I
Statsutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1954/55 under andra huvudtiteln,
avseende anslagen inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.
(3:e avd.)
Justitiedepartementet m. m.
1 ;o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln framlagda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 4 januari 1954), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöningar till statsråden utan departement
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 312 600 kronor.
2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 2
och 3) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i justitiedepartementets
personalförteckning öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från
6 till 8, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1954/55,
dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 968 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 910 600 kronor.
Tillströmningen till justitiedepartementet av medborgarskapsärenden har
under år 1953 ökat så kraftigt, att arbetsbördan icke kunnat bemästras med
tillgängliga arbetskrafter. Antalet ansökningar har visat en fortgående stegring,
och balansen uppgick i oktober 1953 till omkring 2 800 ärenden. Med
denna arbetsbalans blev det oundgängligt att vidtaga omedelbara åtgärdei
för förstärkning av personalen på departementets medborgarskapsbyrå. De
härav föranledda merkostnaderna, som icke täckes av nuvarande anslag,
1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr 2.
2
Statsutskottets utlåtande nr 2.
beräknas för innevarande budgetår uppgå till omkring 60 000 kronor. Alla
möjligheter att minska kostnaderna genom rationalisering av arbetsformerna
har därvid tillvaratagits. Departementschefen föreslår i annat sammanhang,
att Kungl. Maj :t måtte hemställa om riksdagens medgivande att
för innevarande budgetår överskrida icke-ordinarieposten med nämnda belopp.
Enligt en verkställd statistisk utredning kan man, med vissa reservationer,
antaga att antalet medborgarskapsansökningar under åren 1954 och
1955 kommer att ytterligare stiga. Man torde sålunda kunna räkna med ett
antal av omkring 7 000 ansökningar för vartdera av åren 1954 och 1955.
För att möta denna väntade arbetsanhopning anses en förstärkning av
arbetskrafterna behövlig jämväl under nästa budgetår. Sedan arbetsbalansen
nedbringats, anses dock, såvitt nu kan bedömas, någon minskning av
nuvarande tillfälliga arbetskrafter möjlig. Departementschefen finner sig
därför, såvitt angår det kommande budgetåret, för närvarande böra för ifrågavarande
ändamål föreslå eu till 65 000 kronor begränsad höjning av anslaget.
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
föreslår anses förevarande anslag böra minskas med 7 500 kronor, motsvarande
lönen för en till finansdepartementets stat överförd telefonist.
I personalförteckningen föreslås antalet kontorsbiträden i
Ca 8 ökat från 6 till 8.
Utskottet, som erinrar att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts förslag
rörande överskridande av icke-ordinarieposten för innevarande budgetår,
har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i justitiedepartementets
personalförteckning öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från
6 till 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/
55:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis....... 31500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 386100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 244 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 306400
Summa kronor 968 100;
c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 968 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
3
3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 3
och 4) föreslagit riksdagen att till Justitiedepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 158 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 163 600 kronor.
Posten till reseersättningar föreslås höjd med 1 000 kronor. Under delposten
till expenser för eget behov anses för löpande utgifter böra beräknas
ytterligare 3 100 kronor, främst avsedda att täcka ökade kostnader till följd
av den förutsedda utvidgningen av verksamheten på departementets medborgar
skapsbyrå. Härjämte anses för viss komplettering av inventarier m. må
statssekreteraravdelningen böra beräknas ett engångsbelopp av 3 500 kronor.
De kostnadertfv engångsnatur, som under innevarande budgetår uppstår
i samband med anskaffande av möbler, skrivmaskiner in. m. för den
utökade medborgarskapsbyrån, förutsättes få täckas genom överskridande
av posten. Emellertid skall vid bestämmandet av ifrågavarande delpost för
nästa budgetår hänsyn tagas även till följande omständigheter. Under
punkten 12 tillstyrkes ett av nedre justitierevisionen framlagt förslag om
överförande från justitiedepartementet till revisionen av utgifterna för lagrådets
expenser. Vidare anses vid bifall till vad chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang föreslår i fråga om sättet för bestridande av
abonnemangskostnader för telefonväxel i kvarteret Atomena nr 1 medel
härför icke vidare beviljas under förevarande anslag. Med iakttagande av
vad sålunda anförts samt av att det i posten för innevarande budgetår ingår
ett engångsbelopp av 5 600 kronor skulle posten för nästa budgetår upptagas
med 76 600 kronor, innebärande en minskning med 6 000 kronor.
Utskottet. Vad departementschefen föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran. Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 158 600
kronor.
4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 4), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s.
4 och 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1954/
55 anvisa ett reservationsanslag av 117 000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 2.
6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 6, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
20 500 kronor.
Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.
7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 7, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 169 400
kronor.
8:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 6), vilket innebär ökad medelsanvisning med 400 kronor
till övriga expenser, hemställer utskottet,
* att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
10 800 kronor.
9:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 6—9)
föreslagit riksdagen att till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Riksåklagarämbetet har hemställt om en ökning av anslaget med 10 700
kronor för inrättande av eu ny byråchefstjänst Ce 37 samt uppflyttning av
en förste byråsekreterare Ca 29 till byrådirektör Ca 31.
Departementschefen finner det ådagalagt, att ämbetets fasta organisation
med endast två byråchefer för åtalsärenden numera är för snäv. Med hänsyn
till den allmänna strävan att under rådande förhållanden, så långt möjligt
är, icke tillskapa nya befattningar, och då det anses möjligt att — även
om vissa svårigheter och olägenheter är förenade med den av ämbetet nu
tillämpade ordningen — provisoriskt tillgodose behovet av kvalificerad arbetskraft,
finner sig departementschefen emellertid icke kunna för närvarande
tillstyrka, att en ny byråchefstjänst inrättas vid ämbetet. Ämbetets förslag
om uppflyttning av befattningen såsom förste byråsekreterare till byrådirektör
stjänst anses icke böra föranleda någon åtgärd, då frågan om lönegradsplaceringen
av denna tjänst prövats av statsmakterna i samband med
nyligen företagen lönerevision.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
5
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.
10:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 9 och 10), vilket innebär ökad medelsanvisning med
300 kronor för sjukvård m. in. och med 4 200 kronor till övriga expenser
samt nedräkning av posten till reseersättningar med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 21 500
kronor.
Domstolarna.
11 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11,
s. 11—15) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen för
högsta domstolen och nedre justitierevisionen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels
ock till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 2 433 500 kronor.
Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter
som befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat
uppfört med 2 411 200 kronor.
Departementschefen framhåller, att det är av största betydelse för högsta
domstolens verksamhet och därmed även för rättsskipningen i det hela, att
målens avgörande icke fördröjes av brist på arbetskrafter. Arbetsbalansen
i högsta domstolen har visat en tydlig tendens till ökning under år 1953.
Med anledning härav har nedre justitierevisionen — som under första halvåret
1953 disponerat endast två av de under avlöningsstaten då beräknade
fem extra revisionssekreterarna — måst under innevarande budgetår taga i
anspråk samtliga de fyra dylika extra föredragande, för vilka medel nu är
beräknade. Det oaktat har arbetsbalansen stigit från 535 mål den 30 september
1953 till 561 mål den 30 november. På grund härav har med utnyttjande
av den förslagsvis betecknade anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal antalet extra revisionssekreterare måst för första halvåret 1954
utökas från fyra till fem.
Behovet av en utökning av antalet extra revisionssekreterare anses med
säkerhet föreligga även efter utgången av innevarande budgetår, varför hän
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 2.
syn bör tagas härtill vid anslagets bestämmande. Departementschefen finner
sig emellertid, i avvaktan på närmare erfarenheter, icke nu böra beräkna
medel för mer än ytterligare en sådan föredragande.
Genom beslut i december 1950 och september 1951 uppdrog Kungl. Maj:t
åt statens organisationsnämnd att verkställa organisationsundersökningar
vid nedre justitierevisionen samt rikets hovrätter och domsagor, översynen
skulle avse samtliga arbetsuppgifter som icke vore av uteslutande juridisk
karaktär. Sedan nämnden företagit undersökningar av nu tillämpade arbetsformer
på dessa områden, har nämnden i en den 25 augusti 1953 avlämnad
utredning redovisat resultatet av undersökningarna beträffande den egentliga
administrativa verksamheten. Nämnden har sedermera erhållit Kungl.
Maj :ts bemyndigande att genomföra viss försöksorganisation rörande de av
nämnden studerade administrativa arbetsförfaranden, som hänför sig till
den dömande verksamheten. Av olika skäl har departementschefen funnit
lämpligt att icke nu ingå på prövning av den av organisationsnämnden redan
framlagda utredningen; däri berörda frågor och kommande förslag från
nämnden har ock delvis sådant inbördes samband att de bör bedömas i ett
sammanhang.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i bilagan för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående lönegradsplaceringen för
vissa tjänster föreslås, att medel anvisas för uppflyttning av 1 kanslibiträde
i Ca 11 till kontorist i Ca 13 samt av 5 kontorsbiträden i Ca 8 till kanslibiträden
i Ca 11. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang föreslår anses förevarande anslag böra minskas med 7 500
kronor, motsvarande lönen för en telefonist.
Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, skall bestridas bland annat ersättningar till sakkunniga biträden,
som av högsta domstolen tillkallats i vattenmål. Det föreslås, att
motsvarande skall gälla beträffande eventuellt förekommande ersättningar
åt i patentmål tillkallade sakkunniga. Någon uppräkning av posten erfordras
ej vid bifall härtill.
I personalförteckningen anses böra uppföras 1 kontorist i Ca
13. Vidare föreslås antalet kanslibiträden i Ca 11 ökat från 9 till 13. Av de
8 på övergångsstat uppförda revisionssekreterarna i Ca 37 kan 3 avföras
från förteckningen.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag rörande
löneställningen för vissa tjänstemän hos högsta domstolen m. m. Utskottet
har icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
vilka angivits i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 4 januari 1954;
Statsutskottets utlåtande nr 2. "
b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 1 481 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 181 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 766 600
Summa kronor 2 433 500;
c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 433 500 kronor.
12:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 12, s. 15 och 16), vilket innebär en ökning av anslaget med
11 000 kronor, varav 7 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 4 000
kronor för övriga expenser, den senare uppräkningen till följd av förslag
att lagrådets expenskostnader skall bestridas från förevarande anslag och
icke som hittills från justitiedepartementets omkostnadsstat, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
178 200 kronor.
13:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 13, s. 16 och 17) och under erinran att utskottet i sitt utlåtande
nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning av tjänsten som
förste expeditionsvakt hos regeringsrätten från lönegrad Ca 11 till Ca 12,
vilket medför en ökning av anslaget med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
regeringsrätten ändra lönegraden för förste expeditionsvakten
från Ca 11 till Ca 12;
b) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 391 300
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 13 30°
Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 136 400
Summa kronor 541 000;
8
Statsutskottets utlåtande nr 2.
c) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1954/
55 anvisa ett förslagsanslag av 541 000 kronor.
14:o) Regeringsrätten: Omkostnader. Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 14 och 15, s. 17),
vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Regeringsrätten: Omkostnader 13 000 kronor;
b) till Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok 30 000
kronor.
15:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 18—30)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning
öka antalet kontorsbiträden i Svea hovrätt från 14 till 17,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna,
att tillämpas under budgetåret 1954/55, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 104 200 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 993 500 kronor.
Den för Svea hovrätt gällande personalförteckningen upptager fyrtio
ordinarie ledamöter, vilka är organiserade på åtta avdelningar med fem ledamöter
på varje avdelning. Sedan ett flertal år tillbaka har dessutom till
hovrättens förfogande ständigt stått fyra extra ledamöter. Arbetsläget i hovrätten
är, trots den extra arbetskraft som sålunda ställts till hovrättens förfogande,
mycket ansträngt. Antalet till hovrätten fullföljda mål visar fortfarande
stegring, och tendensen är omisskännlig. All anledning saknas att
inom överskådlig tid förvänta någon nedgång av antalet inkomna mål.
Vid tillskapandet av hovrätten för Nedre Norrland rådde delade meningar
beträffande frågan om Gävleborgs län skulle höra till Svea hovrätt eller
den nya hovrätten. Lösningen blev, att nämnda län kvarstannade under
Svea hovrätt. Vid olika tillfällen har därefter frågan om jämkning av hovrätternas
domkretsindelning väckts. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
tillkallades den 7 mars 1952 f. d. expeditionschefen C. G. Bruno att såsom
sakkunnig verkställa en översyn av gällande bestämmelser om hovrätternas
domkretsar.
I en den 30 september 1952 avgiven promemoria föreslår utredningsmannen,
som prövat jämväl andra alternativ, att Gävleborgs län uppdelas på
Svea hovrätts och hovrättens för Nedre Norrland domkretsar sålunda, att till
Svea hovrätts domsområde fortfarande skall höra Gästrildandsdelen eller
Gästriklands östra och Gästrikslands västra domsagor samt Gävle stad, medan
till hovrättens för Nedre Norrland domsområde skall överföras länets
Hälsinglandsdel eller Bollnäs, Sydvästra Hälsinglands, Norra Hälsinglands
och Västra Hälsinglands domsagor samt Söderhamns stad.
Utredningsmannen framhåller, att verksamhetsbasen för hovrätten för
Nedre Norrland är för smal. Medeltalet mål per ledamot har för åren 1949
Statsutskottets utlåtande nr 2.
9
—1951 varit för Svea hovrätt 51,5, för Göta hovrätt 4fi,l, för hovrätten över
Skåne och Blekinge 47,1, för hovrätten för Västra Sverige 49,9, för hovrätten
för Nedre Norrland 38,8 och för hovrätten för Övre Norrland 45,6.
Om till hovrätten för Nedre Norrland föres Hälsinglandsdelen av Gävleborgs
län ernås, att hovrättens hela arbetskapacitet konmier att tagas i
anspråk, överförandet bör enligt utredningsmannen medföra förstärkning
av hovrättens arbetskrafter med en ledamot. Sådan förstärkning är önskvärd
även ur organisatorisk synpunkt, då hovrätten därefter kan arbeta
på två femmannaavdelningar. Därest den föreslagna domkretsindelningen
varit i tillämpning under åren 1949—1951 skulle medeltalet mål per ledamot
och år vid oförändrat ledamotsantal ha varit för Svea hovrätt 49,8 och
för hovrätten för Nedre Norrland 47,9. Visserligen har under förra halvåret
1952 en betydligt ökad måltillströmning åstadkommit en stegrad sysselsättning
i hovrätten för Nedre Norrland, men det oaktat har arbetsbelastningen
i denna hovrätt varit avsevärt mindre än i de mest arbetstyngda av
de andra hovrätterna, ökningen av målantalet i hovrätten för Nedre Norrland
bedömer utredningsmannen såsom mera tillfällig, särskilt i betraktande
av befolkningsutvecklingen inom hovrättens domkrets.
Genom domkretsregleringen kommer domsagorna under hovrätten för
Nedre Norrland att öka med fyra till fjorton och rådhusrätterna med en
till tre. Svårigheterna för hovrätten att tillgodose underrätternas behov av
kvalificerad rättshildad arbetskraft torde därmed öka men icke bli större
än att de kan bemästras.
Vad angår omregleringens lämplighet ur rättsvårdssynpunkt erinras därom
att Sundsvall ligger för Hälsingland, med undantag för Bollnäs domsaga,
bättre till än Stockholm, såväl vad angår den rättssökande allmänheten
och dennas medhjälpare i rättegångssaker, advokaterna, som åklagarna.
Avståndet mellan kansliorterna i domsagorna i Hälsingland — Hudiksvall,
Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs — och Sundsvall är kortare än mellan
dessa orter och Stockholm. Landskapets befolkning förutsättes såsom
hittills få sina till hovrätt fullföljda mål, där huvudförhandling erfordras,
handlagda vid hovrättsting eller särskilda sammanträden i domsagornas
nämnda kansliorter. Lämpligaste orten för hovrättstingen är Bollnäs. Inrättandet
av särskilda hovrättsting för Hälsingland kunde göra det erforderligt
att utrusta hovrätten för Nedre Norrland med liknande bemyndigande
att förordna extra ledamot som lämnats hovrätten för Övre Norriand.
Beformen hör ej medföra att Svea hovrätts ting i Gävle indrages.
Den föreslagna omregleringen medför bland annat, att Gävleborgs län till
skilda delar kommer att lyda under olika hovrätter. Följder i processuellt
hänseende uppkommer beträffande statsåklagare^ verksamhet. Denne kommer
alt få utföra talan vid två hovrätter. Svårigheter i anledning härav är
att befara endast undantagsvis. Vidare berör uppdelningen det jämförelsevis
begränsade område, där fullföljd av talan mot administrativ myndighets avgörande
skall ske till hovrätt. Detta är fallet beträffande överexekutors beslut
i utsökningsinål, vissa länsstyrelsens beslut enligt lösdrivar-, fattigvårds-
och barnavårdslagarna samt enligt förordningarna om arvs- och
gåvoskatt samt om kvarlåtenskapsskatt. I samtliga dylika fall, däri fullföl
jdsfrckvensen är ringa, ankommer det på länsstyrelsen att meddela besvärshänvisning
och uppmärksamma att denna avser rätt hovrätt. För de
klagandes del är enligt utredningsmannen en uppdelning av länet ulan betydelse,
då i samtliga fall besvären skall ingivas eller insändas till länsstyrelsen
för vidare befordran till vederbörande hovrätt. Promemorian innehåller
förslag till erforderliga författningsändringar.
I personalhänseende innebär förslaget, att hovrätten för Nedre Norrland
10
Statsutskottets utlåtande nr 2.
skall förstärkas med en ledamot och att bemyndigande för hovrätten att
anlita extra ledamot för tingsresor kan komma att erfordras. Utredningsmannen
förordar vidare, att i samband med omregleringen hovrättens nuvarande
extra ledamotsbefattning utbytes mot ett hovrättsrådsämbete. Med
hänsyn till den stora arbetsbelastningen i Svea hovrätt bör reformen ej
medföra någon minskning av antalet ledamöter i denna hovrätt.
Departementschefen framhåller, att det med den muntlighet, som numera
präglar rättegångsförfarandet även i hovrätt, är angeläget att inom hela
hovrättens domkrets allmänheten har så goda förbindelser till hovrättens
förläggningsort som möjligt. Ur nu angivna synpunkter är det enligt departementschefen
därför till fördel om i enlighet med utredningsmannens
förslag Hälsinglandsdelen av Gävleborgs län överflyttas från Svea hovrätt
till hovrätten för Nedre Norrland. Genom en sådan omreglering vinnes
därjämte att sistnämnda hovrätts arbetskapacitet kan utnyttjas bättre än
för närvarande. En omreglering i anslutning till det anförda innebär, att
Gävleborgs län uppdelas på två hovrätter. På sätt framgår av vad departementschefen
anfört vid anmälan av frågan om de för en sådan uppdelning
erforderliga lagändringarna anses uppdelningen ej medföra olägenhet av
någon betydelse. På grund av vad sålunda anförts anser departementschefen,
att till domsområdet för hovrätten för Nedre Norrland bör i enlighet
med utredningsmannens förslag överföras Hälsinglandsdelen av Gävleborgs
län. Härigenom kommer hovrättens arbetsbelastning att ökas. Det är emellertid
vanskligt att redan nu bedöma verkningarna i detta hänseende, och
det anses därför, att den förordade omregleringen icke för närvarande bör
föranleda vare sig arbetskraftsförstärkning vid J^ovrätten för Nedre Norrland
eller ändrad anställningsform för hovrättens nuvarande extra ledamot.
Vid genomförandet av den förordade omregleringen av hovrätternas
domsområden kommer viss avlastning att ske av arbetsbördan för Svea
hovrätt. Även därefter kommer arbetsläget i denna hovrätt att vara mycket
ansträngt. Genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t har för tiden den 1 oktober
1952—den 30 juni 1954 medgivits förstärkning av de dömande arbetskrafterna
vid hovrättens allmänna avdelningar med tre ledamöter. Därigenom
och med anlitande av två av de till hovrättens förfogande ständigt
stående extra ledamöterna har hovrätten under nämnda tid kunnat arbeta
med en extra avdelning. Vid bestämmandet av anslaget för nästa budgetår
anses riktigast att taga hänsyn till det behov av utökad personal, som sålunda
gjort sig gällande. Det föreslås fördenskull att under anslaget beräknas
ett belopp av i runt tal 60 000 kronor, varmed skulle täckas kostnaderna
för tre extra ledamöter samt ersättningar enligt av Kungl. Maj :t den
13 maj 1949 fastställda grunder åt två hovrättsråd, förordnade såsom ordförande
resp. vice ordförande på en extra avdelning. Departementschefen
vill understryka, att denna avdelning alltjämt har provisorisk karaktär.
Det är av utomordentlig vikt, att tillräcklig personal även står till vattenöverdomstolens
förfogande. Två av hovrättens fasta extra ledamöter
Statsutskottets utlåtande nr 2.
11
har också sedan länge varit indelade på vattenöverdomstolen. Ehuru denna
domstol alltsedan början av år 1951 därjämte varit förstärkt med två extra
ledamöter, för vilka medel ej funnits beräknade, har arbetsbalansen beträffande
vattenmål varit stigande. Den särskilda utredning, som pågår beträffande
instansordningen i vattenmål, hinner icke slutföras i sådan tid, att
därav eventuellt påkallade förslag kan föreläggas årets riksdag. Då den
hittillsvarande personalförstärkningen tills vidare är oundgänglig, föreslås
att medel beräknas för två extra ledamöter jämte arvode av 1 200 kronor
åt en extra vice ordförande.
I enlighet med det anförda föreslås anslaget för nästa budgetår uppräknat
med 60 000 kronor för förstärkning av de allmänna avdelningarna vid
Svea hovrätt, med 47 280 kronor för 2 extra ledamöter i vattenöverdomstolen
och med 1 200 kronor för arvode åt en extra vice ordförande i samma
överdomstol. Därjämte anses för automatisk utgiftsökning till följd av bestämmelserna
om reglerad befordringsgång böra beräknas 2 196 kronor. Anslaget
föreslås sålunda höjt med 110 676 kronor eller i runt tal 110 700
kronor.
I personalförteckningen föreslås antalet kontorsbiträden i
Svea hovrätt ökat från 14 till 17.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sten m. fl. (1:138) och den andra inom andra kammaren av herr
Persson i Norrby m. fl. (II: 207), har hemställts, att riksdagen vid sin behandling
av andra huvudtiteln i statsverkspropositionen måtte uttala sig
emot omreglering av Svea hovrätts och hovrättens för Nedre Norrland domkretsar.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 138.
Utskottet. Även om det, såsom i propositionen samt motionerna 1:138
och II: 207 framhålles, är angeläget att allmänheten har så goda förbindelser
till hovrättens förläggningsort som möjligt, får betydelsen härav enligt
utskottets mening icke överdrivas. För befolkningen i stort torde hovrättens
förläggningsort nämligen icke ha större betydelse; det är endast för de
förhållandevis få personer, vilka har att söka sin rätt hos hovrätten och som
icke har möjlighet att härför anlita advokat, som det kortare avståndet
samt förbindelsernas antal och lämpliga anordning innebär en fördel. Såsom
i motionerna uttalas hålles vidare endast den mindre delen av huvudförhandlingarna
i hovrättens förläggningsort, medan flertalet huvudförhandlingar
av utredningsmannen förutsättes för framtiden liksom hittills
komma att handläggas vid hovrättsting i Bollnäs eller särskilda sammanträden
i domsagornas kansliorter.
Utskottet har tagit närmare kännedom om kommunikations- och befolkningsförhållanden
samt övriga på frågan inverkande omständigheter. Därvid
har utskottet särskilt uppmärksammat hur förhållandevis lågt antalet
12
Statsutskottets utlåtande nr 2.
till hovrätt fullföljda mål från Hälsinglandsdelen av Gävleborgs län är; det
har under åren 1949—51 uppgått till i medeltal omkring 80 för år. Utskottet
har vidare inhämtat, att hela antalet mål per ledamot i Svea hovrätt
år 1952 var 64 och år 1953 65,9, medan motsvarande tal för hovrätten för
Nedre Norrland var 43,9, respektive 52,8.
Mot bakgrunden av det inledningsvis anförda och med hänsyn till de
inhämtade uppgifterna finner utskottet de i motionerna anförda skälen
icke vara av den tyngd att de bör föranleda ett uttalande från riksdagens
sida emot omreglering av Svea hovrätts och hovrättens för Nedre Norrland
domkretsar. Utskottet har i stället funnit sig böra godtaga vad departementschefen
härutinnan anfört.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar
icke givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning
öka antalet kontorsbiträden i Svea hovrätt från
14 till 17;
b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 1 891 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 25 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 2 128 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 059 100
Summa kronor 6 104 200;
c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1954/55
anvisa ett förslagsanslag av 6 104 200 kronor;
II. att motionerna I: 138 och 11:207 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
16:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, s. 30—32), vilket innebär en omflyttning av vissa belopp mellan
posterna, sammanlagt resulterande i en nedräkning av anslaget med 1 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 564 200 kronor.
17:o) Hovrätterna: Inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Malmö.
Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 32—34) föreslagit riksdagen att till Hovrätterna:
Inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Malmö för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
13
För att tillgodose det behov av ökade lokaler, som uppkommit vid hovrätten
över Skåne och Blekinge, anvisades å kapitalbudgeten för budgetåret
1947/48 ett investeringsanslag av 640 000 kronor. I anslutning därtill uppfördes
å riksstaten under andra huvudtiteln för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag
av 270 000 kronor till inventarier m. in. för hovrättsbyggnaden
i Malmö. Enligt riksdagens medgivande må sistnämnda anslag, som
endast till obetydlig del förbrukats, disponeras jämväl under innevarande
budgetår.
Arbetet med den planerade utökningen av skånska hovrättens lokaler, som
blivit fördröjt till följd av svårigheterna på byggnadsverksamhetens område,
torde komma att påbörjas omkring den 1 mars 1954. Arbetet skall utföras i
etapper och beräknas vara avslutat under sommaren 1955. Då det är angeläget,
att de nya utrymmena kan tagas i anspråk utan dröjsmål, anses erforderliga
medel böra stå till förfogande under nästa budgetår för anskaffande
av möbler m. m. Den köstnadsstegring, som inträtt sedan anslag för ifrågavarande
ändamål anvisades, nödvändiggör att ytterligare medel beviljas.
Departementschefen föreslår, att tilläggsanslaget upptages med 100 000 kronor.
Vid utgången av innevarande budgetår förefintlig reservation å det för
budgetåret 1948/49 upptagna reservationsanslaget till Hovrätterna: Inventarier
m. m. för hovrättsbyggnaden i Malmö föreslås vid bifall till förslaget
överfört till nu förevarande anslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
förslag, hemställer,
att riksdagen må till Hovrätterna: Inventarier m. m. för
hovrättsbyggnaden i Malmö för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
18:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 34—39)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i häradsrätternas personalförteckning, som föreslagits av departementschefen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för häradsrätterna, att tillämpas under budgetåret 1954/55, dels ock till
Häradsrätterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 13 987 200 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 872 700 kronor.
Med stöd av 2 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande
i judiciellt avseende förordnade Kungl. Maj:t den 12 februari 1943, att
rådhusrätten i Falköping skulle upphöra från och med den dag, som —
sedan nytt tingshus uppförts i Falköping — Kungl. Maj:t ville framdeles
bestämma, och alt staden skulle från och med samma dag förenas med Vartol
ta och Frökinds domsaga.
Vidare har Kungl. Maj:t den 16 november 1951 förordnat, att från och
med dag som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, i fråga om domsagoin
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 2.
delningen inom den del av Göteborgs och Bohus län, som omfattas av Askims,
Hisings och Sävedals domsaga, Inlands domsaga samt Orusts och Tjörns
domsaga skall gälla i statsrådsprotokollet närmare angivna bestämmelser.
Enligt samtidigt meddelad föreskrift skall länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län före den 1 oktober det år, vid vars utgång regleringsbeslutet kan
med hänsyn till färdigställandet av tings- och kanslilokaler helt eller delvis
träda i tillämpning, därom göra anmälan till Kungl. Maj :t. Vidare har
hovrätten för Västra Sverige att före nyssnämnda tidpunkt till Kungl.
Maj :t inkomma med förslag angående bl. a. personalorganisationen i de nybildade
domsagorna.
Vad angår de i det föregående berörda domsagoregleringarna erinrar departementschefen
till en början därom, att enligt förordnande av Kungl.
Maj :t den 20 november 1953 det tidigare meddelade beslutet om staden Falköpings
förenande i judiciellt avseende med Vartofta och Frökinds domsaga
trätt i kraft den 1 januari 1954. Samtidigt har, med utnyttjande av ett av
1952 års riksdag lämnat bemyndigande, föreskrivits att domsagan skall
tillhöra lönegrupp III.
Beträffande personalbehovet vid den omreglerade domsagan anför departementschefen
följande. Därest tillgång till fiskalskompetent befattningshavare
prövas erforderlig i domsagan under nästa budgetår, torde medel
böra ställas till förfogande från den under anslaget förefintliga medelsreserven
för anställande av ett fiskalskompetent biträde. En kanslibiträdestjänst
föreslås överförd från Falköpings stad till domsagan och anses
böra placeras i lönegraden Ce 11. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
vid anmälan av bilagan för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster föreslås, att
medel därjämte beräknas för uppflyttning av kontoristtjänsten i samma
domsaga till befattning som kansliskrivare i Ca 15.
Med anledning av vad hovrätten för Västra Sverige anfört, torde man
böra räkna med att den avsedda domsagoregleringen inom hovrättens område
genomföres den 1 januari 1955. Det av hovrätten preliminärt beräknade
personalbehovet för de omreglerade domsagorna anses kunna godtagas
i avvaktan på den slutliga prövningen, varvid man dock icke anses böra
räkna med utbyte av fiskalskompetent biträde mot tingssekreterare.
För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — där
så på grund av stads förening med domsaga eller annat dylikt förhållande
finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses
Kungl. Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande, att utöver vad för närvarande
gäller, verkställa uppflyttningar, motsvarande högst två domsagors
hänförande till närmast högre lönegrupp.
Vad beträffar tingsnotarier och icke rättsbildade biträden kommer statens
organisationsnämnd att efter slutförandet av vissa undersökningar framlägga
behovsberäkningar i samband med förslag till omläggningar i de
administrativa arbetsförfarandena vid domsagorna. Emellertid anses Kungl.
Maj :t under nästa budgetår liksom hittills böra vara oförhindrad medgiva
Statsutskottets utlåtande nr 2.
15
sådana mera tillfälliga ändringar i organisationen som prövas erforderliga.
Då det för liknande ändamål av fjolårets riksdag anvisade beloppet, 90 000
kronor, är otillräckligt, föreslås en ökning med förslagsvis 50 000 kronor,
att stå till Kungl. Maj :ts förfogande såsom en reserv.
I enlighet med det anförda föreslås anslaget höjt med 1 248 kronor för
uppflyttning i lönegrupp av Vartofta och Frökinds domsaga, med 9 348 kronor
för ett kanslibiträde och uppflyttning av en kontorist till kansliskrivare
i samma domsaga, med 2 082 kronor för utgiftsökning under ett halvt
år i anledning av Askims, Hisings och Sävedals m. fl. domsagors omreglering
och med 50 000 kronor såsom medelsreserv. Uppräkning föreslås ytterligare
skola ske med 51 800 kronor på grund av automatisk utgiftsökning
till följd av bestämmelserna om reglerad befordringsgång, rättelse in. m. Anslaget
skulle alltså höjas med 114 478 kronor eller i runt tal 114 500 kronor.
I personalförteckningen anses antalet kansliskrivare i Ca 15
böra höjas från 90 till 91, antalet kontorister i Ca 13 minskas från 68 till
67 samt antalet kontorsbiträden i Ca 8 höjas från 73 till 79. Kungl. Maj :t
anses vidare böra erhålla riksdagens bemyndigande att, i samband med
ikraftträdandet av den beslutade omregleringen av Askims, Hisings och
Sävedals domsaga, Inlands domsaga samt Orusts och Tjörns domsaga, i
personalförteckningen vidtaga de nedflyttningar beträffande vissa tjänsters
lönegradsplacering som är påkallade.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag rörande
lönegradsplaceringen för kontoristtjänsten vid Vartofta och Frökinds domsaga.
Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 4 januari
1954 angivna ändringar i häradsrätternas personalförteckning;
b)
fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas under budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 5 208 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 5 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 201 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 572 300
Summa kronor 13 987 200;
c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1954/
55 anvisa ett förslagsanslag av 13 987 200 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 2.
19:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 39—
41) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 848 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Hovrätterna har hemställt, att anslaget höjes med 39 800 kronor.
Departementschefen anser, att anslagsposten till sjukvård m. m. med
hänsyn till senaste belastningssiffra för hovrätten för Övre Norrland bör
nedräknas med 2 000 kronor. Beträffande posten till reseersättningar föreslås,
likaledes med hänsyn till anslagsbelastningen, en nedräkning med
18 000 kronor. Av detta belopp beräknas 5 000 kronor belöpa på domsagor
under Svea hovrätt, 7 000 kronor på domsagor under hovrätten över Skåne
och Blekinge samt 2 000 kronor på domsagor under envar av hovrätten för
Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten för övre Norrland.
Vad angår anslagsposten till övriga expenser förordas en höjning med
20 000 kronor. Detta belopp föreslås fördelat med 10 000 kronor på domsagor
under Svea hovrätt, 5 000 kronor på domsagor under hovrätten över
Skåne och Blekinge samt 5 000 kronor på domsagor under hovrätten för
Västra Sverige.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de mindre jämkningar
beträffande fördelningen av respektive anslagsposter, som kan betingas
av genomförandet av den föreslagna ändringen av domkretsarna för
Svea hovrätt och hovrätten för Nedre Norrland.
Anslaget bestämmes i enlighet med det anförda till oförändrat 848 700
kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 848 700 kronor.
20:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 21, s. 41), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Ersättningar till
nämndemän för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 2 150 000 kronor.
21 :o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet.
Kungl. Maj :t har (punkt 22, s. 42) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna:
Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
17
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Med stöd av 18 § lagen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt
av fång till sådan rätt ävensom 8 § lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt
har genom kungörelse de 20 november 1953 utfärdats föreskrifter
om nya tomträttsböcker och vattenfallsrättsböcker, att gälla från
och med den 1 januari 1954.
I likhet med vad som gäller beträffande fastighetsböcker, gemensamma
för lagfarts- och inteckningsärenden, anses kostnaderna för anskaffande av
ifrågavarande tomträttsböcker och vattenfallsrättsböcker åt domsagorna
böra bestridas från förevarande anslag. Det är vanskligt att på förhand närmare
uppskatta dessa kostnader, men de torde icke komma att uppgå till
något större belopp. Med hänsyn till den minskning av medelsbehovet under
anslaget, som följer med det successiva färdigställandet av nuvarande
fastighetsboksuppläggning, torde kostnaderna kunna rymmas inom ramen
för det nuvarande anslaget. Arbetet med uppläggande av nu avsedda nya
böcker beräknas icke medföra särskilda kostnader, enär de nya böckerna
upplägges allteftersom ärendena förekommer på inskrivningsdag och någon
omskrivning av äldre böcker såsom i fråga om fastighetsböcker icke skall
göras.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört eller mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer
därför,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av nya
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1954/55 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
22:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 42), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 kronor.
23 :o) Ljudupptagningsapparatur. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 26, s. 43), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
Iiihang till riksdagens protokoll 195t. 6 samt. Nr 2.
18
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Rättegångsväsendet i allmänhet.
24 :o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkt 27,
s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor.
Från anslaget bestrides bland annat kostnad enligt 3 § lagen den 29 maj
1931 (nr 157) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Redovisning av belopp som indrivits skall
jämlikt Kungl. Maj :ts cirkulär till samtliga utmätningsmän den 29 september
1950 (nr 513) ske genom insättning på riksbankens postgirokonto nr 4
för överföring till den sökande utländska myndigheten.
I skrivelse den 22 januari 1953 anför fullmäktige i riksbanken, att det
länge varit riksbankens strävan att minska de arbetsuppgifter, som icke är
av centralbanksmässig natur. I enlighet härmed har bankofullmäktige beslutat,
att riksbanken skall i princip upphöra att förmedla betalningar till
utlandet på uppdrag av annan än valutabank. De arbetsuppgifter, som jämlikt
nyssnämnda cirkulär åvilar riksbanken, kan icke anses vara av centralbanksmässig
natur. Uppgifterna synes närmast höra till den kategori av ärenden,
som av statsmakterna förutsatts bli föremål för handläggning genom
Sveriges Kreditbank aktiebolag. Fullmäktige hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte vidtaga sådan åtgärd, att riksbanken befrias från den medverkan som
förutsättes i cirkuläret.
I yttrande över framställningen upplyser Sveriges Kreditbank aktiebolag,
att banken beretts tillfälle att i riksbanken taga del av sättet för förmedling
av de ifrågakommande betalningarna. En genomgång av det hittillsvarande
materialet ger vid handen, att det torde röra sig om cirka 10 000
betalningsuppdrag per år, vilka uppdrag utförts av riksbanken kostnadsfritt.
Kreditbanken förklarar sig beredd att övertaga förmedlingen av dessa betalningar
under förutsättning att banken erhåller täckning för sina kostnader
i samband därmed. Den lägsta ersättning, som banken uttar för förmedlingsuppdrag
i bankens betalningsrörelse med utlandet, uppgår till två kronor
per uppdrag. Som regel belastas icke mottagaren härför utan kostnaden
betalas av uppdragsgivaren. Kreditbanken hemställer, att den banken tillkommande
ersättningen, 2 kronor per uppdrag, måtte bestämmas att utgå
med ett årligt belopp, beräknat efter antalet under året utförda uppdrag.
Departementschefen har icke något att erinra emot förslaget att från riksbanken
till Sveriges Kreditbank aktiebolag överföra uppgiften att till utlandet
förmedla i Sverige indrivna underhållsbidrag, som fastställts i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Kostnaderna för denna verksamhet, som anses
böra gäldas från förevarande anslag, kan uppskattas till omkring 20 000
kronor för år.
Under åberopande av vad chefen för ecklesiastikdepartementet i annat
Statsutskottets utlåtande nr 2.
19
sammanhang anför, anses hinder icke böra möta för kammarkollegium att
från förevarande anslag förskjuta ersättningar för utredningen, som av Samfundet
för hembygdsvård i vattenmål verkställts för kollegiets räkning.
Med hänsyn till det anförda, de av fjolårets riksdag beslutade höjningarna
av vissa från anslaget utgående ersättningar och de senast redovisade utgifterna
under anslaget föreslås detta uppräknat med förslagsvis 350 000
kronor till 3 350 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
3 350 000 kronor.
25 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. Understöd för utomprocessuell
rättshjälp. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 28 och 29,
s. 45 och 46), vilka innebär en uppräkning av det förra anslaget med
100 000 kronor och det senare anslaget med 80 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Kostnader enligt lagen om fri rättegång 2 100 000
kronor;
b) till Understöd för utomprocessuell rättshjälp 280 000
kronor.
26:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 47)
föreslagit riksdagen att till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 47 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Tornedalens rättshjälpsanstalt, som trädde i verksamhet den 1 november
1947, har ännu icke fått slutgiltigt utformad karaktär. I samband med att
anstaltens föreståndare och dennes biträde från och med den 1 juli 1953
tills vidare tillerkänts förhöjda arvoden, motsvarande de löner som utgå
enligt 33 resp. 17 löneklassen, har anslaget för innevarande budgetår uppräknats
med 6 900 kronor.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har överlämnat ett av styrelsen för anstalten
avgivet förslag till anslagsäskanden. Däri yrkas att föreståndaren
och biträdet överföres till ordinarie stat med placering i 37 resp. 19 lönegraden,
vilket skulle föranleda cn ökning av anslaget med i runt tal 7 450 kronor.
Denna framställning utgör en upprepning av tidigare förslag. Därest
befattningshavarna skulle placeras i lägre lönegrader, bör enligt anstaltsstyrelsens
mening språktillägg utgå med 800 kronor till föreståndaren och 600
kronor till biträdet. Denna begäran motiveras med att huvuddelen av befolkningen
inom norra delen av anstaltens verksamhetsområde har finska
20
Statsutskottets utlåtande nr 2.
språket till modersmål, vilket nödvändiggör, att ifrågavarande befattningshavare
behärskar detta språk. Såsom jämförelse framhåller styrelsen, att
prästerskap och folkskollärare i nämnda bygd åtnjuter språktillägg.
Länsstyrelsen tillstyrker för egen del, att föreståndaren placeras i lägst
34 lönegraden samt i övrigt att äskade medel ställes till förfogande i enlighet
med anstaltsstyrelsens förslag.
Statens lönenämnd — vars yttrande infordrats endast såvitt avser förslaget
om språktillägg -— har ej funnit tillräckliga skäl tillstyrka, att ifrågavarande
befattningshavare tillerkännes sådant särskilt tillägg.
Departementschefen kan i likhet med statens lönenämnd icke tillstyrka
bifall till förslaget om särskilt språktillägg och är icke heller i övrigt beredd
att nu tillstyrka någon ändring i löneställningen för personalen vid Tornedalens
rättshjälpsanstalt.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Grym och Åman (I: 57) och den andra inom andra kammaren av
herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 94), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att de vid Tornedalens rättshjälpsanstalt arvodesanställda befattningshavarna
måtte uppföras å ordinarie stat med föreståndaren i 37 lönegraden
och kanslisten i 19 lönegraden.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen II: 94.
Utskottet är icke berett att taga ställning till yrkandet i motionerna I: 57
och II: 94 utan tillgång till utredning rörande frågan, om icke tiden nu är
inne att giva den hittills provisoriskt organiserade Tornedalens rättshjälpsanstalt
en mera bestående karaktär. Då det synes böra ankomma på Kungl.
Maj :t att föranstalta om en dylik utredning och att i första hand överväga,
vilka åtgärder i avseende å personalens anställningsvillkor som kan finnas
påkallade av utredningens resultat, anser sig utskottet icke böra förorda
bifall till motionerna.
Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:57 och 11:94 till Tornedalens
rättshjälpsanstalt för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 47 500 kronor.
27:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 31, s. 48), vilket innebär en nedräkning av anslaget
med 5 000 kronor med hänsyn till att viss reservation förväntas föreligga
vid utgången av innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
21
Fångvården m. m.
28:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 49
53) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1954/
55, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 962 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 955 900 kronor.
I enlighet med beslut av 1953 års riksdag kommer de för ordinärt fångklientel
avsedda anstalterna att under innevarande budgetår för samverkan
sammanföras i anstaltsgrupper med en anstalt inom varje grupp såsom
ccntralanstalt. Till styresmännen för centralanstalterna (fångvårdsdirektörerna)
skall decentraliseras beslutanderätten i frågor om placering, förflyttning
och vissa andra behandlingsfrågor, som hittills ankommit på
fångvårdsstyrelsen. Vidare skall en decentralisering från styrelsen till anstaltsgrupperna
ske av det kamerala arbetet och av vissa arbetsuppgifter tillhörande
arbetsdriften. Vid anmälan av den till grund för riksdagens beslut
liggande propositionen anförde departementschefen bland annat, att vid
genomförande av den nya ordningen viss minskning kunde ske av fångvårdsstyrelsens
personal. En slutgiltig prövning av denna fråga syntes
kunna komma till stånd först sedan erfarenheter vunnits av den nya anstaltsorganisationen.
Den särskilda organisationsavdelning, som borde tillkomma
för att efter hand under budgetåret 1953/54 organisera anstaltsgrupperna,
borde emellertid ha sin uppmärksamhet riktad på frågan och föreslå
de inskränkningar som successivt bleve möjliga.
Anstaltsgrupperingen beräknas kunna genomföras under våren 1954. Hållpunkter
saknas sålunda ännu för en närmare bedömning av vilken personalbesparing
som därefter kan göras hos fångvårdsstyrelsen. Genom att styrelsen
helt befrias från hittillsvarande göromål med kassaanslutna anstalter
torde dock redan nu vara klart att viss reducering blir möjlig beträffande
styrelsens kamerala personal.
Med anledning av beslut vid 1953 års riksdag angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster in. in. anses anslaget böra uppräknas med i runt
tal 2 200 kronor. För löneklassuppflyttningar anses böra beräknas ytterligare
4 500 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
eller mot anslagsberäkningarna och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas under budgetåret 1954/55:
22
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 328 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 15 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 291 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 327 700
Summa kronor 962 600;
b) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 962 600 kronor.
29ro) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 33, s. 53—55), vilket innebär uppräkning av posterna till
sjukvård samt till bränsle, lyse och vatten med 500 kronor vardera samt
posten till övriga expenser med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 133 900
kronor.
30 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s.
55—69) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i och tillägg till fångvårdsanstalternas personalförteckning, som
föreslagits av departementschefen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret
1954/55, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 15 927 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 808 800 kronor.
Departementschefen berör inledningsvis läget för den omfattande fångvårdsreform,
som beslöts vid 1950 års riksdag, och anför i huvudsak följande.
I enlighet med den av 1950 års riksdag godkända planen har upprustningen
av fångvården bedrivits efter två linjer, den ena syftande till en planering
på kortare sikt och den andra till en långtidsplanering.
Korttidsplaneringen tog sikte på frågor av huvudsakligen organisatorisk
ar.!’ v.ilka måste lösas omedelbart. Riksdagen har i olika omgångar tagit
ställning till förslag som framkommit efter utredningar i dessa ämnen. Den
allmänna ordningen vid anstalterna har förbättrats dels genom införandet
av ett särskilt dagschema för anstalter med straff- och fängelsefångeklientel
och dels genom inrättandet av isoleringsavdelningar för svårskötta fångar.
Fritidsverksamheten har utbyggts i betydande grad. För en mera tillfredsställande
personalrekrytering har sörjts genom beslut om införandet av en
aspirantkår för vaktkonstaplar och en grundligare prövning av aspiranterna
på fångvårdstjänst. Personalutbildningen har kunnat avsevärt förbättras,
Statsutskottets utlåtande nr 2.
23
ehuru ännu åtskilligt återstår att genomföra, innan den kan anses tillfredsställande
ordnad. Genom 1953 års riksdags beslut angående indelning av
fångvårdsanstalterna för det ordinära fångklientelet i anstaltsgrupper har
ett avgörande steg tagits för en administrativ nyordning inom fångvården.
Denna reform, som väntas medföra såväl avsevärda administrativa förenklingar
som ett kraftigare betonande av vårdsynpunkterna, kommer att genomföras
i praktiken instundande vår. Vidare har Västeråsanstalten omorganiserats
och inretts såsom specialanstalt tör unga, till ordinära frihetsstraff
dömda fångar, varjämte ett antal nya fångkolonier öppnats. Givetvis
återstår ännu en del frågor på korttidsprogrammet.
Långtidsplaneringen åsyftade en successiv förnyelse av det föråldrade anstaltsbeståndet.
Denna skulle enligt 1950 års beslut ske i etapper, varvid
första etappen skulle omfatta anstalterna för det yngre klientelet, andra
etappen abnormklientelet och tredje etappen det ordinära fangklientelet. Den
första etappen av förnyelseprogrammet har fullföljts i snabb takt. En central
del därav är snart klar, i och med att Roxtunaanläggningen beräknas
kunna tagas i bruk till hösten. Vidare har Skenäsanläggningen kompletterats
med en byggnad för gymnastik och fritidsändamål. Och därjämte har
kolonien Hildero tillkommit. När Roxtunaanstalten trätt i verksamhet, kan
anstalterna i Uppsala och Ystad användas för andra fångvårdsändamål.
Möjligen kan det bli nödvändigt att övergångsvis utnyttja Ystadsanstalten
någon tid för ungdomsfängelseklientel. För det unga långtidsklientelets del
återstår sedan att tillskapa ytterligare ett par öppna, mindre anläggningar
av Hilderotyp samt att taga ställning till frågan om mottagningsanstalt.
Första etappen innefattar emellertid också anstaltsanordningar för det s. k.
unga korttidsklientelet. Den nyligen upprustade Västeråsanstalten, eventuellt
kompletterad med anstalten i Uppsala och några kolonier kan icke betraktas
som en slutlig lösning, då det gäller behandlingen av de unga lagbrytare,
som icke kan komma i fråga för ett mera långvarigt omhändertagande
i ungdomsfängelsets form. I avbidan på förslag i ämnet från strafflagberedningen
måste emellertid detta spörsmål vila.
I stället har utredningsarbetet inriktats på andra etappen, och ett förslag
till vårdorganisation för förvarade och internerade har på senhösten 1953
avlämnats av säkerhetsanstaltsutredningen. Genom att senare framlägga
särskild proposition angående nämnda fråga får jag tillfälle att anmäla mitt
ställningstagande i denna del. Därefter anmäler sig till behandling frågorna
om första etappens slutförande och de till tredje etappen hörande nybyggnaderna.
Frågan om ersättningsbygge för Långholmsanstalten står där
i förgrunden.
Departementschefen övergår därefter till att behandla anslagsäskand
e n in. m.
Det tillstyrkes, att en förste läkare vid anstalten på Långholmen överföres
från extra till extra ordinarie stat samt att i samband med förvärv av
kolonien ödevata arvodestjänsten såsom föreståndare utbytes mot en befattning
i Ce 21.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i bilagan för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående lönegradsplaceringen tör
vissa tjänster föreslås, att medel beräknas för uppflyttning av 5 s. k. dagkonstaplar
i Ca 12 till överkonstaplar i Ca 14 samt för utbyte av en vaktkonstapel
i Ce 12 mot en yrkesmästare i Ce 16. överkonstaplarna avses
24
Statsutskottets utlåtande nr 2.
placerade på sinnessjukavdelningarna vid anstalterna å Härianda, i Härnösand
och Malmö samt vid anstalterna i Kalmar och Västerås. Ändringen
av vaktkonstapelstjänst till yrkesmästarbefattning hör samman med uppförandet
av en ny verkstadsbyggnad för mekaniskt arbete vid kolonien
Orretorp, för vilket ändamål medel föreslås anvisade under kapitalbudgeten.
Vidare tillstyrkes, att 25 vaktkonstapelstjänster i Ce 12 nu överföres på ordinarie
stat.
I fråga om begärd förstärkning av personalen kan departementschefen i
hu\udsak endast tillstyrka sadan personalökning, som äger samband med
en utvidgning av nuvarande anstaltsorganisation och av arbetsdriften vid
anstalterna. I förstnämnda hänseende anses böra beaktas att Roxtunaanstalten
kommer att tagas i bruk under nästa budgetår. Medel begäres för följande
tjänster vid nämnda ungdomsanstalt, nämligen 1 överläkare Ca 37,
1 psykolog Ce 29, 2 assistenter Ce 23, 1 bokhållare Ce 21, 2 yrkeslärare Ce 20,
1 yrkeslärare Cg 20, 1 husföreståndare Ce 19, 3 tillsynsmän Ce 18, 1 trädgårdsmästare
Ce 18, 1 översköterska Ce 14, 2 arbetsterapeuter Ce 14, 1 biträdande
husföreståndare Ce 13, 1 maskinist Ce 13, 12 vårdare Ca 12, 13 vårdare
Ce 12, 1 kanslibiträde Ce 11, 1 bilförare Ce 11, 1 biträde för skriv- och
kontorsgöromål, 1 ekonomibiträde Ce 8, 1 ekonomibiträde Ce 7, 3 ekonomibiträden
Ce 6.
I annat sammanhang föreslås, att medel anvisas för nästa budgetår för
förvärv av två nya kolonier. Den ena, om 15 platser, är i enlighet med förslag
av fångvårdsstyrelsen avsedd att anslutas till säranstalten för unga
fångar i Västerås, medan den andra, om 50 platser — som av departementschefen
förordas i stället för inrättande av två nya kolonier om 30 platser
vardera — avses för vanligt fångförvar. Kolonien till Västeråsanstalten föreslås
få följande personal nämligen 1 föreståndare Ce 21, 1 yrkesmästare
Ce 16, 1 yrkesmästare Ce 14, 1 överkonstapel, 2 vaktkonstaplar, 1 ekonomibiträde.
Vad åter angår personalbehovet för 50-mannakolonien föreslås det
få bedömas enligt samma grunder, som av riksdagen tidigare godkänts; därvid
förutsättes att i organisationen skall ingå jämväl en social kurator i
Ce 17 med tjänstgöringsskyldighet tillika vid närliggande sluten eller öppen
anstalt. Med hänsyn till att det är ovisst, om ifrågavarande båda kolonier
kan anskaffas och tagas i bruk redan under nästa budgetår och i så fall vid
vilken tidpunkt detta kan ske, anses det emellertid icke behövligt att för
desamma nu beräkna medel till avlöningar. Skulle behov av personal uppträda
under det kommande budgetåret, anses hinder icke böra möta att bestrida
kostnaderna för avlönande av denna personal från den förslagsvis
betecknade anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Motsvarande anses böra gälla även beträffande den vaktkonstapel som blir
erforderlig, då en ny provisorisk koloni skall inrättas i stället för kolonien
Halmsjön.
Vad beträffar arbetsledarpersonalen finner sig departementschefen böra i
stort sett begränsa utökningen av medelsanvisningen till vad som betingas
därav, att nya eller omändrade verkstäder beräknas under nästa budgetår
Statsutskottets utlåtande nr 2.
25
kunna tagas i bruk vid anstalterna på Långholmen, i Karlskrona och Malmö
samt vid kolonien Ollestad. För den utvidgade verlcstadsdriften skulle erfordras,
vid Långholmen 2 yrkesmästare Ce 16, i Karlskrona 1 yrkesmästare
Ce 14, i Malmö 1 yrkesmästare Ce 18 och 1 yrkesmästare Ce 14 samt vid
Ollestad 1 yrkesmästare Ce 14 och 1 vaktkonstapel Ce 12. Härutöver tillstyrkes
inrättande av en tjänst som arbetsterapeut i Ce 14 vid Malmöanstalten.
Vissa byggnadsarbeten vid anstalten i Kalmar, varigenom bland annat
anstaltens platsantal kunnat ökas, medför behov av ytterligare 2 vaktkonstaplar
för bevakningstjänst. Medel anses böra beräknas även för ifrågavarande
befattningar.
För arvoden till ytterligare fritidsledare beräknas 2 000 kronor. Arvodet
till läkaren vid anstalten i Växjö föreslås höjt med 1 200 kronor. Till överläkaren
vid Roxtunaanstalten i dennes egenskap av sjukhuschef beräknas ett
befattningsarvode av 720 kronor. Till religionsvården vid Långholmsanstalten
föreslås anvisat ett belopp av 6 000 kronor på grund av vakantsättning
av ledigbliven befattning som pastor och överlärare vid nämnda anstalt.
I enlighet med det anförda uppräknas anslaget med 9 402 kronor för de
föreslagna tjänsteförändringarna beträffande 1 förste läkare vid anstalten
på Långholmen, föreståndaren vid kolonien ödevata, 5 dagkonstaplar vid
vissa anstalter och 1 vaktkonstapel vid kolonien Orretorp, med 534 312
kronor för personal vid Roxtunaanstalten, inklusive befattningsarvode åt
överläkaren, med 83 316 kronor för ny arbetsledarpersonal vid vissa anstalter,
med 18 600 kronor för 2 vaktkonstaplar vid anstalten i Kalmar, med
2 000 kronor för fritidsledare, med 1 200 kronor för läkaren vid Växjöanstalten
och med 6 000 kronor för religionsvård vid anstalten på Långholmen.
Ytterligare anses uppräkning böra ske med 1 500 000 kronor för
automatiska anslagsförändringar. Å andra sidan anses anslaget kunna nedräknas
med 21 984 kronor för den vakantsatta förste pastorsbefattningen
vid sistnämnda anstalt, med 13 980 kronor för 1 assistentbefattning i Ce 23
vid kolonien Mäshult och med 600 kronor för personligt lönetillägg till uppsyningsmannen
vid anstalten på Långholmen K. Ståhl, som avgar med pen- ,
sion. Anslaget skulle alltså höjas med 2 118 266 kronor eller i runt tal
2 118 200 kronor.
I personalförteckningen föreslås vidtagna de ändringar, som
erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit. Sålunda anses
ökning böra ske av antalet överläkare i Ca 37 från 5 till 6, av antalet förste
läkare i Ce 31 från 1 till 2, av antalet överkonstaplar i Ca 14 från 62 till 67
och av antalet vaktkonstaplar i Ca 12 från 382 till 402. I förteckningen
anses vidare böra upptagas 1 psykolog i Ce 29 och 12 vårdare i Ca 12. Av
praktiska skäl auses till förteckningen böra fogas eu anmärkning av innehåll
att antalet ordinarie vårdare må överstiga det i förteckningen angivna
antalet under förutsättning att motsvarande antal ordinarie vaktkonstapelsbefattningar
hålles obesatta.
26
Statsutskottets utlåtande nr 2.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den
redogörelse för vissa vägarbeten vid fångkolonien Mäshult i Himledalens
kommun av Hallands län, som riksdagens år 1953 församlade revisorer
lämnat under § 2 i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna
gjort följande uttalande.
Då det gäller att anordna arbete för å fångvårdsanstalter intagna, som
av olika orsaker icke bör bli föremål för speciell yrkesutbildning, synes vägarbete
väl motsvara de krav, som strafflagberedningen i sitt betänkande
angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) uppställt
i valet mellan olika sysselsättningstyper. I första hand lämpar sig vägarbetet
väl för intagna med korta strafftider. De blir sysselsatta i en lättlärd arbetsgren
och kan under den korta vistelsetiden vänjas vid ett regelbundet arbete,
som är fysiskt stärkande och därjämte förenat med god förtjänst. Även för
intagna, med längre strafftider kan vägarbete i mågna fall erbjuda den bästa
sysselsättningen, speciellt då för sådana intagna, som visar anlag och fallenhet
för grovarbete och som vid frigivningen lämpligen bör placeras i detta
slags arbete. Sådant grovarbetet ter sig med den numera långt drivna mekaniseringen,
torde man kunna likna det vid ett yrke av samma valör som
månget verkstadsarbete. En intern, som intresserats för och tränats i grovarbete,
har stora möjligheter att vid frigivningen erhålla dylikt arbete, var
han än ämnar bosätta sig. Han kan söka sig till flera olika slag av grovarbete,
såsom vägarbete, gatuarbete, skogsarbete, byggnadsarbete, dikning,
hamnarbete, biltransport. Även inom grovarbetet finns möjligheter att avancera,
t. ex. sasom specialarbetare, maskinskötare m. m. Ur arbetsträningssynpunkt
erbjuder vägarbetet den stora fördelen, att de intagna kan utföra
det under samma former som arbeten med annan arbetskraft. Härigenom
vinnes att den intagne vid frigivningen även i detta hänseende är väl
rustad för att inordnas i ett normalt arbetsliv.
Då vägarbetet alltså visat sig vara en mycket lämplig sysselsättningstyp
för vissa intagna, borde ur fångbehandlingssynpunkt fångvårdsstyrelsen enligt
revisorernas uppfattning kunna medge en reducering av ersättningen för
arbetet, helst som det ekonomiska utbytet ändock bör kunna bli någorlunda
tillfredsställande. Fångvårdsstyrelsen har också enligt ovannämnda kungi.
skrivelse ansett sig ha möjlighet att beträffande ifrågavarande arbete för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning godtaga ett i förhållande till
gällande kollektivavtal reducerat pris vad angår arbeten som ersättes med
tidlön, om de faktorer, som verkar fördyrande, icke kan elimineras.
Fångvårdsstyrelsen bör givetvis icke engagera sig i arbeten, där insättande
av fångarbetskraft skulle kunna äventyra sysselsättningen för den
ordinarie vägarbetarstammen. Emellertid torde'' tillgång till vägarbeten i allmänhet
kunna åstadkommas, där någon konkurrens med den fria arbetskraften
icke behöver uppkomma. Då uppgiften att bereda fångklientelet
lämpligt arbete framstår som en av de angelägnaste för modern fångvård,
förutsätter revisorerna att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vakar över att
vägförvaltningarna icke för framtiden bryter ingångna överenskommelser
på sätt som i det av revisorerna relaterade''fallet skett. Detta torde knappast
behöva stöta på svårigheter, eftersom både styrelsen och flertalet vägförvaltningar
intagit en positiv ståndpunkt till det sociala problem, som fångarnas
sysselsättande utgör.
Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
27
Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt vad chefen för civildepartementet
i bilagan för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit i fråga
om lönegradsplaceringen för vissa tjänster å fångvårdsanstalternas personalförteckning.
Av Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagna tjänsteförändringar
och personalförstärkningar har icke givit utskottet anledning
till erinran.
I likhet med riksdagens revisorer finner utskottet, med hänsyn till att
vägarbete visat sig vara en lämplig sysselsättningstyp för vissa intagna,
angeläget att fångvårdsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom
lämpliga dispositioner söker i samråd trygga tillgången till sådant arbete
i den utsträckning, omständigheterna medger. Härvidlag vill utskottet
understryka revisorernas uttalande, att insättandet av fångarbetskraft icke
bör få äventyra sysselsättningen för den ordinarie vägarbetarstammen. Då,
såsom revisorerna framhållit, uppgiften att bereda fångklientelet lämpligt
arbete framstår som en av de angelägnaste för modern fångvård, utgår utskottet
från att de båda myndigheterna i sitt nämnda samarbete skall finna
möjligheter till en lämplig avvägning mellan de i viss mån motstridiga intressena
på området.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i och
tillägg till fångvårdsanstalternas personalförteckning, som
angivits i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 4 januari 1954;
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 4 977 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 352 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 5 329 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 5 267 400
Summa kronor 15 927 000;
c) till Fång vårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 15 927 000 kronor;
d) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
ovan anfört i anledning av riksdagens revisorers redogörelse
för vissa vägarbeten.
28
Statsutskottets utlåtande nr 2.
31 ro) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 35,
s. 69—73) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 7 313 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 332 600 kronor.
För sjukvård m. m. för personal föreslås en uppräkning med 17 000 kronor
och för övriga expenser en uppräkning med 10 000 kronor. Posten till
inköp och underhåll av inventarier, i vilken för innevarande budgetår inräknats
ett engångsbelopp av 48 500 kronor, anses böra nedsättas med 50 000
kronor. Likaså föreslås viss nedräkning ske av posten till inköp och underhåll
av automobiler. Under denna post har för innevarande budgetår beräknats
medel för bl. a. anskaffande av tre nya bilar och ersättningsanskaffning
för ännu en bil. Då departementschefen för nästa budgetår endast kan
tillstyrka ersättningsanskaffning för en av de nuvarande bilarna samt ökade
medel för reparationer m. in., föreslås posten reducerad med 40 000 kronor.
Posterna till renhållning av fängelseområden och fängelselokaler samt
till diverse utgifter föreslås höjda med 35 000 respektive 3 500 kronor. I
fråga om posten till undervisning och fritidssysselsättning förordas en uppräkning
med 5 000 kronor.
Anslaget föreslås sålunda å ena sidan ökat med 70 500 kronor och å andra
sidan minskat med 90 000 kronor. Anslaget bestämmes alltså till 7 313 100
kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 7 313 100
kronor.
32:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 36, s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Maskin- och verktygsutrustning m. in. för budgetåret 1954/55
anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Under de senaste budgetaren har — utöver medel som disponerats av arbetsdriftens
inkomster — särskilda reservationsanslag beviljats till maskinoch
verktygsutrustning m. in. för nya eller ombyggda verkstäder vid vissa
fångvårdsanstalter. Av det för innevarande budgetår anvisade beloppet,
644 600 kronor, har 30 000 kronor beräknats för inköp av två bilar och
150 000 kronor för sådan komplettering av maskinutrustningen vid olika
verkstäder, som sammanhänger med den löpande tekniska översynen och
rationaliseringen. Återstående belopp, 464 600 kronor, med tillägg av 43 000
kronor, som funnits disponibla under tidigare anvisat anslag, har avsetts för
utrustning vid vissa anstalter, beträffande vilka anslag beviljats för om- och
tillbyggnad av arbetslokaler.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
29
Departementschefen föreslår, att anslaget uppföres med 600 000 kronor.
Av detta belopp förutsättes 150 000 kronor få — liksom under innevarande
budgetår — av fångvårdsstyrelsen tagas i anspråk för sådana under nästa
budgetår uppkommande behov av komplettering av maskinutrustningen vid
olika verkstäder, som sammanhänger med den löpande tekniska översynen
och rationaliseringen. Vidare anses för inköp av en bil böra beräknas 15 000
kronor. Beträffande dispositionen av det återstående beloppet 435 000 kronor,
som avses för utrustning helt eller delvis av vissa nämnda verkstäder,
förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
föreslagit, hemställer,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och
verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kronor.
33:o) Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. m. för fångkolonier. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 74 och 75) samt under erinran, att
i gällande riksstat för ifrågavarande ändamål upptagits ett reservationsanslag
av 225 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Inventarier
m. m. för fångkolonier för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
34:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker.
Kungl. Maj :t bär (punkt 38, s. 75 och 76) föreslagit riksdagen att
till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 175 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Vid sökandet efter egendomar för fasta kolonier har det visat sig, att en
för övrigt lämplig egendom så gott som aldrig är tillräckligt bebyggd för att
tillgodose behovet av bostäder samt utspisnings- och fritidslokaler för intagna,
expeditions-, förråds- och arbetslokaler ävensom bostäder för personal.
Tillgång till baracker möjliggör erforderlig komplettering. När det gäller
provisoriska kolonier för väg- och skogsarbete, måste i huvudsak baracker
tillgripas för att ordna förläggningen, eftersom sådana arbeten står till
förfogande i regel endast i glest bebyggda trakter. Under de senaste åren har
fångvårdsstyrelsen för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna vid mindre,
slutna anstalter anordnat s. k. veckoförläggningar för intagna, som visat pålitlighet
men som av olika anledningar icke omedelbart kan placeras på ko
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 2.
loni. De intagna har under veckans arbetsdagar vistats på denna förläggning,
där de sysselsatts med skogsarbete i närheten, för att under veckoslutet vistas
i anstalten. För en sådan veckoförläggning är lätt uppmonterade och
flyttbara baracker lämpliga. Baracker kan därjämte med fördel användas
som verkstadslokaler vid mindre anstalter, där behov av utökade sysselsättningsmöjligheter
uppkommit.
Departementschefen föreslår att för ifrågavarande ändamål anvisas 175 000
kronor även för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,
montering och transport av baracker m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
35 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 76—78) föreslagit riksdagen att
till Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 600 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår bestämts med hänsyn till att från
densamma skall bestridas dels kostnader för vård av personer, som ådömts
ungdomsfängelse, å det av föreningen Skyddsvärnet i Stockholm disponerade
Björkahemmet, dels ock avgifter för inackordering i enskilda hem av sådana
personer. Medelsbehovet har för Björkahemmet beräknats till 45 600
kronor och för inackorderingsavgifter liksom tidigare till 5 000 kronor.
Björkahemmet användes såsom övergångshem för elever som permitterats
från ungdomsanstalt. Giltighetstiden för det med föreningen Skyddsvärnet
härom senast träffade avtalet utgick den 30 juni 1953. Föreningen bestrider
alla kostnader för hemmets drift och de intagnas underhåll, i fråga om beklädnad
dock endast vissa arbetskläder, samt utbetalar såsom arbetspremie
till varje vid hemmet arbetande intagen lägst 2 kronor om dagen. Ersättning
härför utgår av statsmedel med kronor 12: 50 per dag och intagen.
Fångvårdsstyrelsen har hemställt, att de för verksamheten vd Björkahemmet
under anslaget beräknade medlen måtte för alt möjliggöra fortsatt
verksamhet, höjas med 5 400 kronor till 51 000 kronor och anfört följande.
Föreningen Skyddsvärnet har begärt höjning av statsbidraget med kronor
1: 50 till kronor 14 per vårdplats och dag. På grund av den alltjämt
radande dyrtiden har det visat sig omöjligt för föreningen att hålla omkostnaderna
vid hemmet inom ramen för avtalet, och förlusten för år 1952 utgjorde
7 751 kronor. Driftunderskottet för kalenderåret 1953 kan beräknas
till inemot 5 000 kronor. Om icke lönestaten för år 1954 kan pressas kommer
förlusten detta år att bli väsentligt större. Den begärda höjningen av
bidraget innebär endast, alt verksamheten skall kunna bedrivas utan förlust
för föreningen. Det högre ersättningsbeloppet bör utgå från och med den 1
Statsutskottets utlåtande nr 2.
31
juli 1953.1 fråga om personalen vid hemmet föreslås den ändringen i avtalet,
att endera av föreståndaren och kuratorn må vara deltidsanställd. Vidare
har föreningen förklarat sig icke kunna behålla sin snickarverkstad och en
därtill knuten arbetsledare. Slutligen föreslås den ändringen i avtalet, att
minimiarbetspremien till varje vid hemmet arbetande intagen höjes till 3
kronor om dagen.
Departementschefen finner, att de ökade driftkostnaderna vid Björkahemmet
otvivelaktigt motiverar en höjning av nu utgående ersättningsbelopp
och anser den av fångvårdsstyrelsen föreslagna höjningen till 14 kronor
för intagen och dag skälig. Hinder anses ej böra möta för Kungl. Maj :t
att fastställa ny överenskommelse med föreningen Skyddsvärnet i Stockholm
i enlighet med förslaget. Det högre ersättningsbeloppet föreslås därvid
skäligen skola bestämmas att utgå från och med den 1 juli 1953. För nästa
budgetår beräknas under anslaget i enlighet med det anförda ett belopp av
51 000 kronor för verksamheten vid Björkahemmet och såsom hittills 5 000
kronor till avgifter för inackordering i enskilda hem av personer som ådömts
ungdomsfängelse.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,
som ej tillhöra fångvården m. m. för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kronor.
36:o) Interneringsnämnden. Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 40 och 41, s. 78 och 79), vilka innebär
för det förra anslaget oförändrad medelsanvisning och för det senare en
uppräkning med 1 000 kronor för reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Interneringsnämnden 27 700 kronor;
b) till Ungdomsfängelsenämnden 13 000 kronor.
37 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 42, s. 79), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 75 000 kronor med hänsyn till belastningen under föregående budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 350 000 kronor.
38:o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 43, s. 79—86) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, alt
32
Statsutskottets utlåtande nr 2.
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 657 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 608 400 kronor.
Efter den förstärkning av skyddskonsulentorganisationen med tre skyddskonsulenter
och fem skyddsassistenter, som beslutades av 1953 års riksdag,
består organisationen från och med innevarande budgetår av sexton konsulenter
och aderton assistenter. Av de nytillkommande konsulenterna har en
tillförts första distriktet (Stockholms stad) med uppgift att företrädesvis
taga befattning med frågor rörande det yngre klientelet (personer under 21
år). De båda övriga nya konsulenterna har trätt i stället för de två assistenter,
som med självständiga arbetsuppgifter fungerat inom Jämtlands län
samt Ångermanlands mellersta domsaga och Ångermanlands västra domsaga
resp. Västerbottens län. I samband med att sistnämnda områden ombildats
till egna distrikt med benämningen trettonde distriktet resp. fjortonde
distriktet, har beteckningen å det dittillsvarande trettonde distriktet
(Norrbottens län) ändrats till femtonde distriktet.
De fem nya assistenttjänsterna jämte de två, som frigjorts genom inrättande
av nyssnämnda bada konsulenttjänster i Norrland, har i enlighet med
vad som förutsatts fördelats på de mest arbetstyngda skyddskonsulentdistrikten.
Sålunda har en assistent tillkommit vid ettvart av följande distrikt
nämligen första distriktet, andra distriktet (stationeringsort Stockholm),
fjärde distriktet (Kalmar), sjätte distriktet (Malmö), sjunde distriktet (Göteborg),
nionde distriktet (Örebro) och tionde distriktet (Västerås).
Såsom förutskickades i fjolårets statsverksproposition har eu särskild
sakkunnig tillkallats för att företaga en organisatorisk översyn
av skydds- och hjälpverksamheten inom den fria
kriminalvården i syfte att möjliggöra förenklingar i arbetet och en
bättre samordning med bl. a. den offentliga arbetsförmedlingen.
Utredningsmannen har den 3 juli 1953 överlämnat en promemoria med
angivande av vissa frågeställningar, betingade av utredningens dittillsvarande
arbete. Promemorian innehåller i huvudsak följande.
Utredningens arbete har givit vid handen, att något dubbelarbete i egentlig
mening mellan skyddskonsulentorganisationen och arbetsmarknadsorganen
i fråga om arbetsanskaffningen för de villkorligt dömda och frigivna
knappast förekommer. Måhända skulle en lokal samordning av organen i
viss utsträckning göra arbetet smidigare genom de möjligheter till" vidgat
direkt samråd, som härigenom skulle öppnas.
I vidare bemärkelse kan emellertid talas om dubbelarbete, nämligen i så
måtto, att två (ofta flera) organisationer är inkopplade på ett och samma
problem. Sålunda handhas själva arbetsanskaffningen nära nog uteslutande
av arbetsförmedlingen (i svårare fall arbetsvärden), under det att med klientens
återinträde i arbetslivet sammanhängande frågor om anskaffning av
bostad, kläder, arbetsverktyg o. s. v. närmast ankommer på skyddskonsulenten.
Det är vidare nödvändigt, att uppgifter rörande klienten inhämtas
såväl av konsulenten som arbetsförmedlingsorganet.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
33
För att sistberörda dubbelarbete skall kunna undvikas, synes det erforderligt,
att skyddskonsulentorganisationen och arbetsförmedlings-(arbetsvärds-)
organens arbete i förevarande hänseenden intimt samordnas. Detta
skulle väl närmast kunna ske så, att arbetsmarknadsverket övertoge vissa
uppgifter från skyddskonsulentorganisationen eller så, att sistnämnda organisation
förstärktes med arbetsförmedlingspersonal. För bedömande av de
med en dylik samordning förknippade för- och nackdelarna erfordras förutsättningslösa
överväganden rörande skyddskonsulenternas och arbetsförmedlingsorganens
skyldigheter med avseende å arbetsanskaffningen och
därmed sammanhängande spörsmål samt rörande den härför erforderliga
personalorganisationen.
Dubbelarbete förekommer även i andra hänseenden inom det offentliga
skyddsarbetet. Såsom exempel erinras därom, att konsulenter för olika ändamål
parallellt verkar inom samma geografiska områden.
Nuvarande begränsade personaluppsättning inom skyddskonsulentorganisationen
synes icke medgiva för befattningshavarna att i önskvärd utsträckning
taga befattning med alla de uppgifter, som angives i den för dem
gällande instruktionen. Måhända skulle det vara lämpligt att till närmare
övervägande upptaga frågan om skyddskonsulenternas arbetsuppgifter över
huvud taget.
De särskilda förundersökningarna utföres för närvarande i stor utsträckning
av icke tillräckligt kvalificerade personer. Processen vid förnyad särskild
förundersökning är vidare ofta alltför kostnadskrävande i förhållande
till resultatet. Det ifrågasättes därför, huruvida icke förevarande problemkomplex
är förtjänt att närmare övervägas.
Från skilda utgångspunkter skulle stora fördelar stå att vinna genom en
vidgad och intensifierad arbetsvärd och yrkesvägledning för hithörande
klientel i stort. Större vikt än hittills synes för övrigt böra läggas vid den
personalutredande, planläggande och vägbanande delen av skyddsarbetet
med ifrågavarande klientel.
Medel för resocialisering av de straffade samt för understöd i allmänhet
disponeras och utlämnas av ett relativt stort antal myndigheter och organisationer.
Uppenbart är, att här kan förekomma visst dubbelarbete samt
att större personal sysselsättes med hithörande uppgifter än som vore nödvändigt
vid en mera koncentrerad hjälpverksamhet. Vidare synes oklarhet
råda rörande kommunernas ekonomiska skyldigheter med avseende å de
villkorligt frigivna och de villkorligt dömda. Ifrågasättas kan, om icke
den här berörda hjälpverksamheten borde överses och därvid särskild vikt
läggas vid frågan om skyddsföreningarnas verksamhet.
Departementschefen erinrar därom, att statsutskottet i anledning av väckta
motioner angående eftervården av alkoholister ansett det värt att tagas
under övervägande, om icke nu ifrågavarande utredning borde vidgas till
att omfatta även alkoholistvårdsklientelet. Denna fråga är föremål för
prövning inom justitie- och inrikesdepartementen.
Ehuru antalet befattningshavare inom skyddskonsulentorganisationen
nästan fördubblats i förhållande till den ursprungliga uppsättningen för
tio år sedan, är antalet fortfarande otillräckligt med hänsyn till det stora
behovet av kvalificerad arbetskraft på detta vårdområde. Det är därför enligt
departementschefens mening av synnerlig vikt, att organisationen alltfort
bygges ut, men utvidgningen anses böra ske successivt. Det föreslås, att
It Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 2.
34
Statsutskottets utlåtande nr 2.
till förstärkning av de för biträdeshjälp avsedda medlen under icke-ordinarieposten
anvisas ett belopp av ytterligare 10 000 kronor. För automatiska
utgiftsökningar beräknas 38 700 kronor, varav 26 500 kronor belöper på
icke-ordinarieposten och 12 200 kronor på posten till rörligt tillägg.
Anslaget upptages sålunda för nästa budgetår med 657 100 kronor.
Om läget inom skyddsverksamheten hösten 1953 har departementschefen
meddelat följande.
Den 1 oktober 1953 stod 10 147 villkorligt dömda under övervakning och
1 040 villkorligt frigivna under tillsyn (91 % respektive 9% av sammanlagda
antalet), övervakning och tillsyn besörjdes i 5 171 fall (46 %) av
personer, yrkesmässigt verksamma inom socialvården, därav i 256 (2 %)
av skyddskonsulenter eller skyddsassistenter, i 2 089 (19 %) av tjänstemän
vid skyddsföreningarna samt i 2 826 (25 %) av tjänstemän vid fångvårdsanstalter,
anstalter tillhörande barnavården, alkoholistanstalter och arbetsförmedlingar
eller av andra socialvårdstjänstemän.
Antalet övervakare och tillsynsmän var 5 194. Av dessa hade 4 963 1—5
uppdrag var, 143 6—10 uppdrag, 37 11—15 uppdrag, 20 16—20 uppdrag,
8 21—25 uppdrag, 8 26—50 uppdrag, 4 51—75 uppdrag, 3 76—100 uppdrag,
2 101—125 uppdrag, 5 126—150 uppdrag och 1 151—175 uppdrag.
En jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den i oktober
1952, ger vid handen bland annat, att antalet villkorligt dömda under övervakning
ökat med 5,2 % från 9 642 till 10 147 och att antalet villkorligt frigivna
under tillsyn visar en ökning med 4 procent från 1 000 till 1 040. Ökningen
av antalet villkorligt dömda är mest framträdande i Malmödistriktet,
Karlstadsdistriktet och Göteborgsdistriktet.
Det ökade antalet övervaknings- och tillsynsuppdrag har icke föranlett
någon nämnvärd rubbning i fördelningen av uppdragen mellan de olika
kategorierna av socialvårdstjänstemän inbördes eller mellan denna personalkategori
och övriga uppdragstagare. Antalet övervakare och tillsynsmän
har hållit sig praktiskt taget oförändrat, över 150 uppdrag hade vid den
senaste undersökningen 1 person mot 2 vid den förra; antalet personer med
mer än 100 uppdrag har minskat från 9 till 8, medan antalet personer med
mer än 50 uppdrag minskat från 17 till 15.
Avslutningsvis framhåller departementschefen, att det är angeläget att
Irivilliga krafter i väsentligt vidgad omfattning tages i anspråk såsom övervakare
och tillsynsmän. Särskilt anses böra eftersträvas att till ifrågavarande
verksamhet knyta representanter för ledande idrotts- och ungdomsorganisationer
samt andra ideella folkrörelser.
Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget, att den påbörjade
översynen av skydds- och hjälpverksamheten inom kriminal- och
socialvården slutföres så snart omständigheterna det medger, och anser,
att de av den tillkallade utredningsmannen angivna frågeställningarna därvid
förutsättningslöst bör utredas. I övrigt ger vad departementschefen
anfört utskottet icke anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 2.
35
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 475 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 180 100
Summa kronor 657 100;
b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 657 100 kronor.
39:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 86—88), vilket innebär en nedräkning av anslaget
med 13 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 142 900 kronor.
40 ro) övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 45, s. 88 och 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till övervakning av villkorligt dömda
för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 425 000
kronor.
41 :o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. Kurser för övervakare, tillsynsman
och förundersökare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
46 och 47, s. 89 och 90), vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. ett förslagsanslag
av 75 000 kronor;
b) till Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
42:o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Kungl. Maj:t har
(punkt 48, s. 90 och 91) föreslagit riksdagen att till Understöd åt verksamhet
för frigivna fångar in. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
300 000 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kronor.
Enligt de av Kungl. Maj :t beträffande anslaget utfärdade bestämmelserna
må detta användas för att understödja eller eljest hjälpa villkorligt dömda
samt personer som frigives eller utskrives från fångvårdens anstalter ävensom,
om särskilda skäl föreligger, åtalade som kan antagas erhålla villkorlig
dom. På förslag av Kungl. Maj :t har anslaget för innevarande budgetår
höjts med 60 000 kronor, varvid förutsatts att bl. a. kostnader för anskaffande
av arbetskläder åt frigivna fångar m. fl. skall bestridas från anslaget.
Departementschefen, som finner en uppräkning av förevarande anslag
starkt påkallad, föreslår att detta höjes med 50 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna
fångar m. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av
300 000 kronor.
43 :o) Bidrag till Svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, s. 91), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.
Diverse.
44 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 50—52, s. 92) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond 1 192 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 856 000 kronor;
c) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 50 500 kronor.
45:o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 53, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande
av författningskommentarer m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
37
Ifrågavarande bidragsverksamhet handhaves, i enlighet med vad som förutsattes
då anslag för ändamålet första gången begärdes, av en särskild
nämnd, kallad nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer.
Med hänsyn till bland annat den reservation å anslaget, som kunde beräknas
föreligga vid utgången av budgetåret 1952/53, uppfördes anslaget för
innevarande budgetår med 30 000 kronor. Nämnda reservation har sedermera
visat sig uppgå till 85 930 kronor.
Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 4 februari 1949 skall till statsverket
inflytande inkomster av verk, som utarbetats eller utgivits med bidrag från
detta anslag, tagas till uppbörd på anslaget.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer hemställer,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 100 000 kronor. Nämnden,
som utgår från att dess verksamhet kommer att bedrivas i samma former
som hittills, räknar med att anslaget för innevarande budgetår kommer att
belastas med cirka 50 000 kronor. Av sagda belopp avser omkring 42 000
kronor kostnader på grund av redan ingångna avtal och eljest gjorda utfästelser,
såsom författararvoden, bidrag till utgivande av olika författningskommentarer
m. m. och tryckningskostnader. För utgivandet av Förvaltningsrättslig
Tidskrift beräknas ett bidrag av 4 000 kronor samt för arvode
till sekreteraren, dagarvoden till nämndens ledamöter och utgifter för expenser
högst samma summa. Å andra sidan räknas med att omkring 20 000
kronor kommer att under innevarande budgetår tillgodoföras anslaget i likvider
för försålda publikationer. Med hänsyn till det sagda -- som dock
innehåller flera ovissa moment — samt till det senast anvisade anslagsbeloppet
beräknas en reservation av omkring 85 000 kronor föreligga vid utgången
av innevarande budgetår.
Departementschefen föreslår att anslaget bestämmes till 30 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
46:o) Bidrag till utgivande av lagsamling. Kungl. Maj :t har (punkt 54,
s. 94—96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande av lagsamling
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 171/1949 anvisades
för budgetåret 1949/50 ett reservationsanslag av 150 000 kronor såsom bidrag
till utgivande av lagsamling. Statens totalkostnad för hela verket, som
skulle utgivas i etapper, uppskattades mycket ungefärligt till mellan 490 000
38
Statsutskottets utlåtande nr 2.
och 500 000 kronor. För budgetåren 1950/51 —52/53 beviljades ytterligare
tillhopa 400 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Vid sin behandling av frågan om anslag för innevarande budgetår uttalade
statsutskottet att det vore önskvärt, att en fullständig beräkning rörande
kostnaderna för verkets utgivning utfördes, innan ytterligare anslag
för ändamålet begärdes. Vid en sådan definitiv kostnadsberäkning vore det
angeläget, att alla förenklingar och avgränsningar beaktades, som till kostnadernas
nedbringande kunde befinnas möjliga. Utgivandet av sådana delar,
som berörde områden, där stora författningsändringar vore att vänta,
borde inställas eller i varje fall tills vidare uppskjutas. Nya avtal, som skulle
binda anslaget för framtiden, borde ej ingås. Utskottet ville emellertid med
hänsyn till under arbete varande delar icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag
om oförändrat anslag. I enlighet härmed beviljades för budgetåret 1953/
54 ett anslag av 125 000 kronor.
Verkställd utredning beträffande de av riksdagen berörda spörsmålen har
givit vid handen följande. Den totala utgivningskostnaden för statsverket
skulle, om den ursprungliga utgivningsplanen fullföljdes, med nuvarande
produktionskostnader uppgå till cirka 1 555 000 kronor. Genom olika åtgärder
kan emellertid besparingar uppnås. I sådant hänseende föreslår departementschefen
— efter överenskommelse med aktiebolaget P. A. Norstedt &
Söner, på vars förlag lagsamlingen utkommer — att följande delar utgår ur
utgivningsplanen, nämligen Kommunikationer, Socialvård, Veterinärväsendet,
Universitet och högskolor, Abnormundervisningen, Folkskoleväsendet
och Sjöfart. Härigenom kan statsverkets kostnader nedbringas med omkring
293 000 kronor. Bokförlaget har förklarat sig berett att, om tillräckligt intresse
härför föreligger hos skolmyndigheterna, utgiva delen Folkskoleväsendet
såsom förlagsobjekt utan garanterad statsupplaga. Vad beträffar delen
Sjöfart ämnar förlaget intaga sjöfartsförfattningarna i en volym av
»Gula biblioteket».
En färdigställd del, Lappväsendet, har utgivits i en minskad upplaga om
cirka 1 000 exemplar samt utförts häftad i stället för bunden. Samma begränsning
och förenkling är avsedd att vidtagas beträffande den under arbete
varande delen Kronans jord. Kostnadsminskningen för statsverket till
följd härav beräknas till omkring 13 800 kronor. Även beträffande den redan
färdigställda delen Försvaret, för vilken kostnaderna tidigare uppskattats
till cirka 144 000 kronor, har besparing visat sig möjlig. Sålunda har upplagan
kunnat begränsas till 1 000 exemplar, varjämte förlaget förklarat sig
villigt behandla arbetet såsom rent beställningsarbete, vilket följaktligen
icke belastas med några förlagsomkostnader. På grund härav har kostnaderna
för sistnämnda del nedskurits till omkring 53 000 kronor. Denna kostnad
beräknas i samband med överlämnande av halva upplagan till myndigheter
in. fl. inom försvaret — bli till hälften täckt av medel, som disponeras
under fjärde huvudtiteln. Med utgångspunkt från den förut för ifrågavarande
del av lagsamlingen beräknade kostnaden, 144 000 kronor, skulle
besparingen under förevarande anslag sålunda utgöra cirka 117 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
39
I föregående statsverkspropositioner har efter hand redovisats dittills utkomna
delar av lagsamlingen. Under det sistförflutna året har följande delar
utgivits, nämligen Exekutionsrätt jämte rättsfallssamling, Kulturvård
och arkivväsen, Fritt och frivilligt folkbildningsarbete, Tullväsendet, Lappväsendet
samt Försvaret. Härefter återstår endast delarna Kronans jord
samt Stats- och förvaltningsrätt, vilka i sin helhet föreligger i korrektur och
beräknas utkomma under år 1954.
Statens bidrag till utgivande av lagsamlingen skulle på nyss angivet sätt
begränsas till cirka 1 130 700 kronor eller i runt tal 1 130 000 kronor. Då för
ändamålet redan anvisats sammanlagt 675 000 kronor, skulle återstående
medelsbehovet vid oförändrade produktionskostnader utgöra 455 000 kronor.
Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås skola begränsas till samma
belopp som anvisats för innevarande budgetår eller 125 000 kronor.
Utskottet anser sig med hänsyn till vad departementschefen anfört icke
böra motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av lagsamling
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 kronor.
47 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och
konstnärliga verk. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 96 och 97) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära
och konstnärliga verk för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av
8 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Vid den i oktober 1951 avhållna sjunde Haagkonferensen för internationell
privaträtt, vid vilken Sverige var företrätt, utarbetades bland annat ett
förslag till stadga för Haagkonferensen. Syftet därmed var i huvudsak att
inrätta ett permanent sekretariat, som med säte i Haag skulle ha till uppgift
att förbereda och organisera framtida sammanträden med konferensen.
Stadgan skulle träda i kraft, så snart det utarbetade förslaget godkänts av
majoriteten bland de vid 1951 års sammanträde representerade sexton staterna.
I fjolårets statsverksproposition hemställde Kungl. Maj :t dels att Kungl.
Maj :t måtte bemyndigas att vid lämpligt tillfälle tillkännagiva Sveriges an
slutning till stadgeförslaget, dels ock att medel måtte ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för bestridande av de kostnader, som kunde föranledas
av denna anslutning men som icke syntes böra överstiga 10 000 floriner för
år. Med hänsyn till den ovisshet som rådde i fråga om inträdandet av förpliktelser
för Sverige enligt berörda stadga borde dock, såvitt anginge even
-
40
Statsutskottets utlåtande 2.
tuella kostnader under budgetåret 1953/54, särskilda bidragsmedel icke anvisas
å riksstaten utan Kungl. Maj :t i stället äga anlita förevarande anslag,
vars rubrik föreslogs jämkad. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag.
Den 30 juni 1953, då stadgeförslaget redan biträtts av nio av de sexton
vid sjunde Haagkonferensen företrädda staterna, godkände Kungl. Maj:t
förslaget för Sveriges del. Enligt meddelande av nederländska regeringen
skall stadgan erhålla verkan i och med att majoriteten av nämnda sexton
stater hos sagda regering deponerat sina anslutningshandlingar. Detta beräknas
ha skett den 1 juli 1954.
Departementschefen föreslår fördenskull under annan punkt, att för nästa
budgetår uppföres ett särskilt förslagsanslag till bidrag till Haagkonferensens
för internationell privaträtt permanenta byrå. Beräknat efter ett bidragsbelopp
av 10 000 floriner för år anses anslaget böra bestämmas till i
runt tal 14 000 kronor.
Beträffande det till internationella byrån i Bern nu utgående bidraget,
för vilket förevarande anslag egentligen är beräknat, ifrågasättes icke någon
ändring.
Med hänsyn till det anförda har anslagets rubrik återförts till den lydelse
som varit gällande före budgetåret 1953/54.
Utskottet, som under nästföljande punkt i detta utlåtande hemställer
om anvisande av ett särskilt förslagsanslag till bidrag till Haagkonferensens
för internationell privaträtt permanenta byrå, har icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda
förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till internationella byrån i
Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.
48.o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.
Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå.
Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna 56—58 s. 97 och 98) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Bidrag till internationella institutet för unifiering
av privaträtten ett förslagsanslag av 3 000 kronor;
b) till Bidrag till Haagkonferensens för internationell
privaträtt permanenta byrå ett förslagsanslag av 14 000
kronor;
c) till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
ett anslag av 3 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande 2.
41
49:o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. Kungl. Maj:t har (punkt 59,
s. 98 och 99) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 000 kronor.
Alltsedan budgetåret 1948/49 har till bidrag till Tidskrift för kriminalvård
anvisats ett anslag av 1 000 kronor årligen. Tidskriften utgives av
Svenska fångvårdssällskapet och Svenska skyddsförbundet med fyra häften
om året. Publikationen, som började utkomma år 1946, vill vara forum
för information och debatt i frågor rörande arbetet inom kriminalvården
m. m. Utöver bidraget från staten utgöres tidskriftens fasta inkomster av
årliga anslag från Svenska fångvårdssällskapet och Svenska skyddsförbundet
å 600 kronor vardera. Härtill kommer i prenumerationsavgifter cirka
1 200 kronor. Eftersom anslagen varit oförändrade sedan tidskriftens början
har, med hänsyn till penningvärdets förändringar, det fortsatta utgivandet
möjliggjorts endast genom ett fortgående beskärande av tidskriftens
omfång. Fångvårdssällskapet och skyddsförbundet är ej i stånd att
höja sina bidrag.
Departementschefen anser, att ifrågavarande tidskrift har en så betydelsefull
uppgift, att dess fortsatta utgivande bör säkerställas och tillstyrker
en höjning av anslaget med 1 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård
för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 2 000
kronor.
50 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. Barntillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 60—62 s. 99 och 100), vilka för de tre anslagen innebär
oförändrad medelsanvisning, respektive ökning med 5 000 kronor samt
minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett reservationsanslag av 900 000 kronor;
b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 60 000
kronor;
c) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
4 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 2.
42
Statsutskottets utlåtande 2.
Uppskjutna frågor.
51 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 24: Vattendomstolarna: Avlöningar;
punkten 25: Vattendomstolarna: Omkostnader;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 19 februari 1954.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,
Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselbom,
Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg
och Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Andersson
i Malmö, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,
Hoppe, Johansson i Mysinge, Pettersson i Degerfors, Kyling, Wedén, Onsjö,
Birke och fröken Ager.
Reservation
vid punkten 15 (Hovrätterna: Avlöningar) av herrar Näsgård, Erik Svedberg
och Lindholm.
547142. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag