Statsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln,
avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.

(3:e avd.)

Socialdepartementet.

1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj .ts i
propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,
s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 4 januari 1954), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor
med hänsyn till automatiska löneökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 317 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Summa kronor

147 000
218 000
714 000;

b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 714 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en ökad medelsanvisning till bränsle
och lyse samt till publikationstryck med tillhopa 4 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 65 000
kronor.

1—377 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. G saml. Nr 5.

2

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.

3:o) Socialstyrelsens Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 3—9) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Socialstyrelsen:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 634 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 460 000 kronor.

Socialstyrelsens ånyo framförda förslag att förlikningsmannaexpeditionen
skall ombildas till en byrå kan departementschefen fortfarande inte
biträda.

Omläggningen av nuvarande levnadskostnadsindex till konsumentprisindex
i anslutning till ett av 1952 års indexkommitté framlagt förslag förutsätter
en förstärkning av socialstyrelsens statistiska byrå. Denna bör i
enlighet med indexkommitténs och styrelsens förslag tillföras en befattning
som förste aktuarie i Ce 27, en amanuenstjänst och 3 biträdesbefattningar
i reglerad befordringsgång.

Den av socialstyrelsen föreslagna utvidgningen av styrelsens lönestatistik
för anställda inom handeln samt för åkeriarbetare och oljedistributionsarbetare
betraktas som angelägen ur arbetsmarknadssynpunkt. Medel
beräknas därför för ytterligare två kontorsbiträden å utredningsbyrån.

Av cheferna för finans- och inrikesdepartementen framlägges i olika
sammanhang förslag om intensifiering av nykterhetsvården. En förstärkning
av socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå anses med anledning härav
påkallad. Byråns personal föreslås ökad med en förste byråsekreterare i
Ce 27, två amanuenser, ett kanslibiträde i Cell samt ett biträde i reglerad
befordringsgång.

Till ordinariesättning föreslås en befattning som byråinspektör i Ce 25
samt 7 kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8.

Av de å övergångsstat uppförda befattningarna kan numera en befattning
som förste aktuarie i Ca 27 och en befattning som registrator och
kassör i Ca 18 utgå ur personalförteckningen.

Fr. o. m. budgetåret 1951/52 har inom skolbyrån funnits en tjänst i
Cg 29. Tjänsten erfordras även under nästa budgetår.

Vid bifall till departementschefens förslag ökas medelsbehovet med

Statsutskottets utlåtande nr 5.

3

129 000 kronor. Löneklassuppflyttningar m. m. föranleder en höjning med
40 398 kronor. Sedan chefen, tillika läkaren, vid Lövsta skolhem och yrkesskola
avlidit, har en läkare utanför ungdomsvårdsskolorna förordnats att
fullgöra den tidigare av förstnämnde läkare i tjänsten utförda uppgiften
att vara rådgivare åt socialstyrelsens skolbyrå. I avbidan på att tjänsten
som chef, tillika läkare, vid Lövstaskolan kan återbesättas torde anordningen
med en arvodesanställd rådgivare åt skolbyrån få bestå. På grund
härav bör ett belopp av 5 000 kronor inräknas under nu ifrågavarande
anslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Königson väckt motion (II: 391),
i vilken hemställes, att riksdagen måtte besluta, att förlikningsmannaexpeditionen
från den 1 juli 1954 ombildas till en byrå inom socialstyrelsen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Englund m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren
av herr Engkvist m. fl. (11:265), i vilka motioner hemställes, att
riksdagen ville besluta, att inom socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå
måtte, på sätt i motionerna angivits, inrättas tvenne avdelningar, en avseende
sluten och en öppen nykterhetsvård, vardera under ledning av en
byrådirektör i 31 lönegraden.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna
II: 391 och I: 142.

Utskottet. Beträffande yrkandet i motionen II: 391 att socialstyrelsens
förlikningsmannaexpedition skall ombildas till en byrå får utskottet erinra,
att chefen för expeditionen fr. o. m. den 1 juli 1952 uppflyttats från
29 till 31 lönegraden. Under hänvisning härtill är utskottet icke berett att
mot departementschefens avstyrkande biträda motionens förslag.

I anledning av den intensifiering av nykterhetsvården, varom vissa
förslag redan framlagts och ytterligare kommer att föreläggas innevarande
riksdag, föreslås i propositionen en förstärkning av nykterhetsvårdsbyrån
med en förste byråsekreterare i Ce 27, två amanuenser, ett kanslibiträde i
Cell och ett biträde i reglerad befordringsgång. I motionerna 1:142 och
II: 265, som i denna del överensstämmer med socialstyrelsens eget förslag,
hemställes att byrån organiseras på två avdelningar, en för sluten och en
för öppen vård, vardera under ledning av en byrådirektör.

Utskottet har inhämtat, att de lagförslag, som väntas rörande alkoholistvården,
avses skola träda i kraft först fr. o. m. oktober 1955. Emellertid
torde det vara angeläget att socialstyrelsen liksom de lokala nykterhetsvårdsorganen
redan dessförinnan är rustade att möta de beräknade ökade ar -

4

Statsutskottets utlåtande nr 5.

betsuppgifterna. Ehuru skäl torde kunna anföras för en sådan organisation
av nykterhetsvårdsbyrån, som motionärerna åsyftat, kan utskottet
dock icke i nuvarande läge, då närmare erfarenheter saknas, tillstyrka
flera eller högre tjänster än propositionen upptar.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna II: 391 samt I: 142 och II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1954 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialst yreisen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 817 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 23 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 886 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 907 600

Summa kronor 2 634 000 ;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 634 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s.
9—11), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss
personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 11—13), vilket innebär en anslagsminskning med 10 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 472 500 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 13 och 14), vilket

Statsutskottets utlåtande nr 5.

5

innebär en ökad medelsanvisning med 29 000 kronor i anledning av att
socialstyrelsens insamling av prisuppgifter i stället skall utföras av centralbyråns
utredningsinstitut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska
centralbyråns utredningsinstitut för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 91 000 kronor.

7 :o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 14), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
294 000 kronor.

8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14 och 15), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 4 500 kronor till reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
104 800 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 15), vilket med inräknande av viss höjning av årsarvodet
till domstolens vice ordförande förutsätter oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 10, s. 15 och 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

11 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 16), som innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. in.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 175 000 kronor.

12 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 17), vilket innebär oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

6

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 35 000 kronor.

13 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj :t har
(punkt 15, s. 18—33) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade riktlinjer beträffande den sociala hemhjälpen, dels
ock till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 3 160 000 kronor.

Sedan år 1944 lämnas statsbidrag till den huvudsakligen av kommunerna
bedrivna sociala hemhjälpsverksamheten, vilken erhållit en betydande
omfattning. Förslag som syftar till ytterligare utbyggnad av samhällets
insatser på detta område har lagts fram i olika sammanhang. Frågan
har senast behandlats av bostadskollektiva kommittén inom ramen för
dess uppdrag att utreda spörsmålen rörande kollektiva anordningar i samband
med bostadsområden etc. Hemhjälpsfrågan har fått ytterligare ökad
aktualitet i samband med att problemen rörande vården av det växande
antalet åldringar upptagits till behandling. Enligt sina direktiv har 1952
ars aldringsvårdsutredning som huvuduppgift att pröva avvägningen mellan
olika vårdformer, varvid bl. a. framhållits betydelsen av att åldringarna
genom tillgång till hemhjälp beredes ökade möjligheter att bo kvar i sina
hem. Resultatet av åldringsvårdsutredningens arbete kan inte beräknas
föreligga inom den närmaste tiden. Det nu föreliggande betänkandet anser
departementschefen emellertid kunna upptagas till behandling utan att
nämnda utrednings resultat avvaktas.

Bostadskollektiva kommittén har till en början behandlat hembiträdesoch
hemassistentyrkena och därvid, frånsett vissa allmänna rekommendationer,
endast lagt fram förslag om utvidgning av den av arbetsmarknadsstyrelsen
bedrivna kursverksamheten för hemassistenter samt
om översyn av kursplanerna. Denna kursverksamhet finner departementschefen
emellertid inte kunna ha nämnvärd betydelse för lösningen av de
föreliggande problemen. År 1951 anordnades en sådan kurs med 12 deltagare,
år 1952 3 kurser med 44 deltagare och år 1953 3 kurser med 35
deltagare. Enligt departementschefens mening saknas tillräcklig anledning
att upprätthålla denna utbildningsform. Kurserna bör därför åtminstone
tills vidare upphöra.

Om kommitténs förslag beträffande den statsunderstödda sociala hemhjälpen
anför departementschefen följande.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7

Den statsunderstödda sociala hemhjälpen har tillkommit främst för
att bereda hemhjälp åt familjer där sådan tillfälligt erfordras på grund
av husmoderns bristande arbetsförmåga, behov av vila eller därmed jämförbara
omständigheter. F. n. torde finnas ca 3 100 heltidsanställda hemvårdarinnor
inom denna organisation jämte deltidsanställd arbetskraft
i mindre omfattning. I viss utsträckning har denna personal tagits i anspråk
även för hemhjälp åt åldringar och invalider. Vid sidan av den
statsunderstödda verksamheten har i åtskilliga kommuner — i kommunens
eller någon organisations regi — organiserats hemhjälp åt sistnämnda
grupper med utnyttjande av deltidsanställd arbetskraft, som utbildats
vid av arbetsmarknadsstyrelsen anordnade s. k. hemsamaritkurser
eller som inte har någon annan utbildning än den vederbörande förvärvat
i sitt eget hem eller som anställd i husligt arbete. Enligt uppgifter
från socialstyrelsen hade hemhjälpsverksamhet utanför den statsundeistödda
sociala hemhjälpen år 1952 organiserats i ca 300 kommuner och
planerades i ytterligare ca 275 kommuner. Behovet av ökade möjligheter
att bereda hemhjälp såväl åt barnfamiljer och andra vid husmoderns sjukdom
eller därmed jämförbara omständigheter som — framför allt — åt
åldringar och invalider kan inte ifrågasättas om man ser till landet som
helhet. Bostadskollektiva kommittén har föreslagit, att detta behov skall
tillgodoses genom utbyggnad av den statsunderstödda sociala hemhjälpen.
Även åt åldringar och invalider skulle alltså hemhjälp lämnas inom ramen
för denna organisation. För detta ändamål skulle organisationen förstärkas
genom att deltidsanställd arbetskraft skulle anlitas i betydande
utsträckning. Statsbidrag skulle utgå också till kostnaderna för den deltidsanställda
personalen. Hela verksamheten skulle inordnas under hemhjälpsnämnden
i vederbörande kommun.

Kommitténs förslag kan jag endast delvis biträda. Att bereda hjälp i
hemmet vid husmoderns sjukdom eller vid andra likartade anledningar
samt åt åldringar och invalider måste betraktas som° en utpräglat kommunal
angelägenhet. Alldeles särskilt gäller detta åldringarna, beträffande
vilka kommunerna i viss utsträckning har att välja mellan vård
i hemmet med möjlighet att erhålla hemhjälp eller vård å ålderdomshem.
Såsom framgår av de nyss angivna siffrorna har man också i ett stort antal
kommuner redan börjat eller planerar hemhjälpsverksamhet utanför
den statsunderstödda verksamheten. Det anförda innebär å ena sidan att
kommunerna bör lämnas stor frihet att organisera verksamheten efter eget
val och å andra sidan att skälen för statsbidrag särskilt till denna verksamhet
inte är starka. Statsbidraget till den sociala hemhjälpen har
otvivelaktigt haft en viktig funktion när det gällt alt stimulera till att
sätta i gång sådan verksamhet. Statsbidraget är maximerat i förhållande
till folkmängden på sådant sätt att endast ett fåtal kommuner numera
har möjlighet att erhålla bidrag till ett större antal hemvårdarinnor än
det nu befintliga. Med hänsyn till den kostnadsökning detta skulle medföra
för staten och då verksamhetens värde numera är så erkänt att statsbidrag
ej längre torde erfordras för att utbyggnaden skall fortsätta, kan
tillräckliga skäl för att vidga ramen för statsbidraget utöver den nuvarande
emellertid icke anses föreligga. Än mindre synes skäl föreligga för
alt införa statsbidrag till verksamhet i syfte att bereda hemhjälp åt åldringar
in. fl. Det synes därför rimligt, all den statsunderstödda sociala
hemhjälpen får bestå i stort sett i nuvarande former samt alt den utbygg -

8

Statsutskottets utlåtande nr 5.

nåd som nu erfordras framför allt med hänsyn till åldringsvårdens behov
sker i huvudsak utanför den statsunderstödda verksamhetens ram.
De kommuner som organiserat hemhjälp åt åldringar torde som regel ha
förlagt denna verksamhet under annat organ än hemhjälpsnämnden. Kommunerna
bör i framtiden ha full frihet att ordna organisationen på samma
sätt, men givetvis bör något hinder för att sammanföra hela verksamheten
under hemhjälpsnämnden — vilket synes kunna ha vissa praktiska fördelar
— inte föreligga. Några statliga kompetensbestämmelser för den arbetskraft
som anställes utanför den statsunderstödda verksamheten bör
inte komma i fråga.

Frågan om hemhjälp åt åldringar anses alltså i detta sammanhang
kunna lämnas åsido, bortsett från utbildningskraven. Departementschefen
understryker dock angelägenheten av att kommunerna alltjämt ägnar
hemhjälpsfrågan för åldringarna intresse och att den med goda resultat
inledda kommunala och enskilda verksamheten i detta hänseende fullföljes.

Såsom förut nämnts anordnar arbetsmarknadsstyrelsen kortare s. k.
hemsamaritkurser med sikte bl. a. på utbildningen av åldringsvårdarinnor.
Även där andra än vid dessa kurser utbildade personer anlitats för hemhjälp
åt åldringar synes erfarenheterna vara goda. Behovet av särskilda
kurser kan därför möjligen ifrågasättas. I avbidan på ytterligare erfarenhet
rörande kommunernas intresse för kurserna anses de emellertid
fortfarande böra bedrivas.

Bostadskollektiva kommittén har föreslagit en omformulering av kungörelsen
om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet i sådan riktning
att hjälp kan lämnas åt åldringar och invalider inte blott vid tillfälliga
behov utan även i form av reguljär korttidshjälp under längre tidsperioder.
Ehuru behovet av hemhjälp i de av kommittén angivna fallen enligt
departementschefens mening bör tillgodoses utanför den statsunderstödda
hemhjälpens ram finner han det uppenbart att även den statsunderstödda
organisationen bör kunna utnyttjas för hjälp åt åldringar och invalider
i den mån så är möjligt utan åsidosättande av denna organisations primära
uppgifter. Han har därför intet att erinra mot en omformulering i
anslutning till kommitténs förslag.

De krav på särskild utbildning för heltidsanställda hemvårdarinnor, som
Ijittills gällt, torde i icke obetydlig utsträckning ha medverkat till den uppskattning
hemvårdarinnorna nått. Vid remissbehandlingen har olika meningar
rått i frågan huruvida för detta ändamål den centrala dispensprövningen
bör bibehållas. Enligt departementschefens mening torde det beträffande
flertalet kommuner inte innebära några risker för sänkt standard
inom hemvårdarinnekåren om dispensprövningen överlåtes på de
kommunala organen. Han anser det dock lämpligt att den centrala prövningen
får bestå ännu någon tid.

Kommitténs förslag att tillsynsmyndigheten skall upptaga frågan om

Statsutskottets utlåtande nr 5.

9

kompletterande utbildning för vissa hemvårdarinnor i hemsjukvård och
barnavård vill departementschefen inte motsätta sig. I första hand anses
emellertid böra övervägas huruvida inte utbildningen i dessa ämnen kan
ökas vid de av socialstyrelsen anordnade prov- och kompletteringskurserna
utan att den sammanlagda kurstiden därför behöver utsträckas.

Med nuvarande brist på huslig arbetskraft förutsättes den sociala hemhjälpen
kunna tillgodose kvalificerade hjälpbehov oberoende av den hjälpsökandes
inkomst. Härvid anses det rimligt att de som så kan får betala
en ersättning som överensstämmer med eller nära ansluter sig till lönerna
i öppna marknaden. Avgörandet i fråga om taxorna för ersättning föreslås
emellertid liksom hittills tillkomma kommunerna och landstingens
hemhj älpsstyrelser.

Såsom förut nämnts kan departementschefen inte tillstyrka någon utvidgning
av statsbidraget till den sociala hemhjälpen. Frågan om en eventuell
ändring av bidragsreglerna inom den nuvarande kostnadsramen bör
inte upptas till behandling i avbidan på slutligt ställningstagande till de av
allmänna statsbidragsutredningen aktualiserade spörsmålen rörande de
statliga driftbidragen till kommunerna.

Beträffande förmedlingen av social hemhjälp innebar 1951 års riksdagsbeslut
i frågan att förmedlingen i princip betraktas som en kommunal
angelägenhet, men att denna uppgift kan skötas av arbetsförmedlingen
i den mån särskilda kostnader ej föranledes härav. Uppgiften ombesörjes
fortfarande av arbetsförmedlingen pa ett stort antal orter. Med hänsyn
till de konsekvenser detta skulle kunna medföra i fråga om arbetsförmedlingens
personalbehov kan departementschefen inte tillstyrka någon ändring
av de 1951 uppdragna riktlinjerna.

Den centrala tillsynen å den statsbidragsunderstödda verksamheten förutsättes
fortfarande ligga kvar hos socialstyrelsen. De av departementschefen
i det föregående förordade förslagen innebär, att en växande del
av kommunernas verksamhet på ifrågavarande område inte kommer att
vara underställd nämnda tillsyn. Det anses emellertid angeläget att socialstyrelsen
ägnar all möjlig uppmärksamhet även åt den icke statsunderstödda
delen av verksamheten och söker stå kommunerna till tjänst med
upplysningar och råd.

Vad härefter angår anslagsfrågan skall för nästa budgetår beräknas
medel för statsbidrag avseende verksamheten under år 1954. En höjning
av anslaget anses motiverad. Den föreslås dock böra begränsas till 140 000
kronor i anledning varav anslaget uppföres med 3 300 000 kronor.

Utskottet. Bostadskollektiva kommittén har ägnat huvuddelen av sitt i
propositionen redovisade betänkande åt den sociala hemhjälpen. Beträffande
denna innebär kommitténs förslag i huvudsak att den statsunderstödda
organisationen på området skall utbyggas för att tillgodose beho -

10

Statsutskottets utlåtande nr 5.

vet av ökade möjligheter att bereda hjälp i hemmet vid husmoderns sjukdom
eller vid andra jämförbara omständigheter. Inom ramen för denna
organisation skall enligt förslaget hemhjälp även lämnas åt åldringar och
invalider, främst genom att deltidsanställd arbetskraft skall anlitas i betydande
utsträckning. Departementschefen å sin sida anser — under hänvisning
bl. a. till kostnadsökningen för staten och till att nämnda uppgifter
måste betraktas som en utpräglat kommunal angelägenhet — att den
statsunderstödda sociala hemhjälpen bör bestå i stort sett i nuvarande
former samt att den utbyggnad som erfordras framför allt med hänsyn till
åldringsvårdens behov bör ske huvudsakligen utanför den statsunderstödda
verksamheten.

Utskottet finner i likhet med departementschefen tillräckliga skäl icke
föreligga att nu vidga ramen för statsbidraget till den sociala hemhjälpen.
Innan denna fråga slutgiltigt löses synes bl. a. resultatet av åldringsvårdsutredningens
arbete böra avvaktas. Som departementschefen förordat bör
även frågan om ändrade statsbidragsregler på förevarande område uppskjutas
och prövas i anslutning till ställningstagandet till de förslag, som
allmänna statsbidragsutredningen aktualiserat beträffande de statliga driftbidragen
till kommunerna.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit rörande den sociala hemhjälpsverksamheten
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1954 förordade riktlinjer
beträffande den sociala hemhjälpen;

b) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

14 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 34), vilket i avbidan på ytterligare
erfarenhet rörande elevtillströmningen och kostnaderna upptar oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor.

15 :o) Fattigvård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, s. 34 och 35); vilket innebär en anslagsminskning med 200 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

11

16 :o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 18, s. 35 och 36), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

17 :o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 19, s. 36), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.

18 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 36 och 37) föreslagit riksdagen, att
till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp.

Enligt socialstyrelsens beräkningar uppskattas det samlade behovet av
statsbidrag för tiden t. o. m. 1954/55 till 43 300 000 kronor. Innevarande
budgetårs anslag beräknas räcka för byggnader som färdigställts t. o. in.
år 1951 samt till några av de byggnader som färdigställts år 1952. Departementschefen
föreslår, att anslaget för nästa budgetår anvisas med oförändrat
belopp, varigenom i stort sett statsbidragen för de ålderdomshem
som färdigställts under år 1952 och första hälften av år 1953 beräknas
kunna utbetalas. Detta innebär att eftersläpningen i fråga om utbetalningarna
minskar något.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och
tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

19 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 37—39), vilket innebär ett
ökat bidrag med 2 000 kronor till Svenska socialvårdsförbundets kostnader
för utbildningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid ålderdomshem för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag
av 42 000 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande nr 5.

20 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 22, s. 39 och 40), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.

21 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 40—42)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 527 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 518 000 000 kronor.

Enligt departementschefen bär anslaget för de senaste budgetåren blivit
upptaget med alltför låga belopp på grund av att födelsetalet blivit högre
och dödligheten mindre än man tidigare haft anledning antaga. Till grund
för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har lagts de senast
tillgängliga siffrorna i angivna hänseenden.

I propositionen nr 29, vilken hänvisats till lagutskott, har departementschefen
förordat viss ändring i lagen om allmänna barnbidrag med avseende
å rätt till barnbidrag för nomadskolbarn under tid, då barnet är inackorderat
vid nomadskola. De allmänna barnbidragen, vilka för ifrågavarande
nomadskolbarn nu som regel innehålles för tre kvartal under året,
föreslås sålunda utgå under hela året, vilket medför en årlig merkostnad
av omkring 83 500 kronor. Denna kostnadsökning anses ej behöva föranleda
någon uppräkning av det föreslagna anslagsbeloppet.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets
hemställan i dess utlåtande nr 1 godkänt ifrågavarande ändring i
lagen om allmänna barnbidrag, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen ma till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 527 000 000 kronor.

22 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 42), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

23.o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. Kungl.
Maj:t har (punkt 25, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

13

Anslaget är i gällande riksstat upptaget med 4 000 000 kronor.

Maximibeloppet för bidragsförskott, som tidigare var 250 kronor för år,
höjdes fr. o. m. den 1 juli 1952 till 324 kronor och fr. o. in. den 1 juli 1953
till 600 kronor för år. Bidrag till kommuns kostnader för bidragsförskott
under visst budgetår skall sökas hos länsstyrelsen före utgången av påföljande
budgetår. 1952 års höjning av maximibeloppet till 324 kronor beräknas
medföra ökad anslagsbelastning under budgetåret 1954/55 medan
den senast beslutade höjningen inte kommer att paverka statsutgifterna
för nämnda budgetår. Med hänsyn härtill anses det försvarligt att begränsa
anslagshöjningen till 600 000 kronor.

I den förut nämnda till lagutskott hänvisade propositionen nr 29 har
departementschefen i analogi med vad han föreslagit i fråga om de allmänna
barnbidragen förordat motsvarande ändring beträffande bidragsförskott
för nomadskolbarn. Denna åtgärd beräknas icke medföra någon kostnadsökning
av beskaffenhet att påverka anslaget.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets
hemställan i dess utlåtande nr 1 godkänt ifrågavarande ändring i
bidragsförskottslagen, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 000 kronor.

24 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen
m. ni. I enlighet med Kungl. Maj ■ Is förslag (punkt 26, s. 43
och 44), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för
vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

25 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl.
Maj :t har (punkt 27, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem under budgetåret
1954/55 beviljas med högst 1 400 000 kronor, dels ock till Bidrag till
uppförande eller inrättande av barnhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 600 000 kronor.

Ett av socialstyrelsen framlagt förslag om höjning av ifrågavarande
statsbidrag avvisades i 1953 års statsverksproposition. Statsutskottet, vars
utlåtande godkändes av riksdagen, anförde (uti. nr 5 s. 10), att utskottet
ansåg starka skäl föreligga för en höjning av bidragsbeloppen men att

14

Statsutskottets utlåtande nr 5.

frågan härom borde sättas i sammanhang med allmänna statsbidragsutredningens
pågående arbete beträffande de till kommunerna utgående anläggningsbidragen.
Något förslag beträffande dessa bidrag har inte lagts
fram av nämnda utredning. Enligt departementschefen föreligger därför ej
anledning att nu uppta frågan om förbättring av bidragen.

Riksdagens bemyndigande begäres att under nästa budgetår bevilja
statsbidrag med samma belopp som av riksdagen medgivits för innevarande
budgetår eller 1 400 000 kronor. Medelsbehovet under nästa budgetår
för utbetalning av statsbidrag kan inte f. n. beräknas med säkerhet. Anslaget
anses emellertid kunna minskas till 1 800 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1954/55 beviljas med högst
1 400 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 800 000 kronor.

26 :o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj :t har (punkt 28, s.
45—47) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring av villkoren för statsbidrag till driften av barnhem, dels
ock till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat upptaget med samma belopp.

Departementschefen erinrar att han av kostnadsskäl inte kunde tillstyrka
ett i samband med medelsäskandena för innevarande budgetår framlagt
förslag till höjning av statsbidraget till driften av barnhem. Statsutskottet
anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande i denna fråga (uti.
nr 5 s. 11), att utskottet förutsatte att Kungl. Maj :t snarast möjligt upptoge
frågan till omprövning. Förutsättningar för en sådan omprövning
föreligger enligt departementschefens mening ännu inte.

Barnavårdskommittén har (skr. 20/ii 1952) avgivit förslag i vissa frågor,
vilka icke reglerats i gällande lagstiftning om barnavårdsanstalter. Enligt
kommitténs förslag skulle provisoriskt, i avvaktan på den revision av barnavårdslagen,
varmed kommittén f. n. arbetar, införas bestämmelser i stadgan
om barnavårdsanstalter angående förfarandet och kostnadsfördelningen,
då i barnhem intaget barn eller moder blir i behov av sjukvård
utom barnhemmet, angående anskaffande av utrustning såsom kläder, glasögon,
hålfotsinlägg, skolmateriel m. m. ävensom angående tillhandahållande
av tandvård samt särskild behandling av medicinsk eller pedagogiskt
art, m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

15

Kommittéförslaget har varit föremål för remissbehandling. I sjukvårdsfrågan
föreligger bestämda meningsskiljaktigheter mellan landstingen och
de landstingsfria städerna. Svenska landstingsförbundet är på väsentliga
punkter icke berett att tillstyrka, att en författningsmässig detaljreglering
redan nu företages. För egen del anser departementschefen, att frågan om
en reglering av de problem, om vilka det här rör sig, bör prövas först i
samband med behandlingen av det förslag till ny barnavårdslagstiftning,
som kommittén kommer att avgiva.

En fråga rörande vårdavgifter och statsbidrag anses dock böra upptagas
till behandling redan nu. Den 1 januari 1955 kommer lagen om allmän
sjukförsäkring att träda i tillämpning. Därvid kommer de på barnhemmen
intagna regelmässigt att omfattas av den i sjukförsäkringssystemet ingående
sjukvårdsförsäkringen, innebärande bl. a. att vederbörande sjukkassa
utger ersättning för sjukhusvård enligt i sjukförsäkringslagen angivna
grunder. Med hänsyn till det förändrade läge, som sålunda inträtt i nyssnämnda
hänseende, bör fr. o. m. den 1 januari 1955 barnhemmen icke få
uttaga vårdavgift för tid, varunder ersättning för sjukhusvård utgår från
allmän sjukkassa. Då plats ibland måste reserveras för att på sjukhus
intaget barn skall kunna återvända till barnhemmet, synes däremot statsbidrag
böra få utgå under tid då barnet är intaget på sjukhus, dock icke
under längre sammanhängande tid än två veckor. Statsbidragskungörelsen
bör ändras i enlighet härmed.

Utskottet, som ånyo vill understryka angelägenheten av att frågan om
höjt statsbidrag till kostnaderna för driften av barnhemmen i en nära framtid
blir föremål för omprövning, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1954 förordad ändring
av villkoren för statsbidrag till driften av barnhem;

b) till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

27 ro) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 47—49), vilket innebär en ökad mcdelsanvisning
med 15 500 kronor i anledning av utbildningens successiva
igångsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid barnhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
37 000 kronor.

28 :o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. I enlighet
med Kungl. Mnj:ts förslag (punkt 30, s. 49 och 50), vilket innebär en

16

Statsutskottets utlåtande nr 5.

anslagshöjning med 200 000 kronor i anledning av ökningen av antalet daghem,
lekskolor och eftermiddagshem, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 2 950 000 kronor.

29 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 50—52),
vilket upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom
den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 288 600 kronor.

30:o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 52 och 53)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 900 000 kronor.

Statskontoret har anfört, att anslaget bör kunna räknas ned med 200 000
kronor med hänsyn till belastningens storlek (utgift 1952/53 2 710 839)
och då någon stegrad resefrekvens inte torde kunna påräknas.

Departementschefen anser försiktigheten bjuda, att minskningen begränsas
till 100 000 kronor och att anslaget alltså uppföres med 2 800 000
kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m. fl. (I: 65) och den andra inom andra kammaren av fru
Boman m. fl. (11:93), hemställes, såvitt nu är i fråga, dels att riksdagen
till ferieresor för barn för budgetåret 1954/55 måtte anvisa ett förslagsanslag
av 2 300 000 kronor, dels ock att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t
hemställa att Kungl. Maj :t måtte företaga en allmän översyn av bestämmelserna
för erhållande av bidrag till fria resor för barn.

Beträffande den närmare motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas
till motionen II: 93.

Utskottet. Till stöd för sitt yrkande om en allmän översyn av ifrågavarande
bestämmelser har motionärerna framhållit bl. a. att en alltför stor
del av anslaget f. n. disponeras för vårdarresor, varför gruppresor för barnen
bör ordnas i större utsträckning än hittills. Enligt vad utskottet har
inhämtat uppmanar socialstyrelsen regelmässigt barnavårdsnämnderna att
söka främja en sådan utveckling, där detta av praktiska skäl är möjligt.
Vid sådant förhållande och under hänvisning till att bestämmelserna efter
föregående utredningar ändrades vid både 1951 och 1952 års riksdag är
utskottet icke berett tillstyrka motionärernas yrkande i denna del.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

17

Utskottet har icke heller funnit skäl biträda motionärernas förslag om
större anslagsminskning än departementschefen förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 65 och II: 93, i vad de avser bestämmelserna
om bidrag till fria resor för barn, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:65 och II: 93, i vad de berör
förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

31 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 54)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp. Departementschefen
tillstyrker socialstyrelsens förslag om oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling jämväl förehaft de
under nästföregående punkt nämnda motionerna 1: 65 och II: 93, i vilka,
såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte företaga en allmän översyn av bestämmelserna för
erhållande av bidrag till fria resor för husmödrar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 93.

Utskottet avstyrker av liknande skäl, som anförts under punkten 30,
jämväl i förevarande del motionerna I: 65 och II: 93.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 65 och II: 93, i vad de avser bestämmelserna
om bidrag till fria resor för husmödrar, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

32 :o) Bidrag till driften av semesterliem. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, s. 54 och 55), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 580 000
kronor.

2—377 Bi Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 saml. Nr 5.

18

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl.
Maj :t har (punkt 35, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Stipendier
för underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Detta anslag har fr. o. m. innevarande budgetår höjts i syfte att antalet
stipendier skall kunna ökas. Socialstyrelsens förslag om höjning av stipendiebeloppen
avvisades däremot. Departementschefen är inte heller nu
beredd att tillstyrka en allmän höjning av stipendierna. Med anledning av
vad socialstyrelsen anfört finner han det emellertid motiverat att något
bättre möjlighet öppnas för hjälp åt husmödrar med småbarn. Han föreslår
därför, att det normala maximibeloppet 50 kronor lämnas oförändrat
men att stipendium då synnerliga skäl föreligger får utgå med högst 125
kronor i stället för nu gällande 100 kronor.

Socialstyrelsens förslag att anslaget anvisas med oförändrat belopp biträdes.
.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att maximibeloppet för
stipendium höjes i enlighet med vad departementschefen förordat, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

34 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 56-—58), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.

35:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 58—73) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna avlöningsstat
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 4 557 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 343 000 kronor.

Ungdomsvårdsskoleutredningen har nu slutredovisat sitt uppdrag. I
främsta rummet går utredningens förslag i vad avser anstaltsorganisatio -

Statsutskottets utlåtande nr 5.

19

nen — såsom redan förutskickats i samband med vissa redan tidigare
behandlade delförslag — ut på att eleverna skall uppdelas på mindre grupper
än som hittills i allmänhet varit fallet samt att personalen skall förstärkas.
Utredningen har därjämte behandlat vissa särskilda frågor, exempelvis
elevkategoriernas differentiering på skilda skolor, yrkesutbildning,
fritidsverksamhet, personalvård och personalutbildning, skolstyrelserna
samt eftervårdsproblemen. En ingående undersökning av elevmaterialet
bildar bakgrunden till utredningens förslag.

Med hänsyn till omfattningen av utredningens reformprogram har det
synts angeläget att remissbehandlingen icke forceras. Härtill kommer att
förverkligandet av de av utredningen tidigare framlagda förslagen f. n.
pågår och föranleder förslag till årets riksdag om ett ökat antal tjänster
vid skolorna; dessa tjänster är f. ö. inräknade under den förstärkning som
utredningen föreslagit för nästa budgetår. Enligt departementschefens mening
bör en fortsatt reformering av skolorna ske successivt. Från dessa
utgångspunkter har han funnit, att behandlingen av betänkandets huvuddel
bör anstå till 1955 års riksdag, medan däremot den del av utredningsförslaget,
som avser yrkesutbildningen vid pojkskolorna — vilket avsnitt
varit föremål för särskild remissbehandling — redan nu bör upptagas till
prövning. De åtgärder, som kommer i fråga, anses vara sådana att de kan
genomföras utan att prövningen av betänkandets huvuddel avvaktas.

Undervisning i jordbruksskötsel förekommer vid samtliga åtta skolor, i
trädgårdsskötsel vid sju, i metallarbete vid sex och i snickeri — företrädesvis
möbeltillverkning — vid fem skolor. Skräddaryrket representeras
vid två samt tapetseri, bilreparation och kockutbildning vid vardera
en skola.

Utredningen anser, att utbildningen i största möjliga utsträckning bör
anpassas efter de enskilda elevernas anlag och förutsättningar. Ungdomsvårdsskolornas
resurser måste med hänsyn härtill lämna utrymme för
både en gedigen yrkesutbildning och en enklare arbetsträning. Från dessa
utgångspunkter har det synts utredningen nödvändigt, att organisationen
inom sig förfogar över ett större urval av yrkesgrenar än som f. n. är fallet.
Utredningen har fördenskull föreslagit följande. Trädgårdsutbildningen
vid Fagared skall nedläggas. Vid Forsane ändras möbelsnickeriet till inrednings-
och byggnadssnickeri; utbildningen i tapetseri och sadelinakeri
samt trädgårdsundervisningen nedlägges och i stället uppsättes verkstäder
för reparation av jordbrukets och skogsbrukets maskiner samt för
radioreparatörer—elektriker. Vid Sundbo nedlägges jordbruk och snickeri
och i stället inrättas avdelningar för bilreparatörer och murare. Vid Lövsla
och Långanäs, vilka mottager i psykiskt hänseende särskilt problematiska
elever, uppföres terapiverkstäder.

Departementschefen delar utredningens uppfattning att förbättringar är
påkallade i fråga om yrkesutbildningen. Framför allt anses elevernas påfallande
intresse för tekniska yrken böra tillvaratagas i större utsträck -

20

Statsutskottets utlåtande nr 5.

ning än som f. n. är möjligt. I stället bör platsantalet inskränkas inom
vissa utbildningsgrenar, vilka förefaller överrepresenterade i betraktande
av vad som genom utredningen framkommit om elevernas genomsnittliga
yrkesinriktning.

Utan ytterligare undersökningar — bl. a. av de ekonomiska förhållandena
vid skölj ordbruken — är departementschefen icke beredd att taga
ställning till frågan om inskränkning i jordbruksundervisningen. Vad beträffar
trädgårdsskötseln är han av den uppfattningen, att undervisningen
lämpligen bör kunna överföras till jordbruket och, i den utsträckning så
kan ske, skötas av personal som avsetts för den senare yrkesgrenen. Indragning
av trädgårdsmästartjänsterna i allmänhet vid yrkesskolorna anses
dock icke böra ske ännu. Även trädgårdsmästarna är i regel indelade
till viss tjänstgöring utöver själva undervisningen, och en indragning av
ifrågavarande tjänster kan därför tänkas böra föranleda kompensation
genom personalförstärkning på annat sätt. Såsom framgår av det följande
förordas, att trädgårdsmästartjänsterna indrages endast vid två skolor,
där antalet befattningshavare på grund av övriga dispositioner i förevarande
sammanhang blir oförändrat.

Beträffande utredningens detalj förslag är departementschefen till en
början icke övertygad om att en godtagbar murarutbildning kan anordnas.
Då han delar utredningens uppfattning att snickarutbildningen vid Sundbo
bör nedläggas, föreslås, att denna yrkesgren i stället utbytes mot utbildning
av elektriker och radioreparatörer; den härför erforderliga verkstaden
anses utan några väsentliga ombyggnadskostnader kunna inrättas i
den nuvarande snickarverkstaden. Vidare biträdes förslaget, att en bilverkstad
skall uppföras vid denna skola. Trädgårdsundervisningen anses
böra sammanföras med jordbruket. Antalet yrkesgrenar och lärare blir
härigenom oförändrat vid Sundbo.

För Forsanes vidkommande biträder departementschefen utredningens
förslag. Frågan om nedläggande av trädgårdsundervisningen vid Fagared
anses böra prövas i ett senare sammanhang.

Vidare tillstyrkes, att en terapiverkstad uppföres vid Lövsta. Däremot
bör en dylik verkstad icke uppföras vid Långanäs. Av utredningens betänkande
framgår nämligen bl. a. att utredningen räknat med att denna
skola vid lämplig tidpunkt skall ändra karaktär genom att det äldsta klientelet
skall överföras till viss annan skola.

Kostnaderna för de av departementschefen förordade åtgärderna beräknas
på följande sätt:

Byggnader Inventarier

Verkstad för maskinreparationer vid Forsane ...... 41 500 35 000

Verkstad för radioreparatörer och elektriker vid

Forsane ................................................... — . 50 000

Bilreparationsverkstad vid Sundbo ..................... 123 500 38 000

Statsutskottets utlåtande nr 5.

21

Byggnader Inventarier

Verkstad för radioreparatörer och elektriker vid

Sundbo ...................

Terapiverkstad vid Lövsta

120 000

50 000
50 000

285 000

223 000

508 000

De nya verkstäderna förutsattes stå färdiga den 1 juli 1955. För deras
anordnande beräknas således för nästa budgetår ett belopp av 508 000 kronor.
Vid behandlingen av ungdomsvårdsskolornas byggnadsanslag återkommer
departementschefen i denna fråga. Däremot upptages icke nu
frågan om personalbehovet vid dessa avdelningar till avgörande. Vad beträffar
den egentliga yrkesundervisningen blir antalet tjänster oförändrat;
omläggningen medför endast att två trädgårdsmästartjänster i sinom tid
bör utbytas mot två yrkeslärartjänster.

Beträffande medelsbehovet under nu förevarande anslag anför departementschefen
att tjänsten som chef, tillika läkare, vid Lövsta efter senaste
innehavarens frånfälle är vakant och att skolan f. n. står under ledning
av en befattningshavare, som icke är läkare. Möjligheterna att under
innevarande eller nästa budgetår besätta läkartjänsten bedömes som ovissa.
I detta läge har Kungl. Maj :t bemyndigat socialstyrelsen att utgiva ersättning
till en särskild rådgivande psykiater vid Lövsta med 1 800 kronor i
grundbelopp samt därutöver sedvanligt besöksarvode. Jämväl vid Folåsa
anlitas en särskild psykiater. Medel bör tills vidare finnas anvisade för
särskilda psykiatrer vid dessa båda skolor. Kostnaderna uppskattas till
ca 9 000 kronor; i stället bör det under arvodesposten f. n. uppförda särskilda
arvodet å 4 000 kronor till läkaren vid Folåsa utgå. Nettoökningen
blir sålunda 5 000 kronor. Skulle uppgiften som läkare vid Folåsa i framtiden
åter komma att bestridas av anstaltschefen vid Lövsta, bör Kungl.
Maj :t på nytt kunna pröva frågan om ett årsarvode.

Såsom skett under de senaste budgetåren anses en bokhållare vid Långanäs
böra få anställas på extra stat i den mån så kan ske med anlitande
av besparingar. Det för vikarier avsedda beloppet ökas till 25 000 kronor.
För lönelclassförändringar m. m. höjes anslaget med tillhopa 94 071
kronor.

Från övergångsstaten avföres 1 rektor i Ca 29, 1 biträdande lärare i
Ca 15, 1 ladugårdsförman i Ca 13 och 1 tvättföreståndare i Ca 6.

1953 års riksdag beslöt, att vissa nya avdelningar skulle anordnas vid
Forsane, Margretelund och Lövsta, nämligen tre s. k. specialavdelningar
och en s. k. utskrivningsavdelning. För dessa avdelningar föreslås att 4
tillsynsmannatjänster (Ce 18) och 9 vår dar tjänster (Ce 12) inrättas den
1 juli 1 954. Emellertid beräknas medel endast för tillsynsmannatjänsterna

22

Statsutskottets utlåtande nr 5.

samt sex av vår dart jänsterna, tillhopa 89 832 kronor. Lönekostnaderna
för de återstående tre vårdart jänsterna anses under nästa budgetår kunna
bestridas från besparingar.

Slutligen erinrar departementschefen i detta sammanhang att han i det
föregående vid behandlingen av socialstyrelsens avlöningsanslag förordat,
att en konsulent, avsedd för fosterhemsanskaffning, skall avlönas från
förevarande anslag med utnyttjande av eventuella besparingar därå.

I en inom första kammaren av herr Hesselbom väckt motion (I: 144)
hemställes, att riksdagen måtte besluta, att sjömansutbildning anordnas å
Lingatan fr. o. m. budgetåret 1954/55 i enlighet med ungdomsvårdsskoleutredningens
förslag; alternativt hemställes, att riksdagen måtte i princip
fatta beslut om sådan sjömansutbildning samt att riksdagen i anslutning
därtill måtte besluta, att fr. o. in. budgetåret 1954/55 Lingatans
yrkesskola tillföres Forsane som sjömansskola, att vid Forsane—Lingatan
utbildning ordnas för däcksmanskap samt att av det av Kungl. Maj :t under
femte huvudtiteln äskade reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. 50 000 kronor
anvisas för byggnadsarbeten vid Lingatan.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling även förehaft
den redogörelse för förhållandena vid Lingatans yrkesskola som riksdagens
år 1953 församlade revisorer lämnat under § 11 i sin berättelse. I anslutning
till redogörelsen har revisorerna gjort följande uttalande.

Med hänsyn till att ungdomsvårdsskoleutredningens betänkande f. n.
är föremål för Kungl. Maj :ts prövning har revisorerna inte ansett sig böra
ingå på de allmänna spörsmål rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna,
vartill iakttagelserna vid besöket å Lingatan samt för revisorerna
i övrigt tillgängligt material eljest kunnat ge anledning. Revisorerna
vill i stället inskränka sig till att framhålla det otillfredsställande i
såväl att Lingatan under budgetåret 1952/53 utnyttjats endast till omkring
halva sin kapacitet som att verksamheten vid skolan numera nedlagts trots
den besvärande platsbrist som råder inom åtskilliga sociala vårdområden.
Som angeläget vill revisorerna i detta sammanhang vidare framhålla, att
den psykiatriska expertis, som ställts till ungdomsvårdsskoleverksamhetens
förfogande, inkopplas på de enskilda fallen inom rimlig tid efter elevernas
intagning så att inte syftet med undersökningarna förfelas eller äventyras.
Slutligen synes det revisorerna önskvärt att de lokala skolstyrelserna
tilläggas sådana befogenheter att de verkligen få möjlighet att, på sätt vid
skyddshemsreformen 1936/37 förutsattes, utan alltför detaljerade föreskrifter
och anvisningar från socialstyrelsen bilda hörnstenar i organisationen.

Över revisorernas uttalande har yttrande avgivits av socialstyrelsen.

Utskottet. Ungdomsvårdsskoleutredningen har i september 1953 avgivit
sitt slutbetänkande. Med hänsyn till omfattningen av utredningens reform -

Statsutskottets utlåtande nr 5.

23

program har departementschefen funnit, att behandlingen av betänkandets
huvuddel bör anstå till 1955 års riksdag. Den del av utredningsförslaget,
som berör yrkesutbildningen vid pojkskolorna, har emellertid redan nu ansetts
böra upptagas till prövning.

Utskottet, som förutsatt att prövningen av sistnämnda fråga icke föregriper
det slutliga ställningstagandet till utredningens förslag, delar departementschefens
uppfattning, att yrkesutbildningen vid ifrågavarande
skolor bör förbättras och att särskilt de tekniska yrkena med hänsyn till
det stora intresset bland eleverna bör ges ökat utrymme. Departementschefens
förslag att undervisningen i trädgårdsskötsel skall sammanföras
med jordbruksundervisningen synes utskottet även vara en lämplig och av
utvecklingen betingad åtgärd.

Vad angår propositionens detalj förslag har utskottet emellertid av skäl,
som anförts bl. a. i motionen I: 144, funnit det tveksamt huruvida utbildning
av radioreparatörer och elektriker redan nu bör pabörjas vid saväl
Sundbo som Forsane. Utskottet vill dock icke motsätta sig departementschefens
förslag under förutsättning att det efter ytterligare undersökning,
därvid kontakt bör tagas med vederbörande skolstyrelse, görs sannolikt att
ett tillräckligt antal elever kan tillgodogöra sig ifrågavarande undervisning.

Beträffande det i motionen I: 144 väckta förslaget om ordnande av sjömansutbildning
vid Lingatan, vilket även ingår i ungdomsvårdsskoleutredningens
framlagda reformprogram, anser utskottet att denna fråga först
bör prövas av Kungl. Maj :t. Såsom tidigare framhållits i remissyttranden
från arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen torde därvid jämväl
böra undersökas, huruvida det ur vårdsynpunkt samt av ekonomiska och
praktiska skäl är möjligt att anordna sjömansutbildning för ungdomsvårdsskoleelever
vid befintliga kommunala sjömansskolor.

I detta sammanhang vill utskottet i anledning av vad riksdagens revisorer
uttalat understryka önskvärdheten av att Lingatan — utan att man
därför binder sig för dess framtida användning som sjömansskola — snarast
kommer att utnyttjas på lämpligt sätt. Liksom revisorerna finner utskottet
det vidare önskvärt att ungdomsvårdsskolornas lokala styrelser
beredes ökade möjligheter till självständigt bedömande och handlande.

Departementschefens förslag beträffande personalbehovet vid ungdomsvårdsskolorna
liksom beräkningen av avlöningsanslaget har icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionen I: 144 icke må av riksdagen bifallas;

II. alt riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers
uttalande angående Lingatans yrkesskola i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

24

Statsutskottets utlåtande nr 5.

III. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari
1954 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 1 229 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 101 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 1 703 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 524 000

Summa kronor 4 557 000;

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 4 557 000 kronor.

36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 38, s. 73—78) föreslagit riksdagen att till
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 347 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 334 000 kronor.

Posterna till sjukvård åt befattningshavare samt övriga expenser höjes
i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag med 2 500 resp. 4 000 kronor,
varjämte reseposten uppräknas med 5 000 kronor. För att öka möjligheterna
till utackordering i fosterhem föreslås att delposten till eftervård
och utackordering höjes med 25 000 kronor. Med hänsyn till vikten av att
erhålla intresserade och lämpliga övervakare för de utskrivna biträder departementschefen
jämväl socialstyrelsens förslag att medel skall beräknas
för upplysningsarbete i detta syfte. Medelsanvisningen anses dock böra begränsas
till 5 000 kronor. I anslutning till utgifterna under budgetåret
1952/53 minskas delposten till beklädnad med 29 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (11:374), hemställes, att riksdagen med ändring av Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

25

Maj:ts förslag måtte till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
3 358 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 374.

Utskottet. Enligt motionärernas framställning bör den i propositionen
förordade medelsanvisningen för upplysningsarbete i syfte att få fram flera
och frivilliga övervakare höjas från 5 000 till 10 000 kronor, varjämte de nu
utgående övervakararvodena om högst sex kronor per månad föreslås skola
höjas till tio kronor per månad.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att
erhålla flera och lämpliga övervakare. Emellertid anser utskottet att medelsanvisningen
till upplysningsarbete med hänsyn till att den avser ett nytt
ändamål tills vidare bör begränsas till det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet.
Beträffande frågan om övervakararvodenas storlek får utskottet
erinra, att bestämmelserna om arvoden åt övervakare inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
i stort sett medger samma ersättningsmöjligheter som
vid övervakning enligt lagen om villkorlig dom och lagen om villkorlig frigivning.
Enligt utskottets mening bör en eventuell höjning av arvodena i
det ena som i det andra fallet lämpligen prövas gemensamt. Utskottet har
därför funnit sig böra avstyrka motionärernas yrkande även i denna del.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 281 och II: 374 till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 347 000
kronor.

37:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Bygg nadsarbeten

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 78—82) föreslagit riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. in. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
1 750 000 kronor.

Till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna har för innevarande
budgetår anvisats ett anslag av 2 250 000 kronor. Av detta belopp har
1 500 000 kronor avsetts för uppförande av vissa nya avdelningar vid tre
skolor. Återstående belopp, 750 000 kronor, har avsetts för det nlcra fortlöpande
byggnadsbehovet.

Vid bedömningen av byggnadsvolymen för nästa budgetår har departementschefen
utgått från att 1 750 000 kronor skall kunna disponeras för de

26

Statsutskottets utlåtande nr 5.

med anslaget avsedda ändamålen. Till en början föreslår departementschefen
under hänvisning till vad han anfört vid behandlingen av ungdomsvårdsskolornas
avlönings- och omkostnadsanslag dels att 508 000 kronor
anvisas för anordnande av verkstäder vid Sundbo, Forsane och Lövsta och
dels att ett belopp av 45 000 kronor beräknas för anskaffande av inventarier
till de av 1953 års riksdag beslutade nya avdelningarna.

För modernisering av kök m. m. vid Morängen, gymnastikhus vid Sundbo,
oljeeldning vid Broby och Vemyra, omändring av avloppssystemen vid
Vemyra, Johannisberg och Morängen, åtgärder för vattenförsörjningen vid
Forsane, omläggning av el-nätet vid Hammargården, ny verkstadsbyggnad
vid Johannisberg samt för värmeledning m. in. vid Folåsa beräknas tillhopa
718 700 kronor. Därest det vid den fortsatta planeringen visar sig, att kostnaderna
för de särskilda byggnadsarbetena är för lågt beräknade, anses
socialstyrelsen böra låta ritningarna bli föremål för översyn i kostnadsbesparande
syfte. Skulle det härvid likväl visa sig, att arbetena icke rimligen
kan hallas vid de av socialstyrelsen beräknade beloppen, förutsätter departementschefen,
att en utjämning på sedvanligt sätt får ske med anlitande
främst av besparingar å andra byggnadsarbeten vid skolorna. Vidare förutsättes
att från anslaget i förekommande fall får täckas jämväl uppkomna
merkostnader för tidigare beslutade byggnadsarbeten liksom för inventarier
till de av 1953 års riksdag beslutade nya avdelningarna.

Vad som därefter återstår inom den av departementschefen angivna
kostnadsramen föreslås skola efter Kungl. Maj :ts bestämmande få disponeras
till personalbostäder eller standardförbättringar i äldre bostadshus.

Utskottet. I propositionen har bl. a. räknats med att ett belopp av 478 300
kronor skall efter Kungl. Maj:ts bestämmande få användas till personalbostäder.
Utskottet vill under förhandenvarande omständigheter icke motsätta
sig att det begärda bemyndigandet lämnas Kungl. Maj :t men vill framhålla
lämpligheten av att samtliga de ändamål, för vilka medel framdeles
kan komma att äskas under detta anslag, i görlig mån specificeras. Mot
den föreslagna kostnadsramen i övrigt har utskottet icke funnit anledning
till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 750 000 kronor.

38 :o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
40, s. 82 och 83), vilket innebär en minskad medelsanvisning med 12 000
kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 5.

27

att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 9 400
kronor.

39:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 41, s. 83—85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande
av inackorderingshem m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 17 300 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 46 600 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I. O. G. T. Staten betalar första årets
hyra och bestrider kostnaderna för inventarier med 1 000 kronor per plats,
dock för varje hem högst 10 000 kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel
utbetalas underskottsersättningar med högst år shyrans belopp (se
nästföljande punkt). 1953 års riksdag anvisade ett belopp av 31 000 kronor
till uppförande av två inackorderingshem utöver vad Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
föreslagit. På grund av att bidraget bl. a. skall täcka
första årshyran — vars storlek icke på förhand låter sig exakt beräkna
ställer det sig svårt att bedöma, hur stort anslag som i realiteten erfordras.
Den genomsnittliga årshyran för de sedan ingången av år 1950 inrättade
hemmen uppgick under budgetåret 1952/53 till ca 7 900 kronor. Med hänsyn
härtill och under beaktande av svårigheterna att förutse hyrespostens
storlek anser departementschefen, att startkostnaderna för ettvart av ifrågavarande
båda hem bör beräknas till 17 900 kronor vid ett inventariebidrag
av 10 000 kronor. Då därjämte ett av de senast inrättade hemmen under
första verksamhetsåret nödgats vidkännas en vid tidigare anslagsberäkningar
icke förutsedd hyreshöjning av ca 1 000 kronor föreslås, att till
fullföljande av 1953 års beslut anvisas ett ytterligare belopp av 5 800 kronor.
Inventariebidraget föreslås höjt från 10 000 kronor till 13 000 kronor
per hem. Tre hem återstår f. n. att inrätta i enlighet med statsmakternas
beslut. Ytterligare 9 000 kronor anses således böra anvisas till inventarier.

Föreståndarparet åtnjuter såsom ersättning för sitt arbete inom inackorderingshemmet
förmånerna av fri bostad, kost och tvätt, vilka förmåner
genom beslut av socialstyrelsen kan utsträckas till att omfatta jämväl
minderåriga barn. Departementschefen kan icke biträda styrelsens förslag
att därutöver en kontant ersättning skall utgå till husmodern.

Ett anslag av 2 500 kronor beräknas jämväl för nästa budgetår till

I. O. G. T.

I en inom andra kammaren av herr Nyberg och fru Löfqvist väckt motion
(11:3) hemställes att riksdagen måtte besluta, att en kontant lön av
1 000 kronor per år skall utgå till husmödrarna vid vart och ett av de av

2° Statsutskottets utlåtande nr 5.

I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemraen och att i bidrag till inrättande
av inackorderingshem m. m. för budgetåret 1954/55 anvisas ett reservationsanslag
av 30 300 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet kan i likhet med departementschefen icke tillstyrka att utöver
nu utgående naturaförmåner jämväl en kontant ersättning skall utgå till
husmödrarna vid inackorderingshemmen. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att erinra mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 3 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 17 300 kronor.

40.o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl.
Maj;t har (punkt 42, s. 85) föreslagit riksdagen att till Ersättning till inackorderingshem
för driftförluster för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra året ersättning av staten
för uppkomna driftunderskott med högst årshyrans belopp. Till ifrågavarande
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.

Socialstyrelsen föreslår, att underskottsersättningarna i fortsättningen
skall utgå halvårsvis i förskott i stället för i efterskott. Därest detta förslag
bifalles erfordras ett belopp av 112 500 kronor, motsvarande U/2 års bidrag,
eljest kan medelsbehovet beräknas till 75 000 kronor.

Departementschefen som icke är beredd att f. n. föreslå övergång till förskottsbetalning
av underskottsersättningarna föreslår, att anslaget uppföres
med 75 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 20) hemstalles,
att riksdagen måtte besluta, att underskottsersättningarna vid de av
I. O. G. T. drivna inackorderingshemmen i fortsättningen skall utbetalas
halvårsvis i förskott.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Såsom motionären anfört torde en omläggning i enlighet med
socialstyrelsens förslag av utbetalningarna av underskottsersättningarna
vara ägnad att minska de ekonomiska svårigheter under vilka verksamheten
bedrives. Utskottet tillstyrker därför att ersättningarna i fortsätt -

Statsutskottets utlåtande nr 5.

29

ningen får utgå halvårsvis i förskott och att anslaget för nästa budgetår
anvisas med 37 500 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionen II: 20 till Ersättning till inackorderingshem
för driftförluster för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 112 500 kronor.

41 :o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 43, s. 86), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

42:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
44, s. 87—93) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 skall ökas med två, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 173 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 064 000 kronor.

Departementschefen har anmält att Kungl. Maj :t efter förslag av statens
organisationsnämnd bemyndigat styrelsen att under innevarande budgetår
anskaffa en tryckerianläggning för framställning av bl. a. den inom arbetsförmedlingsverksamheten
använda riksvakanslistan. Kostnaderna för saväl
anskaffningen som den för anläggningen erforderliga personalen har därvid
förutsatts bli kompenserade genom besparingar huvudsakligen under
styrelsens omkostnadsanslag. Besparingarna har möjliggjorts genom att en
tidigare beslutad plan för vakansrapportering genom telexsändningar övergivits.
Innan närmare erfarenheter vunnits, anses personalbehovet för
tryckerianläggningen böra helt tillgodoses genom anställande av extra personal.
Medel beräknas tills vidare för en tryckeriförman i Cg 14 samt för
extraanställd biträdespersonal inom ramen för ett belopp av 23 000 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande budgetår anförde
departementschefen bl. a., att det förändrade läget på arbetsmarknaden och
därav betingade planerings- och verkställigbetsåtgärder till bekämpande av

30

Statsutskottets utlåtande nr 5.

arbetslöshet kunde medföra behov av tillfällig förstärkning av styrelsens
organisation. Han framhöll vidare, att i avbidan på erfarenheter angående
utvecklingen på arbetsmarknaden borde eventuellt erforderliga förstärkningar
efter Kungl. Maj :ts prövning ske inom styrelsens krisorganisation.
Vad sålunda anfördes lämnade riksdagen utan erinran. Med anledning av
det ändrade arbetsmarknadsläget har Kungl. Maj:t under år 1953 medgivit
styrelsen att inom krisorganisationen anställa två befattningshavare i
Cg 31, tre i Cg 27, tre i Cg 25 och en i Cg 13. Av dessa befattningar har
en i Cg 27 avsetts för uppgifter rörande styrelsens maskinberedskap och
övriga för arbetslöshetsärenden. Dessa befattningar ävensom de ytterligare
tjänster som möjligen kan bli nödvändiga anses tills vidare böra upptagas
som extra tjänster inom krisorganisationen.

Med hänsyn till försäkringsbyråns ökade uppgifter i samband med
arbetslöshetsförsäkringen föreslås, att byrån förstärkes med en amanuenstjänst.

Styrelsens beräkning av kostnaderna för löneklassuppflyttningar m. m.
godtas. Antalet ordinarie kontorsbiträden ökas med 2 till 90.

De av departementschefen förordade förslagen medför en kostnadsökning
av sammanlagt 109 000 kronor.

Utskottet, som förväntar att den för arbetsmarknadsstyrelsen anskaffade
tryckerianläggningen även i fortsättningen skall medge utrymme för besparingar,
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 929 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 66 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 744 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 17 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 415 800

Summa kronor 4 173 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 173 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

31

43:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 45, s. 93—96), vilket innebär en anslagsminskning
med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
736 000 kronor.

44:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t har
(punkt 46, s. 96—98) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen:
Krisorganisationen för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 875 000 kronor.

Under de senaste åren har antalet befattningar för byggnadstillståndsärenden
kunnat minskas efter hand som lättnader i byggnadsregleringen
genomförts. Såvitt nu kan förutses torde den senast beslutade utformningen
av regleringen icke nämnvärt komma att påverka personalbehovet
för de uppgifter av utredande natur, varmed den nuvarande personalen i
huvudsak är sysselsatt. I den mån möjligheter till indragningar befinnes
föreligga bör de enligt departementschefen självfallet tillvaratagas.

Å andra sidan ökas medelsbehovet vid ett bifall till förslaget att de personalförstärkningar
för planerings- och verkställighetsåtgärder till bekämpande
av arbetslöshet, vilka departementschefen redovisat vid anmälan av
styrelsens avlöningsanslag, även under nästa budgetår skall belasta anslaget
till styrelsens krisorganisation. Kostnaderna för ifrågavarande tjänster
kan för helt budgetår beräknas till ca 180 000 kronor. Behovet framdeles
av de redan inrättade tjänsterna liksom av eventuell ytterligare förstärkning
kan icke nu bedömas med hänsyn till ovissheten om utvecklingen på
arbetsmarknaden.

Säkra hållpunkter för beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår
finnes sålunda inte. Departementschefen förordar, att anslaget höjes
med 125 000 kronor till 1 000 000 kronor, varav för avlöningar beräknas
910 000 kronor och för omkostnader 90 000 kronor.

Utskottet, som understryker angelägenheten av att möjligheterna till
fortsatt minskning av personalen för byggnadstillståndsärenden tillvaratages,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande nr 5.

4o.o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 47, s. 98—105) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med aderton,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för den
offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1954/55, dels ock till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
18 113 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 17 733 000 kronor.

I fråga om kontorsorganisationen tillstyrkes, att kontoret i Slite uppflyttas
till kontor i klass 5 samt att det tillfälliga kontoret i Nora ersättes
med kontor i klass 4. Med anledning härav minskas anslagsposten till tillfällig
personal med 6 900 kronor.

Beträffande övriga organisationsfrågor föreslås att i Sandviken inrättas
en skrivbiträdestjänst i reglerad befordringsgång i enlighet med styrelsens
förslag. Vidare tillstyrkes styrelsens förslag till indragning av 5 extra skrivbiträdestjänster
i Göteborg.

Månadsarvodet till läkarna hos länsarbetsnämnderna anses böra höjas
med 20 % från 200 till 240 kronor. En assistenttjänst vid ungdoms- och
tjänstemannaförmedlingen i Karlskoga föreslås uppflyttad från Ce 16 till
Ce 19. Vidare förordas att ungdomsförmedlingarna i Stockholm och Solna
förstärkes med vardera en assistenttjänst i Ce 19.

Med hänsyn till den fortgående utvidgningen av försöksverksamheten
med nioårig enhetsskola beräknas ytterligare medel till arvoden åt yrkesvalslärare.
Med tillämpning av de grunder, som Kungl. Maj :t tidigare följt
vid bestämmandet av arvodesbeloppens storlek, anses anslagshöjningen
kunna begränsas till 25 000 kronor.

Av skäl som arbetsmarknadsstyrelsen anfört förordas att till avlöningar
åt arbetsförmedlingsombud beräknas ytterligare 10 000 kronor.

Styrelsens förslag beträffande ordningen för bestridande av kostnader
för sakkunniga m. fl. samt beräkningen av medelsbehovet, löneklassuppflyttningar
m. m. föranleder ingen erinran. I enlighet med grunderna för
reglerad befordringsgång för biträdespersonal ökas antalet ordinarie kontorsbiträden
med 18.

De förslag, som departementschefen tillstyrkt, medför en anslagshöjning
med sammanlagt 359 000 kronor, vartill lägges ett belopp av 21 000 kronor
i anledning av den ändrade lönegrupperingen.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna indragningen av fem
extra skrivbiträdestjänster i Göteborg har motiverats av att länsarbetsnämnden
där i början av innevarande år inflyttat i nya lokaler. Flertalet av

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33

nämndens expeditioner har därigenom kunnat sammanföras till en byggnad.
Utskottet förväntar att de möjligheter till ytterligare personalminskning
som av denna anledning må yppa sig tillvaratages.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke föranlett utskottet till annat uttalande,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för den offentliga
arbetsförmedlingens permanenta organisation antalet kontorsbiträden
i lönegrad Ca 8 skall ökas med aderton;

b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga
arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 789 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 241 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 984 400

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis .................. 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 096 900

Summa kronor 18 113 000;

c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 18 113 000
kronor.

46:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. Kungl. Maj :t
har (punkt 48, s. 106—108) föreslagit riksdagen att till Den offentliga
arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 4 568 000 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 4 328 000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar räknas i anslutning till medelsåtgången
under budgetåret 1952/53 upp med 30 000 kronor. De nya lokalerna
för arbetsförmedlingen i Göteborg ökar utgifterna under anslagsposten till
lokalkostnader med ca 140 000 kronor. Ökade kostnader är vidare att
emotse på grund av nya lokaler på andra håll samt genom de generella
hyreshöjningarna in. m. Då vidare lokalersättningarna till arbetsförmedlingsombuden
anses böra höjas med 20 %, uppräknas anslagsposten med
232 000 kronor. Å andra sidan minskas medelsanvisningen till underhåll
och drift av tjänstebilar med 20 000 kronor och till publilcationstryck med
2 000 kronor. Nettoökningen begränsas sålunda till 240 000 kronor.

3—377 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 5.

34

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
4 568 000 kronor.

47:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. Kungl.
Maj :t har (punkt 49, s. 108 och 109) föreslagit riksdagen att till Den offentliga
arbetsförmedlingen: Krisorganisationen för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 500 000 kronor.

Med anledning av de successivt genomförda lättnaderna i byggnadsregleringen
har under budgetåret 1952/53 och innevarande budgetår mellan 40
och 45 tjänster inom krisorganisationen indragits. Den kvarvarande personalen
för byggnadstillståndsärenden sysselsättes huvudsakligen med utredningsarbete
och endast till mindre del med övervakningsuppgifter. Såvitt
nu kan bedömas, torde upphävandet fr. o. m. den 1 januari 1954 av byggnadstillståndsgivningen
för bostadsbyggandet icke komma att i större utsträckning
påverka personalbehovet. Emellertid förutsätter departementschefen,
att styrelsen liksom hittills tillvaratager de möjligheter till indragningar
som erbjuder sig.

Med hänsyn till det försämrade arbetsmarknadsläget har Kungl. Maj :t
medgivit styrelsen att under budgetåret 1952/53 inom ramen för ett visst
belopp anställa extra personal inom arbetsförmedlingens krisorganisation
för planerings- och verkställighetsåtgärder till bekämpande av arbetslöshet.
Det är icke möjligt att nu bedöma behovet i fortsättningen av dylik personal.
Även med beaktande av visst utrymme härför anses dock anslaget
kunna upptagas med något lägre belopp än för innevarande budgetår. Departementschefen
föreslår, att anslaget uppföres med 2 400 000 kronor, därav
1 900 000 kronor till avlöningar och 500 000 kronor till omkostnader.

Utskottet, som understryker departementschefens uttalande beträffande
möjligheterna till personalindragningar, tillstyrker Kungl. Majrts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Krisorganisationen för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kronor.

48 :o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt
50, s. 109—112) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

35

För innevarande budgetår har anslaget upptagits med 20 000 000 kronor.

Med anledning av förslag av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen
beslöt 1953 års riksdag en väsentlig förbättring av ersättningarna
från de erkända arbetslöshetskassorna samt höjning av statsbidragen till
kassorna. Nämnda utredning fortsätter arbetet med översyn av de beträffande
försäkringen gällande bestämmelserna. Departementschefen räknar
icke med att förslag i ämnet skall föreläggas 1954 års riksdag.

Vad angår medelsbehovet under detta anslag kan det i förväg beräknas
endast uppskattningsvis, da det är beroende av flera osäkra faktorer, främst
arbetslöshetens storlek och fördelning på yrkesgrenar under vinterhalvåret.
Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår tillkommer
den osäkerhet som betingas av att bestämmelserna rörande ersättningsbelopp
och statsbidrag ändrats avsevärt fr. o. m. den 1 juli 1953. Med hänsyn
främst till dessa ändringar samt den något ökade arbetslösheten är en
väsentlig höjning av anslaget nödvändig.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Arrhén (I: 241) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad
m. fl. (II: 421), hemställes, att riksdagen till bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1954/55 måtte anvisa ett förslagsanslag av
34 500 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen
11:421.

Utskottet. Yrkandet i motionerna I: 241 och II: 421 har framställts under
förutsättning av bifall till av samma motionärer i två likalydande motioner,
1: 240 och II: 420, väckt förslag om ändring i förordningen om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor. Sistnämnda motioner har hänvisats till
lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, som i sitt utlåtande nr 14
avstyrkt desamma. Vid sådant förhållande avstyrker statsutskottet för sin
de! motionerna I: 241 och II: 421.

Under åberopande härav och då departementschefens anslagsberäkning
icke givit anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:241 och 11:421 till Bidrag till
erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor.

49:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. Kungl. Maj:t
bar (punkt 51, s. 112—126) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor.

36

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 000 000 kronor.

Beträffande en av departementschefen lämnad redogörelse för det allmänna
arbetsmarknadsläget samt för finansfullmaktens utnyttjande under
innevarande budgetår, i vilket sistnämnda avseende behovet av anslag å
tilläggsstat senare under vårsessionen kommer att anmälas för riksdagen,
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 121—123).

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att till beredskapsarbeten
skall få hänvisas inte blott arbetslösa, som är anmälda hos arbetslöshetsnämnd
såsom hjälpsökande, utan även arbetslösa, som endast är anmälda
hos arbetsförmedlingen. Beredskapsarbetena är formellt sett en hjälpform
enligt arbetslöshetskungörelsen och står därför öppna endast för förstnämnda
grupp av arbetslösa. Motsvarande inskränkning gäller inte för
hänvisning till arbeten som i sysselsättningsfrämjande syfte anordnas med
anlitande av andra anslag å riksstaten än det nu ifrågavarande eller av anslag
å beredskapsstat. Det anses inte rationellt att hänvisningen till beredskapsarbeten
skall vara bunden av snävare regler än hänvisningen till
andra arbeten. Beredskapsarbetena, som delvis drives i arbetsmarknadsstyrelsens
egen regi och lättare än andra arbeten kan anpassas efter arbetsmarknadens
utveckling, bör i enlighet med styrelsens förslag kunna komma
ifråga för arbetslösa av alla kategorier. Härigenom kan bl. a. belastningen
å arbetslöshetskassorna minskas. Den omfattning, vari beredskapsarbeten
får anordnas, skall givetvis även i framtiden regleras av de anvisade anslagens
belopp. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga bestämmelser rörande ifrågavarande uppmjukning av hänvisningsreglerna.

Ett av arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag rörande arkivarbeten
och musikerhjälp har mött vägande erinringar i remissyttrandena.
Departementschefen kan för sin del inte förorda en omläggning av
dessa hjälpformer i enlighet med förslaget. Av de av styrelsen lämnade
uppgifterna framgår, att det beträffande en stor del av de i arkivarbete och
musikerhjälp sysselsatta är mycket osannolikt att de kan beredas arbete
i öppna marknaden. Det oaktat anses det böra fasthållas, att arkivarbete
och musikerhjälp i princip är att anse som arbetslöshetshjälp och att de
hjälpta så snart som möjligt bör hänvisas till vanligt arbete. Något inordnande
av dessa hjälpformer i arbetsvärden kan departementschefen därför
inte tillstyrka. Om arbetslöshet av större omfattning skulle uppstå bland
arbetstagare, som inte lämpligen kan hänvisas till beredskapsarbete, anses
det däremot böra förutsättas, att ett ökat behov av arbetsmöjligheter för
dessa grupper inte skall tillgodoses enbart av staten utan att vederbörande
kommuner skall göra sin insats genom att ordna kommunala arbeten.

Beträffande den övre åldersgränsen för erhållande av arbetslöshetshjälp
gäller f. n. följande. Kontantunderstöd utgår som regel ej till personer som

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37

fyllt 67 år. Vid beredskapsarbete medgives sysselsättning av personer över
67 år endast under förutsättning av en periodisk undersökning av vederbörandes
arbetsförmåga och en noggrann behovsprövning, som vanligen
resulterar i att hänvisningstidens längd begränsas. Arkivarbetare och
musikerhjälpta, som fyllt 67 år, kan efter prövning i varje särskilt fall
och med viss begränsning i fråga om hänvisningstidens längd medgivas
kvarbli i ifrågavarande arbeten under vissa förutsättningar. Tiden anses
nu mogen att fastställa en övre åldersgräns för alla dessa former av
arbetslöshetshjälp. Den övre åldersgränsen för arbetslöshetshjälp föreslås
skola sammanfalla med folkpensionsåldern. Dock bör undantag från denna
regel kunna göras bl. a. för personer, som efter uppnådd pensionsålder
ännu har försörjningsplikt mot minderåriga barn, samt utlänningar, som
icke åtnjuter folkpension. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela erforderliga närmare bestämmelser.

Departementschefen anser, i likhet med utrikesdepartementets understödsnämnd,
att sådan erfarenhet vunnits beträffande understödsverksamheten
för svenska sjömän i utländsk hamn, att denna verksamhet
nu bör ges en mera stadigvarande karaktär. Verksamheten bör i allt
väsentligt drivas enligt de riktlinjer, som tillämpats under försöksperioden.
Vid en ökad arbetslöshet bland sjöfolket bör möjlighet finnas för hjälpverksamhetens
bedrivande i ett större antal hamnar än f. n. Det anses böra få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter prövning från fall till fall förklara vilka
hamnar isom skall betraktas som centralhamnar. Departementschefen har
ingen erinran mot en sådan ändring i bestämmelserna angående understödsverksamheten
att understöd kan utges in natura.

Härefter behandlas arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet
under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in.

Styrelsen har för beredskapsarbeten under innevarande och nästa budgetår
beräknat belopp, som avsevärt överstiger kostnaderna under budgetåret
1952/53. Med hänsyn till den högre arbetslösheten, vilken gjort det
nödvändigt att sysselsätta flera arbetslösa i beredskapsarbete innevarande
budgetår än tidigare, samt ovissheten om arbetsmarknadens utveckling på
något längre sikt anses ingen erinran kunna riktas mot en viss uppräkning
av beloppen.

Departementschefen bär intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
beräkningar av kostnaderna för arkivarbete, musikerhjälp och forskarstipendier.
Forskarstipendiaternas antal vid utgången av november 1953
var 38. Några nya forskarstipendier beviljas icke. Då flera av de utländska
forskarstipendiaterna nu vistats i landet så länge att de beträffande tiden
kvalificerat sig för erhållande av svenskt medborgarskap, har Kungl. Maj :t
genom beslut den 4 september 1953 föreskrivit, att stipendium må innehavas
utan hinder av att stipendiat förvärvar svenskt medborgarskap.

38

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Beträffande kontantunderstöden anmäles, att genom beslut av Kungl.
Maj:t den 30 januari och 30 oktober 1953 — sedan viss erfarenhet vunnits
i fråga om de understödsbelopp, som de erkända arbetslöshetskassorna fastställt
med anledning av de av 1953 års riksdag beslutade ändringarna i bestämmelserna
om erkända arbetslöshetskassor — kontantunderstöden blivit
föremål för viss mindre höjning.

Vid behandlingen i det följande av anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet föreslår departementschefen enhetliga utbildningsbestämmelser
för den verksamhet, som bedrives för yrkesutbildning,
omskolning och fortbildning av partiellt arbetsföra, arbetslösa och s. k. friställd
arbetskraft. Vissa utbildningsbidrag till arbetslösa bestrides från anslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Med tillämpning
av de i nämnda sammanhang föreslagna reglerna bör kostnaderna för utbildningsbidrag
— bortsett från timpenning — till andra arbetslösa än partiellt
arbetsföra som regel bestridas från sistnämnda anslag.

Beträffande statliga steninköp erinras, att enligt förslag i 1953 års statsverksproposition,
vilket bifölls av riksdagen, de sedan många år pågående
statliga stenbeställningarna i princip skulle avvecklas. Om svårigheter
skulle uppkomma att sysselsätta den äldre arbetskraften skulle dock frågan
om steninköp med anlitande av arbetslöshetsanslaget tagas under förnyad
prövning. Sedan beslutet om stenbeställningarnas avveckling fattades, har
marknaden för sten undergått en väsentlig försämring. Under tiden januari
—oktober 1953 har exporten av gatsten endast varit hälften så stor som
exporten motsvarande tid 1952. Även på den inhemska marknaden har
konsumtionen av gatsten minskats. För att sysselsätta den äldre arbetskraften
har för innevarande budgetår 3,2 miljoner kronor anvisats till statliga
stenbeställningar. Därvid har bl. a. föreskrivits, att beställningarna i
större utsträckning än förut skall inriktas på kantsten i stället för gatsten.
Ett ökat framtida behov av kantsten anses kunna påräknas. Ett flertal
äldre stenarbetare har omskolats till kantstenshuggare. Då försäljningsläget
för gatsten f. n. är synnerligen mörkt, torde ytterligare medel för statsbeställningar
bli erforderliga innevarande budgetår. Det torde vara omöjligt
att med någon säkerhet bedöma behovet av statsbeställningar under nästa
budgetår. Tillstånd till sysselsättning vid statliga stenbeställningar med
anlitande av förevarande anslag anses böra, i konsekvens med vad tidigare
föreslagits i fråga om fastställande av en övre åldersgräns för andra former
av arbetslöshetshjälp, icke meddelas stenarbetare som uppnått folkpensionsåldern.

Slutligen anmäler departementschefen att Kungl. Maj :t den 20 november
1953 från förevarande anslag anvisat 200 000 kronor för upprätthållande av
driften vid Törefors A.-B:s sågverk i Töre under tiden januari—maj 1954.
Efter förhandlingar med Töreutredningen har Lesjöfors A.-B. åtagit sig att
mot ett bidrag av statsmedel på nämnda belopp utföra sågning vid Töre -

Statsutskottets utlåtande nr 5.

39

fors under tiden januari—maj 1954 av en timmerfångst motsvarande ca
1 600 standards sågad vara. I maj 1954 beräknas driften vid sågverket definitivt
upphöra. Ett av Töreutredningen framlagt förslag om åtgärder för
att tillföra Tore kommun ny permanent industriell verksamhet prövas f. n.

Med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling är det
svårt att exakt beräkna medelsbehovet under förevarande anslag såväl för
innevarande som för nästa budgetår. Det är möjligt, att anslag å tilläggsstat
måste begäras för innevarande budgetår. För budgetåret 1954/55 har
arbetsmarknadsstyrelsen beräknat ett medelsbehov av 28 600 000 kronor.
Departementschefen anser sig böra räkna med ett anslag av 25 000 000
kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Karl Andersson m. fl. (I: 145) och den andra inom andra kammaren
av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 178), hemställes, att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj :t att av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. för statliga steninköp anvisa de ytterligare medel, utöver
1 000 000 kronor, som kan visa sig erforderliga.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 145.

Utskottet. Till beredskapsarbeten kan f. n. hänvisas endast sådana
arbetslösa, som är anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnd, medan
arbeten som i sysselsättningsfrämjande syfte anordnas med anlitande
av andra anslag än det nu förevarande står öppna för alla kategorier arbetslösa.
I likhet med departementschefen finner utskottet detta icke rationellt
i synnerhet som beredskapsarbetena enligt vad erfarenheten visat lättare
än andra arbeten kan anpassas till det aktuella arbetsmarknadsläget. Utskottet
tillstyrker sålunda att hänvisningsreglerna för beredskapsarbeten
bringas i närmare överensstämmelse med motsvarande regler för övriga
arbeten,

Utskottet ansluter sig även till departementschefens uppfattning att
någon omläggning av formerna för arkivarbeten och musikerhjälp icke nu
bör vidtagas.

Beträffande frågan om den övre åldersgränsen för erhållande av arbetslöshetshjälp
vill utskottet icke motsätta sig att denna gräns för samtliga
hjälpformer inbegripet tillstånd till sysselsättning vid statliga stenbeställningar
i princip fastställes att sammanfalla med folkpensionsaldern. Enligt
propositionen skall undantag från den övre gränsen för arbetslöshetshjälp
kunna göras bl. a. för personer, som har försörjningsplikt mot minderåriga
barn, samt för utlänningar, som icke åtnjuter folkpension. Utskottet förutsätter
att dessa dispensmöjligheter även skall gälla för stenarbetarna vid
de statliga beställningarna. Ett annat skäl för undantag utgör enligt ut -

40

Statsutskottets utlåtande nr 5.

skottets mening den i motionerna I: 145 och II: 178, speciellt med tanke på
stenbeställningarna, framförda synpunkten, att avgång av överårig arbetskraft
kan äventyra arbetsmöjligheterna för övriga på samma arbetsplats
anställda personer.

Sedan riksdagen förra året fattade beslut om att de statliga stenbeställningarna,
under förutsättning att svårigheter icke uppkom att sysselsätta
den äldre arbetskraften, skulle avvecklas, har avsättningsförhållandena
inom stenindustrien utvecklats i ogynnsam riktning. I anledning härav har
Kungl. Maj :t hittills under innevarande budgetår anvisat 4,8 miljoner
kronor till statliga stenbeställningar. Med hänsyn till ovissheten om marknadsläget
förordar utskottet i likhet med departementschefen att medel för
ändamålet får stå till Kungl. Maj:ts förfogande jämväl under nästa budgetår.
Utskottet har härvid i anslutning till yrkandet i motionerna I: 145 och
II: 178 förutsatt, att medel för statliga beställningar skall kunna anvisas i
den utsträckning, som betingas av behovet att säkerställa sysselsättningen
för ifrågavarande arbetskraft.

Vad departementschefen i övrigt anfört vid anmälan av förevarande
anslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) i anledning av motionerna I: 145 och II: 178 godkänna
vad utskottet ovan anfört;

b) till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000
kronor.

50 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj :t har
(punkt 52, s. 126—129) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med samma belopp. Vid
utgången av budgetåret 1952/53 fanns en reservation av 1 587 659 kronor.

Från detta anslag bestrides bl. a. kostnaderna för vissa bidrag rid omskolning
av s. k. friställd arbetskraft. Denna bidragsform tillkom år 1949
i samband med att ett större antal byggnadsarbetare beräknades behöva
omskolas till verkstads- och annat arbete. Departementschefen föreslår i
det följande vid behandlingen av anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet enhetliga utbildningsbidrag för arbetslösa m. fl.
Vid bifall härtill torde behovet av förstnämnda form av omskolningsbidrag
och medelsbehovet för desamma under förevarande anslag i stort
sett falla bort. Vid införande av omskolningsverksamheten för friställd arbetskraft
förutsattes emellertid, att den skulle få utnyttjas även för änkor,

Statsutskottets utlåtande nr 5.

41

frånskilda m. fl. som ansågs behöva viss omskolning för att kunna återinpassas
på arbetsmarknaden. Denna möjlighet till omskolning torde ej
ha utnyttjats i större utsträckning. Då behov av omskolmngsmöjligheter
i angivna fall torde föreligga, bör emellertid anslaget fortfarande få tagas
i anspråk härför, varvid de föreslagna enhetliga utbildningsbidragen bör
tillämpas.

Med hänsyn till den förefintliga reservationen å anslaget erfordras endast
formell medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Werner
m. fl. (1:85) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i
Göteborg m. fl. (11:111), i vilka motioner hemställes, att riksdagen till
Sveriges KFUK:s riksförbund beviljar ett anslag av 20 000 kronor för kostnader
i samband med inrättandet av kurator stjänst för svensk ungdom i
England.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 111.

Utskottet. Enligt utskottets mening bör det i första hand ankomma på
Kungl. Maj :t att pröva frågan om statsbidrag för det i motionerna 1: 85
och II: 111 berörda ändamålet. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande
motionsyrkanden.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit anledning till erinran, hemställer
utskottet,

a) att motionerna I: 85 och II: 111 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

51 :o) Arbetskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj .ts förslag
(punkt 53, s. 130—132), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 164 100
kronor.

52 :o) Bidrag till kommunal och enskild arhetsvårdsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 54, s. 132—134), vilket innebär
en ökad medelsanvisning med 10 500 kronor i anledning av reservationsmedelsförbrukning,
med 5 000 kronor till halvskyddad verksamhet och med

42 Statsutskottets utlåtande nr 5.

24 500 kronor till träningsverkstäder och arbetscentraler, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 420 000 kronor.

a3.o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj :t
har (punkt 55, s. 134—148) föreslagit riksdagen att dels godkänna de utbildningsvillkor
för partiellt arbetsföra och arbetslösa, som av departementschefen
förordats, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000
kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 1 950 000 kronor
har 1 850 000 kronor beräknats till omskolningsbidrag, 50 000 kronor till
läkarundersökningar, 45 000 kronor till psykotekniska prov och 5 000 kronor
till upplysningsverksamhet.

Departementschefen behandlar till en början en utredning av arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning med förslag till
enhetliga utbildningsvillkor för partiellt arbetsföra, arbetslösa och s. k. friställd
arbetskraft.

Nuvarande utbildningsvillkor för ifrågavarande kategorier har utformats
under olika förutsättningar och vid skilda tidpunkter samt företer
sinsemellan betydande skillnader. Yrkesutbildning av arbetslösa och friställd
arbetskraft försiggår uteslutande vid av överstyrelsen för Yrkesutbildning
anordnade kurser. Även för partiellt arbetsföra, som i-, n. är
den ojämförligt största av ifrågavarande tre grupper kursdeltagare, utnyttjas
sådana kurser i stor utsträckning. På de utbildningsplatser, som
mottager olika kategorier utbildningssökande, kan det förekomma, att kursdeltagarna
erhåller olika förmåner utan att skiljaktigheterna är sakligt
motiverade. Av lättförklarliga skäl kan detta skapa en viss irritation. Även
ur mera allmän synpunkt är det enligt departementschefen av intresse att
utbildningsbidrag i likartade fall utgår efter samma grunder. Det anses
därför önskvärt, att ett i det väsentliga enhetligt system för utbildningsbidrag
till ifrågavarande grupper införes. Åtgärder i detta syfte utgör
också ett naturligt led i det pågående arbetet för att stärka beredskapen
mot arbetslöshet.

Det föreliggande förslaget innebär, att kontantunderstöden för arbetslösa
skall läggas till grund vid beräkningen av de maximala förmånerna.
Härjämte skall timpenning utgå. Såsom högsta gräns för bidragen har satts
ai betsinkomsten inom det blivande yrket. Jämfört med nuvarande olika
maximala förmåner medför förslaget en jämkning i både höjande och sänkande
riktning.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

43

Departementschefen finner förslaget i det hela väl avvägt och kan med
vissa jämkningar ansluta sig till detsamma. Hans erinringar föranledes
främst av att de av Kungl. Maj :t beslutade höjningarna av kontantunderstödens
maximibelopp inte går så långt som arbetsmarknadsstyrelsen i
förevarande sammanhang föreslagit. Departementschefens förslag innebär,
att utbildningsbidragets maximibelopp vid utbildning i hemort, som
tillhör ortsgrupp 5, blir per månad 418 kronor för ensamstående och o38
kronor för makar utan barn. Vid utbildning utom hemorten, då både
denna och utbildningsorten tillhör ortsgrupp 5, blir motsvarande maximibelopp
418 och 685 kronor.

I annat sammanhang anmäler departementschefen frågan om förbättrade
folkpensionsförmåner till svårt invalidiserade, varvid föreslås en höjning
av blindtillägget och ett särskilt tillägg i vissa andra fall av hjälplöshet.
I anslutning därtill förordas, att dessa förmåner, vilka enligt förslaget
icke skall räknas såsom inkomst vid fastställandet av folkpensionens
storlek, ej heller bör betraktas som inkomst vid bestämmandet av
förevarande utbildningsbidrag. I övrigt anses emellertid liksom hittills vid
bestämmandet av bidragen hänsyn böra tagas till utgående pension, försäkringsersättning,
arbetslönen i kommande yrke m. m.

Vad angår övriga föreslagna förmåner bör enligt departementschefens
mening starthjälp efter slutad utbildning lämnas mot aterbetalningsskyldighet,
varvid tidpunkten för återbetalningen torde böra bestämmas efter
omständigheterna i det enskilda fallet. I fråga om militärskadade bör aterbetalningsskyldighet
dock ej föreligga.

I fråga om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun anför departementschefen
följande.

Beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utgår förslaget
från att kommunerna skall bidraga med 25 % av kostnaderna för
utbildningsbidrag till såväl partiellt arbetsföra som arbetslösa. Denna
fördelning har i remissyttrandena mött erinran endast från svenska stadsförbundet,
som förordat en begränsning av kommunernas bidragsskyldighet
till kostnaderna för familjeförsörj ningen. I jämförelse med gällande
regler innebär det av arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagda förslaget en överflyttning av kostnader såväl från
staten till kommunerna som från kommunerna till staten. Beträffande
partiellt arbetsföra tillämpas f. n. angivna kostnadsfördelning med det
undantaget att kommunerna inte betalar någon del av timpenning, som
bestrides från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag
till vissa omskolningskurser in. m. Kostnaderna för arbetslösa med undantag
av friställda ankommer i princip på kommunerna med rätt till statsbidrag
med 20—80 % av kostnaderna. Vid kurser för friställda betalar
staten hela kostnaden. Såvitt angår de partiellt arbetsföra må framhållas,
att yrkesutbildning och omskolning av sådana tidigare meddelades endast
av pensionsstyrclscn och sedermera av både pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
samt att huvuddelen av pensionsstyrelsens verksamhet
på delta område numera överförts till arbetsmarknadsstyrelsen. Pensions -

44

Statsutskottets utlåtande nr 5.

styrelsen tillämpade i sin verksamhet den principen att vederbörande kommun
eller enskild skulle svara för minst 25 % av utbildningskostnaderna,
medan kommunerna vid utbildning genom arbetsmarknadsstyrelsen endast
behövde betala 25 % av kostnaderna för familjens försörjning. I denna del
innebär förslaget sålunda endast en återgång till en tidigare tillämpad
regel. Den som kurser för friställd arbetskraft betecknade utbildningsformen
tillkom under extraordinära förhållanden, som numera ej längre
råder. Dess fortsatta användning i nuvarande arbetsmarknadsläge synes
knappast motiverad. Under sådana förhållanden skulle kostnaderna för
utbildningsbidi ag åt arbetslösa i princip ankomma på kommunerna. Det
synes emellertid rimligt, att kommunernas ansvar i detta hänseende begränsas
till 25 % med möjlighet att, om arbetsmarknadsstyrelsen så bestämmer,
inräkna denna andel i underlaget för årskostnadsbidrag till
kommunens arbetslöshetskostnader.

Med hänsyn till det anförda och till behovet av enhetliga regler tillstyrker
departementschefen det föreliggande förslaget i vad det gäller kostnadsfördelningen.
I enlighet med detta bör staten kunna om särskilda skäl
föreligger helt bestrida kostnaderna för utbildningsbidrag. Detta bör bl. a.
tillämpas beträffande personer som skadats i militärtjänst samt vissa utländska
medborgare.

Departementschefen övergår härefter till beräkningen av anslaget till
arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet.

Med anledning av det ökade behovet av omskolning och yrkesutbildning
föi partiellt arbetsföra, vartill främst det ändrade arbetsmarknadsläget
bidragit, höjdes medelsanvisningen till styrelsens utbildningsverksamhet
för innevarande budgetår med 1 000 000 kronor till 1 850 000 kronor.
Efter en av styrelsen angiven på styrelsen fallande genomsnittskostnad
per utbildningsfall av ca 2 500 kronor beräknas de anvisade medlen jämte
den förefintliga reservationen å anslaget ge möjlighet till utbildning av
ca 750 personer. Denna relativt låga siffra förklaras dels av att utbildningsbidragen
höjts fr. o. m. den 1 juli 1953 i anslutning till levnadskostnadsstegringarna
och dels av att den genomsnittliga utbildningstiden ökat.
For nasta budgetår räknar styrelsen med ett till 800 ökat antal utbildningsfall,
vilket efter de antagna beräkningsgrunderna ger ett medelsbehov
av ca 2 000 000 kronor. Vid bifall till styrelsens förut redovisade förslag
till ändrade bidragsgrunder beräknas genomsnittskostnaden per fall öka
med ca 100 kronor samt medelsbehovet följaktligen till 2 080 000 kronor.
Såsom framgår av det föregående har departementschefen förordat en viss
minskning av de förmåner, som styrelsen föreslagit. Med hänsyn härtill
anses ökningen av medelsanvisningen för utbildning kunna begränsas. Departementschefen
förordar, att det för ändamålet avsedda beloppet höjes
med 150 000 till 2 000 000 kronor. I övrigt tillstyrkes ej någon höjningav
anslaget.

Statsutskottets utlåtande nr 5. 45

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herrar Jonsson i Strömsund och
Severin i Gävle väckt motion (II: 126), vari hemställes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte begära, att de i motionen framförda synpunkterna
beaktas och att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder for att de så

snabbt som möjligt skall förverkligas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Elfving in. fl. (1:226) och den andra inom andra kammaren av
herr Gustafsson i Stockholm m. fl. (11:264), i vilka motioner hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om de undersökningar
och förslag vartill de i motionerna anförda synpunkterna kan föranleda,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sigfrid Larsson och Ahlkvist (1:358) samt den andra
inom andra kammaren av herrar Hansson i Önnarp och Gustafson i Göteborg
(II: 400), i vilka motioner hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att de nya bestämmelserna för beviljande av
utbildningsbidrag och i förekommande fall bidrag till familj ef ör sörj ning
åt civilskadade utformas så, att kommunandelen icke erhåller karaktar av
fattigvård, samt att det uppdrages åt landstingen i stället för primärkommuner
inom landstingsområden att handlägga ärenden rörande civilskadades
omskolning och svara för kommunandelen av kostnaderna för denna
verksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 126,
II: 264 och I: 358.

Utskottet. Det föreliggande förslaget till enhetliga utbildningsvillkor för
partiellt arbetsföra och arbetslösa syftar främst till att undanröja icke
sakligt motiverade skiljaktigheter i fråga om nu utgående förmåner under
utbildning. Såsom departementschefen framhållit torde införandet av ett
enhetligt system för utbildningsbidrag till ifrågavarande grupper därjämte
få ses som ett naturligt led i det pågående arbetet för att stärka beredskapen
mot arbetslöshet. Mot den föreslagna kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun, innebärande en överflyttning av kostnader såväl från
staten till kommunerna som från kommunerna till staten, synes någon invändning
icke heller böra göras. Med hänsyn till det anförda och då enskildheterna
i förslaget icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande tillstyrker
utskottet att de av departementschefen förordade utbildningsvillkoren
godkännes.

Härav följer att utskottet icke kan biträda yrkandet i motionerna I: 358
och 11:400 om att landstingen skall åläggas att i stället for primarkommunerna
svara för kommunandelen av kostnaderna och administrationen
för bidrag till partiellt arbetsföra. Däremot finner utskottet i anledning av

46

Statsutskottets utlåtande nr 5.

vad i samma motioner i övrigt yrkats sådan ändring böra vidtagas i lagen
om kommunala pensionstillskott m. m., att kommunala bidrag till partiellt
arbetsföra under utbildning skall i likhet med vad som gäller för
dylikt bidiag vid pensionsstyrelsens yrkesutbildningsverksamhet kunna
lamnas med föreskrift att ifrågavarande medel icke skall betraktas som
fattigvård.

I motionerna 1:226 och 11:264 har dragits upp frågan om ökade insatser
från samhällets sida för inlemmandet av den handikappade arbetskraften
i arbetslivet. I sådant syfte förordas bl. a. en intimare samverkan
mellan sjukvården och arbetsvärden, effektivisering av eftersjukhusvården
och arbetsvärden samt ökade anslag till statens arbetsklinik. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om betydelsen av ökade resurser för rehabihteringsverksamheten
och vikten av samordning mellan de medicinska
och arbetsvårdande åtgärderna. Att dessa frågor även är föremål för de
närmast ansvariga myndigheternas särskilda uppmärksamhet framgår bl. a.
därav, att medicinalstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och
styrelsen för statens arbetsklinik i Stockholm m. fl. nyligen uppdragit riktlinjer
for en planering och samordning av rehabiliteringsverksamheten
inom sjukvårdsområdena. Då härunder framkommande förslag kan förväntas
bli prövade av Kungl. Maj :t, anser sig utskottet icke böra tillstyrka
motionernas yrkande om skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

Vad slutligen angår motionen II: 126, vars utredningsyrkande går ut på
skattefrihet för utbildningsbidrag till partiellt arbetsföra, får utskottet hänvisa
till att innevarande års riksdag med bifall till bevillningsutskottets
betänkande nr 19 icke funnit motionsvis framställt yrkande i samma fråga
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot anslagsberäkningen hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 226 och II: 264 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

II. att motionen II: 126 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 358 och
II: 400 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört;

IV. att riksdagen må

a) godkänna de utbildningsvillkor för partiellt arbetsföra
och arbetslösa, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1954 förordats;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
2 100 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

47

54 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamliet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 148—151), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

55:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar, I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 175 och 176), vilket innebär en
ökad medelsanvisning med 5 000 kronor för avlöningar åt kanslipersonalen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för
byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 20 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... 22 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 23 500

Summa kronor 73 100;

b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 73 100
kronor.

56:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 176 och 177), vilket innebär en
anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:
Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 47 000 kronor.

57:o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
68, s. 177), som innebär oförändrad mcdelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

48

Statsutskottets utlåtande nr 5.

58 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 69, s. 177 och 178), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 800 kronor.

59 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. Kungl.
Maj:t har (punkt 70, s. 178 och 179) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa riksorganisationer för samlingslokaler för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 15 000 kronor.

Under denna rubrik har fr. o. in. budgetåret 1947/48 anvisats ett obetecknat
anslag av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor utgått till envar av
följande sammanslutningar, nämligen Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets
husföreningarnas riksorganisation och Ordenshusens riksförening såsom
bidrag till sammanslutningarnas verksamhet under budgetåret.

I enlighet med förslag av statens nämnd för samlingslokaler uppföres
anslaget med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hjalmar Nilsson och Bengtson (I: 283) samt den andra inom andra
kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (11:397), hemställes, att riksdagen
måtte till Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husföreningarnas
riksorganisation och Våra gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens
allmänna samlingslokaler, för budgetåret 1954/55 bevilja ett anslag på
30 000 kronor att lika fördelas mellan de angivna organisationerna.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 397.

Utskottet. Då frågan om höjt anslag till ifrågavarande ändamål i första
hand synes böra prövas av Kungl. Mai :t avstyrker utskottet motionerna
I: 283 och II: 397.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 283 och II: 397 till Bidrag till vissa
riksorganisationer för samlingslokaler för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

60:o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 179), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

49

61 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 179 och 180), vilket innebär en ökad
medelsanvisning med 10 000 kronor i anledning av att ersättningarna till
ortsombuden höjes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
ortsombud för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.

62:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 180), vilket upptar oförändrat anslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
riksbanken för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
325 000 kronor.

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

63 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 74, s. 181—184), vilket innebär en anslagsminskning med 8 700
kronor i anledning av vissa omräkningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att gälla tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 345 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 75 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 148 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 254 500

Summa kronor 823 300;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 823 300 kronor.

64:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 75, s. 184), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 600 kronor.
4—377 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 saml. Nr 5.

50

Statsutskottets utlåtande nr 5.

65 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I eplighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 76, s. 184—186), vilket innebär en ökad medelsanvisning
för automatiska utgiftsstegringar med 50 000 kronor samt vissa ändringar
i personalförteckningen med hänsyn till avgång från tjänster, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksförsäkringsanstalten, vilka av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 4 januari 1954 förordats;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 059 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 63 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 324 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 822 900

Summa kronor 8 270 000;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 270 000 kronor.

66:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 186 och 187), vilket beträffande medelsanvisningen
innebär å ena sidan en ökning med 8 000 kronor till reseersättningar,
3 500 kronor till övriga expenser och 500 kronor till publikationstryck
samt å andra sidan en minskning med 6 500 kronor till bränsle m. m.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
683 500 kronor.

67 :o) Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 78, s. 188), vilket innebär
en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens
ortsombud m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 313 000 kronor.

68 :o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 191), vilket innebär en
anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 5.

51

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning
av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
förslagsanslag av 4 900 000 kronor.

69 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 83, s. 192), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Arbetarskydd.

70 :o) Arbetarskyddsstyrelsens Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 84, s. 193—197), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 10 000 kronor för löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 411 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................... 49 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 217 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 328 200

Summa kronor 1 006 000;

b) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 006 000 kronor.

71 ro) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 85, s. 197 och 198), vilket beträffande medelsanvisningen
innebär å ena sidan en ökning med 5 000 kronor till expenser och
2 000 kronor till publikationstryck samt å andra sidan en minskning med
1 000 kronor till bränsle m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 136 500
kronor.

72:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, s. 199—201), vilket innebär en anslagshöjning med
21 000 kronor i anledning av löneklassuppflyttningar m. m., hemställer utskottet,

52

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 085 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 23 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 449 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 814 400

Summa kronor 2 373 000;

b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 373 000 kronor.

73:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 87, s. 201-—203), vilket innebär en uppräkning av anslagsposten
till reseersättningar med 50 000 kronor och en minskning av posten
till bränsle, lyse och vatten med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 553 000 kronor.

74 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungl. Maj:tis förslag (punkt 88, s. 203), vilket
upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1954/55 anvisa
ett anslag av 90 000 kronor.

75 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 204), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

76 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s.
205—209) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

Statsutskottets utlåtande nr 5. 53

fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 820 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 737 000 kronor.

Vad angår av pensionsstyrelsen föreslagna personalförstärkningar framhåller
departementschefen att det givetvis är angeläget att åtgärder vidtages
för att förhindra uppkomsten av en större arbetsbalans, som medför
att invalider och andra pensionsberättigade får vänta längre än nödvändigt
på beslut om sina folkpensioner. Med hänsyn till vad pensionsstyrelsen
anfört rörande arbetsförhållandena inom gransknings- och sjukvårdsbyråerna
anses därför möjlighet till någon förstärkning av dessa byråer
böra öppnas. Behovet härav framhäves av att en förste byråsekreterare å
övergångsstat torde avgå under loppet av nästa budgetår. Departementschefen
kan emellertid endast tillstyrka, att ett belopp av 55 000 kronor beräknas
för tillfällig förstärkning av ifrågavarande båda byråer med amanuenspersonal.
Ehuru den av styrelsen omnämnda förste byråsekreterarbefattningen
å övergångsstat torde komma att uppehållas under en del av
nästa budgetår, anses anslaget samtidigt kunna minskas med ett av styrelsen
angivet belopp av 22 884 kronor.

Styrelsen har föreslagit, att för personal i huvudsakligen biträdesgrad
skall beräknas ett belopp av 250 000 kronor under nästa budgetår. Departementschefen
förordar, att samma belopp som för innevarande budgetår
anvisats till personal för vissa engångsarbeten eller 245 000 kronor
beräknas under anslaget även för nästa budgetår.

I enlighet med styrelsens förslag bör 65 kontor sbi trädest jänster i Ce 8
överföras på ordinarie stat. Av de å övergångsstat uppförda befattningarna
kan en tjänst som förste aktuarie i Ca 29 och 2 tjänster som förste byråsekreterare
i samma lönegrad utgå.

Anslaget bör vid bifall till departementschefens förslag höjas med 32 116
kronor. För löneklassuppflyttningar m. m. bör anslaget höjas med ytterligare
51 461 kronor. Den sammanlagda höjningen blir avrundat 83 000
kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som 1''öranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1954 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

5 4 Statsutskottets utlåtande nr 5.

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 692 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 64 750

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 1 392 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 671 250

Summa kronor 4 820 000 ;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 4 820 000 kronor.

77 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 91, s. 209 och 210), vilket beträffande medelsanvisningen
innebär å ena sidan en ökning med 6 000 kronor till sjukvård m. in. och
med 19 000 kronor till kostnader för folkpensionernas utbetalande in. in.
samt å andra sidan en minskning av posten till expenser med 12 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 172 500
kronor.

78:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 210 och 211), vilket upptar oförändrat
anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
415 000 kronor.

79 :o) Bidrag till folkpensioner m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 93, s.
211—215) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkpensioner in. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 085 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 030 000 000 kronor.

För nästa budgetår beräknar pensionsstyrelsen en ökning av medelsbehovet
jämfört med det för innevarande budgetår anvisade anslaget med
52 milj. kronor. Denna ökning beror dels på att sammanlagda antalet
folkpensionärer beräknas stiga trots att invalidpensionärernas antal förutsättes
minska något, dels på att i anslaget för innevarande budgetår
inräknats endast ett halvt årsbelopp av kostnadsstegringarna på grund av
de reformer, som trätt i kraft den 1 januari 1954, och dels på att kommunerna
beviljat kommunala bostadstillägg i avsevärt större omfattning
än enligt tidigare antaganden skulle bli fallet. Vad sistnämnda faktor an -

Statsutskottets utlåtande nr 5.

55

går må nämnas, att man vid beräkningen av anslaget för innevarande
budgetår uppskattade de kommunala bostadstilläggen under första halvåret
1954 till 59,3 milj. kronor eller för helt budgetår ca 119 milj. kronor
medan pensionsstyrelsen nu uppskattat beloppet för budgetåret 1954/55 till
ca 219 milj. kronor. Även sistnämnda uppskattning är i hög grad osäker;
då fastställandet av grunderna praktiskt taget helt ankommer på kommunerna
själva är man hänvisad till uppskattningar intill dess att samtliga
ifrågakommande folkpensioner omräknats, vilket inte torde vara fallet
förrän om ytterligare någon tid. Ehuru statens kostnader för ifrågavarande
tillägg sålunda synes komma att stiga till avsevärda belopp anser departementschefen
det glädjande att på detta sätt kunna konstatera villigheten
hos kommunerna — som själva bestrider i genomsnitt mer än hälften av
kostnaderna för bostadstilläggen — att förbättra folkpensionärernas ställning.

Pensionsstyrelsens beräkning av medelsbehovet enligt nu gällande
grunder för nästa budgetår, vilken beräkning såsom framhållits med nödvändighet
måste vara i viss mån osäker, anses böra godtagas. I särskild
proposition föreslår Kungl. Maj :t höjning av blindtilläggen inom folkpensioneringen
m. m., vilka förslag beräknas medföra en ökning av
statens kostnader under detta anslag med ca 3 milj. kronor för år. Då
höjningarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1954 bör anslaget för nästa
budgetår räknas upp med nämnda belopp och sålunda uppföras med
1 085 milj. kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Anderberg och Hjalmar Nilsson (I: 363) samt inom andra kammaren
av herr Nilsson i Göingegården m. fl. (11:381), hemställes, att riksdagen
hos Kungl. Maj :t måtte begära en utredning om fördelningen mellan
staten och kommunerna av kostnaderna för folkpensioneringen.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 363.

Utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla motionerna
1:363 och 11:381, får erinra att andra lagutskottet numera i utlåtande
nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om höjning av blindtilläggen inom
folkpensioneringen in. m.

Vid sådant förhållande och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot departementschefens anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till folkpensioner in. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa etl förslagsanslag av 1 085 000 000
kronor.

56

Statsutskottets utlåtande nr 5.

80 :o) Indextillägg å folkpensioner. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 94, s. 215), vilket under antagande att pensionspristalet under
nästa budgetår icke kommer att stiga till 140 och ej heller sjunka till 130
eller lägre innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Indextillägg å folkpensioner för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 243 000 000
kronor.

81 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 216), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 50 000 kronor till följd av ökat antal utbetalningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 3 250 000 kronor.

82 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 216—218), vilket innebär en anslagsminskning
med 325 000 kronor i anledning av att huvuddelen av pensionsstyrelsens
yrkesutbildande verksamhet överflyttats till arbetsmarknadsstyrelsen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Å tgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 13 200 000 kronor.

83 :o) Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 97, s. 218 och 219) föreslagit riksdagen att till Särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 12 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 500 000 kronor.

Enligt pensionsstyrelsens beräkning skulle medelsbehovet under detta
anslag bli icke oväsentligt lägre än vad som förutsågs när beslut vid 1953
års riksdag fattades om höjning av maximibeloppet för de särskilda barnbidragen.
Detta beror främst på att kommunernas andel i kostnaderna på
grund av stegrat skatteunderlag numera beräknas bli större än man då
antog. Styrelsens anslagsberäkning anses böra godtagas.

I propositionen nr 29, vilken hänvisats till lagutskott, har departementschefen
i analogi med vad han föreslagit i fråga om rätten till allmänt barnbidrag
och bidragsförskott förordat, att särskilt barnbidrag skall utgå för
nomadskolbarn även för tid, varunder barnet är inackorderat vid nomadskola.
Sistnämnda ändring beräknas medföra en ytterst ringa kostnadsökning.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

57

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets
hemställan i utlåtande nr 1 godkänt ifrågavarande ändring i
lagen om särskilda barnbidrag, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders barn m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 12 100 000 kronor.

84 :o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 98, s. 219 och 220), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret
1954/55 anvisa ett anslag av 365 000 kronor.

Diverse.

85 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 99 och 100, s. 221) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond 1 367 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 17 600 kronor.

86:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 101, s. 221—224), vilket innebär en ökad medelsanvisning med
5 000 kronor till tillfällig amanuenshjälp, 5 500 kronor för löneklassuppflyttningar
m. m. samt med 35 000 kronor till fastighetsomkostnadsundersökningar,
för vilka kostnaderna tidigare täckts genom anslagsöverskridanden,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hgresråd: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 733 500 kronor.

87 :o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 102, s. 224 och 225), vilket beträffande medelsanvisningen
innebär å ena sidan en höjning med 5 200 kronor för expenser och med
9 800 kronor för fastighetsomkostnadsundersökningarna samt å andra
sidan en minskning av posten till reseersättningar med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens hgresråd: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

58

Statsutskottets utlåtande nr 5.

88 :o) Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden.
Kungl. Maj :t har (punkt 103, s. 225—227) föreslagit riksdagen
att till Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

För innevarande budgetår har anslaget uppförts med samma belopp.

Med anledning av förslag i propositionen 1953: 151 beslöt 1953 års
riksdag, att åtgärder grundade på frivilliga överenskommelser med fastighetsägarorganisationerna
borde vidtagas för genomförande av en behovsprövning
vid fördelningen av lediga bostadslägenheter. För täckande av
de kostnader, som därvid beräknades uppkomma, anvisade riksdagen
under femte huvudtiteln ett anslag av 75 000 kronor. Sedermera tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 22 maj 1953 en sakkunnig jämte sekreterare
att upptaga förhandlingar med fastighetsägarorganisationerna
rörande genomförandet av ifrågavarande behovsprövning. Förhandlingarna
gav bl. a. till resultat, att de deltagande organisationerna beslöt inrätta
ett gemensamt organ, centralrådet för bostadsfördelning, med vissa uppgifter
i fråga om behovsprövningen. Efter därom av organisationerna gjord
framställning har Kungl. Maj:t den 24 juli 1953 förordnat ordförande jämte
suppleant för denne i centralrådet.

Centralrådet för bostadsfördelning har beräknat anslagsbehovet för
nästa budgetår till 152 800 kronor, därav för arvoden 14 600 kronor, för
propaganda 130 000 kronor och för övriga omkostnader 8 200 kronor.

Departementschefen är i likhet med statskontoret böjd för att antaga,
att centralrådet underskattat möjligheterna att genom radion och dagspressen
utan kostnad för statsverket bedriva erforderlig upplysningsverksamhet.
Med hänsyn härtill och då närmare erfarenheter saknas av den
nyligen påbörjade verksamheten, är departementschefen f. n. icke beredd
förorda en höjning av anslaget.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Aastrup (I: 284) och den andra inom andra kammaren av herr Nyberg
m. fl. (II: 383), hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
ville göra framställning om att Kungl. Maj:t måtte verka för en sådan
modifikation av den frivilliga överenskommelsen om behovsprövning på
bostadsmarknaden, att äkta makar och bostadssökande, som ämnar ingå
äktenskap, skall beredas tillgång till ledigblivna lägenheter om två rum
och kök samt ensamstående personer till lägenheter om ett rum och kök.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 383.

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna 1:284 och 11:383
får utskottet erinra, att riktlinjerna för den frivilliga behovsprövningen
på bostadsmarknaden i huvudsak innebär att lägenheter om ett rum och

Statsutskottets utlåtande nr 5.

59

kök, som icke är påtagligt olämpliga som familjebostäder, skall upplåtas
till hushåll om minst två personer och lägenheter om två eller liera rum
och kök till hushåll om minst tre personer. Avvikelser från normerna kan
medges under vissa förutsättningar bl. a. om bostadsläget på en ort är sådant
att en strikt tillämpning av normerna icke är behövlig.

Med sin framställning har motionärerna åsyftat sådan ändring av normerna
att även ensamstående skall kunna få hyra lägenheter om ett rum
och kök samt äkta makar utan barn liksom personer, som amnar ingå
äktenskap, lägenheter om två rum och kök. Utskottet vill i anslutning häitill
erinra att ifrågavarande spörsmål i anledning av väckta motioner ingående
behandlats av förra årets riksdag i samband med att riksdagen förordade
att försök skulle göras med en frivillig behovsprövning. Samma
frågor har även diskuterats i ett interpellationssvar i november 1953 från
justitieministern, som därvid framhöll bl. a., att normerna bor modifieras
över lag, om en mera allmän lättnad i läget skulle inträda, samt att regeringen
kommer att* följa utvecklingen på detta område med uppmärksamhet.
Utskottet, som understryker detta uttalande, finner sig med hänsyn
till det anförda icke böra tillstyrka motionärernas yrkande om skrivelse
till Kungl. Maj :t i ämnet.

På grund härav och då anslagsberäkningen icke givit anledning till erinran
hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Kostnader för genomförande av en
behovsprövning på bostadsmarknaden för budgetåret 1954/55
anvisa ett anslag av 75 000 kronor;

b) att motionerna I: 284 och II: 383 icke ma föianleda
någon riksdagens åtgärd.

89 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 104, s. 227), vilket innebar oförändrat
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett föislagsanslag
av 40 000 kronor.

90:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 105, s. 227 och 228), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 50 000 kronor i anledning av att Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella arbetsorganisationen beräknats stiga, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
830 000 kronor.

60

Statsutskottets utlåtande nr 5.

91 .o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 106, s. 228—230), vilket innebär en anslagsminskning
med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
80 000 kronor.

92 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 107, s. 230), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.

93 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 108, s. 230 och 231), vilket innebär en minskad medelsanvisning
med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

94:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 109, s. 231 och
232) föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Statskontoret ifrågasätter starkt, under hänvisning till rådande hårt
ansträngda budgetära läge, om tillräckliga skäl föreligger för att bevilja
anslag till förevarande ändamål även för nästföljande budgetår. I vart fall
bör anslaget icke höjas.

Departementschefen anser, att anslaget bör för nästa budgetår uppföras
med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

95 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 232 och 233), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 835 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 5.

61

96:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,
s. 233), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

97 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 112, s. 233), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 5 500 kronor.

Uppskjutna frågor.

98 :o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen

punkten 13: Mödrahjälp;
punkten 14: Mödrahjälpsnämnderna;
punkten 57: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 58: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 59: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 60: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån; punkten

62: Bostadsrabatter;

punkten 63: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
punkten 64: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 65: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor;

punkten 79: Bidrag till sjukkassor;
punkten 80: Moderskapspenning;

punkten 82: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 16 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

62

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,
Iwar Anderson, Leander, Gillström, Näsström, Pålsson, Hesselbom, Boman,
Ragnar Persson, Bergh, Sunne, Elfving och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar .Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Åkerström,
Staxäng, fröken Elmén, herrar Persson i Växjö, Onsjö, fru Ericsson
i Luleå, herrar Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i Skellefteå.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet)

a) av herrar Ohlon, Boman, Sunne, Bengtson, Malmborg i Skövde, Ståhl,
fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet
bort i anledning av motionerna I: 142 och 11:265 tillstyrka viss ändring
av Kungl. Maj :ts förslag om personalförstärkning för nykterhetsvårdsbyrån,
och att därför

dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande, som på s. 3 börjar
med orden »Utskottet har» och på s. 4 slutar med orden »propositionen upptar»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening talar åtskilliga skäl för en sådan organisation
av nykterhetsvårdsbyrån, som såväl socialstyrelsen som motionärerna
åsyftat. Utskottet har också funnit sig böra tillmötesgå motionärernas
yrkande såtillvida som utskottet föreslår att de av departementschefen förordade
tjänsterna som förste byråsekreterare och kontorsbiträde utbytes
mot en byrådirektörsbefattning, vilken tills vidare bör upptagas som extra
i lönegrad Cg 31. I jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag innebär detta
en besparing av ca 4 000 kronor samtidigt som det torde bli möjligt att
mera tillfredsställande ordna byråns organisation.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna 1:142 och 11:265 samt med avslag å
motionen II: 391

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1954 samt utskottet här ovan förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Statsutskottets utlåtande nr 5.

63

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 817 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 23 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 883 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 906 200

Summa kronor 2 630 000 ;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 630 000 kronor.»

b) av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att
utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om personalförstärkning för
nykterhetsvårdsbyrån, och att därför

dels de två sista meningarna i det stycke av utskottets yttrande, som på
s. 3 börjar med orden »Utskottet har» och på s. 4 slutar med orden »propositionen
upptar», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Med anledning därav eventuellt erforderlig personalförstärkning inom
socialstyrelsen kan därför anstå till början av budgetåret 1955/56. Utskottet
är fördenskull icke berett att tillstyrka de i propositionen eller de i motionerna
1:142 och 11:265 föreslagna nya tjänsterna på nykterhetsvårdsbyrån.
I jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag innebär detta en besparing
av ca 60 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 391 samt I: 142 och II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1954 samt utskottet här ovan förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 817 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 23 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 847 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 886 600

Summa kronor 2 574 000 ;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 574 000 kronor.»

64

Statsutskottets utlåtande nr 5.

2) vid punkten 30 (Ferieresor för barn) av herrar Bergh, Skoglund i
Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort förorda en anslagsminskning
med 100 000 kronor utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit, och att
därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med orden »Utskottet
har» och slutar med orden »departementschefen förordat», bort ha
följande lydelse:

»Däremot har utskottet på skäl som statskontoret anfört funnit sig böra
biträda motionärernas förslag i anslagsfrågan såtillvida som utskottet förordar
att anslaget för nästa budgetår upptages med 2 700 000 kronor eller
100 000 kronor mindre än Kungl. Maj:t föreslagit.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1: 65 och II: 93, i vad de berör förevarande
anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.»

3) vid punkten 35 (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar) av herr Hesselbom.

4) vid punkten 48 (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor) av herrar
Bergh, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att under förutsättning
av att riksdagen vid behandlingen av andra lagutskottets utlåtande
nr 14 bifaller motionerna I: 240 och II: 420 utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 241 och II: 421, samt att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Yrkandet i motionerna 1:241 och 11:421 har framställts under förutsättning
av bifall till av samma motionärer i två likalydande motioner,

1: 240 och II: 420, väckt förslag om ändring i förordningen om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor. Då sistnämnda motioner, vilka behandlats
i andra lagutskottets utlåtande nr 14, numera bifallits av riksdagen, tillstyrker
utskottet för sin del motionerna 1:241 och 11:421. Anslaget bör
sålunda upptagas med 34 500 000 kronor eller 5 500 000 kronor lägre än
Kungl. Maj :t föreslagit.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:241 och 11:421 till Bidrag
till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1954/55 anvisa
ett förslagsanslag av 34 500 000 kronor.»

5) vid punkten 50 (Kostnader för överflyttning av arbetskraft) av
herrar Sunne, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken Elmén och herr Gustafs -

Statsutskottets utlåtande nr 5.

65

son i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:85
och II: 111, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Som framgår av motionerna I: 85 och II: 111 har KFUK:s riksförbund
under sju månader 1953 svarat för kostnaderna för en kurator i London för
svensk ungdom, som i studiesyfte besöker England. Under 1953 uppgick
antalet sådana studerande till ca 800. På grund av medelsbrist har verksamheten
nu måst nedläggas trots att behovet därav alltjämt är stort.
I likhet med motionärerna finner utskottet denna verksamhet tjäna ett
sådant ändamål att staten rimligen bör bidraga till dess fortsatta upprätthållande.
Utskottet anser sig därför böra tillstyrka att det begärda bidraget
av 20 000 kronor ställes till förbundets förfogande. Någon ökad medelsanvisning
under anslaget i anledning härav synes icke erforderlig.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må i anledning av motionerna 1:85 och
II: 111 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört;»

6) vid punkten 53 (Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet)
av herrar Elfving och Gustafsson i Stockholm.

7) vid punkten 88 (Kostnader för genomförande av en behovsprövning
på bostadsmarknaden) av fröken Elmén.

8) vid punkten 04 (Social upplysningsfilm) av herrar Bergh, Skoglund
i Doverstorp, Rubbestad och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort avstyrka
Kungl. Maj :ts förslag, och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening utgör filmverksamheten ett sådant ändamål,
där möjlighet till tillfällig begränsning av statsutgifterna föreligger. Utskottet
avstyrker därför att medel för ändamålet anvisas för nästa budgetår
och hemställer alltså,

att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj :ts förslag besluta
att reservationsanslaget till Social upplysningsfilm icke skall
uppföras å riksstaten för budgetåret 1954/55.»

5—377 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954 G saml. Nr 5.