.
Införandet av en kostnadsredovisning är synnerligen önskvärt men det
kan ifrågasättas, om icke en regelbundet återkommande stickprovsundersökning
kan vara tillfyllest.
Beträffande samarbetet med SBL framhålles, att laboratoriet under de
gångna åren besparats betydande utgifter därigenom att arbete, som det
egentligen ålegat laboratoriet att utföra, bekostats utifrån.
Sveriges läkarförbund anser det vara ändamålsenligt att lämna problemet
om forskningens organisation och arbetsuppgifter till den, som har ansvaret
för verksamheten, nämligen föreståndaren. Denne bör tillse, att
forskningen tillgodoser sådana problem, som befrämjar laboratoriets rutinverksamhet.
Forskningen får dock icke begränsas till enbart praktiska
uppgifter utan ge de anställda möjlighet att själva upptaga och fullfölja
vetenskapliga uppgifter inom bakteriologi och virologi.
Försvarets sjukvårdsstyrelse föreslår, att laboratoriet instruktionsmässigt
ålägges att — i samråd med försvarsmedicinska nämnden — även
leda den försvarsbakteriologiska forskningen. Denna försvarsmedicinska
forskning torde icke enbart kunna organiseras som en av andra myndigheter
begärd målforskning utan måste även hä grundforskningskaraktär.
Kungl. Maj:ts proposition nr t28.
31
Befattningen som statsepidemiolog.
Medicinalstyrelsen framhåller angelägenheten av att styrelsens problem
beträffande det epidemiologiska arbetet löses, bl. a. genom tillsättande av
en statsepidemiolog. Styrelsen förordar — i anslutning till förslag av
laboratorieföreståndaren — att en särskild epidemiologisk avdelning inrättas
vid laboratoriet och att en av de främsta befattningshavarna vid avdelningen
blir statsepidemiolog. Avdelningen bör utan omgång stå till styrelsens
förfogande för praktiska epidemiologiska uppgifter och statsepidemiologen
bör vara föredragande i styrelsen av ärenden berörande dess
epidemiologiska verksamhet. Vidare bör han mot särskilt arvode åläggas
att tills vidare svara för utredning och handläggning av vissa på sjukvårdsberedskapsnämnden
ankommande uppgifter rörande bl. a. laboratoriespörsmål,
karantänsfrågor, serum och vaccinförsörjning, ävensom särskilda
åtgärder mot biologisk krigföring. På grund av de speciella, för
medicinalstyrelsen synnerligen viktiga uppgifter, som statsepidemiologen
skall fullgöra, måste särskild kompetens krävas av honom och styrelsen
tillförsäkras avgörande inflytande, när befattningen skall tillsättas, lämpligen
genom förords avgivande. Särskild instruktion bör även utfärdas för
honom.
Departementschefen.
Vid den av statens sakrevision efter samråd och delvis i samarbete med
statens organisationsnämnd företagna utredningen rörande laboratoriets
organisation m. in. har till närmare behandling upptagits tre huvudspörsmål,
nämligen dels en omorganisation av laboratoriets ledning, dels forskningens
inriktning, dels ock preparattillverkningens eventuella förläggning
utom laboratoriet. I sistnämnda båda hänseenden föranleddes utredningen
närmast av vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande nr It till 1952 års
riksdag. I detta utlåtande, som godkändes av riksdagen, ifrågasattes bl. a.,
om icke delar av laboratoriets tillverkning med ekonomisk fördel och utan
eftersättande av säkerhetskraven skulle kunna överföras till apoteksväsendet
eller läkemedelsindustrien samt om icke forskningsverksamheten ur
kostnadssynpunkt skulle kunna samordnas med motsvarande verksamhet
på annat håll och i övrigt rationaliseras. Frågan om tillverkningsorganisationen
föreslås av sakrevisionen bliva föremål för särskild utredning.
Kungl. Maj:t har därför genom beslut den 30 juni 1953 uppdragit åt
expeditionschefen i inrikesdepartementet Erik Montell att såsom sakkunnig
verkställa utredning rörande förläggningen av vid laboratoriet och vid statens
veterinärmedicinska anstalt bedriven tillverkning av vissa human- och
veterinärmedicinska preparat in. m. Sakrevisionens utredning beträffande
laboratoriets ledning avsåg i första hand att förbättra laboratoriets ställning
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
i administrativt och ekonomiskt hänseende, där förhållandena ansågs vara
mindre tillfredsställande.
Redan under sakrevisionens utredning har genomförts eller föreslagits åtskilliga
åtgärder i olika hänseenden. I detta sammanhang må endast erinras
om inrättandet fr. o. in. den 1 juli 1952 av bl. a. en ingenjörstjänst, varigenom
laboratoriet erhållit tillgång till driftteknisk sakkunskap och den vetenskapliga
personalen samtidigt befriats från vissa arbetsledande uppgifter.
Utredningen har vidare lett till att icke oväsentliga besparingar uppnåtts.
Enligt sakrevisionens beräkningar skulle sålunda biträdespersonalen utan
under utredningen vidtagna åtgärder varit cirka tio personer större. Härav
föranledd utgiftsminskning och vissa besparingar under omkostnadsanslaget
jämte den fr. o. in. den 1 oktober 1952 genomförda taxehöjningen
beräknas ha förbättrat laboratoriets ekonomi med åtminstone i runt tal
500 000 kronor.
De hittills uppnådda resultaten bör emellertid betraktas endast såsom
en första etapp av ralionaliseringsarbetet, vilket därför måste fortsättas
av laboratoriet. Med hänsyn härtill och med beaktande av vad förut anförts
synes det vara nödvändigt, att laboratoriet erhåller en i vissa avseenden
ändrad organisation. Det förslag till omorganisation, som framlagts
av sakrevisionen, synes härvid i princip kunna godtagas. Då emellertid
ställning f. n. icke kan tagas till frågan om tillverkningens förläggning,
synes omorganisationen i vissa delar böra erhålla provisorisk karaktär.
Bl. a. bör serologiska avdelningen (tillverkningsavdelningen) i huvudsak
lämnas utanför.
Jag övergår härefter till de av sakrevisionen i samband med behandlingen
av de båda återstående huvudspörsmålen, laboratoriets ledning m. in. och
forskningens inriktning, framlagda förslagen.
Vad först angår frågan om laboratoriets ledning har sakrevisionen därmed
avsett dels instansen närmast över föreståndaren, d. v. s. laboratoriets
styrelse, dels föreståndaren, dels ock avdelningsföreståndarna eller motsvarande
befattningshavare. Frågan om laboratoriets högsta ledning har
tidigare vid flera tillfällen varit uppe till diskussion. F. n. står laboratoriet
under medicinalstyrelsens överinseende och ledning och medicinalstyrelsen
är i kameralt hänseende laboratoriets huvudförvaltning. Styrelsens kameralbyråchef
skall därvid ägna särskild uppmärksamhet åt den ekonomiska
skötseln av såväl detta som de båda övriga styrelsen underställda laboratorierna
(rättskemiska och farmacevtiska). Det måste konstateras, att denna
reform, som genomfördes år 1947 på förslag av medicinalstyrelseutredningen,
åtminstone icke beträffande bakteriologiska laboratoriet givit avsett
resultat. Jag vill dock vid detta ställningstagande understryka sakrevisionens
uttalande, att det icke varit praktiskt möjligt för kameralbyråchefen att
effektivt övervaka laboratoriet ur ekonomisk och administrativ synpunkt
och att denne här alltså torde ha ställts inför en olöslig uppgift. De förslag
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
i övrigt till lösning av detta spörsmål, som förut diskuterats, har avsett
antingen en för nämnda tre laboratorier och statens institut för folkhälsan
gemensam styrelse eller en för dessa institutioner gemensam överdirektörsbefattning.
De skäl, som då anförts mot dessa förslag, torde alltjämt äga
full giltighet och synes därför ej behöva ånyo upptagas till diskussion. Med
den storlek laboratoriet numera nått samt med dess omfattande och snabbt
växande arbetsuppgifter synes, såsom sakrevisionen föreslagit, den enda
effektiva instansen över föreståndaren vara en laboratoriets egen styrelse.
De skäl, som anförts härför, måste anses äga giltighet även om tillverkningen
eller viss del därav skulle förläggas utanför laboratoriet. Med hänsyn
härtill och under beaktande av medicinalstyrelsens ständigt växande arbetsbörda
anser jag mig böra förorda, att en särskild styrelse inrättas för
laboratoriet, som i samband därmed skulle bilda egen huvudförvaltning.
Styrelsen synes lämpligen böra bestå av högst sju ledamöter. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser rörande
dess sammansättning in. in. Jag vill dock med anledning av vad medicinalstyrelsen
anfört framhålla, att medicinalstyrelsen givetvis bör erhålla
direktivrätt i fråga om epidemibekämpande åtgärder. Ersättning till styrelsens
ledamöter synes böra utgå efter motsvarande grunder som vid
statens institut för folkhälsan. Kostnaderna för ändamålet torde kunna
uppskattas till i runt tal 3 000 kronor per år.
Beträffande föreståndartjänsten har sakrevisionen endast föreslagit den
ändringen, att det nuvarande kravet på läkarlegitimation skulle utgå ur
instruktionen. För egen del är jag icke beredd att nu tillstyrka en sådan
ändring, så mycket mer som föreståndaren enligt vad som föreslås i det
följande kommer att avlastas vissa administrativa och ekonomiska uppgifter.
Därest ett bibehållande av förenämnda krav, såsom sakrevisionen
framhåller, skulle begränsa kretsen av lämpliga sökande, synes Kungl.
Maj :t äga befogenhet att, då frågan om succession blir aktuell, besluta om
erforderlig ändring eller eventuell dispens. I fråga om de särskilda avdelningarna
delar jag i princip sakrevisionens uppfattning om angelägenheten
av att dessa erhåller en högt kvalificerad ledning. Skäl synes sålunda tala
för att kompetenskraven för avdelningsföreståndarna på diagnostiska avdelningen
och virusavdelningen, vilka båda har en kvalificerad vetenskaplig
forskning att leda och övervaka, icke sättes lägre än för högskoleprofessorer.
Då emellertid frågan om kompetenskrav och löneställning för
nämnda och andra avdelningsföreståndare vid institutioner med praktiskt
och vetenskapligt syfte hör prövas i ett sammanhang, anser jag mig icke
nu kunna taga slutlig ställning till sakrevisionens förslag i denna del. Icke
heller till frågan om föreståndarskapet för serologiska avdelningen är jag
av förut anförda skäl beredd alt nu taga ställning. I avbidan härpå bör emellertid
såsom sakrevisionen föreslagit laboratoriet beredas möjlighet alt mot
särskilt arvode anlita en teknisk konsult. Det bör la ankomma pa Kungl.
3 — Bih(ing till riksdagens protokoll W~di. t sand. Nr 128.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Maj :t att meddela närmare bestämmelser i detta hänseende, varvid uppkommande
kostnader torde få bestridas från laboratoriets arvodespost. Den
reduktion av antalet självständiga avdelningar, som föreslagits, förefaller
väl motiverad. I anslutning härtill bör en ny tjänst såsom föreståndare
för den av kamerala avdelningen och tekniska sektionerna bildade ekonomiavdelningen
inrättas. Behovet av kvalificerad ekonomisk och administrativ
sakkunskap synes klart ådagalagt. Med hänsyn härtill bör den
nya ekonomiavdelningen förestås av en byrådirektör i 31 lönegraden. Befattningen
synes emellertid tills vidare böra uppföras såsom extra.
I fråga om övrig vetenskaplig och ledande personal anser jag i likhet
med sakrevisionen angeläget, att virusavdelningens föreståndare erhåller
det kvalificerade biträde, som inrättandet av den föreslagna laboratorsbefattningen
innebär. Befattningen bör liksom övriga laboratorer, som icke
tillika är avdelningsföreståndare, placeras i lönegrad Ce 31. En befattning
som laboratorieläkare i lönegrad Ce 29 bör i så fall indragas. Med hänsyn
till den förstärkning av den kvalificerade personalen, som nu förordats,
ävensom till redan vidtagna eller föreslagna rationaliseringsåtgärder torde
antalet laboratorieläkare härutöver kunna försöksvis minskas med ytterligare
en. Då omorganisationen av laboratoriet av olika skäl icke kunnat
erhålla den av sakrevisionen föreslagna omfattningen, samt med hänsyn
till laboratoriets omfattande och kvalificerade arbetsuppgifter, synes
det mig icke vara möjligt att nu ytterligare minska den vetenskapligt
utbildade personalen utan ett eftersättande av laboratoriets kvalitativa
och kvantitativa kapacitet. Frågan om och i vilken mån en sådan ytterligare
minskning kan genomföras, synes böra upptagas till förnyad prövning
i samband med spörsmålen om tillverkningens förläggning samt om
en beräknad omorganisation av försvarsmedicinska avdelningen. Beträffande
förslaget att öka rekryteringen av annan vetenskapligt utbildad personal
än läkare vill jag, i likhet med såväl sakrevisionen som laboratoriets
föreståndare, framhålla vikten av att även naturvetenskapligt utbildade
befattningshavare knytes till laboratoriet i erforderlig omfattning. Även
i fortsättningen torde dock den vetenskapliga personalen, såvitt nu kan
bedömas, behöva i huvudsak rekryteras med medicinskt utbildade krafter.
Förslaget att överföra kontrollanten av bakteriologiska preparat från
laboratoriet till medicinalstyrelsen, vilket förslag tillstyrkts även av laboratorieföreståndaren,
föranleder ingen erinran från min sida. Styrelsens
arvodespost torde dock icke behöva uppräknas för ändamålet för nästa
budgetår. Veterinär bi trädet, vars benämning bör ändras till veterinär, har
i viss utsträckning erhållit utökade arbetsuppgifter. Med hänsyn till en beräknad
minskning av hästhållningen till följd av det under nästa budgetår
väntade nedläggandet av tillverkningen av gasbrandserum kan jag dock
icke tillstyrka, att arvodet höjes från 3 600 till 4 800 kronor för år.
För att möjliggöra en rationalisering av forskningen har sakrevisionen
35
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
föreslagit en avgränsning av densamma och inriktning på laboratoriets
uppgifter som arbetslaboratorium, införandet av en kostnadsredovisning,
som möjliggör överblick över forskningskostnaderna och forskningens
personalbehov, samordning med veterinärmedicinska anstalten samt öveigång
till den vetenskapligt utbildade personalens rekrytering på ett mera
allsidigt sätt. Sistnämnda spörsmål har jag tidigare berört. En viss samordning
med veterinärmedicinska anstalten synes redan föreligga och
bör givetvis utan svårighet kunna utvidgas till förmån för båda parter.
För att kunna bedöma de utgifter, som föranledes å ena sidan av det vetenskapliga
arbetet och å den andra av rutinarbetet, bör i enlighet med sakrevisionens
förslag kostnadsbokföring införas vid laboratoriet. Då dylik
bokföring emellertid är förhållandevis personalkrävande, synes behovet
härav efter några år böra omprövas. Beträffande forskningens avgränsning
överensstämmer sakrevisionens principiella inställning i sak med föreskrifterna
i gällande instruktion. Däri föreskrives, att laboratoriet har till
uppgift att utföra bakteriologiskt och epidemiologiskt arbete med såväl
praktiskt som vetenskapligt syfte. I princip bör alltså forskningen begränsas
till den humana medicinska bakteriologin och epidemiologin och därmed
sammanhängande frågor. Forskningen bör därvid i första hand inriktas
på sådana problem, som är av omedelbart intresse för laboratoriets arbetsuppgifter
och som direkt kan förbättra dess ställning som laboratorium i
medicinalväsendets tjänst. Laboratorieföreståndaren har i princip anslutit
sig till dessa slutsatser såsom överensstämmande med de riktlinjer, laboratoriet
sökt följa. Vid sidan av denna laboratoriets egna forskning bör
liksom hittills, i den mån så lämpligen kan ske, självständig forskning
bedrivas vid laboratoriet. Jag vill till slut i detta sammanhang understryka
sakrevisionens uttalande, att det för att laboratoriet skall kunna
rätt fullgöra sina åligganden oundgängligen erfordras en omfattande och
kostnadskrävande forskning. Till försvarets sjukvårdsstyrelses förslag, att
laboratoriet instruktionsmässigt skulle åläggas att — i samråd med försvarsmedicinska
nämnden — även leda den försvarsbakteriologiska forskningen,
är jag icke beredd att nu taga ställning. Frågan härom torde böra
prövas i samband med en ifrågasatt omorganisation av laboratoriets försvarsmedicinska
avdelning.
Vad slutligen angår den av sakrevisionen endast i korthet berörda frågan
om placeringen av en befattning som statsepidemiolog, kommer densamma
att upptagas till behandling i anslutning till laboratoriets anslagsäskanden
för budgetåret 1954/55 under avlöningsanslaget.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
II. Anslagsäskanden för budgetåret 1954/55.
Iso) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar.
Anslag Nettoutgilt
1951/52 ........................ 1 455 000 1 975 908
1952/53 ........................ 1 800 000 2 270 633
1953/54 (statsliggaren s. 934) ... 2 140 000
1954/55 (förslag) .............. 2 213 000
Yrkande.
Medicinalstyrelsen (skr. 16/10 1953) hemställer, att anslaget uppräknas
med 193 000 kronor.
1. Personalförsturkningur. „
. ökning eller
a) Ekonomiavdelningen: minskning
1 ekonomidirektör Ce 32.................................................. 22 884
3 biträden för skriv- och kontorsgöromål Cf 4—Cg 8.....................* ”" '' 22 644
b) Epidemiologiska avdelningen:
(f. d. försvarsmedicinska sektionen)
1 statsepidemiolog, arvode motsvarande löneklass 37........................ _j_ 13 359
1 hälsovårdsinspektör, arvode motsvarande löneklass 23 ...................’ _j_ 7 33g
1 laboratorieläkare Ce 31............................................. 21 984
2 laboratoriebiträden Cell............................................ " _j_ 17304
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål Cf 4—Ce 8.......................... 4- 7 548
c) Virusavdelningen:
1 laboratoriebiträde Ce 11 ............................................... _|_ g 352
2 biträden Ce 6...................................................... 13 4gg
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål Cf 4—Ce 8.......................... 4. 7 548
2. Personalminskning:
1 laboratorieläkare Ce 29: 30 ............................................ ...21 084
3. Löneregleringar m. m.
a) Vetenskapligt utbildad personal:
2 avdelningsföreståndare Co 14 i stället för Ca och Ce 33: 33 ................ 4- 14 160
1 d:o Co 14 i stället för Ca 33: 36 (event.) ...............................’ 4. 4 78g
1 driftsingenjör Ce 34: 34 i stället för laborator Ce 31: 32 (event.)____4- 1 524
1 laborator Ca 34: 34 i stället för Ca 31: 34 .............................’’’ _
1 laborator Ce 34: 34 i stället för Ce 33: 33 ............ 4. 768
1 laborator Ce 34: 34 i stället för Ce 31: 32 ...........................4- 1 524
1 laborator Ce 34: 34 i stället för Ce 29: 30 ................................ 4. 3 324
1 veterinär, arvodet höjes med.........................................[ [ 4. 4 200
b) övrig personal:
1 kamrerare Ce 27 i stället för förste byråsekreterare Ce 27.................. .
1 bokhållare Ce 19 i stället för Cg 19...................................... .
1 kansiiskrivare Ca 15: 18 i stället för kontorist Ca 13: 16 .............!.... 4- 852
1 preparator Ce 14 i stället för Cg 14.................................. _
1 förste expeditionsvakt Ca 12:13 i stället för vaktmästare tillika chaufför Ca 10:12 4- 348
1 vaktmästare Ce 10: 10 i stället för biträde Ce 5: 7 ........................ 4- 1 140
1 institutionsvaktmästare Ce 12: 13 i stället för stallbiträde Ce 10:12 .......’ 4- 348
3 kanslibiträden Ca 11 i stället för Ce 11 .................................. .
3 biträden Ce 6: 8 i stället för Ce 5: 7...................................... 4- 1 224
4. Vikariatsersättningar in. in............................................... 24 000
5. Omräkning:
Löneklassuppflyttningar och avrundning.................................... 4- 16 096
4- 193 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
37
Motiv.
Över sakrevisionens utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums
organisation in. in. bär yttranden avgivits av laboratoriets föreståndare
och av medicinalstyrelsen. Med anledning av de förslag, som framlagts
i utredningen och nämnda yttranden samt i föreståndarens anslagsäskanden
för budgetåret 1954/55, föreslår styrelsen vissa personalförstärkningar
m. in. I fråga om specialmotiveringen härför hänvisas även till styrelsens
yttrande.
Genom beslut den 30 juni 1953 har Kungl. Maj :t uppdragit åt särskild utredningsman
att verkställa utredning rörande frågan om förläggningen av
vid laboratoriet och statens veterinärmedicinska anstalt bedriven tillverkning
av vissa human- och veterinärmedicinska preparat in. in. Då det torde
dröja flera år, innan en eventuellt ändrad organisation för produktionen
av sådana preparat kan genomföras, räknar styrelsen med oförändrad
omfattning av laboratoriets verksamhet under budgetåret 1954/55.
Enär styrelsen först sedan klarhet vunnits, huruvida tillverkningen skall
bibehållas vid laboratoriet eller ej, är beredd att taga slutlig ställning till
frågan om dess ledning och administrativa ställning, har medel till arvoden
eller andra ersättningar till ledamöter i en eventuell styrelse icke beräknats.
Av samma skäl har frågan om kontrollantens överförande från laboratoriets
till medicinalstyrelsens stat ej heller upptagits.
Vid genomförandet av nedan föreslagen organisation torde icke kunna
undvikas, att vissa ordinarie tjänster måste föras på övergångsstat, och
samma antal tjänster vakanssättas. Förslag härom bör dock upptagas till
prövning i ett senare sammanhang, då behovet härutinnan kan bättre överblickas.
Kungl. Maj :t torde därför böra utverka bemyndigande att vidtaga
erforderliga övergångsanordningar.
1 a) För att bereda föreståndaren nödvändig avlastning bör i enlighet
med sakrevisionens förslag inrättas en ny befattning såsom avdelningsföreståndare
med administrativa och ekonomiska uppgifter, placerad i lönegrad
Ce 32 och benämnd ekonomidirektör. Slutligt ställningstagande till
placeringen av befattningshavaren vid laboratoriet eller i medicinalstyrelsen
kan dock icke ske, förrän beslut fattats om var produktionen skall förläggas.
Det ligger vidare nära till hands, att han fungerar som rådgivare i
administrativa och ekonomiska frågor åt föreståndarna vid andra styrelsen
underställda institutioner, där liknande problem givetvis uppstår.
Av sakrevisionen föreslagen förråds- och kostnadsbokföring kan icke
genomföras på ett betryggande sätt, utan att tre nya kontorsbiträdestjänster
inrättas. Kamreraren skall svara för kostnadsbokföringen och därmed
sammanhängande arbetsuppgifter. Det torde vara lämpligt alt efter två
å tre år ompröva behovet av denna relativt dyrbara bokföring. Sedan resultatet
av en första period föreligger och därav föranledda dispositioner vid
-
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
tagits, bör stater, taxor, in. m. om möjligt hållas konstanta. Då nya arbetsuppgifter
tillkommer, torde kostnaderna för dessa kunna kontrolleras
genom separat kostnadsbokföring. Med hänsyn till vad sålunda anförts
bör erforderlig personal extraanställas.
1 b) och 2) Den under sommaren 1953 inträffade paratyfusepidemien
har på ett påtagligt sätt aktualiserat behovet av en statsepidemiolog för den
centrala handläggningen av de epidemiologiska frågorna och för fältundersökningar
vid större epidemier. Styrelsen, som övervägt, huruvida befattningen
borde uppföras på dess eller laboratoriets stat, finner övervägande
skäl tala för det senare alternativet men med föredragningsskyldighet i
styrelsen beträffande epidemiologiska frågor. Laboratoriets föreståndare,
som har samma inställning, anser, att den försvarsmedicinska avdelningen
vid laboratoriet skulle kunna övertaga den centrala ledningen för det
fredsmässiga epidemiologiska fältarbetet. Härigenom skulle avdelningens
personal få god träning för sin i ett krigsfall viktigaste uppgift.
I anslutning härtill förordar styrelsen, att en särskild epidemiologisk
avdelning, som jämväl övertager de försvarsmedicinska uppgifterna, inrättas
och att en av dess främsta befattningshavare blir statsepidemiolog.
Avdelningen bör utan omgång stå till styrelsens förfogande för praktiska
epidemiologiska uppgifter.
Personalen på försvarsmedicinska avdelningen, som f. n. består av en
laborator, en laboratorieläkare, en preparator och två laboratoriebiträden,
bör utökas med en avdelningsföreståndare och en hälsovårdsinspektör samt
ett å två laboratoriebiträden och ett kontorsbiträde.
Genom beslut den 6 juni 1952 medgav Kungl. Maj :t, att vid styrelsens
beredskapsavdelning finge tills vidare under budgetåret 1952/53 vara anställda
en epidemiolog för handläggning av hälsovårdsärenden och ärenden
angående planläggning av åtgärder till skydd mot biologisk krigföring
samt en hälsovårdsinspektör. Dessa har fr. o. m. innevarande budgetår
hänförts till sjukvårdsberedskapsnämnden, där epidemiologen förestår
nämndens hälsovårdssektion. Sistnämnde befattningshavare bör ersättas
av den föreslagne statsepidemiologen, vilken då mot särskilt arvode bör
åläggas att tills vidare svara för utredning och handläggning av vissa på
nämnden ankommande uppgifter rörande bl. a. laboratoriespörsmål, karantänsfrågor,
serum- och vaccinförsörjning ävensom särskilda åtgärder
mot biologisk krigföring. Han bör även vara föredragande i styrelsen av
ärenden rörande dess epidemiologiska verksamhet.
Till frågan om löneställningen för avdelningsföreståndaren samt huruvida
han eller annan högre tjänsteman vid avdelningen bör vara statsepidemiolog,
anser sig styrelsen icke böra taga slutlig ställning i avbidan
på utredning inom försvarsmedicinska nämnden rörande forskningsuppgifter
samt forskningsorganisation i vad avser biologisk krigföring. I stället
bör 1''örenämnda båda tjänster vid sjukvårdsberedskapsnämnden över
-
39
Kunffl. Maj.ts proposition nr 128.
flyttas till laboratoriets epidemiologiska avdelning, vilket bör ske omkring
årsskiftet 1954/55, då huvudplanläggningen av de praktiska beredskapsåtgärderna
mot biologisk krigföring torde vara i det närmaste slutförd. Styrelsen
erinrar, att nämnden i sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55
föreslagit, att arvodena till epidemiologen och hälsovårdsinspektören borde
motsvara 37 resp. 23 löneklasserna av löneplan nr 1 i statens löneplansförordning.
Nämndens avlöningsstat bör med anledning härav minskas
med erforderligt belopp. I stället bör upptagas ett belopp av 3 600 kronor
till ersättning under första halvåret 1955 åt en föredragande i hälsovårdsärenden
samt ärenden angående åtgärder mot biologisk krigföring.
För anställande under budgetåret 1952/53 vid laboratoriet av en assistent
(laboratorieläkare) i lönegrad Cg 31 och ett laboratoriebiträde i lönegrad
Cg 11 anvisades medel från reservationsanslaget till beredning och lagerhållning
av bakteriologiska preparat. För att säkerställa fortsatt tillverkning
av dessa preparat under budgetåret 1953/54 beräknades medel under
laboratoriets avlöningsanslag. Med hänsyn till vad sakrevisionen anfört
i fråga om möjligheten till motsvarande besparing beträffande annan personal
framhölls därvid, att Kungl. Maj :t på grundval av sakrevisionens
kommande förslag borde avgöra, om och i vilken utsträckning dessa medel
oundgängligen måste ställas till laboratoriets förfogande. Säkres isionen
har föreslagit en minskning av antalet befattningar för vetenskapligt
utbildad personal med tre. Föreståndaren framhåller, att utredningsuppgifterna
med därför nödvändiga vetenskapliga undersökningar, utvecklingen
inom virusområdet och behovet att bereda ökad plats för naturvetenskapligt
utbildad personal gör det i hög grad tveksamt, om denna
personal kan reduceras. Det vore dock tänkbart att försöksvis leduceia
tjänsterna med en, om av sakrevisionen föreslagen kvalitativ förstäikning
av den vetenskapliga personalen ansågs tvinga härtill. Medel har därför
beräknats för nämnda båda tjänster, vilka bör upptagas på extra ordinarie
stat. Samtidigt bör en laboratorieläkartjänst i lönegrad Ce 29 på antibiotikasektionen
indragas.
I övrigt begränsar sig styrelsen f. n. till att endast föreslå inrättandet av
en laboratoriebiträdes- och en kontorsbiträdestjänst.
1 c) För undersökningar i syfte att få fram ett immuniseringsmedel
mot barnförlamning har för innevarande budgetår beviljats två laboratoriebiträden
i lönegrad Cg 11 och ett biträde i lönegrad Cg 6. För nästa
budgetår erfordras ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce It, två biträden
i lönegrad Ce 6 och ett kontorsbiträde.
3 a) Även vid en kvalitativ förstärkning av den vetenskapliga personalen
enligt vad som föreslås i det följande kan densamma — såsom förut
framhållits -— icke reduceras med mer än en befattningshavare. Fördelningen
av denna personal och föreslagen löneställning in. m. framgår av
följande tablå:
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Förest. |
Diagn.avd. |
Serol.avd. |
Virusavd. |
Kem.lab. |
Försv.-med. sekt. |
Antibiotika- sekt. |
|||||||
nuv. |
försl. |
nuv. |
försl. |
nuv. |
försl. |
nuv. |
försl. |
nuv. |
försl. |
nuv. |
försl. |
||
Föreståndare Cp 15 .......... |
1 |
||||||||||||
Avd.-föreståndare |
1 |
i |
i |
||||||||||
Professor Co 14 .......... |
1 |
i |
|||||||||||
Laborator Ca—Ce 31—33.......... |
1 |
i |
|||||||||||
Laborator Ca—Ce 34 ...... |
1 |
41 |
i |
i |
i |
||||||||
Lab.-läkare |
|||||||||||||
Ce 29 ......... |
4 |
4 |
4 |
3 |
i |
(i) |
(i) |
||||||
1 |
— |
||||||||||||
Assistent Ce 27 ........ |
i |
i |
|||||||||||
Summa |
i |
6 |
6 |
6 |
5 |
4 |
4 |
2 |
3 |
i |
i |
i |
|
a) |
(i) |
1 Driftsingenjör.
Anm. Inom parentes är den laboratorieläkartjänst i Gg 31 angiven, som bestritts med särskilda
medel sedan 1/7 1952 och nu föreslagits bliva upptagen å icke ordinarie stat. En laboratorieläkart
jänst, vars innehavare f. n. är placerad på serologiska avdelningen men huvudsakligen
tjänstgör på kemiska laboratoriet, har överförts dit.
Kompetenskrav och löneställning för avdelningsföreståndarna för diagnostiska
avdelningen och virusavdelningen bör vara desamma som för
högskoleprofessorer. Detsamma bör gälla även föreståndaren för serologiska
avdelningen, om produktionen av sera och vacciner skall kvarbliva
vid laboratoriet.
Styrelsen finner visserligen angeläget, att chefen för sistnämnda avdelning
har speciell teknisk erfarenhet, men anser i likhet med laboratorieföreståndaren,
att han skall ha utbildning och erfarenhet inom bakteriologi
och virologi. Den tekniska expertis, som ytterligare erfordras, bör kunna
erhållas genom inrättande av en befattning som driftsingenjör placerad i
lönegrad Ce 34, varvid avdelningens nuvarande laboratorstjänst kan bortfalla.
Driftsingenjören, som närmast under avdelningsföreståndaren bör
leda den del av produktionen, som sker i stor skala, bör vara civilingenjör
med biokemisk utbildning. Vidare bör han ha erfarenhet från läkemedelsindustri
eller därmed likartad verksamhet. Inrättandet bör bli beroende
av produktionsfrågans lösning.
Enligt sakrevisionen är laboratoriet i trängande behov av en kemist med
kompetens likvärdig högskolelaborators. Kemiska laboratoriet bör därför
förstärkas med en kemist med vetenskaplig utbildning på så sätt, att i
stället för nuvarande laboratorstjänst i lönegrad Ca 31 inrättas en dylik
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
tjänst i lönegrad Ca 34. Då innehavaren av den nuvarande tjänsten icke
innehar för högskolelaborator i kemi föreskriven naturvetenskaplig kompetens,
bör densamma föras på övergångsstat och en laboratorieläkartjänst
stå obesatt, så länge han kvarstår i tjänst.
Laboratorsbefattningar finns i övrigt på diagnostiska avdelningen (Ce 31)
och på försvarsmedicinska (epidemiologiska) avdelningen (Ce 33). En
dylik tjänst bör inrättas även på virusavdelningen och ersätta en av de
nuvarande laboratorieläkartjänsterna.
Genom nuvarande lönegradsplacering av universitets- och högskolelaboratorer
har en gradskillnad mellan dessa och laboratoriets laboratorstjänster
skapats, som är i hög grad ägnad att äventyra rekryteringen till
de senare. Laborator stjänst vid diagnostiska och epidemiologiska avdelningen
samt virusavdelningen, som innehas av befattningshavare, som
fyller de vetenskapliga kraven för universitets- och högskolelaboratorer,
bör därför placeras i lönegrad Ce 34, i annat fall i lönegrad Ce 31.
På grund av det ökade ansvar, som ålagts veterinärbiträdet, sedan han
övertagit ledningen för häststallarna m. in., bör hans arvode höjas från
3 600 kronor till 4 800 kronor för år. Han bör benämnas veterinär.
3 b) Med hänsyn till ökningen av kontorsarbetet vid ekonomiska avdelningen
— ytterligare accentuerad vid införandet av kostnadsbokföring
— bör förste byråsekr eter ar tjänsten icke såsom sakrevisionen föreslagit
nedflyttas utan bibehållas i nuvarande lönegrad, eventuellt med ändrad
benämning.
Bokliållartjänsten bör upptagas på extra ordinarie stat.
Den kontorist, som ansvarar för serumexpeditionen samt lagerhållning
och import av bakteriologiska preparat, bör uppflyttas till kansliskrivare
i lönegrad Ca 15. Nämnda befattningshavare är även laboratoriets registrator.
I likhet med vad som föreslås för övriga extra tjänstemän på försvarsmedicinska
avdelningen bör även preparatorn erhålla extra ordinarie anställning.
Då innehavaren av tjänsten som vaktmästare tillika chaufför uteslutande
utför expeditionsgöromål och under år 1953 tillagts ledningen av inoch
uppackningen av postförsändelser samt ordermottagning och leveranser
av substrat och provtagningskärl, bör tjänsten ändras till eu förste
expeditionsvakttjänst i lönegraden Ca 12.
Genom centralisering av diskarbetet har tillkommit en del tyngre sysslor,
för vilka erfordras manlig arbetskraft. En biträdestjänst i lönegrad
Ce 5 bör därför ändras till vaktmästartjänst i lönegrad 10.
ökningen av virusavdelningens arbetsuppgifter har aktualiserat behovet
av en institutionsvaktinästare för biträde vid djurförsök, äggympningar,
filtreringar in. in. En stallbiträdestjänst bör därvid indragas.
Tre extra ordinarie kanslibiträdestjänster bör överföras på ordinarie
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
stat. Samtidigt kan antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster minskas
med tre.
Fr. o. m. innevarande budgetår har inrättats 12 förste biträdestjänster
i lönegrad Ce 8 i stället för samma antal biträdestjänster i lönegrad Ce 6.
De högre biträdestjänsterna avsågs dels för befattningshavare med viss
förmansställning, dels ock för biträden med andra mera kvalificerade arbetsuppgifter.
Av dem, som bör ifrågakomma till de nyinrättade tjänsterna,
tillhör nio 6 och tre 5 lönegraden. Med anledning härav bör antalet biträdestjänster
i lönegrad Ce 6 ökas med tre och antalet biträdestjänster i
lönegrad Cg—Ce 5 samtidigt minskas med tre.
Yttranden.
Sakrevisionen framhåller, att anslagsäskandena i väsentliga delar följt
sakrevisionens förslag. Utredningen rörande preparattillverkningens fortsatta
bedrivande gör, att bedömningen av läget blir i motsvarande mån
oviss. Sakrevisionen anser emellertid, att — även om principbeslut fattas
inom en nära framtid — ett överförande av tillverkningen till annat statligt
organ eller privat företag knappast kan påverka laboratoriets verksamhet
under budgetåret 1954/55.
Såväl föreståndaren som medicinalstyrelsen har vitsordat svårigheterna
för styrelsen att utöva tillräcklig ledning av laboratoriet. Med hänsyn härtill
och då behovet av organisatorisk och ekonomisk sakkunskap måste
vara starkare än eljest inför alla de omläggningar, som måste följa med
avgörandet av tillverkningsfrågan, vare sig tillverkningen frångår laboratoriet
eller icke, är de skäl, som framförts för ett uppskov med inrättandet
av en laboratoriets egen styrelse, icke bärande. För budgetåret 1954/55 bör
i avlöningsanslaget inräknas erforderliga medel för arvode åt styrelsen.
Behovet av ekonomidirektörstjänsten är icke beroende av tillverkningsfrågans
lösning. I enlighet härmed bör tjänsten inrättas fr. o. m. nästa
budgetår.
Sakrevisionen vitsordar, att förrådsbokföringen kräver ett kontorsbiträde.
Genom vissa vidtagna rationaliseringsåtgärder har emellertid frigjorts
ett biträde, varför detta behov bör kunna tillgodoses utan inrättande
av en ny tjänst. För arbetet med kostnadsbokföringen erfordras två biträden.
Då dessa icke torde komma att behövas redan vid budgetårets ingång,
bör befattningarna icke få tillsättas förrän arbetet med kostnadsbolcföringen
så kräver.
Inom laboratoriet och medicinalstyrelsen finnes ett sammanhängande
problemkomplex, som omfattar frågan om inrättande och placering av en
statsepidemiologtjänst, utformningen av den vid laboratoriet bedrivna försvarsmedicinska
forskningen samt en fastare inorganisering i laboratoriet
av särskild extra personal för beredande av vissa diagnostiska sera för i
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
första hand beredskapsändamål. Beträffande förslaget att göra statsepidemiologen
till ledare även för det försvarsmedicinska arbetet inom laboratoriet,
framhåller sakrevisionen, att medicinalstyrelsen är den för epidemiers
bekämpande ansvariga myndigheten och att därför en statsepidemiolog
— därest han skall vara den ledande på området — principiellt bör
placeras i styrelsen. Eljest kan befaras, att lians allmänna överblick över
det hygieniska läget på grund av forsknings- och rutinuppgifter blir otillräcklig
och hans förmåga att fullgöra huvuduppgiften att leda bekämpandet
av epidemier försvagas. Det kan icke heller anses lämpligt, att statsepidemilogen
genom vissa funktioner inom styrelsen faktiskt skulle intaga
en viss övervakande och kontrollerande ställning gentemot laboratoriet,
där han skulle vara tjänsteman. Det må ock framhållas, att inom försvarsmedicinska
nämnden pågår en av medicinalstyrelsen begärd utredning
angående den försvarsmedicinska forskningen vid laboratoriet. Det
stadigvarande behovet av laboratorieläkartjänsten i Cg 31 och laboratoriebiträdet
i Cg 11 synes icke vara till fullo klarlagt. Med hänsyn härtill och
då den personal, som skulle ingå i epidemiologiska avdelningen, redan i
huvudsak är tillgänglig inom styrelsen eller vid laboratoriet, avstyrker sakrevisionen
förslaget om inrättandet av densamma. De redan befintliga befattningar,
som beröres av styrelsens förslag i denna del, bör under budgetåret
1954/55 bibehållas oförändrade.
Sakrevisionen tillstyrker, att vid virusavdelningen inrättas befattningar
för ett laboratoriebiträde i Ce 11 och två biträden i Ce 6 men avstyrker inrättandet
av en kontorsbiträdestjänst.
Vidtagna rationaliseringsåtgärder har medfört, att personalen i häststallet
minskats med ett stallbiträde samt att det sammanlagda behovet av
kvinnliga biträden nedbringats med två. Enär tillverkningen av gasbrandsserum
kan beräknas vara nedlagd vid ingången av budgetåret 1954/55,
medför den härav föranledda nedgången av hästantalet en ytterligare
minskning av antalet stallbiträden med ett. Med hänsyn härtill och till det
nyss förordade förslaget att inrätta två biträdestjänster i Ce 6 på virusavdelningen,
bör antalet stallbiträden i Cg 10 och biträden i Cg—Ce 5 minskas
med vardera två.
Sakrevisionen vidhåller, att eu reduktion av den vetenskapliga personalen
med tre befattningshavare är möjlig, under förutsättning att de av
revisionen föreslagna kvalitativa förstärkningarna genomföres.
De nuvarande avdelningsförcståndartjänsterna på diagnostiska avdelningen
och virusavdelningen bör ersättas med två professorsbefattningar
i Co 14. Motsvarande ändring i fråga om serologiska avdelningen avstvrkes
dock.
Ehuru sakrevisionen icke vill bestrida, att svårigheter kan uppstå, om
personal med likvärdig utbildning och jämförbara arbetsuppgifter har
olika löneställning vid olika institutioner, anser sig revisionen likväl be
-
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
träffande laboratorernas löneställning böra vidhålla sin i utredningen intagna
ståndpunkt och i anslutning därtill framförda förslag angående laborator
sbefattningar.
Veterinärens arvode bör höjas från 3 600 till 4 800 kronor per år.
En befattning för förste vaktmästare i Cg 12 bör få tillsättas fr. o. in.
budgetåret 1954/55 tills vidare under villkor, alt en befattning i Ca 10
som vaktmästare tillika chaufför icke uppehälles. Sakrevisionen vill heller
icke motsätta sig, att en befattning i Ce 5 ändras till en vaktmästartjänst
i Ce 10.
Övriga under löneregleringar m. in. framförda förslag avstyrkes.
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd anför.
Nämnden anser det vara ställt utom all diskussion, att i fråga om den
epidemiologiska krigsberedskapen liksom då det gäller hälso- och sjukvården
i krig i övrigt den bästa grunden är en väl utbyggd fredsorganisation.
Varje förslag, som avser att stärka denna organisation måste därför hälsas
med tillfredsställelse. Det föreligger ett uppenbart behov av en centralt placerad
befattningshavare för de fältepidemiologiska uppgifter, som av medicinalstyrelsen
tillagts statsepidemiologen. Styrkan av detta behov framträdde
på ett eklatant sätt under sommaren och hösten 1953. Nämnden tillstyrker
därför inrättandet av en befattning som statsepidemiolog.
En fortsatt aktiverad forskning på de bakteriologiska och epidemiologiska
områdena med särskilt avseende på skyddet mot biologisk krigföring
framstår såsom en angelägenhet av allra största vikt. Forskningen bör
tills vidare koncentreras till den föreslagna epidemiologiska avdelningen.
Vidare bör skapas en subkommitté under försvarsmedicinska nämnden
såsom det ledande organet för ifrågavarande forskning. Chefskapet för den
epidemiologiska avdelningen bör åvila statsepidemiologen, vilken liksom
Övriga avdelningsföreståndare bör placeras i lönegrad Co 14. Befattningen
bör benämnas avdelningsföreståndare, tillika statsepidemiolog.
Planläggningen av krigsorganisationen för de bakteriologiska laboratoriernas
verksamhet i krig kan förutses vara i allt väsentligt avslutad omkring
instundande årsskifte. Det föreligger emellertid utöver berörda lokalfrågor
många och svårlösta uppgifter att lösa, vilka för att kunna behandlas
inom rimlig tid kräver arbetsinsatser av heltidsanställd personal under
längre tid än medicinalstyrelsen förutsatt. Det gäller här vidare en första
uppbyggnad av ifrågavarande beredskap. Erfarenhetsmässigt har det visat
sig, på hälso- och sjukvårdens liksom på andra områden, där en krigsberedskap
ansetts erforderlig, att en beredskap, som är uppbyggd i en första omgång,
relativt snart tarvar översyn även i sina grunddrag. Nämnden måste
därför för att rätt kunna fylla sina uppgifter kunna påräkna biträde av
en särskild hälsovårdssektion, så länge beredskapen på detta område anses
böra vidmakthållas och ansvaret härför faller på nämnden. Den nuvarande
hälsovårdssektionen bör därför bibehållas. Sektionschefen behöver emellertid
icke allt framgent vara heltidsanställd. Den nuvarande epidemiologens
uppgifter torde därför i sinom tid kunna övertagas av en deltidsanställd
föredragande, som tillika bör vara chef för sektionen. Avlöningen till
denne bör utgå i form av arvode om 13 000 kronor per år och för en arbetstid
på tjänsterummet av minst tre timmar per dag. En sådan omorganisation
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
synes, med hänsyn till vad nämnden tidigare anfört, dock icke böra ske
förrän tidigast fr. o. in. budgetåret 1955/56.
Nämnden vill slutligen understryka vikten av att statsepidemiologen
ålägges skyldighet att i förekommande fall vara föredragande hos medicinalstyrelsen
på sätt styrelsen föreslagit. Statsepidemiologen skulle då
automatiskt inträda som ledamot i nämnden vid behandlingen av de ärenden,
som ägde samband med hans ställning som föredragande hos styrelsen,
och nämnden därigenom utan omgång kunna tillgodogöra sig hans
sakkunskap.
En ledamot, medicinalrådet Bergman, har reservationsvis anfört följande,
särskilda mening:
Ledningen av den praktiska epidemiologiska och försvarsmedicinska
verksamheten bör handhas av en särskild befattningshavare, en statsepidemiolog.
Tills vidare synes det emellertid icke erforderligt att inrätta
en särskild befattning härför, utan uppdraget lämnas till avdelningsföreståndaren,
som i konsekvens härmed bör upptagas i tjänsteförteckningen
under benämningen avdelningsföreståndare tillika statsepidemiolog.
Statens lönenämnd hänvisar beträffande lönegradsplaceringar för avdelningsföreståndarna,
chefen för kemiska laboratoriet och befattningshavarna
vid den föreslagna ekonomiavdelningen till nämndens utlåtande över sakrevisionens
utredning. Nämnden finner anledning icke föreligga att ompröva
arvodena till epidemiologen och hälsovårdsinspektören, innan försvarsmedicinska
nämnden slutfört sin utredning och klarhet vunnits rörande den
framtida organisationen av den föreslagna epidemiologiska avdelningen.
Tjänstebenämningen för laboratorieläkaren i Cg 31 på försvarsmedicinska
laboratoriet bör vara laborator.
Lönenämnden — som i sitt tidigare utlåtande icke funnit skäl föreligga
att höja den nuvarande lönegradsplaceringen för avdelningsföreståndaren
för den serologiska avdelningen från Ca 33 till Cp 14 — kan icke tillstyrka,
att på avdelningen inrättas en driftsingenjör stjänst i Ce 34 i stället för en
laboratorstjänst i Ce 31. Ej heller kan lönenämnden tillstyrka höjningen
till 34 lönegraden av tre laborator stjänster i 29, 31 och 33 lönegraderna.
Den föreslagna ombildningen av en stallbiträdestjänst i Ce 10 till institutionsvaktmästare
i Ce 12 kan lönenämnden ej tillstyrka. Under hand har
inhämtats, att någon förändring av stallbiträdets arbetsuppgifter ej ägt
rum. Icke heller kan lönenämnden biträda förslaget att omvandla en kontoristtjänst
i Ca 13 till en kansliskrivartjänst i Ca 15, då — enligt vad
nämnden under hand inhämtat — någon väsentlig förändring av kontoristens
arbetsuppgifter icke synes ha inträffat, sedan tjänsten prövades av
1947 års biträdesutredning.
I övrigt har lönenämnden intet att erinra mot de föreslagna lönegradsplaceringarna.
Även statskontoret hänvisar i första hand till sitt utlåtande över sakrevisionens
utredning. Enligt vad statskontoret inhämtat har sakrevisionen
46
Kiingl. Maj.ts proposition nr 128.
i utlåtande över laboratoriets avlöningsanslag för budgetåret 1954/55 framhållit,
att behovet av den föreslagna ekonomidirektjörstjänsten icke vore
beroende av tillverkningsfrågans lösning. Under förutsättning att tillskapandet
av en dylik tjänst icke föregriper pågående utredning om preparattillverkningen,
anser sig statskontoret ej böra göra någon erinran mot att
en sådan tjänst i lönegrad Ce 32 redan nu inrättas.
I likhet med sakrevisionen anser statskontoret, att befattningen som
statsepidemiolog icke bör uppföras på laboratoriets stat utan i stället inordnas
i medicinalstyrelsen. Ämbetsverket kan därför icke förorda inrättandet
av den föreslagna epidemiologiska avdelningen. I förevarande sammanhang
torde de befattningar, som för hithörande ärenden inrättats hos
medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden, ej böra omprövas.
Den för virusavdelningen föreslagna personalökningen med ett laboratoriebiträde
och två biträden i lönegrad Ce 6 vill statskontoret icke motsätta
sig. Däremot torde anställande av ytterligare biträde för skriv- och
kontorsgöromål böra anstå i avvaktan på närmare erfarenhet av verksamhetens
omfattning. Denna utökning av antalet biträden i lönegrad Ce 6
samt ifrågasatt nedläggande av tillverkningen av gasbrandsserum vid ingången
av budgetåret 1954/55 bör såsom sakrevisionen förutsatt medföra,
att antalet stallbiträden minskas med två samt att två biträdestjänster i
Cg—Ce 5 indragas. På grund av det ökade ansvar, som ålagts veterinärbiträdet
i och med övertagandet av ledningen av stallarna för hästar m. m.,
synes hans arvode böra höjas från 3 600 kronor till 4 800 kronor för år.
Departementschefen.
I det föregående har jag i anslutning till behandlingen av sakrevisionens
utredning förordat vissa förslag till omorganisation av laboratoriet fr. o. m.
budgetåret 1954/55. I enlighet härmed inrättas — förutom en särskild styrelse
för laboratoriet — vissa nya tjänster, nämligen en befattning såsom
byrådirektör i lönegrad Cg 31 såsom chef för den nya ekonomiavdelningen
och en såsom laborator i lönegrad Ce 31 på virusavdelningen. Å andra sidan
indrages två laboratorieläkartjänster i lönegrad Ce 29. För att bereda laboratoriets
serologiska avdelning tillgång till speciell driftteknisk sakkunskap
bör Ivungl. Maj :t äga medgiva anlitandet av en särskild teknisk konsult.
Laboratoriets kontrollant av bakteriologiska preparat, vilken f. n. uppbär
ett arvode om 6 000 kronor per år, överföres till medicinalstyrelsen.
Vad härefter angår den av medicinalstyrelsen i anslagsäskandena föreslagna
personalförstärkning, som icke behandlats i det föregående, vill jag
i anslutning till mitt tidigare framlagda förslag om införande av kostnadsbokföring
vid laboratoriet tillstyrka, att ekonomiavdelningens biträdespersonal
utökas, på grund av vad sakrevisionen anfört dock icke med mer
än två kontorsbiträden.
Medicinalstyrelsen har vidare förordat inrättandet av en särskild epidemiologisk
avdelning, som jämväl skulle ersätta den nuvarande försvars
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
medicinska sektionen. De båda hos sjukvårdsberedskapsnämnden nu placerade
befattningarna som epidemiolog och hälsovårdsinspektör skulle därvid
överflyttas till den nya avdelningen. Såsom framgår av den tidigare lämnade
x''edogörelsen har emellertid inom försvarsmedicinska nämnden pågått
en utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen. Denna utredning
har nyligen avslutats och förslag i ämnet överlämnats till medicinalstyrelsen.
Nämnden har därvid ifrågasatt en väsentlig utbyggnad av denna
forskning såväl i anslutning till laboratoriet som vid vissa andra institutioner.
Förslag i dessa frågor kan emellertid icke underställas årets riksdag.
Med hänsyn härtill och då sjukvårdsberedskapsnämnden framhållit,
att många och svårlösta beredskapsuppgifter i fråga om biologisk krigföring
torde komma att kvarstå även efter den 1 januari 1955, är jag icke
beredd att redan nu taga ställning till frågan om en omorganisation av laboratoriets
försvarsmedicinska avdelning. Löneställningen för sjukvårdsberedskapsnämndens
ifrågavarande båda befattningshavare synes med hänsyn
härtill böra bibehållas oförändrad. Det måste emellertid anses synnerligen
angeläget, att vid uppkommande eller hotande epidemier möjlighet
finnes att förstärka laboratoriets personal, bl. a. för det fältepidemiologiska
arbetet. Jag vill med hänsyn härtill förorda, att nämndens epidemiolog, såsom
i någon mån skedde även under paratyfusepidemien föregående år, må
anlitas för ändamålet och sålunda i viss utsträckning fullgöra de uppgifter,
som avsetts åvila en statsepidemiolog. På grund härav uppkommande
särskilda kostnader torde i så fall böra bestridas från laboratoriets anslag
eller andra för epidemibekämpning anvisade medel. Om den nu föreslagna
anordningen skulle medföra oundgängligt behov att förstärka nämndens
personal, har Kungl. Maj:t möjlighet härtill med stöd av riksdagens tidigare
lämnade bemyndigande. Beträffande av medicinalstyrelsen i övrigt i
detta sammanhang framförda förslag kan jag endast tillstyrka, att medel
liksom för innevarande budgetår beräknas för anställande av en laboratorieläkare
i Cg 31, vilken dock bör benämnas laborator, och ett laboratoriebiträde
i Cg 11 för tillverkning av vissa bakteriologiska preparat.
I fråga om virusavdelningen tillstyrker jag, att medel beräknas för anställande
av ett laboratoriebiträde i lönegrad 11 och två biträden i lönegrad
6. Befattningarna bör emellertid tills vidare inrättas som extra. Å andra sidan
vill jag förorda, att motsvarande antal av laboratoriets nuvarande befattningar
av samma slag överföres till extra ordinarie stat. Med hänsyn
bl. a. till genomförda rationaliseringsåtgärder och det beräknade nedläggandet
av gasbrandserumtillverkningen torde antalet stallbiträden i lönegrad
Cg 10 och antalet biträden i Cg—Ce 5, såsom statskontoret och sakrevisionen
förutsatt, kunna minskas med vardera två.
Beträffande av medicinalstyrelsen föreslagna löneregleringar kan jag, utöver
vad förut anförts, endast förorda, att en vaktmästare, tillika chaufför,
i lönegrad Ca 10 förordnas att uppehålla en befattning såsom förste expeditionsvakt
med placering tills vidare i lönegrad Cg 12, att ett stallbiträde i
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
lönegrad Ce 10 utbytes mot ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 11, att ett
biträde i lönegrad Ce 5 utbytes mot en vaktmästare i lönegrad Ce 10 samt
att tre biträden i lönegrad Cg—Ce 5 uppflyttas till lönegrad Ce 6. Vid uppkommande
ledighet å den nuvarande befattningen såsom förste byråsekreterare
i lönegrad Ce 27 bör densamma utbytas mot en kamrerstjänst med
placering i lönegrad Ce 25. Övriga i detta sammanhang framlagda förslag
anser jag mig icke kunna tillstyrka.
För vikariats- och övertidsersättningar f. n. avsett belopp har med hänsyn
bl. a. till tidigare genomförda löneregleringar visat sig otillräckligt.
Jag förordar därför en uppräkning av icke-ordinarieposten med 36 000 kronor,
vilket innebär att för ändamålet kan disponeras ungefär samma belopp
som under budgetåren 1951/52 och 1952/53.
För ett genomförande av de av mig nu framlagda förslagen erfordras en
ökning av medelsanvisningen med omkring 20 500 kronor för personalförstärkningar,
löneregleringar och ersättning till ledamöter i laboratoriets
styrelse samt med 36 000 kronor för vikariatsersättningar. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen med 16 100 kronor för löneklassuppflyttningar
m. m. Anslaget bör alltså uppräknas med (20 500 + 36 000 +
16 100) 72 600 eller i runt tal 73 000 kronor.
Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän 326 000
(—2 000) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 30 000 (—3 000) kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
1 165 000 (+ 58 000) kronor samt rörligt tillägg 692 000 (+ 20 000) kronor.
Anslaget bör alltså bestämmas till (326 000 + 30 000 + 1 165 000 +
692 000) 2 213 000 (+ 73 000) kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium,
vilka påkallas av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1954/55:
1. |
Avlöningsstat. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för- |
|
slagsvis ................................ |
326 000 |
|
2. |
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda |
|
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. |
30 000 |
|
3. |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, |
|
förslagsvis .............................. |
1 165 000 |
|
4. |
Rörligt tillägg, förslagsvis ................ |
692 000 |
Summa förslagsanslag kronor 2 213 000;
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 213 000 kronor.
2:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ........................ 1 040 000 1 447 387
1952/53 ........................ 1 191 600 1 466 995
1953/54 (statsliggaren s. 936) .... 1 399 000
1954/55 (förslag) .............. 1 637 000
Yrkanden.
A. Medicinalstyrelsen (skr. 16/10 1953) hemställer, att anslaget uppräk -
nas med 200 000 kronor. |
Utgifter 1952/531 |
Anslag 1953/54 |
Förslag |
ökning |
|
l. |
Reseersättningar.................. |
— |
— |
5 000 |
5 000 |
2. 3. |
Övriga expenser................... Inköp och underhåll av inventarier |
71 961 |
60 000 |
70 000 |
10 000 |
och instrument................... |
69 980 |
35 000 |
55 000 |
20 000 |
|
4. |
Inköp och underhåll av djur....... |
322 464 |
275 000 |
325 000 |
50 000 |
5. |
Inköp av förbrukningsartiklar...... |
510 661 |
500 000 |
575 000 |
75 000 |
6. |
Tjänstedräkt m. m................ |
16 140 |
12 000 |
16 000 |
4 000 |
7. |
Automobiler och transporter....... |
17 895 |
15 000 |
21 000 |
6 000 |
8. |
Frystorkning av sera m. m........ |
30 000 |
30 000 200 000 |
B. I skrivelse den 13 oktober 1953 hemställer medicinalstyrelsen om anvisande
av 137 000 kronor för inköp av apparatur för serumrening in. m.
Motiv.
A. (Medicinalstyrelsens skrivelse 16/10 1953.)
Även om en förändring av laboratoriets arbetsuppgifter kan komma att
beslutas av statsmakterna med föranledande av pågående utredning om
förläggningen av vid laboratoriet och statens veterinärmedicinska anstalt
bedriven preparattillverkning, torde genomförandet härav kräva så lång
tid, att någon inverkan på medelsbehovet för budgetåret 1954/55 ej uppkommer.
Anslagsberäkningen har därför skett med ledning av föregående
års kostnader för verksamheten samt efter en allmän bedömning av de
kommande arbetsuppgifterna.
1) Under laboratoriets avlöningsanslag har medicinalstyrelsen föreslagit
inrättande fr. o. m. den 1 januari 1955 av en arvodestjänst som
1 Siffrorna inom parentes avser de ytterligare utgifter, som belöper på den 30 juni 1953
obetalda räkningar.
4 — Biliang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 128.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
statsepidemiolog för bl. a. fältundersökningar vid större epidemier. Med
anledning härav bör medel anvisas till bestridande av resekostnadsersättningar
och traktamenten åt denne tjänsteman och honom åtföljande biträden
vid dylika undersökningar. Hittillsvarande bestämmelser av den 24
april 1942 om ersättning för resor, som på styrelsens förordnande vid uppkomna
epidemier företages av i hälso- och sjukvård särskilt sakkunniga
personer, bör då ej avse tjänstemän vid laboratoriet. För ändamålet bör
uppföras en anslagspost om 5 000 kronor, avsedd för senare hälften av
budgetåret.
2) Tryckningskostnader för blanketter och formulär bör bestridas från
delposten till övriga expenser, som med anledning härav bör uppräknas med
10 000 kronor. Beloppet motsvarar kostnaderna för de trycksaker, som hittills
bestridits från delposten till inköp av förbrukningsartiklar.
3) Delposten till inköp och underhåll av inventarier och instrument bör
uppräknas med 20 000 kronor för anskaffning av utrustning för tillverkning
av semisyntetiska substrat. Dessa substrat, som redan prövats vid
beredning av ympämnen mot kikhosta och difteri, erbjuder flera fördelar.
Slutprodukten blir renare, ympämnena ger mindre ofta upphov till bireaktioner
hos de ympade och tillverkningskostnaden minskas till omkring
en tredjedel av kostnaden per liter för buljongsubstrat.
Ifrågavarande post bör i enlighet med sakrevisionens förslag uppföras
förslagsvis. Motsvarande ändring bör genomföras även för övriga högstbegränsade
delposter under anslagsposten till övriga utgifter med undantag
för delposten till kostnader för vetenskapliga arbeten, vilken bör utbrytas
och uppföras som en fristående obetecknad anslagspost. Som särskilda
anslagsposter bör jämväl uppföras de icke begränsade delposterna
under övriga utgifter, varigenom sistnämnda anslagspost endast skulle
omfatta de speciella driftändamålen.
4) Priserna på försöksdjur torde i vissa fall kunna något nedjusteras.
Med hänsyn till belastningen och till beloppet av obetalda räkningar bör
dock delposten icke upptagas till mindre belopp än 325 000 kronor.
5) Posten bör uppräknas med hänsyn till kostnaderna för ändamålet under
föregående budgetår och till inneliggande obetalda räkningar.
6) Föreliggande smittrisk för personalen nödvändiggör vidmakthållandet
av en god standard på hithörande artiklar. Med hänsyn härtill och till
föregående budgetårs belastning föreslås en höjning med 4 000 kronor.
7) Laboratoriets bil för postbefordran in. in., vilken under fem år körts
cirka 30 000 mil, börjar bli försliten och dyrbar i underhåll, varför ett utbyte
mot en ny vagn är aktuell. Den årliga utgiften för drivmedel för föreslagen
ny bil beräknas bli cirka 1 000 kronor lägre än nuvarande kostnad.
Med ett inköpspris av 12 000 kronor och ett saluvärde på den gamla bilen
av 5 000 kronor erfordras sålunda 6 000 kronor.
8) Genom frystorkning av sera kan både serumtillverkningen och kost -
51
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
naderna för de sera, som av beredskapsskäl hålles i lager i större mängd än
som kan omsättas genom fredsmässig förbrukning, minskas. Hållbarheten,
som i genomsnitt är fyra år, beräknas efter intorkningen kunna utsträckas
till minst tio år. Då laboratoriet saknar erforderlig apparatur för ändamålet,
skall frystorkningen utföras av Aktiebolaget Kabi. Det totala intorkningsbehovet
uppskattas till cirka 300 000 doser, som successivt bör levereras
för intorkning under de närmaste åren. Kostnaden torde uppgå till
25 öre per dos om två ml. För nästa budgetår uppskattas kostnaden till
30 000 kronor. Medel för ändamålet bör anvisas under en särskild anslagspost.
B. (Medicinalstyrelsens skrivelse 13/10 1953.)
Medicinalstyrelsen hänvisar till en skrivelse från laboratoriets föreståndare,
vari anföres bl. a. följande.
Sakrevisionen har understrukit det stora behov av rationalisering, som
föreligger, och medverkat till att en i läkemedelsindustri skolad ingenjör
först under två år såsom dess tjänsteman och därefter fr. o. m. den 1 juli
1952 såsom laboratoriets driftsingenjör ägnat sig åt vissa rationaliseringsfrågor.
Till de åtgärder, som icke kunnat genomföras utan särskilda anslag,
hör metoderna för serumrening och för diskarbete.
Rening av sera innebär deras befriande från ovidkommande äggviteämnen,
d. v. s. dem, som icke är bärare av den verksamma beståndsdelen,
men i hög grad bidrager till de menliga biverkningar, vilka gör behandling
med icke renat serum onödigt plågsam och riskabel. Utgångsmaterialet,
immunblodet, bör efter tappningen från de immuniserade hästarna utan
tidsutdräkt bli tillgängligt för reningsproceduren. Genom separering av
blodkropparna kan det tidsödande sedimenteringsförfarandet slopas och
dessutom minst 5 procent mera av verkningsvärdet utvinnas. Kostnaden
för anskaffande av separator och iordningsställande av utrymme för
denna beräknas till 6 000 kronor och för reningsapparaturen till 69 000
kronor.
Preparat, som skall användas i medicinskt syfte och injiceras på människa,
måste vara fritt från s. k. pyrogena substanser (i allmänhet mikroorganismer
och deras produkter). För att undvika förorening med pyrogena
substanser är det bl. a. ett oeftergivligt villkor att ha tillgång till pyrogenfritt
vatten och pyrogenfri apparatur. Laboratoriet har f. n. icke tillgång
härtill. Kostnaden för erforderlig apparatur beräknas till 20 000
kronor.
Genom den föreslagna anskaffningen för sammanlagt 95 000 kronor beräknas
en ökad utvinning av renad serumprodukt till ett värde av 60 000
kronor per år.
Vidare erfordras en genomgripande omdaning av disksektionen, påkallad
främst för att minska personalbehovet men även av kravet på bättre
diskkvalitet och ökad kapacitet vid epidemier. Det bakteriologiska diagnostiseringsarbetets
omfång är i hög grad beroende och begränsad av denna
kapacitet. För ändamålet erforderlig apparatur har — inkl. installationsarbeten
— kostnadsberäknats till 42 000 kronor.
Medicinalstyrelsen finner varje åtgärd för höjande av kvaliteten på de
bakteriologiska preparaten betydelsefull. Även om det ifrågasatta skiljandet
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
av produktionen från laboratoriet beslutas, torde ett flertal år förflyta,
varunder tillverkningen i stor skala kommer att fortgå därstädes. Vid
under hand gjord förfrågan har utredningsmannen rörande frågan om
förläggningen av preparattillverkningen deklarerat en positiv inställning
till framställningen i denna del. Styrelsen är därför benägen tillstyrka, att
för detta ändamål erforderliga medel, 95 000 kronor, ställes till förfogande.
Då den för diskningen föreslagna apparaturen synes ägnad att i hög
grad underlätta en rationalisering av verksamheten, tillstyrker styrelsen
även denna framställning.
Yttranden.
A. (Medicinalstyrelsens skrivelse 16/10 1953.)
Sakrevisionen framhåller, att preparattillverkningen knappast kan komma
att frångå laboratoriet före den 1 juli 1955, även om principbeslut
i sådan riktning skulle fattas inom en nära framtid. Däremot kan med all
sannolikhet framställningen av gasbrandsserum beräknas ha upphört före
ingången av budgetåret 1954/55. Bortfallet av denna arbetsuppgift innebär
vissa utgiftsminskningar. I första hand kan stallpersonalen minskas med
ett biträde, vartill kommer minskade kostnader för inköp och underhåll av
djur med uppskattningsvis 25 000 kronor samt för förbrukningsartiklar
med 5 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till uppkommande utgiftsminskningar
å andra utgiftsposter.
På grund av förekomsten av obetalda räkningar till betydande belopp
vid såväl ingången som utgången av budgetåret 1952/53 ger anslagsbelastningen
icke en fullt riktig bild av den verkliga, på nämnda budgetår belöpande
medelsförbrukningen, som utgöres av anslagsbelastningen minskad
med ingående räkningsbalans och ökad med motsvarande utgående balans.
Sakrevisionen har därför vid bedömandet av medelsbehovet för budgetåret
1954/55 ansett sig böra utgå från den på angivet sätt beräknade verkliga
medelsförbrukningen för budgetåret 1952/53.
Frågan om laboratoriets balans av obetalda räkningar har tidigare varit
aktuell. Sakrevisionen anför härom bl. a. följande.
I utlåtande den 15 juni 1953 angående överskridande av laboratoriets
omkostnadsanslag för budgetåret 1952/53 beräknade sakrevisionen, att vid
utgången av budgetåret en balans å cirka 90 000 kronor skulle föreligga.
Laboratoriet började emellertid innevarande budgetår med en räkningsbalans,
som med omkring 130 000 kronor översteg vad som beräknats. Laboratoriet
torde sakna möjligheter att utan inskränkningar i driften täcka
ifrågavarande balans. Sakrevisionen vill såsom anmärkningsvärt beteckna,
att laboratoriet, trots att medelstilldelningen för budgetåret 1952/53 avvägts
så rikligt, att den bort förslå att täcka utgifterna såväl för den dagliga
verksamheten som för en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet,
likväl ställt statsmakterna inför nödvändigheten av ytterligare till
utgifterna för budgetåret 1952/53 hänförlig extra medelsanvisning. Laboratoriet
saknar ingalunda möjligheter att begränsa medelsförbrukningen.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
En granskning av olika utgiftsändamål visar, att dessa dels hänför sig till
laboratoriets drift och dagliga verksamhet och dels till forskningsuppgifter,
vilkas lösning väl kan vara önskvärd och nödvändig men likväl icke kan
vara av så tvingande och brådskande karaktär, att ett inhämtande av Kungl.
Maj :ts bemyndigande till anslagsöverskridande icke skulle medhinnas,
innan arbetet igångsättes. Under budgetåret 1952/53 och i ännu högre grad
under budgetåret 1953/54, i senare fallet dock med förbehåll för av sommarens
paratyfusepidemi orsakade oförutsedda utgifter, har medelsanvisningen
väl täckt behovet av utgifter i anledning av laboratoriets dagliga
verksamhet, varför ett upprepande av tidigare års anslagsöverskridanden
icke beror på annat än utgifter för forskningsuppgifter av olika slag.
Den i samband med sakrevisionens utredning genomförda uppläggningen
av ett ordnat inköpssystem och förbättrad förrådsbokföring har medfört,
att man numera kan på ett helt annat sätt än tidigare kräva, att laboratoriet
skall planera sina utgifter så, att dessa hålles inom ramen för anvisade
medel. Den förut berörda oväntade ökningen av räkningsbalansen beror på
att laboratoriet saknar erforderlig överblick över beställningsläget. För att
undvika anslagsöverskridanden måste en intern dispositionsbokföring, som
bygger på en budgetering av utgifterna, uppläggas redan för innevarande
budgetår. För en nödvändig sanering av laboratoriets ekonomi är det nödvändigt
att såväl den totala räkningsbalansen om cirka 240 000 kronor som
de av paratyfusepideinien föranledda opåräknade utgifterna täckes genom
medgivande till anslagsöverskridande eller med särskilt anvisade medel.
Ett ofrånkomligt villkor är emellertid, att den föreslagna dispositionsbokföringen
upplägges.
Beträffande avvägningen av omkostnadsanslaget för budgetåret 1954/55
anför sakrevisionen följande.
På grund av belastningen tidigare budgetår bör anslagsposten till sjukvård
m. in. höjas från 20 000 till 30 000 kronor.
Även om tjänsten som statsepidemiolog skulle placeras vid laboratoriet,
kan nödvändigheten av att för budgetåret 1954/55 uppföra en särskild
reseersättningspost under laboratoriets omkostnadsstat ifrågasättas. Nuvarande
bestämmelser om ersättning för epidemiresor gäller även förevarande
resor, och statsepidemiologtjänsten föreslås bliva uppförd på
laboratoriets stat först fr. o. in. den 1 januari 1955.
Med hänsyn till utgifterna för bränsle, lyse, gas och vatten de två sista
budgetåren bör posten böjas från 140 000 till 150 000 kronor.
För övriga expenser stannade den verkliga medelsförbrukningen under
budgetåret 1952/53 vid 62 000 kronor. Med hänsyn jämväl till att ett belopp
av 5 000 å 6 000 kronor beräknas bli överfört från posten för inköp av
förbrukningsartiklar till expensposten, bör denna uppföras med 65 000
kronor.
Posten till inköp av blod för tillverkning av konvalescentsera, som för
innevarande budgetår är upptagen till 50 000 kronor, bör med hänsyn till
medelsförbrukningen budgetåret 1952/53 icke upptagas till högre belopp
än 30 000 kronor.
Under posten till inköp och underhåll av inventarier och instrument bör
54
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
anvisas ett engångsbelopp å 20 000 kronor för anskaffning av apparatur för
beredning av semisyntetiska substrat. Vidare bör posten höjas med 6 000
kronor, utgörande beräknad erforderlig mellanskillnad för utbyte av en av
laboratoriets bilar.
Den verkliga medelsförbrukningen under posten till inköp och underhåll
av djur uppgick till 356 000 kronor. Med hänsyn till minskad hästhållning
i anledning av den förutsedda avvecklingen av gasbrandsserumtillverkningen
och den väntade lägre prisnivån på försöksdjur bör medelsanvisningen
begränsas till 300 000 kronor.
Vid beräkningen av medelsbehovet under posten till inköp av förbrukningsartiklar
bör från den verkliga medclsförbrukningen, 572 000 kronor,
i första hand avräknas 25 000 kronor, motsvarande utgifterna under budgetåret
1952/53 för inköp av konvalescentblod. Vidare bör avräknas 6 000
kronor för ändamål, som i fortsättningen skall bestridas från övriga expenser.
Med hänsyn vidare till bortfallet av gasbrandsserumtillverkningen
och andra mera allmänna besparingsmöjligheter bör en medelsanvisning
av 525 000 kronor vara tillräcklig.
Posten till tjänstedräkt m. m. torde icke behöva upptagas till högre belopp
än 10 500 kronor.
Posten till tvätt och inre renhållning bör nedsättas till 70 000 kronor, i
synnerhet som blivande förhandlingar om nytt städningsavtal torde komma
att medföra minskade utgifter.
Med hänsyn till bortfallet av de höga reparationskostnaderna för den
bil, som laboratoriet önskar byta, bör medelsanvisningen under posten till
automobiler och transporter kunna reduceras från 15 000 till 12 000 kronor.
Sakrevisionen tillstyrker, att för frystorkning av sera upptages en särskild
anslagspost.
Vid bifall till sakrevisionens förslag kan laboratoriets äskanden nedskäras
från 1 594 000 till 1 500 500 kronor. Sistnämnda belopp överstiger
med drygt två procent anslagsbelastningen för budgetåret 1952/53, men
understiger den beräknade verkliga medelsförbrukningen samma budgetår
med drygt tre procent.
Statskontoret, som haft tillfälle taga del av sakrevisionens utlåtande,
ansluter sig till vad revisionen däri anfört.
B. (Medicinalstyrelsens skrivelse 13/10 1953.)
Statens sakrevision framhåller, att de föreslagna anskaffningarna erfordras
för en rationalisering av serumframställningen och diskarbetet. Den
ifrågasatta anskaffningen av apparatur för pyrogenfritt vatten och för disk
är erforderlig även om tillverkningen bortfaller. På grund härav och då
tidpunkten för överflyttningen — om en sådan överhuvudtaget kommer
till stånd — torde ligga relativt långt fram i tiden, bör detta förhållande
i och för sig icke utgöra hinder för ett ställningstagande i frågan redan
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
nu. Det må också understrykas, att ifrågavarande investeringar beräknas
betala sig på kort tid.
Apparaturen för blodseparering möjliggör ökad utvinning av blodplasma,
vartill kommer viss arbetsbesparing och minskning av lokalbehovet. Otvivelaktigt
kommer denna anskaffning att betala sig mycket snabbt. Genom
användande av apparatur för serumrening kan — förutom en både önskvärd
och angelägen kvalitetsförbättring — laboratoriets behov av hästblod
för serumtillverkning minskas med uppskattningsvis 25 procent, vilket
f. n. skulle innebära en möjlighet att nedbringa det nuvarande hästbeståndet
med omkring en fjärdedel eller 8 å 10 hästar. Enbart besparingen genom
bortfallande personal- och foderkostnader kan uppskattas till 25 000
kronor årligen. Den planerade apparaturens lönsamhet ökas ytterligare
genom andra indirekta besparingar, vilkas storlek ej direkt låter sig påvisas.
Avsaknaden av möjligheter att framställa pyrogenfritt vatten är en
allvarlig olägenhet, som bidrager till att försvåra uppnåendet av ett fullgott
resultat i vissa fall. Genom att använda pyrogenfritt vatten ernås i
första hand en kvalitativ förbättring och större säkerhet vid framställningen
av vissa produkter resp. utförandet av vissa prövningar. Ehuru
fördelarna i ekonomiskt hänseende icke kan siffermässigt påvisas, anser
sig sakrevisionen likväl böra tillstyrka anskaffningen.
De föreslagna åtgärderna för rationalisering och mekanisering av diskarbetet
bygger i väsentliga delar på planer, som uppgjorts i samband med
sakrevisionens utredning. Förslagen synes väl avvägda och lämpliga. Det
är nödvändigt både att öka kapaciteten för att kunna möta en onormal
belastning i samband med epidemier och att förbättra diskkvaliteten. Sedan
den nu föreslagna apparaturen och övriga anordningar kommit i användning,
beräknas personalen vid en arbetsvolym av drygt tre miljoner
diskade enheter om året kunna minskas med minst två biträden, motsvarande
en årlig besparing av lägst 15 000 kronor.
Sakrevisionen, som icke finner anledning till erinran mot kostnadsberäkningarna,
vill slutligen framhålla, att besparingen genom de föreslagna
rationaliseringsåtgärderna självfallet blir större ju tidigare dessa genomföres
och att medel därför bör ställas till förfogande, så snart förhållandena
medger.
Departementschefen
Laboratoriet har, såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen,
vid utgången av det senast förflutna budgetåret redovisat en betydande
balans av obetalda räkningar utöver vad som beräknats i samband med
för samma budgetår medgivna anslagsöverskridanden. Fn bidragande orsak
härtill synes ha varit, att laboratoriet saknat möjligheter att överblicka det
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
verkliga utgiftsläget. För att för framtiden undvika ett sådant förhållande
är det, såsom sakrevisionen framhållit, nödvändigt, att en dispositionsbokföring
införes vid laboratoriet. Detta bör ske snarast möjligt och redan
undei innevarande budgetår. Jag vill vidare framhålla den utomordentliga
vikten av att laboratoriet i fortsättningen på alla sätt söker hålla medelsförbrukningen
inom ramen för anvisade medel. Under löpande budgetår
uppkommande oförutsedda medelsbehov, sammanhängande med en opåräknad
ökning av laboratoriets diagnostiska verksamhet eller tillverkning
m. in., bör snarast på lämpligt sätt anmälas.
\ ad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår bör anslagsposten
till sjukvård ni. in. med hänsyn till belastningen för budgetåret 1952/53,
33 907 kronor, uppräknas med 10 000 till 30 000 kronor.
Även delposten till bränsle, lyse, gas och vatten bör med beaktande av
den senaste verkliga medelsförbrukningen uppräknas med 10 000 till 150 000
kronor.
Höjningen av delposten till övriga expenser synes kunna begränsas till
5 000 kronor och posten sålunda upptagas till 65 000 kronor.
Fn särskild anslagspost till reseersättningar synes med hänsyn till vad
jag anfört i denna fråga under avlöningsanslaget icke erfordras.
Då utgifterna för inköp av blod för tillverkning av konvalescentsera
budgetåret 1952/53 uppgick till endast omkring 25 000 kronor, torde den
under anslagsposten till övriga utgifter för detta ändamål upptagna delposten
kunna uppföras med 28 000 kronor, innebärande en minskning med
22 000 kronor.
Under posten till inköp och underhåll av inventarier och instrument
beräknar jag en ökning med 20 000 kronor för anskaffande av utrustning
för tillverkning av semisyntetiska substrat och med 7 000 kronor för utbyte
av en bil. Posten bör sålunda upptagas till 62 000 kronor.
Posten till inköp och underhåll av djur torde med hänsyn till — förutom
vad medicinalstyrelsen anfört — den minskade hästhållningen till
följd av det beräknade nedläggandet av gasbrandserumtillverkningen kunna
upptagas till 300 000 kronor, innebärande en ökning med 25 000 kronor.
I belastningssiffran för budgetåret 1952/53 beträffande posten till inköp
av förbrukningsartiklar ingår bl. a. ett belopp om cirka 25 000 kronor
för inköp av konvalescentblod, vilken utgift fr. o. m. innevarande budgetår
bestrides från särskild delpost. Med hänsyn bl. a. härtill och under förutsättning
att alla möjligheter till besparingar vederbörligen beaktas, synes
posten i enlighet med sakrevisionens förslag kunna upptagas till 525 000
kronor, innebärande en uppräkning med 25 000 kronor. Posterna till tjänstedräkt
m. in., till tvätt och inre renhållning samt till automobiler och transporter
torde kunna minskas med resp. 1 000, 5 000 och 3 000 kronor och
sålunda uppföras med resp. 11 000, 70 000 och 12 000 kronor.
Mot styrelsens förslag, att för frystorkning av sera m. in. anvisa en sär -
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
skild delpost om 30 000 kronor, har jag med hänsyn till därmed förenade
fördelar intet att erinra. Anslagsposten till övriga utgifter skulle i enlighet
härmed behöva uppräknas med (•— 22 000 + 27 000 + 25 000 + 25 000 —-1 000 — 5 000 — 3 000 + 30 000) 76 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har vidare hemställt om anvisande av medel för viss
engångsanskaffning av utrustning för blodseparering, serumrening och
rationalisering av diskarbetet. Investeringarna beräknas betala sig på kort
tid dels genom minskade utgifter under såväl avlönings- som omkostnadsanslaget,
dels genom ökad utvinning av renad serumprodukt. Med hänsyn
härtill ävensom till angelägenheten av att laboratoriet kan tillhandahålla
sera av fullt tillfredsställande kvalitet anser jag mig böra tillstyrka, att
medel anvisas för dessa ändamål. I enlighet härmed och då kostnadsberäkningarna
torde kunna godtagas, förordar jag, att en särskild anslagspost
om 137 000 kronor tillfälligt uppföres under omkostnadsanslaget.
Vid bifall till vad nu förordats bör anslaget höjas med (10 000 + 10 000
+ 5 000 + 76 000 + 137 000) 238 000 kronor och sålunda upptagas till
(1 399 000 + 238 000) 1 637 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 637 000 kronor.
III. Nybyggnad för virusavdelning vid laboratoriet och
virusinstitution vid karolinska institutet m. m.
Inledning.
Med anledning av en av föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium
gjord framställning hemställde medicinalstyrelsen i skrivelse den
15 oktober 1945, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning rörande
utbyggnad av laboratoriet in. in.
Sedan byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande över framställningen, uppdrog
Kungl. Maj :t genom beslut den 25 januari 1946 åt byggnadsstyrelsen att i
samråd med laboratoriets föreståndare utarbeta förslag till program för
utbyggnad av laboratoriet samt att verkställa därmed sammanhörande kostnadsberäkningar.
Utredningen avsåg i stora drag att bereda ökade lokaler
för serologiska avdelningen och lokaler för en ny virusavdelning samt att
förbättra de otillfredsställande personalutrymmena och verkstäderna m. m.
Till fullgörande av detta uppdrag framlade byggnadsstyrelsen med skrivelse
den 2 januari 1947 förslag till uppförande av eu nybyggnad vid laboratoriet
för bl. a. dessa ändamål.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Sedan nybyggnadsfrågan i särskilda skrivelser upptagits till behandling
också av statens medicinska forskningsråd, kanslern för rikets universitet
och de sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring, har byggnadsstyrelsen
i utlåtande häröver den 23 december 1952 framlagt nytt förslag till nybyggnad
för laboratoriets virusavdelning och karolinska institutets virusinstitution.
Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 19 februari 1954 hemställt
om anvisande av medel för vissa omändringsarbeten in. m. vid laboratoriet.
Förslag och yttranden beträffande ny virusbyggnad.
I skrivelsen den 2 januari 1947 framhöll byggnadsstyrelsen, att statens
medicinska forskningsråd under utredningens gång framlagt förslag om
inrättande av en institution för virusforskning vid karolinska institutet
i anslutning till den vid statens bakteriologiska laboratorium planerade
virusavdelningen. I ett i november 1946 avlämnat betänkande rörande
organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning hade vidare
de medicinska högskolornas organisationskommitté i likhet med forskningsrådet
föreslagit inrättandet av en institution för medicinsk-biologisk
virusforskning såsom en avdelning vid laboratoriet. Dessa framställningar
hade beaktats vid utredningsarbetet, vilket resulterat i två alternativa ritningsförslag.
Det ena alternativet, vilket tillgodosåg endast laboratoriets
behov, kostnadsberäknades till 2 650 000 kronor. Det andra alternativet,
vilket upptog jämväl en virusinstitution för karolinska institutet, kostnadsberäknades
till 2 950 000 kronor. Den för virusavdelningen planerade byggnaden
omfattade två nya flyglar, avsedda för serologiska resp. virologiska
avdelningarna. I souterrängvåningen skulle anordnas omklädningsrum,
tvätt- och duschrum för kvinnlig personal, 95 personer, i enlighet med av
riksförsäkringsanstalten framställda önskemål samt nya matrum och kök,
vilka alla förut varit i hög grad otillfredsställande. Vidare erhölles nya
verkstadslokaler samt omklädnads- och tvättrum för arbetare, varjämte
pannrum och bränsleförråd utökades.
Den för virusinstitution erforderliga byggnadskuben beräknades kosta
300 000 kronor, vari dock icke ingick de betydande utrymmen, som avsetts
kunna utnyttjas gemensamt med virusavdelningen.
By§Snadsstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att för budgetåret 1947/48 anvisa medel för påbörjande av byggnadsarbetena
enligt det av förslagen, som Kungl. Maj :t funne böra komma i fråga.
I utlåtande den 25 februari 1947 över byggnadsstyrelsens förslag erinrade
medicinalstyrelsen, att virusforskningen, som visat sig vara av stor betydelse
för såväl human- som veterinärmedicinen, hittills praktiskt taget saknat
arbetsmöjligheter i vårt land. Endast på vissa strängt avgränsade områden
hade vetenskaplig forskning kunnat bedrivas. För det praktiska ar
-
59
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
bete, som erfordrades om virusforskningen skulle bli till gagn för sjukdomsbekämpandet
och folkhälsan, saknades nästan helt laboratorier. Virusforskningen
och bakteriologien i övrigt arbetade med skilda metoder och
olika utrustning, vilket medförde krav på en självständig institution för
virusforskningen.
Medicinalstyrelsen framhöll, att de aktuella uppgifterna vid en virusavdelning
bestode bl. a. i beredning av ympämnen mot samt diagnostik av
virussjukdomar. Härtill koinme epidemiologiska och vetenskapliga undersökningar.
De hos människor förekommande virussjukdomarna bl. a.
influensa, barnförlamning, mässling, epidemisk gulsot och påssjuka
krävde åtskilliga människoliv årligen och åstadkoinme avsevärd invaliditet.
Genom rationell virusforskning syntes man beträffande flera av dessa sjukdomar
inom en snar framtid kunna nå resultat, som skulle göra det möjligt
att förebygga sjukdomarna och därigenom minska deras skadeverkningar.
Med hänsyn till vad sålunda anförts uttalade styrelsen, att tillskapandet
av en virusavdelning vid laboratoriet icke tålde uppskov.
Såsom förut anförts upptogs sedermera nybyggnadsfrågan av statens
medicinska forskningsråd (skr. 16/9 1950). Forskningsrådet erinrade om att
vid 1947 års riksdag (prop. nr 272, s. 297—303) principbeslut fattades om
inrättande vid karolinska institutet av eu professur i virusforskning. Medelsanvisning
för professurens uppehållande skulle emellertid anstå, till
dess lokalfrågan förts närmare sin lösning. Efter förslag av karolinska
institutets lärarkollegium, inrättades sedermera en professur i virusforskning
vid institutet fr. o. m. den 1 juli 1948, varvid provisoriska institutionslokaler
inreddes i ett smådjurshus vid statens bakteriologiska laboratorium.
Forskningsrådet anförde vidare.
Genom inrättandet av professuren och övriga befattningar vid institutionen
har utan tvivel en viss intensifiering av virusforskningen möjliggjorts.
Den provisoriska lösningen av lokalfrågan kan emellertid icke innebära
någon verklig förbättring av läget. Det nuvarande begränsade utrymmet
(med djurrum inräknade omfattande mindre än 150 in2) tillåter icke
genomförandet av sådana isoleringsåtgärder, som är oundgängligen nödvändiga
för att hindra förorening av materialet och laboratorieinfektioner
bland personalen. Det är därför icke möjligt att utan stora olägenheter
arbeta med mer än ett virus åt gången. Att taga upp studiet av sådana viia,
som förorsakar allvarligare sjukdomstillstånd hos människa, kan ej komma
i fråga.
Institutionens funktion som utbildningscentrum för virologer lider också
starkt av trångboddheten. Möjligheter att ordna arbetsplats på institutionen
för yngre medicinare saknas helt, och då även laboratoriet lider av
utrymmesbrist kan i regel endast där förordnade assistenter utnyttja utbildningsmöjligheterna.
Behovet av ett större och mera ändamålsenligt inrättat
laboratorium gör sig för varje dag alltmera gällande. Det kan icke betecknas
som en sund ekonomisk politik att inrätta högre tjänster för kvalificerade
forskare utan att sörja för, att deras kapacitet kan utnyttjas. Med
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
hänsyn till virologiens stora humanmedicinska betydelse anser rådet utgiften
för ett institutionsbygge vara en nödvändig och på längre sikt ekonomiskt
fördelaktig investering.
Rådet understryker vidare, att forskningen måste få erforderliga resurser,
speciellt inom bakteriologi och virologi, även med hänsyn till möjligheten
av bakteriologisk krigföring. F. n. finnes ingen institution, som på ett
nöjaktigt sätt kan åtaga sig dessa uppgifter.
Med överlämnande av en framställning i ämnet från karolinska institutets
lärarkollegium hemställde kanslern för rikets universitet i skrivelse den
20 oktober 1950, att medel måtte anvisas för utbyggnad av laboratoriet i
enlighet med byggnadsstyrelsens till 2 950 000 kronor kostnadsberäknade
förslag.
Lärarkollegiet — som i sin tur åberopade en skrivelse från professorn i
virusforskning Sven Gard — anförde i huvudsak följande.
Av 1950 års riksdag (prop. nr 183, riksdagens skr. nr 157) anvisades
till vissa byggnadsarbeten in. m. vid bakteriologiska laboratoriet för budgetåret
1950/51 ett investeringsanslag av 108 000 kronor, avsett bl. a. för inredning
av ett viruslaboratorium. Härigenom kom emellertid icke virusinstitutionens
lokalbehov alt till nagon del tillgodoses. Det är därför i hög
grad angeläget, att institutionen snarast erhåller särskilda lokaler i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag.
Professor Gard yttrar i sin skrivelse bl. a., att de provisoriska lokalerna
ansågs godtagbara och tillräckliga för den övergångsperiod, under vilken
den nya institutionen skulle byggas men att de ''lokala resurserna nu vore
u^yttjade till eller snarast över bristningsgränsen. Åtta personer trängdes
sålunda i två små laboratorier med normalt tre arbetsplatser, vilket medförde
avsevärda olägenheter vid arbete med infektiöst material. Under det
sista året hade två fall av laboratorieinfektion inträffat. Att institutionens
dittills tämligen blygsamma insatser dock rönt livlig uppskattning, hade
från kliniskt håll vid flera tillfällen omvittnats och behovet av en utvidgning
av undersökningsverksamheten hade från samma sida kraftigt understrukits.
I många fall måste framställningar om hjälp med utredning av
misstänkta fall av virusinfektioner avvisas. Det vore också omöjligt att
vid institutionen bereda plats för studenter eller doktorander, som önskade
speciminera i virologi.
De sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring framhöll i eu skrivelse
den 15 november 1950 att en utbyggnad av forskningsmöjligheterna inom
det virologiska området vore av synnerlig betydelse med hänsyn till försvaret
mot ett eventuellt bakteriologiskt angrepp. Ett fortsatt uppskjutande
av lösningen av virusinstitutionens lokalfråga försenade möjligheterna
att skapa erforderlig beredskap mot sådana angrepp. Samordningen
av institutionens byggnadsfråga med en planerad utvidgning av laboratoriets
lokaler syntes rationell. Det vore emellertid angeläget, att laboratoriets
verksamhet till viss del förlädes till bergrum, i vart fall de avdelningar,
som svarade för landets försörjning med sera och ympämnen på det humanmedicinska
området. Med hänsyn härtill föreslog de sakkunniga, att bygg
-
Öl
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
nadsstyrelsen erhölle i uppdrag att snarast utreda frågan om lokaler för
virusinstitutionen jämsides med en omprövning av laboratoriets lokalbehov.
Sedan dessa framställningar remitterats till byggnadsstyrelsen har styrelsen
med skrivelse den 23 december 1952 framlagt nytt förslag till nybyggnad
för virusinstitutionen och laboratoriets virusavdelning. Förslaget
avser en för virusinstitutionen och virusavdelningen gemensam byggnad i
anslutning till laboratoriets nuvarande anläggning och omfattar en huvudbyggnad
i fyra våningar inklusive souterrängvåning samt ett djurhus i två
våningar. Virusinstitutionen skulle erhålla lokalerna i översta våningen
samt en del av bottenvåningen. Virusavdelningen beräknas använda huvuddelen
av första våningen och bottenvåningen, medan resten av dessa våningar
samt större delen av souterrängvåningen skulle disponeras av
nämnda avdelning gemensamt med virusinstitutionen, vilket även gäller
djurhuset. Preliminär utredning har verkställts rörande möjligheterna att
till anläggningen ansluta ett för laboratoriets serologiska avdelning avsett
bergrum och hänsyn härtill har tagits vid utformningen och placeringen
av byggnaderna. Förslaget har godkänts av karolinska institutets lärarkollegium
och av medicinalstyrelsen.
Kostnaderna beräknas enligt prisläget den 1 juli 1952 till 3 750 000 kronor,
varav 1 800 000 kronor för laboratoriets och 680 000 kronor för institutionens
lokaler samt 1 270 000 kronor för gemensamma utrymmen. Häri
är emellertid icke inräknad kostnaden för av laboratoriet särskilt begärd
fast inredning och viss apparatur, uppgående till 175 000 kronor.
Byggnadsstvrelsen åberopar vidare ett av statens sakrevision till styrelsen
avgivet yttrande, vari framhålles bl. a. följande:
Förslaget innebär, att lokalerna för virusinstitutionen och för de delar av
virusavdelningen, som beröres av nybyggnadsfrågan (utom djurhus) ökas
från nuvarande cirka 400 in2 till cirka 1 800 in2. Såväl institutionen som
virusavdelningen är i behov av bättre och rationellare lokaler och en nybyggnad
för virusarbetet är nödvändig. Läget torde redan nu vara sådant,
att vissa provisoriska åtgärder för ernående av en tillfällig lättnad är ofrånkomliga,
oavsett när beslut om nybygge fattas. Sådana mera tillfälliga åtgärder
torde i stort sett innefatta anordningar, som kan beräknas komma
till nytta även sedan ett nybygge kommit till stånd. Det bör dock understrykas,
att dessa provisoriska åtgärder endast nödtorftigt avhjälper de
mest trängande behoven och icke kan motivera ett iörlängt uppskov med
nybygget.
Spörsmålet om nybyggets storlek och disposition påverkas av fragan, hur
laboratoriets preparattillverkning kan komma att anordnas. 1952 års statsutskott
har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr It, punkt 11, uttalat,
att sakrevisionen vid sin utredning angående laboratoriets organisation och
arbetsformer även bör undersöka, i vad mån tillverkningen kan med ekonomisk
fördel överföras till andra organ. Om den härav föranledda utredningen
resulterar i att tillverkningen frångår laboratoriet, frigöres direkt
eller efter lämpliga omdispositioner i avsevärd omfattning laboratorieut
-
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
rymme för ändamål, vilka avses bliva tillgodosedda genom det föreslagna
nybygget. Även om tillverkningen bibehålies, blir emellertid en genomgripande
omdisposition av laboratoriets lokaler nödvändig. Laboratoriets lokalläge
är därför även i detta fall sådant, att det lokalbehov, som behöver tillgodoses
genom nybyggnaden, f. n. icke kan överblickas. Det sagda gäller i
törsta hand den egentliga institutions- och laboratoriebyggnaden och endast
i mindre grad djurhuset. Detta synes, så vitt nu kan bedömas, erforderligt
under alla förhållanden, då tillfredsställande djurutrymmen för
virusarbete helt saknas.
Med hänsyn till sakrevisionens yttrande anser sig byggnadsstyrelsen icke
f. n. böra framlägga detta förslag såsom en definitiv lösning av den aktuella
bySSnadsfrågan. När i fråga om laboratoriets organisation och arbetsuppgifter
förutsättningar föreligger för ett ställningstagande till anläggningens
utformning, kan också närmare planer upprättas för bergrummets utförande.
Det torde emellertid ur flera synpunkter vara angeläget, att nyby§gnaden
snarast möjligt kommer till utförande. Styrelsen hemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Nybyggnad för
karolinska mediko-kirurgiska institutets virusinstitution och statens bakteriologiska
laboratoriums virusavdelning anvisa ett investeringsanslag av
150 000 kronor för uppgörande av huvudritningar samt för andra förberedande
arbeten.
Slutligen har medicinalstyrelsen ■— med överlämnande av en framställning
i ämnet från föreståndaren för laboratoriet — i skrivelse den 19
januari 1953 framhållit, att genom nu berörda nybyggnad virusavdelningen
äntligen skulle få möjlighet att rationellt bedriva sitt arbete. Dess verksamhet
berör bl. a. vitala intressen för vårt lands beredskap mot biologisk
krigföring. Genom den planerade lokalökningen kan också laboratorieinfektioner
bland personalen i möjligaste mån elimineras. Den lokala sammankopplingen
av virusavdelningen med virusinstitutionen medför påtagliga
fördelar, icke blott för det praktiska arbetet och forskningen utan
också ur ekonomisk synpunkt, då dyrbar apparatur och specialinredda
lokaler kan utnyttjas gemensamt. Dessutom kan de lokaler, som frigöres
genom virusbyggnadens tillkomst, i viss utsträckning avhjälpa den mest
trängande lokalbristen vid övriga delar av laboratoriet. Styrelsen förordar
därför, att virusinstitutionens och virusavdelningens lokalfråga så snart
ske kan löses på grundval av nämnda förslag, med de modifikationer däri,
som kan föranledas av pågående utredning angående laboratoriets organisation
och arbetsuppgifter.
För byggnadens utrustning — i vad avser virusavdelningen — har enligt
laboratorieföreståndaren beräknats 513 500 kronor, varav för möbler och
inredning 95 500 kronor, för instrument, glasvaror in. m. 85 700 kronor,
för burutrustning 111 600 kronor och för apparatur 220 700 kronor. Styrelsen
beräknar för ändamålet preliminärt 500 000 kronor. När detaljerat,
vederbörligen granskat förslag beträffande denna utrustning föreligger,
Kungl. Maj.ts proposition nr 128. 63
ämnar styrelsen inkomma med framställning om anvisande av erforderliga
medel.
I laboratorieföreståndarens förenämnda skrivelse anföres bl. a. följande.
Bland de arbetsuppgifter, som närmast avses skola förläggas till nybyggnaden,
kan nämnas diagnostiskt arbete för nyisolering av virus från
olika slag av inkommande prov, ympämnes- och antigenberedning av
rickettsiaarter (fläckfeber) samt diagnostiskt arbete med coxsackie- och
poliomyelitvirus. Lokaler har även reserverats bl. a. för odling av virus
i vävnadskulturer, främst för diagnostik och typbestämning av coxsackieoch
poliomyelitvirus.
Erfarenheterna av den lokala sammankopplingen av virusinstitutionen
och virusavdelningen har i allt varit gynnsamma. Den koncentration av
sakkunskap, som på detta sätt kommit till stånd, har i hög grad underlättat
möjligheterna att följa utvecklingen på virusområdet. För virusavdelningens
mera praktiskt betonade arbetsuppgifter är det en stor fördel
att stå i nära kontakt med en intensivt verksam vetenskaplig institution.
För avdelningens forskningsarbete är betydelsen av en sådan kontakt självklar.
Utbildningen av yngre läkare och teknisk personal inom det särpräglade
virusområdet har ävenledes underlättats.
Det år 1947 framlagda förslaget till utbyggnad av laboratoriet var betydligt
mera omfattande än det nu till virusavdelningen begränsade byggnadsprogrammet.
Övriga önskvärda lokalutvidgningar torde f. n. icke kunna
bedömas på grund av sakrevisionens ännu icke avslutade utredning. Såvitt
hittills framgått av uttalanden från representanter för sakrevisionen, synes
emellertid någon tvekan icke råda om att virusavdelningen för sin framtida
verksamhet kommer att behöva nya och för ändamålet särskilt anpassade
lokaler. Den nya byggnaden har planerats så, att en fortsatt utbyggnad
av laboratoriets övriga lokaler utan svårighet kan ske.
Genom tillkomsten av virusbyggnaden skulle vissa utrymmen i de nuvarande
lokalerna kunna frigöras. De är emellertid väl behövliga för andra
verksamhetsgrenar.
Förslag och yttranden beträffande vissa ombyggnadsarbeten m. m.
I skrivelse den 19 februari 1954 har medicinalstyrelsen hemställt om
anvisande av dels ett investeringsanslag om 168 600 kronor för vissa ombyggnadsarbeten
vid laboratoriet, dels ock ett reservationsanslag om 115 500
kronor för anskaffande av viss utrustning m. m. Styrelsen har därjämte
överlämnat två framställningar i ärendet från laboratoriets föreståndare,
vari bl. a. anföres följande.
Vid företagen rationalisering av driften vid laboratoriet har ett utrymme
om 75 in5 frigjorts genom att diagnostiska avdelningens disk sammanslagits
med centraldisken. Till detta utrymme bör av flera skäl tuberkulosdiagnostiken
överflyttas. De talrika fallen av tuberkulos bland personalen
utgör ett svårt problem. Sedan år 1945 har 34 fall inträffat, en anmärkningsvärt
hög siffra med hänsyn till att personalen under nämnda lid utgjort
200—250 personer. Av dessa fall har 21 procent inträffat på diagnos
-
64
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
tiska avdelningens tuberkulossektion, där under de senare åren sysselsatts
5—6 personer. Det har vid undersökning visat sig, att levande tuberkelbakterier
funnits på personalens händer och skosulor och i damm från
golven. Tuberkulos anses ej som yrkessjukdom enligt lagen om försäkring
för olycksfall i arbete. Det har under förhandenvarande omständigheter
stött på stora svårigheter att rekrytera personal till detta för sjukvården
betydelsefulla arbete.
Nämnda missförhållanden bör därför snarast möjligt undanröjas genom
att specialinredda lokaler för tuberkulossektionen iordningställes i det
frigjorda utrymmet. Dessa lokaler bör vara isolerade från laboratoriet i
övrigt, så att den enda kommunikationen till laboratoriets övriga lokaler
sker genom en sluss. Förslaget innebär också en organisatorisk förbättring,
enär diagnostiska avdelningen på detta sätt skulle få sina lokaler
bättre samlade. Tuberkulossektionens nya lokaler beröres icke av de lokala
omdispositioner, som en eventuell utflyttning av laboratoriets produktion
kan medföra. Kostnaden för erforderliga byggnadsarbeten beräknas till
60 000 kronor och för utrustning till 44 600 kronor.
I samband med denna ombyggnad bör vissa andra omdispositioner, bl. a.
inrättande av ett sterilrum för catgutkontrollen vidtagas. Kostnaden härför
torde rymmas inom förenämnda belopp, 60 000 kronor.
Tuberkulosdiagnostiken är f. n. även behäftad med en annan svaghet.
För att påvisa tuberkelbakterier i prov från sjuka använder man bl. a.
ympning på marsvin, som inhyses fem i varje bur. Marsvinen är känsliga
för en rad andra infektioner än tuberkulos och dör ofta i s. k. intercurrenta
sjukdomar, innan man kan bedöma om tuberkulosinfektionen slagit
an. Härför erfordras nämligen observation under sex veckor. Om en intercurrent
infektion drabbar ett av marsvinen i en bur, sprider den sig ofta
till de övriga fyra. Laboratoriet måste då begära ett nytt prov, vilket innebär
en allvarlig tidsutdräkt för den sjuke. Under år 1953 dog 1 010 av
drygt 9 000 ympade marsvin i intercurrenta sjukdomar, vilket medförde
en merkostnad enbart för marsvin till de nya proven om 4 500 kronor.
Antalet burar bör därför utökas så, att endast ett marsvin inhyses i varje
bur. Kostnaden härför beräknas till 28 789 kronor.
Även nämnda djurförsök medför smittrisk och fall av tuberkulos har
påvisats bland personalen i djur avdelningen. Tuberkulosarbetena bör därför
förläggas till en enhet, som avskiljes från byggnadens övriga delar
genom en sluss. Enheten bör omfatta två större djurrum, ett operationsrum
samt ett disk- och ett foderrum. Operationsrummet måste utrustas
med specialbord med utsug (för obduktion av marsvinen) samt med tvättställ
och ångkok för sterilisering av instrument. Enheten bör ha separat
ventilation, till vilken nämnda utsug anslutes, anordnad så att det infektiösa
materialet kan oskadliggöras i ett filter. Nya disk- och foderrum
måste då anordnas för försörjningen av djurhusets återstående delar.
65
Kungl. Maj. ts proposition nr 128.
Kostnaden för dessa byggnadsarbeten uppskattas till 48 000 kronor samt
för ventilationsanläggning och viss inredning till sammanlagt 16 800 kronor.
De lokaler, som frigöres genom förflyttningen av tuberkulosdiagnostiken,
avses för tillverkning av diagnostiska antigen och sera. Lokalerna behöver
ommålas och en skärmvägg uppsättas för att skapa ett sterilrum. Kostnaden
härför beräknas till 4 750 kronor.
Diagnostiska avdelningen i övrigt har otillfredsställande utrustning i
fråga om inredning och möbler. Bl. a. saknas luftfiltreringsapparat och
förvaringsskåp av olika slag. Utrustningskostnaden beräknas till 5 314
kronor.
För diagnostiska avdelningen erfordras sålunda för byggnadsarbeten
(60 000 + 48 000 + 4 750) 112 750 kronor samt för inredning och utrustning
(44 600 + 28 789 + 16 800 + 5 314) 95 503 kronor.
Serologiska avdelningens verksamhet har under senare år försvårats genom
att primärmaterialet för beredning av bakteriologiska preparat icke
sällan förorenats av luftbakterier. Med produktionsvolymens ökning har
härav föranledda kassationer fått icke obetydliga ekonomiska konsekvenser.
För att undvika luftföroreningar kräves — förutom en omsorgsfull teknik
från personalens sida — att lokalerna är lämpligt anordnade. De arbetsmoment,
som medför de största riskerna för luftföroreningar, bör utföras
i små rumsenheter, s. k. sterilrum. I vissa fall är det även nödvändigt, att
luftbakterierna decimeras genom ultraviolett ljus och sterilfiltrerande ventilation
i dessa sterilrum. Kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten
beräknas till 20 854 kronor och för erforderlig utrustning till 4 300 kronor.
Även vid tekniska sektionen bör ventilationen ändras i de små rumsenheter,
där färdiga preparat fylles på flaskor. För lufttrummor och andra
installationsarbeten beräknas en kostnad av 2 140 kronor. Laboratoriets
luftdrivna ultracentrifug bör för att bereda personalen erforderlig säkerhet
förses med skydd av betong för en kostnad av 1 600 kronor. Därutöver
har laboratoriet trängande behov av ett seitzfilter för anaerobsektionen.
Det nuvarande är så förslitet, att det ej kan repareras. Enligt anbud beräknas
kostnaden till 6 000 kronor. Den mekaniska verkstadens svarv kan
ej längre sättas i tillfredsställande skick. Då en sådan maskin är oundgänglig
för verksamheten, bör en ny snarast inköpas för en kostnad av
6 000 kronor. För tekniska sektionen in. m. erfordras sålunda tillhopa
(2 140 + 1 600 + 6 000 + 6 000) 15 740 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet uppskattas i enlighet härmed till, för
byggnadsarbeten omkring (112 750 + 20 854) 133 600 kronor samt för inredning
och utrustning till cirka (95 503 + 4 300 + 15 740) 115 500 kronor.
Medicinalstyrelsen finner den infektionsrisk, för vilken personalen f. n.
är utsatt inom laboratoriets tuberkulossektion betänklig. De ekonomiska
konsekvenserna av insjuknande bli allvarliga, enär tuberkulos icke är
sådan yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för
5—-Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 128.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
vissa yrkessjukdomar. Åtgärder bör snarast möjligt vidtagas för minskande
i görligaste mån av smittrisken. De omändringar föreståndaren föreslagit
synes styrelsen ändamålsenliga.
Kostnaderna för den föreslagna omdispositionen i syfte att erhålla sterilrum
å diagnostiska avdelningen torde enligt vad byggnadsstyrelsen i yttrande
meddelat icke rymmas inom det beräknade beloppet om 60 000
kronor. För dessa och vissa andra arbeten inom diagnostiska avdelningen,
vilka av laboratoriet upptagits som underhållsarbeten, beräknar byggnadsstyrelsen
enligt avgivet yttrande 35 000 kronor.
Medicinalstyrelsen finner den föreslagna förflyttningen av tuberkulosdiagnostiken
ur säkerhetssynpunkt särskilt angelägen. Övriga begärda moderniseringar
in. in. anser styrelsen av behovet påkallade och tillstyrker
desamma. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att, även om
serumtillverkningen i framtiden kommer att skiljas från laboratoriet,
preparatframställning vid laboratoriet torde komma att fortgå ännu ett
flertal år.
I yttrande över styrelsens framställning framhåller statens sakrevision
bl. a., att antalet bland hela landets befolkning nyupptäckta tuberkulosfall,
som åren 1951 och 1952 införts i centraldispensärregister, understeg
2 promille, varför frekvensen dylika fall vid laboratoriet, även om
man räknar med hela personalen, är minst 10 gånger den för landets befolkning
genomsnittliga. Statsverkets kostnader för tuberkulosfallen vid
laboratoriet under åren 1952 och 1953 i form av avlöningar till de för tuberkulos
sjukskrivna utgjorde, trots sjukledighetsavdrag med 7 000 kronor,
cirka 41 000 kronor för tillhopa drygt 2 100 sjukdagar, allt fördelat på
11 befattningshavare. De av laboratoriet föreslagna åtgärderna synes ägnade
att i förening med vederbörligen övervakade förhållningsregler beträffande
personalens klädsel och personliga hygien, förbud för obehöriga att besöka
lokaler, där smittfarligt arbete pågår, och liknande bereda det skydd mot
smitta, som är praktiskt möjligt att uppnå. Det går icke att minska omfånget
av åtgärderna utan att äventyra hela syftet, vilket i sista hand är
att överhuvudtaget hålla de tuberkulösa smittämnena vid laboratoriet under
kontroll. En sådan kontroll behövs icke blott med hänsyn till den direkt
berörda personalen, även den övriga personalen kan drabbas. De föreslagna
åtgärderna för inredande av nya laboratorielokaler samt anskaffning av
viss utrustning åt sektionerna för tuberkulosdiagnostik och tillverkning av
diagnostiska antigen och sera tillstyrkes. För ändamålet bör anvisas begärda
sammanlagt 64 750 kronor för byggnadsarbeten och 44 600 kronor
till utrustning.
Förslaget om upprustning av djurhuset för tuberkulosympade marsvin
har i samförstånd med laboratoriets föreståndare överarbetats, vilket bl. a.
medfört en delvis annan och bättre planlösning. Då vissa målnings- och
andra arbeten delvis bör bestridas med underhållsmedel, synes medels
-
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
anvisningen till byggnadsarbeten kunna begränsas till 40 000 kronor. Det
för ventilation i och inventarier till djurhuset erforderliga beloppet kan
beräknas till 13 200 kronor.
Laboratoriets framställning om anvisande av 28 789 kronor för anskaffning
av nya burar till de marsvin, som användes vid tuberkulosdiagnostiken,
tillstyrkes. Drygt 80 procent av här berörda prov härrör från patienter,
som är under vård och för vilka uppskovet således kan betyda förlängd
sanatorievistelse.
Av den till 5 314 kronor kostnadsberäknade kompletteringen av utrustningen
på diagnostiska avdelningen synes icke kunna tillstyrkas mer än
1 400 kronor till ett luftfiltreringsaggregat. I övrigt avser beloppet anskaffning
av diverse skåp m. in., vilken anskaffning icke är mera trängande
än att den kan göras successivt utan särskild medelsanvisning.
Såvitt nu kan förutses kommer den bakteriologiska tillverkningen att
vara kvar vid laboratoriet åtminstone i tre år. Kostnaderna beträffande
serologiska avdelningen beräknas bli betalda flera gånger om under loppet
av ett par år. Dessa åtgärder innebär därjämte förbättringar, vilka kommer
till användning, även om tillverkningen skulle nedläggas vid laboratoriet.
För ändamålet bör därför till byggnadsarbeten anvisas 20 854 kronor
och till material m. m. 4 300 kronor.
Den för tekniska sektionen m. in. föreslagna utrustningen tillstyrkes men
beloppet torde kunna reduceras från 15 740 till 14 740 kronor.
Det i medicinalstyrelsens yttrande framförda förslaget att i anledning
av laboratoriets önskemål om nybeläggning av vissa arbetsbänkar och golv
in. m. anvisa ett belopp av 35 000 kronor, synes icke till någon del böra
biträdas. Arbetena i anledning av catgutkontrollens flyttning är av så begränsad
omfattning, att de kan inrymmas i de belopp, som i övrigt tillstyrkts
för byggnadsarbeten.
För sistnämnda arbeten tillstyrkes sålunda (64 750 + 40 000 + 20 854)
125 604 eller avrundat 126 000 kronor samt till utrustning och inventarier
(44 600 + 13 200 + 28 789 + 1 400 + 4 300 + 14 740) 107 029 eller avrundat
107 000 kronor.
Departementschefen.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har frågan om uppförande
av en ny byggnad för virusavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium
varit aktuell sedan flera år tillbaka. Redan den 25 januari 1946
uppdrog Kungl. Maj :t sålunda åt byggnadsstyrelsen att utarbeta förslag
till utbyggnad av laboratoriet, avseende bl. a. en ny virusavdelning. Under
utredningens gång aktualiserades frågan om inrättandet av en virusinstitution
vid karolinska institutet, vilken i så fall för att möjliggöra ett rationellt
utnyttjande av personella och materiella resurser ansågs böra förläggas
G8
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
i anslutning till den planerade virusavdelningen. Byggnadsstyrelsens år
1947 framlagda förslag befanns emellertid av flera skäl böra omarbetas,
bl. a. för att möjliggöra ett hänsynstagande till vissa beredskapskrav. Byggnadsstyrelsen
har med anledning härav i början av år 1953 inkommit med
ett nytt förslag till en för laboratoriets virusavdelning och institutets
virusinstitution gemensam nybyggnad med tillhörande djurhus i anslutning
till laboratoriets nuvarande anläggning.
Sedan denna byggnadsfråga första gången aktualiserades, har utvecklingen
på virusområdet varit synnerligen snabb och omfattande. Fr. o. m.
den 1 juli 1948 inrättades en professur i virusforskning vid karolinska
institutet, varvid provisoriska lokaler inreddes i ett smådjurshus vid laboratoriet.
Såväl dessa provisoriska lokaler som laboratoriets egen virusavdelning
har sedan flera år varit fullkomligt otillräckliga för sitt ändamål.
Personalen utsättes härigenom för en betydande smittofara och flera fall
av laboratorieinfektion har inträffat under de senaste åren. Vissa virusarter,
som förorsakar allvarligare sjukdomstillstånd, har därför ej ansetts kunna
bearbetas. Det anförda torde vara tillräckligt för att belysa de svårigheter,
som f. n. råder i detta hänseende. Det synes mot bakgrunden härav vara
synnerligen angeläget, att förslaget om nya och ändamålsenliga lokaler för
virusverksamheten nu förverkligas utan ytterligare dröjsmål. Den ifrågasatta
sammankopplingen av virusavdelningen och virusinstitutionen, som
lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser, synes innebära stora
fördelar för båda parter ur såväl ekonomiska som andra synpunkter.
Dyrbar apparatur och specialinredda lokaler kan i viss utsträckning utnyttjas
gemensamt. Ett samarbete mellan den rent vetenskapliga forskningen
och den mera på praktiska arbetsuppgifter direkt inriktade verksamheten
vid laboratoriets virusavdelning synes även vara fördelaktig.
Med hänsyn till det anförda och efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet
anser jag mig böra förorda, att gemensamma lokaler anordnas
för nämnda avdelning och karolinska institutets virusinstitution.
Därmed skulle ett viktigt steg tagas för att stärka både forskningens och den
praktiska verksamhetens resurser på det virologiska området.
Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att frågan om den
föreslagna nybyggnadens (utom djurhuset) storlek och utformning möjligen
skulle kunna påverkas av frågan om förläggningen av vid laboratoriet
bedriven tillverkning av vissa preparat. Kungl. Maj:t har genom beslut
den 30 juni 1953 uppdragit åt expeditionschefen i inrikesdepartementet
Erik Montell att såsom sakkunnig verkställa utredning rörande förläggningen
av vid laboratoriet och vid statens veterinärmedicinska anstalt
bedriven tillverkning av vissa human- och veterinärmedicinska preparat
m. in. Utredningsuppdraget omfattar även frågan om den framtida förläggningen
av vid nämnda institutioner f. n. bedriven tillverkning av
virologiska preparat. Sistnämnda fråga har ägnats särskild uppmärksamhet
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
med hänsyn till angelägenheten av att lokalfrågan för laboratoriets virusavdelning
samt virusinstitutionen snarast möjligt skall kunna erhålla sin
lösning.
Från utredningsmannen har inhämtats i huvudsak följande. Den verksamhet,
som f. n. bedrives vid laboratoriet och veterinärmedicinska anstalten,
avser dels diagnostik beträffande bl. a. smittsamma och vissa
toxikologiska sjukdomstillstånd, dels tillverkning av profylaktiska och
terapevtiska preparat, dels ock forskning inom nämnda båda verksamhetsgrenar.
Det torde vara uppenbart, att den mest kvalificerade diagnostiken
alltjämt bör tillkomma nämnda båda centrallaboratorier. De varandra
särskilt närliggande bakteriologiska och virologiska diagnostikgrenarna
bör icke skiljas från varandra och den centralt bedrivna diagnostiken beträffande
bakteriologiska och virologiska sjukdomar hos människor och
djur därför under överblickbar tid kvarligga vid laboratoriet resp. anstalten.
Diagnostik och tillverkning på det virologiska området bör sammanhållas.
En sammankoppling av produktionen av virusympämnen med en diagnostisk
verksamhet medför flera fördelar. Diagnostik och ympämnesberedning
utnyttjar sålunda samma metodik och för båda ändamålen kräves odling i
stor skala för framställning av den mängd virus, som skall ingå i ett ympänme
resp. antigen1 för serologisk diagnostik. Den specifika kontrollen av
ympämnenas verkningsvärde utföres med en metodik, som helt överensstämmer
med diagnostikens. En direkt kontakt med diagnostiken garanterar
vidare snabbast möjliga kännedom om virussjukdomarnas uppträdande
i landet och underlättar ympämnesberedningens anpassning efter
det aktuella epidemiologiska läget. I fråga om vissa virussjukdomar, exempelvis
influensa, förändras virus immunologiska egenskaper undan för
undan. För ympämnesberedningen är det av grundläggande betydelse, att
dessa förändringar följes, vilket tillhör diagnostikens uppgifter, och att
varje nyuppträdande virusvariant omgående utnyttjas för ympämnesberedningen.
Utvecklingen inom virusområdet är f. n. synnerligen livlig. Med
hänsyn till den mycket begränsade tillgången på virologer bör verksamheten
tills vidare koncentreras till ett fåtal institutioner. Det synes därför mest
ändamålsenligt att tills vidare låta de diagnostiska serviceorganen alltjämt
omhänderha tillverkningen av virologiska preparat. Vid en avdelning, inriktad
uteslutande på diagnostik, måste som en ofrånkomlig konsekvens
av nödvändigheten att hålla en tillräcklig beredskap uppkomma ett avsevärt
spill och driftkostnaden bli hög. Genom kombination med vaccinproduktion
kan denna olägenhet avsevärt minskas. Produktionen av virologiska
preparat kan sålunda i dagens läge ur vissa synpunkter anses vara en biprodukt
från den diagnostiska verksamheten. Utvecklingen på området är
f. n. ytterst snabb. Metoderna har ännu icke stabiliserats och hela verk- 1
1 Gemensam beteckning för sådana kroppar och ämnen, som, införda i en organism, ge upphov
till mot desamma specifikt verkande skyddsämnen, antikroppar.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
samheten befinner sig i viss utsträckning på experimentstadiet. Att under
sådana förhållanden överflytta tillverkningen på en särskild, för ändamålet
hittills oprövad organisation synes ägnat att inge starka betänkligheter.
Det anförda har helt övertygat mig om nödvändigheten av att under den
tid, som f. n. kan överblickas, bibehålla tillverkningen av virologiska
preparat vid statens bakteriologiska laboratorium. Beträffande frågan
om förläggningen av övriga delar av laboratoriets produktion har jag på
utredningens nuvarande stadium vid bedömningen av det aktuella lokalbehovet
ansett mig böra utgå från att densamma i dess helhet kan komma
att utflyttas från laboratoriet. Enligt från laboratorieföreståndaren inhämtade
uppgifter skulle därvid frigöras omkring 770 in2 effektiv golvyta.
Å andra sidan uppskattas de för virusändamål erforderliga ökade utrymmena
till omkring 1 900 in2. Dessa utrymmen bör lämpligen sammanföras
till en enhet. Vidare föreligger ett lokalbehov om cirka 1 245 in2, avseende
bl. a. sådana ändamål, som omfattades redan av det byggnadsstyrelsen år
1946 lämnade uppdraget och som icke tillgodoses genom tillkomsten av
en ny virusbyggnad. Under förutsättning att en sådan byggnad tillkommer,
frigöres dock cirka 420 in2, vilka utrymmen jämte förenämnda 770 m2 i så
fall skulle kunna disponeras för att täcka sistnämnda lokalbehov.
I enlighet härmed anser jag mig kunna i huvudsak godtaga det principförslag
till nybyggnad, som framlagts av byggnadsstyrelsen. .lag förutsätter
emellertid härvid, att byggnadsstyrelsen vid det fortsatta ritningsarbetet
ingående överväger i vad mån det utan ett eftersättande av effektiviteten
i verksamheten är möjligt att begränsa lokalutrymmet eller eljest
uppnå besparingar i fråga om byggnadens utformning. Samråd bör härvid
lämpligen äga rum med statens sakrevision.
Kostnaderna för nybyggnaden har av byggnadsstyrelsen enligt prisläget
den 1 juli 1952 beräknats till 3 750 000 kronor, varav belöper på virusavdelningen
1 800 000 kronor, på virusinslitutionen 680 000 kronor samt
på gemensamma utrymmen 1 270 000 kronor. Härtill kommer kostnaden
för viss fast inredning m. in., omkring 175 000 kronor, samt utrustningskostnaden,
cirka 513 000 kronor för virusavdelningen och cirka 493 000
kronor för virusinstitutionen. Av sistnämnda belopp har 1953 års riksdag
under åttonde huvudtiteln anvisat 50 000 kronor. För nästa budgetår
torde för uppgörande av huvudritningar och andra förberedande arbeten
samt för påbörjande av byggnadsarbetena böra anvisas 130 000 resp. 500 000
kronor, eller tillhopa ett investeringsanslag om 630 000 kronor.
Vidare har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande av tillhopa
(168 600 + 115 500) 284 100 kronor för vissa ombyggnadsarbeten m. m.
vid laboratoriet. Den närmaste anledningen härtill är de upprepade fall
av tuberkulos, som inträffat vid laboratoriet, främst i samband med tuberkulosdiagnostiken.
Med hänsyn till den uppenbara smittrisk, som synes vara
förenad med arbetet i de nuvarande lokalerna icke blott för den med
71
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
detta arbete direkt sysselsatta personalen utan även för laboratoriets
övriga befattningshavare, bör åtgärder snarast vidtagas för att undanröja
dessa missförhållanden. Även de ifråga om serologiska avdelningen och
tekniska sektionerna m. m. föreslagna åtgärderna anser jag mig böra tillstyrka.
Beträffande serologiska avdelningen vill jag särskilt framhålla,
att den nuvarande förhållandevis höga kassationsprocenten vid preparattillverkningen
därigenom kan nedbringas. Kostnaderna beräknas betala
sig på mycket kort tid. Beträffande omfattningen av de föreslagna åtgärderna
ansluter jag mig helt till sakrevisionens förslag. Med hänsyn härtill
och då vissa byggnadsarbeten, såsom sakrevisionen förutsatt, bör utföras
såsom vanliga underhållsarbeten, uppskattar jag det för ändamålet erforderliga
medelsbehovet till sammanlagt 233 000 kronor, varav för byggnadsarbeten
126 000 kronor samt för inventarier och annan utrustning
107 000 kronor. För ändamålet bör medel anvisas dels i vad avser byggnadsarbetena
under det för virusbyggnaden avsedda investeringsanslaget
dels ock beträffande utrustningen m. m. under ett särskilt reservationsanslag
om sistnämnda belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) till Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska
laboratorium och virusinstitution vid karolinska
institutet m. m. för budgetåret 1954/55 under statens allmänna
fastighetsfond, inrikesdepartementet, anvisa ett investeringsanslag
av 756 000 kronor;
b) till Anskaffande av viss utrustning m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1954/55 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 107 000
kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven örtenberg.
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Sakrevisionens utredning.
Inledning...................................................... 3
Genomförda eller föreslagna åtgärder m. m.
A. Organisatoriska åtgärder.................................... 4
B. Åtgärder berörande kontors- och redovisningsfrågor.............. 5
C. Åtgärder för att rationalisera driften, apparatkonstruktioner m. m. .. 5
D. Taxefrågor m. m........................................... 7
Frågan om SBL:s ledning och administrativa ställning m. m.
A. Allmänna synpunkter m. m................................. 7
B. Inrättandet av en särskild styrelse............................ 9
C. Föreståndartjänsten........................................ 10
D. Avdelningsföreståndartjänsterna m. m......................... 11
övrig vetenskaplig och annan ledande personal.
A. Vetenskaplig personal...................................... 13
B. Ingenjören och kamreraren.................................. 14
C. Kontrollanten för bakteriologiska preparat..................... 15
D. Veterinärbiträdet.......................................... 15
De ekonomiska konsekvenserna av personalförändringarna............... 16
Behovet av lägre personal......................................... 17
Forskningen.
A. Forskningen enligt gällande instruktion........................ 17
B. Forskningens omfattning och ställning under senare år............ 18
C. Vissa synpunkter på forskningsverksamheten i anslutning till statsutskottets
utlåtande nr 11/1952 .............................. 19
Vissa särskilda frågor.
A. Placering av en befattning som statsepidemiolog ................ 20
B. Vissa frågor angående medelsanvisningen....................... 20
C. Städning ................................................ 21
Yttranden över sakrevisionens förslag.
Inrättandet av en särskild styrelse .............................. 22
Föreståndar- och avdelningsföreståndartjänsterna .................. 24
Övrig vetenskaplig och ledande personal.......................... 26
Forskningen ................................................ 28
Befattningen som statsepidemiolog.............................. 31
Departementschefen.............................................. 31
Kungl. Maj.ts proposition nr 128. 73
Sid.
Anslagsäskanden för budgetåret 1951/35.
Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar ...................... 36
Departementschefen .......................................... 46
Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader..................... 49
Departementschefen .......................................... 00
Nybyggnad t''''»1'' virusavdelning vid laboratoriet och virusinstitution vid karolinska
institutet in. in.
Inledning..................................................... ^7
Förslag ocli yttranden beträffande ny virusbyggnad .................. 58
Förslag och yttranden beträffande vissa ombyggnadsarbeten in. in....... 63
Departementschefen ............................................ 67