56

Statsutskottets utlåtande nr 14%.

Nr 142.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1954/55 till främjande av
praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
308, s. 498 och 499 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1954, föreslagit riksdagen att till Främjande
av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 310 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Magnusson m. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren
av herr Nygren m. fl. (II: 194), i vilka hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att frågan om lärlingsbidragets storlek
förelägges 1955 års riksdag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 308) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 486), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte besluta att vidta sådan ändring i bestämmelserna om bidrag till
lärlingsutbildning hos hantverksmästare att understödsbeloppen höjes till
1 500 kronor att utanordnas med 600 kronor efter första utbildningsåret,
400 efter andra året och 500 kronor efter utbildningens avslutande,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon m. fl. (I: 309) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 487), i vilka — med hänvisning till motiveringen
i motionerna I: 308 och II: 486 — framställts samma yrkande som, såvitt
nu är i fråga, i sistnämnda motioner.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionerna
II: 194 och II: 486.

Förevarande anslag är nu uppfört med 300 000 kronor. Under innevarande
budgetår får överstyrelsen för yrkesutbildning bevilja understöd

57

Statsutskottets utlåtande nr Lfö.

för utbildning av högst 375 lärlingar. Antalet understödsrum uppgick budgetåren
1950/51, 1951/52 och 1952/53 till respektive 300, 325 och 350.
Understödet utgår med 900 kronor och utanordnas med 400 kronor efter
första utbildningsåret, med 200 kronor efter andra utbildningsåret och med
300 kronor efter utbildningens slut. Även för fortsatt utbildning av lärling,
som erhållit undervisning i högst två årskurser vid verkstadsskola, kan
under vissa förutsättningar understöd utgå. Utbildningen står under tillsyn
av överstyrelsen för yrkesutbildning med biträde av lärlingsombud, som
av överstyrelsen förordnas till ett antal av högst två för varje lärling.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som förutsatt oförändrat antal understödsrum
för nästa budgetår, har i sina anslagsäskanden — i anslutning
till en framställning från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
— hemställt bland annat, att understödsbeloppet höjes från 900 till 1 200
kronor. En dylik höjning skulle påverka anslagsbehovet först från och
med budgetåret 1955/56.

Departementschefen har erinrat om att yrkanden om höjning av understödsbeloppet
prövats av 1952 och 1953 års riksdagar utan att därvid
vinna bifall. Departementschefen har förklarat sig för egen del icke heller
nu beredd att förorda en uppräkning av understödet. Med hänsyn till de
senaste årens ökning av antalet understödsrum har departementschefen
föreslagit en höjning av anslaget för nästa budgetår med 10 000 kronor till
310 000 kronor.

I motionerna 1:185 och II: 194 har anförts bland annat följande.

Ifrågavarande statsbidrag har genom inflationen kommit att minska i
värde i så hög grad, att bidragen numera efterfrågas i mindre utsträckning
än tidigare. Från att det förut varit svårt att tillfredsställa efterfrågan på
bidrag har man nu enligt uppgift knappast tillräckligt antal sökande. Eftersom
denna utveckling torde komma att medföra en sänkning av antalet
yrkesutbildade med därav följande olyckliga konsekvenser, är det av vikt
att motverkande åtgärder snarast vidtages. Att frågan om lärlingsbidragets
storlek härvid bör övervägas synes oss nödvändigt. En jämförelse mellan
statsverkets kostnader för å ena sidan lärlingsbidraget — 900 kronor för
tre år — och å andra sidan yrkesskolorna, där varje elev kostar det allmänna
flera tusen kronor om året ger vid handen, att en besparing för
statsverket skulle kunna åstadkommas genom att lärlingsutbildningen
finge en mer framträdande plats. Det synes oss därför vara angeläget, att
lärlingsutbildningen underlättas genom en höjning av statsbidraget.

Med anledning av att dessa frågor för närvarande är föremål för utredning
av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga, som beräknas avge sitt betänkande
under år 1954, vore det enligt vår mening av stor betydelse, om
riksdagen ville uttala en önskan om att ärendets behandling så påskyndas,
att det kan föreläggas 1955 års riksdag. 1 händelse det väntade betänkandets
remissförfarande skulle taga så lång tid i anspråk att ärendet av denna
orsak inte skulle hinna föreläggas 1955 års riksdag, synes det oss lämpligt

58

Statsutskottets utlåtande nr 142.

att frågan om lärlingsbidragets storlek göres till föremål för speciell behandling,
så att denna del av problemkomplexet kan bli föremål för avgörande
vid 1955 års riksdag.

Till stöd för det i motionerna I: SOS och II: 486 samt I: 309 och II: 487
framställda yrkandet har anförts bland annat följande.

Att märka är att utbildningen av lärlingar hos enskilda hantverksmästare
ställer sig betydligt billigare än utbildningen vid verkstadsskolorna, vilken
per elev och år uppgår till 4 ä 5 000 kronor. Därjämte måste konstateras
att behovet av utbildad arbetskraft för de praktiska yrkena inte kan tillgodoses
enbart genom de nuvarande centrala yrkesskolornas utbildningskapacitet.
Den praktiska utbildningen måste också ske ute i näringslivet
bland annat hos hantverksmästarna. Vidare bör i sammanhanget uppmärksammas
att anslaget till lärlingsbidrag, som för närvarande uppgår till 900
kronor, utgått med samma belopp under en följd av år, varför en höjning
av detta anslag bör ske även med hänsyn till penningvärdeförsämringen.

Frågan om yrkesutbildningen utredes för närvarande av yrkesutbildningssakkunniga.
Det är att hoppas att resultatet av denna utredning
bland annat blir förslag om en väsentlig höjning av anslaget till lärlingsutbildning
hos hantverkare. I avvaktan på ett slutgiltigt ställningstagande
från statsmakternas sida bör emellertid enligt vår mening riksdagen besluta
om en provisorisk höjning av bidragsbeloppet till förslagsvis 1 500 kronor.
En sådan höjning påverkar anslagsbehovet först budgetåret 1955/56.

Utskottet. Den praktiska lärlingsutbildningen hos hantverksmästare utgör
en bland annat från rekryteringssynpunkt viktig gren av yrkesundervisningen.
Med hänsyn härtill och då storleken av de understöd, som hantverksmästarna
erhåller för handhavandet av ifrågavarande utbildning, icke
undergått någon höjning sedan budgetåret 1946/47, kan i och för sig knappast
riktas någon invändning mot de i olika sammanhang framställda anspråken
på en uppräkning av understödsbeloppen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer emellertid frågan om utformningen
av den praktiska lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål rörande statsbidrag m. m. att närmare behandlas i 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas
betänkande, vilket torde utkomma av trycket inom
mycket kort tid. Utskottet har inhämtat, att de sakkunniga ämnar föreslå
tämligen genomgripande förändringar såväl beträffande lärlingsbidragens
storlek och antal som rörande hantverksmästarnas uppgifter med avseende
å lärlingsutbildningen samt villkoren för åtnjutande av bidragen.

Då sålunda bland annat frågan om lärlingsbidragens lämpliga storlek
inom en nära framtid kommer att aktualiseras i ett större sammanhang
och ytterligare beredas på grundval av den i ämnet verkställda utredningen,
finner utskottet sig icke böra nu förorda en provisorisk förhöjning av
det nuvarande lärlingsbidraget i enlighet med vad i motionerna I: 308 och
II: 486 samt I: 309 och II: 487 föreslagits.

59

Statsutskottets utlåtande nr lfå.

I detta sammanhang må erinras om att överstyrelsen för yrkesutbildning
i sina anslagsäskanden uppgivit att hantverksmästarna i allt större
utsträckning söker statsunderstöd för lärlingsutbildning och att under
senare år samtliga understödsrum tagits i anspråk.

Utskottet får vidare framhålla att det enligt utskottets uppfattning är
i hög grad angeläget att det förslag om förbättring av yrkesutbildningen
och dennas villkor, som finnes kunna grundas på yrkesutbildningssakkunnigas
blivande betänkande, framlägges för riksdagen så snart som möjligt.
Utskottet kan däremot icke finna det välbetänkt att, såsom i motionerna
I: 185 och II: 194 yrkats, riksdagen nu skulle begära att just frågan om
storleken av förevarande lärlingsbidrag skulle utbrytas för speciell behandling
av 1955 års riksdag, därest förslag om en allmän reform beträffande
yrkesutbildningen icke skulle hinna föreläggas nämnda års riksdag. Enligt
utskottets mening bör därför motionerna I: 185 och II: 194 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet biträder Ivungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Främjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1954/55
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
310 000 kronor;

b) att motionerna I: 308 och II: 486 samt I: 309 och
II: 487, förstnämnda båda motioner såvitt här är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

c) att motionerna 1:185 och II: 194 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

60

Statsutskottets utlåtande nr 1J+2.

Reservationer

1) av herrar Ohlon, Sundelin, Boman, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,
herr Nihlfors och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort biträda det
i motionerna I: 308 och II: 486 samt I: 309 och IT: 487 framställda yrkandet
samt att därför

dels utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Den praktiska lärlingsutbildningen hos hantverkmästare utgör en bland
annat från rekryteringssynpunkt viktig gren av yrkesundervisningen. Med
hänsyn härtill och då storleken av de understöd, som hantverksmästarna
erhåller för handhavandet av ifrågavarande utbildning, icke undergått någon
höjning sedan budgetåret 1946/47, kan icke riktas någon invändning
mot de i olika sammanhang framställda anspråken på en uppräkning av
understödsbeloppen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om utformningen av den
praktiska lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål rörande
statsbidrag m. m. att närmare behandlas i 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas
betänkande, vilket torde utkomma av trycket inom mycket
kort tid. Utskottet bär inhämtat, att de sakkunniga ämnar föreslå tämligen
genomgripande förändringar såväl beträffande lärlingsbidragens storlek och
antal som rörande hantverksmästarnas uppgifter med avseende å lärlingsutbildningen
samt villkoren för åtnjutande av bidragen.

Med hänsyn till den vikt, som enligt utskottets mening bör tillmätas
den praktiska lärlingsutbildningen hos hantverksmästarna, anser utskottet,
att den omständigheten att ett sakkunnigförslag inom snar framtid kan
väntas föreligga rörande yrkesutbildningen icke bör hindra att en förhöjning
av de nu utgående bidragen vidtages. Den förhöjning, som föreslagits
i motionerna I: 308 och II: 486 samt 1: 309 och II: 487 anser utskottet väl
avvägd. Den bör anses såsom en provisorisk förhöjning i avvaktan på den
mera genomgripande reformering av samhällets stöd till yrkesutbildningen,
som kan väntas bli resultatet av ovan berörda utredning. Utskottet tillstyrker
således bifall till det i de nämnda motionerna framförda förslaget,
att bidragen till lärlingsutbildningen hos hantverksmästare från och med
nästa budgetår höjes till 1 500 kronor per elev att utanordnas med 600 kronor
efter första utbildningsåret, 400 kronor efter andra året och 500 kronor
efter utbildningens avslutande. Med det anförda anser sig utskottet även
ha besvarat motionerna I: 185 och II: 194, vari hemställes, att riksdagen
skulle begära, att frågan om storleken av förevarande lärlingsbidrag skulle
utbrytas för specialbehandling av 1955 års riksdag, därest ett förslag om
en allmän reform beträffande yrkesutbildningen icke skulle hinna föreläggas
nämnda års riksdag. Utskottet vill nämligen starkt understryka angelägenheten
av att det förslag om förbättring av yrkesutbildningen och dennas

61

Statsutskottets utlåtande nr 1^2.

villkor, som finnes kunna grundas på yrkesutbildningssakkunnigas kommande
betänkande, framlägges för riksdagen så snart som möjligt.

Utskottets i det föregående gjorda förslag beträffande förhöjning av understödsbeloppen
föranleder ingen utökning av medelsanvisningen under
ifrågavarande anslag för nästa budgetår, varför utskottet biträder Kungl.
Maj:ts förslag härutinnan.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 308
och II: 486 samt 1: 309 och II: 487, förstnämnda båda motioner
såvitt här är i fråga, godkänna av utskottet förordade
ändrade grunder för statsunderstöd till främjande av praktisk
lärlingsutbildning hos hantverksmästare.»

2) av herr Kyling.