Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1

Nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till driften
av anstalter för psgkopatiska och nervösa barn
m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen redovisas en av särskilt tillkallad sakkunnig verkställd
utredning angående de enskilda psykopatbarnhemmens organisation m. m.
samt framlägges förslag om utvidgat statligt stöd till Mellansjö skolhem. I
samband härmed förutsättes en höjning av nu vid hemmet utgående vårdavgift.
Beträffande Råbylunds skolhem förutsättes platsbidrag skola utgå
med oförändrat belopp medan vårdavgiften föreslås skola bestämmas till
10 kronor mot f. n. 8 kronor.

Vidare föreslås, att föreningen Mellansjö skolhem beviljas ett ränte- och
amorteringsfritt lån å 80 000 kronor för nödvändiga reparationsarbeten och
viss inventarieanskaffning m. m.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 126.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkten 49, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och
nervösa barn för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag av 315 000
kronor. Vid min preliminära anmälan av anslagsfrågan omnämnde jag, att
jag, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, den 14 juli 1953 tillkallat en sakkunnig,
åt vilken uppdragits att verkställa utredning rörande de enskilda
psykopathemmens organisation och ekonomiska förhållanden jämte därmed
sammanhängande spörsmål, samt att den sakkunnige vid tiden för statsverkspropositionens
färdigställande ännu icke slutfört sin utredning.

Sedan utredningsmannen i skrivelse den 22 januari 1954 angivit förslag
i anledning av det lämnade uppdraget, torde frågan om anslag till driften
av ifrågavarande anstalter för budgetåret 1954/55 nu böra upptagas till
slutlig prövning.

Inledning.

I propositionen nr 135/1953 angående bidrag till driften av anstalter för
psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1953/54 uttalade jag bl. a.
följande.

De enskilda psykopathemmen äges av institutioner utan nämnvärda
egna tillgångar. Anstalterna har haft att kämpa med stora ekonomiska
svårigheter, och verksamheten har kunnat fortsättas endast tack vare ett
successivt ökat stöd från statens sida. Detta stöd har dock inskränkt sig
till de åtgärder, som ansetts oundgängligen nödvändiga för att täcka de
mest aktuella utgiftsbehoven. Anstalterna är numera i ett sådant skick, att
en materiell upprustning, avseende såväl nybyggnads-, ombyggnads- och

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

reparationsarbeten som inventarieanskaffning, snarast bör vidtagas, om
icke verksamheten för framtiden skall äventyras. Det synes mig därför
nödvändigt, att man skyndsamt upptager frågan om anstalternas organisatoriska
ställning till slutgiltig prövning. En förnyad utredning härom
bör således enligt min mening nu komma till stånd. Härvid bör behovet
av erforderliga åtgärder för ekonomisk sanering och upprustning av hemmen
prövas. Härjämte bör beaktas bl. a. spörsmålet om, hur statens kontroll
i fråga om hemmens ekonomi lämpligen bör ordnas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 juni 1953 givna bemyndigande uppdrog
jag den 14 juli samma år åt kanslirådet Ossian Larnstedt att med
beaktande av vad jag i förenämnda proposition anfört verkställa utredning
rörande de enskilda psykopathemmens organisation och ekonomiska
förhållanden jämte därmed sammanhängande spörsmål.

Med skrivelse den 22 januari 1954 har utredningsmannen överlämnat
verkställd utredning angående de enskilda psykopathemmens organisation
m. m.

Över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,
socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Vidare har svenska landstingsförbundet,
svenska stadsförbundet, landstingens förvaltningsutskott i Göteborgs
och Bohus samt Älvsborgs län, Malmöhus läns landstings hälso- och
sjukvårdsberedning, föreningen för Mellansjö skolhem, skånska barnavårdsförbundet,
svenska socialvårdsförbundet samt svenska barnpsykiatriska
föreningen, vilka därtill erhållit tillfälle, avgivit yttranden över
förslaget.

Den nuvarande anstaltsorganisationen.

Antalet i drift varande statsunderstödda anstalter för psykopatiska och
nervösa barn framgår av följande tablå:

Anstalt

Huvudman

Platsantal

Barnbyn Skå ....................

Stockholms stad

63

Nyhems skolhem..................

Malmö stad

20

Mj örnhemmet....................

Göteborgs stad

9

Mellansjö skolhem ................

Föreningen Mellansjö skolhem

47

Råbylunds skolhem ..............

Skånska barnavårdsförbundet

24

Skärsbo barnhem ................

Stiftelsen Skärsbo barnhem

23

Rörande anstalternas belägenhet, klientel m. m. inhämtas av utredningen
bl. a. följande.

Barnbyn Skå i Färingsö kommun drives av Stockholms stads barnavårdsnämnd.
Barnhemmet, som togs i bruk under åren 1947—1948, mottager
för behandling såväl pojkar som flickor, företrädesvis i skolåldern.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Hemmet är avsett för barn med hemort i Stockholm. I undantagsfall
mottages dock även barn från annan kommun.

Nyhems skolhem äges sedan år 1950 av Malmö stad och drives av stadens
barnavårdsnämnd. I hemmet mottages endast pojkar i skolåldern, i första
hand från Malmö stad, men i mån av platstillgång även från andra kommuner.
För barn, som ej tillhör staden, uttages en vårdavgift, som motsvarar
den faktiska vårdkostnaden.

Mjörnhemmet, som äges av Göteborgs stad, drives av stadens barnavårdsnämnd.
Hemmet öppnades i början av år 1952. I hemmet mottages barn
från staden i åldern 3—7 år. Detta är det enda hem av denna art, som
endast mottager barn under skolåldern.

Mellansjö skolhem, som är beläget i Täby utanför Stockholm, mottager
för observation och behandling barn —- såväl pojkar som flickor — från
4—5 år upp till 17 år. Hälften av platserna står till förfogande för barn
från andra delar av landet än Stockholm. Barnen har fördelats på tre
olika byggnader av vilka en är gammal och i dåligt skick medan de båda
andra är relativt bra, ehuru underhållet är eftersatt. En särskild skolbyggnad
finnes, som ej fyller nutida krav på en sådan byggnad men som likväl
torde kunna användas under ytterligare några år. En ombyggnad och
grundlig renovering av en förläggning samt allmän uppsnyggning av samtliga
övriga byggnader är av behovet starkt påkallat. För inköp av fastigheten
samt uppförande av vissa byggnader m. in. har tidigare ur allmänna
arvsfonden anvisats tillhopa 152 000 kronor.

Råbylunds skolhem är beläget i Råby inom Lunds stad. Hemmet består
av huvudbyggnad med elev- och personalrum, liten skolbyggnad och en
mindre flygelbyggnad med personalrum. Gymnastiksal saknas. I hemmet
mottages barn av båda könen i åldern 6—12 år. För inköp av det nuvarande
skolhemmet har beviljats understöd ur allmänna arvsfonden med
35 000 kronor.

Skärsbo barnhem ligger i Hulabäcken, några kilometer från Alingsås. Anläggningen
består av en huvudbyggnad med bostadsrum för eleverna och
personalen samt en skolbyggnad, inrymmande två skolsalar, en mindre
gymnastiksal samt familjebostad för folkskolläraren. Hemmet är vackert
beläget på en trivsam och rymlig tomt intill en sjö. Huvudbyggnaden är
i dåligt skick. I hemmet mottages pojkar i åldern 9—14 år. Hemmets ägare
har beviljats understöd ur allmänna arvsfonden för uppförande av skolbyggnaden,
samt för ombyggnad av barnhemmets huvudbyggnad. Härjämte
har 1953 års riksdag beviljat ett lån å 60 000 kronor såsom bidrag till
kostnaderna för vissa reparationsarbeten å byggnaderna samt för inköp av
en del nya inventarier.

I detta sammanhang bör jämväl redovisas de ytterligare möjligheter,
som finnes att bex-eda vård och behandling av barn med relativt lindriga
beteenderubbningar. Hit hör det i närheten av Barnbyn Skå belägna Sundsgårdens
skolhem, vilket är avsett för pojkar och rymmer 28 platser. Vidare
bör nämnas Mikaelgården och Solberga med vardera omkring 35 platser,
vilka båda hem i stor utsträckning mottager barn med likartade psykiska
rubbningar, som karaktäriserar barnen vid psykopathemmen, samt Saltå
arbetsskola för psykiskt outvecklade pojkar i 15—20 årsåldern med 21

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

platser. Samtliga sistnämnda tre anstalter är belägna i Järna kommun.

Slutligen bör erinras om de statliga ungdomsvårdsskolorna, till vilka hänvisas
barn och ungdomar med psykiska rubbningar, vilka tagit sig uttryck
i vanart eller kriminalitet av så allvarlig art, att de ej lämpligen bör mottagas
vid psykopathemmen.

Gällande statsbidragsbestämmelser m. m.

Gällande grunder för statsbidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn är angivna i kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 303;
ändrad 270/1942 och 557/1952).

Enligt kungörelsen utgår bidrag till sådan anstalt, som drives av landsting,
stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, barnavårdsförbund,
förening eller stiftelse. Anstalten skall av medicinalstyrelsen ha blivit
godkänd för sitt ändamål. Statsbidrag utgår med 2 kronor för dag och
vårdad elev, dock att bidraget ej må överstiga hälften av anstaltens verkliga
driftkostnader under året. För den, som vid intagningen överskridit
17 års ålder, utgår icke statsbidrag. Medicinalstyrelsen fastställer det
högsta platsantal, för vilket statsbidrag må utgå, ävensom den högsta avgift,
som får uttagas för varje å anstalten vårdat barn.

Medicinalstyrelsen är huvudtillsynsmyndighet för anstalterna, som i pedagogiskt
hänseende står under tillsyn av vederbörande folkskoleinspektör.

Jämlikt förenämnda kungörelse utgående statsbidrag samt debiterade
vårdavgifter har emellertid visat sig otillräckliga för att säkerställa verksamheten
vid de enskilda hemmen. I propositionen nr 170/1948 framlades
därför förslag rörande ändrade grunder för statsbidraget till dessa hem.
Förslaget innebar, att statsbidraget skulle utformas såsom ett platsbidrag,
vars storlek skulle beräknas efter det faktiska behovet för varje anstalt
Enligt förslaget, som godtogs av riksdagen, skulle platsbidragen bestämmas
till, för Mellansjö skolhem 1 900 kronor, för Råbylunds skolhem 900 kronor
och för Skärsbo barnhem 1 200 kronor, varvid räknades med en dagavgift
av 5 kronor. På grundval av riksdagens beslut har sedermera särskilda
avtal mellan medicinalstyrelsen och resp. huvudmän upprättats.
Enligt senast träffade avtal utgår platsbidrag med 1 700 kronor till Råbylunds
skolhem samt med 2 900 kronor till såväl Mellansjö skolhem som
Skärsbo barnhem. För samtliga hem utgör vårdavgiften 8 kronor, dock
att i de fall, där intagning skett på begäran av enskild, hemmets styrelse
äger medgiva nedsättning av vårdavgiften till belopp, som efter förhållandena
i varje särskilt fall kan anses skäligt.

I skrivelse den 18 november 1953 har styrelsen för Råbylunds skolhem
uppsagt det för tiden den 1 januari 1952—31 december 1953 gällande
avtalet.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Tidigare utredningar och förslag.

I sitt i juli 1944 avgivna betänkande med utredning och förslag angående
revision av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård (SOU
1944: 34) behandlade socialvårdskommittén även frågan om barnhemmen
för psykopatiska och nervösa barn (s. 203—207). Kommittén fann därvid
erforderligt, att frågan om psykopathemmens verksamhet behandlades som
ett led i ett större problemkomplex, nämligen frågan om psykopatvårde»
i allmänhet för barn. Efter redogörelse för de befintliga psykopathemmens
otillräcklighet och ekonomiska svårigheter uttalade kommittén, att med
psykopatvården för barn sammanhängande spörsmål icke kunde eller
borde lösas inom ramen för barnavårdslagstiftningen. Enligt kommitténs
mening borde frågan om psykopatvården för barn och i samband därmed
spörsmålet om psykopathemmens framtida ställning göras till föremål för
särskild utredning. Den 2 november 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen
och socialstyrelsen att gemensamt verkställa utredning av
frågan om anstaltsvården för sinnessjuka, psykopatiska och nervösa barn
samt andra i samband med psykopatvården för barn stående spörsmål.
Styrelserna uppdrog i sin tur åt dåvarande inspektören för sinnesslövården
m. m. Anna-Lisa Anneli samt byråchefen i socialstyrelsen A. Berggren
att utarbeta ett preliminärt förslag i ämnet. I den av nämnda personer
avgivna utredningen framhölls, att den väsentliga orsaken till befintliga
brister var avsaknaden av en riksomfattande organisation för tidig,
differentierande diagnostik och bedömning av de behandlings- och vårdmetoder,
som i de olika fallen borde anlitas. Bland övriga brister påpekades,
att en enhetlig organisation saknades för ifrågavarande vård i det att anstalterna
drevs av såväl kommuner som enskilda. Enligt utredningsmännen
kunde omkring 1 000 barn beräknas vara i behov av vård på lakepedagogiska
institutioner, varmed avsågs moderniserade anstalter för behandling
av psykopatiska och nervösa barn. Av sådana institutioner borde finnas
två olika slag, typ I avsedda för barn och ungdom med allvarligare och
mera djupgående rubbningar, som krävde speciell psykoterapi och psykologisk
behandling vid synnerligen väl utrustade anstalter, och typ II avsedda
för lättskötta fall, som huvudsakligen krävde lämplig och sakkunnig
fostran i relativt retningsfri miljö. Utredningsmännen beräknade, att 727
barn, som borde beredas vård på läkepedagogiska institutioner, för det
dåvarande på grund av bristande utrymmen icke kunde erhålla sådan.

En något så när pålitlig fixering av platsbehovet för en framtida organisation
av vården på förenämnda institutioner var emellertid mycket vansklig
för att icke säga ogörlig. Utredningsmännen ansåg därför, att utarbetandet
av en fullständig plan för ifrågavarande anstaltsorganisation borde uppskjutas
till en senare tidpunkt och begränsade sitt förslag till att avse
åtgärder för den förebyggande verksamhetens effektivisering genom en ut -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

byggnad av den psykiska barna- och ungdomsvården samt för tillvaratagande
och utbyggnad av tillgängliga vårdresurser. I förstnämnda hänseende
föreslogs inrättandet genom landstingens och städernas utanför
landsting försorg av särskilda observationshem i anslutning till den psykiska
barna- och ungdomsvårdens kliniker, avsedda att bereda bättre möjligheter
än då föreliggande till psykisk observation och korttidsbehandling
av barn. Statsbidrag föreslogs skola utgå dels till uppförande och inrättande
enligt samma grunder, som gällde för barnhem, dels ock till driftkostnaderna
med sex kronor för dag och barn. För anordnande av läkepedagogiska
institutioner föreslog utredningsmännen utbyggnad på statens
bekostnad av de befintliga anstalterna Mellansjö skolhem och Skärsbo
barnhem, vilka vid en senare tidpunkt ansågs böra övertagas av staten.
Mellansjö skolhem borde bli en läkepedagogisk institution av typ I för barn
under och i skolåldern. Även Skärsbo barnhem borde utbyggas till en läkepedagogisk
institution av samma typ. Råbylunds skolhem borde däremot
icke övertagas av staten utan alltjämt drivas i enskild regi samt givas
karaktär av en läkepedagogisk institution av typ II. Slutligen föreslog utredningsmännen
en höjning av driftbidraget till dylika institutioner samt
införande av statsbidrag till eftervård. Med skrivelse den 19 januari 1948
överlämnade medicinalstyrelsen och socialstyrelsen den verkställda utredningen
till Kungl. Maj :t. Styrelserna framhöll därvid, att de vid behandlingen
av det avgivna förslaget icke kunnat uppnå full samstämmighet på
vissa punkter, främst avseende organisationen och tillsynen av de enskilda
psykopatbarnhemmen. Styrelserna var dock ense om, att snara åtgärder
borde vidtagas för att ekonomiskt trygga fortbeståndet av dessa hem. Vidare
ansåg styrelserna, att särskilda observationshem borde upprättas i anslutning
till den psykiska barna- och ungdomsvårdens rådgivningsbyråer. Styrelserna
var jämväl ense om att förslag ännu icke borde framläggas om utbyggnad
av läkepedagogiska institutioner.

Beträffande den fortsatta tillsynen och organisationen av psykopatanstalterna
för barn ansåg socialstyrelsen likheten mellan psykopathemmens
och ungdomsvårdsskolornas klientel samt praktiska fördelar tala för viss
samordning av de båda slagen anstalter, varvid tillsynen över psykopathemmen
borde överflyttas från medicinalstyrelsen till socialstyrelsen. Medicinalstyrelsen
betonade å sin sida de medicinskt-psykiatriska synpunkternas
särskilda betydelse vid vården av psykopatiska och nervösa barn samt
ansåg på grund härav och med hänsyn till de ofullständiga erfarenheter,
som ännu förelåg om denna vårdform, någon förändring då icke böra ske
beträffande tillsynen.

I fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för att ekonomiskt trygga
verksamheten vid de dåvarande fyra enskilda psykopathemmen under de
närmaste åren, anslöt sig styrelserna till ett av byråchefen T. Eriksson avgivet
förslag, vilket anmäldes i proposition nr 170/1948 och för vars inne -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

håll redogörelse tidigare lämnats. Föredragande departementschefen framhöll
därvid, att han ej fann skäl att föreslå några ändrade riktlinjer beträffande
psykopathemmens ställning i fråga om tillsyn m. m. Riksdagen
(skr. nr 240) framställde icke någon erinran häremot.

Utredningsmannens förslag.

Allmänna synpunkter på vården.

Utredningsmannen framhåller, att vid de enskilda psykopathemmen mottages
barn vilka i ett eller annat avseende visat beteenderubbningar eller
missanpassning av så utpräglat slag, att ett skiljande från den invanda
miljön och ett omhändertagande blivit erforderligt. Hemmens uppgift består
i att mottaga barnen dels för observation under kortare tid, dels ock
för vård under längre tid. Framstegen inom den barnpsykiatriska forskningen
har medfört, att vården på dessa hem numera fått ett i viss mån
annat syfte än tidigare. Från början var denna inriktad på att under långvarig
påverkan av hemmets miljö och personal in. in. återskänka barnet
dess psykiska hälsa. Vårdtiderna har på grund härav i många fall blivit
långa. Numera anses däremot, att vistelsen på hemmet bör vara så kortvarig
som möjligt och att barnet under denna bör bliva föremål för en
adekvat, individuell medicinsk-psykologisk behandling av läkare, terapeuter
och annan för ändamålet speciellt utbildad personal. Detta kräver, att
hemmen utrustas med sådan personal. En dylik behandling förutsätter
även speciellt utrustade lokaler och i övrigt hög standard på hemmen. I
verksamheten bör även ingå att verkställa sociala utredningar rörande barnens
hemförhållanden samt psykisk rådgivning åt föräldrarna. Av de enskilda
hemmen torde Mellansjö vara bäst lämpat att efter en viss upprustning
motsvara de ökade krav, som numera ställes på hemmen. Vid de båda
övriga hemmen, Råbylund och Skärsbo, är genomgripande förbättringar
erforderliga.

De enskilda psykopathemmen, vilkas huvudsakliga uppgift är att mottaga
barn för behandling, har delvis kommit att fungera som observationshem
för barn, som tidigare undersökts vid den psykiska barna- och ungdomsvårdens
rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor. Enligt planen för
nämnda vård skall som regel platser på barnavdelning stå till förfogande
för observation av barnen. Rådgivningsbyråer skall enligt hittills av vederbörande
landsting, resp. stad utanför landsting fattade beslut finnas i bl. a.
Stockholm, Göteborg samt Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Malmöhus,
Älvsborgs, Värmlands, Jämtlands och Västerbottens län. I mån av tillgång
på kompetenta läkare kan man räkna med att övriga landsting jämväl kommer
att organisera sådan verksamhet. Då antalet observationsplatser anknutna
till ifrågavarande byråer alltjämt är ringa, torde behovet av sådana

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

platser på psykopathemmen komma att kvarstå under avsevärd tid framåt,
även om behovet efter hand kan väntas minska.

I planerna för den psykiska barna- och ungdomsvården ingick endast inrättandet
av platser för observationsfall. Ungdomsvårdskommitten synes
ha räknat med, att barnen efter observationstidens slut skulle kunna omedelbart
återvända till hemmet, eventuellt efter en social sanering av detta.
Erfarenheten har emellertid enligt utredningsmannens uppfattning visat,
att vissa barn är i behov av fortsatt vård och behandling i lämplig, så hembetonad
miljö som möjligt och under ledning av för ändamålet särskilt
utbildad läkare- och annan personal. Städer och landsting, som redan
organiserat ifrågavarande vård, har därför funnit behov föreligga av särskilda
till rådgivningscentralerna anknutna behandlingshem.

Psykopathemmens organisatoriska ställning.

Utredningsmannen framhåller, att det blivit allt svårare för huvudmännen
att upprätthålla driften vid de enskilda anstalterna. Ekonomiska orsaker
har sålunda föranlett sällskapet Myrorna i Göteborg att nedlägga
Frölundaborgs barnhem. Samma skäl har föranlett huvudmännen för Råbylunds
skolhem och Skärsbo barnhem att taga under övervägande att överlåta
hemmen till annan huvudman, som är beredd att fortsätta driften av hemmen.
Föreningen Mellansjö skolhem har förklarat sig beredd att fortsätta
driften endast under förutsättning, att det ekonomiska underlaget härför
säkras.

Den situation, som uppstått genom nedläggandet av ett av de enskilda
psykopathemmen och hotet om nedläggande av ytterligare hem, har med
hänsyn till föreliggande behov av en betydande ökning av antalet platser
aktualiserat frågan, vilka åtgärder som bör vidtagas för att dels säkra
driften vid de nuvarande hemmen, dels ock främja tillkomsten av nya hem.
Enligt utredningsmannen erbjuder sig härvid tre olika alternativ. En lösning
är sålunda att säkra de enskilda hemmens ekonomi genom beviljande
av högre statsbidrag och uttagande av högre vårdavgifter. En annan möjlighet
är, att staten helt övertager ansvaret för vården. En tredje lösning
skulle vara att främja den utveckling, som i viss mån redan påbörjats
genom att Stockholms stad och Malmö stad upprättat egna hem eller med
andra ord att stimulera landsting och städer utanför landsting att själva
upprätta och driva sådana hem.

Åtgärder enligt det första alternativet torde numera vara otillräckliga för
att säkra verksamheten vid de befintliga enskilda hemmen. Huvudmännen
för såväl Råbylunds skolhem som Skärsbo barnhem har redan förklarat, att
de ej längre önskar fortsätta att driva hemmen, och liar vidtagit vissa åtgärder
för hemmens överlåtande på andra huvudmän. Att främja tillkomsten
av nya i enskild regi drivna hem torde icke vara någon framkomlig väg.

Vad angår det andra alternativet har tidigare förutsatts, att utbyggnaden

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

av psykopatvården skulle ske i statlig regi samt att Mellansjö skolhem och
Skärsbo barnhem skulle efter utbyggnad övertagas av staten. Med hänsyn
till psykopathemmens anknytning till den psykiska barna- och ungdomsvården
synes det emellertid mindre lämpligt, att statsmakterna direkt påtager
sig ansvaret för denna vård. Det kan vidare ifrågasättas, om hem av
Mellansjös storleksordning är lämpliga för ifrågavarande vård. Vad barnen
framförallt behöver är nämligen en miljö, som så nära som möjligt ansluter
sig till en harmonisk hemmiljö, varför inrättandet av små hem bör eftersträvas.
De i landstingens barnhemsplaner upptagna hemmen för varaktig
vård av barn har också ett mycket begränsat platsantal. Att i statlig regi
anordna och driva ett förhållandevis stort antal mindre hem synes emellertid
icke böra ifrågakomma.

Vad slutligen beträffar förslaget om en utbyggnad av anstaltsvården genom
landstingens och städernas utanför landsting försorg erinrar utredningsmannen
om, att befintliga hem redan nu huvudsakligen mottager barn, som
undersökts på rådgivningsbyråer. Dessa hem bör därför så nära som möjligt
anslutas till rådgivningsbyråer och observationsavdelningar. I de fall vård
på behandlingshem erfordras, utgör denna en direkt fortsättning på de åtgärder,
som inletts genom att barnet kommit i kontakt med en rådgivningsbyrå
resp. observationsavdelning. En utbyggnad av den psykiska barna- och
ungdomsvården till att omfatta jämväl behandlingshem anslutna till den
redan planerade organisationen synes därför naturlig. Åt medicinalstyrelsen
bör uppdragas att upprätta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag
till plan för anordnandet av sådana behandlingshem. Redan nämnda förhållande
torde vara fullgod anledning till att landstingen i allmänhet träder
in som huvudmän för dessa hem. Även andra viktiga skäl kan emellertid
åberopas härför. Enligt barnavårdslagen ankommer det på landstingen att,
i den mån annan icke drager försorg därom, anordna och driva barnhem,
som finnes upptagna i en av Kungl. Maj:t för varje landstingsområde fastställd
plan. I sådan plan ingår för varje landstingsområde minst ett hem
för barn, som av olika skäl behöver beredas mera varaktig vård. Dessa
barn företer ej sällan psykiska rubbningar och egenheter likartade dem,
som återfinnes hos de på psykopathemmen intagna barnen. I fråga om
klientelet mellan de båda vårdformerna torde i vissa fall någon klar gränsdragning
ej kunna göras.

I proposition nr 26/1954 med förslag till lag om undervisning och vård
av vissa psykiskt efterblivna har vidare föreslagits, att landstingen skall
vara huvudmän för undervisningen och vården av bildbara och obildbara
psykiskt efterblivna i alla åldrar, med undantag för vissa asociala eller särskilt
svårskötta, vilka anses böra beredas vård genom statens försorg. De
nuvarande psykopatbarnhemmen är visserligen i princip avsedda endast
för barn, vilka anses ha normal intelligens, men i praktiken mottages jämväl
barn med någon psykisk efterblivenhet. Även här måste gränsdrag -

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

ningen ofta vara vansklig att göra och avgörandet av frågan, huruvida barnet
skall beredas vård i ena eller andra formen, kan stundom bliva slumpartad.

Det synes därför enligt utredningsmannen vara en rationell ordning,
att landsting och landstingsfria städer påtager sig ansvaret för behandlingen
av nervösa och psykopatiska barn. Huvudmannaskapet för vården av barn,
som av olika anledningar bör omhändertagas för särskild behandling eller
fostran, skulle härigenom komma att samlas på en hand frånsett de statliga
ungdomsvårdsskolorna. Gränsdragningen mellan dessa skolor och
landstingens olika vårdinrättningar torde dock ej vålla mera avsevärda
olägenheter.

Den fortsatta driften av de enskilda psykopathemmen.

Skärsbo barnhem.

Efter förhandlingar mellan stiftelsen Skärsbo barnhem samt Göteborgs
stads barnavårdsnämnd har, under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande,
överenskommelse träffats om barnhemmets överlåtande till
barnavårdsnämnden. Överlåtelsen är avsedd att äga rum den 1 juli 1954.
Nämnden har för avsikt att driva barnhemmet såsom ett behandlingshem
för pojkar i anslutning till den rådgivningscentral och den observationsavdelning
för den psykiska barna- och ungdomsvården, som staden beslutat
inrätta i det från sällskapet Myrorna inköpta Frölundaborgs skolhem.
Enligt den mellan stiftelsen och nämnden träffade uppgörelsen överlåter
stiftelsen hemmet till barnavårdsnämnden under villkor, att nämnden
övertager ansvaret för stiftelsens skulder och av stiftelsen utfärdade ansvarsförbindelser.
Härvid har förutsatts, att nämnden skall få tillgodonjuta
dels de understöd ur allmänna arvsfonden, som tidigare beviljats
stiftelsen, dels ock det statslån å 60 000 kronor, som jämlikt beslut av 1953
års riksdag beviljats stiftelsen för reparationsarbeten å hemmet samt anskaffande
av vissa nya inventarier. För att ej de delar av riket, vilka jämte
staden företrädesvis utnyttjat hemmet, omedelbart skall utestängas från
möjligheterna härtill har nämnden efter förhandlingar medgivit, att för
tiden 1 juli 1954—31 juni 1959 sammanlagt 6 platser skall stå till förfogande
för barn från Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Värmlands län.

Råbyhinds skolhem.

Genom en mellan skånska barnavårdsförbundet samt Malmöhus läns
landstings hälso- och sjukvårdsberedning den 14 januari 1954 träffad uppgörelse
har förbundet överlåtit Råbylunds skolhem till landstinget med
tillträde den 1 juli 1955. Förbundet har förklarat sig berett att driva hemmet
intill nämnda tidpunkt. Överlåtelsen har skett i form av gåva till
landstinget, som åtagit sig att ansvara för de förpliktelser, vilka åvilar för -

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 126.

bundet för hemmets räkning. Vid uppgörelsen har förutsatts, att landstinget
får övertaga de understöd, som beviljats förbundet ur allmänna arvsfonden.
Hälso- och sjukvårdsberedningen har förklarat sig berett att upptaga
förhandlingar med vissa angränsande landsting samt städer, vilka
utgör egna sjukvårdsområden, rörande rätt för dem att disponera platser
vid hemmet. Med hänsyn till att skolhemmet sålunda inom en snart framtid
kommer att övertagas av landstinget anser sig utredningsmannen icke
böra framlägga något förslag om statsbidrag till förbättringsarbeten vid
hemmet.

Mellansjö skolhem.

^ id hemmet mottages barn från alla delar av riket och det är angeläget
att så kan ske även i fortsättningen. Det synes därför ej vara lämpligt, att
hemmet nu överföres till annan huvudman, vilket troligen skulle medföra,
att detsamma helt eller delvis reserverades för huvudmannens räkning. Sedan
landstingen mera allmänt ordnat behandlinghem för här avsedda barn,
torde frågan om hemmets framtida ställning böra upptagas till förnyat
övervägande. Man synes dock få räkna med att det kommer att dröja åtskilliga
år, innan detta blir aktuellt. Hemmets karaktär av »riksanstalt» motiverar
därför, att staten bidrager till den upprustning av hemmet, som ur
behandlingssynpunkt är erforderlig.

Utredningsmannen anför, att förslag upprättats till vissa renoveringsoch
underhållsarbeten å skolbyggnaden samt förläggningsbyggnaderna.
I samband härmed bör vissa ändringsarbeten komma till utförande för att
tillgodose behovet av expeditionsrum för föreståndarinnan samt bostad för
en befattningshavare. Kostnaden för nämnda arbeten har uppskattats till
41 000 kronor. För anordnande av ytterbelysning inom anstaltsområdet
samt anskaffning och komplettering av inventarier och undervisningsmateriel
erfordras enligt anstaltsstyrelsen omkring 40 000 kronor.

En förstärkning av personalen vid hemmet är enligt utredningsmannens
mening erforderlig, därest detsamma skall på ett tillfredsställande sätt
kunna fylla sin funktion som behandlingshem. En kurator stjänst i 19
lönegraden bör sålunda inrättas, vars innehavare bör ha mentalhygienisk
utbildning. Befattningshavaren skall ha till huvudsaklig uppgift att handha
eftervården samt kontakterna med barnens föräldrar men skall därjämte
biträda vid vissa andra arbetsuppgifter såsom barnens fritidssysselsättning
och dylikt. Tjänsten som psykoterapeut, vilken ej kunnat besättas av brist
på lämplig sökande, bör därjämte uppflyttas från 17 till 22 lönegraden.
Tjänsten bör avses för antingen en psykolog eller en psykoterapeut. Löneläget
för övriga vid hemmet anställda mera kvalificerade befattningshavare
är genomgående lågt. För att kunna anställa och behålla kompetent
personal är en uppflyttning av vissa tjänster nödvändig. Sålunda bör tjänsten
som föreståndarinna uppflyttas från 19 till 23 lönegraden, första hus -

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

mor från 15 till 17 lönegraden, husmor från 12 till 15 lönegraden, två
assistenter från 10 till 14 lönegraden samt handarbetslärarinnan från 10
till 12 lönegraden.

Kostnadsberäkningar.

Enligt för Mellansjö skolhem för år 1954 fastställd stat beräknas inkomsterna
komma att uppgå till 342 545 kronor. Då emellertid antalet
vårdplatser vid hemmet bl. a. för tillgodoseende av behovet av terapilokaler
framdeles bör minskas från f. n. 47 till 32 med en överbeläggning
tills vidare upp till 38 platser, kommer de beräknade inkomsterna att nedgå
med dels 26 100 kronor i lägre statsbidrag dels ock 25 600 kronor i minskade
vårdavgifter. Å andra sidan bör beräknad ersättning för kost och
logi kunna uppräknas med 4 000 kronor. Inkomsterna torde sålunda komma
att uppgå till (342 545 — 26 100 — 25 600 + 4 000) 294 845 kronor.

Utgifterna för löner — frånsett lärarlöner — beräknas till följd av förut
föreslagna förändringar komma att öka från 186 629 till i runt tal 200 000
kronor. Då övriga utgifter synes i stort sett kunna beräknas till i staten
upptagna belopp, uppgår det totala utgiftsbehovet till i runt tal 360 000
kronor. Den brist, som skulle behöva täckas, utgör således omkring 65 000
kronor. Den förbättrade utrustning, som skulle erhållas vid ett bifall till
utredningsmannens förslag om viss inventarieanskaffning m. m., kan förväntas
i många fall leda till en förkortning av vårdtiden. Bl. a. på grund
härav synes det enligt utredningsmannen motiverat att höja vårdavgiften
från nuvarande 8 till förslagsvis 10 kronor. Om en sådan höjning genomföres,
torde inkomsterna av vårdavgifter bli ungefär oförändrade och den
beräknade bristen minska till cirka 40 000 kronor. Denna siffra är emellertid
med hänsyn till bl. a. ovissheten, huruvida de i personalplanen upptagna
tjänsterna kan besättas, ganska osäker. Att ange platsbidraget till
ett belopp, som skulle motsvara den beräknade bristen, torde därför vara
mindre lämpligt. I stället föreslår utredningsmannen, förutom en avrundning
uppåt av platsbidraget till 3 000 kronor, att man beträffande Mellansjö
skolhem, som under ett flertal år framåt torde bli beroende av statligt
stöd, inför samma ordning, som tillämpas för sådant stöd åt vissa andra
anstalter exempelvis vanföreanstalterna och som innebär, att Kungl. Maj :t
för varje år fastställer stat för anstalten samt att efter granskning av räkenskaperna
uppkomna driftunderskott i efterhand täckes av statsmedel.
Medelsbehovet för nästa budgetår till platsbidrag till hemmet är svårt att
exakt beräkna med hänsyn till rådande ovisshet rörande tidpunkten för
ett genomförande av förslaget om en minskning av platsantalet. Beräknat
efter ett medeltal av 42 platser skulle platsbidraget komma att utgöra
126 000 kronor. För täckande av driftunderskott för nästa budgetår, vilket
utbetalas i efterskott, behöver några medel ej nu beräknas.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Rådande brister å skolhemmets byggnader samt i hemmets utrustning
med inventarier m. m. torde lämpligen böra avhjälpas genom att — liksom
tidigare skett beträffande Skärsbo barnhem — statsmedel ställes till förfogande
för ändamålet. De beräknade kostnaderna, sammanlagt 81 000
kronor, synes i stort sett skäliga. Det statliga stödet torde böra lämnas
i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån, vilket bör återbetalas, om
verksamheten nedlägges eller icke upprätthålles på tillfredsställande sätt.
Medel för lånet synes böra anvisas under fonden för låneunderstöd.

Enligt gällande avtal, som av huvudmannen uppsagts att gälla fr. o. m.
den 1 januari 1954, har Råbylunds skolhem tillerkänts ett platsbidrag av
1 700 kronor. Vårdavgiften har fastställts till 8 kronor. I det för verksamheten
för år 1954 upprättade statförslaget har utgifterna beräknats till
163 092 kronor. Då bokslutet för år 1953 ännu icke föreligger, har någon
jämförelse med de verkliga utgifterna för sistnämnda år icke kunnat göras.
Uppkommande underskott å verksamheten har i det för år 1954 upprättade
statförslaget ansetts böra helt täckas genom en höjning av platsbidraget
från 1 700 till 2 600 kronor. Utredningsmannen föreslår emellertid,
att nu utgående vårdavgift höjes till 10 kronor. Därest så sker, torde
någon uppräkning av platsbidraget ej erfordras. Anslag erfordras alltså
med (24 x 1 700) 40 800 kronor.

Till Skärsbo barnhem, som fr. o. m. den 1 juli 1954 kommer att övertagas
av Göteborgs stad, bör framdeles statsbidrag utgå enligt gällande
bidragskungörelse eller med 2 kronor för dag och vårdad elev. Antalet vårddagar
utgjorde år 1952 cirka 8 300. Beläggningen torde komma att minska
något redan under nästa budgetår, varför en medelsanvisning av 16 000
kronor synes vara tillräcklig för ändamålet.

Medelsbehovet till förenämnda tre hem under anslaget till bidrag till
driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn kan således för
nästa budgetår beräknas till (126 000 + 40 800 + 16 000) 182 800 kronor.

Yttranden.

Utredningsmannens förslag rörande huvudmannaskapet för
vården av psykopatiska och nervösa barn har berörts i
ett flertal yttranden. Medicinalstyrelsen biträder förslaget samt framhåller,
att en prövning av frågan om en fastare organisation av den psykiska
barna- och ungdomsvården måste anses som mycket angelägen. Arbetet
med upprättandet av den av utredningsmannen föreslagna planen för
anordnandet av behandlingshem kan lämpligen anslutas till inom styrelsen
pågående översyn av den psykiska barna- och ungdomsvårdens organisation.

Jämväl socialstyrelsen tillstyrker, att landsting och landstingsfria städer
blir huvudmän för anstalterna för psykopatiska och nervösa barn, samt

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

har intet att erinra mot att dessa anstalter nära anknytes till centralerna
för psykisk barna- och ungdomsvård. Styrelsen anser emellertid icke, att
hela frågan om psykopatbarnhemmens framtida organisatoriska ställning
därmed är löst på ett tillfredsställande sätt. Socialstyrelsen anför härom
bl. a. följande.

Starka skäl talar för att psykopatbarnhemmen bör inordnas jämväl
under den existerande barnhemsorganisationen, d. v. s. att psykopatbarnhemmen
bör bli en femte kategori barnhem i landstingens och städernas
utom landsting barnhemsplaner. Detta skulle icke behöva innebära något
avbräck i samarbetet med den psykiska barna- och ungdomsvården. Rådgivningsbyråernas
klientel återfinnes i stor utsträckning även på nuvarande
barnhem, både på upptagningshemmen och på hemmen för varaktig vård.
Erfarenheten har heller icke visat annat än att samarbetet mellan rådgivningsbyråerna
och barnhemmen går utmärkt.

Enligt socialstyrelsens uppfattning skulle väsentliga fördelar uppnås, om
ifrågavarande hem inlemmades i den vanliga barnhemsorganisationen. Bland
annat skulle hemmen därigenom bli underkastade den lokala och centrala
sociala inspektion, som utövas över barnavårdsanstalterna. Vidare komme
den sociala barnavårdens organisation för fosterhemsförmedling automatiskt
att ställas till psykopatvårdens förfogande. Det betyder, att psykopatvården
skulle få tillgodogöra sig barnavårdsombudens och barnavårdsassistenternas
erfarenheter av fosterhemsförmedling och fosterbarnsvård samt
deras personkännedom och kontakter ute i bygderna. Med tanke på fosterhemsvårdens
fortsatta kvantitativa och, framför allt, kvalitativa utveckling
vore det föga lyckligt, om det växte upp ännu en organisation för fosterhemsanskaffning
vid sidan om den, som är anordnad inom den sociala
barnavårdens ram.

Det finns också ett annat tänkbart alternativ för psykopatvårdens organisation,
vilket i det närmaste helt förbigåtts av utredningsmannen, nämligen
psykopatvårdens inordnande under ungdomsvårdsskoleorganisationen. Socialstyrelsen
har tidigare varit inne på denna tanke bl. a. i avgivet yttrande
över tillsynskommitténs betänkande. Frågan, hur anstaltsvården för psykopatiska
och nervösa barn för framtiden bör organiseras, bör enligt socialstyrelsens
mening ännu en gång upptagas till förutsättningslös prövning och
därvid skärskådas ur alla synpunkter såsom medicinska, psykoterapeutiska,
allmänt barnavårdande, praktiska och ekonomiska. Styrelsen föreställer sig,
att barnavårdskommittén vid behandlingen av frågan om avgränsningen av
barnavårdsanstalterna också kommer att upptaga detta spörsmål.

Svenska landstingsförbundets styrelse säger sig icke vilja bestrida, att skäl
kan föreligga för ett landstingskommunalt huvudmannaskap för vården
av psykopatiska och nervösa barn. Den psykiska hälsovården av barn och
ungdom befinner sig emellertid i ett första utbyggnadsstadium och mera
omfattande erfarenheter saknas på grund härav angående den psykiska hälsovårdens
lämpliga utbyggnad och organisation. Det är inte möjligt att på
basis av den föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning om behovet
av behandlingshemsplatser. Det är sålunda osäkert, huruvida behov av sådana
hem föreligger i alla landstingsområden. Denna ovisshet jämte den

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

osäkra gränsdragningen till av staten bedriven ungdomsvårdsskoleverksamhet
gör, att förbundsstyrelsen f. n. icke är benägen att taga definitiv ställning
till frågan om huvudmannaskapet. Styrelsen anser sålunda, att ett
ställningstagande i princip till frågan, hur den psykiska hälsovården av barn
och ungdom bör kompletteras med anstalter av olika slag, bör tills vidare
anstå i avbidan på större erfarenhet. Liknande synpunkter anföres av Älvsborgs
läns landstings förvaltningsutskott.

Svenska stadsförbundets styrelse finner förslaget att organisatoriskt anknyta
behandlingshemmen till den psykiska barna- och ungdomsvården
helt naturligt. Enligt styrelsen bör emellertid en utredning komma till stånd
angående en mera enhetlig organisation av den psykiska barna- och ungdomsvården
än den nuvarande, vilken är skäligen lösligt reglerad i fråga
om den slutna vården. Vid denna utredning bör jämväl upptagas frågan om
en revision av nuvarande statsbidragsbestämmelser, vilka knappast utgör
tillräcklig stimulans för en önskvärd utbyggnad av verksamheten i landstingens
och de landstingsfria städernas regi.

Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott anser sig icke
böra motsätta sig förslaget, att landstingen ålägges huvudmannaskapet för
den psykiska barna- och ungdomsvården, men framhåller som en bestämd
förutsättning härför, att statsbidrag utgår till täckande av minst hälften av
de verkliga kostnaderna.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning anser däremot,
att ifrågavarande vård är en statlig angelägenhet. Om landstingen ålägges
att svara för densamma, bör dessa därför till fullo kompenseras härför genom
statliga anläggnings- och driftbidrag. Genom övertagandet av Råbylunds
skolhem hade landstinget icke bundit sig i fråga om huvudmannaskapet.
Landstinget hade genom hemmets övertagande endast velat tillförsäkra
den psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund tillgång till hemmets
vårdplatser för det fall, att staten icke övertog ansvaret för den psykiska
barna- och ungdomsvården.

Svenska socialvårds förbundet framhåller, att det otvivelaktigt är mest
lämpligt att för framtiden anförtro landstingen vården av nervösa och psykopatiska
barn. Härför talar bl. a. svårigheterna att upprätthålla fasta gränser
mellan det klientel, som numera vårdas på landstingens barnhem för
varaktig vård, och psykopatbarnhemmens barn samt framför allt önskemålen
om en nära anknytning av hemmen till den psykiska barna- och ungdomsvårdens
rådgivningsbyråer.

Beträffande frågan om den fortsatta driften av de enskilda
psykopathemmen förutsätter statskontoret, att spörsmålet
om de närmare villkoren för Malmöhus läns landstings och Göteborgs
stads övertagande av vissa Råbylunds skolhem och Skärsbo barnhem beviljade
understöd och lån kommer att upptagas till prövning i annat sammanhang.
Vad angår Mellansjö skolhem kan statskontoret icke tillstyrka

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

utredningsmannens förslag, att Kungl. Maj :t årligen skall fastställa stat
för anstalten samt att uppkommet driftunderskott i efterhand skall täckas
av statsmedel. Av utredningsmannen föreslagna justeringar i lönelägena
för hemmets tjänstemän bör vidtagas endast i den mån hemmets ekonomi
det tillåter. Med hänsyn till att nu utgående platsbidrag fastställts så sent
som vid 1953 års riksdag och då vidare vårdavgiften föreslagits höjd från
8 till 10 kronor för dag, anser ämbetsverket, att anledning saknas att uppräkna
nu utgående platsbidrag. Statskontoret har i och för sig intet att erinra
mot, att Mellansjö skolhem erhåller föreslaget lån å 80 000 kronor men
ifrågasätter, om icke medel för angivna ändamål kan lämnas i form av bidrag
från allmänna arvsfonden.

Medicinalstyrelsen anser, att frågan om Mellansjö skolhems framtida ställning
bör definitivt avgöras inom en så snar framtid som möjligt. Styrelsen
anför härutinnan bl. a. följande.

Utan att definitivt taga ställning till frågan om huvudmannaskapet, vill
medicinalstyrelsen som sin uppfattning uttala, att hemmet så snart ske kan
bör knytas fastare till den psykiska barna- och ungdomsvården. Det synes
ej vara nödvändigt eller önskvärt att härvid avvakta föreslagna utredningar
om den psykiska barna- och ungdomsvårdens organisation samt utbyggnaden
av landstingens behandlingsavdelningar bl. a. därför, att Mellansjö
måste anses för stort för att fungera som behandlingshem inom ett enstaka
landsting. En naturlig och önskvärd utveckling synes i stället vara, att hemmet
anknytes till undervisningsklinikerna. Det skulle då kunna fortsätta att
mottaga barn från hela landet, och fungera som »riksanstalt». Samtidigt
skulle utbildningen i barnpsykiatri till vissa delar kunna förläggas dit och
länge saknade möjligheter till långtidsobservationer på ett nyansrikt klientel
erhållas. Inte minst skulle forskningen inom området kunna intensifieras.
Hemmets belägenhet på inte alltför långt avstånd från Stockholm synes
göra det väl ägnat som behandlingshem med anknytning till klinik inne i
staden. Samtidigt skulle ett annat aktuellt problem inom psykisk barna- och
ungdomsvård komma närmare sin lösning, nämligen anordnande av en avdelning
för barn med psykotiska symptom, vartill motsvarighet f. n. saknas
inom landet.

Beträffande utredningsmannens förslag rörande finansieringen av driften
framhåller medicinalstyrelsen, att platsbidraget till Råbylunds skolhem fastställts
till endast 1 700 kronor medan platsbidrag till övriga enskilda anstalter
utgår med 2 900 kronor. Vid sistnämnda anstalter har bidragets belopp
i det närmaste varit lika stort som årssumman av vårdavgifterna per
intaget barn, medan platsbidraget beträffande Råbylunds skolhem begränsats
till något över hälften av denna summa. Styrelsen anser med hänsyn
härtill befogat, att platsbidraget till sistnämnda hem höjes. Enligt under
hand inhämtad uppgift har utgifterna vid hemmet år 1953 uppgått till
130 852 kronor samt å driften redovisats eu vinst av 5 043 kronor. Det har
härvid upplysts, alt den största sparsamhet iakttagits för att hålla utgifterna
inom ramen för tillgängliga medel samt alt eu höjning av standarden

2 — Hiliang till riksdagens protokoll l!)5''i. 1 sand. Nr 126.

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

vore önskvärd. Med beaktande av den för år 1953 redovisade vinsten torde
uppräkningen av platsbidraget kunna begränsas till 600 kronor och bidraget
sålunda fastställas till 2 300 kronor, varigenom en höjning av vårdavgiften
undvikes. En ökning av vårdavgiften skulle medföra, att tilläggsbeloppet,
sedan nytt avtal träffats, måste debiteras retroaktivt från årets början,
vilket förhållande är ägnat att väcka irritation.

I anslutning till vad som föreslagits beträffande Mellansjö skolhem erinrar
medicinalstyrelsen, att styrelsen i annat sammanhang förordat, att
varje sjukvårdsområde, som belägger platser på central anstalt, bör för
sina egna patienter svara för anstaltens driftunderskott på så sätt, att
gottgörelse utgives för vården, beräknad efter vederbörande anstalts driftkostnader,
sedan hänsyn tagits till inkomster i form av statsbidrag, patientavgifter
m. in. Vid en sådan lösning av underskottsproblemet torde höjning
av vårdavgiften kunna undvikas och statens utgifter begränsas till platsbidraget.
Vidare skulle de av utredningsmannen föreslagna arbetsuppgifterna
för Kungl. Maj :t och medicinalstyrelsen i fråga om stater för
hemmet och granskning av räkenskaperna bli obehövliga. En dylik anordning
bör enligt medicinalstyrelsens mening vara stimulerande för inrättandet
av behandlingshem i anslutning till den psykiska barna- och ungdomsvården
i länen.

Det föreslagna lånet å 80 000 kronor jämte föreslagen upprustning av
hemmet i övrigt tillstyrkes av styrelsen.

Socialstyrelsen tillstyrker förslaget till ekonomisk sanering och upprustning
av de nuvarande hemmen men framhåller, att åtgärderna bör betraktas
som provisoriska i avvaktan på en slutgiltig lösning av frågan om
psykopatvårdens för barn framtida organisation. Den föreslagna minskningen
av antalet vårdplatser torde vara oundviklig för åstadkommande
av en höjning av vårdens kvalitet.

Skolöverstyrelsen säger sig helt dela utredningsmannens uppfattning, att
Mellansjö skolhem bör fungera som riksanstalt, så länge den psykiska barnaoch
ungdomsvården har nuvarande begränsade omfattning, överstyrelsen
ställer sig tveksam till, huruvida den nuvarande skolbyggnaden vid hemmet
kan användas under ytterligare några år, och ifrågasätter på grund
härav, om föreslaget belopp för renoveringsarbeten m. m., 21 000 kronor, är
tillräckligt. Förslaget att minska platsantalet vid hemmet till 32 med en
överbeläggning tills vidare upp till 38 platser anser sig överstyrelsen med
viss tvekan kunna tillstyrka under förutsättning, att den föreslagna planen
för behandlingshem helt eller delvis kan genomföras inom rimlig tid. Överstyrelsen
ifrågasätter möjligheten att med föreslagen lönesättning erhålla
kvalificerad innehavare av kurator stjänsten.

Svenska landstingsförbundets styrelse har intet att erinra mot utredningsmannens
förslag beträffande Råbylunds skolhem och Skärsbo barn -

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

hem men anser det motiverat, att det statliga driftbidraget höjes utöver
2 kronor. Lönegradsplaceringen för vid Mellansjö skolhem anställd personal
bör enligt förbundsstyrelsen anpassas till lönesättningen vid motsvarande
av landsting drivna anstalter.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning erinrar, att
landstinget beviljat bidrag till om- och tillbyggnad av Råbylunds skolhem
samt framhåller, att landstinget måste förutsätta, att staten, därest landstinget
kommer att driva hemmet, åtager sig att ersätta landstinget kostnaderna
för dessa arbeten. Beredningen finner även, att statligt driftbidrag
bör utgå med så stort belopp, att landstingets utgifter för ändamålet täckes.

Enligt skånska barnavårdsförbundet bör platsbidraget till Råbylunds
skolhem fastställas till 2 600 kronor och nuvarande vårdavgift utgå med
oförändrat belopp. Det förefaller nämligen mindre tilltalande att ständigt
i efterhand verkställa avgiftshöjningar, som vederbörande barnavårdsnämnder
icke kunnat räkna med vid uppgörande av sina statförslag.

Styrelsen för föreningen Mellansjö skolhem hemställer, att den av utredningsmannen
framlagda planen för hemmets upprustning utökas med
uppförandet av en förläggningsbyggnad, avsedd som »hem» för 8 barn,
samt att det totala antalet platser vid skolhemmet beräknas till 40. Till
stöd härför anför styrelsen i huvudsak följande.

Redan då skolhemmet genom bidrag från det allmänna kunde ordna sin
bostadsfråga inom egna domäner — åren 1933—1935 — stod önskemålet
av små hem klart. De då föreslagna hemmen med 8 barn ansågs emellertid
på den tiden som en utopi, och styrelsen kunde ej komma närmare
idealet än hem för 14 ä 15 barn. För detta antal byggdes sålunda två av de
ännu befintliga hemmen medan det tredje inreddes för 12 barn. Med den
sedermera av kristiden framkallade »provisoriska» utökningen har »småhemmen»
således nu en beläggning av 16 resp. 15 barn. Svårigheterna att
skapa den också av utredningen krävda harmoniska hemliknande miljön
med så många barn torde ligga i öppen dag. Här rör det sig inte heller om
syskon, som dock ha en gemenskap i många avseenden, utan om barn så vitt
skilda, att de knappast har något annat gemensamt än att var och en haft
övermäktigt stora anpassningssvårigheter i sin tidigare miljö. De hem, som
står som närmaste paralleller till Mellansjö men som tillkommit senare,
då moderna psykologiska synpunkter fått göra sig gällande — Löfsta och
Skå — har också byggts med småstugor för ca 7 barn.

En god hemmiljö är emellertid inte enbart beroende av antalet barn
inom stugorna utan i lika mån av att de ej passar lör illa ihop, alltså av
klientelets differentiering. För det ändamålet måste stugornas antal vara
tillräckligt. Under nuvarande förhållanden med blott 2 hem för pojkar
och 1 för flickor är denna synpunkt alltför litet tillgodosedd.

Det framhålles i utredningen, att det behövliga platsantalet på detta område
visserligen ej kan bedömas för framtiden men att det dock är uppenbart,
att en betydande ökning av antalet platser är starkt motiverad. Utredningen
vill finna lösningen på detta problem i en stimulering av landstingen
att bygga egna sådana hem för kanske ett 15-tal barn. Man måste

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 12G.

fråga sig, hur snart en sådan allmän upprustning av landstingens behov på
området kan tänkas komma till stånd. Med kännedom om den allmänna
läkarbristen och den långa utbildningstiden för kvalificerad personal för
denna vårdform torde det ej vara för pessimistiskt att förutsäga, att det
kommer att dröja decennier, innan landstingens egna psykopathem hunnit
komma till stånd. Och även sedan så skett torde av allt att döma en »riksanstalt»
svårligen kunna undvaras. Det synes därför mycket starkt motiverat,
att den upprustning, som nu föreslås för Mellansjö, icke får karaktären
av ett provisorium utan ger en lösning, som åtminstone siktar ett
par decennier framåt.

Med den av utredningen föreslagna nedskärningen »tills vidare» till 38
barn blir en lättnad att räkna med endast i ett hem. För de två andra
hemmen blir nuvarande svårigheter bestående på obestämd tid. Om antalet
på dessa båda hem kan minskas till It—12, skulle också där vården
kunna bli tillfredsställande under förutsättning av inrättandet av ett fjärde
hem, som underlättar differentieringen.

Förkortningen av vårdtiderna till följd av införandet av behandlingsmetoden
med djupterapi kommer också att medföra större oro, då flera
barn komma att vara intagna samtidigt. Att enbart nedskärning av barnantalet
— från 47 till endast 32 barn — icke kan föreslås är självklart,
då nuvarande platsbrist redan är utomordentligt kännbar och ett aldrig så
tryckande behov icke kan skapa fram den arbetskraft, som en nyorganisation
erfordrar. Å andra sidan synes det oekonomiskt att med den skol- och
personalorganisation och de utvidgningsmöjligheter, som förefinnes på
Mellansjö, så avsevärt skära ned platsantalet. Med den föreslagna personella
utökningen med kurator och psykolog-terapeut bör också all den
högre kvalificerade personalen kunna utnyttjas för åtminstone 40 barn.
Om barnantalet finge nedskäras till 32 barn i nuvarande byggnader, skulle
ett tjänsterum för kuratorn samt två av de fyra saknade rummen för lägre
personal kunna utvinnas. I stället för den enligt utredningen eventuellt
ofrånkomliga nybyggnaden för personal skulle de återstående kunna inrymmas
i den av styrelsen önskade nybyggnaden för 8 barn.

Styrelsen föreslår, att den nuvarande läkartjänsten omändras till heltidstjänst
eller att läkarens tjänstgöringstid åtminstone utökas till 24 å 28
timmar i veckan. De av utredningsmannen för den övriga personalen föreslagna
lönegradsplaceringarna tillstyrkes av styrelsen.

Svenska barnpsykiatriska föreningen finner den beträffande Mellansjö
skolhem föreslagna upprustningen nödvändig och har intet att erinra
mot utredningsmannens förslag i fråga om Skärsbo barnhem och Råbylunds
skolhem.

Departementschefen.

Utredningsmannen har enligt sina direktiv haft att utreda frågan om de
enskilda psykopatbarnhemmens organisatoriska ställning och i samband
därmed pröva behovet av erforderliga åtgärder för ekonomisk sanering och
upprustning av dessa hem. Som framgår av den tidigare lämnade redogö -

21

Kungl. Maj:ts proposition, nr 126.

relsen för utredningsmannens förslag har denne till övervägande jämväl
upptagit frågan om psykopatvårdens för barn framtida ställning samt huvudmannaskapet
för denna vård. Härutinnan har utredningsmannen föreslagit,
att landsting och landstingsfria städer skall övertaga ansvaret för
vården av psykopatiska och nervösa barn. Som skäl härför har bl. a. anförts,
att nuvarande psykopatbarnhem till övervägande del tages i anspråk
för vård av barn, som tidigare undersökts vid den psykiska barna- och ungdomsvårdens
rådgivningsbyråer med därtill knutna observationsavdelningar,
varför en organisatorisk anknytning av dessa hem till den psykiska
barna- och ungdomsvården ter sig naturlig. Härtill kommer, att landstingen
redan nu i viss utsträckning svarar för den vård, varom här är fråga. Sålunda
mottages på landstingens anstalter för barn, som kräver varaktig
vård, icke sällan barn, vilka företer liknande psykiska beteenderubbningar
som de barn, vilka omhändertages för vård på de enskilda psykopathemmen.
Utredningsmannens förslag om ett landstingskommunalt huvudmannaskap
för vården av psykopatiska och nervösa barn har vid remissbehandlingen
i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Från landstingskommunalt
håll har emellertid framhållits, att en fullständigare utredning
rörande behovet av vårdplatser på området och sättet att på lämpligaste
sätt tillgodose detta behov borde verkställas, innan ställning toges
till frågan om huvudmannaskapet. Med den ringa omfattning den psykiska
barna- och ungdomsvården hittills erhållit och med hänsyn till rådande
ovisshet rörande möjligheterna att uppehålla inom vissa län redan påbörjad
dylik verksamhet syntes en utbyggnad av vården för psykopatiska barn
icke aktualiseras förrän i en framtid. Intill dess borde en större erfarenhet
på området kunna vinnas och med ledning därav beslut fattas i principfrågan.

Enligt min mening har utredningsmannen förebragt goda skäl för sitt förslag,
att landsting och städer, som icke deltager i landsting, skall bli huvudmän
för vården av psykopatiska och nervösa barn. Jag är emellertid
icke nu beredd att taga ställning till frågan om huvudmannaskapet för
denna vård. Som socialstyrelsen framhållit torde den sittande barnavårdskommittén
komma att till behandling upptaga frågan, hur anstaltsvården
för psykopatiska och nervösa barn för framtiden bör organiseras. Det synes
därför lämpligt att med ett ställningstagande i frågan om huvudmannaskapet
får anstå i avbidan på resultatet av denna utredning.

Vad härefter angår frågan om de enskilda psykopatbarnhemmens fortsatta
drift har utredningsmannen föreslagit, att en såväl personell som
materiell upprustning av Mellansjö skolhem kommer till stånd med bidrag
av statsmedel. Jag delar utredningsmannens uppfattning, att detta hem alltjämt
tills vidare bör bibehållas som enskilt hem med sin nuvarande karaktär
av riksanstalt. Detta framstår som desto angelägnare som framdeles
ytterligare två enskilda hem kommer att reserveras för vissa bestämda upp -

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

tagningsområden. Den föreslagna minskningen av antalet vårdplatser vid
Mellansjö är med hänsyn till rådande platsbrist ägnad att inge betänkligheter.
Då emellertid en höjning av vårdens kvalitet framstår som ett viktigt
önskemål, anser jag mig böra biträda förslaget om en successiv minskning
av antalet vårdplatser från f. n. 47 till 38. I och för sig synes det angeläget,
att platsantalet i nuvarande tre förläggningsbyggnader ytterligare reduceras
till 32 men av nyss angivna skäl kan jag icke f. n. förorda en sådan platsminskning
utan vill i stället understryka vikten av att anstaltens vårdplatser
utnyttjas så effektivt som möjligt. Beträffande det statliga stödet till
hemmets drift förordar jag, att detsamma alltjämt skall utgå i form av ett
fast platsbidrag beräknat efter det faktiska bidragsbehovet vid anstalten.
Jag anser mig sålunda icke kunna biträda utredningsmannens förslag till
nya grunder för statsbidragets utformande. Mot utredningsmannens beräkning
av medelsbehovet har jag intet att erinra. Med utgångspunkt härifrån
förordar jag, att platsbidraget bestämmes till 3 200 kronor. Jag har
härvid utgått från att vårdavgiften, vilken som regel i sista hand gäldas av
vederbörande landsting, fastställes till 10 kronor per dag. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att med huvudmannen få träffa nytt avtal, som
tillförsäkrar hemmet förhöjt platsbidrag i överensstämmelse med vad jag
nu förordat.

Av utredningsmannen har jämväl föreslagits, att statsbidrag måtte beviljas
för vissa renoverings- och underhållsarbeten å befintliga byggnader
vid Mellansjö. Vid besök på hemmet har konstaterats, att det löpande underhållet
av ekonomiska skäl blivit i hög grad eftersatt. Jag anser därför
i likhet med utredningsmannen, att statligt stöd bör lämnas till de nödvändigaste
reparationsarbetena. Jag finner mig även böra förorda, att av
utredningsmannen föreslagen nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel
och inventarier kommer till stånd. Kostnaden för de föreslagna
åtgärderna torde kunna uppskattas till i runt tal 80 000 kronor. Med
hänsyn till hemmets ekonomiska ställning förordar jag, att statsmedel ställes
till förfogande för bestridande av samtliga kostnader. Det statliga stödet
torde böra lämnas i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån. Såsom villkor
för lånets erhållande torde böra föreskrivas, att anstalten ställer säkerhet,
som av Kungl. Maj :t kan godkännas. Vid lånet bör vidare knytas det
villkoret, att detsamma skall återbetalas, om verksamheten nedlägges eller
icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. Medel för lånet bör anvisas
under fonden för låneunderstöd.

Den enskilda förening, som driver Mellansjö skolhem, har ifj-ågasatt uppförande
av en ny byggnad för att bereda plats för ytterligare 8 barn. Ehuru
vissa skäl föreligger för en utvidgning — ett är den förut påtalade platsbristen
— saknar jag i brist på utformat förslag möjlighet att nu upptaga
denna fråga till närmare prövning.

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Beträffande Råbylunds skolhem, som fr. o. m. den 1 juli 1955 kommer att
övertagas av Malmöhus läns landsting, har av utredningsmannen föreslagits,
att det ökade medelsbehovet till anstaltens drift i sin helhet skall täckas
genom en höjning av vårdavgiften från f. n. 8 till 10 kronor. Jag tillstyrker
detta förslag och räknar sålunda med ett oförändrat platsbidrag
till hemmet av 1 700 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat kan för Mellansjö erforderligt
platsbidrag uppskattas till (42 x 3 200) 134 400 kronor, varvid jag
räknat med ett genomsnittligt platsantal under nästa budgetår av 42 platser.
För Råbylunds skolhem kan medelsbehovet för samma ändamål uppskattas
till (24 X 1 700) 40 800 kronor. För övriga anstalter, till vilka statsbidrag
utgår enligt gällande bidragskungörelse, har för innevarande budgetår
beräknats 72 000 kronor. Med hänsyn till att Skärsbo barnhem fr. o. m. den
1 juli 1954 torde komma att övertagas av Göteborgs stad bör detta belopp
för nästa budgetår uppräknas med 16 000 kronor till 88 000 kronor. Anslaget
till bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn
torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med (134 400 + 40 800 +
88 000) 263 200 eller i runt tal 263 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn för budgetåret 1954/55 å driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 263 000
kronor;

b) till Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa reparationsarbeten
m. m. för budgetåret 1954/55 å kapitalbudgeten,
under inrikesdepartementet, fonden för låneunderstöd,
anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sven örtenberg.