Statsutskottets utlåtande nr 53.

1

Nr 53.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående polispersonalens
avlöningsförmåner m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 75 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12 februari 1954, föreslagit
riksdagen att dels utfärda polislönereglemente i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga D till statsrådsprotokollet i ärendet fogade
författningsförslaget att gälla från och med den 1 juli 1954, dels under de
förutsättningar och i den omfattning, som i statsrådsprotokollet angivits,
vidtaga ändringar i ifrågavarande reglemente, dels ock utfärda de övergångsbestämmelser,
som kan bli erforderliga i anledning av de ifrågavarande förslagen.

Propositionen.

I propositionen underställes riksdagens prövning förslag till lönegradsplacering
och övriga avlöningsvillkor för rikets polispersonal. Förslagen har
varit föremål för överläggningar med Tjänstemännens centralorganisation
och Svenska polisförbundet och har därvid godkänts av dessa organisationer.

De framlagda förslagen berör sammanlagt omkring 8 300 polismän.

Förslag om bl. a. införande av ett bindande statligt polislönereglemente
framlades på chefens för inrikesdepartementet föredragning i proposition
den 13 mars 1953 (nr 168) med förslag till lag angående ändring i lagen
den 6 juni 1925 (SFS nr 170) om polisväsendet i riket, m. m. Förslaget
godkändes av riksdagen genom beslut den 16 maj 1953 (SL1 U nr 11; Rskr
nr 248). Kungl. Maj:t har därefter i enlighet med detta beslut den 5 juni
1953 utfärdat lag (SFS nr 442) angående ändring i lagen den 6 juni 1925
(nr 170) om polisväsendet i riket och förordning (SFS nr 443) om ändring
i förordningen den 6 juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser angående
befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och pension m. m. Ändringarna
innebär i de delar som här är av intresse, att personal, som jämlikt
2, 4, 5 eller 6 § lagen om polisväsendet i riket finnes anställd i polisdistrikt
och som avses i ett av Konungen efter riksdagens hörande fastställt avlöningsreglemente,
skall av polisdistriktet avlönas enligt bestämmelserna i

1 liihang till riksdagens protokoll 1954. Gsanil. Nr 5.3.

2

Statsutskottets utlåtande nr 53.

nämnda reglemente samt åtnjuta övriga i reglementet angivna förmåner.
Dessa ändringar skall träda i kraft den dag Konungen förordnar.

Därefter har särskilda sakkunniga den 15 augusti 1953 avgivit betänkande
(stencilerat) med förslag angående polispersonalens avlöningsförmåner
m. m. och därvid behandlat såväl frågan om lönegradsplaceringen för denna
personal som riktlinjer för ett statligt polislönereglemente.

Över polislöneutredningens betänkande har, efter remiss, utlåtanden avgivits
av vederbörande myndigheter m. fl.

Frågan om avlöningsvillkoren för polispersonalen har därefter varit föremål
för överläggningar mellan representanter för civildepartementet, å
ena, samt TCO och Svenska polisförbundet, å andra sidan. Såsom resultat
av dessa överläggningar har nämnda organisationer den 14 januari 1954
förklarat sig godkänna ett av civildepartementet framlagt förslag, som innebär
att polispersonalens avlöningsförhållanden skall regleras i huvudsaklig
överensstämmelse med polislöneutredningens förslag med vissa förtydliganden,
ändringar och tillägg.

I propositionen lämnas till en början en utförlig redogörelse för polislöneutredningens
betänkande med däri upptagna förslag samt för de i ärendet
avgivna remissyttrandena. Utskottet får i dessa delar hänvisa till propositionen,
s. 5—58.

Därefter redogöres i propositionen för resultatet av de överläggningar med
vederbörande personalorganisationer, som ägt rum efter det polislöneutredningens
betänkande framlagts och som legat till grund för Kungl. Maj :ts
förslag i ämnet. Även i denna del får utskottet hänvisa till propositionen,
s. 59—65.

Departementschefens anförande återfinnes på s. 65—86 i propositionen,
till vilka utskottet får hänvisa. Av anförandet framgår att departementschefen
har tillstyrkt att polispersonalens avlöningsförmåner regleras i enlighet
med det under överläggningarna med personalorganisationerna överenskomna
förslaget.

Det i ärendet utarbetade förslaget till polislönereglemente, av vilket bl. a.
lönegradsplaceringarna framgår, finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Ett genomförande av det sålunda förordade lönegradsplaceringsförslaget
i fråga om såväl upp- som nedflyttningar av tjänster kan vid nuvarande
organisation beräknas medföra en årlig kostnadsökning för löner på 3,4 miljoner
kronor. Härtill kommer ökade kostnader för vikariatsersättning, övertidsersättning,
ersättning för arbete å s. k. obekväm arbetstid o. d.

I fråga om beklädnadsförmånerna kan förslaget beräknas medföra en
årlig kostnadsminskning med anledning av att det årliga ekiperingsbidraget
till den uniformspliktiga personalen blir lägre än tidigare beklädnadsbidrag
eller värdet av tidigare fri beklädnad. För den icke uniformspliktiga personalen
bortfaller beklädnadsbidraget helt. Kostnadsminskningen kan upp -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

3

skattas till omkring 2 000 000 kronor för år, varav omkring 700 000 kronor
belöper på icke uniforinspliktig personal.

Motionerna.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmquist m. fl. (1:409) och den andra inom andra kammaren av
herr Adamsson m. fl. (II: 525), i vilka hemställts att kriminalkommissarietjänsterna
i Malmö får en lönegradsplacering som är likvärdig med motsvarande
tjänster i Göteborg;

dels en inom första kammaren av herr Herlitz väckt motion (I: 412), vari
hemställts att till 25 § polislönereglementet måtte fogas ett tillägg av innehåll
att besvär över där omförmälda beslut av länsstyrelse skola föras hos
kammarrätten och att kammarrättens beslut i sådana mål ej må överklagas,
vederbörande obetaget att utföra talan vid allmän domstol;

dels en inom andra kammaren av herr Nelander m. fl. väckt motion
(II: 528), vari hemställts att riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t bemyndigande
att vid utfärdande av de övergångsbestämmelser, varom här är fråga, medgiva
kommunerna rätt att utbetala fast bilersättning i sådan utsträckning,
att vederbörande befattningshavare, som håller bil, ej får vidkännas någon
försämring i de sammanlagda anställningsförmånerna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Stockholm väckt
motion (11:529), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj :ts proposition nr 75 måtte för sin del besluta, att i städer med mera än
100 000 invånare lönen för samtliga obefordrade ordinarie poliskonstaplar
skall utgå enligt lönegrad Ca 17 samt att lönen för polisaspirant, extra polisman
och extra ordinarie polisman skall utgå enligt respektive lönegrad Cf,
Cg, Ce 13.

Beträffande motiveringen till ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionen II: 525 samt till de tre sistnämnda motionerna.

Jämte ovannämnda motioner har utskottets vederbörande avdelning tagit
kännedom om vissa i ärendet ingivna framställningar, delvis i anslutning
till gjorda uppvaktningar.

Utskottet.

1953 års riksdag godkände Kungl. Maj:ls i proposition nr 168 framlagda
förslag till lag om ändring i lagen om polisväsendet i riket in. in. Härigenom
har bestämts att personal, som jämlikt 2, 4, 5 eller 6 § nämnda lag finnes
anställd i polisdistrikt och som avses i ett av Kungl. Maj :t efter riksdagens
hörande fastställt avlöningsreglemente, skall av polisdistriktet avlönas enligt
bestämmelserna i nämnda reglemente samt åtnjuta övriga i reglementet angivna
förmåner. Det ifrågavarande statliga lönereglcinentet skall in. a. o.

4

Statsutskottets utlåtande nr 53.

vara bindande, och den hittillsvarande anordningen att den kommunala polispersonalens
avlöningsvillkor fastställts av varje polisdistrikt för sig skall
upphöra.

I anslutning till 1953 års riksdags nyssnämnda beslut har en särskild
utredning — 1953 års polislöneutredning — framlagt förslag angående polispersonalens
avlöningsförmåner och därvid behandlat såväl frågan om lönegradsplaceringen
för denna personal som riktlinjer för ett statligt polislönereglemente.
I den föreliggande propositionen nr 75 har på grundval av
nämnda utredning för riksdagen framlagts förslag i ämnet, vilket utgör
resultatet av överläggningar mellan representanter för civildepartementet
och vederbörande personalorganisationer, vilka sistnämnda förklarat sig
godkänna förslaget.

Enligt förslaget skall såväl den statliga som den kommunala polispersonalen
inordnas under ett särskilt polislönereglemente, vilket i allt väsentligt
överensstämmer med statens allmänna avlöningsreglemente och medför i
huvudsak samma förmåner som enligt sistnämnda reglemente och i anslutning
därtill meddelade föreskrifter tillkommer statens och vissa andra i
avlöningshänseende likställda tjänstemän. Frågan om lönegradsplaceringen
regleras inom avlöningsreglementets ram på grundval av en värdering av
polispersonalens arbetsuppgifter i förhållande till närmast jämförbara statliga
tjänstemannagruppers. Pensionsfrågan upptas däremot inte till behandling
i detta sammanhang.

Beträffande lönegradsplaceringen föreslås i propositionen att
aspirantgraden blir 11 lönegraden, att extra ordinarie anställning normalt
erhålles i 13 lönegraden och att de ordinarie tjänsterna i lägre grad än kommissaries
inordnas i lönegradsserien 13, 15, 17, 19, 21 och 23. Kommissarietjänsterna
skulle inordnas i lönegradsserien 23, 25, 27 och 29, med undantag
för två specialtjänster i Stockholm vilka skulle tillhöra 31 lönegraden. Bestämmelserna
om fördelningen av polismanstjänsterna på de angivna lönegraderna
har förutsatts skola meddelas av Kungl. Maj :t i enlighet med av
riksdagen godkända grunder. Själva placeringen i lönegrad av varje enskild
polismanstjänst inom ett polisdistrikt skall däremot verkställas av vederbörande
kommunala myndighet, men innan myndigheten meddelar beslut
av sådan innebörd skall yttrande inhämtas från en särskild nämnd, polisväsendets
organisationsnämnd, vilken skall utnyttjas såsom rådgivande instans.

Utskottet har vid sin bedömning av det föreliggande förslaget till lönegradsplacering
av polismanstjänster av olika slag bl. a. betraktat detta
mot bakgrunden av det löneläge som efter de senaste årens allmänna tjänsteförteckningsrevision
fastställts för olika tjänstemannakategorier inom den
statliga sektorn av arbetsmarknaden. Utskottet har därvid kommit till det
resultatet att förslaget, betraktat i sin helhet, kan anses innefatta en i huvudsak
lämplig avvägning. I vissa fall har utskottet haft det intrycket att
det föreslagna löneläget kan anses jämförelsevis förmånligt i förhållande
till vissa jämförbara grupper i statens tjänst. Utskottet har emellertid ej

Statsutskottets utlåtande nr 53.

5

funnit skäl förorda avsteg från de föreslagna placeringarna. Erinras må
jämväl att en överenskommelse föreligger i ärendet.

Beträffande begynnelselönen, vilken såsom nämnts skulle utgå enligt It
lönegraden, har erinringar framställts i vissa remissyttranden, enligt vilka
nämnda lön vore för låg och kunde väntas menligt påverka rekryteringen.
Utskottet vill för sin del framhålla, att det icke är uteslutet att den hittillsvarande
oenhetligheten i löneavseende i förening med frånvaron av central
överenskommelse angående lönegradsplaceringarna medfört ofördelaktiga
verkningar i rekryteringsavseende. Härutinnan kan läget givetvis väntas bli
avsevärt förbättrat i och med att en bindande, generellt verkande reglering
kommer till stånd. Vidare vill utskottet understryka den av departementschefen
framhållna synpunkten att goda befordringsmöjligheter har avgörande
betydelse för rekryteringen. Det är sålunda icke berättigat att betrakta
aspirantlönegraden såsom en isolerad företeelse utan samtidigt beaktande
av befordringsmöjligheterna. Det föreliggande förslaget synes utskottet
fylla rimliga anspråk i detta avseende. Utskottet har vid frågans bedömning
ur olika synpunkter funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag
i fråga om aspirantgraden. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka det
i motionen II: 529 framställda yrkandet att lönen för polisaspirant och
extra polisman skall utgå enligt 13 lönegraden. Det i motionen gjorda yrkandet
att lönen till extra ordinarie polisman skall utgå enligt lönegrad
Ce 13 överensstämmer med förslaget i propositionen.

De lägsta lönegraderna för ordinarie poliskonstapel skulle enligt förslaget
vara den 13 :e och den 15 :e. I den nyssnämnda motionen II: 529 yrkas jämväl
att i städer med mera än 100 000 invånare lönen för samtliga obefordrade
ordinarie poliskonstaplar skall utgå enligt 17 lönegraden. Enligt utskottets
mening föreligger inte tillräckliga skäl för ett dylikt avsteg från de föreslagna
normerna för lönegradsplaceringen av ifrågavarande tjänster. Utskottet
har nämligen icke blivit övertygat om att polistjänsten i storstäderna
motiverar en dylik generell särställning, vilken i åtskilliga fall säkerligen
skulle framstå såsom oberättigad i jämförelse bl. a. med löneställningen
för landsbygdens polismän. Utskottet får fördenskull avstyrka jämväl nu
ifrågavarande yrkande i motionen II: 529.

I fråga om kommissarietjänsterna, vilka såsom nämnts skulle — på
två undantag när — inplaceras i någon av lönegraderna 23, 25, 27 och 29,
innebär det av departementschefen tillstyrkta förslaget att kommissarierna
i Göteborg skulle placeras i 29 och kommissarierna i Malmö i 27 lönegraden.
I motionerna 1:409 och 11:525 yrkas att kriminalkommissarietjänslerna

— enligt under hand lämnad uppgift avses samtliga kommissarietjänster

— i Malmö får en lönegradsplacering som är likvärdig med motsvarande
tjänster i Göteborg. Såsom av propositionen framgår bar tvekan råtL angående
den för kommissarietjänsterna i Göteborg förordade placeringen.
Med hänsyn härtill kunde övervägas att hänföra kommissarietjänsterna i
Göteborg till 27 lönegraden, varigenom den i motionerna påyrkade likställdheten
mellan de båda städerna skulle uppnås. Å andra sidan har utskottet

6

Statsutskottets utlåtande nr 53.

beträffande kommissarietjänsterna i Malmö inhämtat, att den i propositionen
föreslagna lönegradsplaceringen har sin grund i en faktisk bedömning
av arbetsuppgifterna i kvalitativt hänseende. Med hänsyn till anförda förhållanden
anser utskottet sig i likhet med departementschefen ej böra förorda
någon ändring i polislöneutredningens förslag angående lönegradsplaceringen
för kommissarietjänsterna i Göteborg och Malmö. Utskottet får
därför avstyrka det i motionerna I: 409 och II: 525 gjorda yrkandet.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det med den konstruktion
polislönereglementet erhållit i lönegradshänseende icke torde vara påkallat
och ej heller lämpligt att riksdagen fastställer lönegradsplaceringen
för enskilda kommunala polistjänster. Denna uppgift tillkommer, sedan
lönegradsserierna och normerna för tjänsternas inplacering godkänts, de
kommunala myndigheterna i samarbete med polisväsendets organisationsnämnd.
Utskottet får emellertid framhålla angelägenheten av att samtliga
på lönegradsplaceringen av de enskilda tjänsterna inverkande omständigheter
blir vederbörligen beaktade, i syfte att lönegradsplaceringen — i den
mån en individuell bedömning skall ske — blir så riktig som möjligt i förhållande
till arbetsuppgifter och andra föreliggande förhållanden.

Vad departementschefen i olika avseenden i övrigt anfört och förordat i
samband med behandlingen av lönegradsfrågorna har ej givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker sålunda
Kungl. Majrts förslag beträffande lönegradsplaceringarna för polispersonalen.

I fråga om tjänstebenämni n g amu innebär förslaget bl. a. införande
av vissa assistentbenämningar. Sålunda skulle överkonstapel (biträdande
överkonstapel, kriminalkonstapel) kallas polisassistent, förste polisassistent,
kriminalassistent eller förste kriminalassistent. Av propositionen
framgår att ifrågavarande ändringsförslag grundar sig på ett yrkande
från personalhåll, vilket departementschefen förklarat sig icke ha funnit
tillräcklig anledning att motsätta sig. Utskottet anser det kunna starkt ifrågasättas
huruvida ifrågavarande förslag innebär en i allo tillfredsställande
lösning. Särskilt synes ur flera synpunkter vägande erinringar kunna göras
mot ett utbyte av benämningen överkonstapel mot polisassistent. Utskottet
vill för sin del förorda att Kungl. Maj :t i samband med polislönereglementets
utfärdande underkastar ifrågavarande spörsmål förnyat övervägande.

Beträffande det föreliggande förslaget till polislö ne reglemente får
utskottet anföra följande.

För närvarande tillämpas inom det statliga lönesystemet sex olika avlöningsreglementen,
nämligen dels statens allmänna avlöningsreglemente, dels
i anslutning härtill uppgjorda specialreglementen för folkskolan samt för
kyrkomusiker, övningslärare, präster och lärare vid folkhögskolor och lanlbruksundervisningsanstalter.
Antalet reglementen skulle genom det föreslagna
polislönereglementet ökas till sju. Enligt utskottets mening hade det
i och för sig låtit sig göra att inordna polispersonalen under statens allmänna
avlöningsreglemente. Då emellertid vid fjolårets beslut angående änd -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

7

ringar i lagen om polisväsendet i riket förutsatts att för polispersonalen
skall finnas ett av Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande fastställt avlöningsreglemente,
föranleder förslaget att ett särskilt, i nära anslutning till statens
allmänna avlöningsreglemente utarbetat polislönereglemente utfärdas icke
någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att utskottet i sitt utlåtande 1948: 165 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 225 med förslag till nya avlöningsreglementen m. in. bl. a. framhållit
de olika förvaltningsområdenas intresse av att erhålla för varje område
avpassade bestämmelser i en lätt överskådlig författning.

Utskottet tillstyrker att, på sätt förfarits vid utfärdandet av statens allmänna
avlöningsreglemente, riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att utfärda
polislönereglemente i huvudsaklig överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet
fogade författningsförslaget. Ifrågavarande förslag har såsom bilaga
fogats vid detta utlåtande. Likaså tillstyrker utskottet att — alltjämt i
enlighet med tidigare förfaringssätt — Kungl. Maj :t bemyndigas att på sätt
och i den omfattning i propositionen angivits vidtaga ändringar i polislönereglementet.

Vad angår reglementets tillämpningsområde får utskottet erinra om att
riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition nr 27 angående den
s. k. malmfältspolisen, vilket innebär att vederbörande kommuner skall
överta hela ansvarigheten för polisväsendet inom ifrågavarande område enligt
polislagen. Härigenom blir polislönereglementet tillämpligt å all polispersonal
i Kiruna stads och Gällivare kommuns polisdistrikt.

Utskottet har vid sin granskning av förslaget till polislönereglemente funnit
vad departementschefen i olika hänseenden anfört och förordat icke föranleda
någon erinran eller något särskilt uttalande från utskottets sida, utom
i följande fråga som beröres i en av de föreliggande motionerna.

Enligt 25 § reglementet skall den som icke åtnöjes med kommunal myndighets
beslut i fråga om tillämpningen av avlöningsbestämmelserna, utom
i vad avser tjänsters placering i lönegrad och fastställande av hyresavdrag
för tjänstebostad, äga anföra besvär hos vederbörande länsstyrelse (överståthållarämbetet).
Det är här närmast fråga om enskild polismans rätt att
överklaga beslut angående hans löneförmåner. Någon särskild bestämmelse
om rätt att överklaga länsstyrelsens beslut i ärendet har icke intagits i polislönereglementet.
Detta sammanhänger med att de allmänna föreskrifterna
i länsstyrelseinstruktionen förutsatts skola gälla. Enligt dessa skall besvär
i ifrågavarande fall anföras hos Kungl. Maj:t, varvid målet jämlikt lagen om
Kungl. Maj :ts regeringsrätt kommer att handläggas av regeringsrätten. Det
nu sagda gäller den kommunala polisen. Beträffande statsanställd polisman
gäller — i anslutning till vedertagna grunder — alt en dylik äger rörande
sina avlöningsförmåner anföra besvär hos kammarrätten, som i sådant fall
är sista instans.

I motionen I: 412 hemställcs att till 25 § polislönereglementet måtte fogas
ett tillägg av innehåll, alt besvär över där omförmälda beslut av länsstyrelse
skall föras hos kammarrätten och alt kammarrättens beslut i sådana mål ej

8

Statsutskottets utlåtande nr 53.

må överklagas, vederbörande obetaget att utföra talan vid allmän domstol.
Ifrågavarande yrkande innebär, att polismans besvär rörande hans avlöningsförmåner
borde prövas av kammarrätten såsom sista instans, vare sig han är
kommunalt eller statligt anställd. Utskottet har inhämtat att den i propositionen
förordade anordningen med olika instanser för prövning av kommunalt
och statligt anställda polismäns besvär i avlöningsmål äger sin motsvarighet
inom andra områden av förvaltningen. Såsom exempel kan nämnas,
att en lärare vid en statlig realskola har att i avlöningsmål anföra besvär
hos kammarrätten såsom sista instans, medan motsvarande besvärsfråga avseende
en lärare vid kommunal realskola slutligt prövas av regeringsrätten.
Att märka är härvidlag att båda dessa lärare är inordnade under ett och
samma avlöningsreglemente och att det således i båda fallen kan vara fråga
om tillämpningen av samma avlöningsbestämmelse. När i motionen framhålies
att beträffande polisväsendet en och samma lönefråga kan tänkas bli
olika bedömd, allteftersom det rör sig om statligt eller kommunalt anställd
polisman, är detta således ett förhållande som redan nu har sin motsvarighet
inom andra områden. Lämpligheten härav kan givetvis diskuteras, men utskottet
är av den uppfattningen att frågan om den mest ändamålsenliga anordningen
i ifrågavarande avseende bör övervägas i ett annat sammanhang
än det nu förevarande. Utskottet vill f. ö. fästa uppmärksamheten vid att
samma lönefråga kan bli slutligt bedömd av olika instanser även om i enlighet
med motionärens yrkande besvär av vederbörande tjänstemän över
lag skulle slutligt prövas av kammarrätten. Vid prövningen av statsbidragsrekvisitioner
har nämligen vederbörande länsstyrelse att ingå på en sakgranskning
av den kommunala myndighetens beslut i avlöningsärende, och
för den händelse en dylik granskning föranleder länsstyrelsen att besluta om
nedsättning av statsbidraget skall i händelse av missnöje besvär anföras hos
Kungl. Maj :t i regeringsrätten.

Vad angår frågan om rätten till talan vid allmän domstol har utskottet inhämtat,
att avsikten varit att kommunal polisman — lika väl som statlig —
skall äga sådan rätt. Vad i propositionen anföres torde icke innefatta hinder
härför. Även i detta avseende kan utskottet hänvisa till att detsamma gäller
i fråga om lärare vid exempelvis kommunal realskola.

Då enligt utskottets mening bärande skäl ej anförts för en ändring av
Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag får utskottet avstyrka det i motionen
I: 412 gjorda yrkandet.

Beträffande över gångsanordningar föreslås i propositionen att
Kungl. Maj .t skulle bemyndigas att besluta om de övergångsbestämmelser
som kan erfordras vid ett genomförande av det föreliggande löneregleringsförslaget.
Utskottet tillstyrker detta förslag och har intet annat att erinra
mot vad departementschefen i detta sammanhang anfört än att sådant personligt
lönetillägg, som erfordras till skydd mot löneminskning vid löneregleringens
ikraftträdande, synes — på sätt tidigare tillämpats — böra betecknas
personlig lönefyllnad, detta till skillnad från personligt lönetillägg i
egentlig mening.

Statsutskottets utlåtande nr 53.

9

Enligt de tilltänkta övergångsbestämmelserna skall polisman, som tillerkänts
fast bilersättning för år från kommunen för sådana resor som denna
skall betala, äga rätt att välja mellan att för resor inom eget polisdistrikt behålla
denna ersättning eller att få tillämpa resereglementet (i förekommande
fall och efter särskilt medgivande bilersättningskungörelsen). Träffat val
skall gälla för framtiden så länge vederbörande använder egen bil i tjänsten
och får ej avse begränsad tid. I motionen II: 528 hemställes att Kungl. Maj :t
måtte bemyndigas att vid utfärdande av övergångsbestämmelser medge kommunerna
rätt att utbetala fast bilersättning i sådan usträckning att befattningshavare,
som håller bil, ej får vidkännas någon försämring i de sammanlagda
anställningsförmånerna. Utskottet finner för sin del tillräckliga skäl
icke vara anförda för ett dylikt avsteg från den i detta avseende överenskomna
övergångsbestämmelsen, vilken innebär valfrihet mellan det ena och
det andra systemet för bilersättningens beräknande och synes tillmötesgå
rimliga anspråk i detta avseende. Utskottet får fördenskull avstyrka ifrågavarande
yrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att motionerna I: 409 och II: 525 icke må av riksdagen
bifallas;

2. att motionen II: 529 icke må av riksdagen bifallas;

3. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen I: 412, bemyndiga Kungl. Maj :t
att med iakttagande av vad utskottet anfört

a) utfärda polislönereglemente i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga till detta utlåtande fogade författningsförslaget,
att gälla fr. o. in. den 1 juli 1954;

b) under de förutsättningar och i den omfattning, som i
statsrådsprotokollet angivits, vidtaga ändringar i ifrågavavarande
reglemente;

4. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 528, bemyndiga Kungl. Maj :t
att utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga
i anledning av de under 3. omförmälda förslagen.

Stockholm den 23 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

10

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,
Iwar Anderson, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Pålsson, Hesselbom,
Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Ohén, Sunne och
Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson
i Malmö, Ståhl, Lindholm, Bubbestad, Eriksson i Sandby, Staxäng,
fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors, Nihlfors, Gustafsson i Stockholm,
Hansson i Skegrie, Löfroth och Almgren.

Reservationer

1) av fröken Andersson och fröken Elmén,

2) av herr Hansson i Skegrie.

Statsutskottets utlåtande nr 53.

11

Bilaga

Förslag

till

polislönereglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §.

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande polismän, som tillhöra
högst kommissaries tjänstegrad och som äro anställda

a) hos polisdistrikt eller

b) vid poliskåren i Boden eller, i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar,
eljest hos staten.

2 mom. I reglementet avsedda polismän anställas såsom innehavare av

a) ordinarie tjänst,

b) extra ordinarie tjänst,

c) aspiranttjänst,

d) extra tjänst eller

e) arvodesbefattning.

I fråga om tjänster, som avses under a)—d), gälla nedan i denna avdelning
samt i 2 avd. meddelade bestämmelser. Angående bestämmande av
avlöningsförmåner för innehavare av arvodesbefattning stadgas i 3 avd.

2 §.

Vissa för reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

i mom. I den mån icke annat stadgas, avses med vederbörande myndighet,

i fråga om hos polisdistrikt anställd polisman den kommunala myndighet,
som handhar polisdistriktets ekonomiska angelägenheter, samt

1 fråga om statligt anställd polisman vederbörande länsstyrelse.

2 mom. Vid jämförelse mellan olika tjänster skall, där ej annat följer
av bestämmelser meddelade av Kungl. Maj :t, den tjänst anses högst, för
vilken månadslönen enligt 3 § statens löneplansförordning är högst. Hänsyn
skall härvid tagas inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser, till
den högsta löneklassen och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp,
till det högsta av dessa.

3 mom. Vad i reglementet sägs om avlöningsbestämmelser, meddelade
av Kungl. Maj:t, skall gälla jämväl beträffande avlöningsreglementet för
riksdagens verk.

4 mom. Angående den nämnd, statens lönenämnd, som skall finnas for
beredning av ärenden, som angå avlöningsförhållanden för innehavare av
tjänster, vid vilka avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
stadgas i statens allmänna avlöningsreglemente.

12

Statsutskottets utlåtande nr 53.

2 avd. Avlöningsbestämmelser.

1 kap. Grundläggande bestämmelser om avlöning.

3 §■

Polismans rätt till avlöningsförmåner m. m.

1 inom. Innehavare av i 1 § 2 mom. a)—d) avsedda tjänster äger på grund
av sin anställning rätt till avlöningsförmåner under förutsättningar och
enligt grunder, som stadgas i detta reglemente och de särskilda "bestämmelser,
vilka meddelas på grund av föreskrift i reglementet eller eljest utfärdas
av Kungl. Maj:t, ävensom pensionsrått i den mån så följer av gällande
tjänste- och familj epensionsbestämmelser.

Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest medgivits av Kungl.
Maj :t med stöd av riksdagens beslut må polisman icke för tjänstgöring vid
polisväsendet åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Maj :t för
uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom polismannens vanliga
tjänstutövning, anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva att
särskild gottgörelse må utgå.

2 mom. Då polisman frånträder utövningen av sin tjänst på grund av
att han samtidigt innehar annan anställning med avlöning enligt av Kungl.
Maj :t meddelade bestämmelser såsom ordinarie, extra ordinarie eller extra
tjänsteman eller såsom aspirant, skall han, om ej Kungl. Maj :t annat medgiver,
allenast äga åtnjuta de med sistnämnda anställning förenade avlöningsförmånerna.

3 mom. Under vikariatslöneförordnande skall polisman avstå de med den
innehavda tjänsten förenade avlöningsförmånerna och i stället åtnjuta de
avlöningsförmåner, som tillkomma innehavare av sådan tjänst, som förordnandet
avser.

4 mom. Polisman, som utan något sitt förvållande förflyttats från högre
till lägre ordinarie tjänst, skall i avlöningshänseende behandlas såsom innehavare
av den högre tjänsten.

4 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

1 mom. Avlöningsförmåner, som avses i denna avdelning, utgöras av:

lön (2 kap.),

semester och semesterersättning (3 kap.),

ersättning vid vikariat och gottgörelse för övertidstjänstgöring m m. (4
kap.),

särskilda ersättningar och lönetillägg (5 kap.),

tjänstebostad och tjänstedräkt (6 kap.), samt

begravningshjälp m. m. (7 kap.).

2 mom. För polisman, vilken i egenskap av innehavare av i detta reglemente
avsedd tjänst åtnjuter avlöningsförmåner enligt krigsavlöningsbestämmelser,
träda nämnda förmåner i stället för å tjänsten eljest utgående
avlöningsförmåner.

3 mom. På beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t,
skall bero, om och i vad mån avdrag å lönen skall ske för polisman, som
åtnjuter avlöning i beställning å reservstat vid försvaret.

4 mom. Är polisman berättigad att av allmänna medel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på beslut eller bestämmelser, som med -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

13

delas av Kungl. Maj :t, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen
skall ske. Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning i fråga om reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp.

5 mom. Uppbär polisman livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller
lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig
eller kommunal tjänst, skall hans lön nedsättas med belopp motsvarande
livräntans belopp, såvida icke Kungl. Maj :t för visst fall annat medgiver.

6 mom. Polisman, som i enlighet med vad därom är särskilt stadgat
övergått på avgångsstat, åtnjuter "i stället för å tjänsten eljest utgående avlöningsförmåner
avlöning enligt grunder, som i särskild ordning bestämmas
av Kungl. Maj :t.

2 kap. Lönen.

5 §.

Lönegrader. Löneklasser.

1 mom. Polisman skall tillhöra lönegrad med beteckning och nummer,
som framgå av nedan intagna tabell, vilken jämväl utvisar de löneklasser
lönegraden omfattar.

Lönegrad med Omfattar löne Tjänst

beteckning nr klasserna nr

A spir ant:

Polisaspirant
Extra:

Polisman ...

Cf

11

11

eg

11

11—14

Extra ordinarie:
Poliskonstapel..

Ce 13 13—16

Ordinarie:

Poliskonstapel............................

Förste poliskonstapel, polisassistent........

Kriminalassistent ........................

Polisassistent.............................

Förste kriminalassistent, förste polisassistent

Poliskommissarie ........................

Kriminalkommissarie, poliskommissarie

Ca

13

Ca

15

Ca

17

Ca

17

Ca

19

Ca

19

Ca

21

Ca

23

Ca

23

Ca

25

Ca

27

Ca

29

13—16

15—18

17—20

17—20

19—22

19—22

21—24

23—26

23—26

25—28

27—30

29—32

Tjänst såsom kommissarie må placeras i lönegrad 31 efter medgivande
av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

2 mom. Om i vederbörlig ordning beslutas om inrättande av extra ordinarie
tjänst (lönegradsbeteckning Ce) i högre lönegrad än den 13:e eller
av extra tjänst (lönegradsbeteckning Cg) i högre lönegrad än den 11 :e,
skall sådan tjänst, såvida icke Kungl. Maj :t för viss grupp av tjänster annat
föreskriver, placeras i någon av de i tabellen i 1 mom. angivna lönegraderna
och högst i den för motsvarande ordinarie tjänst gällande lönegraden.

14

Statsutskottets utlåtande nr 53.

3 mom. Bestämmelser om fördelningen av polismanstjänsterna på de i
1 mom. angivna lönegraderna meddelas av Kungl. Maj:t i enlighet med av
riksdagen godkända grunder. Innan beslut meddelas om placering i lönegrad
av polismanstjänst i polisdistrikt, skall yttrande i ärendet inhämtas
från polisväsendets organisationsnämnd.

} mom. Inom varje lönegrad, som omfattar flera löneklasser, skall den
högsta löneklassen anses omfatta fyra lönerum. Att polisman hänföres till
högre lönerum än det lägsta medför icke, att han i sin tjänst erhåller högre
avlöning, men är av betydelse i vissa fall, då han tillträder annan tjänst.

6 §.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

1 mom. Den, som tillträder tjänst, vars lönegrad omfattar flera löneklasser,
skall, i den mån ej annat följer av bestämmelserna i 7 och 8 §§, vid
tjänstetillträdet placeras i lönegradens lägsta löneklass och för varje tidsperiod,
som nedan sägs, uppflyttas en löneklass inom lönegraden eller, då han
uppnått dennas högsta löneklass, ett lönerum inom löneklassen, intill dess
fjärde lönerummet uppnåtts.

Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal under
vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början förekommit
mer än 120 dagar, vilka enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser
icke må tillgodoräknas för uppflyttning, skall i stället gälla, att perioden
utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, då från periodens början
infallit 976 dagar, vilka enligt sairma bestämmelser må tillgodoräknas
för sådan uppflyttning.

Andra tidsperioden och följande tidsperioder räknas på motsvarande
sätt, varje period från ingången av det kalenderkvartal, från och med vilket
uppflyttning skett.

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning i fråga
om den, som tillträder vikariatslöneförordnande.

7 §■

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst.

1 mom. Tillträder polisman tjänst med lönegradsbeteckning Ca, Ce eller
Cg och har han tidigare innehaft tjänst med någon av dessa lönegradsbeteckningar
eller någon av lönegradsbeteckningarna Ma, Md, Me eller Mg,
sker placering och uppflyttning i löneklass (lönerum) med hänsyn till tidigare
innehavd anställning enligt vad i denna paragraf sägs. Hänsyn må dock
icke tagas till tjänst, efter vars frånträdande polismannen under en sammanhängande
tid av tre år icke vid något tillfälle innehaft i reglementet
avsedd lönegradsplacerad tjänst eller annan anställning, vilken enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser skall i förevarande hänseende jämställas
med tjänst av angivet slag.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skall iakttagas,

att vikariatslöneförordnande likställes med innehav av sådan tjänst, som
förordnandet avser, samt

att med tidigare tjänst avses jämväl tjänst, som bibehålies efter tillträdandet
av den nya tjänsten (vikariatslöneförordnandet).

2 mom. Polisman skall placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum),

a) om den nya tjänsten är högre än den senast innehavda (befordran,
vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. m.): enligt den vid reglemen -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

15

tet såsom bilaga I fogade placeringstabellen med tillhörande anvisningar,
tillämpade med utgångspunkt från den senast innehavda tjänsten,

b) om den nya tjänsten är lika hög som den senast innehavda (transport,
övergång från vikariatslöneförordnande till tjänst i samma lönegrad m. m.):
som om polismannen tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde den
senast innehavda tjänsten, samt

c) om den nya tjänsten är lägre än den senast innehavda (övergång till
lägre tjänst frivilligt eller tvångsvis i annat fall än i 3 § 4 mom. avses, upphörande
av vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. in.): som om polismannen
tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde den senast innehavda
tjänsten.

Har polisman tidigare innehaft, i fall som avses under a), högre tjänst än
den senast innehavda och, i fall som avses under c), lägre, lika hög eller
högre tjänst, skall polismannen, om det är för honom förmånligare, placeras
och uppflyttas i löneklass (lönerum)

antingen enligt ovannämnda placeringstabell med tillhörande anvisningar,
tillämpade med utgångspunkt från den senast innehavda tjänst, som är lägre
än den nya, eller från dessförinnan innehavd tjänst, som är högre än den
förstnämnda men ändock lägre än den nya tjänsten,

eller som om polismannen tillträtt den nya tjänsten redan då han först
tillträdde lika hög eller högre tjänst.

Där enligt ovan meddelade bestämmelser polisman skall placeras och uppflyttas
som om han tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde viss
annan tjänst, skall, om de båda tjänsterna icke innehafts i en följd, för löneklassuppflyttning
tillgodoräknas den mellanliggande tiden, i den mån polismannen
därunder innehaft i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst,
som är lika hög som eller högre än den nya tjänsten, dock ej dagar, vilka enligt
av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning.

8 §•

Löneklassplacering enligt särskilda beslut och bestämmelser.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, vederbörande myndighet
äger, om och i den mån så prövas skäligt, meddela beslut eller utfärda
bestämmelser, varigenom i visst fall eller viss grupp av fall förmånligare
placering eller uppflyttning i löneklass (lönerum) inom lönegraden må erhållas
än som följer av 6 och 7 §§.

9 §.

Lön enligt högre löneklass än den, vari polismannen år placerad.

Polisman, som på grund av något sitt förvållande förflyttas från högre
till lägre ordinarie tjänst, äger åtnjuta lön lägst enligt den löneklass han tillhörde
omedelbart före förflyttningen, ändå att han icke är placerad i sagda
löneklass.

10 §.

Lönebeloppet inom vederbörande löneklass.

1 mom. Lönerna för varje löneklass framgå av statens löneplansförordning.

Inom löneklass å löneplan nr 1 bestämmes polismans lön efter den ortsgrupp,
till vilken hans stationeringsort blivit hänförd. Där särskilda skäl det

16

Statsutskottets utlåtande nr 53.

föranleda, må dock Kungl. Maj :t beträffande viss polisman eller viss grupp
av polismän bestämma, att lön skall utgå efter annan ortsgrupp.

Angående fördelning av orterna i riket å olika ortsgrupper med hänsyn till
levnadskostnaderna å de skilda orterna gäller vad därom stadgas i anslutning
till statens allmänna avlöningsreglemente.

2 mom. För icke-ordinarie polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring,
skall lönen minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen.

Vid tillämpning bärav skall iakttagas, att månadslön, som efter minskning
slutar på öretal, skall jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar
på 50 öre, till närmast högre krontal samt att daglön, som efter minskning
icke slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

11 §•

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

1 mom. Lönen utgår från och med den dag tjänsten enligt utnämningseller
annan tillsättningshandling tillträdes, till och med den dag tjänsten
frånträdes, med iakttagande av bestämmelserna i 3 och 4 §§.

Polisman är skyldig att vidkännas löneavdrag i enlighet med bestämmelserna
i 2 och 3 mom. här nedan samt 12 §, i den mån ej annat beslutes med
stöd av viss i reglementet meddelad bestämmelse eller Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, vederbörande myndighet med hänsyn
till särskilda omständigheter finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

2 mom. Löneavdragen äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A-avdraget framgår av statens löneplansförordning. För icke-ordinarie

polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, skall tillämpas ett i
förhållande till månadslönens minskning reducerat A-avdrag, i förekommande
fall jämkat på sätt i 10 § 2 mom. andra stycket stadgas i fråga om
daglön.

B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget.

C-avdraget är lika med lönen, i förekommande fall bestämd under iakttagande
av föreskrifterna i 10 § 2 mom.

Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag,
föreligger under allenast del av dag (partiell tjänstledighet m. m.), tillämpas
det avdragsbelopp, som belöper på denna del av dagen.

3 mom. I fråga om löneavdrag vid tjänstledighet skall polisman tillhöra
någon av följande tre avdragsgrupper, nämligen

grupp 1, vartill hänföras aspiranter och extra polismän med mindre än 6
anställningsmånader,

grupp 2, vartill hänföras aspiranter och extra polismän med minst 6 men
mindre än 36 anställningsmånader, samt

grupp 3, vartill hänföras övriga tjänstemän.

Kungl. Maj :t meddelar närmare bestämmelser angående vad härvid skall
förstås med anställningsmånad.

12 §.

De fall, då löneavdrag skall tillämpas.

I. Tjänstledighet: Polisman äger åtnjuta lön under de förutsättningar och
i den omfattning, som framgå av efterföljande tabell, men skall i övrigt vidkännas
C-avdrag. För innehavare av aspiranttjänst eller extra tjänst skola
tillämpas bestämmelserna för den avdragsgrupp polismannen vid tjänstledighetens
början tillhör.

Statsutskottets utlåtande nr 53.

17

Tj änstledighetsorsak

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen
eller kyrkomötet eller att vara riksdagens
revisor.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller
utgår allenast med visst belopp för
sammanträdes- eller förrättningsdag
och polismannen icke medgivits rätt
till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått,
i den mån ej fråga är om uppdrag
som avses under a).

2. Militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt ä polismannen.

3. Militärtjänstgöring, dä krigsavlöningsreglementet
icke är tillämpligt å polismannen.

a) Värnpliktstjänstgöring, som fullgöres
det kalenderår polismannen fyller 23
år eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs
eller med sådan kurs jämställd
annan kurs eller övning, vilkeri erfordras
för vinnande eller bibehållande
av viss tjänstegrad (tjänsteklassj såsom
värnpliktigt befäl (värnpliktig
civilmilitär personal) eller såsom krigsfrivilligt
befäl. Frivillig utbildning för
vinnande eller bibehållande av kompetens
för viss i mobiliseringstabell
(motsvarande) ingående befattning,
vilken vederbörande förklarat sig villig
att bestrida under beredskapstillstånd
och vid krig.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningshavare
i reserven, beställningshavare
å reservstat eller övergångsstat
samt officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

Kaptens-, fanjunkar- eller flaggunderofficerskurs
för anställningshavare
i reserven.

d) Hemvärnsövning, hemvärnskurs eller
sammanträde med hemvärnets representations-
eller verkställande organ.

e) Repetitionsövning, som erfordras för
bibehållande av förutvarande fältflygare
vid krigsplacering såsom fältflygare
i krigsflygplan.

4. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen
eller av därmed jämförligt allmänt
intresse.

5. Iakttagelser, studier eller arbete av betydelse
för polisväsendet eller för polismannens
kompetens för viss uppgift eller befattning
inom polisväsendet.

Löneförmån

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 3: Lön med A-avdrag.

Grupp 1—-3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 32
dagar av ett och samma kalenderår.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 45
dagar av ett och samma kalenderår.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.

Grupp 3: Oavkortad lön dels därest Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
vederbörande myndighet så förordnar
med hänsyn till att iakttagelserna,
studierna eller arbetet prövas på ett påtagligt
sätt kunna tjäna polisväsendets intressen,
dels ock då tjänstledighet erhållits
för deltagande på egen begäran i utbild -

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 53,

18

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Tj änstledighetsorsak

Löneförmån

ningskurs vid polisväsendet. I andra fall
lön med B-avdrag sammanlagt högst 120
dagar under loppet av fem på varandra
följande kalenderår, dock högst 120 dagar
av den tid, under vilken tjänstemannen
innehar tjänst inom lönegrad med ett och
samma ordningsnummer.

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller förlust av arbetsför-mågan, föranledd av i tjänsten in-träffad händelse, som enligt allmän lag
är att hänföra till olycksfall i arbete,
eller av våld eller misshandel, för vilken
polismannen blivit utsatt på grund av
tjänsten.

I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom,
varom förmäles i gällande lag om för-säkring för vissa yrkessjukdomar, 2)
smittsam sjukdom, som enligt gällande
epidemilag skall anmälas till veder-börande myndighet, eller 3) sjukdom,
som enligt gällande epizootilag skall
anmälas till vederbörande myndighet.
Under tjänstgöring å utländsk ort
ådragen svårare sjukdom, som där upp-träder epidemiskt men ej alls eller
allenast i sällsynta fall förekommer
inom Sverige, eller svårare klimat-

Grupp 2: Oavkortad lön under högst 180
dagars ledighet av en och samma tj änst-ledighetsorsak. Lön med B-avdrag i övrigt,
så framt ej vederbörande myndighet på
grund av särskilda förhållanden finner an-ledning medgiva, att A-avdrag skall till-lämpas eller att avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

sjukdom i akut form, som tjänsteman
med stationering i land med tropiskt
eller halvtropiskt klimat ådragit sig.

Med tjänsten skall likställas annan
statlig eller icke-statlig anställning,
vid vilken avlöning utgår enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmel-ser, samt uppdrag för statens eller
vederbörande polisdistrikts räkning.

b) Sjukdom i andra fall än under a) avses
eller tvångsvis anordnad läkarunder-sökning.

c) Svag hälsas vårdande, då behovet av
ledighet härför är behörigen styrkt.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 180 dagar
av ett eller samma kalenderår eller, vid
sjukdom som fortgår över årsskifte, högst
180 dagar i en följd.

Grupp 3: Oavkortad lön under högst följande
antal dagar av ett och samma kalenderår:

25 dagar för polismän tillhörande löne-graderna 11—14,

20 dagar för polismän tillhörande löne-graderna 15—26 samt

10 dagar för polismän tillhörande högre
lönegrader.

Oavkortad lön må likväl icke utgå, därest
tjänstledigheten åtnjutes å tid, då polis-mannen på grund av föreskriften i 13 §

2 mom. c) andra stycket icke skulle hava
varit berättigad åtnjuta semester.

Lön med A-avdrag i övrigt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

7. Havandeskap eller barnsbörd.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för tid efter 120:e dagen från för-lossningen.

Statsutskottets utlåtande nr 53.

19

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

Grupp 3: Lön med A-avdrag högst 120 dagar,
dock ej för tid efter 120:e dagen från för-lossningen.

S. Tjånstgöringsförbud till förekommande av
smittas spridning.

Grupp 2: Oavkortad lön högst 180 dagar.
Lön med B-avdrag i övrigt, så framt ej
vederbörande myndighet på grund av sär-skilda förhållanden finner anledning med-giva, att A-avdrag skall tillämpas eller att
avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

9. Flyttning, för vilken ersättning för flytt-ningskostnad utgår av allmänna medel.

Grupp 3: Oavkortad lön högst 3 dagar.

10. Uppdrag inom sådan personalsammanslut-ning, som avser att tillvarataga tjänstemän-nens intressen i tjänsten eller främja deras
yrkesutbildning.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 15
dagar av ett och samma kalenderår.

■»

11. Enskild angelägenhet av vikt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag högst 15 dagar
av ett och samma kalenderår.

II. Arbete vid vederbörande verk (polisdistrikt) kan icke beredas innehavare
av aspiranttjänst eller extra tjänst: Polismannen skall, om han ej åtnjuter
semester, vidkännas C-avdrag.

III. Avstängning från tjänstgöring m. m.: År polismannen avstängd från
tjänstgöring, enär han vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning, förfares
med lönen i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser
eller beslut.

Är polisman avstängd från tjänstgöring av annan anledning än nyss
sagts, anhållen såsom misstänkt för brott eller häktad för brott eller undergår
han frihetsstraff, är han skyldig vidkännas C-avdrag, vederbörande myndighet
likväl obetaget att, där så prövas skäligt, låta honom uppbära viss
del av lönen. Finnes avstängningen hava varit obefogad, blir den anhållne
ej häktad eller blir den anhållne eller häktade frikänd, skall löneavdrag ej
tillämpas och innehållen lön utbetalas.

IV. Polisman avhåller sig från tjänstgöring utan att hava erhållit ledighet
eller kunna styrka giltigt förfall: Polismannen skall vidkännas C-avdrag.

3 kap. Semester och semesterersättning.

13 §.

Semester.

1 mom. Polisman äger rätt att erhålla semester under det antal dagar
för helt år räknat (årssemester), som framgår av följande sammanställning.

Semestern erhålles å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göroinålcns
behöriga gång, under det löpande kalenderåret eller, om detta på grund av
tjänstgöringsförhållandena icke kunnat ske eller vederbörande polischef i
annat fall finner skäl därtill lämna medgivande, under tiden 1 januari—31
maj nästpåföljande år. Utan hinder av vad nu sagts må polisman stationerad

20

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Till och med

Från och med

Polismän tillhörande

det kalenderår, under vilket
polismannen fyller

39 år

40 är

avdragsgrupp 1 eller 2 ................................

20 dagar

20 dagar

avdragsgrupp 3: lönegraderna 11—14 ..................

20 »

30 »

lönegraderna 15—26 ..................

25 »

35 >

högre lönegrader ......................

35 >

45 »

å ort inom riket, där kallortstillägg utgår, av vederbörande polischef kunna
medgivas att erhålla återstående semester under nästpåfoljande år i
följd med semester för detta år.

Den, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig
att begagna sig av semester, då sådant föreskrives av vederbörande myndighet.

Till vissa icke-ordinarie polismän kan utgå semesterersättning enligt bestämmelserna
i IT §.

2 mom. Vid semesterns bestämmande skall iakttagas följande.

a) Innehaves i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst under allenast
del av kalenderår, beräknas semestern i förhållande till tiden för tjänstinnehavet.
Uppkommer därvid brutet dagantal, sker avrundning till närmaste
hela dagantal. Uppgår den beräknade tiden till mindre än en halv dag,
föreligger icke rätt till semester. Såsom undantag från vad nu sagts skall
gälla, att polisman, som avgår med rätt till ålderspension, äger åtnjuta den
semester, som skulle tillkomma honom, om han kvarstode i tjänst till kalenderårets
utgång.

Äro olika årssemestrar tillämpliga för skilda delar av samma kalenderår,
beräknas semestern för varje del för sig, varefter den sammanlagda semestertiden
avrundas på nyss angivet sätt. Härvid skall hänsyn ej tagas till anställningstid,
för vilken semesterersättning utgått.

b) Har den, som tillträder i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst,
under samma kalenderår innehaft annan anställning med avlöning enligt av
Kung], Maj:t meddelade bestämmelser, skall, om semestern i denna anställning
beräknas för löpande kalenderår, vad under a) stadgas äga motsvarande
tillämpning.

Har polisman omedelbart före tjänstetillträdet innehaft sådan i nästföregående
stycke omförmäld anställning, i vilken semestern icke beräknas för
löpande kalenderår, äger polismannen i den tillträdda tjänsten erhålla i
den tidigare anställningen intjänt men ej åtnjuten semester. Av den semester,
vartill polismannen eljest är berättigad enligt bestämmelserna i denna
paragraf, må han åtnjuta högst det antal semesterdagar, varmed årssemestern
i den nya tjänsten befinnes överstiga den vid tjänstetillträdet beräknade
summan av intjänt men ej åtnjuten semester och tidigare under kalenderåret
åtnjuten semester. Med åtnjuten semester skall jämställas semestertid,
för vilken semesterersättning uppburits.

c) Vidkännes polisman C-avdrag å lönen av annan anledning än tjänstledighet
för offentligt uppdrag, må semestern enligt av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser minskas med så stor del av årssemestern, som belöper
på avdragstiden.

Har polisman under innehav av i detta reglemente avsedd tjänst eller av
annan anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
— oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring för -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

21

söksvis -— under tiden 1 juli—31 december av annan anledning än tjänstledighet
för offentligt uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet,
som avses i 12 § I, punkt 6 b) eller c) eller punkt 11, eller åtnjutit
semester, må han ej, med mindre vederbörande myndighet finner skäl
därtill lämna medgivande, därefter erhålla semester förrän han minst 90
dagar tjänstgjort i anställning, som nyss nämnts, eller fullgjort uppdrag
för statens eller polisdistriktets räkning.

d) Har semester åtnjutits såväl före som efter dag eller dagar, som äro
tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de mellanliggande
dagarna, i den mån ej annat följer av beslut eller bestämmelser, som
meddelas av Kungl. Maj:t. Om semester åtnjutits å del av dag, som i övrigt
är tjänstefri till följd av partiell tjänstledighet, skall semestern anses hava
omfattat hela nämnda dag.

14 §.

Semesterersättning.

Därest polisman, som är aspirant eller extra tjänsteman, avgår ur polisdistriktets
tjänst eller — i fråga om statligt anställd polisman — ur statens
tjänst eller avlider innan han ånjutit den semester, vartill han vid avgången
eller dödsfallet var berättigad enligt bestämmelserna i 13 §, äger polismannen
eller, om han avlidit, hans dödsbo erhålla semesterersättning. Semesterersättningen
skall motsvara den lön, som polismannen skulle hava erhållit
under förlängd anställning det antal dagar, som den återstående semestern
omfattar.

4 kap. Ersättning vid vikariat och gottgörelse för övertidstjänstgöring in. ni.

15 §.

Ersättning vid vikariat m. m.

1 mom. Då det prövas erforderligt att uppehålla polismanstjänst med
vikarie och därför anlitas polisman, som innehar lönegradsplacerad tjänst,
må polismannen utan förändring av anställningen meddelas vikariatsförordnande
å tjänsten. Sådant förordnande må kunna meddelas jämväl i det
fall, att tjänstens innehavare för handläggning av visst ärende eller viss
grupp av ärenden eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten
erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom åliggande tjänstegöromål.

2 mom. Polisman, som innehar lönegradsplacerad tjänst, må, där ej annat
följer av beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, kunna
meddelas förordnande, vilket utan att innebära vikariat å viss tjänst avser
bestridande av göromål, som eljest ankomma på polismän i viss högre lönegrad.
Beträffande sådant förordnande att bestrida göromål skall vad i 3
och 4 mom. stadgas om vikariatsförordnande äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Kan ordinarie eller extra ordinarie tjänst förutses komma att
uppehållas på förordnande med full tjänstgöring under minst 6 månader
i följd, skall, så framt icke Kungl. Maj :t för visst fall eller viss grupp av
fall annorlunda beslutat, med tillämpning av 42 § polisreglementet vikariatslöneförordnande
snarast möjligt meddelas å tjänsten. Kungl. Maj :t må
jämväl eljest, då särskilda skäl det föranleda, medgiva, att vikariatslöneförordnande
å tjänst av angivna slag må meddelas.

Vikariatslöneförordnande må icke meddelas annan än den, som äger behörighet
för tjänst av det slag förordnandet avser och i övrigt är fullt lämp -

22

Statsutskottets utlåtande nr 53.

lig för förordnandet. Ifrågakommer till sådant förordnande annan än den,
som innehar i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst, skall han i stället
anställas som extra polisman med placering i lönegrad med samma
ordningsnummer, som gäller för den uppehållna tjänsten.

4 mom. Innehavare av vikariatsförordnande å högre tjänst äger, där ej
fråga är om vikariatslöneförordnande, åtnjuta vikariats ersättning.

Härvid skall iakttagas,

att polisaspirant behandlas som om han vore innehavare av sådan ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, som normalt utgör första befordringstjänst
från aspiranttjänsten, samt

att innehavare av sådan extra tjänst, som enligt vederbörande myndighets
beprövande motsvarar ordinarie eller extra ordinarie tjänst men är placerad
i lönegrad med lägre ordningsnummer än denna, behandlas som om
han i stället innehade en motsvarande ordinarie eller extra ordinarie tjänst.

Vikariatsersättningen utgår enligt särskilda av Kungl. Maj :t med stöd av
riksdagens beslut utfärdade, såsom bilaga till statens löneplansförordning
fogade tabeller med tillhörande anvisningar.

Vid vikariatsförordnande skall, då så med hänsyn till göromålens art och
omfattning finnes skäligt, vikariatsersättningen bestämmas till lägre belopp
än som eljest skolat utgå.

5 mom. Polisman, som vid sidan av tjänstgöring i egen tjänst på grund
av förordnande bestrider polismanstjänst i annat polisdistrikt, äger åtnjuta
ersättning med 6 kronor för dag. Avser förordnandet högre tjänst, skall
denna särskilda ersättning utgå i stället för vikariatsersättning enligt 4
mom.

16 §.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring m. m.

1 mom. Där polisman undantagsvis måste anlitas för övertidst jänstgöring,
må han kunna för sagda tjänstgöring erhålla gottgörelse i enlighet med
bestämmelserna här nedan samt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj :t
meddelar. Sådan gottgörelse må dock icke, med mindre Kungl. Maj :t därtill
lämnar medgivande, tillkomma den, som innehar eller å förordnande uppehåller
tjänst i högre lönegrad än den 22:a. Såsom förutsättning för gottgörelse
skall vidare, där ej särskilda skäl annat föranleda, gälla, att tjänsten
enligt vederbörande myndighets beprövande avser arbete av sådant slag, att
behovet och varaktigheten av övertidst jänstgöring kunna kontrolleras, och
att polismannen icke inom arbetsområdet utövar mera självständigt befäl.

Med övertidstjänstgöring förstås tjänstgöring utöver den, som av Kungl.
Maj :t eller vederbörande myndighet fastställts såsom normal för den tjänst
eller det slag av tjänstgöring, varom fråga är. Vad angår polisman, som anställts
för avkortad tjänstgöring, förstås med övertidstjänstgöring vad som
överskjuter full tjänstgöring. Såsom övertidstjänstgöring anses icke tjänstgöring,
vars fullgörande icke påkallats eller godkänts av vederbörligt befäl.

Med arbete å kvalificerad övertid förstås övertidstjänstgöring å natt, varmed
här avses tiden mellan klockan 22 och 6, å sön- eller helgdag, påskafton,
midsommarafton eller julafton eller å tid, som infaller mellan klockan
18 och 22 å dag före sön- eller helgdag. Med arbete å enkel övertid förstås
övertidstjänstgöring å annan tid än nu sagts.

2 mom. Gottgörelse för övertidstjänstgöring skall, i den mån så kan ske,
utgå i form av ledighet från annan tjänstgöring. Tiden för sådan kompensationsledighct
skall motsvara en och en halv gånger den tid övertidstjänstgöringen
omfattat. Kompensationsledighet för arbete, som utförts å kvalifi -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

23

cerad övertid, skall likväl, om den beredes å annan tid än sådan, å vilken
övertidstjänstgöring anses utgöra arbete å kvalificerad övertid, omfatta dubbelt
så lång tid som den, varunder övertidstjänstgöringen fullgjorts.

3 mom. I den mån gottgörelse för fullgjord övertidstjänstgöring icke kan
i enlighet med vad i 2 mom. sägs beredas genom ledighet, äger polismannen
för densamma åtnjuta övertidsersättning.

Övertidsersättningen för timme vid arbete å enkel övertid och vid arbete
å kvalificerad övertid framgår av statens löneplansförordning. För polisman
skall, där ej annat följer av beslut eller bestämmelser som meddelats av
Kungl. Maj :t, tillämpas den övertidsersättning, som gäller för den löneklass
och ortsgrupp, efter vilken han åtnjuter lön. För övertidsarbete, som utförts
å högre tjänst, utan att polismannen i denna tjänst åtnjutit vikariatslön,
skall dock övertidsersättningen utgå med belopp, som gäller för löneklassen
närmast över den, efter vilken polismannen åtnjuter lön, eller för den högre
löneklass, som utgör lägsta löneklassen inom den uppehållna tjänstens lönegrad.
För övertidsarbete, som frivilligt utförts å lägre tjänst, må övertidsersättningen
icke utgå med högre belopp än som gäller för högsta löneklassen
i den lägre tjänstens lönegrad.

I intet fall må övertidsersättning utgå enligt högre löneklass än den 25 :e.

4 mom. Där polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, undantagsvis
måste anlitas för tjänstgöring jämväl å sådan dag eller del av dag,
under vilken han med hänsyn till den för honom gällande anställningen
eljest icke skolat tjänstgöra, äger han härför åtnjuta fgllnadslön. Denna
skall för hel dag vara lika med daglönen och för del av dag utgöras av den
därpå belöpande delen av daglönen. Med daglön förstås härvid det belopp,
som skulle hava utgjort polismannens daglön, om han varit anställd för
full tjänstgöring.

Vad i första stycket sagts skall gälla jämväl vid förordnande att uppehålla
annan tjänst, som är lika hög som eller högre än polismannens egen
tjänst, så framt icke vikariatslön utgår.

5 kap. Särskilda ersättningar och lönetillägg.

17 §.

Särskilda ersättningar.

t mom. Angående ersättning vid förrättning och tjänsteresa gäller vad
därom stadgas i allmänna resereglementet och i särskilda av Kungl. Maj :t
meddelade föreskrifter.

2 mom. Polisman, som vid semesters inträde tjänstgör å annan ort än
stationeringsorten eller som vid semesters upphörande skall tjänstgöra å
sådan annan ort, äger, om i 1 mom. avsett fall ej föreligger, åtnjuta resekostnadsersättning
enligt allmänna resereglementet eller särskilda av Kungl.
Maj :t meddelade föreskrifter för av honom vid semesterns inträde eller
upphörande företagen resa mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna.
Företager polismannen inom riket resa mellan tjänstgöringsorten och annan
ort än stationeringsorten, må han åtnjuta ersättning för densamma, dock
icke med högre belopp än som motsvarar beräknad resekostnad för resa
mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna. Här meddelade bestämmelser
skola allenast gälla beträffande resor i samband med semester omfattande
minst sex dagar i följd.

Därest polisman efter semesterns inträde men före utgången av densamma
återkallas till tjänstgöring, beror på prövning av Kungl. Maj:t eller,

24

Statsutskottets utlåtande nr 53.

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av vederbörande myndighet, i vad mån
ersättning må utgå för av polismannen företagen resa, som står i samband
med semesterns avbrytande.

3 mom. Ordinarie eller extra ordinarie polisman som förflyttas på grund
av indragning av polistjänst eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt
önskan äger, i förekommande fall utan hinder av bestämmelserna
i 3 § 2 och 3 mom., åtnjuta ersättning för fluttninqskostnad enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder.

Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t därtill bemyndigar, äger
medgiva, att ersättning för flyttningskostnad må utgå till annan polisman
eller under andra förutsättningar än ovan sagts.

4 mom. Ersättning för tillhandahållande av kontorslokal utgår till polisman
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

18 §.

Kallortstillägg in. m.

1 mom. Till polisman stationerad å sådan ort inom rikets nordliga delar,
där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna
i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende,
utgår, i den mån ej annat följer av vad nedan stadgas, kallortstillägg med
följande för olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen

för kallortsklass I ...................... 120 kronor

» » II 192 »

» > in 300 »

* » IV 456 *

» * V 672 >

» » VI 900 »

För polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, skall tillämpas
ett i förhållande till avkortningen minskat kallortstillägg.

Kallortstillägg skall avstås för tid, då polismannen vidkännes C-avdrag å
lönen.

2 momNärmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg
skall utgå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas
av Kungl. Maj :t.

3 mom. Polisman, som å ort tillhörande kallortsklass VI fullgör tjänstgöring,
vilken är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom för inverkan
av ortens klimatiska förhållanden, kan enligt av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 75 öre för varje dag, då
han fullgör sådan tjänstgöring.

19 §.

Lönetillägg m. m.

1 mom. I enlighet med bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t med
stöd av riksdagens beslut, utgår

a) beredskapsersättning för fullgörande av viss beredskapstjänstgöring;

b) tjänstgöringstillägg för viss tjänstgöring, som fullgöres av polismän,
vilka icke äro berättigade att åtnjuta gottgörelse för övertidstjänstgöring;
samt

c) vittnesarvode för vissa vittnesinställelser.

2 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas polisman, därest
medel för sådant ändamål finnas anvisade.

Statsutskottets utlåtande nr 53.

25

6 kap. Tjänstebostad och tjänstedräkt.

20 §.

Tjänstebostad m. m.

1 mom. Därest åt polisman anvisas tjänstebostad, som till beskaffenhet
och storlek överensstämmer med vad därom föreskrives i gällande hälsovårdsstadga
och i särskilda av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser, är han
skyldig mottaga och bebo tjänstebostaden.

Skyldighet att mottaga och bebo tjänstebostad, för vilken enligt vad nedan
i denna paragraf sägs ersättning skall utgå, föreligger likväl endast, om vederbörande
myndighet prövar bostadens upplåtande till polismannen vara
påkallat ur tjänstesynpunkt.

2 mom. Ilar åt polisman anvisats tjänstebostad, som han är skyldig mottaga,
skall han för densamma månadsvis i efterskott erlägga ersättning genom
avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning, i den mån utgående
avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyresavdrag).

Ersättningen skall bestämmas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet
gäller för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt
beskaffenhet i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostaden
belägen å ort, där hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid
ersättningens bestämmande, saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det
liyrestal, som för orten beräknats i samband med lönegrupperingen. Vid
ersättningens bestämmande skola jämväl beaktas bostadens belägenhet och
dess karaktär av tjänstebostad. I ersättning skall i förekommande fall inbegripas
gottgörelse för centraluppvärmning eller för tillhandahållande av
möbler. I övrigt skola vid ersättningens bestämmande iakttagas de föreskrifter,
som Kungl. Maj :t meddelar.

Ersättningens storlek bestämmes genom överenskommelse mellan vederbörande
myndighet och polismannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,
skall ersättningsfrågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Över
nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till dess avgörande, må klagan
icke föras. Intill dess ersättningen blivit bestämd, skall densamma utgå med
det av myndigheten fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att,
därest beloppet av bostadsnämnden nedsättes, återbekomma vad han erlagt
för mycket.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen fastställdes.

Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla
polismannen bränsle eller belysning för hans bostad, skall han erlägga
ersättning därför beräknad efter vederbörande myndighets självkostnadspris.

3 mom. Det åligger innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans
dödsbo att i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse
upplåta utrymme i tjänstebostaden för polismannens vikarie eller efterträdare.

It. inom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo
skall, såvitt annat icke avtalats, avträda tjänstebostaden å fardag, som infaller
jriäst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfallet timat.
Avflyttning skall dock, om icke annorlunda överenskommes, ske,

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas,
inom skälig tid därefter, om ny tjänstebostad anvisats honom, men eljest å

26

Statsutskottets utlåtande nr 53.

den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom
om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, å närmaste
fardag efter avgången samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid
den löpande månadens utgång.

5 mom. I fråga om tjänstebostads begagnande samt vård och underhåll
skola de särskilda föreskrifter gälla, som härutinnan meddelas av vederbörande
myndighet.

21 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

1 mom. I fråga om polismans skyldighet att bära eller innehava tjänstedräkt
eller tjänstetecken samt att innehava övrig för tjänsten erforderlig
utrustning skall gälla vad Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t
därtill bemyndigar, därutinnan bestämmer.

Närmare föreskrifter angående vad vid tillämpning av bestämmelserna i
denna paragraf skall förstås med tjänstedräkt, tjänstetecken och skyddsbeklädnad
meddelas av Kungl. Maj :t.

2 mom. Polisman, som är aspirant eller extra tjänsteman, äger såsom lån
utan ersättning erhålla för tjänsten erforderlig beklädnad och utrustning.

I vad mån polismannen vid tjänstledighet med skyldighet att vidkännas
C-avdrag å lönen skall avstå jämväl förmånen av fri beklädnad bestämmes
av Kungl. Maj :t.

3 mom. a) Ordinarie eller extra ordinarie polisman må enligt av Kungl.
Maj:t meddelade bestämmelser såsom lån utan ersättning erhålla skyddsbeklädnad
eller annan av särskild tjänstgöring påkallad beklädnad ävensom
övrig för tjänsten erforderlig, till obligatoriska persedlar icke hörande utrustning.

b) Sådan under a) avsedd polisman, som är skyldig att innehava tjänstedräkt,
äger vid tillträdandet av första ordinarie eller extra ordinarie tjänst
uppbära ekiperingshjälp med 750 kronor, om han icke i annan tidigare anställning
vid polisväsendet uppburit ekiperingshjälp.

c) För underhåll och förnyelse av obligatoriska persedlar äger under a)
avsedd polisman uppbära ckipering sbidrag med 270 kronor för år räknat.
För polisman, som enligt särskilt medgivande äger att regelmässigt under
tjänstgöringen bära civil dräkt, skall dock ekiperingsbidraget utså med 135
kronor.

Rätt till ekiperingsbidrag inträder vid ingången av kalendermånaden näst
® ,.r . en ar förflutit från och med den dag, då polismannen blev

berättigad till ekiperingshjälp. Bidraget utbetalas under de villkor i övrigt
och enligt de narmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t eller,
etter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande myndighet.

7 kap. Begravningshjälp m. m.

22 §.

i mom. Avlider polisman, som tillhör någon av de i 11 § 3 mom. angivna
grupperna 2 och 3, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas
ett belopp av 500 kronor. Efterlämnar polismannen anhöriga, vilka äro berättigade
till familjepension, som utgår på grund av tjänsten, skall dock,

27

Statsutskottets utlåtande nr 53.

där polismannens månadslön överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen
förhöjas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning
av sagda förhöjning skola läggas till grund förhållandena under den

månad, då dödsfallet inträffat. . „ . , , .

1 första stycket avsett belopp skall i förekommande fall minskas med be gravningshjälp,

vartill dödsboet är berättigat enligt allmän lag eller särskild
författning. „ ......

2 mom. Avlider polisman under tjänstgöring a annan ort an stationermgsorten,
må, i förekommande fall utöver begravningshjälp, ersättning utgå
för kostnaderna för transport av den avlidne till stationenngsorten eller till
annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna
för transport till stationeringsorten.

8 kap. Beräkning och utbetalning av kontanta löneförmåner.

23 §.

1 mom. I den mån ej annat följer av vad i 2 och 3 mom. sägs eller av
särskilt av Kungl. Maj:t meddelat beslut, skall på nedan angivet satt berakninq
och utbetalning varje kalendermånad för sig ske av det belopp, som
tillkommer polisman på grund av de i reglementet innefattade eller med stod
av detsamma meddelade bestämmelserna om

lön och löneavdrag, ..... .. . 8

vikariatsersättning och annan därmed jämförlig ersättning ävensom ils
4 mom. avsedd fyllnadslön samt

kallortstillägg.

Vid beräkningen iakttages . . ..

a) att tillämpning skall ske av månadslön, sa framt icke tillämpning av
daqlön påkallas till följd av att lönen avser allenast en del av månaden eller
för olika delar av månaden skall beräknas enligt olika löneklasser eller ortsgrupper
eller eljest enligt olika grunder eller skall utbetalas från skilda

tjänsteställen, M 1 «•« •• «

b) att beträffande C-avdrag vad under a) har ovan sagts skall aga motsvarande
tillämpning, .. ,

c) att beträffande sådan annan förmån an lonen, som ar upptagen med
visst belopp för år räknat, vad under a) sagts skall äga motsvarande tillämpning,
varvid förmånen skall anses belöpa med lika stort belopp a varje kalendermånad
och månadsbelopp med lika stor del å varje dag under mana den,

samt . , , ,

d) att, om annan jämkningsföreskrift ej gäller, vad av manads- eller dagbelopp
överskjuter helt öretal bortfaller.

Utbetalningen av för viss kalendermånad beräknat belopp, till den de. detsamma
icke skall innehållas enligt särskilda föreskrifter, sker tidigast den
tjugufemte dagen och senast den sista helgfria dagen i månaden. Vederbörande
myndighet må dock medgiva, att utbetalningen äger rum tidigast den
tjuguandra dagen i december månad. Om beloppet tillställes polismannen
genom postverket eller genom insättning i bank, skall det av vederbörande
myndighet utanordnas i så god tid, att det kan beräknas vara för polismannen
tillgängligt senast den sista helgfria dagen i månaden.

Då polismans anställning upphör vid annan tidpunkt än kalendei månads
utgång, skall, oavsett vad i nästföregående stycke sagts, utbetalningen ske i
samband med anställningens upphörande.

2 mom. Efter vederbörande myndighets beslut må i 1 inom. avsedd utbetalning
grundas på preliminär beräkning, vid vilken liänsyn icke tagcs till

28

Statsutskottets utlåtande nr 53.

tjänstgöringsförhållandena under den löpande kalendermånaden eller hänsyn
allenast tages till tjänstgöringsförhållandena intill viss dag i månaden.
Om efter dylik beräkning utbetalat belopp understiger eller överstiger det
som skolat utgå vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. här ovan skall
skiUnaden vid nästföljande utbetalningstillfälle i förstnämnda fall utbetalas
till polismannen och i sistnämnda fall avdragas från det belopp, som då eljest
skolat utbetalas. I den mån utbetalat belopp, som grundar siff på preliminär
beräkning, överstiger det, som skolat utgå vid tillämpning av bestämmelserna
i 1 mom., och skillnadsbeloppet icke kan avdragas i nyss angiven
ordning, skall polismannen vara skyldig att återbetala detsamma inom den
tid och i den ordning, som vederbörande myndighet bestämmer.

3 mom. Efter vederbörande myndighets beslut må utbetalning vid tidigare
tidpunkt an i 1 mom. sägs kunna ske undantagsvis, då särskilt ömmande
omständigheter föreligga och tillfällig hjälp för mötande av oförutsedda och
nastigt påkommande utgifter är av behovet synnerligen påkallad.

Utbetalning må avse högst det belopp, som kunnat utgå, om tjänstemannens
anställning upphört vid utbetalningstillfället.

4 mom. I fråga om tidpunkt och sätt för utbetalning av annan i reglementet
avsedd avlöningsförmån än som angives i 1 mom. äger den utbetalande
myndigheten, i den mån ej Kungl. Maj :t härom förordnat, besluta efter
vad som synes myndigheten lämpligast.

9 kap. Polismans skyldighet att underkasta sig ändring i
avlöningsbestämmelserna m. in.

24 §.

1 mom. Polisman är pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande
av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner och ersättningar
m. m., om vilka förmäles i nedan angivna delar av reglementet:

6 och 7 §§ angående placering och uppflyttning i löneklass och lönerum,

12 § I, punkt 3 angående tjänstledighet för militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglementet
icke är å polismannen tillämpligt,

12 § I, punkt 6 och i anslutning därtill meddelade särskilda bestämmelser
angående tjänstledighet för sjukdom m. in., i den mån ändrade bestämmelser
påkallas av genomförandet av allmän sjukförsäkring,

13 och 14 §§, såvitt angår tid då krigsavlöningsreglementet är å polismannen
tillämpligt,

15 § 5 mom. angående ersättning vid bestridande av polismanstjänst i visst
fall,

16 § angående gottgörelse för övertidstjänstgöring m. m.,

17—19 §§ angående särskilda ersättningar och lönetillägg, utom såvitt
angår de i 18 § 1 och 2 mom. meddelade bestämmelserna angående kallortstillägg,

20 § angående tjänstebostad in. m., samt

21 § angående tjänstedräkt m. m.

2 mom. Polisman är vidare skyldig underkasta sig minskning i eller upphörande
av extra inkomster, vilka kunna medfölja tjänsten eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed.

25 §.

Den som icke åtnöjes med kommunal myndighets beslut i fråga om tilllämpningen
av bestämmelserna i denna avdelning, utom i vad de avse
tjänsters placering i lönegrad och fastställande av hyresavdrag för tjänste -

Statsutskottets utlåtande nr 53.

29

bostad, äger anföra besvär över beslutet hos vederbörande länsstyrelse (överståthållarämbetet).
Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen (överståthållarämbetet)
inom tre veckor från den dag, då klaganden erhöll del
av beslutet.

3 avd. Bestämmande av avlöningsförmåner för innehavare av arvodes befattning.

26 §.

För innehavare av i 1 § 2 mom. e) avsedd arvodesbefattning fastställas
avlöningsförmånerna av vederbörande myndighet, i den män ej Kungl. Maj :t
härutinnan meddelar beslut. Vid bestämmande av avlöningsförmåner för
här avsedda polismän skall föreskrift meddelas angående semester och semesterersättning.

Är polisman, som i första stycket avses, berättigad att av allmänna medel
uppbära tjänstepension eller årligt understöd eller lön för beställning å reservstat
vid försvaret, skall hänsyn härtill tagas vid avlöningens bestämmande,
i den mån icke pensionsförmånen utgöres av reservpension eller däremot
svarande engångsbelopp.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1954. Beträffande polisdistrikt
eller organisationsenhet inom polisdistrikt, som är föremål för stridsåtgärd
från polispersonalens sida, må kommunal myndighet i vederbörlig ordning
dock besluta om uppskov med reglementets tillämpning på den vid
reglementets ikraftträdande inom distriktet eller organisationsenheten anställda
polispersonalen tills vidare, intill dess stridsåtgärder^ hävts eller
på annat sätt bringats att upphöra. I avbidan härpå skall för ifrågavarande
polispersonal de kommunala bestämmelser, som tillämpades den 1 februari
1954, äga fortsatt tillämpning. Beslut om uppskov med polislönereglementets
tillämpning skall underställas länsstyrelsens (överståthållarämbetets) prövning.

Vid reglementets tillämpning skola iakttagas de övergångsbestämmelser,
som Kungl. Maj :t i särskild ordning meddelar.

30

Statsutskottets utlåtande nr 53

Bilaga I.

Placeringstabell.

Löneklassplacering i tjänst med lönegradsbeteckning Ca, Ce eller Cg
med hänsyn till lägre tjänst med någon av dessa lönegradsbeteckningar
eller någon av lönegradsbeteckningarna
Ma, Me eller Mg.

I tabellen angives i varje silferkombination lönegradsnummer före samt
löneklass- och lönerumsnummer efter kolon.

Kolumn

a

b

C

d,

d2

d,

d4

10:10

9:10

8:10

7:10,

6: 9,

5: 8,

4: 74

11 : 11

10:11

9:11

8:11,

7:10,

6: 9,

5: 8,

12:12

11:12

10:12

9:12,

8:112

7:10,

6: 94

13:13

12:13

11:13

10:13,

9:12,

8:11,

7:104

14:14

13:14

12:14

11:14,

10:13,

9:12,

8:114

15:15

14:15

13:15

12:15,

11:14,

10:13,

9:124

16:16

15: 16

14:16

13:16,

12:15,

11:14,

10:134

17: 17

16:17

15:17

14:17,

13:16,

12:15,

11: 144

18: 18

17:18

16:18

15:18,

14:17,

13:16,

12:154

19:19

18:19

17:19

16:19,

15:18,

14:17,

13:164

20:20

19:20

18:20

17:20,,

16:19,

15:18,

14:174

21:21

20:21

19:21

18:21,

17:20,

16 :19,

15:184

22:22

21 :22

20:22

19:22,

18:21,

17:20,

16:194

23:23

22:23

21:23

20:23,

19:22,

18:21,

17: S04

24:24

23:24

22:24

21 :24,

20:23,

19 : 22,

18: 214

25:25

24: 25

23:25

22:25,

21 :24,

20:23,

19:224

26:26

25:26

24:26

23: 26,

22:25,

21 :24,

20:234

27 :27

26:27

25:27

24:27,

23:26,

22:25,

21: 244

28:28

27: 28

26:28

25: 28,

24: 27,

23: 26,

22:254

29:29

28:29

27:29

26:29,

25:28,

24:27,

23:264

30:30

29:30

28:30

27:30,

26: 29,

25:28,

24 :274

31:31

30:31

29:31

28:31,

27:30,

26:29,

25:284

—

31:32

30:32

29:32,

28:31,

27:30,

26:294

—

—

31 :33

30:33j

29:32,

28:31,

27:304

—

—

31:34,

30:33,

29:32,

28:314

i

—

—

—

31:34,

30:33,

29 :32,

_

—

—

—

—

31:34,

30 :33,

i

—

—

—

—

—

31:34,

Statsutskottets utlåtande nr 53.

31

Anvisningar till placeringstabellen.

1. Löneklassplacering med utgångspunkt från en omedelbart före tjänstetillträdet
innehavd tjänst. För bestämmande av löneklassplaceringen uppsökes
i placeringstabellen kombinationen av lönegradsnumret för den tidigare
tjänsten och numret å den löneklass (löneklass och lönerum), vari polismannen
senast var placerad. Därefter undersökes, om den närmast undre
raden (i samma kolumn eller längre åt vänster) upptager den nya tjänstens
lönegradsnummer. Allteftersom så är fallet eller icke skall följande gälla:

a) Om kombination upptagande den nya tjänstens lönegradsnummer
återfinnes å den närmast undre raden (i samma kolumn eller längre åt vänster),
placeras polismannen i den löneklass (lönerum), som denna kombination
upptager. Var polismannen i den tidigare tjänsten placerad i högsta löneklassens
fjärde lönerum, uppflyttas han i löneklass (lönerum) enligt bestämmelserna
i 6 §. I annat fall uppflyttas han första gången i löneklass (lönerum)
vid den samtidigt med eller efter tjänstetillträdet infallande tidpunkt,
då han vid fortsatt innehav av den tidigare tjänsten skulle hava vunnit uppflyttning;
kan ytterligare uppflyttning i löneklass (lönerum) komma i fråga,
skola bestämmelserna i 6 § äga motsvarande tillämpning.

b) Om kombination upptagande den nya tjänstens lönegradsnummer ej
återfinnes å den närmast undre raden (i samma kolumn eller längre åt vänster),
skola bestämmelserna i 6 § tillämpas.

2. Löneklass placering med utgångspunkt från en tjänst, som icke innehafts
omedelbart före den nya tjänstens tillträdande. Polismannen erhåller
den löneklassplacering och löneklassuppflyttning, som skulle hava tillkommit
honom enligt punkt 1, om han bibehållit den tidigare tjänsten intill den
nya tjänstens tillträdande med rätt att för uppflyttning i löneklass (lönerum)
tillgodoräkna den mellanliggande tiden, i den mån han därunder innehaft
i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst, som är lika hög som
eller högre än den tidigare tjänsten, dock ej dagar, vilka enligt av Kungl.
Maj :t meddelade bestämmelser icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning.

547274. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag