Nr 38—39.
Statsutskottets utlåtande nr 38.
1
Nr 38.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om upptagande å riks staten
för budgetåret 1954/55 av underskottet för luftfartsfonden
jämte i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1954, föreslagit riksdagen dels medgiva att vissa i statsrådsprotokollet
angivna utestående fordringar må avskrivas, dels medgiva att i blivande
instruktion för luftfartsverket må intagas ett bemyndigande för luftfartsstyrelsen
att i den utsträckning och enligt de grunder som i protokollet
angivas avskriva osäkra fordringar, dels ock för Luftfartsfonden å riksstaten
för budgetåret 1954/55 upptaga ett underskott av 8 300 000 kronor.
Med skrivelse den 27 oktober 1953 har luftfartsstgrelsen framlagt förslag
till stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1954/55.
Beträffande den inom luftfartsstyrelsen pågående utredningen om luftfartsverkets
ställning som affärsdrivande verk anför styrelsen att det vid
fortsatta överväganden i ämnet har klarlagts, att man i första hand bör
undersöka, vilket mål för kostnadstäckning som med utgångspunkt från
dagens läge på längre sikt bör uppställas. Denna fråga är emellertid på uppdrag
av 1948 års församlingsmöte inom internationella civila luftfartsorganisationen
(ICAO) föremål för speciella studier av ett särskilt arbetsutskott
inom organisationen. Detta har under sommaren 19531 utarbetat en preliminär
rapport i ämnet, och 1953 års församlingsmöte har uppdragit åt ICAO:s
råd att med prioritet behandla ärendet och underställa medlemsstaterna
detsamma, dock utan att på detta stadium utforma några rekommendationer.
Rådet har därjämte fått i uppdrag att i detta sammanhang inhämta
medlemsstaternas yttranden, huruvida en särskild konferens i frågan lämpligen
borde hållas inom en nära framtid samt att på grundval av inkomna
svar vidtaga erforderliga åtgärder. Med hänsyn till den aktualitet problemet
sålunda fått på det internationella området, anser luftfartsstyrelsen, att frågan
om luftfartsverkets ekonomiska status bör ställas något på framtiden
och upptagas i samband med Sveriges ställningstagande till de förslag, som
kan komma från ICAO.
Luftfartsstyrelsen tar därefter upp spörsmålet om avskrivning av vissa
fordringar och hänvisar därvid till en skrivelse den 27 februari 1952, i vilken
styrelsen i huvudsak anförde följande.
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 38—39.
2
Statsutskottets utlåtande nr 38.
Gällande generella bestämmelser för avskrivning av vissa kronans utestående
fordringar, vilka är bindande för luftfartsstyrelsen, innebär betydande
praktiska olägenheter, särskilt för de affärsdrivande verken. Dessa har därför
i flertalet fall genom specialförfattningar eller stadganden i instruktioner
medgivits en friare avskrivningsrätt. En dylik rätt bör även medgivas
luftfartsstyrelsen i anslutning till dess affärsverksamhet. På grund härav
hemställer styrelsen om bemyndigande att tills vidare — i avvaktan på att
styrelsens instruktion fastställes — själv få besluta angående avskrivning av
redan uppkomna eller framdeles uppkommande fordringar å oguldna, taxeenliga
flygplatsavgifter, som icke frivilligt gäldas och som uppgår till ett
kapitalbelopp i varje särskilt fall av högst femhundra kronor, under förutsättning
antingen att kostnaderna för indrivningen av en fordran icke står
i rimlig proportion till dess belopp eller ock att styrelsen efter inhämtade
upplysningar finner det utsiktslöst att genom lagliga åtgärder utbekomma
fordringen.
Styrelsen anför vidare, att, såsom av skrivelsen framgår, huvuddelen av
luftfartsverkets oguldna fordringar utgöres av taxeenliga flygplatsavgifter.
Återstoden avser antingen andra avgifter eller eljest i samband med affärsverksamheten
uppkomna fordringar. Ur sakliga synpunkter synes anledning
saknas att med avseende å avskrivningsförfarandet behandla de senare
fordringarna på särskilt sätt.
Beträffande personalförteckningen föreslår styrelsen, att en revisorstjänst
i lönegraden Ce 25 överföres till ordinarie stat i samma lönegrad samt att
två kontoristtjänster i lönegraden Ca 13 å styrelsens kanslibyrå utbytes mot
två kansliskrivartjänster i Ca 15. Innehavarna av de senare båda tjänsterna
uppehåller f. n. icke-ordinarie befattningar i lönegraden Ce 15, vilka inrättats
av luftfartsstyrelsen med stöd av de normer, som föreslagits av biträdesutredningen
och godkänts av statsmakterna. I samband med ordinariesättning
av revisorstjänsten bör en byråsekreterartjänst i Ca 25, vars innehavare
uppehåller högre, icke-ordinarietjänst hos annan statlig myndighet,
överföras på övergångsstat.
Styrelsen har lämnat följande specifikation över inkomst- och utgiftsposterna,
varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande belopp för
innevarande budgetår.
Inkomster.
1. Hyror och arrenden
2. Trafikinkomster ...,
3. Besiktningsavgifter .
4. Diverse inkomster .,
1953/54 1954/55
1 360 000 1 570 000
2 325 000 2 400 000
90 000 180 000
225 000 350 000
Summa kr. 4 000 000 4 500 000
Statsutskottets utlåtande nr 38. 3
Utgifter.
1953/54 |
1954/55 |
||
1. |
Luftfartsstyrelsen: |
||
Avlöningar................................... |
1 890 000 |
1 860 000 |
|
2. |
Luftfartsstyrelsen: |
||
Omkostnader.................................. |
310 000 |
310 000 |
|
3. |
Flygplatsorganisationen: |
||
Avlöningar.................................... |
3 610 000 |
3 480 000 |
|
4. |
Flygplatsorganisationen: |
||
Omkostnader.................................. |
280 000 |
340 000 |
|
5. |
Underhåll m. m. av flygplatser................. |
1 100 000 |
1 100 000 |
6. |
Hyres- och arrendeavgifter m. m................ |
130 000 |
130 000 |
7. |
Underhåll och drift av radioanläggningar........ |
2 250 000 |
2 330 000 |
8. |
Underhåll och drift av teleutrustning........... |
530 000 |
520 000 |
9. |
Utgifter för väderlekstjänst.................... |
1 340 000 |
1 320 000 |
10. |
Sveriges bidrag till ICAO m. m................. |
520 000 |
450 000 |
11. |
Pensionskostnader............................. |
50 000 |
60 000 |
12. |
Diverse utgifter............................... |
90 000 |
90 000 |
13. |
Avsättning till värdeminskningskonto........... |
600 000 |
810 000 |
Summa kr. |
12 700 000 |
12 800 000 |
|
Underskott........................................ |
8 700 000 |
8 300 000 |
I anslutning till beräkningen anför luftfartsstyrelsen bl. a., att styrelsen
ansett sig kunna räkna med en höjning av luftfartsverkets inkomster
från 4 000 000 kr. för innevarande budgetår till 4 500 000 kr. för budgetåret
1954/55. Av ökningen utgör 400 000 kr. en reell inkomststegring, medan
återstoden, 100 000 kr., sammanhänger med föreslagen omfördelning av kostnaderna
mellan drift- och kapitalstaterna. I motsats till fjolårets beräkningar
hänför sig den reella ökningen mindre till en väntad, fortsatt stegring av
trafikinkomsterna än till ökade hyres- och arrendeinkomster av olika slag.
Den beror sålunda huvudsakligen på, att luftfartsverket tillförts vissa nya
förvaltningsobjekt samt på en fortgående revision av äldre avtal. Med hänsyn
till de ovissa framtidsutsikterna rörande utvecklingen av lufttrafiken
har styrelsen försiktigtvis inte ansett sig böra räkna med någon nämnvärd
ytterligare uppgång av de egentliga trafikinkomsterna.
Styrelsen har slutligen lämnat en sammanställning över storleken av och
de främsta anledningarna till utgiftsökningarna (s. 5 o. 6).
Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vid fastställandet av blivande instruktion
för luftfartsverket godkänna däri intagen bestämmelse om rätt för luftfartsstyrelsen
att avskriva vissa luftfartsverkets utestående fordringar i den
omfattning och enligt de grunder, som i det föregående angivits,
4
Statsutskottets utlåtande nr 38.
dels för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1954/55 upptaga ett
underskott av 8 300 000 kr., och
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen för luftfartsverket
uppföra en befattning såsom revisor i lönegraden Ca 25 ävensom utbyta
två befattningar såsom kontorist i Ca 13 mot två befattningar såsom
kansliskrivare i Ca 15.
över luftfart sstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket och statens lönenämnd (s. 6—8).
Departementschef en har beträffande luftfartsfondens underskott m. in.
anfört följande.
Underskottet å luftfartsfonden för innevarande budgetår upptogs i fjolårets
statsverksproposition till 8,7 milj. kr., varvid inkomsterna beräknades
tid 4,0 milj. kr. och utgifterna till 12,7 milj. kr. Genom beslut den 26 juni
1953 fastställde Kungl Maj :t den definitiva driftkostnadsstaten för luftfartsverket,
och i denna upptogs driftkostnaderna liksom i propositionen
till 12,7 milj. kr.
För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen underskottet till ca 8,3
milj. kr., vilket belopp är ett saldo av inkomster om 4,5 milj. kr. och utgifter
om 12,8 milj. kr. Inkomsterna företer därmed i förhållande till beräkningarna
för innevarande budgetår en ökning med 0,5 milj. kr. och utgifterna
med 0,1 milj. kr. Inkomststegringen beror på, att luftfartsverkets hyresoch
arrendeinkomster av olika slag väntas öka. Förändringen i utgifterna
å andra sidan är ett saldo av kostnadsökningar om 360 000 kr. och kostnadsminskningar
om 260 000 kr. De förra domineras av den ökade avsättning
till värdeminskningskontot, som sammanhänger med de ytterligare
investeringar i luftfartsfonden som ägt rum. Kostnadsminskningarna faller
framför allt på avlöningsposterna i staten samt på bidraget till ICAO. Styrelsen
har dock beträffande avlöningsposterna och underhållet av flygplatser
anmält, att kostnaderna måhända är för snävt beräknade. En ökning
kan uppstå om väderleksförhållandena skulle komma att ställa onormala
krav på personal för vinterfälthållningen.
Bland inkomsterna har styrelsen upptagit 100 000 kr. som ersättning från
investeringsanslaget till Belysningsanläggningar för de kostnader, som styrelsen
enligt en uppskattning anser belöpa på administrationen av den
med nämnda anslag finansierade investeringsverksamheten. Varken statskontoret
eller riksräkenskapsverket har emellertid ansett sig kunna tillstyrka
denna åtgärd. Såsom riksräkenskapsverket framhållit gäller beträffande
kapitalfonder, som förvaltas av administrativa myndigheter, att utgifterna
för administrationen av den till fonderna hänförliga investeringsverksamheten
skall bestridas av anslag till avlöningar och omkostnader.
Så länge det inte blivit avgjort, vilken luftfartsverkets framtida verksamhetsform
skall bli — utredning därom pågår inom verket — anser jag därför,
att den av luftfartsstyrelsen föreslagna åtgärden tills vidare, i avvaktan
på den nämnda utredningen, bör anstå. Av denna min inställning till
frågan följer, att de av styrelsen för nästa budgetår beräknade inkomsterna
å luftfartsfonden bör minskas med 100 000 kr.
Enligt vad statskontoret anfört, bör en reducering även av utgifterna
kunna ske med inemot 100 000 kr. Den noggrannare avvägningen av de
olika utgiftsposterna synes dock, liksom hittills varit fallet, böra anstå, till
dess styrelsen under våren inger sitt definitiva förslag till driftkostnadsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 38.
5
Jag har i övrigt intet att erinra mot styrelsens beräkningar av underskottet.
Av vad jag anfört följer, att inkomster och utgifter kan minskas
med ungefär samma belopp, varför underskottet bör upptagas oförändrat
till det av styrelsen angivna beloppet 8,3 milj. kr.
De av styrelsen föreslagna ändringarna i personalorganisationen anser
jag mig icke kunna tillstyrka.
Vad gäller frågan om luftfartsverkets framtida verksamhetsform, vill jag
inte motsätta mig, att styrelsen uppskjuter sitt ställningstagande, i avvaktan
på det förslag i vissa principfrågor, som inom en nära framtid väntas
från ICAO.
Beträffande de av luftfartsstyrelsen aktualiserade avskrivningsfrågorna
anför departementschefen följande.
I skrivelse den 27 februari 1952 har luftfartsstyrelsen bl. a. hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte utverka bemyndigande för styrelsen att avskriva
vissa fordringar, vilka upptagits i en till skrivelsen fogad förteckning. Av
dessa fordringar uppgår 23 stycken till högst 10 kronor, ytterligare 9 till
högst 60 kronor och slutligen fem stycken till belopp, varierande mellan
210 och 530 kronor. Deras sammanlagda summa utgör kronor 1 961:63.
Fordringarna avser i huvudsak flygplatsavgifter. Statskontoret och riksräkenskapsverket
har inte haft något att erinra mot att de avskrives men
ansett, att frågan därom torde underställas riksdagen.
I skrivelse den 15 juni 1953 har byggnadsdelegationen för storflygplatsen
hemställt om bemyndigande att avskriva utestående, oguldna fordringar,
avseende i huvudsak hyror, fördelade på sju olika poster, och uppgående
till sammanlagt kronor 643: 59. Statskontoret har icke haft något att
erinra mot att fordringarna avskrives.
De senast berörda skrivelserna med därtill hörande remissyttranden
torde i övrigt få bringas till riksdagens kännedom genom att handlingarna
överlämnas till vederbörande utskott. I likhet med remissmyndigheterna
anser jag, att de fordringar, det här rör sig om, bör avskrivas. För att
handläggningen av frågor av denna art i fortsättningen skall underlättas,
föreslår jag emellertid, att i den instruktion, som sannolikt under nästa
år kommer att fastställas för luftfartsstyrelsen, får intagas ett generellt
bemyndigande om rätt för styrelsen att under vissa förutsättningar avskriva
osäkra fordringar. Styrelsen har framlagt ett förslag till bestämmelse
härom, vilket tidigare återgivits under denna punkt. Detta har av statskontoret
avstyrkts men av riksräkenskapsverket tillstyrkts. För egen del anser
jag, att även om luftfartsverkets ställning som af färsdrivande verk så småningom
eventuellt kan komma att omprövas, det med hänsyn till arten av
dess verksamhet är lämpligt, att styrelsen beredes möjlighet att tillämpa
ett mindre formellt förfarande vid avskrivning av i rörelsen uppkommande
osäkra fordringar, än som gäller för de administrativa verken. Jag förordar
därför, att ett bemyndigande av i huvudsak den lydelse, som styrelsen
föreslagit ges, men att det begränsas till att avse fordringar om i varje
särskilt fall högst 500 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Elmén väckt motion (11:415), vari hemställts att
riksdagen måtte besluta om att i luftfartsverkets tjänsteförteckning upptaga
kansliskrivartjänst i lönegraden Ca 15.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande torde få
hänvisas till motionen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 38.
Utskottet. Luftfartsfondens underskott för nästa budgetår har av luftfartsstyrelsen
beräknats till ca 8,3 milj. kronor, vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en reducering med 0,4 milj. kronor. Utgifterna
ha därvid upptagits med 12,8 och inkomsterna med 4,5 milj. kronor. Bland
inkomsterna ingår ett belopp av 100 000 kronor, utgörande ersättning från
investeringsanslaget till belysningsanordningar för de kostnader som styrelsen
uppskattningsvis anser belöpa på administrationen av den med nämnda
anslag finansierade verksamheten. Denna av remissmyndigheterna avstyrkta
anordning har emellertid departementschefen icke kunnat godtaga,
varför inkomsterna nedräknats med 100 000 kronor. Då å andra sidan en
kostnadsbesparing med ungefär samma belopp befunnits möjlig, har i departementschefens
förslag underskottet upptagits oförändrat till det av luftfartsstyrelsen
angivna beloppet eller 8,3 milj. kronor. Departementschefen
har samtidigt förklarat sig icke vilja motsätta sig, att styrelsen i vad avser
frågan om luftfartsverkets framtida verksamhetsform uppskjuter sitt ställningstagande,
i avvaktan på det förslag i vissa principspörsmål som inom en
nära framtid väntas från internationella civila luftfartsorganisationen.
Enligt utskottets mening bör det hälsas med tillfredsställelse, att en om
ock relativt obetydlig reducering av luftfartsfondens underskott nu synes
ligga inom räckhåll. Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj :ts förslag.
Samtidigt förutsätter utskottet, att de möjligheter som må föreligga att
åstadkomma en ytterligare förbättring av relationen mellan luftfartsverkets
intäkter och kostnader omsorgsfullt tillvaratagas. Vad departementschefen
i förevarande sammanhang anfört och förordat har i övrigt icke givit utskottet
anledning till annat uttalande än att utskottet biträder uppfattningen,
att någon förändring i verkets personalorganisation nu icke bör ske.
Härav följer att utskottet icke kan tillstyrka det i motionen 11:415 framställda
yrkandet, att i luftfartsverkets tjänsteförteckning måtte upptagas
kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15. Enligt utskottets mening bör nämligen
icke nu någon åtgärd vidtagas som kan föregripa den i det föregående omnämnda
utredningen om verkets framtida verksamhetsform.
Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande vissa av luftfartsstyrelsen aktualiserade
avskrivningsfrågor har utskottet intet att erinra.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
I. att motionen II: 415 icke må bifallas av riksdagen;
II. att riksdagen må
a) medgiva, att de i luftfartsstyrelsens skrivelse den 27
februari 1952 och i byggnadsdelegationens för storflygplatsen
skrivelse den 15 juni 1953 upptagna fordringarna få
avskrivas,
b) medgiva, att i den instruktion som Kungl. Maj :t sedermera
kan komma att utfärda för luftfartsstyrelsen må
beträffande styrelsens rätt att avskriva osäkra fordringar
intagas ett bemyndigande av i huvudsak den lydelse styrel
-
Statsutskottets utlåtande nr 38.
7
sen föreslagit men med den ytterligare begränsningen, att
bemyndigandet endast skall avse fordran som icke överstiger
500 kronor,
c) för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1954/
55 upptaga ett underskott av 8 300 000 kronor.
Stockholm den 9 mars 1954.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson,Gustaf Karlsson, Ohlon,
Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselboin, Gustaf
Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving och
Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad,
Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, fröken Elmén, herrar Jansson i
Kalix, Onsjö och Birke.
av fröken Elmén.
Reservation