Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

Nr 122.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
försöksgårdar för budgetåret 1954/55 m. m.; given
Stockholms slott den 5 mars 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att för budgetåret 1954/55 skall anvisas dels å
driftbudgeten ett förslagsanslag av 407 000 kronor till Lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar, dels å kapitalbudgeten
under Statens affärsverksfonder: Domänverket ett investeringsanslag av
170 700 kronor till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar.

Vidare tillstyrkes, att Kungl. Maj :t och kronan skall såsom gåva emottaga
vissa för den beslutade försöksgården vid Sunne i Värmlands län avsedda
fastigheter. Förvaltningen av fastigheterna anses tills vidare böra uppdragas
åt lantbruksnämnden i länet.

Slutligen anmäles i propositionen en på föranstaltande av styrelsen för
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök utarbetad promemoria med
vissa förslag angående avdelningen vid Wiad. Av skäl, som närmare anges
i propositionen, har emellertid dessa förslag icke ansetts böra föranleda någon
åtgärd.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 122.

2

Kungl. ''Maj:ts proposition nr 122.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 195i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, frågor angående anslag
till statens försöksgårdar för budgetåret 1954/55 m. m. samt anför därvid
följande.

I. Inledning.

Vid behandlingen av anslaget till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Statens försöksgårdar i årets statsverksproposition (IX ht p.
27) anmälde jag dels högskolestyrelsens anslagsskrivelse den 31 augusti 1953
för budgetåret 1954/55, såvitt avsåg ifrågavarande ändamål, dels skrivelser
den 26 och den 27 augusti samma år från högskolestyrelsen med vissa äskanden
å tilläggsstat för innevarande budgetår avseende Öjebyns och Stenstugu
försöksgårdar. Jag framhöll därvid, att Röbäcksdalsutredningen ämnade
inom den närmaste tiden avgiva vissa förslag berörande Röbäcksdalens försöksgård
m. m. samt att dessa förslag kunde komma att påverka medelsbehovet
under anslaget. Med hänsyn därtill föreslog jag, att anslaget i riksstatsförslaget
endast skulle uppföras med beräknat belopp. Tillika uttalade
jag, att med de å tilläggsstat begärda medelsanvisningarna syntes kunna
anstå till budgetåret 1954/55.

Vidare anmälde jag i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten (jordbruksdepartementet,
p. 3) en skrivelse den 5 oktober 1953, däri högskolestyrelsen
äskat anslag för budgetåret 1954/55 till Byggnadsarbeten in. in. vid
statens försöksgårdar. Med hänsyn till att nyssnämnda utrednings förslag
jämväl kunde få betydelse för medelsbehovet för detta ändamål anförde jag,
att även ifrågavarande anslag syntes böra uppföras med beräknat belopp i
riksstatsförslaget.

I enlighet med min hemställan föreslog därefter Kungl. Maj :t riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna
till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöks -

Kungl. Maj. ts proposition nr 122.

3

gårdar ett förslagsanslag av 407 000 kronor samt till Byggnadsarbeten in. in.
vid statens försöksgårdar ett investeringsanslag av 79 700 kronor.

Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor.

Med skrivelse den 26 januari 1954 har Röbäcksdalsutredningen överlämnat
betänkande med förslag rörande utbyggnad av en central forskningsinstitution
för norrländska jordbruksfrågor in. m.: del III. Vid betänkandet
var fogad en av byggnadsstyrelsen utarbetad promemoria angående vissa
byggnadsarbeten för försöksgården vid Röbäcksdalen. Över betänkandet och
promemorian har remissutlåtanden avgivits av ett stort antal myndigheter
och sammanslutningar. Remisstiden utgick emellertid först helt nyligen. Det
är därför icke möjligt att avsluta beredningen av ärendet inom sådan tid,
att några förslag i ämnet kan föreläggas årets riksdag. Med anledning av
vad som anförts av byggnadsstyrelsen i dess nyssnämnda promemoria ämnar
jag dock upptaga den där berörda frågan om ytterligare medel till vissa
redan beslutade byggnadsföretag. Därjämte kommer jag att omnämna ett
par punkter i betänkandet, vilka anknyter till högskolestyrelsens äskanden.

I detta sammanhang torde jag vidare få till behandling upptaga en skrivelse
den 20 oktober 1953 från Stora Sunne kommun och Sunne köping,
Värmlands län, däri staten såsom gåva hembjudes vissa fastigheter för att
användas såsom statlig försöksgård. Över skrivelsen har utlåtanden avgivits
av överinspektören för försöksväsendet samt statskontoret. I anslutning till
nämnda skrivelse torde även få anmälas en framställning den 10 december
1953 från Värmlands läns hushållningssällskap om åtgärder för att igångsätta
verksamheten vid samma försöksgård.

Slutligen torde jag här få redovisa en av styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök med skrivelse den 18 augusti 1953, därvid
bland annat fogats yttrande av lärarkollegiet, överlämnad promemoria med
förslag till omorganisation och upprustning av forsknings- och försöksverksamheten
vid Wiad. Promemorian har upprättats av en utav högskolestyrelsen
särskilt tillsatt kommitté, som antagit namnet 1952 års Wiadskommitté.
Över promemorian samt högskolestyrelsens skrivelse har utlåtanden
avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, styrelserna för veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska fåravelsföreningen
samt Svenska husdjurskonsulentföreningen. Styrelsen för veterinärhögskolan
har såsom eget utlåtande åberopat ett yttrande av högskolans lärarkollegium.

II. Högskolestyrelsens framställningar om anslag till Lantbruks högskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 298 000
kronor. Beträffande bestämmelserna för anslagets disposition torde få hänvisas
till statsliggaren s. 769. För budgetåret 1952/53 var anslaget upptaget
med 204 000 kronor. Medelsåtgången uppgick under samma budgetår till
207 398 kronor.

4

Kungl. \Maj:ts proposition nr 122.

I sin förut nämnda skrivelse den 31 augusti 1953 hemställer styrelsen för
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, att anslaget skall höjas

med 69 300 kronor till 367 300 kronor enligt följande beräkning.

1953/54

Ökning

Minskning

1. Kostnader för försöksverksamheten:

a) Stenstugu...........................

—

2 000

b) Röbäcksdalen........................

2 000

10 000

c) Övriga försöksgårdar.................

128 400

3 500

2. Kostnader för investeringar:

a) Stenstugu...........................

—

27 500

b) Röbäcksdalen........................

45 000

8 000

c) Övriga försöksgårdar.................

61 000

—

—

3. Särskilda uppbördsmedel:

a) Stenstugu...........................

—

75 000

b) Röbäcksdalen........................

10 000

10 000

c) Övriga försöksgårdar.................

900 000

64 000

4. Kostnader för jordbruksdriften:

a) Stenstugu...........................

12 000

63 000

b) Röbäcksdalen........................

28 000

10 000

c) Övriga försöksgårdar.................

843 600

64 900

5. Fast försöksverksamhet i Norrlands inland

25 000

45 400

226 300 157 000

+ 69300

6. Därjämte äskar högskolestyrelsen i skrivelsen den 26 augusti 1953 ett
belopp av 50 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår till inköp
av nötkreatur vid öjebyns försöksgård.

7. I skrivelsen den 27 augusti 1953 hemställer högskolestyrelsen slutligen,
såvitt nu är i fråga, att för inköp av levande inventarier vid Stenstugu
försöksgård skall, likaledes å tilläggsstat för löpande budgetår, anvisas
32 000 kronor.

Av högskolestyrelsens motiveringar för de olika yrkandena må här återgivas
följande.

1 a. Försöksverksamheten vid Stenstugu försöksgård beräknas kunna påbörjas
i mindre omfattning under nästa budgetår.

1 b och 2 b. Beträffande dessa poster hänvisar högskolestyrelsen till Robäcksdalsutredningens
beräkning av medelsbehovet för ändamålen, varom
närmare redogörelse lämnas i det följande.

1 c. Försöksverksamheten vid Offers försöksgård har särskilt hårt drabbats
av löneförhöjningar och prisstegringar. För att verksamheten skall
kunna uppehållas i nuvarande omfattning, anses därför en höjning av medelsanvisningen
till gården med 3 500 kronor nödvändig.

2 a. Beloppet avses för inköp av en stallgödselspridare (2 500), en skördetröska
med rivare (11 000), en betupptagare (3 500), ett par vinterkälkar

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

5

(400), en gröpkvarn (800), en sädesrensmaskin (600), en kapklinga med
stativ (700) samt 100 grisar (8 000). Ifrågavarande inventarier är nödvändiga
för jordbruksdriften vid gården.

2 c. Högskolestyrelsen erinrar om sin år 1950 framlagda plan angående
erforderliga inventarieanskaffningar för de statliga försöksgårdarna under
budgetåren 1951/52—1953/54. Bortses från den numera nedlagda Gisselås
försöksgård beräknades de sammanlagda kostnaderna för att genomföra
planen till 192 325 kronor. Härav har hittills anvisats 155 800 kronor. Dessutom
har 12 000 kronor ställts till förfogande för vissa dräneringsarbeten
vid Lanna försöksgård, vilka arbeten icke var medtagna i planen.

Enligt vad högskolestyrelsen uppger har numera verkställts utredning av
behovet utav inventarieanskaffningar jämväl för budgetåren 1954/55—1956/
57. Kostnaderna för denna nya investeringsplan slutar å 202 300 kronor.
Högskolestyrelsen har emellertid beslutat, att planen skall överarbetas för
att kostnaderna om möjligt skall kunna nedbringas.

I avbidan på denna överarbetning beräknar högskolestyrelsen ett oförändrat
belopp av 61 000 kronor för ändamålet för nästa budgetår. Av beloppet
avses till en början skola bestridas kostnaderna för återstående anskaffningar
enligt den gamla investeringsplanen. Såsom framgår av det föregående
skulle härför erfordras (192 325 — 155 800 =) 36 525 kronor. Med hänsyn
till de prisstegringar, som inträtt efter de ursprungliga kostnadsberäkningarna,
upptager emellertid högskolestyrelsen nu 40 000 kronor för ändamålet.
För fortsatt täckdikning vid Lanna försöksgård beräknas 8 000 kronor.
Återstående 13 000 kronor avses för de mest trängande inventarieanskaffningarna
enligt den nya investeringsplanen.

3 a och 4 a. För innevarande budgetår har icke beräknats några särskilda
uppbördsmedel från denna gård. Under nästa budgetår väntas emellertid
dylika medel komma att inflyta till ett belopp av 75 000 kronor. Då samtidigt
kostnaderna för jordbruksdriften antages öka med 63 000 till 75 000
kronor, innebär högskolestyrelsens förevarande förslag en utgiftsminskning
å (75 000 — 63 000 =) 12 000 kronor.

3 b och 4 b. I fråga om denna gård beräknar högskolestyrelsen, att såväl
de särskilda uppbördsmedlen som kostnaderna för jordbruksdriften skall
öka med 10 000 kronor eller från 10 000 respektive 28 000 kronor till 20 000
respektive 38 000 kronor. Även under nästa budgetår väntas alltså ett underskott
å jordbruksdriften med 18 000 kronor.

3 c och 4 c. Här antages uppbördsmedlen komma att stiga med 64 000
kronor till 964 000 kronor samt kostnaderna för jordbruksdriften med 64 900
kronor till 908 500 kronor. Detta innebär en utgiftsökning å 900 kronor.
Skulle emellertid det i statsverkspropositionen under högskolans avlöningsanslag
(IX ht 1954 s. 47 under 7) redovisade förslaget att överföra bokhållaren
vid Wiad till nämnda anslag icke bifallas, ökar kostnaderna för jordbruksdriften
med ytterligare 11 400 kronor. Anledningen till kostnadsstegringen
är, att man vid vissa gårdar måste räkna med minskade inkomster på
grund av fallande spannmålspriser. Någon sänkning av omkostnaderna anses
icke möjlig.

6

Kungl. iMaj.ts proposition nr 122.

5. Av det under denna punkt upptagna beloppet avses 26 500 kronor för
inredning av byggnader vid Törsta, 9 900 kronor för utrustning samt 9 000
kronor för arbetskraft.

Till motivering för yrkandena anför högskolestyrelsen, att det icke är
möjligt att med de begränsade medel, vilka nu står till förfogande för ifrågavarande
verksamhet, bedriva denna på ett tillfredsställande sätt i enlighet
med de av 1952 års försökskommitté uppdragna och av 1953 års riksdag godkända
riktlinjerna (Prop. 155, Rskr. 308). Det är sålunda nödvändigt,
att de av nämnda kommitté föreslagna ändrings- och inredningsarbeten vid
Törsta, vartill medel icke blev anvisade, kommer till utförande samt att ytterligare
medel anslås till inköp av inventarier. Om någon verksamhet vid
andra försöksplatser än Törsta skall kunna komma till stånd, måste enligt
högskolestyrelsen vidare den av kommittén upptagna stationsvagnen inköpas.
Slutligen är en höjning av den för tillfällig arbetskraft avsedda posten
(nu 6 000 kronor) nödvändig, eftersom det för verksamhetens genomförande
erfordras att försöksledaren har två biträden till sitt förfogande under
försökssäsongen.

6. Detta yrkande har föranletts av en framställning till högskolestyrelsen
från försöksgårdsföreståndaren. Denne har erinrat om att gårdens nya
ekonomibyggnad, som beräknats vara färdig under hösten 1953, kommer att
inrymma 75 båsplatser för vuxna nötkreatur. Detta innebär en ökning med
cirka 50 båsplatser. För närvarande finns emellertid blott 28 vuxna djur å
gården, enär djurstammen på grund av det sistförflutna, katastrofalt dåliga
skördeåret måst till stora delar säljas för att erforderliga kontanter skulle
bli tillgängliga. Föreståndaren har anfört, att det av flera skäl är ytterst
viktigt, att de nya utrymmena tages i anspråk. Sålunda har han, bland annat,
erinrat om att gården hittills haft stora överskott av hö, som under senare
år endast kunnat säljas med avsevärda förluster. Detta skulle undvikas,
om höet i stället användes till foder åt gårdens egna djur. Vidare har framhållits,
att för bygden viktiga försöksspörsmål på utfodringsområdet sedan
länge väntat på sin lösning. De försök, som i sådant syfte planerats, skulle
emellertid få dröja ännu många år, om de skulle baseras blott på egen
djuruppfödning. På grund av det anförda har föreståndaren hemställt, att
å tilläggsstat till löpande budgetår skall anvisas 50 000 kronor för inköp av
cirka 40 kor och äldre kvigor samt en tjur eller tjurkalv.

För egen del ansluter sig högskolestyrelsen till vad föreståndaren anfört
och tillstyrker framställningen.

7. Ifrågavarande belopp avses för inköp av 2 draghästar (4 000), 15 kor
(21 000), 5 kvigor (5 000) samt 5 kalvar (2 000). Högskolestyrelsen framhåller,
att angivna kreatursbestånd i och för sig är för litet men att det
beräknas kunna utökas genom uppfödning på gården.

Såsom nyss nämnts har högskolestyrelsen beträffande kostnaderna för
försöksverksamheten respektive investeringar vid Röbäcksdalens försöksgård
hänvisat till Röbäcksdalsutredningen (punkterna 1 b och 2 b). Med

7

Kungl. JIaj:ts proposition nr 122.

anledning härav torde här i korthet få återgivas, vad utredningen i dessa
hänseenden anfört i sitt förut omförmälda betänkande.

Beträffande försökskostnaderna anför utredningen, att det fortfarande
är synnerligen vanskligt att beräkna det framtida medelsbehovet under vissa
delposter för ändamålet. Utredningen har därför uppgjort en preliminär
årlig stat för de första verksamhetsåren med mera begränsad verksamhet
och har därvid för budgetåret 1954/55 kommit till en nettoutgift av 21 600
kronor för försöksverksamheten, utgörande skillnaden mellan kostnader å
23 100 kronor och inkomster av skördeprodukter å 1 500 kronor. Av kostnaderna
avses 7 200 kronor för arbetslöner åt tre man under fyra månader,
600 kronor för inköp av förnödenheter och förbrukningsartiklar, 300 kronor
för inköp av döda inventarier, 200 kronor för underhåll av byggnader,
2 000 kronor för analyskostnader, 5 100 kronor för ersättning (arealavgifter)
till gården för för söksjord samt 7 700 kronor för allmänna omkostnader
(t. ex. bränn- och smörjoljor, lejt dragarbete, frakt och emballage, administration
och kontorsmateriel samt elektricitet och bränsle etc.). Enligt utredningen
bör emellertid vissa arealavgifter samt en del arbetslöner och
allmänna omkostnader gottskrivas jordbruksdriften och underskottet därå
sålunda i motsvarande grad kunna minskas. Vidare framhålles, att samtidigt
som försöksverksamheten under de nästfoljande åren når full omfattning
och anslagsbehovet därför ökar, torde underskottet på jordbruksdriften
kunna nedbringas med ungefär samma belopp. Utredningen anser därför
för sin del, att försökskostnader och driftsunderskott under de närmaste
åren kan beräknas till en sammanlagd årlig nettoutgift av 30 000 kronor.
Då underskottet å jordbruksdriften beräknats till 18 000 kronor för budgetåret
1954/55 (se punkterna 3 b och 4 b i det föregående), uppgår medelsbehovet
till försöksverksamheten för nästa budgetår till (30 000 —•
18 000 =) 12 000 kronor, vilket belopp högskolestyrelsen upptagit för ändamålet.

Vad härefter angår investeringskostnaderna erinrar utredningen om att
den i sitt närmast föregående delbetänkande (II) beräknat 32 000 kronor
för anskaffning av försöksutrustning samt 60 000 kronor för inköp av djurbesättning.
Härav har för innevarande budgetår anvisats 10 000 respektive
30 000 kronor. Då medelsanvisningen för inköp av återstående djur bör
delas lika på två år, erfordras alltså, såsom högskolestyrelsen angivit, till

investeringar vid Röbäcksdalen (32 000 —10 000 -|---^--—)

37 000 kronor för nästa budgetår. Härutöver föreslår utredningen, att 2 500
kronor anvisas för komplettering av handbiblioteket.

III. Högskolestyrelsens framställning om anslag till Byggnadsarbeten
m. m. vid statens försöksgårdar.

För innevarande budgetår har å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder:
Domänverket anvisats ett investeringsanslag av 45 000 kronor
till Byggnadsarbeten m. in. vid statens försöksgårdar.

I sin skrivelse den 5 oktober 1953 hemställer styrelsen för lanlbrukshögskolnn
och statens lantbruksförsök, att för ifrågavarande ändamål skall anvisas
ett investeringsanslag av 516 200 kronor för nästa budgetår. Anslaget
avses skola disponeras enligt följande fördelning.

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 122.

1. Flahults försöksgård:

a) Nytt vagnslider................................... 25 000

b) Inredning av garage............................... 2 000

c) Kompletteringsarbeten å potatiskällare............... 6 000 33 000

2. Offers försöksgård:

a) Ombyggnad av arbetarbostäder..................... 70 000

b) Utbyte av panna i föreståndarbostad............... 2 900

c) Målning av föreståndarbostad och rättarbostad...... 5 600 78 500

3. Öjebyns försöksgård:

a) Ombyggnad av äldre ekonomibyggnad............... 100 000

b) Kostnader för torrläggningsföretag.................. 20 000 120 000

4. Wiads försöksgård:

Maskinhall m. m..................................... 75 000

5. Ugerups försöksgård:

Oljeeldningsaggregat.................................. 3 200

6. Stenstugu försöksgård:

a) Ytterligare anslag till mangårdsbyggnad............. 80 000

b) Enkel inredning av gamla ladugården till svinhus m. m. 22 000

c) Silosbyggnad ..................................... 5 000

d) Assistentbyggnad.................................. 70 000 177 000

7. Röbäcksdalens försöksgård:

a) Ytterligare anslag till svinhus....................... 20 000

b) Utredningskostnader för djurstallar.................. 9 500 29 500

Summa kronor 516 200.

De under 1 a—c och 5 upptagna förslagen framställdes även i anslagsäskandena
för innevarande budgetår. Beträffande motiveringarna för dessa
förslag torde därför få hänvisas till 1953 års kapitalbudget, jordbruksdepartementet,
s. 13 under 1 a—c och 3. Kostnaderna för byggnadsföretagen vid
Flahult beräknas dock nu till något högre belopp än förra året.

Av vad högskolestyrelsen anfört till stöd för övriga yrkanden må återgivas
följande.

2 a. Vid gården finnes, bland annat, en äldre arbetarbostad, inrymmande
en bostad om 2 rum och kök samt två bostäder om 1 rum och kök. Byggnaden
är omodern och i mindre gott skick. Enligt högskolestyrelsen bör i
byggnaden inrymmas 3 lägenheter om 2 rum, kök, tambur och tvättrum
med w.c. samt 1 lägenhet om 1 rum och tambur för en ogift lantarbetare.
Dessutom bör i källaren inredas matkällare för tre familjer samt i tvätthuset
ett gemensamt badrum. De sammanlagda kostnaderna beräknas till
70 000 kronor.

2 b. Pannan i föreståndarbostaden har varit i bruk mer än 20 år. Det är
nu nödvändigt att byta ut den, enär den är sönderbränd. Kostnaderna beräknas
till 2 500 kronor för pannan och 400 kronor för byggnadsarbeten.

2 c. Såväl föreståndarbostaden som rättarbostaden måste ommålas'' utvändigt.
Kostnaderna härför uppgår till 5 600 kronor.

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

3 a. Till uppförande av en ny ekonomibyggnad vid öjebyns försöksgård
anvisade 1951 års riksdag 200 000 kronor (1951 års kapitalbudget, jordbruksdepartementet,
p. 2). Sedermera anförde emellertid högskolestyrelsen
i skrivelse den 28 augusti 1952, att ytterligare 181 500 kronor erfordrades för
ändamålet. Skrivelsen anmäldes i propositionen nr 2 till 1953 års riksdag
angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, bil.
17, p. 2. Beträffande högskolestyrelsens motivering torde därför få hänvisas
till nämnda sammanhang. Här må blott nämnas, att kostnadsökningen
berodde dels på inträdda prisstegringar, dels på att vissa utvidgningar
av byggnadsprogrammet ifrågasattes. På min hemställan föreslog därefter
Kungl. Maj :t riksdagen att till täckande av prisstegringarna anvisa ytterligare
80 000 kronor till ifrågavarande byggnadsföretag. Förslaget bifölls avriksdagen
(Rskr. 39). Några medel till de föreslagna utvidgningarna av
företaget anvisades sålunda icke.

Högskolestyrelsen hemställer nu, att 100 000 kronor skall ställas till förfogande
för att fullfölja det i skrivelsen den 28 augusti 1952 framlagda
programmet. Därvid framhålles, att det är av stor vikt för ekonomien vid
gården, att samtliga ekonomibyggnader iordningställes.

3 b. Den 12 juni 1953 utfördes syneförrättning rörande utdikning av visst
område kring Breviksbäcken vid Öjebyn. Mot synebeslutet har besvär ej
anförts. Genom torrläggningsföretaget har cirka 25 hektar åker och 34 hektar
övrig mark vid försöksgården beräknats skola förbättras. Enligt värderingslängden
uppgår kostnaderna för företaget till 19 039 kronor 72 öre för
gårdens del, vartill kommer andel i förrättningskostnaden med 917 kronor
28 öre. Det under förevarande punkt begärda beloppet avses för att bestrida
sagda kostnader, i runt tal sammanlagt 20 000 kronor.

4. Vid Wiad finnes icke någon maskinhall, varför redskapen för närvarande
förvaras i flera provisoriska lokaler. Förslag har emellertid uppgjorts
till en dylik hall, inrymmande maskinavdelning, smedja, snickarverkstad,
garage samt plats för bränsleförråd m. in. Kostnaderna för byggnaden
uppskattas till 75 000 kronor. Det må vidare nämnas, att medel för
ändamålet begärdes även i anslagsäskandena för innevarande budgetår, men
framställningen bifölls ej (1953 års kapitalbudget, jordbruksdepartementet,
s. 14 under 4).

6 a. För ettvart av budgetåren 1951/52 och 1952/53 har anvisats ett anslag
av 100 000 kronor till upprustning av ifrågavarande försöksgård (1951
års kapitalbudget, jordbruksdepartementet, p. 2; Prop. 1952: 77, Rskr. 403).
Förstnämnda belopp har tagits i anspråk för avdikning av tomtmark, oundgängliga
reparationsarbeten samt uppförande av ny ladugårdsbyggnad, medan
det senare beloppet är avsett för reparation och ombyggnad av, bland
annat, mangårdsbyggnaden. Denna är nämligen på grund av angrepp av
röta och husbock i så dåligt skick, att en upprustning snarast bör komma
till stånd. Uppgjort förslag till ombyggnad och reparation av mangårdsbyggnadcn
slutar emellertid på ett belopp av lfiö 942 kronor. Då till detta
belopp bör läggas 13 058 kronor för arkitektarvode och kontroll in. in., be -

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

höver till nämnda byggnad anvisas ytterligare (166 942 + 13 058 — 100 000
= ) 80 000 kronor.

6 b. Enligt den uppgjorda planen för gården skall den gamla ladugården
omändras till svinstall. Kostnaderna härför kan uppskattas till 22 000 kronor,
varav för enkel inredning 15 000 kronor samt för nödvändiga reparationsarbeten
7 000 kronor.

6 c. Beloppet avses för silosbyggnad till den nya ladugården.

6 d. Ifrågavarande byggnad är avsedd för den assistent, som planenligt
skall vara anställd vid gården.

7 a. Vid 1952 års riksdag anvisades 975 000 kronor till vissa byggnadsarbeten
vid ifrågavarande försöksgård (Prop. 77, Rskr. 403). Av detta anslag
beräknades ett belopp av 25 000 kronor för ett svinstall. Sedan byggnadsstyrelsen
efter samråd med högskolestyrelsen uppgjort ritningar till,
bland annat, svinstallet, medgav Kungl. Maj :t den 26 juni 1953, att detta
finge uppföras med anlitande av för ändamålet anvisade medel och med
beaktande av den kostnadsram, som godkänts av 1952 års riksdag. Ifrågavarande
byggnadsarbete skulle dock planläggas på sådant sätt, att svinstallet
framdeles, om så befunnes önskvärt, skulle kunna utökas i enlighet
med byggnadsstyrelsens ritningar.

Högskolestyrelsen anför nu att det är angeläget, att svinstallet utbygges
enligt byggnadsstyrelsens förslag snarast möjligt, och hemställer i anslutning
härtill, att ett belopp av 20 000 kronor skall anvisas för ändamålet.

I detta sammanhang må nämnas, att Röbäcksdalsutredningen i sitt förut
anmälda delbetänkande erinrat om högskolestyrelsens förevarande yrkande.
Med hänsyn härtill har utredningen för sin del i sina förslag icke räknat
med ifrågavarande byggnadsföretag.

7 b. Lantbruksförbundets byggnadsförening u. p. a. har utarbetat skissförslag
till djurstallar vid försöksgården jämte preliminära kostnadsberäkningar
och för uppdraget begärt ersättning med 9 409 kronor 51 öre. Då
detta belopp icke torde kunna rymmas inom anvisade anslag, hemställer
högskolestyrelsen, att i avrundat tal 9 500 kronor skall anvisas för ändamålet.

IV. Vissa byggnadsfrågor rörande Röbäcksdalens försöksgård.

Såsom tidigare nämnts anvisade 1952 års riksdag 975 000 kronor till vissa
byggnadsarbeten vid Röbäcksdalens försöksgård. Av dessa medel avsågs
200 000 kronor för ekonomibyggnader, däribland ett svinstall, 70 000 kronor
för driftsledarbostad samt 100 000 kronor för diverse yttre arbeten.

I den vid Röbäcksdalsutredningens senast avgivna betänkande fogade promemorian
anför byggnadsstyrelsen, att det icke lyckats att erhålla lägre anbud
å nyssnämnda ekonomibyggnader än 350 000 kronor, inberäknat kostnader
för arvoden, administration och oförutsett. Även driftsledarbostaden

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

har beräknats draga betydligt större kostnader än som kan täckas av för
ändamålet anvisade medel eller 90 000 kronor.

Med anledning av denna avsevärda ökning av de ursprungligen beräknade
kostnaderna har emellertid byggnadsstyrelsen i samråd med Röbäcksdalsutredningen
verkställt undersökning av möjligheterna att nedbringa dessa.
Resultatet av denna undersökning har redovisats i en den 25 februari 1954
dagtecknad promemoria. I denna anföres, att kostnaderna för ekonomibyggnaderna
kan begränsas till 265 000 kronor genom minskning och förenkling
av byggnaderna. Även kostnaderna för driftsledarbostaden har befunnits
möjliga att nedbringa. Enligt infordrat anbud, avseende bostadens uppförande
i monteringsfärdigt materiel, kan nämligen en dylik bostad erhållas
för 76 000 kronor. Därvid är dessutom att märka, att enligt detta anbud i
bostadshuset även skall ingå de kontorsutrymmen, som ursprungligen avsetts
skola förläggas till annan byggnad. De nu framlagda förslagen innebär
alltså, att merkostnaderna hålles inom en ram av (265 000 — 200 000 +
76 000 — 70 000 =) 71 000 kronor.

Om nu ifrågavarande byggnader skall utföras såsom en etapp för sig,
tillkommer emellertid kostnader, avseende för byggnaderna nödvändiga yttre
arbeten såsom förbättring av vägar, vatten och avlopp samt elkraft. Av dessa
kostnader beräknar byggnadsstyrelsen, att 120 000 kronor skall bestridas avstatsmedel.
Därav utgör 20 000 kronor direkta merkostnader till följd av
ekonomibyggnadernas och driftsledarbostadens hänförande till en särskild
etapp. Denna kostnad skulle alltså undvikas om, såsom både byggnadsstyrelsen
och Röbäcksdalsutredningen i och för sig anser mest fördelaktigt,
företagen finge ingå i en större första etapp. Däremot kan återstående belopp
avräknas från kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden av forskningsinstitutionen
vid Röbäcksdalen.

Alternativet att utföra ekonomibyggnaderna och driftsledarbostaden vid
Röbäcksdalens försöksgård såsom en särskild byggnadsetapp beräknas följaktligen
erfordra en ytterligare medelsanvisning å (71 000 + 120 000 =)
191 000 kronor. Det bör härvid anmärkas, att vid denna beräkning hänsyn
icke tagits till det av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
begärda beloppet å 20 000 kronor för utbyggnad av det i ekonomibyggnaderna
ingående svinstallet.

I promemorian framhålles slutligen, att samtliga beräkningar är baserade
på lägsta inkomna anbud. Dessa är emellertid ej längre giltiga, varför
nya anbud måste infordras före arbetenas påbörjande. Huruvida likvärdiga
anbud då kan erhållas, blir givetvis beroende av de vid denna tidpunkt
föreliggande förutsättningarna för arbetenas bedrivande samt förhållandena
på arbetsmarknaden.

12

Kungl. iMaj.ts proposition nr 122.

V. Framställningarna rörande Sunne försöksgård.

Vid 1949 års riksdag beslöts, att en försöksgård skall inrättas å ett närmare
angivet område av fastigheterna Sunne prästgård l4 och 1® samt Brårud
l17 och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket område Sunne köping
och Sunne kommun förklarat sig beredda att som gåva överlämna till staten
(Prop. 31, Rskr. 62).

I sin skrivelse den 20 oktober 1953 erbjuder Sunne köping och Stora Sunne
kommun — som bildats av, bland annat, förutvarande Sunne kommun —-staten att nu mottaga den mark, som köpingen och kommunen sålunda förbundit
sig att skänka staten. Vid skrivelsen var fogade, bland andra, följande
handlingar.

1. Kvitterad köpehandling å Sunne Prästgård 1® samt ett område om
62,75 hektar av Sunne Prästgård l4, därå tecknats dels bevis om överlåtelse
av ifrågavarande fasta egendom till Kungl. Maj :t och kronan utan ersättil4nS>
dels bevis om lagfart å Sunne Prästgård 1®, dels bevis om att lagfart
sökts å området av l4 men att ansökningen förklarats vilande i avbidan på
områdets avskiljande från stamfastigheten genom laga lantmäteriförrättning.

2. Köpebrev för Kungl. Maj :t och kronan å Brårud l17, därå tecknats bevis
om att lagfart sökts å fastigheten men förklarats vilande på grund av
dels tidigare vilande lagfart å viss del av fastigheten, dels att en vid överlåtelsen
undantagen tomtplats icke blivit genom fastställd lantmäteriförrättning
i laga ordning avskild.

3. Köpebrev för Kungl. Maj:t och kronan å Brårud l18, därå tecknats
bevis om lagfart å fastigheten.

4. Två skuldebrev, det ena lydande å 2 500 kronor och intecknat i Brårud
l17 (dock vilande beträffande den del av fastigheten, därå enligt vad nyss
nämnts lagfarten förklarats vilande), det andra lydande å 3 000 kronor och
intecknat i Brårud l18.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Brårud l17 och l18 icke besväras
av andra inteckningar än de båda nyss nämnda. Däremot saknas uppgift i
nämnda hänseende i fråga om de båda övriga fastigheterna. Enligt köpehandlingarna
har emellertid dessa överlåtits gravationsfria.

I skrivelsen framhålles, att ifrågavarande fasta egendom är tillgänglig för
omedelbart tillträde. Vidare upplyses, att Sunne Prästgård 1® och området
av Sunne Prästgård l4 för närvarande ingår i arrendeupplåtelse av stamfastigheten,
prästbostället Sunne Prästgård, men att i arrendekontraktet är
stadgat, att arrendatorn är pliktig att mot viss nedsättning av arrendeavgälden
omedelbart frånträda arrendet av områdena, då dessa överlämnas till
staten för försöksgårdsändamål.

Under åberopande av det genom olika utredningar sedan länge dokumenterade
behovet av en försöksgård i förevarande del av landet hemställer
köpingen och kommunen, att snara åtgärder vidtages för att verksamheten
vid gården skall komma i gång.

13

Kungl. Alaj.ts proposition nr 122.

Överinspektören för försöksvåsendet framhåller, att 1949 års försöksgårdskommitté
ansett behovet av ifrågavarande försöksgård vara så stort,
att den borde komma i turordning närmast efter den av kommittén likaledes
föreslagna, numera inrättade försöksgården vid Stenstugu på Gotland.
Under åberopande härav förordar han, att förevarande fastigheter
skall mottagas för att användas såsom försöksgård samt att desamma i avbidan
på verksamhetens igångsättande tills vidare skall förvaltas av lantbruksnämnden
i Värmlands län.

Statskontoret anför följande.

Kostnaderna för försöksgårdens bebyggelse och dränering in. in. uppskattades
av 1949 års försöksgårdskommitté till 432 700 kronor. Utgifterna för
en trädgårdsförsöksstation, avsedd att knytas till gården beräknades till
70 000 kronor. Dessa belopp innefattade emellertid ej utgifterna för inventarieanskaffning.
Sammanlagt skulle de fasta anläggningarna alltså kosta
502 700 kronor. Därtill kom kostnader för fortsatt dränering av gården.
Med tanke på försöksgårdens ekonomi ansåg kommittén det vara ett starkt
önskemål, att skog förvärvades till gården, eftersom sådan helt saknades.

Nu angivna beräkningar är självfallet ej längre aktuella. Statskontoret
har sålunda under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, att bvggnadskostnaderna
beträffande hus av trä under tiden den 1 januari 1950—den 30 juni
1953 stigit med i genomsnitt nära 45 procent. Anläggandet av försöksgården
skulle följaktligen i nuvarande läge komma att draga väsentligt större kostnader
än man hade anledning räkna med vid tidpunkten för statsmakternas
beslut om inrättande av gården. I nuvarande hårt ansträngda budgetära
läge kan statskontoret därför ej tillstyrka, att åtgärder vidtages för att
inrätta försöksgården inom den närmaste framtiden. Under alla omständigheter
bör eventuella dispositioner för fortsatt realiserande av planerna på
försöksverksamheten föregås av en fullständig utredning rörande anläggnings-
och driftkostnaderna.

Under hand har vidare inhämtats, att enligt gällande arrendekontrakt
mellan arrendatorn av prästbostället Sunne Prästgård och vederbörande
pastorat det årliga arrendet för prästbostället skall nedsättas med 1 000 kronor,
då de delar av bostället, vilka ingår i den blivande försöksgården, överlämnas
till staten. Med hänsyn härtill och då dessa markområden redan är
lagfarna för kronan kan det ifrågasättas, om icke 1 000 kronor av det årliga
arrendebeloppet nu bör komma statsverket till godo.

I likhet med överinspektören för försöksvåsendet vill statskontoret slutligen
föreslå, att de för försöksgården avsedda fastigheterna tills vidare skall
förvaltas av lantbruksnämnden i Värmlands län.

Såsom förut nämnts har frågan om att inrätta en försöksgård vid Sunne
jämväl upptagits av Värmlands läns hushållningssällskap. I sin i det föregående
omförmälda skrivelse hemställer sällskapet sålunda, att åtgärder
skall vidtagas för att igångsätta verksamheten vid ifrågavarande gård snarast
möjligt. Även sällskapet åberopar till stöd härför behovet av en försöksverksamhet
inom det jordbruksområde, som gården är avsedd att representera.

14

Kungl. iMaj. ts proposition nr 122.

VI. 1949 års Wiadskommittés promemoria.

Nuvarande organisation m. m. Vid 1949 års riksdag (Prop. 41, Rskr. 347)
beslöts, att institutet för husdjursförädling vid Wiad från och med den
1 januari 1950 skulle inordnas i lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Institutet skulle tills vidare under ledning av en laborator arbeta
såsom en självständig avdelning under högskolans institution för avelsoch
raslära, numera benämnd institutionen för husdjursgenetik. Samtidigt
därmed lades den av institutet ägda egendomen Wiad såsom särskild försöksgård
under lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks förvaltning.
Som ledare för jordbruksdriften anställdes en jordbruksföreståndare.
Försöken förutsattes kunna skötas direkt från Ultuna. Det ekonomiska
ansvaret för gårdens drift har sedermera (IX ht 1951 p. 28) ålagts ekonomidirektören
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Vid tiden för förstatligandet av institutet bedrevs därstädes forskningsoch
försöksverksamhet dels med nötkreatur — i första hand studier över
enäggiga tvillingar — dels med svin och dels med får. I anslutning till försöken
med får utfördes med anlitande av medel från särskilt statligt anslag
undersökningar av ullens egenskaper. Verksamheten vid institutet var sålunda
organiserad på tre avdelningar. Därjämte fanns särskilda laboratorier
och avdelningar för ullanalys, kemiska undersökningar och statistiska bearbetningar
m. m.

I enlighet med 1949 års riksdags beslut har svinavdelningen numera avvecklats.
I övrigt fortgår emellertid för närvarande verksamheten i huvudsak
oförändrad. Laboratorn och föreståndaren för avdelningen ger dock
årligen en kurs för studerandena vid lantbrukshögskolans husdjurslinje och
allmänna linje. Dessutom pågår vissa korsningsförsök med höns i samband
med en av Wiads försöksgård bedriven praktisk hönsskötsel. Kostnaderna
för dessa försök bestrides av inkomster från hönsskötseln.

Vid sidan av den statliga forsknings- och försöksverksamheten sker vid
Wiad statistiska bearbetningar av material från de av hushållningssällskapens
förbund, Sveriges seminföreningar och landets boskapsavelsföreningar
utförda avkommeundersökningarna av tjurar samt från seminföreningarnas
avelsutredningar.

Kommitténs förslag. Kommittén framhåller, att frågan om en omorganisation
av verksamheten vid Wiad har aktualiserats av flera skäl. Sålunda är
verksamheten vid avdelningen nu så omfattande och betydelsefull, att det
kan ifrågasättas, huruvida icke föreståndaren bör erhålla professors tjänsteställning.
Vidare har såväl denne som Svenska svinavelsföreningen och
Svenska husdjurskonsulentföreningen hos högskolestyrelsen framfört önskemål
om att avelsförsöken med svin skall återupptagas. Fn omprövning av
frågan om ledningen och ansvaret för gårdens drift är även påkallad, eftersom
det föreligger ett så starkt samband mellan forskningsverksamheten

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

och övrig verksamhet vid Wiad, att det är ofrånkomligt att forskningsavdelningen
har ett stort inflytande på driften.

För sin del anser kommittén, att forsknings- och försöksverksamheten på
det husdjursgenetiska området i och för sig är bäst betjänt av att verksamheten
i sin helhet sammanföres till Ultuna. Detta är emellertid av olika skäl
icke möjligt. Kommittén förordar därför, att Wiad skall bibehållas som förläggningsort
för den verksamhet, som nu bedrives där och vars tyngdpunkt
utgöresav arbetet med nötkreatur. Försöksverksamheten med får bör enligt
kommittén begränsas och framdeles, sedan fårbesättningen på grund av
de ogynnsamma betingelserna för farskötsel vid Wiad avvecklats, bedrivas
i samarbete med enskilda innehavare av större fårbesättningar. Ullundersökningarna
anser kommittén böra bibehållas vid Wiad. Alternativt ifrågasättes
dock, att undersökningarna skall övertagas av lantbruksstyrelsen. Vidare
förordar kommittén att försöksverksamheten med svin, varav stort behov
föreligger, skall återupptagas samt att denna verksamhet skall förläggas
till Wiad och få den omfattning, som därstädes befintliga, för ändamålet
uppförda svinstallar medger.

Liksom för närvarande bör enligt kommittén en kurs för agronomi studerande
ges vid Wiad. Där befintligt forsknings- och försöksmaterial ävensom
Wiadavdelningens resurser i övrigt bör vidare göras tillgängliga för
licentiat- och doktorandstuderande.

Beträffande Wiads försöksgård föreslår kommittén, att ett område om
8,5 hektar vid utgården Olberga skall ställas till statens jordbruksförsöks
förfogande för mera fastliggande försök, avseende allmänna växtodlingsproblem
för östra Mellansverige. Dessutom förordas, att erforderligt område
för betesförsök får disponeras av jordbruksförsöken.

Efter ingående överväganden har kommittén vidare kommit till den uppfattningen,
att avdelningen vid Wiad bör skiljas från institutionen för husdj
ursgenetik och bilda en fristående institution inom lantbrukshögskolans
och statens lantbruksförsöks ram. Den nya institutionen bör antingen organiseras
som en med institutionen för husdj ursgenetik parallellställd forsknings-
och undervisningsinstitution eller som en försöksinstitution i likhet
med statens jordbruksförsök och statens husdjursförsök. Då plats ansetts
böra beredas för husdj ursgenetisk försöksverkamhet, förordar kommittén
sistnämnda alternativ.

I samband med omorganisationen av Wiadavdelningen bör enligt kommittén
tjänsten såsom laborator och föreståndare i lönegrad Ca 34 ändras
till en professor stjänst i lönegrad Co 14. Vidare föreslås, att överassistenttjänsten
vid fåravdelningen skall överföras till svinavdelningen samt att två
laboratoriebiträdestjänster skall inrättas, därav en vid fåravdelningen och
en vid svinavdelningen.

Beträffande försöksgården hänvisar kommittén till djuravelsförsökens
avsevärda inverkan på driftsresultatet och framhåller i anslutning därtill
möjligheten av att helt eller delvis överföra det ekonomiska ansvaret för
densamma från ekonomidirektören till föreståndaren. Denna fråga anses

16

Kungl. iMaj.ts proposition nr 122.

emellertid böra bli beroende på graden av den senares lämplighet och intresse
för uppdraget. Jordbruks- och betesförsöken förutsättes till en början
kunna utläggas och skötas av personal vid statens jordbruksförsök.

Under förutsättning av att överassistenttjänsten vid fåravdelningen överföres
till svinavdelningen, beräknar kommittén sålunda, att hela den föreslagna
omorganisationen kan genomföras utan att annan personal än två
laboratoriebiträden nyanställes. Detta medför en kostnadsökning, motsvarande
avlöning åt nämnda båda biträden. Därutöver kommer emellertid
omorganisationen att nödvändiggöra såväl en engångsutgift för utrustning
av svinavdelningen som årliga utgifter för driften av denna. Sammanlagt
beräknar kommittén kostnadsökningarna på grund av omorganisationen till
51 872 kronor i enlighet med följande uppställning.

Årliga kostnader.

Löner.

1 professor i Co 14 i st. för en laborator i Ca 34 ........... 6 924

2 laboratoriebiträden................................... 16 608 23 532

Driftkostnader.

Svinavdelningen........................................ 6 000

Ersättning till Wiads egendom för intrång............... 12 000 18 000

Engångskostnader.

Utrustning av svinavdelningen.................................. 10 340

Summa kronor 51 872.

Kommittén anför slutligen, att byggnadsbeståndet vid Wiad bör upprustas
i samband med omorganisationen. Kostnaderna härför med undantag
för en försökslada till statens jordbruksförsök, beträffande vilken utredning
ännu icke verkställts, beräknas till sammanlagt 780 000 kronor. Enligt
kommittén bör dessa kostnader intill ett belopp av 210 000 kronor bestridas
av överskott å jordbruksdriften vid Wiad och återstående 570 000 kronor ur
särskilda anslag.

Yttrandena. Rörande kommitténs förslag är meningarna delade bland remissinstanserna.
Detta gäller såväl den ifrågasatta omorganisationen av
Wiad som kommitténs uppläggning av den fortsatta verksamheten därstädes.

Omorganisationen tillstyrkes sålunda endast av styrelsen för
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (med undantag av en ledamot)
samt av Svenska husdjurskonsulentföreningen, medan statskontoret,
lantbruksstyrelsen, ledamoten av högskolestyrelsen, generaldirektören Nordlander
samt styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt avstyrker
kommitténs förslag i denna del. Ett av skälen för avstyrkandet har varit, att
den nuvarande organisationen genomfördes så sent som den 1 januari 1950.
Ej heller lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks lärarkollegium
anser sig kunna tillstyrka omorganisationsförslaget. Kollegiet förordar dock

Kungl. Maj. ts proposition nr 122.

17

för sin del, att avdelningen vid Wiad skall få en något friare ställning än
hittills gentemot institutionen för husdjursgenetik vid högskolan samt att
tjänsten som laborator och föreståndare vid avdelningen ändras till en professorstjänst.
Styrelsen för veterinärhögskolan samt Svenska fåravelsföreningen
berör icke organisationsfrågan.

Vad härefter angår verksamheten har kommitténs förslag om att
avelsförsök med svin skall återupptagas i princip tillstyrkts av alla remissinstanser,
som yttrat sig i frågan, utom statskontoret. I flera fall har remissinstanserna
närmare utvecklat sin syn på denna fråga; särskilt gäller detta
de båda veterinära myndigheterna.

Däremot har mera delade meningar rått beträffande försöksverksamheten
med får. Sålunda anser styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
med instämmande av statskontoret, att ifrågavarande verksamhet
bör helt nedläggas. Lantbruksstyrelsen uttalar, att om det av statsfinansiella
skäl skulle visa sig nödvändigt att nedbringa utgifterna för
forsknings- och försöksverksamheten på husdjursgenetikens område, minskningen
i första hand bör gå ut över fårskötseln. Samtidigt framhålles emellertid,
att många viktiga problem återstår att ytterligare undersöka på fårskötselns
område. Sistnämnda synpunkt har å andra sidan föranlett styrelserna
för veterinårhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska
fåravelsf öreningen samt Svenska husdjurskonsulentf öreningen att mer
eller mindre kraftigt uttrycka sitt beklagande, om denna verksamhetsgren
skulle inskränkas eller nedläggas. Från förstnämnda båda håll understrykes
därvid tillika, att innan så sker bör möjligheter till försök med får på
annat håll vara säkerställda. Lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks
lärarkollegium delar helt kommitténs uppfattning.

Beträffande ullundersökningarna ansluter sig statskontoret, lantbruksstyrelsen,
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
ävensom samma högskolas lärarkollegium till det av kommittén angivna
alternativa förslaget att överflytta ifrågavarande undersökningar till förstnämnda
styrelse.

Slutligen må nämnas, att förslagen om att Wiads försöksgård skall i viss
utsträckning få utnyttjas av statens jordbruksförsök samt om att ansvaret
för gårdens drift skall överflyttas på föreståndaren endast berörts av lantbrukshögskolans
och statens lantbruksförsöks lärarkollegium samt Svenska
husdjurskonsulentföreningen. Förslagen har därvid icke mött någon erinran
i och för sig men från båda hållen har föreståndarens samtycke till åtgärderna
förutsatts såsom nödvändigt, eftersom dennes egentliga arbetsuppgifter
kunde bli lidande.

2 Dihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt. Nr 122.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

VII. Departementschefen.

Jag torde först få behandla framställningarna om anslag till försöksgårdarna
å driftbudgeten.

Till kostnaderna för försöksverksamheten har för innevarande budgetår
avsetts 130 400 kronor. För nästa budgetår har detta belopp föreslagits skola
höjas med 15 500 kronor. Av höjningen faller huvuddelen på Stenstugu och
Röbäcksdalen. Då enligt vad som framgår av den föregående redogörelsen
utbyggnaden av dessa gårdar nu fortskridit så långt, att en viss om än tills
vidare begränsad försöksverksamhet beräknas kunna äga rum därstädes under
nästa budgetår, är det erforderligt, att medel ställes till förfogande för
sådant ändamål. Jag vill för övrigt här erinra om att en tjänst såsom föreståndare
vid Stenstugu försöksgård numera ledigförklarats. Mot de äskade
beloppen har jag icke något att invända. Jag tillstyrker alltså, att till försöksverksamhet
vid Stenstugu skall anvisas 2 000 kronor för nästa budgetår samt
att det för Röbäcksdalen avsedda beloppet för dylik verksamhet skall höjas
med 10 000 kronor till 12 000 kronor. Däremot anser jag mig icke kunna förorda
någon uppräkning av medelsanvisningen till Offers försöksgård. Kostnaderna
för försöksverksamheten vid försöksgårdarna bör alltså upptagas till
(130 400 + 2 000 + 10 000 =) 142 400 kronor för nästa budgetår.

Vad härefter angår kostnaderna för investeringar är det enligt min mening
ofrånkomligt, att Stenstugu och Röbäcksdalens försöksgårdar erhåller de
begärda levande och döda inventarierna. Detta torde för övrigt vara en nödvändig
förutsättning för att på sätt nyss nämnts en försöksverksamhet överhuvud
taget skall kunna upptagas vid gårdarna. Jag anser mig därför böra
tillstyrka, att erforderliga medel skall ställas till förfogande för anskaffning
av ifrågavarande inventarier. Då de verkställda kostnadsberäkningarna torde
böra godtagas, bör för ändamålet anvisas för Stenstugu (27 500 +
32 000 =) 59 500 kronor och för Röbäcksdalen 37 000 kronor. Med hänsyn
till att den nya ekonomibyggnaden vid öjebyns försöksgård nu är färdig
att tagas i bruk och då det uppenbarligen är önskvärt, att de planerade utfodringsförsöken
därstädes icke skall fördröjas, vill jag vidare tillstyrka förslaget,
att för inköp av nötkreatur till denna gård skall anvisas 50 000 kronor.
Jag har icke heller något att erinra mot att för investeringar vid övriga,
nu ej nämnda försöksgårdar skall beräknas ett oförändrat belopp av 61 000
kronor. Såsom högskolestyrelsen föreslagit bör härav disponeras 40 000 kronor
för att fullfölja 1951/52—1953/54 års investeringsplan, 8 000 kronor för
fortsatt täckdikning vid Lanna försöksgård samt återstående 13 000 kronor
för de mest trängande inventarieanskaffningarna enligt den nya investeringsplan,
som är under utarbetande vid högskolan. Sammanlagt skulle alltså till
kostnader för investeringar behöva anvisas (59 500 -f- 37 000 -f- 50 000 +
61 000 =) 207 500 kronor. I anslutning till vad jag uttalade redan i statsverkspropositionen
(IX ht p. 27), bör emellertid någon medelsanvisning å
tilläggsstat icke ifrågakomma. Nyssnämnda belopp bör således i sin helhet

19

Kungl. \Maj:ts proposition nr 122.

hänföras till nästa budgetår. Då till kostnader för investeringar upptagits
106 000 kronor för innevarande budgetår, innebär vad jag nu föreslagit en
ökning med (207 500 —-106 000 =) 101 500 kronor.

Riktlinjerna för den fasta försöksverksamheten i Norrlands inland uppdrogs
så sent som vid föregående års riksdag. Jag är därför principiellt av
den uppfattningen, att åtminstone en viss tids erfarenhet av verksamheten
bör avvaktas, innan en ökning av medelsanvisningen till densamma överväges.
Enligt vad jag inhämtat har det emellertid redan nu visat sig, att det anvisade
beloppet å 25 000 kronor är alltför knappt tillmätt för att möjliggöra
en verksamhet även i den begränsade omfattning, som nyssnämnda riksdagsbeslut
innebär. Med hänsyn härtill är jag beredd att tillstyrka en viss
anslagshöjning. För min del vill jag sålunda föreslå, att ytterligare 7 500
kronor skall beräknas för verksamheten. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att, efter förslag av högskolestyrelsen, närmare besluta om dispositionen
av beloppet.

I det föregående har jag tillstyrkt anslagsökningar å tillhopa (12 000 +
101 500 + 7 500 =) 121 000 kronor. Då emellertid de särskilda uppbördsmedlen
från försöksgårdarna synes kunna uppräknas i större mån än kostnaderna
för jordbruksdriften väntas stiga, torde en utgiftsminskning bli möjlig.
Beträffande storleken av denna kan jag ansluta mig till högskolestyrelsens
beräkningar utom på en punkt. Trots att jag i statsverkspropositionen
(IX ht p. 19) ej ansett mig kunna biträda förslaget att överföra bokhållaren
vid Wiad till högskolans stat, bör nämligen enligt min mening nyssnämnda
båda poster såvitt angår samtliga försöksgårdar utom Stenstugu
och Röbäcksdalen kunna balanseras mot varandra. Utgiftsminskningen kan
på så sätt uppskattas till 12 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, bör anslaget till Lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret 1954/55
uppföras med (298 000 + 121 000 — 12 000 =) 407 000 kronor. I förhållande
till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär detta en ökning
med 109 000 kronor.

Jag övergår härefter till frågan om anslag till byggnadsarbeten
vid försöksgårdarna. För dylika arbeten har högskolestyrelsen
äskat sammanlagt 516 200 kronor. Därjämte har Röbäcksdalsutredningens
i det föregående anmälda betänkande samt byggnadsstyrelsens i anslutning
därtill verkställda undersökningar visat, bland annat, att kostnaderna
för de vid 1952 års riksdag beslutade ekonomibyggnaderna ävensom
driftsledarbostaden vid Röbäcksdalens försöksgård icke torde kunna hållas
inom ramen för anvisade medel. Ett ytterligare medelsbehov för dessa byggnadsföretag
å tillhopa 191 000 kronor har sålunda anmälts.

Det torde enligt min mening vara uppenbart, att det i nuvarande läge
icke är möjligt att tillgodose alla dessa anspråk. För min del anser jag, att
endast de mest angelägna ändamålen nu kan komma i betraktande. Med
denna utgångspunkt vill jag i första hand tillstyrka, att de ytterligare kostnaderna
för ekonomibyggnaderna och driftledarbostaden vid Röbäcksda -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

lens försöksgård skall täckas. Mot storleken av det härför beräknade beloppet
synes i och för sig icke vara något att erinra. Enligt vad jag inhämtat
har emellertid förut omförmälda, till diverse yttre arbeten redan
anvisade anslag å 100 000 kronor ännu icke kunnat tagas i anspråk för sitt
ändamål. Det synes därför lämpligt, att detta anslag i stället får disponeras
för nu avsedda yttre arbeten m. m. Härigenom kan den i förevarande sammanhang
erforderliga medelsanvisningen begränsas till 91 000 kronor. Jag
vill emellertid samtidigt understryka, att jag förutsätter, att de sålunda
ianspråktagna tidigare anvisade medlen skall ersättas genom nytt anslag,
så snart de arbeten, för vilka medlen ursprungligen avsetts, blir aktuella.
Såsom framgår av det föregående ingår i de nu behandlade ekonomibyggnaderna
även det svinstall, till vars utbyggnad i enlighet med av byggnadsstyrelsen
uppgjorda ritningar högskolestyrelsen i sin framställning begärt
20 000 kronor utöver tidigare anvisade 25 000 kronor. Enligt min uppfattning
är denna utbyggnad önskvärd. Jag förordar därför, att till uppförande
av sagda svinstall skall ställas till förfogande ytterligare 20 000 kronor.
Vidare torde det av högskolestyrelsen begärda beloppet å 9 500 kronor till
utredningskostnader för djurstallar vid Röbäcksdalen vara ofrånkomligt,
även om beloppet i och för sig synes högt. För byggnadsarbeten m. m. vid
Röbäcksdalens försöksgård skulle alltså behöva upptagas (91 000 + 20 000
+ 9 500 = ) 120 500 kronor.

I detta sammanhang torde jag få framhålla, att Röbäcksdalsulredningen
och byggnadsstyrelsen beräknat avsevärda merkostnader även för vissa andra
redan beslutade, i det föregående ej närmare omförmälda byggnadsföretag
vid Röbäcksdalen. Dessa senare företag jämte de nyss behandlade har
hänförts till en första byggnadsetapp. Då jag emellertid här ansett mig böra
inskränka mig till att endast upptaga frågan om ytterligare medel till
ekonomibyggnaderna och driftsledarbostaden, medför detta att den första
etappen kommer att bli begränsad till sistnämnda byggnader. Med anledning
härav vill jag understryka, att jag givetvis delar utredningens och byggnadsstyrelsens
uppfattning, att det i och för sig varit önskvärt att den första
byggna<isetappen kunnat få den ursprungligen avsedda omfattningen. Jag
vill sålunda betona, att den ståndpunkt, jag nu sett mig nödsakad att intaga,
enbart är beroende av den återhållsamhet i den statliga investeringsverksamheten,
som alltjämt bör iakttagas.

Med de utgångspunkter, jag förut angivit, kan jag beträffande övriga försöksgårdar
endast tillstyrka följande förslag. För Stenstugu försöksgård bör
till inredning av den gamla ladugården till svinhus m. m. samt till uppförande
av silosbyggnad anvisas de äskade beloppen å 22 000 respektive 5 00G
kronor. Vidare synes yrkandet om 3 200 kronor till installerande av oljeeldningsaggregat
vid Ugerups försöksgård vara av den angelägenhetsgrad,
att det bör bifallas. Slutligen torde det vara ofrånkomligt, att erforderliga
medel ställes till förfogande för den del av kostnaderna för det av högskolestyrelsen
närmare omförmälda torrläggningsföretaget vid Öjebyns försöksgård,
som faller på mark hörande till denna gård. Såsom högskolestyrelsen

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

anfört, bör för detta ändamål upptagas ett avrundat belopp av 20 000 kronor.

Till Byggnadsarbeten in. in. vid statens försöksgårdar skulle följaktligen
erfordras ett investeringsanslag av tillhopa (120 500 + 22 000 -f- 5 000 -f3
200 -f- 20 000 =) 170 700 kronor för nästa budgetår. Då för dylika ändamål
anvisats ett anslag av 45 000 kronor för löpande budgetår, innebär ett
bifall till mina nu framlagda förslag en ökning av medelsanvisningen med
125 700 kronor.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har Sunne köping och
Stora Sunne kommun i enlighet med tidigare utfästelse numera hembjudit
Kungl. Maj :t och kronan den mark, som avsetts för den vid 1949 års riksdag
beslutade försöksgården vid Sunne i Värmlands län. Tillika har
överlämnats, bland annat, erforderliga åtkomsthandlingar ävensom i fastigheterna
intecknade skuldebrev. Vid sådant förhållande synes det, därest
riksdagen icke har något att erinra däremot, icke böra möta något hinder
att gåvan nu mottages. I enlighet med vad statskontoret och överinspektören
för försöksväsendet anfört, torde fastigheterna i avbidan på försöksverksamhetens
igångsättande böra förvaltas av lantbruksnämnden i Värmlands län.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera meddela de föreskrifter,
som må bli erforderliga med anledning av mottagandet av ifrågavarande
fastigheter. Därvid torde även få upptagas det av statskontoret väckta spörsmålet
om dispositionen av viss fastigheterna berörande arrendeavgäld.

Vad slutligen angår den av 1951 års Wiadskommitté fr a mlagda
promemorian har denna, såsom framgår av det föregående,
mötts av vissa invändningar. Särskilt gäller detta kommitténs förslag rörande
Wiad-avdelningens ställning inom försöksverksamheten i rent
organisatoriskt hänseende. Från flera håll har sålunda förslaget direkt
avstyrkts på denna punkt, främst av den anledningen att den nuvarande
organisationen genomfördes så sent som den 1 januari 1950. Av
samma skäl anser icke heller jag mig för närvarande kunna förorda någon
ändring av avdelningens organisation. Kommitténs förslag i denna del torde
sålunda icke böra föranleda någon åtgärd.

Däremot synes onekligen vissa skäl kunna åberopas för ett genomförande
helt eller delvis av kommitténs uppläggning av den fortsatta verksamheten
vid Wiad. Emellertid är att observera, att kommitténs förslag i ämnet
i flera viktiga hänseenden bygger på ett bifall till omorganisationsförslaget.
Med hänsyn härtill och då meningarna på vissa punkter gått isär även
i fråga om nu förevarande delar av förslaget, torde enligt min åsikt tillräckliga
skäl ej heller här föreligga för att vidtaga någon ändring i bestående
förhållanden. Jag anser alltså, att verksamheten vid Wiad tills vidare bör
fortsätta i den utformning den nu har.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, atl Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

1) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Statens försöksgårdar å riksstaten för budgetåret 1954/55
under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 407 000
kronor;

2) till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar å
kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket
för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 170 700 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arne Beckman.

547206. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag