Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
1
Nr 107.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag angående
löne- och pensionsförmåner för personal å försvarets
reservstater; given Stockholms slott den 5 mars 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Allan Nordenstam.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I anslutning till förslag, som i annat sammanhang underställts riksdagens
prövning, upptages i förevarande proposition förslag till löne- och
pensionsreglering för personal å försvarets reservstater.
1
Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 107.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars
19 öli.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anmäler t. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam,
fråga om löne- och pensionsreglering för personal å försvarets reservstater
samt anför därvid följande.
Inledning.
Enligt gällande försvarsorganisation finnes vid armén, kustartilleriet och
flygvapnet vid sidan av de aktiva staterna upprättade reservstater, som rekryteras
med från aktiv stat förtidsavgången personal. Den som innehar
beställning på reservstat är skyldig att fullgöra fredstjänstgöring 90 dagar
för varje under anställningstiden infallande hel treårsperiod.
De reservstatsanställda åtnjuter lön motsvarande inemot en halv årslön
i beställning på aktiv stat i lägsta ortsgrupp samt därutöver vissa särskilda
förmåner under tjänstgöring. Vidare föreligger rätt till pensionsförmåner
på visst sätt reducerade i förhållande till de motsvarande förmåner, som
skulle ha tillkommit vederbörande vid kvarstående på aktiv stat.
1947 års riksdagsrevisorer framförde i sin berättelse till 1948 års riksdag
vissa principiella betänkligheter gentemot nuvarande system för de reservstatsanställdas
avlönande och uttalade sig i samband därmed för en allmän
översyn av reservstatsorganisationen. Vidare har vid upprepade tillfällen
från personalhåll framställts önskemål om en omprövning av de reservstatsanställdas
löne- och pensionsförhållanden med hänsyn till att ifrågavarande
anställda icke fått del av de löne- och pensionsförbättringar, som år 1947
genomfördes för bl. a. den aktiva personalen.
Med beaktande härav uppdrog jag åt numera byråchefen hos skogsstyrelsen
S. H. T. Beskow att utreda frågan om en löne- och pensionsreglering
för reservstatspersonalen. Till fullföljande av sitt uppdrag inkom Beskow
i mars 1952 till civildepartementet med en promemoria, vari föreslogs betydande
förbättringar av nu utgående förmåner. Detta förslag utsattes vid
remissbehandlingen för stark kritik och ansågs icke böra läggas till grund
för proposition till riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
3
Under hösten 1952 föranstaltade jag om en förnyad utredning av ifrågavarande
spörsmål och uppdrog åt statskommissarien K. A. Lindbergson att
utföra densamma. På uppdrag av chefen för försvarsdepartementet har utredningsarbetet
sedermera utvidgats att omfatta en allsidig översyn av reservstatsinstitutionen.
Med skrivelse den 30 november 1953 har Lindbergson
överlämnat utredning rörande ny organisation för försvarets reservstater
m. m. Yttranden däröver har efter remiss avgivits av överbefälhavaren, cheferna
för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskontoret,
statens lönenämnd, Svenska officersförbundet samt Svenska underofficersförbundet.
Vidare har av chefen för marinen överlämnats ett av
inspektören för kustartilleriet avgivet yttrande i ärendet.
På grundval av den av statskommissarien Lindbergson framlagda utredningen
har chefen för försvarsdepartementet i propositionen nr 1954: 110
upptagit fråga om en omorganisation av reservstaterna. I nämnda proposition
föreslås, att antalet reservstatsbeställningar skall minskas från f. n.
319 till 202. Ytterligare förordas, att sådana beställningar skall avses endast
för fanjunkare (motsvarande), kaptener, majorer och överstelöjtnanter. För
övergång på reservstat förutsättes skola erfordras, att beställningshavaren
fyllt 35 år och under minst 12 år innehaft anställning på aktiv stat, därav
minst 2 år i beställning motsvarande reservstatsbeställningen. Befordran
på reservstat förutsättes icke skola ske. I fråga om tjänstgöringsskyldigheten
ifrågasättes ingen ändring.
Nuvarande löne- och pensions bestämmelser m. in.
Då vid 1914 års senare riksdag meddelades beslut om upprättande av
reservstater vid försvaret, skedde avvägningen av reservstatsförmånerna från
den utgångspunkten, att reservstatens ändamål skulle vara att anskaffa en
del av det vid mobilisering erforderliga befälet för billigare kostnad än den,
som skulle vara förenad med uppförandet av motsvarande beställningar på
aktiv stat. Vid bestämmandet av avlöningsförmånerna borde -—- efter vad
som framgår av de till samma riksdag i ämnet avlåtna propositionerna nr
159 och 246 — särskilt beaktas, att de tillmättes så, att de inom viss minimigräns
av levnadsår och tjänstår uppmuntrade till tidig övergång på reservstat.
Med beaktande härav bestämdes lönerna för kompaniofficerare och
underofficerare till att i allmänhet motsvara omkring 90 procent av lönen
i närmast lägre beställning på aktiv stat, medan för övriga beställningshavare
lönerna avvägdes efter en något förmånligare grund. Efter vad vidare
framgår av nämnda propositioner ansågs pensionerna vid avgång från reservstat
böra bestämmas med utgångspunkt från lönerna och vara mindre än
dessa. I anslutning härtill bestämdes pensionerna till belopp som, varierande
för olika beställningar, utgjorde högst 87 och lägst 75 procent av lönen.
Härjämte beslöts att den, som övergick på reservstat, skulle kvarstå i vederbörlig
änke- och pupillkassa med de rättigheter och skyldigheter, som
åtföljde senast innehavd beställning på aktiv stat.
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 107.
I anslutning till de i början på 1920-talet beslutade löneregleringarna för
den aktiva personalen genomfördes enligt beslut vid 1925 års riksdag (prop.
1925:127) en provisorisk löneförbättring för reservstatspersonalen i huvudsakligt
syfte att återställa den ursprungliga relationen mellan nämnda personalkategoriers
löneförmåner. I samband härmed förbättrades även pensionerna,
som bestämdes till i genomsnitt 90 procent av de nya lönebeloppen.
Vid 1936 års riksdag (prop. 1936: 225) beslöts i syfte att säkerställa reservstaternas
rekrytering en ytterligare förbättring av reservstatspersonalens
löne- och pensionsvillkor. Förbättringen genomfördes på så sätt, att lönerna
för samtliga beställningar fastställdes att i princip motsvara 60 procent av
lönebeloppen å A-ort eller för lägsta regementsofficersbeställning B-ort i
motsvarande beställning på aktiv stat, varjämte pensionerna uppräknades i
motsvarande mån.
Statens övertagande av arméns och marinens familj epensionskassor, varom
beslut meddelades vid 1937 års riksdag (prop. 1937: 248; jfr prop. 1936:
201), innebar för reservstatspersonalens vidkommande, att beställningshavare
i de högre lönegraderna i familj epensionshänseende i huvudsak likställdes
med motsvarande personal på aktiv stat, medan för övriga beställningshavare
familjepensionsförmånerna liksom tidigare skulle bestämmas
enligt reglerna för den beställning på aktiv stat, varifrån övergången på reservstat
skett.
Den senast genomförda regleringen av reservstatsförmånerna, vilken beslutades
vid 1943 års riksdag (prop. 1943: 143), tillkom i huvudsakligt syfte
att nå anknytning till de år 1939 resp. år 1941 beslutade allmänna löneoch
pensionsregleringarna. Den omständigheten, att den aktiva personalens
pensionsförmåner därvid utmätts med utgångspunkt från lönen å C-ort i
stället för tidigare A-ort, ansågs dock icke böra föranleda någon motsvarande
omläggning av beräkningsgrunderna för reservstatspensionerna.
Införandet under år 1947 av nytt löne- och pensionssystem för den aktiva
personalen föranledde icke någon motsvarande reglering av reservstatspersonalens
löne- och pensionsförmåner. Efter därom i prop. nr 1947: 283 framlagt
förslag meddelades dock vid 1947 års riksdag beslut om en teknisk
omräkning av tjänste- och familjepensionerna i syfte att möjliggöra en tilllämpning
av nuvarande grunder för rörliga tilläggsförmåners beräkning.
Någon motsvarande omreglering av reservstatslönerna skedde inte. Rörande
de särskilda överväganden, som skett i frågan om viss förbättring av reservstatsförmånerna
i anslutning till 1947 års allmänna löne- och pensionsreglering,
torde jag få hänvisa till propositionen 1946: 333 samt till 1947—
1949 års statsverkspropositioner.
Såsom ett provisorium i avbidan på en omprövning av reservstatspersonalens
förmåner beslöts vid 1950 års riksdag (prop. 1950: 236) viss förbättring
av tjänstepensionerna, vilken genomfördes i form av ett procentuellt
tillägg, graderat under hänsynstagande till hur lång tid som vid övergången
återstått till pensionsåldern. Pensionsförbättringen fastställdes sålunda
att i princip motsvara 15 procent för beställningshavare, för vilken
Iiungl. Maj:ts proposition nr 107.
5
återstått högst 4 år, 10 procent för bestäliningshavare, för vilken återstått
mer än 4 men högst 8 år, och 5 procent för bestäliningshavare, för vilken
återstått mer än 8 men högst 12 år. Familjepensionerna omfattades icke av
den sålunda genomförda regleringen.
Gällande bestämmelser rörande reservstatspersonalens avlöningsförmåner
finnes intagna i kungörelsen den 24 september 1943 (nr 749) angående
krigsmaktens reservstater.
Bestäliningshavare på reservstat åtnjuter för år räknat löneförmåner, som
i högre lönegrader ungefär motsvarar och i lägre lönegrader något understiger
en halv årslön för motsvarande personal på aktiv stat i lägsta ortsgrupp.
Rätt till löneklassuppflyttning föreligger endast i samband med befordran.
Å lönerna, vilka ej omreglerats, utgår rörligt tillägg och kristillägg enligt de
grunder, som intill den 1 juli 1947 gällde för den aktiva personalen.
Under tjänstgöring äger reservstatspersonalen uppbära tjänstgöringstraktamente,
ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, representationspenningar,
mässpenningar, lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring
m. m. enligt de för aktiv personal gällande grunderna. För inställelse till
eller återfärd från tjänstgöring äger personalen rätt till fri resa från bostadsorten
samt traktamentsersättning. Vidare föreligger rätt till sjukvård,
som under vissa förhållanden kan bibehållas viss tid efter tjänstgöringens
upphörande.
Beträffande avlöningsförmåner för personal på reservstat under tid, då
krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, stadgas i detta reglemente.
Gällande bestämmelser rörande reservstatspersonalens tjänstepensioner
återfinnes i 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente. I vissa avseenden
företer betämmelserna avvikelser från de allmänna stadgandena i reglementet,
föranledda av personalens säregna anställnings- och avlöningsförhållanden.
De i reglementet innefattade bestämmelserna om ordinarie tjänstemans
skyldighet att avgå in. m. är tillämpliga beträffande bestäliningshavare på
reservstat. I fråga om pensionsålder gäller för samtliga bestäliningshavare
utom generalmajor samma regler som för den aktiva personalen. Pensionsåldern
är i reglementet angiven till 50 år för underofficer och kompaniofficer,
55 år för major och överstelöjtnant, 60 år för överste och generalmajor
samt 63 år för läkar- och veterinärpersonal. För vissa beställningar gäller
den särskilda pensionsålder, som angives i den såsom bilaga A till reglementet
fogade åldersförteckningen.
I fråga om förutsättningarna för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension
gäller för bestäliningshavare på reservstat samma bestämmelser som
beträffande den aktiva personalen.
Reservstatspersonalens pensionsunderlag är differentierade efter löneklasser
och finnes angivna i den vid kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657)
angående omreglerad tjänste- och familjepension m. m. såsom bilaga foga
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
de tabellen C. Å pensionernas grundbelopp beräknas rörligt tillägg enligt de
grunder, som gäller för statstjänstemän i allmänhet. Skyldighet föreligger
att vidkännas pensionsavdrag.
Såsom tjänstår för pension äger beställningshavare på reservstat tillgodoräkna
dels den tid han kunnat tillgodoräkna vid övergången på reservstat,
dels ock den tid han tillhört denna. För reservstatsbeställning kräves samma
antal tjänstår för hel pension som för motsvarande beställning på aktiv
stat.
Beräkningen av ålders-, invalid- och förtidspensions grundbelopp sker
med tillämpning av de grunder, som gäller i fråga om den aktiva personalen.
Däremot föreligger en olikhet mellan den regel för beräkning av sjukpensions
grundbelopp, som tillämpas beträffande sistnämnda personal, och
motsvarande för reservstatspersonalen gällande bestämmelse. För beställningshavare
på reservstat sammanfaller sålunda sjukpensionens grundbelopp
med grundbeloppet av den ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren,
om han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin
beställning intill pensionsålderns inträde. Härvid gäller dock den inskränkningen,
att sjukpensionens grundbelopp icke får överstiga grundbeloppet
av den sjukpension, som skulle ha utgått, om beställningshavaren intill
avgången innehaft beställning på aktiv stat inom lönegrad motsvarande den
till vilken hans reservstatsbeställning är hänförd.
Reservstatspersonalen är inordnad under 1941 års allmänna familjepensionsreglemente.
För beställningshavare på reservstat tillämpas det familj epensionsunderlag,
som intill den 1 juli 1947 gällde för innehavare av motsvarande beställning
på aktiv stat, dock lägst det underlag, som gällde för beställningshavaren
omedelbart före övergången på reservstat. I enlighet härmed är familj epensionsunderlagen
till skillnad från tjänstepensionsunderlagen differentierade
efter lönegrader. Familjepensionsunderlagen finnes angivna i förenämnda
tabell C. Å familjepensionernas grundbelopp beräknas rörligt tillägg
enligt moderna grunder.
I övrigt gäller för reservstatspersonalen de stadganden i familjepensionsreglementet,
som intill den 1 juli 1947 ägde tillämpning å den aktiva personalen.
Utredningsmannens förslag m. ro.
Allmänna synpunkter.
Utredningsmannen anser reservstatsinstitutionen vara en mycket särpräglad
och för statsverket förhållandevis kostsam anordning. Det innebär
enligt utredningsmannens uppfattning uppenbara fördelar för de militära
och civilmilitära beställningshavarna att efter eget initiativ kunna redan vid
35 å 40 års ålder praktiskt taget lösgöras från statstjänsten och med bibehållande
av en genomsnittlig årlig tjänstgöring om endast en månad uppbära
ungefär halva årslönen och sedermera erhålla en pension, som icke
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
alltför mycket skiljer sig från den som skulle ha tillkommit vederbörande
vid kvarstående på aktiv stat.
Utredningsmannen framhåller, att i det moderna löneregleringsarbetet
undvikes i högre grad än tidigare att ge arbetsföra personer en arbetsfri inkomst
enbart på grund av innehavet av viss befattning. Medan tidigare det
icke var ovanligt med indragningsstater och övergångsstater utan tjänstgöringsskyldighet,
utnyttjas numera förflyttningsskyldigheten så långt det är
möjligt. Enligt utredningsmannens uppfattning får mot bakgrunden av denna
utveckling ses de betänkligheter, som under de senaste åren yppats främst
av de civila myndigheterna mot ett bibehållande av reservstaten i nuvarande
form.
Utredningsmannen har — efter vad han anför i det följande — under sina
samråd med företrädarna för den militära sakkunskapen bibringats den bestämda
uppfattningen att, om syftet med reservstaten icke skall förfelas, å
denna bör överföras endast välkvalificerade beställningshavare, som har
möjlighet att inom den korta tjänstgöringens ram vidmakthålla sin förmåga
att föra förhållandevis höga befäl. Personer med dessa kvalifikationer
torde ha goda möjligheter att göra sig gällande på den allmänna arbetsmarknaden
och skaffa sig en skälig inkomst. Däremot måste större svårigheter
yppa sig att i 40-årsåldern säkra en pensionsrätt, då den nye arbetsgivarens
utgifter härför måste beräknas bli mycket betungande. Pensionsvillkoren
vid övergången på reservstat synes därför böra göras förmånliga, medan
lönen i reservstatsbeställningen bör utmätas efter betydligt blygsammare
beräkningsgrunder.
Utredningsmannen finner det angeläget, att förmånerna för den nya reservstaten
inpassas i nu gällande avlönings- och pensionssystem för statsanställda
i allmänhet.
Från angivna utgångspunkter anser sig utredningsmannen kunna ange
följande riktpunkter för den avsedda löne- och pensionsregleringen för reservstatspersonalen:
1)
Lönen under själva tjänstgöringen bör anpassas till att motsvara förmånerna
för en beställningshavare i samma tjänstegrad på aktiv stat.
2) Ersättningen under den tjänstefria tiden bör göras blygsam och ställas
i viss automatisk relation till löneplanslönerna.
3) Pensionen bör avvägas så, att den utgör en stimulansfaktor för övergång
på reservstat, samt göras förhållandevis förmånlig för beställningshavare,
som övergått på reservstat efter lång tids tjänstgöring på aktiv stat.
Vidare bör pensionen så utformas, att en tillämpning i huvudsak av gällande
allmänna pensionsreglementen kan ifrågakomma.
Löneförhållanden.
Med utgångspunkt från de allmänna överväganden, som redovisats i det
föregående, föreslår utredningsmannen, att till reservstat överförd beställningshavare
skall äga uppbära dels vid tjänstgöring lön jämte vissa förmå
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
ner i övrigt, dels ock därutöver ett årligt arvode, betecknat reservstatsarvode.
Vad lönen beträffar föreslår utredningsmannen att den skall utgå med
samma belopp, som tillkommer innehavare av beställning på aktiv stat i
motsvarande tjänstegrad. Därest beställningshavare på reservstat fullgör frivillig
tjänstgöring i längre följd, bör dock i likhet med vad som föreskrivits
beträffande tjänstgöring i vakanta beställningar utgående förmåner minskas
med belopp motsvarande å tiden för tjänstgöringen belöpande reservstatsarvode.
Vid sidan av lönen torde i de fall, där tjänstgöringen fullgöres utom
tjänstemannens bostadsort, böra utgå traktamente (reservbefälstraktamentc)
samt för inställelse till och återfärd från tjänstgöring resekostnadsersättning
och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet,
allt i likhet med vad som gäller för personal i reserven. Jämväl rätten
till vissa särskilda förmåner under tjänstgöring, sjukvård in. in. bör regleras
i samma ordning.
Reservstatsarvodet anser utredningsmannen böra bestämmas i viss relation
till lönen i den löneklass, enligt vilken lön utgår under tjänstgöring.
Vad angår arvodets storlek anför utredningsmannen följande.
Reservstatsarvodet skulle kunna sättas i relation till antalet förvärvade
tjänstår vid övergången på reservstat, innebärande en högre procentuell
andel av löneklasslönen för den, som övergår förhållandevis sent. Den utformning
av pensionsbestämmelserna, som föreslås i det följande, kommer
emellertid att stimulera till en icke alltför tidig övergång. Med hänsyn härtill
och då en enhetlig avvägning av reservstatsarvodet innebär vissa fördelar
ur administrativ synpunkt föreslås, att reservstatsarvodet skall utgöra
viss procentuell del av den årslön — inberäknat utgående förhöjningar —
som jämlikt statens löneplansförordning och i anslutning därtill meddelade
bestämmelser tillkommer en å ortsgrupp 4 stationerad tjänsteman i den
lönegrad och löneklass, som skall vara normgivande vid bestämmandet av
lönen under tjänstgöring.
Olika meningar kan givetvis göras gällande huru stor del av årslönen, som
reservstatsarvodet bör utgöra. I det föregående har på anförda skäl hävdats,
att det bör sättas förhållandevis lågt och att stimulansen till en övergång
bör ligga på pensionssidan. Enligt utredningsmannens uppfattning bör inkomsten
före pensioneringen i reservstatsanställningen under fredsförhållanden
endast utgöra ett tillskott till den egentliga inkomst- och förvärvskällan.
I enlighet härmed föreslås arvodet skola utgöra 15, alternativt 20
procent av årslönen (alternativ I och II), i förekommande fall avrundat
uppåt till närmaste med 12 jämnt delbara krontal. Utredningsmannen vill
för sin del förorda, att det lägre procenttalet väljes.
I fråga om löneklass för bestämmande av lönen och reservstatsarvodet
föreslås skola tillämpas bestämmelser motsvarande de för reservpersonalen
gällande.
Följande sammanställning utvisar förhållandet mellan nu utgående avlöningsförmåner
och motsvarande förmåner enligt utredningsmannens förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
9
Enligt nuvarande bestämmelser |
Enligt utredningsmannens förslag |
|||||
Lönegrad och löneklass |
Årslön jämte rör-liga tilläggs-förmåner (pen-sionsavdrag |
Beteckning |
Reservstatsarvode jämte |
|||
och nummer |
Enligt alt. I '' (15 %) |
Enligt alt. II (20 %) |
||||
12 3:31: — |
Rs 33: 36 |
5 914 |
7174 |
_ |
||
OaRs 5-13........................ |
11709:60 |
Rs 33: 35 |
5 739 |
— |
6 936 |
— |
OaRs 5-12....................... |
11113: 20 |
Rs 33: 34 |
5 559 |
— |
6 747 |
— |
OaRs 4- 12........................ |
11155: 20 |
Rs 30: 33 |
5 374 |
— |
6 526 |
— |
OaRs 4-11........................ |
10 150:80 |
Rs 30: 32 |
5 203 |
— |
6 307 |
— |
OaRs 4: 10....................... |
9126: — |
Rs 30:31 |
4 984 |
— |
6 052 |
— |
9 183: — |
Rs 27: 30 |
4 777 |
— |
5 797 |
— |
|
OaRs 3- 9 ....................... |
8 282: 40 |
Rs 27: 29 |
4 567 |
— |
5 539 |
— |
OaRs 3: 8......................... |
7 369:80 |
Rs 27: 28 |
4 344 |
— |
5 268 |
— |
TIORs 2-7........................ |
5 203: 20 |
Rs 19:22 |
3133 |
— |
3 805 |
— |
] UORs 2: 6........................ |
4 831:20 |
Rs 19:22 |
3133 |
— |
3 805 |
— |
UORs 2: 5........................ |
4 420:20 |
Rs 19:21 |
2 949 |
— |
3 585 |
— |
Med hänsyn till löneförmånernas speciella karaktär anser utredningsmannen,
att stadganden därom icke bör införas i statens allmänna avlöningsreglemente
utan meddelas i särskild ordning. I respektive stater bör
reservstatsbeställningarna lämpligen betecknas Rs, följt av numret på den
lönegrad, som användes såsom utgångspunkt vid förmånernas beräknande.
Pensionstörh&llanden.
Utredningsmannen erinrar om att enligt hans uppfattning övergången
till reservstat bör stimuleras genom en gynnsam reglering av tjänste- och
familjepensionerna. Tekniken vid uppbyggandet av avlöningssystemet har
valts även med tanke på att underlätta en smidig inpassning i 1947 ars allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen, vilka avses skola göras tilllämpliga
på reservstatspersonalen. Genom kravet på viss tids anställning på
aktiv stat i samma grad och då befordran å reservstaten förutsättes icke
vidare skola ifrågakomma kan nämligen en fullständig anpassning ske till
pensionsunderlagen för motsvarande beställningshavare på aktiv stat.
Beräkningen av tjänstår för tjänstepension föreslår utredningsmannen
skola grundas på antalet tjänstår före övergången på reservstat med ett tilllägg
av 15, alternativt 25 procent av tiden för anställningen på reservstat.
Det procentuella tillägget, som kan delvis motiveras med den under sistnämnda
tid fullgjorda tjänstgöringen, är tillkommet i syfte att stimulera
till övergång på reservstat. Utredningsmannen vill för sin del förorda, att
tillägget bestämmes till 25 procent.
Följande sammanställning, som uppgjorts med utgångspunkt från att det
högre procenttalet väljes, utvisar förhållandet mellan nu utgående tjänstepensionsförmåner
och de av utredningsmannen föreslagna.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
Beställning |
Pen- sions- ålder |
Hel tjänstepen-sion enligt nu-varande bestäm-melser |
Tjänstepension vid följande antal tjänstår |
|||||
Lägst |
Högst |
22‘/a |
25 |
27 Va |
30 |
|||
Överstelöjtnant.. |
55 |
11217 |
12 907 |
T. o. m. 66 år... |
_ |
13 935 |
15330 |
16 707 |
Fr. o. m. 67 > ... |
— |
13 038 |
11312 |
15638 |
||||
Major .......... |
55 |
8372 |
11713 |
T. o. in. 66 > ... |
11383 |
12650 |
13 901 |
15 165 |
Fr. o. m. 67 > ... |
10 573 |
11 759 |
12 926 |
14 096 |
||||
15 |
20 |
227a |
25 |
|||||
Kapten......... |
50 |
6 003 |
9 639 |
T. o. m. 66 år... |
7 876 |
10501 |
11805 |
13109 |
Fr. o. m. 67 > ... |
7 228 |
9613 |
10 849 |
12 040 |
||||
Fanjunkare..... |
50 |
3 414 |
5434 |
T. o. m. 66 > ... |
— |
6 793 |
7637 |
8 484 |
Fr‘ o. m. 67 » ... |
— |
5 934 |
6 682 |
7 415 |
Pension vid det antal tjänstår, som vid nuvarande medelålder för befordran
på aktiv stat och under av utredningsmannen angivna förutsättningar
för reservstaternas rekrytering kan beräknas genomsnittligt tillgodoräknas
vid pensionsålderns inträde, har markerats med kursivering i sammanställningen.
I fråga om beräkningen av tjänstår för familjepension framhåller utredningsmannen,
att därvidlag som regel tillämpas motsvarande grunder som
vid tjänstepensionsberäkningen. Efter övervägande av olika alternativ hav
utredningsmannen likväl ansett sig böra stanna för att föreslå, att de reservstatsanställda
i familj epensionshänseende försättes i samma läge som
om de kvarstått på aktiv stat och att alltså tiden för reservstatsanställningen
får tillgodoräknas i sin helhet. Härav följer, att oavkortad familjepension
kommer att utgå i flertalet fall.
Följande sammanställning utvisar skillnaden mellan nu utgående familjepensioner
och de av utredningsmannen föreslagna.
Beställning |
Hel familjepension en-ligt nuvarande be-stämmelser |
Hel familjepension en-ligt utredningsmannens |
Överstelöjtnant.......................... |
5 067 |
6 315 |
Major........................ |
4 681 |
5 820 |
Kapten............................... |
4 149 |
5 269 |
Fanjunkare........................... |
2 588 |
3 580 |
Utredningsmannen erinrar i det följande om att nu gällande bestämmelser
om reservstatspersonalens pensionering redan är i stort sett anpassade
efter de pensioneringsregler, som gäller för beställningshavare på aktiv
stat. Med hänsyn härtill kommer det förutsatta inordnandet av personalen
under 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen att
medföra blott ett fåtal ändringar i dessa reglementen. Avvikelser från de för
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
den aktiva personalen gällande allmänna stadgandena påfordras endast med
hänsyn till de speciella regler för tjänstårsberäkning, som förutsättes skola
gälla för reservstatspersonalen. Anledning synes utredningsmannen ej föreligga
att bibehålla nuvarande princip för beräkning av sjukpensions grundbelopp.
Remissyttrandena.
Från remissmyndigheternas sida har inte framställts några erinringar av
principiell räckvidd mot de av utredningsmannen förordade grunderna för
reservstatspersonalens avlönande och pensionering. I fråga om löne- och
pensionsförmånernas storlek har däremot olika uppfattningar kommit till
uttryck.
De militära myndigheterna betonar i sina yttranden angelägenheten av
att reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner avväges så, att reservstaternas
rekrytering icke äventyras, och uttalar farhågor, att de av utredningsmannen
föreslagna löneförmånerna är alltför låga för att en tillfredsställande
rekrytering skall kunna påräknas. Enligt nämnda myndigheters
uppfattning bör reservstatsarvode utgå med icke oväsentligt högre
belopp än det av utredningsmannen föreslagna. De konkreta förslag, som
avges i detta hänseende, syftar närmast till en höjning av arvodet till lägst
25 ä 30 procent av årslönen på aktiv stat. Vissa av militärmyndigheterna
räknar härvid med att pensionerna skall uppräknas i direkt anknytning till
den avsedda höjningen av arvodet. Med avseende å beställningshavare, som
under sammanlagt minst 12 år fullgjort föreskriven flygtjänstgöring, föreslår
chefen för flygvapnet, att såväl reservstatsarvodet som pensionerna
skall beräknas efter löneklass två nummer högre än den, som eljest skall
komma i fråga.
Till skillnad från de militära myndigheterna finner försvarets civilförvaltning
och statens lönenämnd de av utredningsmannen föreslagna löneoch
pensionsförmånerna godtagbara. Civilförvaltningen framhåller dock, att
de reservstatsanställda icke bör medges rätt till ersättning för omhänderhavande
av uppbörd med hänsyn till att sådan ersättning endast övergångsvis
tillkommer beställningshavare på aktiv stat ovan manskapsgraden.
I anledning av utredningsmannens förslag till reglering av löneförmånerna
uttalar statskontoret, som i princip ej funnit anledning till erinran
mot förslaget i denna del, att det förordade reservstatsarvodet under inga
förhållanden kan anses för lågt. Statskontoret anför vidare, att ämbetsverket,
om än ämbetsverket delar utredningsmannens uppfattning att huvudvikten
i förmånshänseende bör ligga på pensionerna, dock icke kan finna
det motiverat att, om grunderna för avvägningen av reservstatsarvodet godtages,
reservstatstiden tillgodoräknas i så stor utsträckning som till en fjärdedel.
Då den effektiva tjänstgöringen — en månad per år — motsvarar
drygt 8 procent, bör enligt statskontorets mening en tillgodoräkning med
15 procent vara tillfyllest. Gynnsammare beräkningsgrunder torde däremot
kunna accepteras vid en begränsning eller ett slopande av reservstatsarvo
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
det. I anledning av vad förevarande förslag innebär i fråga om familj epensionerna
erinrar statskontoret, att en av huvudprinciperna för den statliga
familjepensioneringen är att tjänstårsberäkning i familjepensionshänseende
— med undantag beträffande förordnandetjänster — följer samma regler,
som gäller för bestämmande av tjänstepension. Även om förmånliga regler
i dylikt avseende är av stor betydelse som stimulansfaktor för rekryteringen
till reservstat, kan statskontoret med hänsyn till konsekvenserna icke förorda,
att vid bestämmandet av familjepensionens storlek —■ såsom utredningen
föreslagit —- avsteg göres från den angivna principen. Statskontoret
kan således för sin del icke tillstyrka, att tillgodoräkning i familj epensionshänseende
medgives i annan omfattning än som sker i fråga om tjänstepensionen.
Två reservanter inom statskontoret anser, att utredningsmannens
förslag i sistberörda hänseende bort kunna godtagas.
Svenska officersförbundet och Svenska underofficersförbundet finner det
tvivelaktigt, att det skall bli möjligt att fylla krigsorganisationens behov av
kvalificerad reservstatspersonal, om icke löneförmånerna sättes högre än
utredningsmannen föreslagit. Det reella utbytet av löneförmånerna skulle
enligt förbundenas uppfattning bli alltför obetydligt som kompensation för
de olägenheter, som den i reservstatsbeställningen föreliggande tjänstgöringsskyldigheten
innebär. Därest den kvalificerade personal, som utredningsmannen
avser för reservstaterna, skall kunna förmås att söka dylik
anställning, är det enligt underofficersförbundets uppfattning nödvändigt,
att reservstatsarvodet icke understiger 20 procent av årslönen på aktiv stat.
Övergångsanordningar.
Utredningsmannens förslag.
Utredningsmannen förordar, att de av honom föreslagna nya grunderna
för reservstatspersonalens avlönande och pensionering skall tillämpas från
den tidpunkt, då den nya organisationen förutsättes komma att sättas i
kraft, eller således från och med den 1 juli 1954.
Utredningsmannen går i anslutning härtill in på frågan huruvida behov
föreligger av särskilda övergångsanordningar med tanke på nuvarande beställningshavare
och pensionärer. Härutinnan framhåller utredningsmannen,
att det vid allt löneregleringsarbete är ett allmänt önskemål att så
snabbt som möjligt få till stånd en avveckling av äldre stater. En dylik avveckling
är i allmänhet möjlig och fördelarna därav är ur administrativ
synpunkt uppenbara. Det är emellertid att märka, att vid ett genomförande
av utredningsmannens förslag till organisation för reservstaterna kommer
vissa typer av beställningar att utgå ur organisationen och många av de
nuvarande beställningshavarna att icke uppfylla kraven för övergång till
motsvarande beställning på den nya staten. Då således icke samtliga nuvarande
beställningshavare kan överföras till ny stat, är en fullständig avveckling
av de äldre staterna icke möjlig. Det måste — efter vad utrednings
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
mannen vidare framhåller — även beaktas, att i de fall, då en övergång är
möjlig, de därmed förenade fördelarna ur pensionssynpunkt motväges av
avsevärda försämringar i lönehänseende. Då de nuvarande beställningshavarna
som regel måste antagas ha avpassat sin levnadsstandard med utgångspunkt
från den nuvarande inkomstnivån, förefaller det utredningsmannen
orealistiskt att räkna med en övergång annat än i undantagsfall på
den nya staten.
Mot bakgrunden av det anförda förordar utredningsmannen en övergångsbestämmelse
av innebörd, att äldre bestämmelser skall tillämpas förde
i tjänst varande beställningshavare, som icke före den 1 oktober 1954
anmält sig vilja övergå å de nya bestämmelserna. Härvid förutsätter utredningsmannen,
att det skall vara beroende på Kungl. Maj :ts prövning huruvida
och på vilka villkor en sådan övergång skall medgivas.
Utredningsmannen går härefter in på frågan huruvida beställningshavare,
som står kvar på nuvarande stat, bör beredas någon förbättring av sina
pensionsvillkor. Vad innehavare av läkar- och veterinärbeställningar beträffar
finner utredningsmannen en pensionsreglering knappast påkallad,
särskilt som någon motsvarighet till dessa beställningar icke återfinnes på
de nya staterna. Ej heller anser sig utredningsmannen kunna förorda en
dylik reglering för de fall, där militär beställningshavare övergått på reservstat
före 35 års ålder. I fråga om övriga militära beställningshavare finner
utredningsmannen däremot vissa skäl kunna anföras för en reglering av
pensionerna, även om avvecklingen av de nuvarande staterna därigenom
fördröjes. Det främsta motivet härför anser utredningsmannen vara, att
beställningshavarna på reservstat endast i viss utsträckning fått del av
de pensionsförbättringar, som övriga statstjänstemän kom i åtnjutande av
i samband med 1947 års pensionsregleringar.
Efter övervägande av olika lösningar föreslår utredningsmannen, att sådan
å gammal stat kvarstående militär beställningshavare, som först efter
fyllda 35 år övergått på reservstat och för vilken en beräkning av pensionen
enligt de föreslagna nya grunderna ger ett förmånligare resultat än om
nuvarande grunder tillämpats, skall i princip erhålla en pensionsförbättring
motsvarande halva skillnaden mellan pensionsförmånerna enligt nuvarande
bestämmelser och de motsvarande förmåner, som skolat ifrågakomma
vid övergång på ny stat. Att utredningsmannen stannat för att föreslå halv
förbättring sammanhänger bl. a. med att de nya staterna bygger på nuvarande
pensionsunderlag för motsvarande personal på aktiv stat, medan före
den senast genomförda tjänsteförteckningsrevisionen från sådan stat avgången
personal åtnjuter pension enligt dessförinnan tillämpade lönegrader.
En pensionsförbättring enligt förmånligare grunder skulle — efter vad
utredningsmannen särskilt framhåller — kunna föranleda att vissa förutvarande
beställningshavare på reservstat eller efterlevande efter sådana beställningshavare
kommer i ett gynnsammare läge än från aktiv stat före
den 1 juli 1952 pensionsavgångna och deras efterlevande.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
Från den angivna utgångspunkten, att ny pension skall bestämmas i visst
förhållande till den pension som skolat ifrågakomma vid övergång på ny
stat, anser utredningsmannen, att frågan, huruvida och i vad mån den förordade
pensionsförbättringen må utgå, bör göras på visst sätt beroende av
att beställningshavaren uppfyller det för sådan övergång tillämnade kravet
på minst 3 års anställning i beställning på aktiv stat i lönegrad motsvarande
den reservstatsbeställningen tillhör. Om så ej är fallet, förutsättes
den nya pensionen skola beräknas med tillämpning av pensionsunderlag
gällande för den lönegrad, till vilken närmast lägre beställning på aktiv
stat är hänförd. Finnes dylik beställning icke upptagen på den nya staten
anses omregleringen böra ske som om beställningen funnes. I de fall, där i
enlighet härmed pensionen bestämmes efter lägre pensionsunderlag än som
eljest skolat komma i fråga, avser utredningsmannen att tillämpa den för
den lägre beställningen gällande pensionsåldern. Härvid förutsättes dock
att göra undantag för överstarna med hänsyn till att flertalet av dem redan
överskridit den pensionsålder, som gäller för överstelöjtnant.
Utredningsmannen räknar med att den nya pensionen skall bestämmas
med bortseende från det för övergång på ny stat föreslagna kravet på minst
12 års tjänstgöring på aktiv stat. En dylik kvalifikationsgrund anser utredningsmannen
icke kunna tillämpas å beställningshavare, som redan tillträtt
beställning på reservstat.
Utredningsmannens förevarande förslag innebär vidare, att även förutvarande
reservstatsanställda och efterlevande skall få sina pensionsförmåner
förbättrade på sätt i det föregående angivits.
Remissyttrandena.
Av de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, är det endast arméchefen,
vars uttalanden i denna fråga biträdes av överbefälhavaren, samt statens lönenämnd,
som framfört erinringar mot de av utredningsmannen förordade
övergångsanordningarna. De personalorganisationer, som yttrat sig i ärendet,
har riktat stark kritik mot utredningsmannens förslag i denna del.
Chefen för armén erinrar, att beställningshavarna på reservstat torde vara
de enda statsanställda, som icke blivit delaktiga av de förbättringar, som
följde av den ar 1947 genomförda allmänna löne- och pensionsregleringen,
och framhåller i anslutning därtill, att detta bör rättas till nu, oberoende av
vad som i övrigt må komma att beslutas beträffande reservstatsorganisationen.
Vidare anför arméchefen, som närmast syftar till en uppräkning av
reservstatsförmånerna i nära anknytning till de år 1947 för den aktiva personalen
genomförda förbättringarna, att den reglering av förmånerna, som
må komma i fråga, bör omfatta samtliga reservstatsanställda, således även
läkare och veterinärer, och ej göras beroende av vid vilken levnadsålder
övergången på reservstat skett.
Statens lönenämnd uttalar, att nämnden anser det kunna ifrågasättas,
om tillräckliga skäl anförts för en begränsning av den av utredningsmannen
föreslagna pensionsförbättringen för på nuvarande stat kvarstående
reservstatspersonal att gälla endast vissa beställningshavare.
Kungl. Maj.ts proposition nr 107.
15
Svenska officer sförbundet framhåller med avseende å nuvarande beställningshavare
och pensionärer, att det nu gäller att utan ytterligare uppskov
bringa i tillämpning den grundläggande princip, som tidigare använts vid
avvägning av reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner i förhållande
till de motsvarande förmåner, som tillkommer den aktiva personalen.
Förbundet erinrar i detta sammanhang om vissa uttalanden, som förbundet
finner den därav berörda personalen icke kunna ha uppfattat på annat sätt
än som ett uttryck för statsmakternas vilja och avsikt att så snart erforderlig
utredning verkställts tillerkänna reservstatspersonalen motsvarande
löne- och pensionsförbättringar, som kommit den aktiva personalen till del.
Otvivelaktigt har detta spelat en roll vid de överväganden, som föregått
beslutet att söka inträde på reservstat. Enligt förbundets uppfattning bör
man vid en bedömning av frågan om en reglering av den nuvarande personalens
förmåner hålla sig till de villkor och de förutsättningar, som gäller
för de nuvarande reservstaterna, och således ej taga hänsyn till de särskilda
förhållanden, som kan komma att föranleda en genomgripande förändring
av organisationen.
Officersförbundet framhåller i det följande, att det icke synes vara hållbart
att inställa en sedan länge aktuell reglering av de nuvarande beställningshavarnas
löner under hänvisning till att vissa ytterlighetsfall därigenom
skulle kunna vinna oförtjänt stor fördel. Med avseende å ifrågavarande
beställningshavare förordar förbundet, att lönen sättes något högre
än tjänstepensionen med hänsyn till den föreliggande tjänstgöringsskyldigheten.
Förhöjningen föreslås skola utgöra 5 procent.
I anledning av utredningsmannens förslag till reglering av tjänstepensionsförmånerna
för nuvarande beställningshavare och pensionärer framhåller
officersförbundet, att förbundet icke anser sig kunna godtaga, att
den avsedda pensionsförbättringen begränsas till ett belopp motsvarande
hälften av de pensionsökningar, som skolat uppkomma vid övergång på
ny stat. Ej heller finner förbundet det godtagbart, att på sätt utredningsmannen
föreslagit pensionsförbättringen icke beräknas med utgångspunkt
från den lönegrad beställningshavaren tillhör, med mindre beställning i
motsvarande lönegrad innehafts på aktiv stat under minst tre år, samt att
tiden för reservstatsanställningen tillgodoräknas endast till en fjärdedel.
Det kan sålunda enligt förbundets mening icke vara rimligt att på detta
sätt i efterhand införa kvalifikationsgrunder för pensionsbestämningen,
vilka är snävare än de som gällde vid övergången på reservstat. Under åberopande
av det anförda och under framhållande tillika, att vid ett genomförande
av utredningsmannens förevarande förslag samtliga civilmilitära
beställningshavare samt ett stort antal beställningshavare i lägsta regementsofficersgraden
och lägre grader inte kommer i åtnjutande av någon
förhöjning av sin pension, hemställer förbundet, att förslaget icke måtte
läggas till grund för den avsedda regleringen av tjänstepensionerna. Förbundet
föreslår, att pensionsförbättringen i stället avväges så, att ny tjäns
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 107.
tepension kommer att uppgå till belopp motsvarande den tjänstepension,
som tillkommer beställningshavare på aktiv stat med placering i löneklass
tre nummer lägre än den vederbörande tillhör eller senast tillhört. Härvid
räknar förbundet således med att nuvarande system för pensionens bestämning
i direkt anknytning till vederbörlig löneklass skall bibehållas. Förbundet
hemställer vidare, att annan här avsedd tjänstepension än sådan,
som börjat utgå före den 1 juli 1952, skall beräknas med användande av
pensionsunderlag gällande för den löneklass, som skolat komma i fråga vid
tillämpning av de vid 1952 års riksdag beslutade höjda lönegradsplaceringarna
för motsvarande beställningar på aktiv stat.
Vad angår utredningsmannens förslag till förbättring av familj epensionsförmånerna
för nuvarande beställningshavare och pensionärer anför officersförbundet
i stort sett motsvarande synpunkter som i fråga om tjänstepensionsförmånerna.
Enligt förbundets uppfattning bör familjepension i här
avsedda fall utgå enligt de grunder, som gäller för motsvarande beställningshavare
på aktiv stat.
Svenska underofficersförbundet uttalar i likhet med officersförbundet,
att de nuvarande beställningshavarna övergått på reservstat under sådana
förutsättningar att de på goda grunder haft anledning räkna med att deras
förmåner även framgent skulle bibehållas vid dåvarande relation till de motsvarande
förmåner, som tillkommer den aktiva personalen. Med hänsyn
härtill och till i övrigt föreliggande omständigheter framstår det för underofficersförbundet
såsom obilligt, att den av reservstatspersonalen påräknade
och i riksdagen varslade löneregleringen helt inhiberas och att pensionsregleringen
göres snäv och villkorlig på den grunden att förändrade anställningsvillkor
förutsättes för nytillträdande beställningshavare. Förbundet
föreslår med anslutning till den av byråchefen Beskow verkställda utredningen,
att tjänstepensionerna avväges i förhållande till den aktiva personalens
löner enligt i huvudsak de principer, som tillämpades vid 1943 års
pensionsreglering, samt att familjepensionerna uppräknas till sådan nivå,
att den nuvarande relationen mellan tjänste- och familj epensionerna i stort
sett bibehålies. Den allmänna nivån för lönerna anser förbundet böra fixeras
något högre än nivån för tjänstepensionerna. I anslutning härtill hemställer
förbundet, att de nuvarande beställningshavarna måtte medgivas
övergå å ny stat oberoende av om de uppfyller därför stadgade villkor i
fråga om tjänstetid in. in.
Föredraganden.
Reservstatsinstitutionens syfte är, såsom jämväl framgår av vad chefen
för försvarsdepartementet anfört i samband med framläggandet av förslag
till omorganisation av reservstaterna, främst att för mobiliseringsbehovets
tillgodoseende tillföra krigsmakten en reserv av välkvalificerad befälspersonal,
som kan erhållas för en lägre kostnad än den en motsvarande ökning
av de aktiva befälskadrarna skulle ha betingat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
17
För att säkerställa reservstaternas rekrytering har, såsom det föregående
ger vid handen, reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner fastställts
efter jämförelsevis fördelaktiga grunder. För en genomsnittlig fredstjänstgöring
av en månad årligen åtnjutes sålunda som regel inemot en
halv årslön i motsvarande beställning på aktiv stat i lägsta ortsgrupp och
därjämte pensionsförmåner, som ej alltför mycket skiljer sig från dem som
skulle ha tillkommit vederbörande vid kvarstående på aktiv stat.
Till skillnad från övriga statstjänstemän har de reservstatsanställda icke
blivit delaktiga av de förbättringar, som följde av den år 1947 genomförda
allmänna löne- och pensionsregleringen. Såsom ett provisorium i avbidan
på en omprövning av reservstatsförmånerna beslöts dock vid 1950 års riksdag
viss förbättring av tjänstepensionerna.
Utredningsmannens förslag till löne- och pensionsförmåner för de reservstatsanställda
innebär en radikal omläggning i förhållande till vad nu gäller.
Tyngdpunkten lägges enligt förslaget på pensionssidan, medan däremot
avlöningen förutsättes närmast få karaktär av ett tillskott till annan inkomst
och därför göres mera blygsam.
Utredningsmannen anser, att avlöningen bör utgå i form av lön under
tjänstgöring, kombinerad med ett årligt arvode (reservstatsarvode). Lönen
är tänkt att beräknas enligt de grunder, som gäller beträffande den aktiva
personalen, medan reservstatsarvodet föreslås skola bestämmas till 15 alternativt
20 procent av en på motsvarande sätt beräknad årslön å ort tillhörande
ortsgrupp 4. Enligt utredningsmannens bedömande bör det lägre procenttalet
främst komma i fråga.
I pensionshänseende förordar utredningsmannen en reglering, som i stort
sett innebär en anpassning till vad som enligt 1947 års allmänna tjänste- och
familj epensionsreglementen gäller för den aktiva personalen. För tjänstårsberäkning
i vad gäller tjänstepension avses dock reservstatstiden skola tagas
i betraktande endast i begränsad omfattning. Härvid har framlagts två alternativa
förslag, innebärande en tillgodoräkning till 15 resp. 25 procent. Det
senare alternativet förordas av utredningsmannen. Någon motsvarande begränsning
är inte avsedd att iakttagas vid bestämning av familjepensionen.
Remissmyndigheterna har ej anfört några invändningar av principiell
räckvidd mot utredningsmannens förslag till nya grunder för de reservstatsanställdas
avlönande och pensionering. Däremot har i viss mån skiljaktiga
uppfattningar kommit till uttryck i fråga om löne- och pensionsförmånernas
storlek.
De militära myndigheterna bedömer de föreslagna löneförmånerna otillräckliga
för att säkerställa reservstaternas rekrytering och förordar därför
viss höjning av reservstatsarvodet. Från vissa militära myndigheters sida
har vidare ifrågasatts en uppräkning av pensionsförmånerna i direkt anknytning
till den avsedda arvodeshöjningen. Av övriga remissmyndigheter
är det endast statskontoret som framfört erinran mot utredningsmannens
förslag i denna del. Enligt statskontorets uppfattning bör i tjänstepensions2
Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt Nr 107.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
hänseende reservstatstiden tillgodoräknas endast i av utredningsmannen
alternativt angiven men ej förordad omfattning eller således till 15 procent.
Vidare anser statskontorets majoritet sig inte kunna tillstyrka, att tjänstårsberältning
i familjepensionshänseende medges enligt förmånligare grunder
än som tillämpas vid tjänstepensionens bestämning.
De reservstatsanställdas nuvarande löne- och pensionsvillkor förefaller
mig icke stå i riktig proportion till den relativt begränsade tjänstgöringsskyldighet,
som åvilar dem i fred. På grund härav delar jag utredningsmannens
och de civila remissmyndigheternas betänkligheter mot ett bibehållande
av reservstatsförmånerna vid nuvarande storleksordning.
De ekonomiska villkor, som erbjudes de reservstatsanställda, bör dock
självfallet vara så goda att de verkar lockande på den kvalificerade aktiva
personal, varmed försvarets reservstater avses skola rekryteras. Jag har
under hand inhämtat, att reservstatsbeställningarna är i hög grad eftersökta
bland den aktiva personalen. Med beaktande härav och av den i propositionen
nr 1954: 110 föreslagna betydande minskningen av antalet reservstatsbeställningar
räknar jag med att en viss omläggning av reservstatsförmånerna
och en minskning av desamma inte skall medföra att rekryteringen
äventyras.
Den inbördes avvägningen mellan avlöning och pension bör göras beroende
av de möjligheter, som må föreligga att förvärva ytterligare inkomster
genom utövande av förvärvsverksamhet vid sidan av den militära tjänsten.
Jag anser mig i likhet med utredningsmannen ha anledning antaga, att de
beställningshavare, som övergår på reservstat, har möjlighet att skaffa sig
en anställning, som ger en godtagbar inkomst, men däremot får svårt att
tillförsäkra sig pensionsförmåner, som innebär en sådan ålderdomsförsörjning,
som kan anses motsvara de betydande förmåner, vilka tillkommer
statstjänstemän i aktiv tjänst. I betraktande härav lärer storleken av reservstatsavlöningen
spela en relativt sett mindre roll än pensionsförmånerna.
Det kan därför synas lämpligt att i överensstämmelse med utredningsmannens
förslag för framtiden avväga avlöningen i syfte att närmast utgöra ett
tillskott till annan inkomst men samtidigt tillförsäkra vederbörande pensionsförmåner,
beräknade efter förhållandevis förmånliga grunder. Den omständigheten,
att vid en sådan lösning tjänstepensionen kommer att överstiga
vad beställningshavaren före inträdet i pensionsåldern äger uppbära
i avlöning, synes med hänsyn till den speciella ställning reservstatspersonalen
intager icke i och för sig behöva inge några betänkligheter.
Jag ansluter mig till utredningsmannens uppfattning att avlöningen
lämpligen bör utgöras av ett årligt arvode jämte lön under tjänstgöring.
Med beaktande av de synpunkter, som kommit till uttryck i de militära
myndigheternas utlåtanden, anser jag mig dock böra räkna med något högre
arvode än utredningsmannen närmast tänkt sig. I enlighet härmed förordar
jag, att arvodet fastställes till belopp motsvarande 20 procent av
årslönen å ort tillhörande ortsgrupp 4. Förslaget att i detta hänseende
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
19
tillämpa särskilda beräkningsgrunder för beställningshavare, som fullgjort
viss minsta tids flygtjänstgöring, kan jag inte biträda. Det synes mig välbetänkt
att i enlighet med utredningsmannens förslag avväga arvodet och
lönen i direkt anknytning till löneplanslönerna. Härigenom ernås en följsamhet
efter den aktiva personalens löneförhållanden, som är ur personalsynpunkt
betydelsefull. Utredningsmannens förslag i fråga om särskilda
förmåner under tjänstgöring föranleder ingen erinran från min sida. Såsom
försvarets civilförvaltning påpekat bör dock ersättning för omhänderhavande
av uppbörd icke vidare ifrågakomma.
Vad härefter angår pensionsförmånerna finner jag det lämpligt, att dessa
bestämmes med tillämpning av pensionsunderlag, gällande för motsvarande
beställningshavare på aktiv stat, och även i övrigt utformas i nära
anslutning till vad som gäller beträffande den aktiva personalen. Vid bestämning
av tjänstepensionen bör dock tid för anställning på reservstat
räknas såsom tjänstår endast till viss mindre del. Tillgodoräkningens omfattning
synes böra avvägas under visst hänsynstagande till att — i likhet
med vad som gäller beträffande den aktiva personalen — det för hel pension
erforderliga antalet tjänstår förutsättes vara lägre för beställningshavare
med 50 års pensionsålder än för beställningshavare, som når pensionsåldern
först vid vid fyllda 55 år eller senare. I enlighet härmed förordar
jag, att reservstatstiden tillgodoräknas i de fall, där den lägre pensionsåldern
tillämpas, till en fjärdedel och eljest till en tredjedel. Med hänsyn till
att en gynnsam reglering av förmånerna för efterlevande torde ha en särskild
betydelse i rekryteringsstimulerande syfte anser jag mig vidare, om
än ur principiella synpunkter vissa invändningar kan anföras häremot,
böra godtaga de av utredningsmannen föreslagna grunderna för bestämning
av familjepensionen. Jag förordar alltså, att tid för reservstatsanställning
får oavkortad tillgodoräknas som tjänstår i familjepensionshänscende.
Den av mig här förordade löne- och pensionsregleringen för reservstatspersonalen
torde böra genomföras från den tidpunkt, då den nya reservstatsorganisationen
avses skola sättas i kraft, eller således från och med den 1
juli 1954.
Det skulle självfallet vara i hög grad önskvärt om den av mig här förordade
löne- och pensionsregleringen kunde göras tillämplig icke endast å
nytillträdande beställningshavare utan även å dem, som vid tidpunkten för
dess ikraftsättande redan innehar beställning på reservstat. Medgivande
att övergå på ny stat synes emellertid icke böra lämnas, därest beställning
motsvarande den av beställningshavaren innehavda icke återfinnes på den
nya staten eller beställningshavaren icke uppfyller de skärpta villkor i fråga
om tjänstetid m. m. som avses skola tillämpas för framtiden. Det bör enligt
min mening ej heller ifrågakomma att lämna ett sådant medgivande,
om beställningshavaren därav skulle draga oförtjänt stor fördel på grund
av att tidpunkten för pensioneringen är näraliggande. Vidare är att märka,
att flertalet av de beställningshavare, som har möjlighet att övergå på ny
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
stat, torde komma att finna det med sin fördel förenligt att kvarstå på
den stat vederbörande nu tillhör. Det är således icke möjligt att redan nu
få till stånd en avveckling av de nuvarande reservstaterna.
Mot bakgrunden av det anförda har jag ansett mig böra överväga huruvida
särskilda övergångsanordningar bör komma i fråga för de beställningshavare,
som kvarstår på nuvarande stater. Utredningsmannens förslag
i detta hänseende tar sikte uteslutande på pensionerna och innebär, att
pensionsförhöjning skall medgivas till belopp motsvarande i princip halva
skillnaden mellan å ena sidan de pensionsförmåner, som skulle ha ifrågakommit
vid övergång på ny stat, och å andra sidan nuvarande pensionsförmåner.
Då emellertid frågan, huruvida och i vad mån dylik förhöjning
skall utgå, förutsättes skola vara på visst sätt beroende av att beställning
av samma typ som den av beställningshavaren innehavda ingår i den nya
organisationen samt alt beställningshavaren uppfyller vissa av de för övergång
på ny stat föreskrivna villkoren, kommer vid ett genomförande av
utredningsmannens förevarande förslag samtliga civilmilitära beställningshavare
samt dessutom ett antal militära beställningshavare i lägsta regementsofficersgraden
och lägre grader, vilka förhållandevis tidigt övergått
på reservstat, att bii uteslutna från den avsedda förbättringen av pensionsförmånerna.
Vad utredningsmannen sålunda föreslagit med avseende å nuvarande beställningshavare
har rönt stark kritik från personalhåll. Officers- och underofficersförbunden
har sålunda förklarat sig icke kunna godtaga utredningsmannens
förslag i denna del och i anslutning därtill uttalat sig för
en reglering av beställningshavarnas förmåner i viss anknytning till den
år 1947 genomförda allmänna löne- och pensionsregleringen. Vissa av de
militära myndigheterna har likaledes funnit skäl kunna anföras för att
de nuvarande beställningshavarna göres delaktiga av de förbättringar, som
följde av den år 1947 genomförda regleringen. Statens lönenämnd anser sig
böra ifrågasätta, om tillräckliga skäl anförts för en begränsning av den avsedda
pensionsförbättringen till att gälla endast vissa beställningshavare.
Övriga remissmyndigheter har lämnat de av utredningsmannen förordade
övergångsanordningarna utan erinran.
I anledning av nämnda yrkanden om viss uppräkning av de nuvarande
beställningshavarnas löneförmåner vill jag erinra om vad 1947 års riksdagsrevisorer
anfört i denna fråga i sin till 1948 års riksdag avgivna berättelse
(del I § 4) samt om mitt i det föregående gjorda uttalande, att dessa
förmåner, sedda mot bakgrunden av den begränsade tjänstgöringsskyldigheten,
synes vara alltför gynnsamma. Även utredningsmannen har funnit en
höjning av löneförmånerna för de nuvarande beställningshavarna opåkallad.
I anslutning till det anförda och under hänsynstagande till att ifrågavarande
beställningshavare genom utövande av förvärvsverksamhet vid sidan
av den militära tjänsten torde ha kunnat komma upp till ett tillfredsställande
inkomstläge finner jag det icke med fog kunna göras gällande, att de
bör beredas gynnsammare lönevillkor.
Vad härefter angår frågan, huruvida det kan anses skäligt med en regle -
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
21
ring av de nuvarande beställningshavarnas pensionsförmåner, vill jag framhålla,
att man knappast kan räkna med att dessa beställningshavare i någon
större utsträckning kunnat tillförsäkra sig ytterligare pensionsrätt i
annan tjänst eller eljest genom sitt arbete. I betraktande härav är jag beredd
att medverka till en viss förbättring av dessa förmåner.
Den av mig i det föregående förordade pensionsregleringen för nytillträdande
beställningshavare har kombinerats med en betydande minskning av
avlöningsförmånerna. Med hänsyn härtill anser jag det icke böra ifrågakomma
att låta denna reglering föranleda eu lika förmånlig revision av
pensionsbestämmelserna för de beställningshavare, som kvarstår å de nuvarande
staterna.
Skälighetssynpunkter, anförda bl. a. från personalhåll, synes mig motivera
att den förbättring av tjänste- och familjepensionsförmånerna, som må
komma i fråga, får utgå oberoende av om någon motsvarande beställning
finnes upptagen i den nya organisationen eller beställningshavaren uppfyller
villkoren för övergång på ny stat. Jag anser alltså — med frångående härutinnan
av utredningsmannens förslag — att även de civilmilitära beställningshavarna
och de beställningshavare, som avgått från den aktiva staten
före fyllda 35 år, bör kunna få sina pensionsförmåner förbättrade.
Utredningsmannens förslag i den till personalens fördel modifierade
form, som jag nu förordat, synes mig böra läggas till grund för den avsedda
regleringen av de nuvarande beställningshavarnas tjänste- och familj
epensionsf örmåner.
Jag förordar i enlighet härmed, att tjänstepensionsförbättringen fastställes
att i princip motsvara hälften av de pensionsökningar, som skulle ha
uppkommit vid övergång på ny stat. I syfte att i skälig mån tillgodose även
det fåtal beställningshavare, för vilka den nu föreslagna pensionsregleringen
eljest skulle i tjänstepensionshänseende få blott ringa eller ingen betydelse,
förordar jag vidare, att tjänstepensionsförbättringen, inklusive den vid 1950
års riksdag beslutade provisoriska förbättringen, skall för tid fram till folkpensionsålderns
inträde i varje särskilt fall utgöra lägst 15 procent av tjänstepensionen.
Jag räknar härvid med den begränsningen, att reglerad tjänstepension
icke får överstiga den pension, som skulle ha tillkommit vederbörande
vid kvarstående i senast innehavd beställning på aktiv stat.
Vid en reglering av pensionsförmånerna enligt de grunder, som jag här i
princip förordat, ernås en viss gradation av tjänstepensionsförbättringen
efter vad som kan anses skäligt med hänsyn till den tid, som vid övergången
på reservstat återstått till pensionsålderns inträde. Såsom en följd härav
kommer på nuvarande stater kvarstående beställningshavare, som har en
förhållandevis lång tjänstetid på aktiv stat, att få en tjänstepensionsförbättring
något överstigande eller motsvarande de förbättringar, som den aktiva
personalen kom i åtnjutande av i samband med 1947 års pensionsreglering,
medan däremot för de beställningshavare, som vid unga år avgått
från den aktiva staten, förbättringen blir av mindre storleksordning.
I familjepensionshänseende finner jag det motiverat med en något större
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
förbättring än den utredningsmannens förslag innebär. I enlighet härmed
förordar jag, att familjepensionsförbättringen fastställes till belopp motsvarande
tre fjärdedelar av den pensionsökning, som skulle ha uppkommit
vid övergång på ny stat. Härigenom kommer de nuvarande beställningshavarna
att få i stort sett samma förhöjningar av familjepensionen som om
de omfattats av 1947 års pension sreglering.
Vid en reglering av här avsedda beställningshavares pensionsförmåner
enligt de grunder, som jag nu i princip förordat, bör förutvarande reservstatsanställda
jämte efterlevande erhålla motsvarande pensionsförbättringar.
Med hänsyn till att med den föreslagna regleringen åsyftas i princip att ernå
anknytning på visst sätt till den år 1947 genomförda allmänna pensionsregleringen
synes härvid icke böra göras åtskillnad mellan före den 1 juli
1952 pensionsavgångna och övriga pensionärer. Givetvis bör dock tjänstepension
icke överstiga vad som skulle ha utgått vid pensionering i senast
innehavd beställning på aktiv stat.
Bestämmelserna rörande reservstatspersonalens avlöning synes med hänsyn
till dessa bestämmelsers speciella natur icke lämpligen böra intagas i statens
allmänna avlöningsreglemente utan torde böra meddelas i särskild författning
vid sidan av reglementet. Ett av utredningsmannen utarbetat förslag
till författningsbestämmelser rörande försvarets reservstater torde i de delar
detsamma avser avlöningsförmåner få fogas såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet
i detta ärende. Med hänsyn till den nära överensstämmelsen
med vad i motsvarande avseenden gäller för personal i försvarets reserver
torde författningsförslaget icke tarva särskild motivering utöver vad jag i
det föregående anfört.
Det förutsatta inordnandet av reservstatspersonalen under 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente gör det erforderligt med vissa ändringar i
detta reglemente.
I de allmänna bestämmelser, som ingår som en första avdelning i tjänstepensionsreglementet,
påkallas ej annan ändring än att där bör anges att
reglementet äger tillämpning å beställningshavare på reservstat.
De i tjänstepensionsreglementets andra avdelning innefattade bestämmelserna
om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m. bör erhålla tilllämpning
även beträffande beställningshavare på reservstat.
Av de i tjänstepensionsreglementets tredje avdelning upptagna bestämmelserna
om tjänstepension blir å reservstatspersonalen tillämpliga de bestämmelser,
som avser tjänstemän i allmänhet. I fråga om förutsättningarna
för rätt att komma i åtnjutande av pension avses de reservstatsanställda
skola vara likställda med övriga tjänstemän. Med hänsyn till den begränsade
tillgodoräkning av tid för anställning på reservstat, som jag tidigare förordat,
torde ifrågavarande beställningshavare i många fall icke komma att
uppfylla det i reglementet angivna kravet på visst minsta antal tjänstår för
erhållande av förtidspension. Jag finner likväl skäl icke förefinnas att vid
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
sidan av huvudregeln införa någon särbestämmelse i detta avseende, särskilt
som jag räknar med att beställningshavare på reservstat endast i undantagsfall
kommer att beviljas förtidspension. Såsom tjänstår bör beställningshavare
på reservstat äga tillgodoräkna dels den tid han kunnat tillgodoräkna
vid övergången på reservstat, dels ock i enlighet med vad jag i
det föregående föreslagit antingen en tredjedel eller en fjärdedel av den
tid han tillhört denna. Härför påkallas vissa ändringar i reglementet. Den
som innehaft beställning på reservstat men före pensionsålderns inträde övergått
till beställning på aktiv stat eller till civil befattning förutsättes liksom
hittills få tillgodoräkna endast den del av reservstatstiden, varunder han
tjänstgjort i reservstatsbeställningen, eller den större del därav, som Kungl.
Maj:t må medgiva. Reglementets bestämmelser om beräkning av pensionens
grundbelopp bör gälla även för beställningshavare på reservstat. Jag finner
således i likhet med utredningsmannen anledning icke föreligga att bibehålla
den särregel, som enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas vid
beräkning av sjukpensionens grundbelopp.
De i reglementets fjärde och femte avdelningar intagna bestämmelserna
om tjänstelivränta resp. sammanträffande av förmåner samt bestämmelserna
i sjätte avdelningen om skyldighet att i vissa fall inträda i reserv förutsättes
skola vara tillämpliga å reservstatspersonalen. Härför påkallas ej
några särskilda föreskrifter.
I och med att de reservstatsanställda inordnas under 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente blir 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
tillämpligt å dem utan att härför erfordras något särskilt stadgande.
Såsom av det föregående framgår avses reservstatstiden skola helt få tillgodoräknas
som tjänstår för familjepension. I anledning härav bör i familjepensionsreglementet
anges, att sådan tid skall tillgodoräknas oavkortad,
oavsett vad tjänstepensionsreglementet innehåller i detta hänseende.
Reservstatspersonalens inordnande under familjepensionsreglementet synes
i övrigt icke påkalla annan ändring i reglementet än att där bör anges,
att för beställningshavare på reservstat skall tillämpas pensionsunderlaget
för den lönegrad, till vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat
är hänförd.
I enlighet med vad i det föregående anförts och föreslagits har inom civildepartementet
upprättats förslag till kungörelser om ändringar i 1947 års
allmänna tjänste- och familj epensionsreglementen. Med hänsyn till att i
andra sammanhang för 1954 års riksdag framlagts eller torde komma att
framläggas förslag, som påkallar ändringar i delvis samma paragrafer i reglementena,
synes förslag till ändringsförfattningar icke nu böra underställas
riksdagen, utan endast riksdagens godkännande av de förordade riktlinjerna
för pensioneringens ordnande torde böra utverkas i förevarande sammanhang.
För att en bättre överblick över innebörden av den föreslagna
pensioneringen skall kunna erhållas torde emellertid de upprättade författ
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
ningsförslagen få fogas såsom bilaga B vid statsrådsprotokollet i detta ärende.
Vidare torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas att meddela bestämmelser
om avlöning in. in. till personal å försvarets reservstater och
om reglering av äldre reservstatspensioner i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts samt att i anslutning till löne- och pensionsregleringens
genomförande meddela de övergångsbestämmelser, som
må befinnas erforderliga.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts utfärda bestämmelser
om avlöning för personal å försvarets reservstater
m. in.,
dels godkänna de grunder för pensionering av personal å
försvarets reservstater och för reglering av äldre reservstatspensioner,
som i det föregående förordats,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,
som må bli erforderliga.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars-Arvid Frithiof.
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
25
Bilaga A.
Utredningsmannens förslag
till
kungörelse angående försvarets reservstater.
Härigenom förordnas som följer.
Avlöningsförmåner m. m.
It §•
Beställningshavare å reservstat uppbär ett årsarvode (reservstatsarvode),
motsvarande femton procent av den årslön — inberäknat eventuell förhöjning
— som jämlikt statens löneplansförordning och i anslutning därtill
meddelade bestämmelser tillkommer en å ortsgrupp 4 stationerad tjänsteman
i den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat tillhör.
Därvid skall arvodet i förekommande fall avrundas uppåt till närmaste
med 12 jämnt delbara krontal. Under beställningshavare jämlikt denna kungörelse
åliggande fredstjänstgöring äger vederbörande därutöver åtnjuta lön
enligt den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat
tillhör.
I respektive stater erhålla reservstatsbeställningarna beteckningen Rs,
vilken placeras före numret å den lönegrad, som skall användas vid förmånernas
utmätande (Rs 19, 27, 30 eller 33).
I fråga om placering i löneklass i lönegraden för bestämmandet av reservstatsarvodet
och lönen under tjänstgöring skola vid inträdet å reservstat
samt vid uppflyttning i löneklass för beställningshavare å reservstat bestämmelserna
i statens allmänna avlöningsreglemente för personal på aktiv stat
äga tillämpning. Härvid skall dock iakttagas dels att hänsyn icke må tagas
till civil anställning i statens tjänst, som beställningshavare å reservstat
innehaft eller innehar, dels att tid, varunder vederbörande under anställning
å reservstat icke varit inkallad till tjänstgöring och ej heller innehaft
för pensionerad personal vid försvaret avsedd arvodesbefattning, ej må tillgodoräknas
för uppflyttning till högre löneklass, dels ock att vad i 21 §
1 mom. andra stycket reglementet sägs om ett dagantal av 976 i stället
skall, i förekommande fall såvitt avser tid efter senaste löneklassplacering i
beställning på aktiv stat, avse ett dagantal av 875.
12 §.
Under tid för beställningshavare enligt denna kungörelse författningsenligt
åvilande tjänstgöring utgår lönen efter den ortsgrupp, till vilken vederbörandes
kyrkobokföringsort hänföres.
13 §.
1. För inställelse till tjänstgöring erhåller beställningshavare å reservstat
fri resa från bostadsorten (hemvistet inom kyrkobokföringsorten) samt
traktamente med tillämpning av bestämmelserna i allmänna resereglementet.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
Den som styrker, att han vid resans anträdande stadigvarande uppehållit sig
å annan än nämnda ort, äger åtnjuta fri resa från dåvarande vistelseorten
inom riket eller, vid vistelse utom riket, från den plats inom riket, å vilken
han vid resan först inträffar. För återfärd från tjänstgöring tillgodonjutas
enahanda förmåner som vid resa för inställelse till tjänstgöring.
2. Under tjänstgöring äger beställningshavare å reservstat, i den mån ej
annat följer av vad nedan sägs, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente
eller däremot svarande förmåner enligt för personal på aktiv stat gällande
bestämmelser. Därvid skall tjänsteställe för vederbörande bestämmas
i anslutning till fredsförläggningen för förband, stab, anstalt eller annan
dylik enhet, dit han inkallats för tjänstgöring.
3. Under tjänstgöring inom tjänstgöringszonen utgå förmåner enligt vad
i detta mom. sägs.
Därest tjänstestället är så beläget, att beställningshavaren bedömes under
tjänstgöringen icke kunna bibehålla bostaden såsom nattkvarter, utgår traktamente
(reservbefälstraktamente) med belopp, som angivas i kol. 5 och 6
av den i 7 § 1 inom. kungörelsen den 21 november 1952 (nr 736) med tilläggsbestämmelser
till allmänna resereglementet intagna tabellen. Har beställningshavaren
icke eget hushåll, utgår dock endast traktamente för natt.
Är tjänstestället så beläget, att beställningshavaren bedömes under tjänstgöringen
kunna bibehålla bostaden såsom nattkvarter, äger han åtnjuta
resekostnadsersättning enligt allmänna resereglementet för resa mellan
tjänstestället och bostaden, som han företager för att intaga nattkvarter
eller återvända därifrån. Sådan ersättning utgår dock endast under förutsättning
att bostaden är belägen utom tjänstgöringszonen och må ej överstiga
beloppet av reservbefälstraktamente för natt.
4. I fråga om rätt att vid förrättning utom tjänstgöringszonen bibehålla
utgående reservbefälstraktamente skola bestämmelserna i 8 § allmänna resereglementet
äga motsvarande tillämpning. Vad i första stycket av sistnämnda
paragraf sägs om det högsta belopp, varmed traktamente för dag må
utgå, skall jämväl i övrigt iakttagas vid tillämpning av bestämmelserna i
1—3 mom. här ovan.
5. Beställningshavare å reservstat hänföres till den rese- och traktamentsklass,
till vilken innehavare av motsvarande beställning på aktiv stat är hänförd.
6. Beställningshavare å reservstat äger under tjänstgöring enligt de för
motsvarande personal på aktiv stat gällande grunderna uppbära sjötillägg,
ersättning för omhänderhavande av uppbörd, särskilda förmåner under
tjänstgöring å vissa fartyg, flygtillägg, elevtillägg, flygtraktamente, mässpenningar,
representationspenningar samt särskilda förmåner vid utförande
av dykeriarbeten och under tjänstgöring i sjöreserven ävensom utbekomma
uniformspersedlar och materialier m. m. samt nyttja skyddsbeklädnad
in. in.
7. Beställningshavare å reservstat äger åtnjuta oavkortad lön — förutom
för tid, varunder vederbörande deltager i tjänstgöringen, in- och utryckningsdagar
inräknade — dels vid förhinder att deltaga i tjänstgöringen på
grund av olycksfall i tjänsten eller annat sådant förhållande, som i 28 § under
I sägs i 6 punkten a) och 8 punkten statens allmänna avlöningsreglemente,
dels ock, under sammanlagt högst en tiondel av anbefalld tjänstgöringstid,
vid förhinder att deltaga i tjänstgöringen på grund av sjukdom i
andra fall än nyss angivits samt vid tjänstledighet av annan anledning. Vid
förhinder att deltaga i tjänstgöringen samt vid tjänstledighet i andra fall
eller under längre tid än nu sagts skola i fråga om rätt att åtnjuta avlöning
de bestämmelser, soxn gälla för motsvarande personal på aktiv stat, äga tilllämpning.
27
Kungl. Mcij:ts proposition nr 107.
8. Under tjänstgöring äger beställningshavare å reservstat rätt till sjukvård
enligt de för motsvarande personal på aktiv stat gällande grunderna.
Den, som på grund av sjukdom eller skada, som föranletts av militärtjänstgöringen,
under tjänstgöring intagits på sjukvårdsanstalt, skall, därest behovet
av anstaltsvård fortfarande föreligger vid tjänstgöringens slut, jämväl
därefter intill dess behovet av sådan vård upphör, dock högst under sex
månader, äga åtnjuta sjukvård enligt nyss angivna grunder.
14 §.
Reservstatsarvodet utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är stadgad eller eljest
finnes lämpligen böra ske.
15 §.
Beställningshavare å reservstat skall vara pliktig underkasta sig minskning
i, upphörande av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner
eller ersättningar, om vilka förmälas i 11 § tredje stycket och 13 §.
16 §.
Beträffande avlöningsförmåner för beställningshavare å reservstat under
tid då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt stadgas i sagda reglemente.
17 §.
Beställningshavare å reservstat äger pensionsrätt i den mån så följer av
gällande tjänste- och familj epensionsbestämmelser.
Särskilda bestämmelser.
18 §.
1. I fråga om förening av beställning å reservstat med sådan civil befattning
i eller utom statens tjänst, för vilken avlöning utgår enligt av Kungl.
Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser, skall, utan hinder av vad nämnda
bestämmelser innehålla däremot stridande, gälla följande.
a. Förening av beställning å reservstat med ordinarie eller extra ordinarie
civil befattning må ej ske, med mindre Kungl. Maj :t därtill lämnar tillstånd.
b. I enlighet med stadgandet i 19 § statens allmänna avlöningsreglemente
ankommer det på Kungl. Maj :t att pröva huruvida och i vad mån avdrag
skall ske å avlöning för civil befattning, som innehaves samtidigt med beställning
å reservstat.
2. Är innehavare av beställning å reservstat berättigad att av statsmedel
uppbära tjänstepension för beställning på aktiv stat eller har b an kommit i
åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, beror på
Kungl. Maj :ts prövning, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å
avlöningen skall ske.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954, från och med vilken dag
kungörelsen den 24 september 1943 (nr 749) angående krigsmaktens reservstater
skall upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser skola alltjämt äga tillämpning å den som vid denna
kungörelses ikraftträdande redan tillhör reservstat och icke före den 1 oktober
1954 hos Kungl. Maj :t anmält sig vilja övergå å de nya bestämmelserna,
i vilket fall Kungl. Maj :t har att pröva om och under vilka villkor sådan
övergång kan medgivas samt tidpunkten för densamma.
28
Kungl. May.ts proposition nr 107.
Bilaga B.
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
den 30 juni 1947 (nr 416).
Härigenom förordnas, att 1 § 1 mom., 7 § 2 inom., 14 § 2 inom., 15 § 4
mom. samt 30 § 1 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente den
30 juni 1947* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
1 mom. Detta reglemente---beteckningen Cr.
Reglementet skall tillika äga tillämpning å innehavare av beställning å
reservstat med beteckningen Rs, som är underkastad av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser angående försvarets reservstater.
7 §.
2 mom. För följande -— — -— angivna levnadsålder:
A. Ordinarie befattningar.
B. Extra ordinarie befattningar.
C. Beställningar å reservstat.
Beteckning och nummer |
Levnadsår |
Rs 19, 27............................... |
50 55 |
Rs 30, 33............................... |
För här -----års ålder.
Utan hinder — — — riksdagens beslut.
För ovan — —- —• särskild pensionsålder.
14 §.
2 mom. För befattning---inom lönegraden.
Löneklass |
Begynnelseunderlag |
kronor |
Löneplan nr 1.
Löneplan nr 2.
Löneplan nr 3.
Löneplan nr 4.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1 mom. 1950: 418, beträffande 7 § 2 mom. 1952: 423 och
1953:331, beträffande 14 § 2 mom. 1951:403 ävensom 1952:423 och 742 samt beträffande 30 §
1 mom. 1949:255 och 1953:331.
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
29
Såsom undantag---vid försvaret.
För beställning å reservstat utgör begynnelseunderlaget det belopp, som
enligt första och andra styckena gäller för slutlöneklassen inom den lönegrad
motsvarande beställning å aktiv stat tillhör.
15 §.
A mom. Vid tjänstår sberäkning---särskild avgångstjänst.
Såsom inskränkning i vad i 1 och 2 mom. samt nästföregående stycke
stadgats gäller, att av tid, varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat,
må vid bestämmande av pensionsförmån enligt detta reglemente
tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt
ej Kungl. Maj :t annat medgiver. Utan hinder härav må dock tid,
varunder dylik beställning innehafts, tillgodoräknas beställningshavare å
reservstat, för vilken det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör
25, till en fjärdedel och annan beställningshavare å reservstat till en tredjedel.
30 §.
Fjärde huvudtiteln.
1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsstyrelse, arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén,
marinen och flygvapnet.
1. I fråga---pensionsålderns inträde.
2. Där i---- beräknade beloppen.
3. Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ca,
Co, Ma, Me eller Mo ävensom beställningshavare å reservstat må, oavsett
stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas följande tid, nämligen
a) innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Ma, Me eller
Mo ävensom beställningshavare å reservstat tid, under vilken beställningshavaren
efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt icke förenad
fast anställning såsom manskap vid försvaret, samt annan beställningshavare
två tredjedelar av sådan tid;
b) beställningshavare, som---tjänstgöring vid försvaret.
Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ce
---- manskap vid försvaret.
Vid tjänstår sberäkning---till efterrättelse.
4. Ordinarie beställningshavare---— Kungl. Maj :t stadgas.
Erhåller pensionstagare ---anställningen upphör.
Har pensionstagare---främmande tjänst.
Där tjänstepension---två tredjedelar.
5. Där den, som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta för militär
eller civilmilitär beställning å aktiv stat eller beställning å reservstat, samtidigt
därmed åtnjuter eller dessförinnan kommit i åtnjutande av reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp, skall på Kungl. Maj :ts prövning
bero, om och i vad mån av sådan anledning avdrag skall ske å de till
tjänstepensionen hörande förmånerna eller å tjänstelivräntan.
6. I fråga---utfärda föreskrifter.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj :t utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementet i dess ändrade lydelse upphör att gälla, såvitt
angår beställningshavare å reservstat, å vilken reglementet i den ändrade
lydelsen erhåller tillämpning.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 107.
Förslag
till
kungörelse om ändring i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
den 30 juni 1947 (nr 417).
Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. och 10 § 1947 års allmänna familjepensionsreglemente
den 30 juni 19471 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
9 §.
2 mom. För befattning----inom lönegraden.
Löneklass Familjepensionsunderlag
kronor
Löneplan nr 1.
I
Löneplan nr 2.
Löneplan nr 3.
~ i
Löneplan nr 4.
För beställning å reservstat utgör familjepensionsunderlaget det belopp,
som enligt första stycket gäller för slutlöneklassen inom den lönegrad motsvarande
beställning å aktiv stat tillhör.
10 §.
Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension
a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente; dock må för den som vid sin död innehade beställning
å reservstat eller dessförinnan avgått med rätt till pension från
sådan beställning tiden för reservstatsanställningen, oavsett vad därom
stadgas i tjänstepensionsreglementet, vid bestämmande av familjepension
för reservstatsbeställningen tillgodoräknas i sin helhet;
b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet
— — — åtnjöt förtidspension.
Därest det ■— — •— tjänstepensionsreglemente avses.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1954.
1 Senaste lydelse, se beträffande 9 § 2 mom. 1951:401 ävensom 1952:424 och 743.
617182. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag