Statsutskottets utlåtande nr 9.
1
Kr 9.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1954/55, i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken. 1 propositionen nr 1 har
Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—9 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari
1954) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
I 1953 års statsverksproposition uppskattades investeringsutgifterna under
budgetåret 1952/53 för de här berörda fonderna, exkl. utgifter för förrådsökning,
utlåning, aktieförvärv o. d., till ca 904 milj. kr. Såsom framgår
av följande sammanställning uppgick emellertid de faktiska utgifterna för
samma ändamål till ca 860 milj. kr. Den sammanlagda medelsförbrukningen
överskattades sålunda för ett år sedan med ca 45 milj. kr varav
på vartdera av statens järnvägar och vattenfallsverket faller ca 20 milj. kr.
1 övrigt är avvikelserna — i absoluta tal — av mindre omfattning.
Tabell 1. |
1952/53 Beräknat |
Utfall |
.............. 12,7 |
10,9 |
|
................... 248,0 |
251,1 |
|
.................. 311,0 |
290,1 |
|
Vattenfallsverket.............. |
................. 294,5 |
273,2 |
................... 8,0 |
8,0 |
|
Förrådsfonden (kom.dep.)...... |
............... 29,5 |
26,6 |
Summa, milj. kr 903,7 |
859,9 |
Å övriga, i sammanställningen ej medräknade anslag, bar av de medel,
som fanns tillgängliga den 1 juli 1952 eller sedermera anvisades under
budgetåret 1952/53 och som uppgick till sammanlagt 75,i milj. kr, förbrukats
71,2 milj. kr. Den totala medelsförbrukningen under budgetåret 1952/
53 på de investeringsanslag, som anvisats för kommunikationsverken, bär
sålunda uppgått till ca 931 milj. kr. Därav har 376 milj. kr finansierats
t flihang till riksdagens protokoll 195b. 6 sand. Nr .9.
2
Statsutskottets utlåtande nr 9.
med verkens egna avskrivningsmedel, ca 6 milj. kr med avskrivningsmedel
från driftbudgeten och med kapitalmedel, som frigjorts inom verken, samt
resten, ca 550 milj. kr, med lånemedel.
Beräkningarna rörande investeringsverksamhetens omfattning under budgetåret
1953/54 framgår av följande sammanställning.
Tabell 2.
Behållning Anslag .. Medelsfö^rukning 1953/54
från för Beräknad i Verkens för- Förordad
1952/53 1953/54 statsverks- slag hösten av föredra -
prop.1953 1953 gandena
Miljoner kronor
Postverket............... 2,4 12,9 12,7 12,7 12,7
Televerket............... 7,9 312,9 248,0 260,0 249,0
Statens järnvägar......... 37,9 368,2 311,0 344,5 330,0
Vattenfallsverket.......... 38,8 347,52 331,5 363,2 360,0
Luftfartsverket........... l,0l 9,4 8,0 8,0 8,0
Förrådsfonden............ 2,9 40,1 35,0 43,1 36,4
Summa 90,9 1 091,0* 946,2 1 031,5 996,1
För innevarande budgetår beräknas sålunda nu en investeringssumma för
de i sammanställningen nämnda verken om ca 996 milj. kr, exklusive anslag
till rörelsekapital, utlåning, aktieförvärv o. dyl., att jämföras med de ca
946 milj. kr som beräknades i 1953 års statsverksproposition. Härför erforderliga
höjningar av medelsförbrukningsramarna ha med hänsyn till utvecklingen
på arbetsmarknaden samt verkens trängande investeringsbehov
ansetts böra medgivas. Beträffande vattenfallsverket förutsättes därvid medelsanvisning
å tilläggsstat.
För budgetåret 1954/55 har verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna
skall komma att stiga till ca 1 100 milj. kr, vilket i jämförelse med
de senaste beräkningarna för nu löpande budgetår skulle innebära en ökning
av investeringsverksamheten med ca 63 milj. kr. Beloppet är ett saldo av
en ökning av utgifterna på de ramreglerade anslagen med ca 90 milj. kr och
en minskning å övriga anslag med närmare 28 milj. kr (tabell 3). Det förra
beloppet betingas till större delen av en föreslagen ökning av televerkets
investeringar från 249 milj. kr i år till ca 308 milj. kr nästa år.
I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen
följande.
De förslag, som verken sålunda framlagt, kan sägas över lag vara väl
motiverade. Ur såväl service- som räntabilitetssynpunkter skulle det ställa
sig synnerligen förmånligt, om icke andra hänsyn tvingade till annat, att
ytterligare utvidga investeringarna i de statliga affärsverken. Här må t. ex.
erinras om, att enligt den tioårsprognos, som förelädes riksdagen i 1950 års
statsverksproposition, beräknades investeringsbehoven, exklusive förrådsfonden,
komma att stiga från ca 460 milj. kr budgetåret 1949/50 till en högsta
nivå om ca 630 milj. kr under budgetåret 1953/54 för att därefter falla till
1 Enligt Kungl. Majrts beslut har, så när som på 1 milj. kr på anslaget till Byggnader,
tidigare föreliggande reservationer indragits.
2 Därav föreslås 18 milj. kr. anvisade å tilläggsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
3
ca 600 milj. kr under 1955/56. Omräknade till nuvarande penningvärde
skulle investeringsutgifterna under innevarande budgetår ligga mellan 850
och 900 milj. kr. Blnligt vad tidigare anförts, beräknas nu utgifterna, exklusive
förrådsfonden, till ca 960 milj. kr. Investeringarnas omfattning ligger
sålunda betydligt över vad som förutsågs i tioårsprognosen, och såtillvida
synes investeringsbehovet vara mer än väl uppfyllt. I realiteten har emellertid
den expansion, som ägt rum, varit rätt ojämnt fördelad. Sålunda beräknas
vattenfallsverkets investeringar under innevarande budgetår ligga ca
150 milj. kr över det i prognosen för budgetåret angivna beloppet, om detta
korrigeras med hänsyn till prisstegringen. Anledningen härtill är ju dels,
att vattenfallsverkets investeringar givits prioritet, dels att dess investeringsplaner
sedermera utvidgats efter förnyade överväganden rörande den nödvändiga
utbyggnadstakten.
Statens järnvägars investeringar har hittills starkt släpat efter prognosen
och först med den nu föreslagna investeringsramen börjat närma sig dess
med hänsyn till prisstegringen uppräknade siffror. Den begränsning som
genomförts av televerkets investeringar slutligen har lett till en mycket
stark eftersläpning i förhållande till prognosen. Enligt denna borde investeringsutgifterna
under föregående och innevarande budgetår ha legat vid
närmare 300 milj. kr per år. Av vad som tidigare sagts har framgått, att
de nått ett läge av ungefär 250 milj. kr per år.
Av anförda siffror framgår, att den stegring av investeringsvolymen vid
affärsverken, som efter tioårsprognosens framläggande hittills varit möjlig
och vilken år från år bestämts med hänsyn till det utrymme, som de reala
resurserna beräknats medge, med undantag för vattenfallsverket, ännu ej
inneburit, att den nivå uppnåtts som i tioårsprognosen med hänsyn till behovet
av verksamhetens effektivisering ansetts erforderlig. Det är med
hänsyn härtill angeläget, att den totala investeringsvolym, som nu uppnåtts
vid affärsverken, såvitt möjligt bibehålies och att, därest konjunkturutvecklingen
skulle medge detta, möjlighet liksom under innevarande budgetår
skapas för en viss utvidgning av volymen. Å andra sidan har det med
hänsyn till den ovisshet, som i dag råder om även det närmaste årets konjunkturbetingelser,
ansetts påkallat, att även räkna med att en reducering
av affärsverkens investeringar kan bli nödvändig, om konkurrensen om
tillgängliga resurser skulle komma att skärpas. Ur dessa olika synpunkter
har det befunnits motiverat att med undantag av vattenfallsverket — för
vilket med hänsyn till investeringarnas karaktär motsvarande möjligheter
till en anpassning av investeringsverksamheten inte föreligger — uppställa
tre olika alternativ för affärsverkens investeringar under det kommande
budgetåret.
En investeringsverksamhet av i huvudsak den omfattning, som här tidigare
förordats för innevarande budgetår, har ansetts böra utgöra ett normalprogram,
avsett att följas, därest nu rådande konjunkturläge i stort blir
bestående. Jag förordar, att detta program lägges till grund för beräkningarna
i det följande. Som komplement till normalprogrammet bör föreligga
ett minimiprogram att tillämpas, därest en skärpning av konjunkturen och
därmed av konkurrensen om investeringsresurserna skulle inträda. Detta
bar utformats med hänsyn till verkens möjligheter att på relativt kort sikt
före budgetårets ingång anpassa sig till en lägre investeringsnivå. Såvitt
nu kan förutses, bör en sänkning av nivån med inemot 65 milj. kr eller
ca 10 procent av de berörda verkens investeringar enligt normalprogrammet
vara möjlig. Som ett maximiprogram slutligen bar räknats med eu investeringsverksamhet
på eu intill 10 procent högre nivå än normalallernativet.
Maxim i program in et bör endast komma i fråga, om konjunkturutvecklingen
4
Statsutskottets utlåtande nr 9.
skulle tendera i depressiv riktning och utrymme för en ökning av de offentliga
investeringarna därmed uppstår.
I siffror för de olika verken ter sig dessa alternativ såsom tabell 3 visar.
Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att sedermera, i enlighet med de riktlinjer som här uppdragits,
besluta rörande investeringarnas omfattning under budgetåret.
Tabell 3.
1953/54 |
1954/55 |
1954/55 |
1954/55 |
1954/55 |
|
Förordat |
V erkens |
Maximi- |
Normal- |
Minimi- |
|
dragandena |
förslag |
alt. |
alt.1 |
alt. |
|
Ramreglerade investeringar |
|||||
Postverket............ |
.. 12,7 |
13,4 |
13,7 |
12,8 |
11,5 |
Televerket............ |
.. 249,0 |
307,6 |
278,4 |
249,0 |
220,0 |
Statens järnvägar ...... |
.. 330,0 |
344,2 |
367,0 |
330,0 |
300,0 |
Vattenfallsverket....... |
.. 360,0 |
377,1 |
350,0 |
350,0 |
350,0 |
Luftfartsverket........ |
8,0 |
8,3 |
9,4 |
8,0 |
7,0 |
Förrådsfonden......... |
.. 36,4 |
36,1 |
40,3 |
35,0 |
31,5 |
Summa, milj. |
kr 996,1 |
1 086,7 |
1 058,8 |
984,8 |
920,0 |
Övriga investeringar milj. kr............... Totalsumma, |
.. 39,3 |
11,3 |
5,3 |
5,3 |
5,3 |
milj. kr............... |
. 1 035,4 |
1 098,0 |
1 064,1 |
990,1 |
925,3 |
Vid övervägandena rörande vattenfallsverkets investeringsutgifter under
nästa budgetår har inom det reala utrymme, som bedömts stå till förfogande
för affärsverkens investeringar och som inte ansetts medge någon ökning
i jämförelse med vad som nu förordats för budgetåret 1953/54, en avvägning
med hänsyn till investeringsbehoven inom övriga affärsverk måst
företagas. Det har därvid visat sig både nödvändigt och möjligt att något
hålla tillbaka vattenfallsverkets investeringar i förhållande till den nu för
innevarande budgetår beräknade, förhöjda medelsförbrukningen. Såsom tabell
3 visar föreslås en maximering av utgifterna till 350 milj. kr, vilket innebär
att den av vattenfallsstyrelsen beräknade medelsförbrukningen minskats
med ca 27 milj. kr. Tar man emellertid hänsyn till den förskjutning
till 1954/55 av ca 5 milj. kr i utgifter för distributionsanläggningar, som
torde uppstå vid den för innevarande budgetår förordade investeringsramen,
uppgår skillnaden till ca 32 milj. kr. Denna begränsning av investeringsutgifterna
får ses mot bakgrunden av att kostnaderna för utbyggnaden
av kraftstationen i Bergeforsen under nästa budgetår beräknas till väsentlig
del komma att täckas genom ett obligationslån och möjliggöres vidare
av att ett föreslaget utbyte av enfasutrustningen i Porjus kraftstation och
därmed sammanhängande linjearbeten vid malmbanan tills vidare uppskjutits.
Men härtill har det med hänsyn till kraftförsörjningens beräknade läge
år 1958, då en planerad kraftstation i Järkvissle skulle stå färdig, ansetts
möjligt att framflytta påbörjandet av denna station ett år. Likaså har vissa
av styrelsen föreslagna förberedande åtgärder för en ångkraftstation i Stenungsund
på västkusten i huvudsak ansetts kunna anstå tills vidare.
Beträffande anslagsberäkningarna för budgetåret 1954/55 har departementschefen
vidare meddelat följande.
1 Preliminärt förordat av föredragandena.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
5
För att maximiprogrammet skall kunna komma i fråga vid en eventuell
omprövning av investeringsvolymen under loppet av nästa budgetår, bör
emellertid tillräckliga anslag anvisas, för att täckning skall föreligga även
för detta alternativ. För nu löpande budgetår skapades förutsättningar för
en utökning av investeringsprogrammet genom att 1953 års riksdag anvisade
investeringsanslag med högre belopp än som var omedelbart påkallat
av de investeringsramar, som förordades i 1953 års statsverksproposition.
Såvitt nu kan förutses kommer endast en ringa del av den anslagsreserv,
som därvid uppstod, att tas i bruk, och på denna grund torde vid utgången
av nu löpande budgetår reservationer om ca 190 milj. kr komma att föreligga
på affärsverkens investeringsanslag. Detta belopp skulle kunna tänkas
kvarstå som anslagsreserv även för nästa budgetår, vilket kunde uppnås
genom att nya anslag anvisades med belopp lika med den vid nor.malalternativet
beräknade medelsförbrukningen för resp. ändamål. Men dels skulle
reserven därmed bli onödigt stor, dels skulle den sannolikt icke få en så
lämplig fördelning som önskvärt är. Till undvikande härav har därför de
anslag, som föreslås anvisade, i huvudsak beräknats på grundval av den vid
normalalternativet förutsedda medelsförbrukningen på resp. anslag och på
sådant sätt, att medelsförbrukningen ökats med 10 procent, varefter den så
erhållna summan minskats med den vid utgången av innevarande budgetår
förutsedda behållningen å anslaget. De sammanlagda belopp av nya anslag
och reservationer, som enligt denna beräkning kommer att stå till verkens
förfogande under nästa budgetår, anges som maximiprogrammet i tabell 3.
Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och
departementschefens förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet
samt medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1954/55 i förhållande
till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet
(s. 1—9) och till efterföljande tablå.
Inves- terings- utgifter 1952/53 |
Av verken |
Av dep.-chefen be-räknade in-vesterings-utgifter |
Re- serva- tioner den 8% 1953 |
An- slag 1953/54 |
För- slag 1954/55 |
Beräk- nade reserva-tioner 1955 |
|||
1953/54 |
1954/55 |
1953/54 |
1954/55» |
||||||
Ramreglerade investe- |
|||||||||
ringar. |
|||||||||
Postverket''.......... |
10,9 |
12,7 |
13,4 |
12,7 |
12,8- |
2,4 |
12,9 |
11,1 |
0,9 |
Televerket.......... |
251,1 |
260,0 |
307,6 |
249,0 |
249,0 |
7,9 |
312,9 |
206,6 |
29,3 |
Statens järnvägar____ |
290,1 |
344,6 |
344,2 |
330,0 |
330,0 |
37,9 |
368,2 |
290,8 |
36,9 |
Statens vattenfalls- |
|||||||||
verk.............. |
273,2 |
363,2 |
377,1 |
360,0 |
350,0 |
38,8 |
347,52 |
346,5 |
22,8 |
Luftfartsverket...... |
8,0 |
8,0 |
8.3 |
8,0 |
8,0 |
1.0 |
9,4 |
7,0 |
1,4 |
Väg- och vattenbygg- |
|||||||||
nadsverkets förråds- |
|||||||||
fond.............. |
26,6 |
48,1 |
36.1 |
36,4 |
35,0 |
2,9 |
40,1 |
33,(1 |
5,2 |
859,9 |
1031,5 |
1 086,7 |
996,1 |
984,« |
90,9 |
1 091,0 |
895,5 |
96,5 |
|
Övriga investeringar.. |
71,2 |
11,3 |
39,3 |
5,3 |
3,9 |
41,0 |
4,7 |
5,0 |
|
Totalsumma ........ |
931,1 |
1 098,o |
1 035,4 |
990,1 |
94,8 |
1 132,0 |
900,2 |
101,6 |
1 Avser normalalternativet.
2 Därav 18 milj. kr. å tilläggsstat.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Såsom tabellen visar, uppgick anslagsbehållningarna den 30 juni 1953 till
ca 95 milj. kr. Tillsammans med de anslag som redan anvisats för innevarande
budgetår, och de anslag om 18 milj. kr som för vattenfallsverkets del
föreslås anvisade på tilläggsstat, utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman
ca 1 227 milj. kr. Med nu föreslagna investeringsramar och nu
förutsatt ianspråktagande av anslagen utanför ramregleringen, kommer medelsförbrukningen
att uppgå till totalt 1 035 milj. kr. Därmed kan de vid
budgetårets utgång förefintliga reservationerna beräknas till ca 192 milj. kr.
De för budgetåret 1954/55 upptagna anslagssummorna avser att tillsammans
med reservationerna från 1953/54 täcka det tidigare berörda maximialternativet
för investeringarna under nästa budgetår. Den beräknade totala
anslagssumman uppgår därför, inklusive investeringarna utanför ramregleringen,
till ca 1 092 milj. kr.1 Då medelsförbrukningen enligt normalalternativet
beräknas belöpa sig på ca 990 milj. kr, kommer sålunda en anslagsreserv
om ca 102 milj. kr att föreligga under budgetåret 1954/55. Därav
laller ca 23 milj. kr på vattenfallsverket, ca 5 milj. kr på »övriga investeringar»
och resten, ca 74 milj. kr, på de verk, för vilka möjlighet till en
viss konjunkturanpassning av investeringarna ansetts önskvärd.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Holmberg och fru Nilsson väckt motion (II: 136), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta fastställa kapitalbudgeten för televerket
i enlighet med vad verkets styrelse föreslagit.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. I den investeringsplan för kommunikationsverken som godkändes
av fjolårets riksdag förutsattes de egentliga investeringsutgifterna under
innevarande budgetår komma att uppnå en nivå av sammanlagt ca 946 milj.
kronor. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, anser departementschefen
en utvidgning av denna medelsförbrukningsram med närmare 50
milj. kronor nu vara möjlig. Sistnämnda belopp fördelar sig med l,o milj.
kronor på televerket, med 19,o milj. kronor på statens järnvägar, med 28,5
milj. kronor på statens vattenfallsverk samt med 1,4 milj. kronor på vägoch
vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Ehuru utskottet beklagar att förutsättningar
ej befunnits föreligga för en mera väsentlig utökning av televerkets
investeringsvolym, har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts
förslag. I enlighet härmed kommer utskottet att i särskilt utlåtande denna
dag tillstyrka anvisandet av de tilläggsstatsanslag å tillhopa 18 milj. kronor
under vattenfallsverkets fond som erfordras för den reviderade investeringsplanens
förverkligande. Då belastningen å övriga hithörande anslag, avseen
1
I beloppet ingår de reservationer om ca 23 milj. kr, som med hänsyn till anvisade eller
tillstyrkta anslag och förordade investeringsramar torde komma att föreligga på vattenfallsverkets
investeringsanslag vid utgången av nästa budgetår. Borträknas dessa reservationer och motsvarande
belopp på anslagen under »övriga investeringar», ca 5 milj. kr, från den totala anslagssumman,
erhålles totalbeloppet för maximialternativet, ca 1 064 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
7
de vissa utgifter av företrädesvis finansiell natur, väntas komma att uppgå
till ca 39 milj. kronor, kan sålunda den totala medelsförbrukningen under
kommunikationsverkens kapitalfonder innevarande budgetår beräknas till
(946 + 50 + 39 =) 1 035 milj. kronor.
I sina petitaskrivelser för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelser
föreslagit en ytterligare stegring av investeringsverksamheten, innebärande
en medelsförbrukning av sammanlagt 1 098 milj. kronor. Beloppet äi, såsom
av statsverkspropositionen framgår, ett saldo av en ökning av utgifterna på
de ramreglerade anslagen med närmare 91 milj. kronor och en minskning
av utgifterna på övriga anslag med 28 milj. kronor. Enligt depaitementschefens
mening kunna de sålunda framlagda förslagen sägas över lag vara
val motiverade. I rådande konjunkturläge har dock någon utvidgning av investeringarna
i de statliga affärsverken icke befunnits möjlig. Å andra sidan
har departementschefen, med hänsyn till den eftersläpning som utmärker
framför allt televerkets och statens järnvägars investeringar i förhållande till
den i 1950 års statsverksproposition redovisade tioårsprognosen, ansett det
angeläget att den totala investeringsvolym som nu uppnåtts vid affärsverken
såvitt möjligt bibehålies. I överensstämmelse härmed har för nästa budgetår
utarbetats ett normalprogram, avsett att följas om nu rådande konjunkturläge
i stort sett blir bestående. Detta program innebär en investeringsverksamhet
av i huvudsak den omfattning som förordats för innevarande
budgetår; dock har en viss reducering av vattenfallsverkets investeringar
ansetts nödvändig, varför totalsumman av de ramreglerade investeringsutgifterna
beräknas komma att stanna vid 984,8 milj. kronor. Detta
normalprogram har preliminärt förordats av Kungl. Maj :t.
Med hänsyn till ovissheten i konjunkturutvecklingen har emellertid departementschefen
funnit det motiverat att uppställa ytterligare tva alternativ
för affärsverkens investeringar under det kommande budgetåret. Utöver
normalprogrammet har sålunda framlagts förslag om dels ett minimiprogram
och dels ett maximiprogram. Minimiprogrammet — som avses skola
tillämpas, därest eu skärpning av konjunkturen och därmed av konkurrensen
om investeringsresurserna skulle inträda — har utformats med hänsyn
till verkens möjligheter att på relativt kort sikt före budgetarets ingång anpassa
sig till en lägre investeringsnivå. Denna har ansetts böra understiga
den enligt normalalternativet förutsatta medelsförbrukningen med ca 65
milj. kronor. Maximiprogrammet åter innebär i förhållande till normalalternativet
en höjning av investeringstaket med 74 milj. kronor och avses skola
komma i fråga, om konjunkturutvecklingen skulle tendera i depressiv riktning
och utrymme för en ökning av de offentliga investeringarna därmed
uppstår. Därvid är emellertid att märka, att för vattenfallsverkets del de tre
olika alternativen sammanfalla, vilket motiverats med att för detta verk
någon möjlighet till anpassning av investeringsverksamheten efter de förutsatta
konjunkturlägena icke föreligger. Med beaktande härav kan normalalternativet
sägas innebära en investeringsvolym som ligger ca 10 procent
över respektive under minimi- och maximialternativen.
8
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Medelsförbrukningen i övrigt, avseende de icke ramreglerade investeringarna,
har beräknats till 5,3 milj. kronor, oavsett alternativ. Kommunikationsverkens
totala investeringsutgifter under nästa budgetår skulle sålunda
enligt Kungl. Maj:ts förslag komma att uppgå till 1 064,i milj. kronor, om
maximiprogrammet väljes, till 990,i milj. kronor, om normalprogrammet
väljes och till 925,3 milj. kronor, om minimiprogrammet väljes. Såsom tidigaie
omnämnts ha verksstyrelserna själva utgått från en sammanlagd investeringsvolym
av 1 098,o milj. kronor, medan motsvarande summa för innevarande
budgetår nu uppskattas till 1 035,4 milj. kronor.
Såsom ovan framhållits har Kungl. Maj :t ansett sig böra preliminärt förorda
normalprogrammet. För att möjliggöra ett förverkligande av jämväl
maximiprogrammet har emellertid anslagsberäkningen utförts så, att den
vid normalalternativet förutsedda medelsförbrukningen på respektive anslag
ökats med 10 procent, varefter den erhållna summan minskats med den vid
utgången av innevarande budgetår förutsedda anslagsbehållningen. I enlighet
härmed har Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskat nya investeringsanslag
å sammanlagt 900,2 milj. kronor. Då den nyssnämnda anslagsbehållningen
beräknas till ca 192 milj. kronor och medelsförbrukningen enligt
normalalternativet till ca 990 milj. kronor, skulle sålunda under förutsättning
av att sistnämnda alternativ förverkligas en anslagsreserv av (192 +
®00 990 =) i runt tal 102 milj. kronor komma att föreligga under bud
getåret
1954/55.
Den ovisshet som f. n. råder om den kommande konjunkturutvecklingen
utgör otvivelaktigt ett vägande skäl för en sådan utformning av den statliga
investeringsverksamheten, att en smidig anpassning kan ske efter plötsliga
förändringar i det allmänna ekonomiska läget. Utskottet har därför i
princip intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, att för kommunikationsverkens
investeringar under nästa budgetår uppställas olika alternativ, avsedda
att tillämpas under de i statsverkspropositionen angivna förutsättningarna.
Samtidigt vill emellertid utskottet fästa uppmärksamheten därpå,
att med ett dylikt system även äro förbundna bestämda olägenheter. För
riksdagen försämras sålunda möjligheten att få en överblick över och kontroll
av den faktiska utgiftsbelastningen på anvisade anslag. Därtill kommer
att vederbörande verksstyrelser ställas inför stora svårigheter vad beträffar
planläggningen av verksamheten på längre sikt. På grund härav har
också vattenfallsverket undantagits från det av Kungl. Maj :t föreslagna
alternativsystemet. För exempelvis televerkets vidkommande torde emellertid
i stort sett enahanda problem föreligga. Enligt vad utskottet under hand
erfarit har sålunda styrelsen för sistnämnda verk ansett sig av försiktighetsskäl
böra lägga minimialternativet till grund för de dispositioner som
planeras för nästa budgetår, enär det med hänsyn till verksamhetens karaktär
icke bedömts möjligt att med kort varsel minska investeringarnas omfång.
Utskottet önskar därför kraftigt understryka angelägenheten av att
beslut i frågan meddelas av Kungl. Maj :t i så god tid, att erforderliga åt
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
9
gärder hinna vidtagas för att det med vederbörande investeringsprogram
avsedda målet skall kunna uppnås. För egen del förutsätter utskottet vidare,
att härvidlag normalalternativet kommer att följas, därest icke en
mycket allvarlig skärpning av konjunkturläget skulle inträffa. Särskilt önskvärt
finner utskottet det vara, att investeringsverksamheten planlägges
och handhaves på sådant sätt att största möjliga jämnhet i sysselsättningen
ernås.
I fråga om de ramreglerade investeringarnas själva omfattning slutar
normalalternativet, som tidigare nämnts, på ett sammanlagt belopp av ca
985 milj. kronor. I förhållande till verksstyrelsernas förslag innebär detta
en reducering med drygt 100 milj. kronor. Nedskärningen drabbar främst
televerket och vattenfallsverket och uppgår för dessa båda verk till respektive
58,6 och 27,i milj. kronor. I fråga om vattenfallsverket kan emellertid,
av skäl som i det följande närmare komma att beröras, skillnaden mellan
Kungl. Maj :ts och verksstyrelsens eget förslag i realiteten sägas inskränka
sig till ett belopp av 10 milj. kronor, avseende begynnelsekostnaden för en
ny kraftstation vid Järkvissle, vars påbörjande enligt departementschefens
mening bör kunna uppskjutas ytterligare ett år. Med detta konstaterande
avser icke utskottet att förringa de svårigheter som kunna bli en följd av
ett dylikt uppskov; med hänsyn till kraftkonsumtionens utveckling finner
utskottet det tvärtom angeläget att nämnda projekt snarast förverkligas.
Utskottet kommer därför i det följande att föreslå vissa åtgärder, vilka
skulle göra det möjligt att utan överskridande av totalramen för vattenfallsverkets
investeringar vidtaga erforderliga förberedelsearbeten redan nästa
budgetår. Förevarande spörsmål får därmed anses ha fått en under rådande
förhållanden tillfredsställande lösning.
För televerkets del ter sig läget bekymmersammare. Som tidigare framhållits
har verkets styrelse på grund av föreliggande omställningssvårigheter
ansett försiktigheten bjuda, att planläggningen för nästa budgetår inriktas
mot den investeringsnivå som rymmes inom minimialternativet. Enligt
utskottets mening finnes visserligen icke anledning att nu förutsätta
annat än att normalalternativet skall kunna tillämpas, men därvid är att
märka att redan detta alternativ innebär en investeringsbegränsning med
närmare 20 procent i förhållande till styrelsens eget förslag. Beaktas bör
dessutom att — till skillnad från vad som förutsatts beträffande övriga verk
med undantag av vattenfallsverket — även maximialternativet väsentligen
understiger de planerade investeringsutgifternas slutsumma. Därtill kommer
att någon egentlig höjning av televerkets investeringstak innevarande
budgetår icke ansetts möjlig, medan medelsförbrukningen under statens
järnvägars och vattenfallsverkets fonder föreslagits skola ökas med respektive
19,o och 28,5 milj. kronor. Det nu sagda bör ses mot bakgrunden av det
förhållandet, att ett förverkligande av de av telestyrelsen framlagda investeringsplanerna
skulle medföra mycket gynnsamma resultat såväl i fråga om
verkets möjligheter att betjäna allmänheten som ur rent företagsekonomisk
10
Statsutskottets utlåtande nr 9.
synpunkt. Ett avstående från dessa investeringar får sålunda bl. a. till följd,
att de överskottsmedel statsverket kan påräkna från telerörelsen bli mindre
än vad som eljest skulle ha varit fallet. En annan negativ effekt är den inverkan
investeringsbegränsningen får på arbetskraftens sysselsättning.
Under hänvisning till nu berörda omständigheter har i motionen II: 136
hemställts, att riksdagen måtte fastställa televerkets investeringsram i enlighet
med vad verkets styrelse föreslagit. Enligt utskottets mening skulle det
av ovan anförda skäl vara i hög grad önskvärt, att så kunde ske. Vid bedömandet
av denna fråga måste emellertid hänsyn tagas till, å ena sidan,
de investeringsbehov som föreligga inom övriga kommunikationsverk och, å
andra sidan, det totala utrymme som under nästa budgetår beräknas stå
till förfogande för investeringar i kommunikationsverkens kapitalfonder.
Att nu förorda en utvidgning av den ram som i statsverkspropositionen uppdragits
för de statliga investeringarna finner utskottet på grund av ovissheten
om den kommande konjunkturutvecklingen icke tillrådligt. Ej heller
ser sig utskottet i stånd att tillstyrka någon annan fördelning av det tillgängliga
investeringsutrymmet mellan kommunikationsverken än den Kungl.
Maj :t föreslagit. Utskottet kan därför icke biträda det i förenämnda motion
framställda yrkandet. Samtidigt förutsätter dock utskottet att, i den mån
möjligheter för en utökning av den nu ifrågavarande investeringsverksamheten
skulle uppstå, televerkets behov därvid i första hand tillgodoses.
Av det sagda följer, att utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag till investeringsplan för kommunikationsverken under nästa budgetår.
Såsom tidigare framhållits utgår utskottet därvid från att investeringsplanens
normalalternativ skall kunna tillämpas. Till frågan om anvisandet
av de för planens förverkligande erforderliga anslagen återkommer utskottet
i det följande.
Utskottet hemställer,
I. att motionen II: 136 icke må bifallas av riksdagen;
II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet ovan anfört.
Statens affärsverksfonder.
Postverket.
2 :o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 10—21) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett av generalpoststyrelsen
den 4 september 1953 ingånget köpekontrakt rörande fastigheten
nr 8 i kvarteret Kvasten i Stockholm, dels ock för budgetåret 1954/
55 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
12 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
11
Under postverkets fond har för budgetåret 1953/54 anvisats samt för budgetåret
1954/55 äskats följande investeringsanslag:
1953/54 |
1954/55 |
|
tusental |
kronor |
|
Posthus m. m................... |
6 500 |
7 800 |
Förvärv av fastigheter........... |
300 |
1 900 |
Anskaffning av automobiler...... |
2 200 |
— |
Postverkets diligenstrafik........ |
3 200 |
2 900 |
Postverkets dispositionsanslag .... |
700 |
100 |
Summa |
12 900 |
12 700 |
Av de för nästa budgetår äskade anslagen till förvärv av fastigheter avser
1 700 000 kr. ett specialanslag till Inköp av fastigheten Kvasten nr 8 i
Stockholm samt 200 000 kr. kollektivanslaget till Inköp av fastigheter. Anslagen
till postverkets diligenstrafik fördelar sig med 800 000 kr. på Garagebyggnader
m. in., 1 200 000 kr. på Anskaffning av bilmateriel och 900 000 kr.
på Förvärv av billinjer.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 4 september 1953 framlagt sina
anslagsäskanden. Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 10—18).
Över generalpoststyrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 18), som förklarat sig inte ha något att erinra mot
generalpoststyrelsens äskanden.
Departementschefen anför till en början beträffande den beräknade medelsförbrukningen
för nästa budgetår följande.
Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat nya investeringsanslag
om sammanlagt 12,7 milj. kr., varav 11,o milj. kr. faller på de normalt varje
år återkommande anslagen och 1,7 milj. kr. gäller ett specialanslag för förvärv
av en fastighet i Stockholm. Vid beräkningen av anslagen har styrelsen
dels utgått från att den för innevarande budgetår gällande investeringsramen
i stort sett kommer att utnyttjas, varvid de vid budgetårets
utgång kvarstående reservationerna kommer att uppgå till ca 3,8 milj. kr.,
dels förutsatt att medelsförbrukningen å samtliga anslag tillsammantagna
under nästa budgetår skall få uppgå till ca 15,4 milj. kr.
Under punkt i har jag för postverkets del föreslagit, att medelsförbrukningen
under nästa budgetår å andra investeringsanslag än specialanslagen
till fastighetsförvärv skall begränsas till 12,8 milj. kr. och samtidigt räknat
med att utgifterna för det tidigare beslutade inköpet av en fastighet i Ulvsunda
och det nu föreslagna fastighetsförvärvet i Stockholm skall uppgå till
ca 2,o milj. kr. Det totala medelsbehovet skulle därmed för postverkets del
röra sig om ca 14,8 milj. kr.
Fördelningen av den av styrelsen beräknade medelsförbrukningen under
nästa budgetår och styrelsens med ledning därav framlagda äskanden framgår
av de tabeller, som i det föregående redovisats för varje anslag. Dessa
anger därjämte den medclsförbrukning å anslagen, som nu kan förutses
12
Statsutskottets utlåtande nr 9.
vid den preliminära ram för investeringsutgifter^, som jag förordat. Jag
betraktar dock de uppgifter som tabellerna innehåller därom som ungefärliga,
då styrelsen bör ha möjlighet att inom given investeringsram och inom
de gränser som anvisade anslag uppdrar, företaga de omdispositioner som
kan befinnas lämpliga.
Beträffande styrelsens investeringsplaner anför departementschefen följande.
Såsom styrelsen framhåller, föreligger ett trängande behov av nya och
utökade lokaler för postverket. Styrelsen har fördenskull för nästa budgetår
å investeringsplanen för posthusbyggnader, förutom företag, som redan
påbörjats eller som beräknas bli igångsatta innevarande budgetår, även upptagit
de tidigare för riksdagen anmälda posthusen i Arvika och Boden samt
en tillbyggnad av postverkets industrianläggningar i Ulvsunda, för vilken
en redogörelse lämnats i styrelsens petita. Enligt planen föreslår styrelsen
en sammanlagd medelsförbrukning för posthusen under nästa budgetår,
som — efter viss korrigering, som beröres i det följande — uppgår till
7,6 milj. kr.
Jag har ingenting att erinra mot att de nyssnämnda företagen påbörjas
under nästa budgetår. Den ram, som jag föreslagit för postverkets investeringsutgifter,
gör det emellertid nödvändigt, att bl. a. inskränka utgifterna
under posthusanslaget till 7,4 milj. kr., vilket innebär att de nya företagen
visserligen kan påbörjas men att igångsättningstiderna för posthusen i Arvika
och Boden måste förskjutas något, varigenom medelsförbrukningen för
vartdera minskas med ca 100 000 kr.
Beträffande de i posthusplanen upptagna äldre byggnadsföretagen har
styrelsen nu redovisat vissa ändringar i de beräknade totalkostnaderna. En
rätt avsevärd ökning i dessa förutses beträffande centralposthuset i Stockholm.
Enligt den redogörelse härför, som jag under hand infordrat från
styrelsen, betingas ökningen väsentligen av svårigheterna att vid en sådan
ombyggnad, som det här varit fråga om, överblicka omfattningen av de arbeten,
som skulle komma att erfordras. Det har vidare framgått, att en
del av den beräknade totalkostnaden, eller ca 0,2 milj. kr., egentligen hänför
sig till ändamål, för vilka kostnaderna bör bestridas med driftmedel.
I anledning härav har en korrigering av investeringsplanen företagits. Jag
anser mig därefter kunna acceptera den nya kostnadsberäkningen.
I övrigt redovisar styrelsen mera betydande kostnadsstegringar även för
posthusen i Sundsvall och Landskrona. Den förra beror på att det anbud,
som accepterats, ställt sig ofördelaktigare än som kunnat förutses på utredningsstadiet,
den senare på att byggnadsförslaget omarbetats. Även beträffande
dessa företag har jag därför ansett mig böra godtaga de nya kostnadsberäkningarna.
Till inköp av fastigheten Kvasten nr 8 vid Norrlandsgatan i Stockholm
har generalpoststyrelsen äskat 1 700 000 kr. Avsikten med förvärvet är att,
sedan den nu till fastigheten hörande byggnaden rivits, på tomten uppföra
ett nytt posthus, som skall inrymma postkontoret Stockholm 7. Den ökade
trafiken inom det område, som detta kontor betjänar, och svårigheten att
utvidga lokalerna, där kontoret nu är beläget, gör det angeläget att inom en
snar framtid skaffa nya lokaler för kontoret. Den möjlighet som nu yppats
att förvärva en ur postala synpunkter väl belägen fastighet för ändamålet,
anser jag böra utnyttjas. Med hänsyn till fastighetens läge och till de priser,
som i vissa andra fall betalats för fastigheter på Norrmalm i Stockholm,
synes den nu avtalade köpeskillingen icke oskälig. Jag förordar där
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
13
för, att det upprättade köpekontraktet godkännes och att det äskade anslaget
anvisas.
Å anslaget till anskaffning av automobiler förutser styrelsen ett medelsbehov
av ca 800 000 kr. för ersättningsanskaffningar m. in. Med hänsyn till
behållningen å anslaget äskas inga nya medel. För anskaffning av tvenne
tjänstebilar för regeringens räkning, vilka enligt vad chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag anmält, lämpligen bör omhänderhas av
postverket, föresiår jag emellertid, att under den här berörda anslagstiteln
anvisas ett till 100 000 kr. avrundat belopp för nästa budgetår och att medelsförbrukningen
å anslaget i motsvarande mån uppräknas.
För postverkets diligenstrafik har generalpoststyrelsen beräknat utgifterna
under nästa budgetår till sammanlagt 3,5 milj. kr. Därav faller l,i milj.
kr. på garagebyggnader, 1,5 milj. kr. på anskaffning av bilmateriel och 0,9
milj. kr. på förvärv av billinjer. Beträffande byggnadsanslaget har styrelsen
framlagt en investeringsplan, varav framgår, att den garage- och verkstadsbyggnad
i Lycksele, som anmäldes i fjolårets statsverksproposition, beräknas
bli påbörjad först nästa år och att dessutom ett nytt företag, nämligen
en garagebyggnad i Åsele, då bör igångsättas. Jag har ingenting emot
att så sker. Beträffande garage- och verkstadsbyggnaden i Lycksele föreslog
jag i 1953 års statsverksproposition, att den skulle påbörjas under nu löpande
budgetår. Den omprövning av frågan om byggnadens förläggning,
som nu gjorts och som icke föranlett någon ändring i mitt tidigare förslag,
har emellertid fördröjt planeringen, varför påbörjandet av byggnaden måst
anstå till nästa budgetår. I dess ställe har i den för innevarande budgetår
gällande investeringsplanen insatts den tidigare för riksdagen anmälda garagebyggnaden
i Malåträsk.
Beträffande postverkets investeringsplaner i övrigt för nästa budgetår har
jag icke funnit anledning till någon erinran, utan förordar att de får komma
till utförande i den utsträckning den investeringsram, som sedermera
fastställes, kan komma att medgiva.
Den investeringsram som preliminärt förordats för nästa budgetår för
postverkets del, kommer, utöver den reducering av investeringarna under
posthusanslaget som redan berörts, att leda till en beskärning av medelsförbrukningen
på anslaget till inköp av fastigheter med ca 100 000 kr och
på anslaget för förvärv av billinjer med ca 200 000 kr. Den ytterligare begränsning
av investeringsutgifterna med intill 10 procent, som, i enlighet
med vad jag anfört under punkt 1, kan ifrågakomma därest det ekonomiska
läget så skulle påkalla, skulle för postverkets del sannolikt innebära att de
tre företag å investeringsplanen för posthusen, som förutses skola påbörjas
nästa budgetår, finge stå över till budgetåret därpå. På samma sätt torde
arbetena på garaget i Åsele få framflyttas.
1 detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewcrlöf in. fl.
(1:297) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson in. fl.
(II: 193), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kung], Maj:ts förslag om anslag å 700 000 kronor till förvärv av billinjer
åt postverket.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 193.
Utskottet. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle postverkets investeringsutgifter
under nästa budgetår komma att uppgå till ett samman
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 9.
lagt belopp av 13,4 milj. kronor. Denna summa har sedermera jämkats till
13,2 milj. kronor, enär vissa i statsverkspropositionen närmare angivna kostnader
befunnits vara av karaktär att rätteligen böra bestridas av driftmedel.
Såsom av den under föregående punkt lämnade redogörelsen framgår, har
emellertid departementschefen förordat att postverkets medeisförbrukningsram
enligt normalalternativet fastställes till 12,8 milj. kronor. I förhållande
till generalpoststyrelsens reviderade förslag innebär detta en begränsning
av utgifterna under de tre anslagen till posthus m. m„ inköp av fastigheter
och förvärv av billinjer med respektive 200 000, 100 000 och 200 000 kronor.
En av styrelsen icke förutsedd utgiftsstegring med 100 000 kronor väntas
å andra sidan komma att uppstå å anslaget till anskaffning av automobiler
m. m., vilket beror på att särskilda medel för inköp av två tjänstebilar för
statsrådets ledamöter ansetts böra anvisas under detta anslag. Utöver ovannämnda
medelsförbrukningsram av 12,8 milj. kronor räknar departementschefen
dessutom med ytterligare investeringsutgifter å sammanlagt ca 2,o
milj. kronor, avseende kostnaderna för vissa fastighetsförvärv.
Mot den av departementschefen förordade fördelningen av postverkets
totalinvesteringar på olika utgiftsändamål har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet tillstyrker även, att fastigheten Kvasten nr 8
i Stockholm får förvärvas på de villkor som äro angivna i ett till statsverkspropositionen
fogat köpekontrakt. Departementschefens anslagsberäkningar
anser sig utskottet jämväl kunna godtaga. Därav följer att utskottet icke kan
biträda det i de båda likalydande motionerna I: 297 och II: 193 framställda
yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts medelsäskande i vad avser anslaget
till lörvärv av billinjer. Då postverkets diligensrörelse i stor utsträckning
är koncentrerad till områden med mycket svagt trafikunderlag, måste det
nämligen, såsom utskottet vid upprepade tillfällen framhållit, anses vara
ett allmänt intresse, att verket lämnas möjlighet att genom förvärv av
salubjudna bussföretag rationalisera driften, så att personal och materiel
bli effektivt utnyttjade och onödig, kostnadskrävande körning undvikes.
Även för befolkningen i därav berörda trakter torde en dylik samordning av
linjetrafiken vara till påtagligt gagn.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av generalpoststyrelsen
den 4 september 1953 ingångna köpekontraktet
rörande fastigheten nr 8 i kvarteret Kvasten i Stockholm;
II. för budgetåret 1954/55 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen
a) Posthus m. m..................... 8 000 000 kronor,
b) Inköp av fastigheten Kvasten nr 8 i
Stockholm ..................... 1 700 000 kronor,
c) Inköp av fastigheter............... 100 000 kronor,
d) Anskaffning av automobiler m. m. . . 100 000 kronor,
e) Garagebyggnader m. in............. 800 000 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
15
f) Anskaffning av bilmateriel för dili -
gensrörelsen .................... 1 200 000 kronor,
g) Postverkets dispositionsanslag ...... 200 000 kronor;
III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:297 och 11:193, i vad de avse förevarande
anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1954/55 anvisa
ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
Televerket.
3:o) Utvecklingen av televerkets rörelse. I statsrådsprotokollet har (punkt
3, s. 25—31) lämnats en redogörelse för utvecklingen av televerkets rörelse.
Telestyrelsen har i skrivelse den 4 september 1953 lämnat följande uppgifter
rörande utvecklingen av televerkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater
och radiolicenser samt taxerade samtal och telegram under budgetåren
1947/48—1952/53.
Telefonapparater Radiolicenser
Budgetår |
antal vid |
ökning |
antal vid |
ökning |
||
budgetårets slut |
absolut |
i % |
budgetårets slut |
absolut |
i % |
|
1947/48 . . . |
.... 1 463 900 |
96 100 |
7,0 |
1 994 900 |
64 700 |
3,4 |
1948/49 . . , |
.... 1 547 700 |
83 800 |
5,7 |
2 069 100 |
74 200 |
3,7 |
1949/50 . . |
.... 1 636 000 |
88 300 |
5,7 |
2 128 500 |
59 400 |
2,9 |
1950/51 . . |
.... 1 732 300 |
96 300 |
5,9 |
2 187 200 |
58 700 |
2,8 |
1951/52 . . |
.... 1 842 500 |
110 200 |
6,4 |
2 231 700 |
44 500 |
2,0 |
1952/53 . . |
.... 1 941 400 |
98 900 |
5,4 |
2 287 600 |
55 900 |
2,5 |
Telefonsamtal med periodavgift Taxerade telegram*
antal |
ökning i % |
antal |
ökning i % |
|
1947/48 .............. |
101 551 300 |
4,1 |
8 266 800 |
— 0,9 |
1948/49 .............. |
106 448 000 |
4,8 |
8 209 400 |
— 0,7 |
1949/50 .............. |
112 486 400 |
5,7 |
8 643 100 |
5,3 |
1950/51 .............. |
118 336 000 |
5,2 |
8 785 200 |
1,6 |
1951/52 .............. |
119 031 500 |
0,6 |
8 291 400 |
— 5,6 |
1952/53 .............. |
121 783 0001 |
2,32 |
7 900 5001 |
— 4,7 |
I anslutning härtill |
erinrar styrelsen beträffande |
ökningen |
av an- |
talet abonnemang att i 1953 års statsverksproposition förutsatts, att
de för budgetåret 1953/54 tillgängliga anslagsmedlen skulle medgiva en
ökning av antalet apparater med 110 000. ökningen beräknas nu bli 95 000
1 Preliminär siffra.
* Om hänsyn tages till den pågående helautomatiseringen av rikstrafik har den verkliga ökningen
varit 3,5 %.
* Exkl. utländska telexskrivningar.
16
Statsutskottets utlåtande nr 9.
å 100 000 apparater. För budgetåret 1954/55 har styrelsen räknat med en
ytterligare lika stor ökning.
Antalet väntande abonnenter har, enligt styrelsen, kunnat något nedbringas
jämfört med år 1951. Alltjämt måste dock antalet abonnenter, som få
vänta minst tre månader, anses oskäligt stort (14 100 den 1 oktober 1953
samt 19 100 vid samma tidpunkt 1951). Man måste också, fortsätter styrelsen,
taga hänsyn till att även förut befintliga abonnenter, som på grund av
flyttning begära att få sin telefon uppsatt vid annan station, drabbas av
nuvarande svårigheter och kunna få vänta lika länge som nya abonnenter
på att återfå sin telefon.
Telestyrelsen erinrar i fråga om anläggningsverksamhetens
utveckling om de svårigheter, som uppkommit därigenom, att investeringarna
vid televerket icke kunnat hålla jämna steg med abonnent- och
trafikökningen efter kriget. Det uppdämda behovet av nyanläggningar har
sålunda blivit allt större år från år. Styrelsen framhåller slutligen att automatiseringen
av telefontrafiken inte minst genom arbetskraftsbesparingen
är en ur ekonomisk synpunkt mycket fördelaktig kapitalplacering, samtidigt
som den innebär en standardförbättring för abonnenterna.
Med hänvisning till det anförda har styrelsen framlagt sina äskanden för
nästa budgetår. En sammanställning av dessa med de för budgetåren 1951/
52—1953/54 anvisade anslagen visar följande belopp, fördelade på huvudgrupper.
1951/52 |
1952/53 |
1953/54 |
1954/55 |
||
tusental |
kronor |
||||
Telefonstations- och |
förråds- |
||||
byggnader m. m. . |
6 775 |
3 730 |
16 950 |
8 300 |
|
Telefon- och telegrafanlägg- |
|||||
ningar........... |
185 900 |
225 850 |
280 600 |
234 450 |
|
Radioanläggningar .. |
3 656 |
2 280 |
10 310 |
8 180 |
|
Rörelsekapital....... |
— |
10 000 |
— |
— |
|
Diverse anslag...... |
6 875 |
3 502 |
5 070 |
4 550 |
|
Summa |
203 206 |
245 362 |
312 930 |
255 480 |
Av de för nästa budgetår äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader
m. in. avser 7 350 000 kr telefonstationsbyggnader m. m. och
950 000 kr förrådsbyggnader m. m. I anslagen till telefon- och telegrafanläggningar
ingår riks- och landskablar med 68 550 000 kr, telefon- och telegrafstationer
med 87 600 000 kr samt nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar med 78 300 000 kr. Anslagen til radioanläggningar
fördelar sig med 7 150 000 kr på rundradioanläggningar,
650 000 kr på radioanläggningar för kommersiell trafik och 380 000 kr på
radioanläggningar för luftfarten. Diverse anslag utgöres av 100 000 kr till
inköp av fastigheter, 950 000 kr till försvarsberedskap vid televerket och
3 500 000 kr till televerkets dispositionsanslag.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
17
Över telestyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt statens handels- och industrikommission (s. 28), som i
sitt för affärsverken gemensamma yttrande ej haft något att erinra mot telestyrelsens
äskanden.
Departementschefen har anfört följande.
Även för televerket har riksdagen för innevarande budgetår anvisat anslag
till sådana belopp, att de tillsammans med anslagsreservationerna från
föregående budgetår inkluderar en anslagsreserv utöver den beräknade
medelsförbrukningen, avsedd att användas, därest konjunkturutvecklingen
skulle medge en expansion av investeringsverksamheten. Reserven uppgick
vid ingången av budgetåret 1953/54 till ca 73 milj. kr. Telestyrelsen har i
skrivelse den 4 september 1953 hemställt, att den för budgetåret fastställda
investeringsramen om 248 milj. kr. på grund av det trängande behovet att
utöka befintliga stationer skall vidgas till 260 milj. kr. Jag har emellertid
icke ansett mig kunna tillstyrka detta förslag. Emellertid kan under budgetårets
gång en ökning av ramen intill 249 milj. kr. bli nödvändig för att
möjliggöra, att den förrådsbyggnad i Nacka, som anmälts under förrådsbyggnadsanslaget,
skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår.
För nästa budgetår har televerket räknat med, att en höjning av medelsförbrukningen
till ca 308 milj. kr. skulle vara möjlig. Med hänsyn till de
reservationer å investeringsanslagen om sammanlagt ca 61 milj. kr., som
skulle ha förelegat vid utgången av innevarande budgetår, om styrelsens
förslag om vidgning av investeringsramen bifallits, har styrelsen beräknat
det ytterligare anslagsbehovet till sammanlagt ca 255 milj. kr. Såsom jag
anfört under punkt 1, har jag emellertid icke funnit det möjligt att tillstyrka
en högre medelsförbrukning än 249 milj. kr., och även denna siffra
är tills vidare att anse endast såsom preliminär. Jag har emellertid under
samma punkt förordat, att anslagen för nästa budgetår skall anvisas med
sådana belopp, att de tillsammans med de till budgetåret ingående reservationerna
täcker det maximialternativ för investeringarna, som vid en konjunkturnedgång
eventuellt skulle kunna realiseras. Jag kommer därför att
i det följande tillstyrka, att i nya investeringsanslag för televerket anvisas
sammanlagt ca 207 milj. kr. Av de i det följande vid resp. anslag redovisade
tabellerna framgår, hur denna anslagssumma samt den preliminärt förordade
ramen för investeringarna fördelar sig på olika ändamål.
Förslaget till investeringsram för televerket har framkommit efter en bedömning
av å ena sidan de investeringsbehov som föreligger inom de olika
affärsverken, och å andra sidan de reala resurser som vid oförändrade konjunkturförhållanden
beräknas kunna stå till verkens förfogande under nästa
budgetår. Det resultat, som därvid uppnåtts för televerkets del, synes tyvärr
leda till, att de olägenheter för allmänheten i form av bl. a. långa väntetider
vid inkoppling av nya telefonapparater, som rått under de senaste åren tills
vidare kommer alt bestå. Styrelsen har beräknat, att vid den medelsförbrukning
den föreslagit för budgetåret 1954/55, ca 95 000 å 100 000 nya apparater
skulle kunna inkopplas, vilket ungefärligen skulle motsvara den beräknade
nettoökningen av abonnemangen. Det är inte säkert att denna siffra
kan uppnås vid den nu förordade investeringsramen. Enligt vad jag underhand
erfarit från televerket kommer nämligen denna, såsom framgår av anslagstabellerna,
att medföra att investeringsutgifterna för telefon- och telegrafanläggningarna
måste begränsas till ca 223 milj. kr., att jämföras med
av styrelsen beräknade ca 276 milj. kr.
2 ISihantj till riksdagens protokoll W!>''i. 0 samt. Nr it.
18
Statsutskottets utlåtande nr 9.
I övrigt innebär begränsningen av televerkets investeringsverksamhet under
nästa budgetar, att vissa av de telefonstations- och förrådsbyggnader
som styrelsen beräknat påbörja, tillsvidare måste anstå. Beträffande" rundradioanläggningarna
kommer nedskärningen att medföra, att radiostationen
i Östersund icke kan färdigställas under budgetåret, och vidare måste utbyggnaden
av trådradionätet begränsas till att omfatta ca 60 000 licensinnehavare
mot av styrelsen beräknade 90 000.
Någon minskning av medelsförbrukningen å anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten synes icke möjlig. Dock kan den forcering av utbyggnaden
av dessa anläggningar, som AB Aerotransport föreslagit, icke komma
i fråga.
En tillämpning av det under punkt 1 skisserade minimialternativet skulle
för televerkets del innebära, att investeringsprogrammet för riks- och landskablar,
för telefon- och telegrafstationer samt för nya abonnentanläggningar
in. m. finge ytterligare mycket starkt inskränkas. Den begränsning, som kan
bli aktuell, kommer också att medföra en försämring av televerkets ekonomi
på grund av försening av automatiseringen och nödvändigheten att i viss
utsträckning bibehålla manuell drift. Likaså kommer det antal trådradioabonnenter,
som kan inkopplas under budgetåret, att sjunka ytterligare.
I övrigt har jag intet att erinra beträffande de investeringsplaner, som
telestyrelsen för egen del eller, i vad gäller radioanläggningar för luftfarten,
i samråd med luftfartsstyrelsen redovisat. Telestyrelsen har föreslagit, att
de fortsatta investeringarna för försvarsberedskapsändamål vid televerket
liksom hittills omedelbart skall avskrivas. Chefen för finansdepartementet
har tidigare i dag i annat sammanhang hemställt därom.
Under anslaget till Rundradioanläggningar har styrelsen anmält, att överenskommelse
under hand träffats med byggnadsstyrelsen om att erforderliga
anslag till radiohusen i Göteborg och Stockholm i fortsättningen skall
begäras av byggnadsstyrelsen och redovisas under statens allmänna fastighetsfond.
Styrelsen hemställer, att denna omläggning måtte godkännas. Jag
har inte något att erinra mot förslaget, vilket tillstyrkts av riksräkenskaps%erket
och AB Radiotjänst, lidigare för ändamålen anvisade utredningsanslag
och för utredningar m. in. nedlagt kapital bör vid utgången av innevarande
budgetår överföras från televerkets fond till statens allmänna fastighetsfond.
Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde det få
ankomma på Kungi. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter i detta hänseende.
I detta sammanhang vill jag erinra om, att byggnadsstyrelsen för
nästa budgetår hemställt om ett anslag av 1,5 milj. kr. för att påbörja byggandet
av radiohuset i Göteborg. På grund av att platsen för radiohuset ännu
icke fastställts och något definitivt förslag om dess utformning eller om
kostnaderna för detsamma ännu icke föreligger, har jag inte ansett mig nu
kunna föra fram styrelsens förslag.
Slutligen har telestyrelsen i skrivelse den 22 september 1953 hemställt,
att maximibeloppet för televerkets rörliga kredit i riksgäldskontoret skall
höjas från 35 till 70 milj. kr. Av de uppgifter som lämnas i skrivelsen eller
som jag underhand infordrat, har framgått, att det tillskott av rörelsemedel,
som televerket erhållit efter kapitalregleringen 1944 och som dels omfattat
anslagsmedel om 20 milj. kr. och dels en rörlig kredit om 35 milj. kr.,
icke täcker ökningen av de medel som på grund av rörelsens utveckling måst
bindas i verkstads- och andra förråd och i utestående fordringar. Jag anser
därför, att ett tillskott av rörelsemedel är erforderligt men förordar att detta
begränsas till 20 milj. kr. Jag kommer i det följande att föreslå, att detta
belopp ställes till telestyrelsens förfogande genom en ökning av televerkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
19
Utskottet. Vid sin behandling av Kungl. Maj :ts förslag till plan för kommunikationsverkens
investeringar under nästa budgetår har utskottet ingående
berört de svårigheter som äro förbundna med den nuvarande begränsningen
av televerkets investeringsverksamhet. På anförda skäl har emellertid
utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att medelsförbrukningsramen
för verket gives en vidare omfattning än den departementschefen förordat.
Samtidigt har utskottet förklarat sig hysa den uppfattningen, att vid investeringsplanens
förverkligande normalalternativet bör kunna tillämpas samt
att, därest sedermera en utvidgning av kommunikationsverkens totala investeringsram
befinnes möjlig, i första hand televerkets investeringsbehov
bör tillgodoses.
I förevarande sammanhang vill utskottet allenast tillägga, att den av
departementschefen förordade avvägningen av televerkets investeringar mellan
olika utgiftsändamål jämte därtill knutna anslagsberäkningar icke givit
utskottet anledning till erinran. Enligt Kungl. Maj :ts av utskottet sålunda
tillstyrkta förslag skulle de totala investeringsutgifterna å ca 249
milj. kronor komma att i avrundade tal fördela sig med 10,5 milj. kronor på
telefonstationsbyggnader m. m., med 2,5 milj. kronor på förrådsbyggnader
m. m., med 0,3 milj. kronor på fastighetsförvärv, med 223,o milj. kronor på
telefon- och telegrafanläggningar, med 7,3 milj. kronor på radioanläggningar
för televerket, med 0,7 milj. kronor på radioanläggningar för luftfarten,
med 3,o milj. kronor på försvarsberedskapsåtgärder och med 1,6 milj. kronor
på dispositionsanslaget. Utskottet biträder jämväl förslaget, att erforderliga
anslag till radiohusen i Stockholm och Göteborg i fortsättningen
skola äskas av byggnadsstyrelsen och redovisas under statens allmänna fastighetsfond.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande televerkets
behov av ytterligare rörelsemedel kommer utskottet i det följande
att tillstyrka, att verkets rörliga kredit i riksgäld skontoret ökas från 35 till
55 miljoner kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet ovan anfört.
4:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 31—36)
föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 7 300 000 kronor.
Till förevarande ändamål bar för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 14 150 000 kronor. Den 1 juli 1953 stod ett belopp av ca 0,5 milj. kronor
till förfogande å anslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret 1952/
53 utgjorde ca 10,6 milj. kronor.
Telestyrelsen hemställer för nästa budgetår om ett anslag av 7 350 000
kronor. Styrelsen räknar därvid med en behållning å anslaget den 30 juni
1954 av 4,2 milj. kronor och med eu medelsförbrukning under budgetåret
1954/55 av ca 11,5 milj. kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Beträffande televerkets nybyggnadsprogram för de närmaste åren samt
styrelsens motivering för detsamma torde få hänvisas till propositionen
(s. 31—36).
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnader m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av
7 300 000 kronor.
5.-o) Förrådsbyggnader m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
5, s. 36—39) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Förrådsbyggnader m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000
kronor.
6:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 40—
44) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonoch
telegrafanläggningar för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 191 000 000 kronor.
De under förevarande rubrik av Kungl. Maj :t äskade anslagen framgå av
följande uppställning, vari upptagits jämväl de för innevarande budgetår
anvisade beloppen.
1953/54 1954/55
Riks- och landskablar m. m................... 89 600 000 52 000 000
Telefon- och telegrafstationer ................ 103 000 000 61 000 000
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar ...................... 88 000 000 78 000 000
Summa kr. 280 600 000 191 000 000
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Riks- och landskablar m. m......... 52 000 000 kronor,
b) Telefon- och telegrafstationer ...... 61 000 000 kronor,
c) Nya abonnentanläggningar, nätarbe
ten
och blanka mellanortsledningar 78 000 000 kronor.
7:o) Radioanläggningar för televerket. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 44_
46) föreslagit riksdagen att under rubriken Radioanläggningar för televerket
för budgetåret 1954/55 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag
å tillhopa 5 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
21
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 9 910 000
kronor. Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg å de till rundradioanläggningar
anvisade anslagen en brist å 61 000 kronor.
Telestyrelsen beräknar medelsförbrukningen för rundradioanläggningar
under budgetåret 1954/55 till ca 8 880 000 kronor. Då en reservation av ca
] 749 000 kronor beräknas föreligga på anslaget härför vid innevarande budgetårs
ingång, hemställer telestyrelsen om ett anslag av 7 150 000 kronor
för budgetåret 1954/55.
Styrelsen har lämnat följande sammanställning över medelsbehovet för
anläggningar m. m.
Total kostnad -
Därav behövligt
för budgetåret
1954/55
Radiosändare för kortvåg i Hörby................. 160 000 160 000
Ny rundradiostation i Stockholm.................. 1 440 000 1 440 000
» » i Östersund................... 3 040 000 1 970 000
Vissa rundradioanläggningar....................... 700 000 700 000
Trådradioanläggningar............................ 4 610 000 4 610 000
Summa kr 9 950 000 8 880 000
Totalkostnaden avser den beräknade återstående kostnaden per den 1 juli
1954.
Medelsförbrukningen för radioanläggningar för kommersiell trafik under
budgetåret 1954/55 beräknar telestyrelsen uppgå till 2 160 000 kr, varav
dock 600 000 kr är avsedda att bestridas med medel, som av Kungl. Maj :t
anvisats på televerkets dispositionsanslag till bl. a. komplettering av fartygsstationer
i enlighet med London- och Atlantic City-konventionernas bestämmelser.
Återstående belopp, 1 560 000 kr avser styrelsen att disponera för
följande ändamål.
Fartygsradiostationer........................................... 995 000
Moderniserings- och kompletteringsarbeten
på de fasta radiostationerna för radiotelegraf- och radiotelefontrafik
med andra länder.......................................... 465 000
på kuststationerna för radiotrafik med fartyg på havet........... 100 000
Summa kr 1 560 000
Med hänsyn till eu beräknad behållning av ca 940 000 kronor å anslaget
vid utgången av innevarande budgetår äskar telestyrelsen för ändamålet ett
investeringsanslag av 650 000 kronor för nästa budgetår.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört får
utskottet hemställa,
22
Statsutskottets utlåtande nr 9.
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Rundradioanläggningar............. 5 000 000 kronor,
b) Radioanläggningar för kommersiell
trafik .......................... 400 000 kronor.
8:o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 47 och
48) föreslagit riksdagen att till Radioanläggningar för luftfarten för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor. Behållningen
å anslaget uppgick den 30 juni 1953 till ca 0,6 milj. kronor.
Luftfartsstgrelsen har meddelat att styrelsen i samråd med telestyrelsen
upprättat ett generellt arbetsprogram avseende radioanläggningar för luftfarten
för innevarande och nästa budgetår. För budgetåret 1954/55 omfattar
programmet arbeten till en sammanlagd kostnad av 1 346 000 kr. Styrelsen
säger sig emellertid utgå från att vid oförändrade förhållanden investeringsramen
för anslaget, vilken för budgetåret 1953/54 fastställts till högst
700 000 kr, inte kommer att vidgas för budgetåret 1954/55. Detta nödvändiggör,
att realiserandet av vissa i och för sig önskvärda projekt måste ställas
på framtiden. I det reducerade program, som styrelsen därför utarbetat,
ingår endast arbeten av sådan angelägenhetsgrad, att de enligt styrelsens
uppfattning inte kan uppskjutas.
Aktiebolaget Aerolransport har i yttrande den 9 oktober 1953 framhållit
nödvändigheten av att för luftfarten tillgängliga radioanläggningar uppfyller
tillbörliga krav på tillförlitlighet och modernitet. En eftersläpning i genomförandet
av det av luftfartsstyrelsen nämnda generella arbetsprogrammet
bör sålunda inte få menligt inverka på den eftersträvade trafiksäkerheten.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.
9ro) Försvarsberedskap vid televerket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 48) och under hänvisning till vad utskottet under punkten
3 anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid televerket för
budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 950 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9. 23
10 :o) Rörlig kredit. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 49
—51) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 3 anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt televerket,
från den tidpunkt som Kungl. Maj :t bestämmer, tillhandahålla
en från 35 000 000 till 55 000 000 kronor ökad
rörlig kredit.
Statens järnvägar.
11 :o) Statens järnvägars investeringsbehov. I statsrådsprotokollet har
(punkt 13, s. 52—57) lämnats en redogörelse för statens järnvägars investeringsbehov.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1953 framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår. Styrelsen säger sig i investeringsprogrammet i
första hand ha medtagit sådana av riksdagen redan beslutade arbeten och
anskaffningar, som beräknas föranleda utgifter under budgetåret. Nya företag
har medtagits efter angelägenhetsgrad med huvudvikten lagd vid sådana
investeringar, som betingas av säkerhetsskäl eller är ägnade att medföra
rationaliseringsvinster och sålunda nedbringa de starkt ökade driftkostnaderna.
Styrelsen säger sig därjämte ha berett plats för investeringar, som
syftar till att höja järnvägarnas transportkapacitet. I och för sig önskvärda
standardhöjningar har däremot i flertalet fall måst lämnas utanför programmet.
En sammanställning av de för budgetåren 1951/52—1953/54 anvisade
samt å riksstalen för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens
järnvägars fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande belopp.
1951/52 |
1952/53 tusental |
1953/54 kronor |
1954/55 |
|
Bvfignader och anläggningar. . |
77 700 |
131 431 |
176 300 |
144 600 |
Försvarsberedskap.......... |
4 500 |
8 550 |
2 000 |
— |
Rullande materiel........... |
70 820 |
126 200 |
144 400 |
120 000 |
Sjöfartsmateriel............. |
900 |
1 350 |
5 200 |
800 |
Biltrafik................... Förvärv av aktier, utlåning |
12 000 |
14 500 |
16 500 |
8 800 |
m. m..................... |
1 505 |
24 no |
15 000 |
— |
Övrigt..................... |
22 400 |
21 300 |
23 800 |
17 700 |
Summa 189 825 |
327 441 |
383 200 |
291 900 |
över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt statens handels- och industrikommission (s. 53).
24
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Departementschefen anför till en början följande.
Järnvägsstyrelsen har i sina medelsäskanden för nästa budgetår utgått
1 .an, att en utökning av den för nu löpande budgetår fastställda investeringsramen
om 311 milj. kr till ca 344 milj. kr skulle vara möjlig, och att
ramen för nästa budgetår skulle kunna fastställas till samma förhöjda belopp.
I enlighet med det första antagandet har styrelsen beräknat de vid
utgången av budgetåret 1953/54 föreliggande reservationerna till ca 62 milj
kr och med hänsyn härtill för nästa budgetår äskat ytterligare anslag om
sammanlagt ca 292 milj. kr. I skrivelse den 8 december 1953 har emellertid
styrelsen anmält, att anslagsbehovet för anläggningar för elektrisk tågdrift
minskat med 2,i milj. kr, sedan det visat sig, att styrelsens förslag om uppförande
av två omformar stationer å malmbanans norra del tills vidare icke
kan realiseras. Äskandena har därigenom begränsats till ca 290 milj kr
varjämte vissa ändringar gjorts i den förutsatta fördelningen av den beräknade
medelsförbrukningen.
Med anledning av dessa förslag vill jag inledningsvis erinra om, att de
skäl, som jag i 1952 och 1953 års statsverkspropositioner anfört som motivering
för att statens järnvägars investeringar under de närmaste åren
borde hållas på en hög nivå, under den senaste tiden ytterligare förstärkts.
Den vikande transportkonjunkturen och den alltmer skärpta konkurrensen
pa trafikområdet har ökat behovet av att genom effektivitetsökande och
kostnadssänkande investeringar förbättra resultatet av järnvägsdriften.
Styrelsens investeringsplaner måste dock avvägas både med hänsyn till övriga
affärsverks investeringsönskemal och under beaktande av investeringstrycket
från andra sektorer inom samhällsekonomin. På grund härav har
jag, såsom anförts under punkt 1, icke ansett mig kunna tillstyrka en större
ökning av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen än
från 311 till 330 milj. kr. Jag har vidare för nästa budgetår förordat en investeringsram
om samma belopp men anfört, att denna tills vidare bör anses
som preliminär, då möjlighet måste föreligga att minska ramen, om så
skulle påkallas av konjunkturutvecklingen. Jag vill emellertid framhålla,
att redan med de nu förordade ramarna eftersläpningen i förhållande till det
åi 1950 framlagda tioårsprogrammet för statens järnvägar ytterligare kommer
att ökas.
Den medelsförbrukning på de olika anslagen, som blir möjlig vid de nu
förordade investeringsramarna för budgetåren 1953/54 och 1954/55, framgår
av vid resp. anslag redovisade tabeller. Fördelningen är emellertid
endast att anse som ungefärlig, då järnvägsstyrelsen bör ha möjlighet att
vidtaga de omdispositioner av medelsförbrukningen, som under budgetårens
gång kan befinnas lämpliga.
Beträffande de av järnvägsstyrelsen framlagda investeringsplanerna anför
departementschefen i övrigt följande.
Inom ramen för de förslag styrelsen framlagt faller på gruppen Bqqqnai
ro °C-v anla9ffnin9ar CI1 medelsförbrukning under nästa ''budgetår om ca
169 milj. kr. Den preliminära investeringsramen för samma budgetår svnes
emellertid göra en reducering av beloppet till ca 162 milj. kr nödvändig.
Den i forhållande till investeringsbehovet ytterligare begränsning av investeringarna
under berörda grupp, som jag sålunda funnit påkallad — det må
erinras om, att redan styrelsen i sina förslag iakttagit en mycket stark återhållsamhet
gör det nödvändigt att i första hand låta styrelsen inrikta
sig på de ur företagsekonomisk synpunkt gynnsammaste investeringarna. Ett
strikt iakttagande av denna synpunkt skulle medföra, att bl. a. den redan
Statsutskottets utlåtande nr 9.
25
beslutade breddningen av blekingebanorna tills vidare borde uppskjutas. Vid
den prövning av denna fråga, som ägt rum inom kommunikationsdepartementet,
har jag emellertid förutsatt, att ett uppskov med breddningsarbetena
på själva kustbanan Karlskrona—Kristianstad icke bör ifrågakoinma. Beträffande
de norrgående linjerna Bredåkra—Växjö och Karlshamn—Vislanda
synes emellertid ombyggnadsarbetena icke böra upptagas, med mindre
läget på arbetsmarknaden påkallar deras utförande som syssclsättningsarbeten.
I detta sammanhang vill jag erinra om att statsutskottet i sitt utlåtande
nr 9: 1953 begärt, alt en plan skulle upprättas för de fortsatta breddningsarbetena.
I det yttrande häröver som Kungl. Maj :t infordrat från järnvägsstyrelsen,
har styrelsen i skrivelse den 30 maj 1953 hemställt, att med utarbetandet
av planen måtte få anstå, till dess att den då planerade trafikpolitiska
utredningen slutförts och de ekonomiska och trafikpolitiska förutsättningarna
för statens järnvägars verksamhet därefter hunnit klarläggas.
Som framgår av vad jag anfört i direktiven för den trafikutredning, som
sedermera tillsatts, delar jag järnvägsstyrelsens uppfattning i denna fråga,
vilken nu närmast får prövas av utredningen.
Den av styrelsen berörda undersökningen rörande en eventuell ombyggnad
av bandelen Sölvesborg—Hörviken är ännu icke avslutad, och jag anser
mig därför icke för närvarande kunna taga ställning till denna fråga.
Som jag meddelade i ett interpellationssvar vid vårriksdagen 1953 har
förutsättningarna för en breddning av bibanan Källby—Kinnekleva till linjen
Forshem—Lidköping—Håkantorp så ändrats, alt ombyggnadsarbetena
uppskjutits i avvaktan på pågående utredning om hur trafikförhållandena
i framtiden bör ordnas. 1 sitt förenämnda utlåtande har statsutskottet förutsatt,
att då utredningen föreligger, frågan ånyo förelägges riksdagen. Detta
kommer också att ske, när utredningen om bibanan är färdig. I årets petita
äskar järnvägsstyrelsen endast medel för att slutföra arbetet på huvudlinjen
Forshem—Lidköping—Håkantorp.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att kapitalinvesteringarna för blekingebanornas
ombyggnad omedelbart skall avskrivas genom anslag på driftbudgeten.
Jag är emellertid ännu icke beredd att ta ställning till denna fråga.
I övrigt föranleder styrelsens förslag beträffande investeringarna i Byggnader
och anläggningar ingen erinran från min sida.
På grund av storleken av den anslagsbehållning, som väntas föreligga å
försvarsberedskapsanslaget vid utgången av innevarande budgetår har styrelsen
icke äskat något nytt anslag. Såsom anslagstabcllen visar, beräknas behållningen
uppgå till ca 8,4 milj. kr. Att den fått denna omfattning beror
på, att de medel som under anslaget anvisats för vart och ett av de av riksdagen
godkända ändamålen, ansetts bundna för resp. ändamål, varför, i den
mån dessa icke kommit till utförande, medlen blivit stående. Inom försvarsberedskapsanslagcts
ram har sålunda för varje delprojekt anvisat belopp
behandlats som ett anslag för sig. Jag anser emellertid, alt i enlighet med
den praxis som utvecklat sig beträffande kolleklivanslagen, även de på bcredskapsanslaget
anvisade medlen bör utnyttjas kollektivt för alla pågående
arbeten. Därest riksdagen icke har något att erinra mot denna uppfattning,
kommer någon ny medelsanvisning icke att vara påkallad, förrän tillgängliga
medel kan anses vara helt förbrukade för hittills eller framdeles
godkända investeringsändamål. Jag tillstyrker, alt styrelsen bemyndigas
utföra även de i skrivelse den 5 oktober 1953 anmälda nya arbetsprojekten.
Med hänsyn till å ena sidan ingångna leveranskontrakt och önskvärdheten
av att lägga ut nya beställningar och å andra sidan de gränser för medelsförbrukningen
som den preliminära investeringsramen uppdrar, har medels
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 9.
behovet för rullande materiel under nästa budgetår beräknats till ungefär
128 milj. kr, att jämföras med av styrelsen föreslagna 133 milj. kr. Av den
förra siffran utgör ca 104 milj. kr del- och slutlikvider för beställningar,
vartill bemyndiganden tidigare lämnats och vilka bl. a. avser anskaffning
av ca 120 ellok, ca 800 rälsbussfordon av olika slag, ca 110 person-, resgodsoch
postvagnar samt ca 2 100 godsvagnar av olika slag, de senare enligt bemyndigande
av 1953 års riksdag beställda under år 1953. Därutöver beräknas
till förskottslikvider under nästa budgetår 11 milj. kr vid nybeställning
av ett antal diesellok, lokomotorer, personvagnar och godsvagnar. Slutligen
räknas med att den preliminära ramen skall medge ombyggnad av rullande
materiel för ca 12,5 milj. kr. På grund av det starka behov av nya och förbättrade
lok och vagnar som föreligger, anser jag, att de begärda ytterligare
bemyndigandena bör lämnas och tillstyrker vidare, att ombyggnaden av rullande
materiel får fortgå i den takt, som investeringsram och anvisade medel
medger.
I det tidigare nämnda utlåtandet nr 9: 1953 har statsutskottet uttalat, att
sedan slutligt klarläggande av frågan om en ny färja för Tysklandstrafiken
skett, frågan ånyo bör underställas riksdagen. Såsom jag meddelat i ett interpellationssvar
vid höstriksdagen 1953 pågår fortfarande inom järnvägsstyrelsen
cn utredning om våra färjeförbindelser med kontinenten. Denna
utredning omfattar även en undersökning om typ och utrustning för en nv
tågfärja. Sedan frågan var aktuell under vårriksdagen 1953'', har såtillvida
nya förhållanden inträtt, att trafiken så sent som den 17 augusti 1953 återflyttats
från Warnemiinde till den gamla och väsentligt kortare leden Trelleborg—Sassnitz.
Härigenom har förutsättningarna för frågans bedömande
ånyo förändrats, varför nya överväganden bl. a. beträffande den tekniska
utformningen av den planerade färjan blivit erforderliga. Tidpunkten för
utredningens slutförande kan därför ännu ej angivas. När den emellertid
föreligger och innan något byggnadsbeslut fattas, torde frågan på nytt böra
anmälas för riksdagen.
I övrigt föranleder järnvägsstyrelsens petita ingen erinran från min sida.
Beträffande investeringsplanerna för nästa budgetår vill jag slutligen tilllägga,
att ett realiserande av det minimialternativ för investeringarna, som
jag skisserat under punkt 1, för statens järnvägars del bl. a. kommer att
innebära, att i förhållande till normalalternativet en minskning av investeringarna
blir erforderlig med följande ungefärliga belopp, nämligen för byggnader
och anläggningar ca 22 milj. kr, för försvarsberedskap ca 1 milj. kr,
för rullande materiel med ca 6,5 milj. kr, samt för anslagen under rubriken
biltrafik med ca 0,5 milj. kr.
Riksdagen anvisade för budgetåret 1947/48 till Förvärv av aktier i Bergslagernas
med flera järnvägsaktiebolag ett anslag av 80 315 000 kr. Å anslaget
redovisades vid utgången av budgetåret 1952/53 en reservation av ca
260 000 kr. Vidare anvisade riksdagen för budgetåret 1951/52 till Förvärv
av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag ett anslag av 1 505 000 kr.
Av detta kvarstod vid nämnda tidpunkt ca 16 000 kr. Anslagen togs under
det gångna budgetåret i anspråk med resp. 15 000 och 20 000 kr. Då samtliga
aktier i företagen ännu icke blivit inlösta, och det kan förutses, att återstoden
kommer att hembjudas i smärre poster under en följd av år samt att anslagen
därför skulle behöva bli stående på obestämd tid, föreslår jag, att de
reservationer som kan föreligga å anslagen vid utgången av innevarande
budgetår, får överföras tlil dispositionsanslaget och att därefter aktualiserade
förvärv får bestridas från detta anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
27
Utskottet. I förhållande till järnvägsstyrelsens beräkningar innebär den
av Kungl. Maj :t preliminärt förordade medelsförbrukningsramen för statens
järnvägar under nästa budgetår en begränsning av den totala investeringsvolymen
med ca 14 milj. kronor. Även om detta med hänsyn till omfattningen
av ännu icke tillgodosedda investeringsbehov inom statsbaneföretagets
verksamhetsområde får betraktas som beklagligt, torde dock enligt vad utskottet
under hand inhämtat de svårigheter som därigenom uppstå kunna
bemästras på ett någorlunda tillfredsställande sätt. Kungl. Maj :ts förevarande
förslag har ej heller, såsom av det föregående redan framgått, givit
utskottet anledning till erinran. Samtidigt vill emellertid utskottet i likhet
med departementschefen fästa uppmärksamheten på att den sålunda tillstyrkta
medelsförbrukningsramen av ca 330 milj. kronor, jämförd med de i
1950 års långtidsprogram redovisade siffrorna, kommer att medföra en
ytterligare eftersläpning av statens järnvägars investeringar.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag avses inom nyssnämnda totalram investeringsutgifterna
komma att fördela sig med 162,o milj. kronor på byggnadsoch
anläggningsverksamheten, med 4,4 milj. kronor på vissa försvarsberedskapsåtgärder,
med 128,o milj. kronor på anskaffning och ombyggnad av
rullande materiel, med 0,8 milj. kronor på ombyggnad av sjöfartsmateriel,
med 13,o milj. kronor på biltrafiken, med 9,5 milj. kronor på anskaffning
av inventarier samt med 13,o milj. kronor på de ändamal som avses med
dispositionsanslaget. Utskottet har för sin del intet att erinra mot att statens
järnvägars investeringsverksamhet under nästa budgetår utformas enligt
i huvudsak nu angivna riktlinjer, innefattande jämväl vissa beställningsbemyndiganden.
Såsom departementschefen framhållit, bör emellertid
järnvägsstyrelsen ha möjlighet att vidtaga de omdispositioner av medelsförbrukningen
som må befinnas lämpliga.
Till frågan om anslagsanvisningen återkommer utskottet under respektive
punkter i det följande. Redan här vill emellertid utskottet anmäla, att utskottet
biträder förslaget om att de reservationer som vid utgången av innevarande
budgetår kunna komma att föreligga a de i statsverkspropositionen
omnämnda anslagen till förvärv av aktier i vissa järnvägsföretag må
överföras till dispositionsanslaget och att därefter aktualiserade förvärv få
bestridas från detta anslag. Utskottet har heller intet att erinra mot att de
under beredskapsanslaget anvisade medlen i fortsättningen utnyttjas kollektivt
för alla pågående arbeten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet ovan anfört.
12 :o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 57 70)
föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader
och anläggningar för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa
142 600 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 176 300 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat sammanlagt 144 600 000
kronor till följande ändamål.
Bangårdar...................................................
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.....................
Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkan
torp
med Källby—Kinnekleva...............................
Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,
Karlskrona—Vislanda och Bredåkra—Växjö...................
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.................
Broar m. m..................;................................
Husbyggnader................................................
Signalsäkerhetsanläggningar....................................
Vägskyddsanläggningar........................................
Telefonanläggningar m. m......................................
Anläggningar för elektrisk tågdrift..............................
Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.........................
Lokstations- och driftverkstadsanläggningar......................
Anläggningar vid huvudverkstäder..............................
Anläggningar vid förrådsavdelningen............................
12 500 000
22 000 000
1 000 000
14 000 000
24 000 000
6 900 000
10 000 000
3 400 000
4 300 000
6 000 000
12 700 000
18 500 000
5 900 000
100 000
3 300 000
Summa kr 144 600 000
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 58—69).
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning
till vad utskottet under punkten 11 anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Bangårdar........................... 13 500 000 kronor,
b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg
ningar.
........................... 23 000 000 kronor,
c) Ombyggnad till normalspår av linjen Fors
hem—Lidköping—Håkantorp
med Källby—Kinnekleva
.................... 1 000 000 kronor,
d) Ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn
— Vislanda och Bredåkra—Växjö..... 9 000 000 kronor,
e) Fortlöpande förstärkning av spåröverbygg
naden
............................. 26 500 000 kronor,
f) Broar m. m.......................... 7 000 000 kronor,
g) Husbyggnader........................ 10 500 000 kronor,
h) Signalsäkerhetsanläggningar............ 3 000 000 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 9. 29
i) Vägskyddsanläggningar................ 4 700 000 kronor,
j) Telefonanläggningar m. m.............. 5 500 000 kronor,
k) Anläggningar för elektrisk tågdrift....... 10 600 000 kronor,
l) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet ... 19 000 000 kronor,
m) Lokstations- och driftverkstadsanläggningar 6 000 000 kronor,
n) Anläggningar vid förrådsavdelningen..... 3 300 000 kronor.
13 :o) Rullande materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 71—74) föreslagit
riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel
för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 120 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 144 400 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat
anslag å tillhopa 120 000 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.
Anskaffning av lok och lokomotorer........................ 33 000 000
Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar ................ 25 600 000
Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar ............ 7 900 000
Anskaffning av godsvagnar................................ 42 400 000
Ombyggnad av rullande materiel .......................... 11 100 000
Summa kronor 120 000 000
Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens anslagsäskanden
torde få hänvisas till propositionen (s. 71—74).
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning
till vad utskottet under punkten 11 anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Anskaffning av lok och lokomotorer...... 33 000 000 kronor,
b) Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar 25 600 000 kronor,
c) Anskaffning av person-, resgods- och post
vagnar
............................ 7 900 000 kronor,
d) Anskaffning av godsvagnar............. 42 400 000 kronor,
e) Ombyggnad av rullande materiel......... 11 100 000 kronor.
14:o) Sjöfartsmateriel. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 17, s.
75) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 11 anfört får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för
budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 800 000
kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 9.
15 :o) Biltrafik. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 75—77) föreslagit riksdagen
att under rubriken Biltrafik för budgetåret 1954/55 anvisa vissa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 9 200 000 kronor.
För innevarande budgetår ha under förevarande rubrik anvisats 3 000 000
kronor till garage- och verkstadsbyggnader, 10 500 000 kronor till anskaffning
av bilmateriel och 3 000 000 kronor till förvärv av billinjer.
Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg å anslaget till Garage- och
verkstadsbyggnader en reservation om ca 0,i miljon kronor. Å de två övriga
anslagen fanns den 30 juni 1953 en behållning av respektive 1,4 och 0,7
miljoner kronor.
Järnvägsstyrelsen har beträffande anslaget till Garage- och verkstadsbyggnader
framhållit, att den nödvändiga utbyggnaden av verkstads- och garageanläggningar
till följd av byggnadsrestriktioner och investeringsbegränsningar
icke kunnat ske i takt med fordonsbeståndets ökning. Anläggningarna
är därför otillfredsställande och otillräckliga samt i vissa fall olämpliga
ur arbetshygieniska synpunkter. För nästa budgetår har styrelsen till
förevarande ändamål äskat 3 300 000 kronor.
I samband med sitt anslagsyrkande beträffande bilmateriel meddelar styrelsen
att för förnyelse och viss utökning av fordonsparken under nästa
budgetår erfordras 90 vägbussar, 12 lastbilar, 1 personbil samt 15 godssläpvagnar
till en sammanlagd kostnad av ca 7 000 000 kronor.
Då en behållning av 4 000 000 kronor beräknas föreligga å anslaget vid
innevarande budgetårs utgång, hemställer styrelsen om anslag för nästa
budgetår å 3 000 000 kronor.
Slutligen meddelar styrelsen beträffande förvärv av billinjer att för slutförande
av nu pågående köpeförhandlingar samt för att förhindra att styrelsen
i brist på medel nödgas avstå från förvärv, som kan komma att erbjuda
sig, erfordras för nästa budgetår ett anslag om 2 500 000 kronor. I
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Axel Andersson och Näslund (I: 159) och den andra inom andra
kammaren av fru Sandström m. fl. (II: 176), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 2 500 000 kronor till
förvärv av billinjer åt statens järnvägar;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ewerlöf m. fl. (I: 297) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl. (II: 193), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, dels
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 2 500 000 kronor
till förvärv av billinjer åt statens järnvägar, dels ock att riksdagen
måtte uttala att den nödiga förnyelsen av statens järnvägars billinjers fordonspark
icke framdeles bör finansieras medelst anslag på kapitalbudgeten.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 176 och II: 193.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
31
Utskottet. Under förevarande rubrik har Kungl. Maj :t äskat anslag å
sammanlagt 9,2 milj. kronor, varav 3,7 milj. kronor avse garage- och verkstadsbyggnader,
3,o milj. kronor anskaffning av bilmateriel samt 2,5 milj.
kronor förvärv av billinjer. I motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297 och
II: 193 har yrkats avslag på Kungl. Maj:ts framställning om medel för sist
berörda ändamål. Såsom skäl för sin ståndpunkt ha motionärerna framför
allt åberopat den omständigheten, att den statliga trafikpolitiken f. n. är
föremål för omprövning genom en särskild kommitté, 1953 års trafikutredning,
som bl. a. har att klarlägga vissa faktorer av betydelse för konkurrensförhållandena
mellan järnväg och övriga landtransportmedel.
Utskottet vill erinra om att det nu är femte året i följd som yrkanden av
enahanda innebörd motionsledes förelagts riksdagen. Med hänsyn till järnvägsstyrelsens
behov av medel för att genom lämpliga nyförvärv söka rationalisera
och samordna den billinjetrafik statsbaneföretaget upprätthåller
såsom komplement till järnvägsdriften har emellertid riksdagen hittills icke
ansett sig kunna biträda dessa yrkanden. Enligt utskottets mening föreligger
icke anledning för riksdagen att i år intaga någon annan ståndpunkt.
Utskottet kan sålunda icke finna, att ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag
skulle föregripa resultatet av pågående trafikutredning. Beaktas bör nämligen,
att det här är fråga om frivilliga överenskommelser på fullt affärsmässig
basis, föranledda av att privata bussföretag av en eller annan orsak
utbjudas till försäljning. Den bussägare som önskar avyttra sin rörelse
kommer därför självfallet att göra detta helt oavsett om någon trafikutredning
pågår eller ej. Därest statens järnvägar skulle sakna medel för att
antaga ett dylikt anbud i de fall detta vore förmånligt ur allmän synpunkt,
bleve följden med all sannolikhet blott den, att något större privat bussföretag
uppträdde som köpare, vilket med lika stor rätt kunde betecknas såsom
ett föregripande av den kommande trafikutvecklingen. Då utskottet icke finner
det rimligt att av samtliga företagare på den reguljära landsvägstrafikens
område endast statens järnvägar skulle hindras från alt rationalisera
sin biltrafikrörelse, kan utskottet icke tillstyrka bifall till det i motionerna
I: 159 och II: 176 samt I: 297 och II: 193 framställda yrkandet om avslag
på Kungl. Maj:ts förevarande medelsäskande.
I de båda sistnämnda motionerna har vidare hemställts, att riksdagen
måtte uttala, att den nödiga förnyelsen av statens järnvägars billinjers fordonspark
icke framdeles bör finansieras medelst anslag på kapitalbudgeten.
Såvitt framgår av de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin ståndpunkt,
synes emellertid denna hemställan bygga på eu missuppfattning om innebörden
av den omläggning av riksstatens kapitalbudget som beslöts vid
1944 års riksdag. Beslutet innebar nämligen att kapitalbudgeten — till skillnad
mot vad tidigare var fallet — i fortsättningen skulle omfatta bruttoinvesteringarna
för olika ändamål, d. v. s. såväl nyinvesteringar som reinvesleringar,
samt att dessa bruttoinvesteringar i första hand skulle finansieras
med vederbörande verks egna avskrivningsmedel och med lånemedel
endast i den mån avskrivningsmedlen icke vore tillräckliga. Tvärtemot vad
32
Statsutskottets utlåtande nr 9.
motionärerna förmoda förhåller det sig också f. n. så, att förnyelsen av statens
järnvägars fordonspark icke regelmässigt eller ens till någon del täckes
med lånemedel. Enligt vad utskottet inhämtat upptar sålunda den plan i
fråga om bilmaterielen som uppgjorts på grundval av nu tillämpade avskrivningsregler,
å ena sidan, ett beräknat förnyelse- och nyanskaffningsbehov
av 35,o milj. kronor och, å andra sidan, beräknade avskrivningar till
ett sammanlagt belopp av 52,2 milj. kronor, allt avseende femårsperioden
1953—1958. Såsom jämförelse må vidare nämnas, att under sistförflutna
budgetår 8,4 milj. kronor faktiskt förbrukades för förnyelse och nyanskaffning,
medan avskrivningarna belöpte sig till 8,6 milj. kronor. Härav framgår
att avskrivningarna mer än väl täcka ifrågavarande kapitalbehov och att
statens järnvägars biltrafik alltså härvidlag är självförsörjande. Någon missvisande
bild av trafikens bärighet, såsom motionärerna uttrycka saken,
kan under sådana förhållanden icke uppkomma på grund av att anslag till
anskaffning av bilmateriel anvisas på kapitalbudgeten. Med hänsyn härtill
kan utskottet icke biträda motionärernas yrkande.
Departementschefens beräkning av behovet av medel för sist angivna
ändamål har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
jämväl, att anslaget till garage- och verkstadsbyggnader anvisas med av
departementschefen förordat belopp.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Garage- och verkstadsbyggnader .... 3 700 000 kronor,
b) Anskaffning av bilmateriel ........ 3 000 000 kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297
och II: 193, sistnämnda båda motioner i vad de avse förevarande
anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1954/
55 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor;
III. att motionerna I: 297 och II: 193, i vad de avse sättet
för finansiering av statens järnvägars anskaffning av bilmateriel,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
16:o) Inventarier m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19,
s. 77 och 78) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 11 anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Inventarier in. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 8 200 000 kronor.
17:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Maj:t har (punkt 20,
s. 78) föreslagit riksdagen att såsom statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Såsom statens järnvägars dispositionsanslag har för budgetåret 1953/54
anvisats 14 000 000 kronor. Anslagsbehovet för nästa budgetår har av järn
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
33
vägsstyrelsen beräknats till ca 13 000 000 kronor. Med hänsyn till en beräknad
behållning -vid innevarande budgetårs utgång av 4 000 000 kronor
äskar styrelsen för nästa budgetår ett anslag av 9 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner väckta, den ena inom första kammaren av herr Magnusson
m. fl. (I: 161) och den andra inom andra kammaren av herr östlund m. fl.
(11:248), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att såsom statens
järnvägars dispositionsanslag för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 9 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 248.
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag ha i de båda likalydande
motionerna I: 161 och II: 248 vissa erinringar framförts. Motionärerna finna
det sålunda anmärkningsvärt, att i förhållande till järnvägsstyrelsens äskande
en anslagsuppräkning med 1 milj. kronor ansetts böra ske, och ha
därvid särskilt hänvisat till ett uttalande av chefen för finansdepartementet
om nödvändigheten av ökad återhållsamhet med de statliga investeringarna
under nästa budgetår. I enlighet härmed ha motionärerna hemställt,
att statens järnvägars dispositionsanslag måtte anvisas med allenast 9 milj.
kronor.
Med anledning härav vill utskottet erinra om att investeringsverksamhetens
omfång vid kommunikationsverken icke i första hand bestämmes av
vederbörande anslags storlek utan av den medelsförbrukningsram som fastställes
för varje särskilt utgiftsändamål. En uppräkning av dispositionsanslaget
med 1 milj. kronor innebär därför icke i och för sig, att investeringsutgifterna
i motsvarande mån komma att ökas. Av statsverkspropositionen
framgår också, att både departementschefen och järnvägsstyrelsen i förevarande
fall räknat med en medelsförbrukning av 13 milj. kronor. Detta belopp
avser det s. k. normalalternativet. Att märka är emellertid, att Kungl.
Maj :t i kommunikationsverkens investeringsplan för nästa budgetår även
upptagit ett minimialternativ och ett maximialternativ. I enlighet med de
allmänna principer för vilka en redogörelse lämnats under punkten 1 i det
föregående ha därför hithörande anslag beräknats på sådant sätt, att medel
skola finnas tillgängliga för finansiering av jämväl den utökade investeringsverksamhet
som sistnämnda alternativ avser att möjliggöra. Det är
av denna anledning som statens järnvägars dispositionsanslag föreslagits
skola anvisas med högre belopp än järnvägsstyrelsen äskat. Motsvarande
förhållande föreligger beträffande en rad andra anslag, däribland postverkets
dispositionsanslag. Med hänsyn till nu anförda omständigheter anser
sig utskottet icke kunna biträda motionärernas yrkande utan tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag.
!{ Ili!iang till riksdagens protokoll 1954. 6 sand. Nr fl.
34
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:161 och 11:248, såsom
Statens järnvägars dispositionsanslag för budgetåret 1954/55
anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
18 :o) Kraftbalansens utveckling samt investeringsläget. I statsrådsprotokollet
har (punkterna 21 och 22, s. 79—91) lämnats en redogörelse för
kraftbalansens utveckling samt investeringsläget.
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 1 september 1953 meddelat bl. a.
följande.
Nederbörden har under budgetåret 1952/53 i genomsnitt för hela landet
varit något över den normala. Områdena kring de ur kraftförsörjningssynpunkt
viktiga älvarna Indalsälven och Ångermanälven har för hela året
raknat fått ungefär normal nederbörd men området kring Vänern mindre
än normal. Nederbördens fördelning under året har varit mycket ojämn
och ogynnsam för kraftförsörjningens del. Andra halvåret 1952 uppvisade
således ett betydande underskott i nederbördsområdena kring de kraftproducerande
älvarna. Vattenmagasinen måste därför avtappas snabbare än
normalt, varjämte en omfattande ångkraftproduktion blev nödvändig under
hösten och vintern. Under senare delen av februari förbättrades kraftsituationen
tack vare tidig vårflod. Sedan april månad har ångkraftproduktionen
varit obetydlig, samtidigt som betydande belopp överskottskraft dels levererats
till industrins elektriska pannor för ång- och värmealstring samt dels
exporterats till Danmark.
„^^tningSÖkningen VSr senaste budgetåret 817 miljoner kilowattimmar
(MkWh), d- v. s. nastan lika stor som budgetåret 1951/52. Beträffande utvecklingen
inom de olika belastningsgrupperna hänvisas till följande tabell.
a. Allmän distribution.......
b. Reservkraft...............
c. Andelskraft...............
d. SJ exkl. malmbanan.......
e. Malmbanan och malmfälten
f. Trä- och pappersindustri ..
g. Elektrokemisk industri.....
Ökning ( + ) eller minskning (—) per år
MkWh
1951/52- 52/53 |
4-årsperioden |
10-årsperioden 1942/43— 52/53 |
+ 732 |
+ 436 |
+ 282 |
— 25 |
+ 15 |
+ 27 |
+ 41 |
+ 17 |
+ 8 |
+ 6 |
+ 34 |
+ 42 |
+ 23 |
+ 17 |
+ 4 |
— 72 |
+ 55 |
+ 53 |
+ 112 |
+ 84 |
+ 71 |
+ 487
Summa +817 + 658
Statsutskottets utlåtande nr 9.
35
Belastningsökningen i hela landet var under budgetåret 1951/52 ungefär
1 100 MkWh och under det senaste budgetåret ungefär 1 250 MkWh. Utvecklingen
under dessa båda år har således visat en god överensstämmelse
med den av centrala driftledningen 1951 utförda belastningsprognosen. Enligt
denna beräknades den genomsnittliga årliga belastningsökningen under
femårsperioden 1951—1956 till 1 200 MkWh per år samt till 1 500 MkWh
per år under de närmaste åren därefter.
Även om sålunda belastningsökningen för närvarande väl överensstämmer
med prognosen, har det ansetts lämpligt att företaga en ny undersökning
avseende belastningen under de närmaste åren. Den främsta orsaken
härtill är de allmänna tendenserna till avmattning av efterkrigsårens högkonjunktur.
För den nya belastningsundersökningen har som konjunkturförutsättning
gällt, att den omsvängning till köparens marknad, som ägt
rum under det senaste året, kommer att ytterligare accentueras under de
närmaste åren genom en hårdnande konkurrens från utlandet, såväl på
exportmarknaden som på hemmamarknaden, men att dock på längre sikt
en hög aktivitet inom industrin kommer att föreligga.
Resultatet av undersökningen, vilket förelåg sommaren 1953, stämmer i
allt väsentligt med den år 1951 framlagda prognosen. Trots att konjunkturförutsättningarna
borde ha givit en reducerad tillväxt av kraftbehoven, tyder
siffrorna snarast på en något ökad stegring. Det har dock icke framkommit
några reella skäl att för närvarande räkna med snabbare utveckling
än enligt 1951 års belastningsprognos.
Som tidigare angivits, har belastningsökningen det senaste året inom de
områden, som försörjes av vattenfallsverket, varit omkring 820 MkWh eller
nära 65 procent av ökningen i hela landet. Detta innebär, att verket täckt
en större andel än som tidigare förutsatts. Närmast föregående år var valtenfallsverkets
andel i belastningsökningen ännu större. Detta förklaras av
att verkets egna produktionsresurser under åren 1951 och 1952 kraftigt ökades,
främst genom idrifttagandet av Harsprångets kraftstation, samtidigt
som de enskilda och kommunala kraftproducenterna erhöll relativt små
krafttillskott. Under de närmaste åren kan man förutse mer omfattande
krafttillskott från dessa företag, vilket torde medföra, att en större andel
av den totala belastningsökningen faller på dessa än under de senaste åren.
Med anledning härav anser styrelsen, att utbyggnadsplanerna även i fortsättningen
bör grundas på antagandet, att vattenfallsverket måste tillgodose
hälften av ökningen av kraftkonsumtionen. Utbyggnadsprogrammet bör
således fortfarande baseras på en årlig belastningsökning inom vattenfallsverkels
distributionsområde om ca 600 MkWh per år fram till år 1956 samt
därefter ca 750 MkWh per år. Med hänsyn härtill hör i första hand de beslutade
utbyggnaderna av nya vattenkraftanläggningar fullföljas i avsedd
takt.
Beträffande pågående utbyggnader och behovet av nya anläggningar anför
vattenfallsstyrelsen bl. a. följande.
36
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Under sommaren och hösten 1954 kommer de båda aggregaten i Ligga
kraftstation i Lule älv att tagas i drift. Ett år senare beräknas Näverede i
Indalsälven vara färdig, och samtidigt blir även utvidgningen av Midskog
med ett tredje aggregat klar. Bergeforsen i Indalsälven beräknas kunna tagas
i drift under hösten 1955 och efterföljande vinter. Kraftstationen i
Stugun, som är belägen omedelbart nedströms Näverede, kommer i drift ett
år senare, således hösten 1956. Utvidgningen av Forsmo i Ångermanälven
beräknas vara klar under år 1957 och nybyggnaden av Lasele i Ångermanälven
under vintern 1956/1957. De beslutade kraftstationerna i Umcälven
kommer enligt planerna att tagas i drift under åren 1957-—1959. I övre delen
av älven färdigställes sålunda Umluspen under år 1957, Grundfors år
1958 och Stensele år 1959 samt i nedre delen Stornorrfors år 1959.
Såsom styrelsen förra året meddelade, ingår ytterligare ett par utbyggnader
i det program, som motsvarar den väntade belastningsutvecklingen. En
av dessa bör nu komma till utförande, nämligen kraftstationen vid
Järkvissle, vilken bör färdigställas till år 1958. Utom krafttillskottet medför
denna utbyggnad fördelar för flottning och reglering genom att Indalsälven
nedanför sjön Gesunden blir helt utbyggd och avtrappad. Byggnadsarbetet
ligger dessutom väl till för att omhändertagas av den byggnadsorganisation
som redan finns för övriga utbyggnader i Indalsälven.
Preliminärt begär styrelsen dessutom vid sidan om det egentliga utbyggnadsprogrammet
anslag till utbyte av enfasutrustning mot trefasutrustning
i Porj us kraftstation. Åtgärderna sammanhänger med den avsedda ökningen
av järnmalmsexporten över Narvik. Ett genomförande av dem är emellertid
beroende av ekonomiska uppgörelser mellan berörda intressenter. Om sådana
uppgörelser inte kommer till stånd under höstens lopp bortfaller anslagsbehovet.
''
Med de nu beslutade och föreslagna utbyggnaderna ernås, om belastningsutvecklingen
följer prognosen, vid 1950-talets slut ungefär den 10 procents
marginal mellan vattenkrafttillgången under normalår och den belastning,
som är önskvärd såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn till elkraftförsörjningen
under extrema torrår.
Även om utbyggnaderna får den omfattning, som ger den önskade marginalen,
står det emellertid kiart, att den successivt stegrade belastningen gör
det nödvändigt att bygga ut statsblockets ångkraftresurser. Den energimängd,
som bortfaller under extrema torrår blir nämligen i absolut mått allt
större, vilket ökar det erforderliga tillskottet av bränslealstrad kraft, om
man vill undvika ransoneringar och tvångsbortkopplingar. Men även ur effektreserv-
och beredskapssynpunkter och av driftsekonomiska skäl är ökade
ångkraftresurser motiverade. Så länge dessa resurser är otillfredsställande,
är det nödvändigt, när utvecklingen av vattentillgången är oviss, att tidigare
än eljest skulle ha varit erforderligt, övergå till att alstra kraft med
bränsle. I många fall, som t. ex. höstarna 1951 och 1952, skulle det med större
disponibel ängkraftkapacitet ha varit möjligt att vänta längre med ång- 1
1 Förslaget har återkallats av styrelsen i skrivelse den 8 december 19öi>.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
37
kraftproduktionen, varigenom den totala alstringen av denna skulle ha
minskat, enär vattentillgången sedermera inte blev så dålig, som man förutsatt.
Det erforderliga nya kraftverket anser styrelsen bör ligga i kraftsystemets
sydliga del och, då en ytterligare utvidgning av kraftstationen i Västerås
inte kan komma i fråga, söder om denna stad. Enär belastningen inom
statsblockets västsvenska område (Västergötland, Bohuslän, Dalsland m. m.)
stigit långt över de där befintliga vattenkraftresurserna har det stått klart,
att verket borde förläggas till detta område och så att möjligheten att importera
bränsle med stora, oceangående fartyg kunde utnyttjas. Även ur krigsberedskapssynpunkt
har en sådan lokalisering ansetts fördelaktig.
Delvis på grund av att det varit möjligt att utvidga Västeråsverket har
»västkustverket» skjutits fram i tiden. Vattenfallsstyrelsen angav i 1953 års
petita, att det kunde anstå ytterligare ett par år, om vissa kompletteringar
genomfördes i Västerås. Med beaktande av alla föreliggande synpunkter har
styrelsen kommit till slutsatsen att det nya ångkraftverket bör kunna tagas
i bruk år 1959, men att ett uppskov till år 1960 inte kommer att medföra
större olägenheter. De driftsekonomiska skälen talar för ett färdigställande
så snart som möjligt. Enbart risken för direkt kraftbrist under torrår möjliggör
å andra sidan ytterligare något uppskov. Utredningarna om kraftverkets
förläggning och utformning i huvuddrag har slutförts och givit ett enligt
styrelsens mening entydigt resultat, nämligen att det bör uppföras i
Stenungsund i Bohuslän. Beträffande denna placering har emellertid anförts
invändningar, närmast föranledda av farhågorna för kringliggande bygd.
Det är emellertid önskvärt, att en diskussion i lokaliseringsfrågan inte drager
allt för långt ut på tiden och att erforderliga markförvärv snarast kan
komma till stånd. Styrelsen hemställer därför om ett principbeslut beträffande
kraftverket men äskar anslag endast för markköp och vissa förberedelser.
Vid bifall till framställningen kan anläggningen i sin första etapp
vara färdig under år 1959.
Vattenfallsstyrelsen har i sina petita lämnat följande sammanställning
av de för budgetåren 1951/52—1953/54 anvisade samt nu å tilläggsstat för
budgetåret 1953/54 och å riksstaten för budgetåret 1954/55 äskade anslagen
under vattenfallsverkets fond.
1951/52 |
1952/53 |
1953/54 |
summa |
1954/55 |
||
m i |
1 j o n e r |
k r o n |
o r |
|||
Kraftstationer............... |
89,4 |
114,5 |
143,5 |
5,0 |
148,5 |
186,0 |
Regleringsföretag............. Distributionsanläggningar...... Kraftöverföring till Gotland ... |
10,0 102,0 |
13.0 35.0 |
15.0 14.0 20.0 |
3,0 15,0 |
18,0 165,0 14.0 20.0 |
13,0 165,0 2,5 |
Diverse anslag............... |
4,0 |
4,5 |
7,0 |
— |
7,0 |
5,5 |
Summa |
205,4 |
317,0 |
349,5 |
23,0 |
372,5 |
372,0 |
38
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Över vattenfallsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och statens handels- och industrikommission (s. 85 och
86).
Departementschef en har anfört följande.
Under år 1953 har ytterligare ett antal nya eller utökade, statliga och
privata vattenkraftstationer kunnat tas i drift. Normalårstillgången på vattenkraft
har därmed stigit med ca 10 procent till 22 miljarder kWh, vilket
innebär att produktionskapaciteten hunnit i kapp belastningen och numera
även överstiger denna med några procent. Vattenfallsverkets andel i nämnda
siffra uppgår, sedan bl. a. det ombyggda tredje aggregatet i Porjus samt
två aggregat i Kilforsen under året tagits i bruk, till närmare 45 procent
eller ca 9 800 MkWh.
Såsom jag anförde i 1953 års statsverksproposition syftar det statliga utbyggnadsprogrammet
dels till en sådan ökning av kraftproduktionen, att
denna tillsammans med de krafttillskott, som kan komma från kommunala
och enskilda utbyggnader, läcker den årliga uppgång i kraftförbrukningen,
som kan förutses, dels dessutom att bidraga till att så småningom ett sådant
produktionsöverskott av vattenkraft uppstår, att en torrårsreserv av
åtminstone 10 procent kommer att föreligga. Till grund för programmet ligger
den prognos rörande belastningsutvecklingen, som år 195i uppgjordes
av centrala driftledningen. Enligt denna prognos förutses, att det totala
kraftbehovet i landet kommer att öka med ca 1 200 MkWh per år fram
till och med budgetåret 1956/57 och med ca 1 500 MkWh under den återstående
delen av 1950-talet. Belastningsökningen beräknas genomsnittligt
komma att fördela sig med ungefär lika belopp på det statliga kraftsystemet
och på övriga kraftproducenter.
Belastningsökningen under de två budgetår, som gått till ända sedan
prognosen gjordes, har uppgått till ca 1 100 MkWh under 1951/52 och 1 250
MkWh. under 1952/53. Såtillvida föreligger en god överensstämmelse med
beräkningarna. Under båda åren har emellertid belastningsökningen varit
relativt större inom de områden, som försörj es av vattenfallsverket än inom
Övriga. Under budgetåret 1951/52 täckte sålunda vattenfallsverket ca 90
procent och under 1952/53 närmare 65 procent av ökningen. Dessa avvikelser
från prognosen torde man emellertid tills vidare icke få fästa alltför
stort avseende vid. De öknings- och fördelningstal, som prognosen innehåller,
är nämligen att betrakta som genomsnittstal för en följd av år, från
vilka avvikelserna under enstaka år kan bli betydande utan att därför
prognosen är att anse som orealistisk.
Med hänsyn till den avmattning, som ägt rum i konjunkturen sedan 1952,
har dock vattenfallsstyrelsen funnit sig föranlåten att ompröva de tidigare
förutsägelserna rörande belastningsutvecklingen. Resultatet därav har blivit,
att man, trots ändrade och mer pessimistiska antaganden rörande konjunkturutvecklingen,
icke funnit anledning att väsentligt ändra 1951 års
prognos. Styrelsen förordar därför, att utbyggnadsprogrammet fortfarande
skall baseras på en årlig belastningsökning inom vattenfallsverkets distributionsområde
om ca 600 MkWh per år fram till 1956 och om ca 750 MkWh
per år under senare hälften av 1950-talet.
Med ledning av dessa överväganden föreslår styrelsen i första hand, att
redan beslutade utbyggnader av nya vattenkraftanläggningar skall fullföljas
i avsedd takt. Av skäl, som jag återgivit under punkt"l, innebär detta
i anslagshänseende bl. a., att ett tilläggsstatsanslag om 5 milj. kr till kraftstationen
i Kilforsen blir erforderligt under innevarande budgetår. För nästa
budgetår erfordras i fortsatta anslag till redan påbörjade utbyggnader 170.5
milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
39
Utöver vad nu nämnts, vrkar emellertid vattenfallsstyrelsen även att ytterligare
en vattenkraftstation skall påbörjas under nästa budgetår, nämligen
den planerade kraftstationen i Järkvissle vid Indalsälven. Dessutom framhåller
styrelsen, att det ur olika synpunkter är önskvärt, att det planerade
ångkraftverket på västkusten under nästa budgetår får påbörjas åtminstone
såtillvida, att ett principbeslut fattas om verkets förläggning till en plats
strax norr om Stenungsund i Bohuslän och att ett anslag ställes till styrelsens
förfogande för erforderliga markförvärv och vissa förberedelser. Påbörjandet
av de egentliga anläggningsarbetena skulle däremot kunna anstå
till budgetåret 1955/50. Anslagsbehovet för dessa nya ändamål beräknar
styrelsen till 10 milj. kr. för kraftstationen i Järkvissle och 5 milj. kr. för
ångkraftverket. Den totala medelsförbrukningen för kraftstationsbyggena
under nästa budgetår skulle därmed komma att uppgå till ca 186 milj. kr.
att jämföras med ca 158 milj. kr. under innevarande budgetår, därest tillläggsstatsanslaget
av 5 milj. kr. till stationen i Kilforsen anvisas.
Vid sidan av dessa företag, som alltså enbart gäller kraftstationer, har
vattenfallsstyrelsen beträffande distributionsanläggningarna anfört, att så
omfattande utvidgningar av stamlinjenätet erfordras under de närmaste
åren för överföring av elektrisk kraft för verkets egen och enskilda företags
räkning, att arbetena måste forceras även under innevarande budgetår, om
de skall hinnas med. Utöver de 150 milj. kr., som redan anvisats för nu löpande
budgetår, har styrelsen därför äskat ytterligare 15 milj. kr. på tilläggsstat.
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet för samma ändamål till
165 milj. kr.
I övrigt har styrelsen till Regleringsföretag in. in. äskat dels 3 milj. kr. a
tilläggsstat för innevarande budgetår för regleringsåtgärder i Ångermanälven,
dels sammanlagt 13 milj. kr. för budgetåret 1954/55. Slutligen har till
Kraftöverföring från fastlandet till Gotland äskats 2,5 milj. kr., till dispositionsanslaget
5 milj. kr. och till förvärv av distributionsföretag 0,5 milj. kr.
Styrelsens äskanden, som jag här summariskt redogjort för, grundar sig
på att medelsförbrukningen på investeringsanslagen under budgetåret 1954/
55 förutsatts uppgå till sammanlagt ca 377 milj. kr., jämfört med ca 363
milj. kr. under innevarande budgetår enligt de av styrelsen under den
gångna hösten framlagda beräkningarna. Den senare siffran motsvarades i
de kalkyler som redovisades i 1953 års statsverksproposition, av ett belopp
om ca 332 milj. kr. Den ökning i medelsförbrukningen under innevarande
budgetår, som sålunda förutses,"faller väsentligen på de ändamål, vartill anslag"
på tilläggsstat äskats, och förutsätter sålunda att dessa anslag anvisas.
De nya projekt, som vattenfallsstyrelsen nu föreslagit, måste synbarligen
förr eller senare komma till utförande, och goda skäl kan anföras för att
arbetena på redan igångsatta kraftstationer och linjebyggnader forceras.
Såsom anförts under punkt 1, medger dock icke det reala investcringsutrymme,
som bedömts stå till förfogande för kommunikationsverkens investeringar
under innevarande och nästa budgetår, att dessas totala volym
nämnvärt ökas. Att inom den ram som därmed är given, ytterligare öka
vattenfallsverkcts investeringar på de övriga verkens bekostnad kan icke
utan allvarliga olägenheter ske. .lag har därför sett mig tvingad att i viss
utsträckning hålla tillbaka de förra. En som jag anser självfallen utgångspunkt
för bedömningen har därvid varit, att redan påbörjade arbeten icke
bör avbrytas. I enlighet därmed har jag funnit mig böra tillstyrka, att medelsförbrukningen
å vattenfallsverkcts investeringsanslag under innevarande
budgetår får sliga till ett högsta belopp av 366 milj. kr., vilket dock förutsätter
att sammanlagt 18 milj. kr. anvisas på tilläggsstat. Beloppet fördelar
sig med 5 milj. kr. på kraftstationen vid Kilforsen, 3 milj. kr. på regleringsåtgärder
i Ångermanälven och 10 milj. kr. på distributionsanUiggningar. Jag
40
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Under samma förutsättningar har jag för nästa budgetår ansett det nödvändigt
och möjligt att något begränsa vattenfallsverkets investeringsutgifter.
Till en del har denna begränsning möjliggjorts av, att styrelsen i skrivelse
den 8 december 1953 förklarat, att det kapitaltillskott till Bergeforsens
kraftaktiebolag om It milj. kr., som äskats för nästa budgetår, icke längre
erfordras, då bolaget nu anser möjligheter föreligga att täcka en väsentlig
del av medelsbehovet under budgetåret genom ett obligationslån. I samma
skrivelse har styrelsen även meddelat, att det planerade utbytet av enfasutrustningen
i Porjus kraftstation mot trefasutrustning och därmed sammanhängande
arbeten tills vidare icke torde komma till" stånd, varför anslagsbehovet
för nästa budgetår därigenom minskas med ytterligare 5 milj. kr.
— Den av mig förordade begränsningen av totalramen för vattenfallsstyrelsens
investeringar innebär emellertid vidare, att påbörjandet av kraftstationen
i Järkvissle och förberedelserna för ångkraftverket på västkusten
måste anstå ett år. Den förra förskjutningen medför, att ett beräknat krafttillskott
om ca 420 MkWh, som enligt styrelsens planer skulle ha erhållits
år 1958, först kommer att stå till förfogande under år 1959. Enligt styrelsens
prognoser kommer en marginal mellan beräknad normalårsproduktion
och beräknad belastning om ca 5 % att föreligga 1958, även om kraftstationen
i Järkvissle inte står färdig detta år. Denna marginal är inte så stor,
som i och för sig skulle vara önskvärt, men innebär dock en förbättring
jämfört med de förhållanden, varunder kraftproduktionen under senare år
fått arbeta. Jag anser därför framflyttningen försvarbar. Beträffande ångkraftverket
på västkusten har styrelsen framhållit, att ett uppskov med anläggningsarbetena
på något år inte medför större olägenhet, men samtidigt
yrkat på att åtminstone ett principbeslut om verkets förläggning borde fattas
av 1954 års riksdag. De meningsskiljaktigheter, som under höstens lopp
yppats beträffande verkets förläggning, och de ytterligare undersökningar,
som dessa nödvändiggjort, har emellertid medfört, att jag ännu inte ansett
mig kunna ta ställning till denna fråga. Med hänsyn till styrelsens intresse
av att för projekteringsarbetets planmässiga fullföljande snarast möjligt få
förläggningen av ångkraftverket fastställd, ämnar jag, därest detta under
ärendets fortsatta beredning visar sig möjligt, senare föreslå proposition till
riksdagen därom.
På grundval av dessa överväganden bar jag kommit till att vattenfallsverkets
investeringsutgifter under nästa budgetår bör begränsas till högst
350 milj. kr. Hur detta belopp ungefär fördelar sig på de olika nu anmälda
ändamålen framgår av de tabeller, som redovisas vid resp. anslagstitlar.
Med anledning av vad jag sålunda anfört, kommer jag att tillstyrka, att
med undantag av anslaget till Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag
de av styrelsen under rubrikerna Kraftstationer in. in., Regleringsåtgärder
in. in. samt Kraftöverföring från fastlandet till Gotland för nästa''budgetår
äskade fortsättningsanslagen anvisas. I likhet med vad hittills varit fallet,
bör även investeringskostnaden under nästa budgetår för gotlandskabeln
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag i annat
sammanhang hemställt därom.
Beträffande distributionsanläggningarna har styrelsen äskat 165 milj. kr.
för nästa budgetår. Den ram för medelsförbrukningen under innevarande
budgetår som jag förordat, medför emellertid, att medelsbehovet för nästa
budgetår för nämnda ändamål ökas med 5 milj. kr. Å andra sidan minskas
äskandet med ca 4 milj. kr., enär den däri ingående kostnaden för en 130 kV
ledning Kiruna—Vassijaure bortfaller, sedan styrelsen i skrivelsen den 8 december
1953 återkallat sitt förslag på denna punkt. Jag kommer sålunda i
det följande att tillstyrka att till Distributionsanläggningar m. in. anvisas
166 milj. kr. ‘
Statsutskottets utlåtande nr 9.
41
I sistnämnda belopp ingår 4,o milj. kr. avseende kostnaderna för inköp
och upprustning av nät tillhöriga distributionsföreningar i Norrbottens och
Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Förslaget härom har av styrelsen
framlagts i en utredning, som tillkommit på uppdrag av Kungl. Maj :t. Jag
har ingenting att erinra mot styrelsens förslag eller de grunder för övertagandet
av näten, som förordats. Styrelsen har i sammanhanget hemställt, att
i den form så är möjligt klargöres och fastställes, att bidrag ur de av sjöregleringsföretagens
regleringsavgifter bildade medlen skall kunna utgå till
statens vattenfallsverk enligt samma grunder och i lika mån som till lokala
distributionsföretag. Till denna fråga anser jag mig emellertid tills vidare
icke kunna taga ställning i avvaktan på den utredning rörande grunderna
för utgörande av regleringsavgifter enligt vattenlagen jämte därmed sammanhängande
spörsmål, varom riksdagen i enlighet med tredje lagutskottets
utlåtande 1953:33 hemställt. Beträffande här berörda del av anslaget till
distributionsanläggningar har styrelsen slutligen föreslagit, att investeringskostnaderna
på anförda grunder skall avskrivas med 80 %. I likhet med
riksräkenskapsverket anser jag, att så bör ske. Chefen för finansdepartementet
har i annat sammanhang föreslagit, att ett avskrivningsanslag om
3,2 milj. kr. anvisas på driftbudgeten för ändamålet.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har vattenfallsstyrelsen
verkställt en ny undersökning rörande den väntade belastningsutvecklingen
under de närmaste åren. Anledningen härtill är främst den avmattning
i konjunkturen som numera inträtt. Oaktat själva utgångspunkten
för beräkningarna sålunda ändrats, utvisar resultatet av den nya undersökningen
god överensstämmelse med den prognos som uppgjordes år 1951 och
som ligger till grund för det statliga utbyggnadsprogranunet på förevarande
område. I den mån avvikelser föreligga, tyda siffrorna snarast på en något
ökad tillväxt av kraftbehoven. Vattenfallsstyrelsen förordar för sin del,
att utbyggnadsprogrammet fortfarande skall baseras på en årlig belastningsökning
inom vattenfallsverkets distributionsområde av ca 600 MkWh
fram till år 1956 och av ca 750 MkWh under senare hälften av 1950-talet.
Med hänsyn härtill böra enligt styrelsens mening i första hand de redan
beslutade utbyggnaderna av nya vattenkraftanläggningar fullföljas samt
dessutom en ny kraftstation vid Järkvissle påbörjas under nästa budgetår,
avsedd att tagas i drift år 1958.
Av i statsverkspropositionen närmare angivna skäl har vattenfallsstyrelsen
nu räknat med att investeringsutgifterna under innevarande budgetår
skola kunna höjas från ca 332 till ca 363 milj. kronor, vilket förutsätter tillläggsstatsanslag
å inalles 23 milj. kronor. Departementschefen har emellertid
ansett en begränsning av utgiftsstegringen till 360 milj. kronor vara erforderlig.
1 anslagshänseende innebär detta att på tilläggsstat behöva anvisas
sammanlagt 18 milj. kronor, varav 5 milj. kronor avse kraftstationen vid
Kilforsen, 3 milj. kronor regleringsåtgärder i Ångermanälven och 10 milj.
kronor distributionsanläggningar. Såsom av det under punkten 1 gjorda
uttalandet framgår, har utskottet intet att erinra mot detta förslag och kominer
alt i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka den äskade medelsförstärkningen.
För nästa budgetår har departementschefen funnit det nödvändigt med
42
Statsutskottets utlåtande nr 9.
en ytterligare begränsning av vattenfallsverkets investeringsutgifter, vilka
föreslagits skola maximeras till 350 milj. kronor. I förhållande till vattenfallsstyrelsens
beräkningar innebär detta en reducering med ca 27 milj.
kronor. Därvid är emellertid att märka, att den av departementschefen förordade
investeringsbegränsningen delvis möjliggjorts av att vattenfallsstyrelsen
efter petitaskrivelsens avgivande återkallat vissa anslagsäskanden,
varigenom utgifter å sammanlagt ca 12,i milj. kronor beräknas bortfalla.
Styrelsen har vidare meddelat att vissa förberedande åtgärder för en planerad
ångkraftstation på västkusten, för vilket ändamål begärts 5 milj. kronor,
utan större olägenhet kunna anstå något år, om blott principbeslut om
stationens förläggning fattas av 1954 års riksdag. Departementschefen har
också förklarat sig ha för avsikt att såvitt möjligt återkomma till denna
fråga i en särskild proposition. Reellt sett kan därför skillnaden mellan
Ivungl. Maj :ts och vattenfallsstyrelsens förslag sägas inskränka sig till det
belopp av 10 milj. kronor som äskats av styrelsen för påbörjande av den nya
kraftstationen i Järkvissle men som departementschefen, under motivering
att det i nuvarande läge måste anses försvarbart att tidpunkten för kraftstationens
färdigställande framflyttas ett år, icke funnit sig kunna tillstyrka.
Enligt utskottets mening ger emellertid ett dylikt uppskov anledning till
vissa betänkligheter. Såsom ovan berörts torde av den nya prognos som numera
uppgjorts närmast kunna dragas den slutsatsen, att i förhållande till
tidigare beräkningar en ökad kraftkonsumtion är att förvänta. Av de upplysningar
utskottet inhämtat framgår vidare, att utvecklingen rentav synes
gå i snabbare takt än vad som förutsetts i denna prognos. Om sålunda belastningen
de senaste månaderna korrigeras till normaltemperaturvärde och
jämtöres med motsvarande korrigerade belastning förra året, finner man att
stegringen är inemot dubbelt så stor som prognosens siffror. I vad mån denna
allmänna tendens blir bestående är självfallet svårt att bedöma. Belastningsutvecklingen
torde dock knappast lämna stöd åt uppfattningen, att
utbyggnaden av Järkvissle bör fördröjas. För ett beslut i frågan redan i år
talar jämväl önskvärdheten av att snarast möjligt få till stånd en mera tillfredsställande
marginal mellan beräknad normalårsproduktion och beräknad
belastning.
Enligt vad utskottet erfarit har vattenfallsstyrelsen undersökt möjligheten
att lärdigställa Järkvissle till år 1958, även om anslag erhålles först
för budgetåret 1955/56. Detta synes emellertid kunna ske endast med stora
svårigheter och till avsevärda merkostnader. Däremot torde det vara möjligt
att forcera arbetet med en måttlig merkostnad, därest vissa förberedelsearbeten
utföras under nästa budgetår. Dessa arbeten skulle huvudsakligen
bestå i tillfartsvägar, provisorisk bro och vissa husbyggnader. Kostnaderna
härför ha beräknats till 2 milj. kronor. Något särskilt anslag anses
dock icke vara erforderligt för ändamålet, under förutsättning av att medel
ur vattenfallsverkets dispositionsanslag få temporärt utnyttjas intill dess
anslagsfrågan blir definitivt reglerad vid 1955 års riksdag. En anordning
av denna innebörd finner utskottet vara en godtagbar lösning av förevarande
spörsmål. Utskottet tillstyrker sålunda att principbeslut om den nya
Statsutskottets utlåtande nr 9.
43
kraftstationen vid Järkvissle fattas redan nu samt att Kungl. Maj :t bemyndigas
att på framställning av vattenfallsstyrelsen lämna styrelsen tillstånd
att utföra vissa förberedelsearbeten vid Järkvissle med anlitande av medel
ur dispositionsanslaget. Utskottet gör hemställan härom under punkten 19.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. I enlighet härmed
kommer utskottet under respektive punkter i det följande att tillstyrka, att
för bestridande av vattenfallsverkets investeringsutgifter under nästa budgetår
anvisas sammanlagt 346,5 milj. kronor, fördelade med 159,5 milj. kronor
på kraftstationer m. m., med 13,o milj. kronor på regleringsföretag, med
166,o milj. kronor på distributionsanläggningar m. m., med 2,5 milj. kronor
på kraftöverföring från fastlandet till Gotland och med 5,5 milj. kronor på
övriga utgiftsändamål.
I förevarande sammanhang hemställer utskottet,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet ovan anfört.
19:o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 91—98) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer m. m.
för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 159 500 000
kronor.
Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. m. upptar
för budgetåret 1954/55 följande företag.
Beräknad |
Tidigare |
Äskade anslag |
|
kostnad |
anvisat |
1954/55 |
|
tusental kronor |
|||
Stenungsunds ångkraftstation............... |
135 0001 |
— |
5 000 |
Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag |
2 |
42 800 |
11 000 |
Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och |
100 000 |
54 500 |
30 000 |
Kraftstation vid Järkvissle.................. |
70 000 |
— |
10 000 |
Kraftstation vid Kilforsen.................. |
141 000 |
130 000 |
6 000 |
Kraftstation vid Lasele..................... |
104 000 |
+ 5 0003 |
30 000 |
Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftsta-tion..................................... |
44 000 |
5 000 |
15 000 |
Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman och |
175 000 |
15 000 |
33 000 |
Stornorrfors kraftstation.................... |
163 000 |
15 500 |
25 500 |
Lån till Aktiebolaget Umeforsen............. |
37 000 |
3 500 |
5 500 |
Kraftstation vid Liggaforsen................ |
85 000 |
70 500 |
14 500 |
Utbyte av enfasutrustning i Porjus kraftstation |
2 400 |
— |
500 |
Summa |
186 000 |
1 Preliminär siffra. 2 Den slutliga finansieringen är oviss. 8 Äskat å tilläggsstat för budgetåret
1953/54. 4 Förslaget har återkallats av vattenfallsstyrelsen.
44
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena hänvisas till
propositionen (s. 91—98).
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. för budgetåret 1954/55 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen
a) Kraftstationer i Indalsälven mellan Lit -
selet och Gesunden ................. 30 000 000 kronor,
b) Kraftstation vid Kilforsen.............. 6 000 000 kronor,
c) Kraftstation vid Lasele................ 30 000 000 kronor,
d) Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraft
station
............................ 15 000 000 kronor,
e) Kraftstationer i Umeälven mellan Stor
uman
och Blåviken................. 33 000 000 kronor,
f) Stornorrfors kraftstation................ 25 500 000 kronor,
g) Lån till Aktiebolaget Umeforsen........ 5 500 000 kronor,
h) Kraftstation vid Liggaforsen............ 14 500 000 kronor;
II. medgiva att förberedande åtgärder för anläggning av
en ny kraftstation vid Järkvissle få vidtagas under nästa
budgetår enligt av utskottet under föregående punkt angivna
riktlinjer.
20:o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 99—101) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag
för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 13 000 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen äskar för nästa budgetår 7 000 000 kr till regleringsåtgärder
i Ångermanälvens flodområde samt 6 000 000 kr till regleringsåtgärder
i Umeälvens flodområde. Till det förra ändamålet hemställer styrelsen
därjämte om anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår med 3 000 000
kr.
Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens äskanden får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 99—101).
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 18 anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde .................... 7 000 000 kronor,
b) Regleringsåtgärder i Umeälvens flod
område
........................ 6 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
45
21 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 101 104) föreslagit
riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 166 000 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats
150 000 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har under förenämnda rubrik hemställt om ett anslag
av 165 000 000 kronor. Av nämnda belopp avser ca 50 miljoner kronor åtgärder
för den kraftöverföring pa stamlinjenätet, som styrelsen enligt erhållet
uppdrag skall verkställa för enskilda och kommunala företags räkning.
I detta sammanhang har i propositionen (s. 102—104) lämnats en kort
redogörelse för vissa förslag framlagda av den enligt beslut av Kungl. Maj :t
den 30 juni 1952 verkställda utredningen rörande det ekonomiska läget
inom de enskilda företagen för elektrisk detalj distribution inom Västerbottens
och Norrbottens läns skogsbygder.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 18 anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 166 000 000
kronor.
22 :o) Kraftöverföring från fastlandet till Gotland. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 26, s. 104 och 105) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 18 anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Kraftöverföring från fastlandet till
Gotland för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor.
23:o) Övriga anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 105 och 106) föreslagit
riksdagen att under förenämnda rubrik för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag
å tillhopa 5 500 000 kronor.
Under denna punkt har sammanförts vissa anslag av i huvudsak finansiell
natur. I skrivelse den 2 september 1953 äskar vattenfallsstyrelsen till
förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet 500 000
kronor och såsom statens vattenfallsverks dispositionsanslag 5 000 000 kronor.
Till anslaget för Inköp av vattenfall och fastigheter anser vattenfallsstyrelsen
under viss angiven förutsättning något tillskott inte erforderligt
under nästa budgetår.
46
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Beträffande den närmare innebörden av vattenfallsstyrelsens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 105 och 106).
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 18 anfört får
utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Förvärv av enskilda företag för elek
-
trisk distributionsverksamhet..... 500 000 kronor,
b) Statens vattenfallsverks dispositions
anslag
.......................... 5 000 000 kronor.
Luftfartsfonden.
24:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj :t har (punkt 28, s. 107_
116) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret
1954/55 anvisa investeringsanslag å tillhopa 7 025 000 kronor.
Under förevarande punkt har för budgetåret 1953/54 anvisats samt för
budgetåret 1954/55 äskats följande investeringsanslag:
1953/54 |
1954/55 |
|
Markförvärv............... |
1 000 |
|
Flygfältsbyggen............. |
5 850 000 |
4 200 000 |
Byggnader ................. |
600 000 |
1 700 000 |
Teleutrustning m. m......... |
90 000 |
100 000 |
Belysningsanläggningar...... |
1 470 000 |
1 200 000 |
Fordon, maskiner och redskap |
375 000 |
300 000 |
Försvarsberedskap.......... |
— |
350 000 |
Luftfartsverkets dispositions-anslag................... |
1 000 000 |
500 000 |
Summa kr |
9 386 000 |
8 350 000 |
I enlighet med vad som förutsattes i 1953 års statsverksproposition (bil.
27 p. 32) har per den 30 juni 1953 förefintliga behållningar å investeringsanslagen
under luftfartsfonden, sammanlagt ca 7,8 milj. kronor indragits
med undantag av 1 milj. kronor av den till ca 2,9 milj. kronor uppgående
behållningen å anslaget till Byggnader.
Beträffande de av luftfartsstyrelsen i skrivelse den 27 augusti 1953 lämnade
uppgifterna angående de för innevarande och nästa budgetår planerade
investeringarna torde få hänvisas till propositionen (s. 107_113).
Över luftfartsstyrelsens framställning har utlåtanden avgivits av Aktiebolaget
Aerotransport, arbetsmarknadsstyrelsen samt statens handels- och
industrikommission (s. 113).
Statsutskottets utlåtande nr 9.
47
Departementschefen har först beträffande investeringsutgifterna för innevarande
budgetår samt summan av investeringsutgifterna för nästa budgetår
anfört följande.
För innevarande budgetår har riksdagen till investeringar i luftfartsfonden
anvisat ca 9,4 milj. kr, vartill kommer ytterligare 0,2 milj. kr, som för
försvarsberedskapsändamål vid luftfartsverket anvisats under televerkets
fond. Anslagssumman innebär en väsentlig ökning i förhållande till de för
budgetåret 1952/53 anslagna medlen, som uppgick till ca 2,4 milj. kr. ökningen
beror på, att för nu löpande budgetår såsom förutsättning för anslagsanvisningen
gällde, att vid utgången av budgetåret 1952/53 föreliggande
reservationer å luftfartsfondens investeringsanslag skulle avvecklas. Såsom
jag anmälde i 1953 års statsverksproposition, hade nämligen luftfartsstyrelsen,
i enlighet med riksdagens skrivelse 1952:98, fått i uppdrag att
avgiva förslag till reglering av dessa reservationer, och regleringen beräknades
kunna äga rum vid utgången av budgetåret 1952/531. Så har nu också
skett, och rörande beslutet därom vill jag anföra följande.
Efter det luftfartsstyrelsens förslag om avvecklingen framlagts i juni
1953, föreskrev Kungl. Maj :t den 26 juni 1953, att de per den 30 juni samma
år kvarstående reservationerna på investeringsanslagen under luftfartsfonden
skulle indragas, så när som på 1 milj. kr å anslaget till Byggnader.
Genom beslutet har de investeringsändamål, för vilka riksdagen anvisat medel
t. o. m. budgetåret 1952/53 och som icke till någon del kommit till utförande,
förfallit. Beträffande sådana bemyndiganden, i anledning av vilka
arbeten igångsatts eller beställningar utlagts senast under budgetåret 1952/
53, har Kungl. Maj :t emellertid förutsatt, att de även i fortsättningen skall
få utnyttjas, i den mån de på respektive anslag för innevarande budgetår
anvisade medlen förslår därtill och fastställd investeringsram icke överskrides.
Ett undantag från den förra begränsningen har dock gjorts_beträffande
byggnadsanslaget. Av behållningen på detta per den 30 juni 1953 har nämligen,
såsom nyss nämnts, till innevarande budgetår överförts 1 milj. kr i
syfte att täcka kostnaderna för inredning av hangar A på Bromma flygplats,
vilket företag påbörjats under år 1952. Därjämte har Kungl. Maj:t
medgivit, att den tidigare av riksdagen beslutade, men ännu ej påbörjade
tillbyggnaden till stationsbyggnaden på Torslanda flygplats får kvarstå å
luftfartsstyrelsens arbetsprogram.
De investeringsändamål, som på grund av nämnda beslut av Kungl. Maj :t
samt riksdagens medelsanvisningar för innevarande budgetår är aktuella,
framgår av det arbetsprogram, som luftfartsslyrelsen framlagt och som tidigare
redovisats under denna punkt.
För budgetåret 1954/55 har luftfartsstyrelsen förordat samma ram för
investeringsutgifterna som för innevarande budgetår, d. v. s. 8 milj. kr.
För att inom denna ram erhålla en viss valfrihet mellan olika projekt, räknar
emellertid styrelsen med att ett anslagsbelopp, inklusive anslaget till
försvarsberedskap, av sammanlagt ca 10,7 milj. kr bör stå till dess förfogande.
Med hänsyn till förutsedda behållningar å anslagen vid utgången av
innevarande budgetår — ca 2,4 milj. kr — äskar styrelsen därför nya anslag
om 8 350 Odi) kr.
Under punkt 1 har jag beträffande luftfartsverkets investeringsutgifter
under nästa budgetår preliminärt förordat samma ram av 8 milj. kr, som
styrelsen föreslagit. Den ungefärliga fördelningen av detta belopp framgår
av de tabeller, som redovisats vid resp. anslag och som även innehåller uppgifter
rörande styrelsens anslagsäskanden.
48
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Beträffande styrelsens investeringsplaner för nästa budgetår anför departementschefen.
För fullborda,nde av första utbyggnadsetappen till storflygplatsen vid
Halmsjön har styrelsen för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av
2 850 000 kr under anslaget till Flygfältsbyggen, 800 000 kr under byggnadsanslaget
och 840 000 kr under anslaget till Belysningsanläggningar. I den
första summan ingår dels fortsatta utgifter om ca 2,6 milj. kr för de beläggningsarbeten,
som påbörjats detta budgetår, och dels 250 000 kr för en
dräneringskulvert. Det belopp, som upptagits under byggnadsanslaget avser
ett kontrolltorn, en mindre passagerarebyggnad av provisorisk karaktär
samt vidare en byggnad för garageverkstad och förråd m. in. Byggnaderna
anses erforderliga för att flygplatsen vid början av år 1955 skall kunna
mottaga viss begränsad trafik. Medelsbehovet för belysningsanläggningar
avser kostnader för arbeten, som enligt medgivande av föregående års riksdag
redan påbörjats.
Med anledning av dessa anslagsäskanden vill jag erinra om, att Kungl.
Maj:t den 25 april 1952 i enlighet med riksdagens skrivelse 1952: 98 anbefallt
luftfartsstyrelsen att verkställa en förberedande utredning rörande användningen
och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen vid Halmsjön.
Denna utredning är ännu icke slutförd. I avvaktan på de resultat, som kan
framkomma därav, bör redan påbörjade beläggningsarbeten och belysningsanläggningar
fortsättas. Beträffande de byggnadsarbeten däremot, som styrelsen
föreslagit, förordar jag för att undvika, att ett beslut med anledning
av nu pågående överväganden rörande flygplatsens användning föregripes,
att endast sådana arbeten utföres, som redan före utredningens slutförande
kan visa sig nödvändiga för flygplatsens drift och skötsel. Jag förutsätter
därför att det må tillkomma Kungl. Maj :t att inom ramen för det förslag,
som styrelsen i petita framlagt, sedermera pröva vilka byggnadsarbeten som
bör igångsättas.
För Bromma flygplats erfordras för nästa budgetår 200 000 kr till beläggningsarbeten
och 250 000 kr till belysningsanläggningar. Beloppet avser i
det förra fallet reparationer och i det senare en ny mottagningsstation för
den elektriska kraftleveransen m. m. Jag har ingenting att erinra mot att
dessa arbeten och anskaffningar kommer till stånd.
Beträffande Torslanda flygplats erfordras under nästa budgetår enligt
styrelsen 1 600 000 kr för fortsatta utvidgningsarbeten. Dessa arbeten, som
avser av flygsäkerhetsskäl påkallade sprängningar och banförlängningar,
har pågått sedan föregående budgetår. Med den nu föreslagna medelsanvisningen
skulle de i huvudsak kunna slutföras, och jag förordar därför att
medel anvisas för arbetenas fortsättande.
Styrelsen har vidare föreslagit, att 730 000 kr skall anvisas för nästa
budgetår för tillbyggnad av stationsbyggnaden på Torslanda flygplats. En
utökning av stationsbyggnaden har länge varit påkallad och riksdagen har
tidigare anvisat medel för den, men arbetet har bl. a. på grund av investeringsbegränsningen
icke kunnat igångsättas. Som jag förut nämnt, har
Kungl. Maj :t medgivit, att företaget, trots att det icke påbörjats före regleringen
av anslagsbehållningarna den 30 juni 1953, får kvarstå på luftfartsstyrelsens
arbetsprogram för innevarande budgetår. Tillgängliga medel å
byggnadsanslaget, inklusive den från föregående budgetår överförda behållningen
av 1 milj. kr, anses emellertid nu icke tillräckliga för ait tillbyggnaden
skall kunna komma i gång. Jag förordar därför, att av styrelsen äskade
medel för tillbyggnaden anvisas för nästa budgetår och förutsätter, att
därest det skulle visa sig lämpligt att igångsätta företaget redan inneva
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
49
rande budgetår, detta får ske och att därvid medel får förskottsvis anvisas
från dispositionsanslaget.
Utvidgnings- och rullbanearbetena på Bulltofta flygplats beräknas bli helt
färdiga under innevarande budgetår. Såsom jag anmälde i föregående års
statsverksproposition måste emellertid de hittills bedrivna arbetena kompletteras
med vissa dräneringsarbeten. Kostnaderna härför uppskattar styrelsen
till 300 000 kr. Jag tillstyrker, att dessa arbeten utföres.
Utöver vad nu nämnts, har luftfartsstyrelsen för nästa budgetår äskat
100 000 kr till teleutrustning, 110 000 kr till belysningsanläggningar vid
andra flygplatser än Halmsjön och Bromma, 300 000 kr till fordon, maskiner
och redskap, 500 000 kr till dispositionsanslaget samt 350 000 kr till
försvarsberedskap. Med undantag för de två sistnämnda ändamålen tillstyrker
jag de äskade beloppen i deras helhet. Någon förstärkning av dispositionsansiaget
anser jag däremot icke erforderlig. Beträffande försvarsberedskapsanslaget
förordar jag, att 225 000 kr anvisas för ändamål, som nämnes
under punkten 3 a i den PM som finnes fogad till styrelsens skrivelse
av den 27 augusti 1953t Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag
hemställt, att anslagsbeloppet avskrives. Jag har intet att erinra mot, att de
under punkterna 3 c och 3 d i nämnda PM berörda beställningsbemyndigandena
om sammanlagt 170 000 kr lämnas.
Vid tillämpning av det minimialternativ, som jag redovisat under punkt
1, måste sprängningsarbetena på Torslanda bedrivas i långsammare takt.
Utskottet. Enligt Kungl. Maj :ts förslag skola luftfartsverkets investeringsutgifter
under nästa budgetår hållas inom samma ram av 8 milj. kronor
som fastställts för innevarande budgetår. Av nämnda investeringssumma avses
drygt 4,6 milj. kronor komma att disponeras för flygfältsbyggen, 1,5 milj.
kronor för byggnader, l,o milj. kronor för belysningsanläggningar och inemot
0,9 milj. kronor för hithörande utgiftsändamål i övrigt. Departementschefen
har därvid förutsatt, att det med hänsyn till pågående utredning rörande
användningen och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen vid
Halmsjön må tillkomma Kungl. Maj :t att närmare pröva, i vilken utsträckning
de av luftfartsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena å nämnda flygplats
böra komma till utförande. Beträffande en tidigare anmäld tillbyggnad
av stationsbyggnaden på Torslanda flygfält, vilken av vissa skäl ännu
icke kunnat påbörjas men för vilken särskilda medel äskats för nästa budgetår,
har departementschefen dessutom förordat, att ifrågavarande företag
får igångsättas redan innevarande budgetår genom förskottsvis ianspråktagande
av dispositionsanslaget.
Vad departementschefen sålunda och även i övrigt anfört rörande luftfartsverkets
investeringsutgifter anser sig utskottet kunna biträda. I enlighet
härmed tillstyrker utskottet, att under luftfartsfonden anvisas sammanlag
7 025 000 kronor för nästa budgetår med den i statsverkspropositionen
angivna fördelningen på olika anslag.
Under erinran jämväl, att den av utskottet i dess av 1952 års riksdag godkända
utlåtande nr 9 förordade regleringen av vissa anslagsbehållningar
numera verkställts, hemställer utskottet,
4 Bi hd ny till riksdagens protokoll I95t. G samt. Nr 9.
50
Statsutskottets utlåtande nr 9.
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 under luftfartsfonden
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Flygfältsbyggen .................. 3 800 000 kronor,
b) Byggnader ...................... 1 700 000 kronor,
c) Teleutrustning m. m............... 100 000 kronor,
d) Belysningsanläggningar .......... 900 000 kronor,
e) Fordon, maskiner och redskap...... 300 000 kronor,
f) Försvarsberedskap vid luftfartsverket 225 000 kronor.
Statens allmänna fastighetsfond.
25 :o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s.
127) föreslagit riksdagen dels godkänna att vid utgången av innevarande
budgetår förefintliga behållningar å vissa i statsrådsprotokollet angivna
anslag fa sammanföras till ett gemensamt anslag, kallat Byggnadsarbeten
för länsstyrelserna, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att under nästa budgetår
låta igångsätta vissa byggnadsarbeten, dels ock för budgetåret 1954/55 till
det nya investeringsanslaget Byggnadsarbeten för länsstyrelserna anvisa ett
belopp av 1 000 000 kronor.
Til1 byggnadsarbeten för länsstyrelserna har byggnadsstyrelsen för nästa
budgetår i tre särskilda skrivelser äskat sammanlagt 8 535 000 kr. varav
7 725 000 kr. avser ny- och tillbyggnader för länsstyrelserna i Gävleborgs,
.Kopparbergs, Jämtlands, Jönköpings och Hallands län, 700 000 kr. nybyggnad
för vägförvaltningen i Uppsala län samt 110 000 kr. reparation av den
numera av länsstyrelsen i Älvsborgs län disponerade fastigheten Riksbanken
nr 1 i Vänersborg.
I skrivelse den 31 augusti 1953 erinrar byggnadsstyrelsen om att Kungl.
Maj :t i olika sammanhang uppdragit åt styrelsen att utföra nybyggnader
eller om- och tillbyggnader vid landets länsstyrelser eller andra länsorgan
samt att ombesörja i samband med byggnadsarbetena erforderliga markförvärv
och för ändamålet ställt av riksdagen anvisade medel till byggnadsstyrelsens
förfogande. Av skäl, som bland annat sammanhänger med
läget på arbetsmarknaden, har dessa byggnadsföretag hittills endast i begränsad
omfattning kommit till utförande.
Sedan de till grund för förenämnda medelsanvisningar liggande byggnadsförslagen
uppgjorts, har emellertid en sådan omorganisation av länsstyrelserna
och utvidgning av deras arbetsuppgifter företagits, att en genomgripande
översyn av dessa tidigare förslag, i den mån en sådan icke
redan genomförts, ansetts påkallad. Byggnadsstyrelsen har därför med biträde
av en enligt särskild bemyndigande tillkallad sakkunnig företagit en
sådan allmän omprövning. Bearbetning av utredningsmaterialet beträffande
samtliga länsförvaltningar pågår fortfarande, och styrelsen avser att under
Statsutskottets utlåtande nr 9.
51
innevarande budgetår sammanställa en generalplan med förslag till lokalfrågornas
lösning och de i anslutning därtill erforderliga markförvärven.
Redan nu kan emellertid dessa frågor överblickas så långt, att styrelsen,
inom ramen för generalplanen anser sig böra föreslå byggnadsföretag vid
vissa länsstyrelser, där åtgärder av skäl som anges i det följande är särskilt
angelägna.
Resultatet av den förenämnda omprövningen torde i flertalet fall medföra
en väsentlig omläggning av de tidigare planerna och en utökning av
då förutsatta byggnadsprojekt. Rehovet av relativt snabba åtgärder i dessa
avseenden synes så mycket mera påkallat som även de länsstyrelser, vilka
förhållandevis nyligen erhållit tillskott till sina lokaler, redan börjat lida
av en viss trångboddhet, medan flera andra arbetar i direkt olämpliga och
otillräckliga lokaler. Detta senare förhållande sammanhänger med att de
tid efter annan framtvingade utökningarna av lokalerna merendels kunnat
åstadkommas endast genom förhyrningar i öppna marknaden, därvid de
tillgängliga lokalerna ofta icke varit så välbelägna eller eljest lämpade
för sitt nya ändamål som önskvärt vore. Detta har helt naturligt medfört
en för den administrativa verksamheten betungande och kostsam splittring
av de olika avdelningarna. Vidare har de otillfredsställande lokalförhållandena
medverkat till att den praktiska tillämpningen av den i propositionen
nr 155/1952 förutsatta omorganisationen av länsstyrelserna endast
delvis kunnat genomföras.
Vid uppgörandet av nya planer för länsstyrelsernas byggnadsfrågor har
jämväl beaktats behovet av en närmare anknytning rent lokalt till länsstyrelsen
av med denna samarbetande förvaltningsorgan av skilda slag, vilkas
kontakter med länsstyrelsen såväl genom vidtagna organisationsförändringar
som genom utvecklad praxis fått ökad omfattning. Vidare har det ur
ekonomiska och praktiska synpunkter synts riktigt, att i den mån så lämpligen
låter sig göra, i nya byggnader för länsförvaltningarna söka tillgodose
förutsebara lokalbehov även för andra i residensstäderna verksamma statliga
organ, för vilka statsverket nu vidkännes hyreskostnader. Lokaler för
dessa senare organ har i allmänhet ansetts böra planeras så, att de kan utföras
i en senare byggnadsetapp och lokalernas tillkomst göras beroende av
bl. a. det vid varje tillfälle aktuella statsfinansiella läget. För att vederbörande
byggnadsetapp skall kunna erhålla en ur praktisk och ekonomisk
synpunkt lämplig avvägning har det emellertid befunnits lämpligt, att lokaler
av denna art i viss utsträckning redan nu planeras. Detta gäller särskilt
för sådana mindre organ, som genom utflyttning kan lämna plats för
en eventuell framtida ytterligare ansvällning av länsförvaltningens huvuddel.
Slutligen framhåller styrelsen angelägenheten av att vid nuvarande
läge på bostadsmarknaden förhyrda och såsom administrationslokaler disponerade
bostadslägenheter snarast återgår till ursprungligen avsedd användning.
Styrelsen har jämväl lämnat en redogörelse beträffande läget för vissa
aktuella byggnadsföretag (s. 119—123).
52
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Departementschefen har anfört följande.
På åtskilliga av de anslag till byggnadsarbeten vid länsstyrelserna, som
anvisats av riksdagen efter kriget, redovisades fortfarande vid ingången av
nu löpande budgetår rätt betydande behållningar. I vissa fall har endast
utredningskostnader hittills belastat anslagen, i andra har avsedda företag
endast i begränsad utsträckning kommit till utförande. Att så har blivit
fallet beror väsentligen på att sedan anslagen anvisats, det av konjunkturpolitiska
skäl befunnits nödvändigt, att tillsvidare helt eller delvis uppskjuta
de planerade byggnadsföretagen. De behållningar, som därvid uppstått, uppgick
den 1 juli 1953 till ca 11 milj. kr (12 955 000 minus nya anslag,
1 890 000), fördelade på fjorton särskilda anslag. För innevarande budgetår
har till fyra särskilda företag anvisats sammanlagt 1,9 milj. kr. Av dessa
har till ett, nämligen byggnadsföretaget för länsstyrelsen i Södermanlands
län, tidigare utgått delanslag. Totalt står sålunda 13 milj. kr till förfogande
under detta budgetår å specialanslagen. För fem i planen upptagna företag
har anslagsmedlen helt tagits i anspråk, och arbetena skall slutföras med
anlitande av medel från merkostnadsanslaget. Även för övriga i planen upptagna
företag, vilka kostnadsberäknats före år 1952, beräknas tillskott från
sistnämnda anslag bli erforderliga. Den sammanlagda belastningen å merkostnadsanslaget
för landsstatsbyggnader efter utgången av budgetåret
1952/53 uppskattar byggnadsstyrelsen, med utgångspunkt från nu gällande
byggnadskostnadsnivå, till i runt tal 8,5 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. antages
falla på tiden efter den 30 juni 1955.
Såsom framgår av investeringsplanen beräknar byggnadsstyrelsen, att medelsförbrukningen
under innevarande budgetår skall komma att uppgå till
ca 7,7 milj. kr., varav 0,i milj. kr. avser det anslag, som äskats å tilläggsstat
till Grundförstärkning av länsresidenset i Härnösand. Av totalbeloppet, förutses
ca 6 milj. kr. falla på specialanslagen och ca 1,6 milj. kr på merkostnadsanslaget.
Den totala medelsförbrukningen under föregående budgetår
utgjorde ca 4,2 milj. kr, varav 3,5 milj. kr kom på specialanslagen och resten
på merkostnadsanslaget.
För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen räknat med att de hittills anvisade
anslagen skulle behöva tas i anspråk intill ca 5,9 milj. kr. varav 2,9
milj. kr. skulle falla på merkostnadsanslaget och motivera en ytterligare
medelsanvisning å detta. Dessutom har styrelsen för ytterligare byggnadsarbeten
för länsstyrelserna och till dem anknutna organ äskat ca 8,5 milj.
kr., varav styrelsen beräknar att 5,8 milj. kr. skall förbrukas under budgetåret.
Sammanlagda medelsförbrukningen för här berörda ändamål skulle
därmed komma att stiga till ca 11,7 milj. kr.
Den starka ökning i de årliga investeringsutgifterna för landsstatsbyggnader,
som styrelsen sålunda förutsatt, anser jag mig i nuvarande statsfinansiella
läge icke kunna acceptera. Jag är medveten om att lokalbehovet
vid länsstyrelserna är trängande, men med hänsyn till det stora investeringsbehov,
som föreligger på olika områden, torde även de här berörda investeringarna
böra inskränkas till det allra nödvändigaste. Såsom byggnadsstyrelsen
anfört, pågår för närvarande inom styrelsen arbetet på en generalplan
för lösning av länsstyrelsernas lokalfrågor. I avvaktan på att denna framlägges,
synes en ökning av investeringsutgifterna utöver det för innevarande
budgetår beräknade beloppet inte böra ifrågakomma. Jag förordar därför
att den totala medelsförbrukningen för byggnadsarbetena för länsstyrelserna
under nästa budgetår begränsas till 7,5 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen har under hand meddelat mig vilka beskärningar i
byggnadsprogrammet, som blir erforderliga vid denna begränsning. Med
Statsutskottets utlåtande nr 9.
53
hänsyn till angelägenheten av de olika byggnadsprojekten har styrelsen
förordat, att på programmet får kvarstå, utöver de byggnadsarbeten, som
faller under äldre anslagsanvisningar, de ytterligare byggnadsetapper för
länsstyrelserna i Falun och Östersund, för vilka medel äskats i styrelsens
petita, vidare de nu föreslagna byggnadsarbetena för vägförvaltningen i
Uppsala, reparation av fastigheten Riksbanken nr 1 i Vänersborg samt
den av mig på tilläggsstat för innevarande budgetår tillstyrkta grundförstärkningen
av länsresidenset i Härnösand. Jag förordar, att dessa företag
får påbörjas i enlighet med planen. Följande företag får sålunda anstå tills
vidare, nämligen dels den byggnadsetapp i Gävle, för vilken styrelsen nu
äskat anslag, dels båda de i programmet upptagna etapperna i Jönköping,
av vilka den ena skulle ha förutsatt ny anslagsanvisning, och dels det nya
byggnadsprojektet i Halmstad. Dessa reduceringar av programmet medför,
att utgifterna minskas med 80 000 kr. innevarande budgetår och med 4,3
milj. kr. nästa budgetår.
I samband med att en investeringsram för landsstatsbyggnaderna sålunda
fastställes för nästa budgetår, synes också en omläggning av anslagssystemet
böra äga rum i avsikt att ge bättre överblick än hittills över investeringsverksamhetens
omfattning och utveckling. I detta syfte förordar jag,
att de vid utgången av nu löpande budgetår förefintliga behållningarna å
anslagen till landsstatsbyggen, sammanföres till ett gemensamt anslag, benämnt
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna, och att från och med nästa
budgetår erforderliga medel anvisas i anknytning till en av byggnadsstyrelsen
framlagd och av statsmakterna godkänd investeringsplan.
Planen bör liksom den här tidigare redovisade, innehålla uppgifter för
varje särskilt byggnadsföretag, som godkänts av riksdagen, varjämte beträffande
nya företag, som föreslås upptagna i planen erforderliga redogörelser
bör lämnas liksom hittills. Slutligen bör i anknytning till denna omläggning,
den nu förekommande anvisningen av medel över merkostnadsanslaget
till täckning av kostnadsstegringar upphöra, i vad avser landsstatsbyggnaderna,
och den totala årliga kostnaden redovisas i investeringsplanen
och anvisas under det nya anslaget.
Såsom den nu framlagda investeringsplanen visar, kommer vid utgången
av innevarande budgetår att till det nya anslaget överföras en reservation
av ca 7 000 000 kr. Beloppet utgör differensen mellan behållningen å anvisade
anslag den 1 juli 1953 och siffran för medelsförbrukningen under
budgetåret 1953/54, den senare korrigerad med hänsyn dels till att byggnadsföretaget
i Jönköping icke kommer i gång, dels till att en del av medelsförbrukningen
fortfarande under innevarande budgetår täckes från
merkostnadsanslaget (12 955 000 — 7 662 000 -)- 80 000 -j- 1 627 000 kr). Med
en anvisning av 1 milj. kr. till anslaget, kommer tillgängliga medel att räcka
för den av mig förordade medelsförbrukningen, 7,5 milj. kr. under nästa
budgetår och dessutom medge en viss ökning av byggnadsverksamheten,
därest arbetsmarknadsläget och de ekonomiska förhållandena i övrigt skulle
tillåta en sådan.
Utskottet. Ivungl. Maj :ts i förevarande sammanhang framlagda förslag innebär,
att en särskild investeringsplan för landsstatsbyggnader skall upprättas,
omfattande de byggnadsföretag som redan godkänts eller framdeles
komma att godkännas av riksdagen. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten
skola i fortsättningen bestridas från ett gemensamt anslag, benämnt Byggnadsarbeten
för länsstyrelserna, till vilket skola överföras per den 30 juni
54
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1954 kvarstående behållningar å för berörda ändamål anvisade specialanslag.
Det nya kollektivanslaget skall beräknas så, att det lämnar täckning
även för de utgifter som hittills, såvitt avser landsstatsbyggnaderna, belastat
anslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Medelsförbrukningen
skall vidare regleras genom en särskild investeringsram.
Mot den sålunda förordade omläggningen har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet tillstyrker jämväl att, utöver de byggnadsföretag
för vilka särskilda medel finnas anvisade vid utgången av innevarande budgetår,
å investeringsplanen uppföras de av departementschefen förordade
nya företagen, avseende vissa arbeten i Falun, Östersund, Uppsala och Vänersborg.
I överensstämmelse med vad som gäller i fråga om exempelvis investeringsplanen
för posthusbyggnader torde denna utskottets tillstyrkan,
under förutsättning av riksdagens bifall, få anses innebära bemyndigande
för Kungl. Maj :t att under nästa budgetår låta igångsätta nyssnämnda byggnadsarbeten.
Då reservationsmedel å sammanlagt ca 7 milj. kronor beräknas stå till
förfogande vid instundande budgetårsskifte, har departementschefen funnit
den nu aktuella anslagsanvisningen kunna begränsas till ett belopp av 1
milj. kronor. De för hithörande ändamål per den 1 juli 1954 tillgängliga
medlen skulle därmed förslå för att möjliggöra investeringsutgifter intill ett
av departementschefen förordat högstbelopp av 7,5 milj. kronor och dessutom
medgiva en viss ökning av byggnadsverksamheten, därest arbetsmarknadsläget
och de ekonomiska förhållandena i övrigt skulle tillåta en sådan.
Mot ifrågavarande förslag har utskottet intet att erinra.
Utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag kommer att tillstyrka att till
grundförstärkning av länsresidenset i Härnösand anvisas ett tilläggsstatsanslag
av 400 000 kronor, får i förevarande sammanhang hemställa,
att riksdagen må
I. till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
II. medgiva att vid utgången av budgetåret 1953/54 förefintliga
behållningar å de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1954 avsedda specialanslagen
till landsstalsbyggnader m. m. få överföras till
ovannämnda investeringsanslag.
26 :o) Administrationsbyggnad inom kvarteret Fältöversten i Stockholm. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 127 och 128) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Administrationsbyggnad inom kvarteret
Fältöversten i Stockholm för budgetåret 1954/55 anvisa
ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
27 :o) Reparation av fasaderna å Svea livgardes f. d. kaserner i Stockholm.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 128 och 129) hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 9. 55
att riksdagen må till Reparation av fasaderna å Svea livgardes
f. d. kaserner i Stockholm för budgetåret 1954/55 anvisa
ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
28 :o) Byggnad för statens provningsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 32, s. 129 och 130) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnad för statens provningsanstalt
för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av
200 000 kronor.
29 :o) Anordnande av förvaltningslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s.
130 och 131) föreslagit riksdagen att till Anordnande av förvaltningslokaler
för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Till Anordnande av förvaltningslokaler har för budgetåret 1953/54 anvisats
ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. Anslaget är avsett att efter medgivande
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall möjliggöra för byggnadsstyrelsen
att snabbt kunna tillgodose oväntat uppkomna behov av förvaltningslokaler
genom att låta inreda vindslokaler eller utföra andra om- eller
påbyggnader i staten tillhöriga fastigheter samt i vissa fall, då nämnda
åtgärder icke kunnat vidtagas, uppföra provisoriska kontorsbyggnader.
Byggnadsstyrelsen har hemställt att med hänsyn till de föreliggande stora
lokalbehoven anslaget jämväl för nästa budgetår anvisas med 1 000 000 kronor.
Departementschefen, som biträtt styrelsens förslag, förklarar sig förutsätta
att detta anslag även kan utnyttjas för anordnande av hiss i södra
bancohuset i Stockholm, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen hemställt om
ett särskilt anslag av 75 000 kronor.
Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler
för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
30:o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. Kungl. Maj:t har
(punkt 34, s. 131 och 132) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter
för förvaltningsändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 750 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har med hänvisning till behovet av ytterligare tomtförvärv
för den fortsatta utbyggnaden av främst länsstyrelsernas och övriga
56
Statsutskottets utlåtande nr 9.
i residensstäderna arbetande myndigheters lokaler äskat ett investeringsanslag
för nästa budgetår av 1 000 000 kronor till inköp av fastigheter för
förvaltningsändamål.
Departementschefen erinrar om att under anslaget till Byggnadsarbeten för
länsstyrelserna närmare redogjorts för de i residensstäderna förlagda statsorganens
byggnadsbehov. Vid en planmässig utbyggnad av främst länsstyrelsernas
lokaler erfordras i vissa fall förvärv av kringliggande äldre fastigheter
för att få tillgång till behövlig tomtmark. Kostnaderna för dylika köp föreslås
även i fortsättningen böra bestridas från ett särskilt inköpsanslag, som
fortlöpande i mån av behov förstärkes. Det av styrelsen nu äskade beloppet
anses dock av departementschefen böra begränsas till 750 000 kr.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen ma till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål
för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 750 000 kronor.
31 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt
35, s. 132—135) föreslagit riksdagen godkänna vissa i statsrådsprotokollet
angivna ändringar beträffande den förteckning som ligger till grund för
användningen av investeringsanslaget till Merkostnader för vissa bvggnadsarbeten.
Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
byggnadskostnadsstegringen uppstått å vissa, i särskild förteckning
upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden, vilka hänför sig till kommunikations-,
ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.
Beträffande den närmare motiveringen för anslaget torde få hänvisas till
propositionen 1948: 2 (bil. 14 p. 8).
Byggnadsstyrelsen har hemställt att 4 000 000 kronor måtte anvisas för
budgetåret 1954/55 till merkostnader för vissa byggnadsarbeten.
Styrelsen föreslår att den i propositionen 1948: 2 intagna, sedermera kompletterade
förteckningen över byggnadsföretag, för vilka riksdagen anvisat
anslag till täckande av hela den ursprungliga byggnadskostnaden och för
vilka merkostnader synes böra bestridas från ifrågavarande kollektivanslag,
kompletteras med ytterligare ett tjugotal byggnadsföretag.
Byggnadsstyrelsens redovisning av inträdda merkostnader avseende de
i förteckningen i propositionen 1948: 2 intagna företagen samt senare gjorda
kompletteringar och nu föreslagna ändringar framgår av följande sammandrag:
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
57
Ursprungligen
beräknade
byggnadskost -
nader
I förteckningen i proposition 1948: 2 intagna
företag jämte kompletteringar t. o. m. 1953
års statsverksproposition................. 102 796 300
Nu föreslagna tillägg till förteckningen..... 4 178 000
Nu föreslagna utmönstringar ur förteckningen —3 601 000
Summa kr 103 373 300
Nu beräknade
merkostnader på
grund av prisstegring
-
33 062 0001
1 526 000
—1 907 000
32 681 000
Tidigare anvisade merkostnadsanslag
Återstår summa kr ...............
Därav äskat för budgetåret 1954/55
25 000 000
7 681 000
4 000 000
Sammanlagt erfordras således för täckande av kostnadsstegringarna för
samtliga de byggnadsföretag, som enligt styrelsens förslag nu bör ingå i
förteckningen, i runt tal 32 700 000 kr. För kostnadsstegringar har riksdagen
tidigare anvisat sammanlagt 25 000 000 kr., varför det återstående medelsbehovet
vid nu rådande kostnadsnivå uppgår till 7 700 000 kronor.
För nästa budgetår beräknar styrelsen medelsbehovet till 4 000 000 kronor.
Departementschefen erinrar inledningsvis om att den sjunkande tendens,
som byggnadskostnaderna visade sommaren 1952, har fortsatt och att kostnaderna
sommaren 1953 enligt byggnadsstyrelsens beräkningar praktiskt
taget låg på samma nivå som under sommaren 1951, vilket medfört att
den reella belastningen på merkostnadsanslaget nu beräknas bli något lägre
än som förutsattes i fjolårets statsverksproposition.
Departementschefen anför vidare följande.
Byggnadsstyrelsen har nu föreslagit, att den ursprungligen i propositionen
1948:2 intagna förteckningen över byggnadsföretag, för vilka på
grund av den allmänna kostnadsökningen uppkomna merkostnader får bestridas
från nu ifrågavarande anslag, kompletteras med ytterligare ett tjugotal
företag. Då förteckningen enligt hittills tillämpade principer endast bör
omfatta till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen
hänförliga företag, för vilka merkostnader kan beräknas
uppkomma, har i samråd med byggnadsstyrelsen tilläggen till förteckningen
begränsats till endast fyra företag. De beräknade merkostnaderna för dessa
uppgår till sammanlagt ca 1,5 milj. kr. Då, såsom jag redovisat i proposition"
1953: 58, tre planerade förvaltningsbyggnader i Stockholm på grund av
ändrade förutsättningar inte kommer till utförande, har styrelsen å andra
sidan utmönstrat ifrågavarande byggnadsföretag ur förteckningen samt för
ett fjärde företag gjort en mindre korrigering med hänsyn till att de ursprungliga
ombyggnadsplanerna inte realiserats i full utsträckning. Dessa
1 För det i 1952 års statsverksproposition i förteckningen intagna byggnadsföretaget Statens
rättskcmiska och farmaceutiska laboratorium, ursprungligen kostnadsberäknat till 2 895 000 kr,
har genom misstag tidpunkten för kostnadsberäkningen kommit att angivas till år 1948 i stället
för rätteligen år 1946. Vidtagen korrigering härför medför en ökning av de beräknade merkostnaderna
med 403 000 kr. Därjämte har byggnadsstyrelsen företagit en omräkning av kostnadsstegringarna
mellan sommaren 1950 och sommaren 1951, varvid framkommit att det tidigare upptagna
beloppet, 19 300 000 kr, rätteligen skall vara 19 554 000 kr. Slutligen har siffran korrigerats
för den prissänkning som ägt ram intill sommaren 1953.
58 Statsutskottets utlåtande nr 9.
senare åtgärder innebär en minskning av den beräknade totala merkostnaden
med ca 1,9 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen beräknar således nu det totala medelsbehovet för att
täcka hittills uppkomna merkostnader till ca 32,7 milj. kr, varav 25 milj. kr
redan anvisats av riksdagen. I enlighet med vad jag uttalat vid behandlingen
av kollektivanslaget till byggnadsarbeten för länsstyrelserna, bör emellertid
merkostnadsanslaget efter utgången av innevarande budgetår ej längre
belastas med merkostnader, som är att hänföra till nämnda arbeten. De
ändringar, som därav påkallas i den till grund för merkostnadsanslaget liggande
förteckningen, torde få vidtagas vid utgången av innevarande budgetår,
då definitiva uppgifter rörande ianspråktagandet av merkostnadsanslaget
för landsstatsbyggnader kommer att föreligga.
Enligt under hand lämnade uppgifter uppskattar byggnadsstyrelsen belastningen
av merkostnadsanslaget efter innevarande budgetår och för andra
byggnadsföretag än landsstatsbyggnader till sammanlagt ca 2,6 milj. kr., varav
ca 1,6 milj. kr. beräknas falla på budgetåret 1954/55. Den förutsedda
behållningen å anslaget vid utgången av innevarande budgetår utgör ca
2,6 milj. kr., varför någon förstärkning av anslaget tills vidare inte är erforderlig.
Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen
över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna
byggnadskostnadsstegringen uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola
kompletteras med ytterligare fyra företag. Å andra sidan ha, av i statsverkspropositionen
närmare angivna skäl, tre företag ansetts böra avföras
från förteckningen, varjämte för ett fjärde företag gjorts viss utgiftskorrigering.
Det totala behovet av medel för att täcka hittills uppkomna merkostnader
skulle därefter uppgå till ca 32,7 milj. kronor, varav 25,o milj.
kronor redan anvisats av riksdagen. För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen
äskat ytterligare 4,o milj. kronor.
Under hänvisning till det förslag som närmare berörts under punkten 25
i det föregående har emellertid departementschefen framhållit, att förevarande
anslag efter utgången av innevarande budgetår ej längre bör belastas
med merkostnader som äro att hänföra till byggnadsarbeten för länsstyrelserna.
Då medelsbehovet för nästa budgetår därigenom beräknas komma
att nedgå till ca 1,6 milj. kronor och en behållning å anslaget av ca 2,6 milj.
kronor väntas föreligga per den 30 juni 1954, har departementschefen icke
funnit någon omedelbar anslagsförstärkning vara erforderlig. Departementschefen
har vidare uttalat, att de förändringar som av ovan angivna skäl
påkallas i den till grund för merkostnadsanslaget liggande förteckningen
böra få vidtagas vid utgången av innevarande budgetår, då definitiva uppgifter
rörande anslagets ianspråktagande för landsstatsbyggnader komma att
föreligga.
Mot vad departementschefen sålunda anfört och förordat har utskottet
icke funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1954 förordade
ändringarna beträffande den förteckning som ligger till
grund för användningen av investeringsanslaget till Merkostnader
för vissa byggnadsarbeten.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
59
Fonden för låneunderstöd.
32:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1953/54. Kungl. Maj:t
har (punkt 36, s. 136 och 137) föreslagit riksdagen att till Garanti till Aktiebolaget
Aerotransport för 1953/54 för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 2 200 000 kronor.
För vart och ett av budgetåren 1951/52—1953/54 har riksdagen till Garanti
till Aktiebolaget Aerotransport för räkenskapsåren 1950/51—1952/53
anvisat investeringsanslag av 2,2 milj. kr. De för budgetåren 1951/52 och
1952/53 anvisade anslagen har ej behövt tagas i anspråk utan har vid resp.
budgetårsskiften i statsbokföringen reglerats över titeln Lånemedel. Då bolagets
bokslut för räkenskapsåret 1/10 1952—30/9 1953 ännu inte föreligger
kan f. n. inte avgöras, om det för innevarande budgetår anvisade anslaget
behöver utnyttjas. Blir så inte fallet skall behållningen vid budgetårets utgång
liksom tidigare regleras över titeln Lånemedel.
För räkenskapsåret 1953/54 är bolaget likaledes berättigat till garanti intill
ett högsta belopp av 2 200 000 kr. enligt de grunder, som angivits i det
vid bildandet av SAS-konsortiet mellan de danska, norska och svenska regeringarna
träffade garantiavtalet (se prop. 1950:260).
I anslutning till förevarande anslagsfråga har i statsrådsprotokollet lämnats
en redogörelse för vissa bokföringsåtgärder som företagits i samband
med likvidationen av AB Flygintressenter.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1953/54- för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag
av 2 200 000 kronor.
Diverse kapitalfonder.
Yäg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
33:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 37, s. 138—146) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1954/55 anvisa investeringsanslag
å tillhopa 36 600 000 kronor.
Under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond har, såvitt angår kommunikationsdepartementet,
för budgetåret 1953/54 anvisats samt för budgetåret
1954/55 äskats följande investeringsanslag:
60
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1953/54 |
1954/55 |
|
Garage- och förrådsbyggnader |
||
m. m..................... |
5 000 000 |
6 300 000 |
Motorfordon och vägmaskiner |
||
m. m..................... |
31 000 000 |
25 500 000 |
Flytande materiel........... |
2 600 000 |
2 800 000 |
Grustag m. m............... |
2 000 000 |
3 000 000 |
Effektförråd................ |
4 000 000 |
6 000 000 |
Väg- och vattenbyggnadsverkets |
||
dispositionsanslag.......... |
1 500 000 |
1 500 000 |
Summa kronor |
46 100 000 |
45 100 000 |
Härutöver hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om höjning av
det av 1953 års riksdag medgivna beställningsbemyndigandet för leveranser
till maskincentralförrådet under budgetåret 1955/56 från 12 000 000 till
18 000 000 kr samt att ett beställningsbemyndigande intill 18 000 000 kr.
måtte medgivas även för budgetåret 1956/57.
I petita den 26 augusti 1953 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen bl. a.
framhållit, att styrelsen vid beräkning av anslagsäskandena för nästa budgetår
i princip utgått från vad föredragande statsrådet anförde i 1952 års
statsverksproposition (bil. 27, s. 141) rörande riktlinjer för väg- och vattenbyggnadsverkets
investeringar i förrådsfonden för tiden efter budgetåret
1952/53. De då anförda beloppen hänförde sig emellertid till löne- och prisnivån
år 1951, varför de nu måst uppräknas med hänsyn till den höjda kostnadsnivån.
Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 139—143).
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har yttranden avgivits av
arbetsmarknadsstyrelsen och statens handels- och industrikommission (s.
144).
Föredraganden har anfört följande.
För budgetåret 1954/55 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat de
under förrådsfonden erforderliga investeringsutgifterna till sammanlagt 45,i
milj. kr. Därav har 36,x milj. kr. upptagits å anslagen till Garage- och förrådsbyggnader.
Motorfordon och vägmaskiner m. m., och Flytande materiel
jämte dispositionsanslaget, för vilka anslag, enligt vad jag anfört under
punkt 1, under innevarande budgetår den totala medelsförbrukningen är
maximerad. Resterande 9 milj. kr. av äskandena hänför sig till anslagen till
Grustag m. in. och Effektförråd. Styrelsen har vid anslagsberäkningen förutsatt,
att en höjning av nu gällande investeringsram intill beloppet av den
anslagssumma, som disponeras under nu löpande budgetår, skulle vara möjlig
och därför upptagit anslagsbehovet för 1954/55 lika med den beräknade
medelsförbrukningen. Såsom anförts under punkt 1, har jag emellertid icke
ansett mig kunna tillstyrka en större höjning av investeringsramen för innevarande
budgetår än från 35 till 36,4 milj. kr. Jag har där också förordat,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
61
att ramen för nästa budgetår preliminärt fixeras till 35 milj. kr. och därvid
förutsatt, att den skall omfatta samma anslag som tidigare. Medelsförbrukningen
å övriga anslag synes även nästa budgetår kunna regleras genom anslagsanvisningen.
I det föregående har vid varje anslag redovisats tabeller, vari styrelsens beräkningar
rörande medelsförbrukningen under innevarande och nästa budgetår
angivits och varav även framgår vilka anslag styrelsen med ledning
av dessa" beräkningar äskat för budgetåret 1954/55. Tabellerna visar därjämte,
hur medelsförbrukningen vid de av mig förordade ramarna för 1953/
54 och 1954/55 kan förutses bli fördelad på resp. anslagstitlar och vilka anslag
jag förordar för nästa budgetår.
Enligt de riktlinjer för investeringarna i förrådsfonden, som godkändes
av 1952 års riksdag, beräknades vid 1951 års penningvärde det normala ersättningsbehovet
av garage- och förrådsbyggnader in. in. till 2 650 000 kr.
per år samt av motorfordon och vägmaskiner till 17 000 000 kr. per år. Samtidigt
godkändes femårsplaner för dels återhämtande av eftersläpningen i
garage- och förrådsbyggandet med en beräknad årskostnad av 1 340 000 kr.,
dels upprustning av färjebeståndet med en årskostnad av 1 200 000 kr. Kostnaderna
under nästa budgetår för detta program uppskattar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till sammanlagt ca 24,8 milj. kr., i vilken siffra inräknats
tillägg för de prisförändringar, som skett från våren 1951 till sommaren
1953. De senare har beräknats efter 6 procent för byggnader, 13 procent
för fordon och maskiner och 11 procent för flytande materiel och uppgår
sammanlagt till ca 2,6 milj. kr., att jämföras med ca 4,4 milj. kr. för innevarande
budgetår. Jag har ingenting att erinra mot dessa beräkningar.
Med den utveckling, som väginvesteringarna tagit under de senaste åren
måste mellertid redan nu 1952 års program för investeringarna i förrådsfonden
betraktas som ett minimiprogram. Ytterligare investeringar för fordon
och maskiner blir erforderliga, om en effektiv organisation av byggnads-
och underhållsverksamheten på vägområdet skall kunna upprätthållas.
Detta drar vidare med sig, att garage- och förrådsorganisationen måste
utbyggas. I vad gäller motorfordon och vägmaskiner, räknar styrelsen därför
med ett medelsbehov av 6 250 000 kr. för fortsatta nyanskaffningar under
nästa budgetår. Beträffande garagebyggnaderna förordar styrelsen, att
ett femårsprogram upplägges, enligt vilket med en årlig investeringskostnad
av 1,2 milj. kr. ett behövligt tillskott av sammanlagt 400 garageplatser beräknas
kunna åstadkommas. Dessutom föreslår styrelsen, att ytterligare 11
depåverkstäder skall uppföras under en period av 6 ä 7 år med en beräknad
årlig investeringskostnad av ca 0,5 milj. kr. Då jag funnit det möjligt att
begränsa medelsförbrukningen å vissa andra anslag, till vilka jag strax återkommer,
finner jag mig kunna tillstyrka, vad styrelsen sålunda föreslagit.
I äskandena för innevarande budgetår föreslog väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att beredskapslager av grus skulle uppläggas till en kostnad av 6
milj. kr., vilken i huvudsak skulle fördelas på två år. För ändamålet anvisade
1953 års riksdag 2 milj. kr. Styrelsen har nu äskat ytterligare 3 milj.
kr. — För innevarande budgetår yrkade styrelsen även, att under anslaget
till Effektförråd skulle anvisas 10 milj. kr. till elt beredskapslager av klorkalcium.
På Kungl. Maj :ts förslag anvisade riksdagen 4 milj. kr. Styrelsen
har nu för nästa budgetår äskat återstående belopp, 6 milj. kr.
.lag anser, att bär berörda beredskapsplaner bör fullföljas. Jag har emellertid
funnit det nödvändigt och möjligt alt så sker i en något långsammare
takt än den styrelsen förutsatt, varför jag föreslår att för nästa budgetår
till (irustag in. in. anvisas 1 milj. kr. och till Effektförråd 2 milj. kr.
Styrelsens investeringsplaner i övrigt har inte givit mig anledning till någon
erinran.
62
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Under de senaste åren har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit successiva
bemyndiganden att utlägga beställningar av fordon och maskiner.
Senast 1953 års riksdag medgav sålunda, att styrelsen för leveranser till
maskincentralförrådet under budgetåret 1955/56 lämnades beställningsbemyndigande
intill ett belopp av 12 milj. kr. Styrelsen har nu under hänvisning
till den ökade medelstilldelningen för inköp av vägmaskiner m. m. föreslagit,
att sistnämnda bemyndigande skall ökas till 18 milj. kr. och att ett
motsvarande bemyndigande med avseende på 1956/57 om likaledes 18 milj.
kr. skall lämnas. Med hänsyn till den omslutning, som fordons- och maskinanskaffningarna
redan har, och sannolikheten för, att dessa även i fortsättningen
måste hållas på en hög nivå, anser jag mig kunna tillstyrka styrelsens
förslag.
En tillämpning av det minimialternativ, som redovisats under punkt 1,
kommer för förrådsfondens del att medföra beskärningar av byggnadsprogrammet
och inskränkningar i anskaffningarna för maskincentralförrådet
om sammanlagt 3,5 milj. kr.
Utskottet. De ramreglerade investeringsutgifterna under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond ha för innevarande budgetår maximerats till
sammanlagt 35,o milj. kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu
hemställt, att detta rambelopp höjes till 43,i milj. kronor. Föredraganden
har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka en större höjning än till 36,4
milj. kronor.
Under punkten 1 har utskottet redan anmält, att utskottet intet har att
erinra mot detta förslag. Av vad utskottet därvid anfört framgår vidare,
att utskottet delar föredragandens uppfattning, att investeringarna i förrådsfonden
under nästa budgetår böra hållas inom en ram av 35,o milj. kronor,
vilket i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar
innebär en reducering med l,i milj. kronor.
Den under förevarande punkt lämnade redogörelsen ger vid handen, att
nyssnämnda investeringssumma föreslagits skola fördelas med 6,3 milj. kronor
på garage- och förrådsbyggnader m. m., med 25,5 milj. kronor på motorfordon
och vägmaskiner m. m„ med 2,8 milj. kronor på flytande materiel
samt med 0,4 milj. kronor på sådana utgifter som bestridas från dispositionsanslaget.
Utgångspunkten för denna fördelning har varit de riktlinjer
för investeringarna i förrådsfonden som godkändes av 1952 års riksdag,
varvid vederbörlig hänsyn tagits till inträdda kostnadsstegringar. Därutöver
ha emellertid vissa utgiftsposter ytterligare uppräknats, vilket i hu\udsak
erhållit. För finansiering av ifrågavarande byggnads- och anskaffningsprogram
anses en anslagsförstärkning på sammanlagt 33,6 milj. kronor vara
erforderlig. Medelsbehovet under de icke ramreglerade anslagen till grustag
m. in. och effektförråd har därjämte beräknats till respektive 1 och 2
milj. kronor.
Vad föredraganden i berörda avseenden anfört och förordat har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker jämväl, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen lämnas äskade bemyndiganden i fråga om beställning
av viss materiel till maskincentralförrådet.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
63
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen
a) Garage- och förrådsbyggnader m. m. 6 000 000 kronor,
b) Motorfordon och vägmaskiner m. m. 25 500 000 kronor,
c) Flytande materiel ................ 2 100 000 kronor,
d) Grustag m. m..................... 1 000 000 kronor,
e) Effektförråd ...................... 2 000 000 kronor.
Stockholm den 9 mars 1954.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselbom,
Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving
och Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward,
Malmborg i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm,
Rubbestad, Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, fröken Elmén, herrar
Jansson i Kalix, Onsjö och Birke;
dock att herr Löfroth deltagit i stället för herr Malmborg i Skövde vid
behandlingen av punkten 15.
64
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Reservation
vid punkten 15 (Biltrafik) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Ljungskile, fröken Elmén,
herrar Birke och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297 och II: 193, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande å s. 31, som börjar med »Utskottet vill»
och slutar med »förevarande medelsäskande», bort ha följande lydelse:
»Genom den inköpspolitik som järnvägsstyrelsen bedriver på förevarande
område sker en successiv förändring av den reguljära landsvägstrafikens
struktur, i det att den statliga sektorn ständigt vidgas. Den principiellt viktiga
frågan om billinjerörelsens ställning och organisation inom det samlade
transportsystemet har dock ännu icke blivit avgjord. Ett dylikt klarläggande
kan emellertid väntas ske genom den trafikutredning som nyligen tillsatts.
I likhet med motionärerna finner utskottet det därför mindre lämpligt att
den statliga linjetrafiken ytterligare utvidgas, innan resultatet av pågående
utredningsarbete föreligger. Av i motionerna lämnade exempel framgår också,
att detta arbete i andra sammanhang tillmätts sådan betydelse, att vissa
åtgärder ej ansetts böra genomföras för att icke den kommande utvecklingen
skall föregripas. Då den nu ifrågavarande inköpsverksamheten dessutom
får anses innebära en stark tendens till monopolisering av linjetrafiken,
vilket ur olika synpunkter framstår såsom betänkligt, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 159 och II: 176 samt I: 297
och II: 193 framställda yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 159 och
11:176 samt 1:297 och 11:193, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag
till förvärv av billinjer.»
Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
540634