6
Statsutskottets utlåtande nr 83.
Nr 83.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av statens lånefond för den mindre
skeppsfarten jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 148 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 5 mars 1954, föreslagit
riksdagen medgiva, att till statens lånefond för den mindre skeppsfarten
överföras 2 500 000 kronor från rederilånefonden.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Björnberg m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren
av herr Staxäng m. fl. (11:402), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att räntesatsen för lån från statens lånefond till den mindre skeppsfarten
måtte bestämmas till 3,25 %,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson (1:478) och den andra
inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. (II: 624), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att till statens lånefond för den
mindre skeppsfarten måtte överföras 3 000 000 kronor från rederilånefonden.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 11:402 och 1:478.
I propositionen nr 191 till föregående års riksdag angående vissa frågor
om det mindre och medelstora handelstonnaget framhöll departementschefen,
att läget för detta tonnage blivit alltmer ogynnsamt. De svenska
fartygen hade svårt att hävda sig i konkurrensen mellan olika länders tonnage
i östersjö- och nordsjöfart. Orsaken härtill var främst de svenska fartygens
högre driftskostnader, vilket berodde icke blott på den i vissa fall
jämförelsevis bättre sociala standarden utan även på att fartygen i stor utsträckning
var gamla och till följd därav oekonomiska i drift. I anslutning
härtill erinrade departementschefen emellertid, att såväl 1951 som 1952 års
riksdagar meddelat vissa beslut, som syftade till en förnyelse av det föråldrade
svenska fartygsbeståndet.
Riksdagens beslut år 1953 i anledning av de förslag, som framlades i nyssnämnda
proposition, innebar i fråga om det mindre tonnaget, d. v. s. fartyg
Statsutskottets utlåtande nr 83.
7
under 500 bruttoton, viss ändring av lånebestämmelserna i statens lånefond
för den mindre skeppsfarten. Härigenom bereddes låntagarna en lättnad i
ekonomiskt hänseende. För att underlätta finansieringsmöjligheterna beträffande
fartyg mellan 500 och 3 000 ton beslöt riksdagen, att lån från
Svenska skeppshypotekskassan tills vidare skulle förbehållas fartyg av
denna storleksordning.
I detta sammanhang erinrar departementschefen vidare om att han enligt
Kung''1. Maj :ts bemyndiganden tillkallat två särskilda utredningar, den ena
angående möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget m. in.,
den andra angående aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora
tonnaget. Utredningarna torde komma att slutföras under innevarande år.
Frågan om ytterligare medel till lånefonden för den mindre skeppsfarten
har nu aktualiserats. Spörsmålet om en förstärkning av fonden antingen
genom anlitande av rederilånefonden eller över budgeten behandlades även
av föregående års riksdag. Med hänsyn bl. a. till storleken av det vid denna
tid disponibla beloppet — ca 3 milj. kronor — ansågs, att en förstärkning
av fonden icke då borde genomföras. Samtidigt framhölls emellertid att frågan
om kapitaltillskott till fonden borde omprövas, om fartygsbyggandet
skulle öka i en sådan omfattning, att fondens kapitalresurser visade sig
otillräckliga.
Nämnden för lånefonden har nu anmält, att endast ca 200 000 kronor äi
tillgängliga för utlåning, och därför hemställt om förstärkning av fonden
med 3 milj. kronor. Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt att
fonden förstärkes. Betydelsen för landet av tillräckligt antal mindre fartyg
har upprepade gånger belysts. Då lånefondens medel till största delen tagits
i anspråk för utlåning och några nämnvärda belopp icke väntas inflyta i
amorteringar under de närmaste åren, synes det nu önskvärt, att fonden
erhåller ett kapitaltillskott. Statskontoret har föreslagit, att lånefonden för
den mindre skeppsfarten skall förstärkas genom att till denna överföres
behållningen i rederilånefonden, som uppgår till ca 3,3 milj. kronor. Sistnämnda
lånefond har icke tagits i anspråk sedan 1937 men ansökningar om
lån på ca 600 000 kronor föreligger.
För egen del förordar departementschefen i anslutning till vad riksbanksfullmäktige
anfört, att lånefonden för den mindre skeppsfarten utökas med
2,5 milj. kronor. Departementschefen anser det i nuvarande läge lämpligt,
att sistnämnda belopp överföres från rederilånefonden till lånefonden för
den mindre skeppsfarten. I övrigt finner departementschefen — med hänsyn
bl. a. till pågående utredning — ej anledning förorda någon ändring
beträffande rederilånefonden.
Utskottet vill erinra om alt enligt beslut av 1951 års riksdag överfördes
ett belopp av 2 miljoner kronor från rederilånefonden till statens lånefond
för den mindre skeppsfarten samt att 1952 års riksdag anvisade såsom kapitaltillskott
till sistnämnda fond ett anslag av 2 miljoner kronor. Sistnämnda
års riksdag uttalade därjämte, alt del syntes lämpligt, att Kungl. Maj :t
8
Statsutskottets utlåtande nr 83.
vidtog åtgärder för att ytterligare 2 miljoner kronor överfördes från rederilånefonden
till lånefonden för den mindre skeppsfarten. I sitt av 1953 års
riksdag godkända utlåtande nr 124 framhöll utskottet, som avstyrkte eu
då väckt motion om omedelbar förstärkning av fonden, att frågan om kapitaltillskott
till fonden borde omprövas, därest fartygsbyggandet skulle
öka i den omfattning, att kapitalresurserna skulle visa sig otillräckliga.
Såsom departementschefen framhållit har frågan om ytterligare medel
till lånefonden för den mindre skeppsfarten nu aktualiserats. Sålunda har
upplysts att endast ca 200 000 kronor äro tillgängliga å fonden. Utskottet,
som tidigare vid flera tillfällen understrukit betydelsen ej minst ur beredskapssynpunkt
av det mindre och medelstora tonnaget, anser, att lånenämnden
bör givas möjlighet till fortsatt låneverksamhet och att fonden alltså
bör förstärkas.
I fråga om förstärkningens storlek råda delade meningar mellan remissmyndigheterna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, kommerskollegium samt
utredningen angående aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora
tonnaget föreslå en förstärkning med 3 miljoner kronor, medan fullmäktige
i riksbanken ifrågasätta, om icke en reduktion av detta belopp kan
ske. Statskontoret däremot anser, att hela behållningen i rederilånefonden
— ca 3 310 000 kronor — vilken fond icke tagits i anspråk för utlåning
sedan budgetåret 1936/37, bör överföras till lånefonden för den mindre
skeppsfarten.
Enligt vad departementschefen framhållit pågå för närvarande dels förenämnda
utredning, dels utredning angående möjligheterna till avgiftslättnader
för det mindre tonnaget m. m. Båda utredningarna torde komma att
slutföras under innevarande år. Utskottet anser, att, i avvaktan på resultatet
av dessa båda utredningar, utökningen av fonden lämpligen bör i enlighet
med Kungl. Majrts förslag för närvarande begränsas till 2,5 miljoner kronor.
Detta belopp bör såsom föreslagits överföras från behållningen å rederilånefonden.
Utskottet förutsätter, att vid bifall härtill lånenämndens behov
av medel för utlåningar blir tillgodosett. Därest det emellertid skulle
visa sig att för nämnda ändamål ytterligare kapitaltillskott erfordras, torde
Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande att, i den mån rederilånefonden det
medger, av behållningen å denna fond överföra ytterligare det belopp, som
kan befinnas behövligt. Syftet i motionerna 1:478 och 11:624 torde härigenom
bliva tillgodosett.
Vad beträffar det i motionerna 1:310 och 11:402 gjorda yrkandet vill
utskottet erinra om att utskottet i sitt förberörda utlåtande nr 124 framhöll
beträffande frågan om sänkning av räntesatsen för lån från lånefonden till
den mindre skeppsfarten, att det här gällde en rörelse, som måste bygga på
affärsmässiga kalkyler, och att en räntesubventionering på detta område
skulle medföra krav på dylikt stöd från andra håll inom transportväsendet.
Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker alltså sistnämnda
båda motioner.
Statsutskottets utlåtande nr 83.
9
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att till
statens lånefond för den mindre skeppsfarten överföras
2 500 000 kronor från rederilånefonden;
b) i anledning av motionerna I: 478 och II: 624 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;
c) avslå motionerna I: 310 och II: 402.
Stockholm den 13 april 1954.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 81.
Reservation
av herr Staxäng.
2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 80—83.