Statsutskottets utlåtande nr 13.
1
Nr 13.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte
i ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 2) har under Utgifter å driftbudgeten, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan
angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över civilärenden för den 4 januari
1954).
Propositionen.
Automatiska utgiftsförändringar inom statens verksamhetsområde. Med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1953 tillkallades en
särskild utredningsman för utredning rörande de automatiska utgiftsförändringarna
inom statsverksamheten under de närmaste budgetåren. Med
skrivelse den 31 augusti 1953 överlämnades utredning i ämnet. Huvuddragen
av utredningens resultat redovisas i propositionen å sid. 1—12, till vilka
utskottet får hänvisa.
I propositionen lämnas därefter en översikt över de automatiska utgiftsförändringarna
enligt det föreliggande riksstatsförslaget, varvid under de
olika huvudtitlarna anges utgiftsstegringen såväl enligt utredningen som
enligt nämnda förslag. Den skiljaktighet i de automatiska utgiftsförändringarnas
storlek, som föreligger mellan utredningens beräkningar å ena
och riksstatsförslaget å andra sidan, förklaras till en del av de speciella förutsättningar
från vilka utredningen utgått, och de särskilda omständigheter
som i propositionen berörts under respektive huvudtitlar. Den noggranna
prövning de olika anslagsäskandena underkastats vid årets budgetbehandling
anges även vara en väsentlig orsak till uppkomsten av angivna skillnad.
Löneregleringsarbetet m. m. I propositionen framhålles att 1949 års tjänsteförteckningskommittés
och 1947 års biträdesutrednings arbete numera upphört.
Av de tjänster, som icke blivit föremål för behandling av kommittén
och utredningen, har ett stort antal under sommaren och hösten 1953 prövats
inom civildepartementet i samråd med representanter för därav berörda
fackdepartement och förvaltningsmyndigheter. Uppgörelser har i samband
därmed, under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens god
1
llihang till riksdagens protokoll 195b. G samt. Nr 13.
2
Statsutskottets utlåtande nr 13.
kännande, träffats i fråga om löneställningen för bl. a. folkhögskollärare och
folkskollärare. På grundval av dessa preliminära uppgörelser utarbetade förslag
avses skola senare anmälas liksom de övriga frågor rörande ännu icke
prövade tjänster, som kan upptagas i samband därmed.
I anslutning till budgetarbetet har vidare ett antal av tjänsteförteckningskommittén
icke prövade tjänster behandlats, varvid vederbörande personalorganisationer
beretts tillfälle att framlägga sina synpunkter. Därvid har
även vissa vid 1952 och 1953 års riksdagar behandlade tjänster underkastats
förnyad prövning. Resultaten av de överväganden, som sålunda ägt rum i
anslutning till budgetarbetet, redovisas under nästföljande punkt.
Departementschefen anför i detta sammanhang följande.
»Sedan statsmakterna tagit ställning till de spörsmål, som jag här nämnt,
är tjänsteförteckningsrevisionen avslutad. Det är emellertid enligt min mening
angeläget, att ifrågavarande förslag snarast prövas av statsmakterna.
För att förslagen skall kunna genomföras under år 1954 —- utan att frågorna
behandlats i statsverkspropositionen eller vederbörande anslag utbrutits
därur — är det, i den mån de är av beskaffenhet att behöva underställas
riksdagens prövning, emellertid nödvändigt att riksdagen, liksom fallet var
åren 1952 och 1953, beslutar att de personalförteckningar, som riksdagen
fastställer innan beslut meddelats i anledning av nyssnämnda förslag, skall
gälla endast i den mån icke annat följer av vad riksdagen beslutar i samband
med angivna förslag. Denna anordning förutsätter även, att riksdagen bemyndigar
Kungl. Maj :t att i enlighet med de beslut, som riksdagen kan
komma att fatta, vidtaga ändringar i personalförteckningarna samt att medge
överskridande av maximerade anslag och anslagsposter. Till sistnämnda
frågor torde jag få återkomma i samband med framläggandet av förenämnda
förslag.»
Lönegradsplaceringen för vissa tjänster. Den i samband med budgetarbetet
företagna prövningen av lönegradsplaceringen för vissa tjänster har avsett
såväl ändrad lönegradsplacering för redan befintliga tjänster som placering
i lönegrad av tjänster, som i statsverkspropositionen föreslås skola inrättas
under nästa budgetår.
Departementschefen anför härom följande.
»Prövningen av de befintliga tjänsterna har i första hand avsett sådana
fall, där arbetsuppgifterna förändrats på grund av organisationsändring eller
dylikt. Såväl beträffande dessa tjänster som nya tjänster har prövningen
skett i enlighet med de principer, som kommit till uttryck i de förslag av
motsvarande art, som underställts 1952 och 1953 års riksdagar.
Jag har emellertid under budgetarbetet ansett mig böra, utan att fråga
varit om ändrade arbetsuppgifter, upptaga till övervägande lönegradsplaceringen
även för vissa av de tjänster, vilkas placering i lönegrad fastställts
i enlighet med förslag av 1949 års tjänsteförteckningskommitté eller 1947
års biträdesutredning. Det har nämligen inte kunnat undvikas att vid det
forcerade förhandlings- och utredningsarbete, som föregått de senaste årens
Statsutskottets utlåtande nr 13.
3
förslag i angivna hänseende, vissa tjänster blivit uppenbart felplacerade. I
dessa fall har jag ansett mig böra förorda en jämkning av lönegradsplaceringen.
Ett stöd för en på nyss angivet sätt begränsad omprövning av tjänster,
som behandlats vid tjänsteförteckningsrevisionen, har jag funnit däri, att
1952 års riksdag (SU 230; rskr. 438) vid behandlingen av prop. nr 241
angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster, in. m. framhöll, att därest
framdeles skäl ansågs föreligga för jämkning i lönegradsplaceringen av
vissa tjänster eller viss grupp av tjänster frågan härom kunde prövas i vanlig
ordning i samband med den årliga anslagsbehandlingen. Jag vill emellertid
understryka, att stor återhållsamhet måste iakttagas då det gäller
ändringar i sådana lönegradsplaceringar, som fastställts i enlighet med
överenskommelser, som träffats mellan tjänsteförteckningskommittén och
vederbörande personalorganisationer. En ändring i de genom dessa överenskommelser
fastställda relationerna kan — om de icke föregåtts av ingående
undersökningar och överläggningar med berörda personalorganisationer
— ge upphov till vittgående yrkanden om uppflyttningar i högre lönegrad
av andra tjänster och grupper av tjänster.
I samband med den inom civildepartementet verkställda granskningen
av myndigheternas förslag har vederbörande personalorganisationer beretts
tillfälle att framföra sina synpunkter på dessa förslag.»
De av departementschefen tillstyrkta förslagen till ändrad lönegradsplacering
har upptagits i en vid statsrådsprotokollet fogad sammanställning.
Beträffande motiveringen till förslagen får utskottet hänvisa till vad som
anförts å s. 17—18 i propositionen.
I fråga om lönegradsplaceringen för de tjänster som föreslås skola inrättas
under nästa budgetår hänvisas i propositionen till vad därom anföres
under respektive huvudtitlar.
De i detta sammanhang förordade ändringarna i lönegradsplacering m. in.
avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1954.
Överskridande av vissa anslagsposter. I propositionen anföres härutinnan
att den omläggning av avlöningsstaterna, som genomfördes från och med
budgetåret 1941/42, medförde en överflyttning till maximerade anslagsposter
av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis anvisade
poster. En nödvändig förutsättning för denna omläggning var att Kungl.
Maj :t erhöll riksdagens bemyndigande att medge överskridande av maximerade
anslagsposter. Detta bemyndigande har årligen förlängts. Efter den
mindre ändring av bemyndigandet, som beslutades vid 1952 års riksdag
(1952 års statsverksproposition, bilaga 2, p. 3), innebär bemyndigandet, att
Ivungl. Maj :t äger medge de överskridanden av genom riksdagens beslut
maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal, som erfordras
till följd av att dylik anslagspost blivit i cn icke förutsedd omfattning
belastad antingen med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie tjänsteman,
4
Statsutskottets utlåtande nr 13.
som vikarierat å ordinarie tjänst vilken är obesatt eller vars innehavare
åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag eller av annan anledning mot avstående
av hela lönen, eller med kostnader, som sammanhänger med att ickeordinarie
ersättare behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom eller
av annan därmed jämförlig anledning.
Alltsedan budgetåret 1947/48 har Kungl. Maj:t vidare erhållit riksdagens
bemyndigande att medge de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,
som påkallas med hänsyn till regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonal. Detta bemyndigande gäller från och
med innevarande budgetår även de personalgrupper, som enligt riksdagens
beslut jämställts med amanuenspersonal.
Ifrågavarande bemyndiganden föreslås förlängda för nästa budgetår.
Sjukvårds- och sjuklöneförmåner till statsanställda m. fl. efter genomförandet
av den allmänna sjukförsäkringsreformen. För att utreda bl. a. den
inverkan sjukförsäkringsreformen kan ha på de statsanställdas sjukvårdsförmåner
tillkallades enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 augusti
1952 en särskild utredningsman. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
juni 1953 tillkallades vidare särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa
utredning rörande sjuklöneförmåner till statsanställda m. fl. efter
genomförandet av den allmänna sjukförsäkringsreformen. Detta utredningsarbete
pågår alltjämt och kan icke beräknas bliva slutfört i sådan tid att
—- efter remissbehandling och överläggningar med statstjänstemännens huvudorganisationer
—- förslag i ämnet kan framläggas för riksdagen under
dess vårsession.
Då de ifrågavarande båda förslagen synts böra upptagas till övervägande
i ett sammanhang, anses ej heller förstnämnda förslag kunna föranleda
proposition till riksdagen under dess vårsession, utan de båda frågorna
avses skola framläggas för riksdagen under dess höstsession.
Ersättning enligt 8 § utlandsresereglementet. Vid utrikes tjänsteresa föreligger
i vissa fall skyldighet för förrättningsman att färdas med flygplan.
Från denna skyldighet kan dock vederbörande myndighet i särskilda fall
dispensera.
Med hänsyn till nämnda skyldighet har det ansetts skäligt att förrättningsmannen
på statens bekostnad erhåller ekonomisk garanti för olycksfall.
som drabbar honom till följd av utrikes tjänsteresa med flygplan. I
överensstämmelse med de principer, som eljest tillämpas, har emellertid
staten ansetts böra stå självrisk i förevarande avseende. I enlighet härmed
stadgas i 8 § utlandsresereglementet, att staten för olycksfall, som till följd
av tjänsteresa med flygplan drabbar förrättningsman, med tillämpning av
vedertagna försäkringstekniska grunder ikläder sig följande riskgarantier,
nämligen vid dödsfall eller fullständig invaliditet på grund av olycksfallet
för förrättningsman, som innehar med rätt till familjepension förenad
anställning, 50 000 kronor, om vederbörande har familj, och eljest
Statsutskottets utlåtande nr 13.
5
25 000 kronor, samt för annan förrättningsman 100 000 kronor respektive
50 000 kronor, och vid partiell invaliditet på grund av olycksfallet så stor
del av nämnda belopp, som motsvarar invaliditetsgraden.
På grund av dessa riskgarantier utfallande belopp har lämpligen synts
böra bestridas från det under femte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning
av olycksfall i arbete m. in. Härför erfordras riksdagens medgivande.
Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser
i ämnet som kan befinnas erforderliga.
Ordningen för bestridande av representationskostnader m. m. I propositionen
redogöres för nuvarande ordning för bestridande av representationskostnader
samt anmäles i ämnet framlagda förslag av 1948 års universitetslönekommitté
och 1949 års reseersättningskommitté. Härutinnan får utskottet
hänvisa till propositionen, s. 23—28.
Departementschefen anför, att i enlighet med vad reseersättningskommittén
förordat bör — bortsett från de fall då enligt särskilda beslut representationsbidrag
skall utgå till innehavare av vissa befattningar — för utövande
av mera fortlöpande representation erforderliga medel ställas till förfogande
å vederbörande myndighets omkostnadsstat eller motsvarande stat
och för tillfällig representation Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt
fall anvisa nödigt belopp från anslag till extra utgifter eller eljest för ändamålet
disponibla medel. Detta innebär bl. a., att från anslag till extra
utgifter i fortsättningen icke bör anvisas fasta representationsbidrag utan
endast bidrag till täckande av havda kostnader efter prövning från fall till
fall. Undantag härifrån bör dock kunna ske i fråga om tredje huvudtitelns
anslag till extra utgifter.
I förevarande sammanhang upptar departementschefen frågan om i vilken
utsträckning särskilda medel bör anvisas för bestridande av annan än
tillfällig representation. De överväganden, som i denna fråga ägt rum i statsrådsberedning,
har lett till det resultatet att särskilda medel för representation
icke bör upptagas å vederbörliga omkostnadsstater eller motsvarande
stater i vidare utsträckning än för närvarande förekommer och att representationsbidrag,
frånsett vissa tjänstemän som beröres i det följande,
icke bör utgå till andra befattningshavare än dem som nu åtnjuter denna
förmån.
Beträffande universitet och högskolor förordar departementschefen att
såväl befattningsarvode som representationsbidrag får utgå till rektorerna
vid universiteten — inberäknat Göteborgs universitet —, karolinska institutet,
Stockholms högskola, tandläkarhögskolorna, de tekniska högskolorna
samt lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna. I fråga om prorektorer
förordar departementschefen att befattningsarvode får utgå vid universiteten,
Stockholms högskola, de tekniska högskolorna och lantbrukshögskolan.
De föreslagna beloppen framgår av en sammanställning å sid. 30 i propositionen,
till vilken utskottet får hänvisa.
6
Statsutskottets utlåtande nr 13.
Slutligen anför departementschefen, att han icke kan tillstyrka att representationsbidrag
tillerkännes nya kategorier befattningshavare i vidare
utsträckning än i propositionen förordats.
Konsumentprisindex. 1952 års indexkommitté har framlagt betänkande angående
omläggning av levnadskostnadsindex, vilket varit föremål för remissbehandling.
Enligt gällande bestämmelser ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela
närmare föreskrifter angående beräkning av levnadskostnaderna. Med hänsyn
till frågans principiella betydelse och då en omläggning av levnadskostnadsindex
medför vissa kostnader, lämnas i propositionen i korthet en
redogörelse för innehållet i betänkandet och de däröver avgivna yttrandena.
Härutinnan får utskottet hänvisa till propositionen sid. 33—37. Här må allenast
erinras om vad kommittén anfört i fråga om indexnämndens ställning
och sammansättning.
Utifrån synpunkten att i största möjliga utsträckning begränsa utrymmet
för skönsmässiga avgöranden och med hänsyn till den betydelse, som i
olika sammanhang tillmätes indexberäkningarna, har kommittén ansett det
mest tillfredsställande att beslutanderätten i principfrågor överföres från
socialstyrelsen till indexnämnden. På nämnden skall vidare ankomma att
utöva kontroll över att indexberäkningarna verkställes i enlighet med riktlinjerna.
Fastställandet av indextalet skall dock liksom hittills ankomma på
Kungl. Maj :t.
De uppgifter, som sålunda skulle komma att åligga nämnden, har ansetts
förutsätta en mer allsidig och expertbetonad sammansättning av nämnden
än för närvarande. Kommittén föreslår därför att en ledamot utses på förslag
av konjunkturinstitutet och två på förslag av Kooperativa förbundet
resp. Sveriges köpmannaförbund. En ledamot skall utses som representant
för det allmänna. Vidare skall i nämnden utses sammanlagt fyra personer
med erfarenhet på det ekonomiskt-statistiska området efter förslag av Svenska
arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation resp. Sveriges lantbruksförbund. I nämnden skall vidare
ingå en ledamot med varukännedom och erfarenhet av hushållsinköp. Av de
sålunda utsedda ledamöterna skall en förordnas till vice ordförande. Som
ordförande bör utses i likhet med vad nu gäller chefen för socialstyrelsen,
vilken jämväl bör ingå som ledamot av nämnden.
Den föreslagna indexomläggningen har av kommittén beräknats medföra
en ökning av de årliga kostnaderna med i runt tal 84 000 kronor. Härtill
kommer under de första åren vissa engångsutgifter om sammanlagt omkring
22 000 kronor.
Departementschefen anför för egen del följande.
»Den nuvarande levnadskostnadsindexen avser att belysa levnadskostnadsutvecklingen
för en begränsad befolkningsgrupp, nämligen i städer och tätorter
bosatta arbetare och lägre tjänstemän med två barn. 1 avsikt att öka
Statsutskottets utlåtande nr 13.
7
indexens allmängiltighet och därmed anpassa beräkningen till det praktiska
livets krav på uppgifter om detaljprisutvecklingen har 1952 års indexkommitté
föreslagit, att denna begränsning slopas. I samband härmed skall enligt
kommitténs förslag de nuvarande levnadskostnads- och konsumtionsprisindexserierna
ersättas med en konsumentprisindex, avseende hela den
privata konsumtionen i landet och med år 1949 såsom basår. Detta förslag,
som överlag tillstyrkts vid remissbehandlingen, anser jag mig böra biträda.
I samband härmed vill jag erinra om att 4 § statens löneplansförordning
aldrig satts i kraft och att behov icke föreligger av beräkning av det s. k.
pristalet.
Jag tillstyrker också i princip kommitténs förslag, att årligen skall verkställas
särskilda indexberäkningar — såväl med som utan skatter — för
olika inkomstskikt och familjetyper inom enbart löntagarhushåll. Jag förutsätter
dock att, innan dessa beräkningar utföres, ansträngningar göres att
för de skilda grupperna få fram ett tillfredsställande prismaterial.
Jämväl i övrigt har kommitténs förslag beträffande omläggningen av indexen
på de väsentligaste punkterna mötts av instämmanden av de olika remissinstanserna
och synes väl ägnat att i sina huvuddrag ligga till grund för
anvisningar för beräknandet av den nya indexen. Metoderna för framräkrandet
av bostadsposten i den föreslagna indexen har dock kritiserats i flera
remissyttranden. I synnerhet bostadsstyrelsen och hyresrådet har ifrågasatt
det ändamålsenliga i de föreslagna undersökningsmetoderna. Någon alternativ
metod för bostadspostens beräkning erhålles dock inte ur dessa sakkunniga
myndigheters kritik. Jag har därför anmodat socialstyrelsen att i
samråd med bostadsstyrelsen och hyresrådet överarbeta indexkommitténs
förslag på denna punkt och senast den 1 maj 1954 inkomma med förslag rörande
beräkningen av bostadsposten i en konsumentprisindex.
Beträffande intervallerna mellan hushållsundersökningarna rörande konsumtionens
sammansättning finner jag det för närvarande svårt att göra
något uttalande, eftersom det av indexkommitténs framställning framgår
att man inte bör överdriva betydelsen av viktjusteringarnas inverkan på indexberäkningarna.
För ett ställningstagande till frågan erfordras därför en
undersökning även rörande det behov av hushållsundersökningar, som gör
sig gällande inom andra områden.
Övergången till den nya indexen torde få tillgå så att prisuppgifter enligt
den nya metoden insamlas från och med maj 1954. Uppgifterna enligt nuvarande
metod insamlas sista gången i juni 1954. Genom att på detta sätt
låta prisinsamlingarna enligt de båda metoderna, den nuvarande och den
föreslagna, gå om lott synes garantier erhållas för att inte metodändringen
vid övergångstillfället i och för sig skall medföra ändrat indexutslag.
Vad angår indexnämndens ställning, vill jag förorda det av kommittén
uppgjorda förslaget. Tilltron till indexberäkningarna skulle sannolikt ökas
om en expertnämnd, huvudsakligen utsedd efter förslag från olika organisationer,
förutom kontrollerande befogenheter ges beslutanderätt i principfrågor
beträffande tillämpningen av för indexberäkningarna meddelade an
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 13.
visningar. Det bör även ankomma på denna nämnd att samråda med socialstyrelsen
och till Kungl. Maj :t anmäla i vilka fall de allmänna riktlinjerna
för indexberäkningarna bör ändras.
Vid remissbehandlingen har uttalats, att viss tveksamhet kan uppstå om
vilka frågor som är av den arten att de bör underställas nämnden. Jag kan
dock inte finna, att det härvidlag bör uppstå större svårigheter, eftersom
man i stort sett torde kunna bygga på en redan utbildad praxis på området.
Frågor berörande det löpande rutinmässiga indexarbetet bör således ej av
socialstyrelsen underställas nämnden. Å andra sidan skall det dock liksom
nu ingå i nämndens befogenheter att från socialstyrelsen infordra det material
och de upplysningar, som erfordras för att nämnden skall kunna fylla
sin uppgift såsom kontrollerande organ.
Den nya indexnämnden bör utses i så god tid att den har möjlighet att
ingående pröva de olika frågor som uppkommer vid införandet av den nya
serien.
I fråga om anvisandet av medel för den förstärkning av socialstyrelsens
arbetskrafter och de kostnader i övrigt, som föranledes av vad jag här förordat,
torde chefen för socialdepartementet i annat sammanhang denna dag
framlägga förslag.»
Grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning m. m.
Vid överläggningar med statstjänstemännens huvudorganisationer har enighet
uppnåtts om statstjänstemännens löner m. m. under år 1954. Sålunda har,
under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, överenskommits,
att å löneplanslönerna skall under år 1954 utgå tillägg med samma
belopp som varit bestämda för åren 1952 och 1953 samt att i fråga om
storleken av det rörliga tillägget å pensionernas grundbelopp under år 1954
skall gälla samma bestämmelser som de från och med maj 1953 gällande.
Vid överläggningarna har också överenskommits, att frågan om revision av
de gällande provisoriska bestämmelserna om ersättning för arbete på obekväm
tid skall upptagas till behandling snarast efter årsskiftet.
I anslutning till överenskommelsen har till grund för beräkningen av anslagsmedlen
för rörliga löne- och pensionsförmåner i riksstatsförslaget för
nästa budgetår lagts de lönebelopp resp. de procenttal, som hittills varit gällande
under innevarande budgetår.
Om före årsskiftet 1954/55 icke skulle ha meddelats beslut i fråga om
lönetilläggen m. in. för tiden efter årsskiftet, avses provisoriskt få tillämpas
samma grunder som under innevarande år.
Dyrtidstillägg. I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg — som
huvudsakligen utgår till befattningshavare på gammal lönestat — ifrågasättes
icke någon ändring. Riksdagens beslut i ämnet har hittills meddelats
för ett år i sänder. Det har icke synts erforderligt att spörsmålet underställes
riksdagen annat än då ändringar i bestämmelserna ifrågasättes.
Statsutskottets utlåtande nr 13.
9
Kristillägg. Kristillägg — som utgår till befattningshavare på indragningsstat
eller gammal lönestat — föreslås skola under 1954 utgå efter samma
grunder som under 1953.
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Härutinnan anges i statsrådsprotokollet
de anslag, tillhopa 43 638 000 kronor, som under de olika
huvudtitlarna erfordras för ersättning till de olika delfonderna.
Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I statsrådsprotokollet
redovisas de å fonden bokförda kronoegendomar som under budgetåret
1954/55 avses skola disponeras för vissa för domänstyrelsens verksamhet
främmande ändamål, samt anges storleken av de anslag under olika
huvudtitlar som ansetts böra anvisas till ersättning åt fonden.
Motionerna.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon
och fru Gärde Widemar (I: 200) och den andra inom andra kammaren av
herr Håstad m. fl. (II: 197).
I motionerna behandlas den i det föregående under avsnittet Konsumentprisindex
berörda frågan om indexnämndens sammansättning. Motionärerna
— som anser att i indexnämnden bör ingå även en ledamot utsedd efter
förslag av den organisation som företräder akademikerna — hemställer att
riksdagen vid behandlingen av ärendet uttalar, att indexnämnden måtte
ges en allsidigare representation än den av indexkommittén föreslagna.
Utskottet.
Beträffande frågan om automatiska utgiftsförändringar inom statens
verksamhetsområde lämnas i propositionen en redogörelse för huvuddragen
i en i ämnet verkställd särskild utredning, avseende utgiftsändringarna under
budgetåren 1954/55—1958/59. I anslutning härtill meddelas en översikt
av de automatiska förändringar soin enligt Kungl. Maj :ts förslag beräknas
under olika huvudtitlar för budgetåret 1954/55. Utskottet, som kommer
att ägna denna fråga erforderlig uppmärksamhet i samband med behandlingen
av detaljerna i riksstatsförslaget, har icke funnit anledning till
särskilt uttalande i ämnet i nu förevarande sammanhang.
Den under avsnittet om löneregteringsarbetet m. m. föreslagna anordningen
beträffande personalförteckningarna överensstämmer med vad under
de senare åren tillämpats och tillstyrkes av utskottet.
Såsom framgår av avsnittet lönegrads placeringen för vissa tjänster har
åtskilliga tjänster varit föremål för prövning i lönegradshänseende. Prov
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 13.
ningen har avsett såväl befintliga tjänster som till nyinrättande föreslagna
tjänster. Beträffande den förra gruppen föranledes förslagen dels av ändring
i arbetsuppgifterna på grund av organisationsändringar eller dylikt,
dels av omprövning av vissa i samband med de senaste årens tjänsteförteckningsrevision
redan prövade tjänster, vilka anges ha blivit uppenbart
felplacerade.
Utskottets vederbörande avdelning har vid sin granskning av de sålunda
framlagda lönegradsförslagen tagit närmare kännedom om de överväganden
och motiv som legat till grund för förslagen på olika punkter. Även om
utskottet icke kunnat undgå att finna de föreslagna lönegradsändringarna,
särskilt under vissa huvudtitlar, tämligen omfattande i både kvantitativt
och kvalitativt hänseende, har utskottet funnit sig icke böra motsätta sig
bifall till desamma — dock med i det följande närmare angiven ändring
beträffande statens pensionsanstalt. Härvid vill utskottet emellertid understryka,
att i den mån Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag förutsätter organisationsändring,
utskottets tillstyrkan sker under förbehåll att riksdagen
i samband med behandlingen av vederbörande huvudtitel eller eljest
godkänner den organisation som är förutsättning för lönegradsförslaget.
Skulle detta ej bli fallet, bör Kungl. Maj :t äga besluta att nuvarande lönegradsplacering
bibehålies.
Under utrikesförvaltningen föreslår Kungl. Maj :t att en ordinarie kansliskrivartjänst
i 15 lönegraden ersättes av en extra assistenttjänst i 17 lönegraden.
Enligt utskottets mening är en dylik kombination av lägre ordinarie
och högre extra tjänst i förevarande fall mindre ändamålsenlig som en
mera permanent anordning. Efter tagen kännedom om arbetsuppgifterna
på tjänsten och den nuvarande innehavarens kompetens finner sig utskottet
därför böra förorda, att den till 17 lönegraden uppflyttade tjänsten upptages
som ordinarie förste kansliskrivartjänst, varvid kansliskrivartjänsten
bör indragas. Vid nuvarande tjänstinnehavarens avgång bör omprövning av
lönegradsplaceringen kunna ske.
Beträffande statens pensionsanstalt upptar Kungl. Maj :ts förslag en personlig
byrådirektörstjänst i Ce 33 i stället för en förste byråsekreterartjänst
i Ca 29, vars innehavare uppbär vikariatslön i 31 lönegraden. I anslutning
till vad statens organisationsnämnd och statens lönenämnd i ärendet yttrat
finner utskottet tillräckliga skäl inte vara anförda för en högre löneställning
än enligt lönegrad Ce 31.
Kungl. Maj:ts förslag angående lönegradsplacering av vissa tjänster med
av utskottet tillstyrkta ändringar framgår av bilaga till detta utlåtande.
Vad i övrigt anförts och föreslagits under förevarande avsnitt har ej givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
De under avsnittet överskridande av vissa anslagsposter av Kungl. Maj :t
begärda bemyndigandena överensstämmer med vad under senare år tillämpats
och tillstyrkes av utskottet.
Vad departementschefen anfört i fråga om sjukvårds- och sjuklöneförmåner
till statsanställda m. fl. efter genomförandet av den allmänna sjuk
-
Statsutskottets utlåtande nr 13.
11
försäkringsreformen har icke i detta sammanhang givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker att ersättning enligt 8 § utlandsresereglementet —
avseende ersättning i anledning av olycksfall som till följd av tjänsteresa
med flygplan drabbar förrättningsman — må bestridas från det i propositionen
angivna förslagsanslaget under femte huvudtiteln.
Beträffande ordningen för bestridande av representationskostnader m. m.
innebär Kungl. Maj :ts förslag att — bortsett från fall då enligt särskilda
beslut representationsbidrag skall utgå till innehavare av vissa befattningar
— för utövande av mera fortlöpande representation medel ställes till förfogande
å vederbörande myndighets omkostnadsstat eller motsvarande stat
samt att för tillfällig representation Kungl. Maj :t skulle efter prövning i
varje särskilt fall anvisa nödigt belopp från anslag till extra utgifter eller
eljest för ändamålet disponibla medel. I anslutning härtill anför departementschefen,
att särskilda medel för representation icke bör upptagas å
vederbörliga omkost,nadsstater eller motsvarande stater i vidare utsträckning
än f. n. förekommer och att representationsbidrag icke bör utgå till
andra befattningshavare än dem som nu åtnjuter denna förmån — frånsett
vissa i det följande angivna tjänstemän. De sålunda angivna huvudgrunderna
för bestridande av representationskostnader har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag att rektorerna vid universiteten
och vissa högskolor tillerkännes såväl befattningsarvode för själva
rektorssysslan som representationsbidrag samt att prorektorerna vid tissa
av ifrågavarande läroanstalter får åtnjuta befattningsarvode. Den i fråga om
prorektorerna vid universiteten förordade anordningen att dessa skulle
övergångsvis få bibehålla nu utgående s. k. honorarium, förutsätter utskottet
avse de nuvarande tjänstinnehavarna personligen. Även de av Kungl.
Maj :t i detta sammanhang förordade beloppen — vilka avvägts med utgångspunkt
från nuvarande ersättningsbelopp samt med beaktande av de
olika lärosätenas storlek och den penningvärdeförändring som inträtt sedan
nuvarande belopp fastställdes —- finner sig utskottet kunna tillstyrka.
Vad i övrigt anförts under detta avsnitt har icke givit utskottet anledning
till erinran.
I fråga om konsumentprisindex innebär det i propositionen redovisade
förslaget att en dylik index skulle ersätta de nuvarande levnadskostnadsoch
konsumtionsprisindexserierna. Vad i propositionen anförts rörande de
tilltänkta huvudgrunderna beträffande omläggningen av levnadskostnadsindex
har icke givit utskottet anledning till erinran.
I fråga om indexnämnden förordas den betydelsefulla ändringen i nuvarande
ordning att nämnden, som skulle få en mera allsidig och expertbetonad
sammansättning än för närvarande, skulle förutom kontrollerande
befogenheter erhålla beslutanderätt i principfrågor beträffande tillämpningen
av för indexberäkningarna meddelade anvisningar.
Vad först angår frågan om indexnämndens sammansättning redovisas i
12
Statsutskottets utlåtande nr 13.
propositionen 1952 års indexkommittés förslag i ämnet, men departementschefen
har för egen del endast anfört att nämnden skulle huvudsakligen
utses efter förslag från olika organisationer. I motionerna I: 200 och II: 197
hemställes att riksdagen måtte uttala att indexnämnden måtte ges en allsidigare
representation än den av indexkommittén föreslagna. Utskottet finner
för sin del goda skäl föreligga för en utbyggnad av indexnämnden i syfte
att den erhåller en mera allsidig och expertbetonad sammansättning än
för närvarande. Beträffande nämndens sammansättning vill utskottet i anslutning
till vad i motionerna anförts framhålla, att en vidgad ram för förslagsställare
från tjänstemannaorganisationerna synes böra övervägas, dock
utan att det avsedda totalantalet ledamöter i nämnden härigenom ökas. Utskottet
föreslår att riksdagen i anledning av motionerna ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att tilltron till indexberäkningarna
sannolikt skulle ökas om indexnämnden i sin egenskap av
expertnämnd erhåller beslutanderätt i principfrågor av i propositionen angiven
innebörd. Förslaget synes på denna punkt kunna medföra en önskvärd
förstärkning av nämndens auktoritet vid dess betydelsefulla arbete
med att fortlöpande följa indexberäkningarna. Utskottet har för sin del intet
att erinra mot vad i propositionen anförts i nämnda hänseende.
Vad i fråga om grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning
m. m., dyrtidstillägg, kristillägg, ersättning till statens allmänna
fastighetsfond samt ersättning till statens domäners fond för upplåten mark
föreslagits eller anförts har icke givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. besluta, att de personalförteckningar, som riksdagen
fastställer innan riksdagen meddelat beslut i anledning av
förutnämnda, i statsrådsprotokollet över civilärenden för den
4 januari 1954 under rubriken löneregleringsarbetet m. m.
berörda förslag, skall gälla endast i den mån icke annat följer
av vad riksdagen beslutar i samband med behandlingen
av nämnda förslag;
2. godkänna de i bilaga till detta utlåtande upptagna förslagen
om placering i lönegrad av vissa tjänster m. in.;
3. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för genomförande av i punkt 2. angivna förslag från
och med den 1 juli 1954;
4. bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1954/55 i
enlighet med vad i statsverkspropositionen förordats medge
a) de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade
anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till ickeordinarie
personal, som erfordras till följd av att dylik an
-
Statsutskottets utlåtande nr 13.
13
slagspost blivit i en icke förutsedd omfattning belastad antingen
med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie tjänsteman,
som vikarierat å ordinarie tjänst vilken är obesatt eller
vars innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag
eller av annan anledning mot avstående av hela lönen, eller
med kostnader, som sammanhänger med att icke-ordinarie
ersättare behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom
eller av annan därmed jämförlig anledning,
b) de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade
anslag och anslagsposter, som påkallas med hänsyn
till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal
samt därmed jämförlig personal;
5. medge, att i 8 § utlandsresereglementet den 27 november
1953 (nr 666) avsedda ersättningar må bestridas från
det under femte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till
statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. in.;
6. medge, att i överensstämmelse med vad i statsverkspropositionen
förordats må utgå befattningsarvoden och representationsbidrag
till rektorerna vid universiteten, karolinska
mediko-kirurgiska institutet, tandläkarhögskolorna,
de tekniska högskolorna, lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna
samt Stockholms högskola ävensom befattningsarvoden
till prorektorerna vid universiteten, de tekniska högskolorna,
lantbrukshögskolan och Stockholms högskola;
7. besluta,
a) att å löneplanslönerna skall under år 1954 utgå tilllägg
med samma belopp som under år 1953,
b) att å tjänste- och familjepensionernas grundbelopp
skall under år 1954 utgå rörligt tillägg enligt de från och
med maj månad 1953 gällande grunderna;
8. medge, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst in. fl. må tills vidare från och med budgetåret
1954/55 i huvudsaklig överensstämmelse med i statsverkspropositionen
förordade grunder utgå enligt de närmare
föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;
9. besluta, att kristillägg skall under år 1954 utgå med 82
procent av kristilläggsunderlaget;
10. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 200 och II: 197 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna,
vad utskottet anfört beträffande konsumentprisindex.
Stockholm den 19 februari 1954.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARI).
14
Statsutskottets utlåtande nr 13.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar
Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving
och Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Andersson i
Malmö, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,
Hoppe, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Kyling, Onsjö, Nihlfors,
Birke och fröken Ager.
Reservation
av fröken Andersson, herrar Sundelin, Boman, Svensson i Ljungskile och
Birke samt fröken Ager, vilka ansett, att det stycke av utskottets yttrande på
s. 12, som börjar med orden »Utskottet delar» och slutar med orden »nämnda
hänseende», bort ha följande lydelse:
»Beträffande förslaget att indexnämnden skulle erhålla beslutanderätt
har utskottet icke kunnat undgå att hysa betänkligheter. Utskottet finner
icke tillräckliga skäl föreligga att öka antalet beslutande instanser. Vidare
synes — såsom ock framhålles i propositionen —■ tveksamhet kunna uppstå
om vilka frågor som är av beskaffenhet att böra underställas nämnden. En
viss dualism vid behandlingen av hithörande frågor synes utskottet kunna
befaras. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att indexnämnden
erhåller allenast en rådgivande och kontrollerande funktion. I
den mån erfarenheterna motiverar en omprövning av nämndens ställning i
beslutshänseende kan denna fråga upptas till förnyat övervägande framdeles.
»
Statsutskottets utlåtande nr 13.
15
Bilaga.
II huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
benämning, placering etc. |
||
Ca 11 |
Högsta domstolen m. m. Kanslibiträde.................... |
1 |
Ca 13 |
Kontorist. Nedre justitie- |
Ca 8 |
Kontorsbiträde.................. |
5 |
Ca 11 |
revisionens skrivcentral Kanslibiträde |
Ca 11 |
Reg er i ng sr ätten Förste expeditionsvakt........... |
1 |
Ca 12 |
|
Ca 13 |
Häradsrätterna Kontorist....................... |
1 |
Ca 15 |
Kansliskrivare. Vartofta |
Ca 12 |
Fångvårdsanstalterna Vaktkonstapel................... |
5 |
Ca 14 |
och Frökinds domsaga Överkonstapel. Härianda, |
Ce 12 |
Vaktkonstapel................... |
1 |
Ce 16 |
Härnösand, Kalmar, |
III huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
benämning, placering etc. |
||
Ce 25 |
Utrikesförvaltningen. Kanslisekreterare................. |
1 |
Ce 29 |
Förste kanslisekreterare. |
Cg 26 |
Tjänsteman..................... |
1 |
Cg 27 |
Ekonomibyrån |
Cg 22 |
» ..................... |
1 |
Cg 25 |
man. Pressbyrån D:o |
Cg 20 |
» ..................... |
1 |
Cg 25 |
Biträdande pressattaché. |
Ca 15 |
Kansliskrivare................... |
1 |
Ca 17 |
London Förste kansliskrivare. |
Cg 15 |
Tjänsteman..................... |
1 |
Cg 17 |
Juridiska byrån |
Cg 14 |
» ..................... |
1 |
Cg 17 |
» J> |
Ca 10 |
Expeditionsvakt................. |
1 |
Ca 12 |
Förste expeditionsvakt. |
t.f. Ca 12 |
Arkivet |
16
Statsutskottets utlåtande nr 13.
IV huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste-benämning, placering etc. |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
|||
Ce 29 |
Försvarsstaben Socialvårdsdirektör............... |
1 |
Ce 31 |
Byrådirektör |
Cg 27 |
Försvarets sjukvårdsförråd Apotekare...................... |
1 |
of |
Förtroendemannaar vo de |
Ce 26 |
Garn isonss j ukhusen Förste underläkare............... |
1 |
Ce 29 |
2 400 kronor för år. Mi-litärapotekets filialapo-tek i Karlskrona, tillika Överläkare |
Cg 25 |
Underläkare..................... |
2 |
Cg 26 |
Förste underläkare |
Ce 17 |
Föreståndarinna................. |
1 |
Ce 19 |
Föreståndarinna |
Cg 27 |
Militärapoteket Apotekare....................... |
2 |
of |
Förtroendemannaarvode |
Cg 23 |
Apotekare....................... |
3 |
Cg 25 |
2 400 kronor för år |
2 |
Cg 25 |
900 kronor för år |
V huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
benämning, placering etc. |
||
Den offentliga arbetsförmedlingen |
||||
Ce 16 |
Assistent........................ Bostadsstyrelsen |
1 |
Ce 19 |
Ungdoms- och tjänste-mannaförmedlingen i |
Ce 29 |
Förste byråingenjör.............. |
1 |
Ce 31 |
Byrådirektör. Lånebyråns |
Statsutskottets utlåtande nr 13.
17
VI huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
t j änstebenämning |
benämning, placering etc. |
||
Ce 27 |
Sveriges meteorologiska och Kamrerare...................... |
1 |
Ce 29 |
Förste byråsekreterare |
VII huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
benämning, placering etc. |
||
Ca 15 |
Generaltullstyrelsen Kansliskrivare................... |
1 |
Ca 17 |
Förste kansliskrivare. |
Ca 15 |
Kansliskrivare................... |
1 |
Ca 17 |
Kanslibyrån Förste kansliskrivare. |
Ca 11 |
Tullstaten Kanslibiträde.................... |
1 |
Ca 13 |
Revisionsbyrån Kontorist. Tullkammaren |
Ce, Cg 20 |
Lokala skattekontrollen Assistent........................ |
6 |
Högst Ce, |
i Norrköping |
2 Dihang till riksdagens protokoll 195b. 6 saml. Nr 13.
18
Statsutskottets utlåtande nr 13.
Vill huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenåmning |
benämning, placering etc. |
||
Ca 29 |
Stifts- och landsbiblioteken Landsbibliotekarie............... |
1 |
Ca 31 |
Växjö |
Ca 8 |
Domkapitlen och stiftsnåmnderna Kontorsbiträde.................. |
1 |
Cg 11 |
Kanslibiträde. Domkapit- |
Ce 8 |
Riksantikvarieämbetet och Kontorsbiträde.................. |
1 |
Ce 11 |
let i Lund Kanslibiträde. Byggnads- |
Cg 18 |
Uppsala universitet Bokhällare...................... |
1 |
Cg 19 |
minnesavd. Kontorsskrivare. Drätsel- |
Ce 14 |
Instrumentmakare ............... |
1 |
Ce 16 |
verket Biokemiska institutionen |
Ca 16 |
Tandlåkarhögskolan i Stockholm Verkmästare..................... |
1 |
Ce 18 |
Personlig tjänst |
Cg 29 |
Rasbiologiska institutet Rasbiolog....................... |
1 |
Cg 31 |
|
Ce 26 Ce 24 |
Skolöverstyrelsen Inspektör för sinnesslöundervis- ningen........................ Hjälpundervisningskonsulent...... |
1 1 |
Ce 31 Ce 27 |
|
Ca 15 |
Kansliskrivare................... |
1 |
Ca 17 |
Förste kansliskrivare. |
Ca 11 |
Kanslibiträde.................... |
1 |
Ca 13 |
Organisationsavd. |
Cf 21-Ce 25 |
Högre tekniska läroverk Lärare.......................... |
7 |
Ce 27 |
hemkunskap och skol-måltidsverksamhet Adjunkt |
Cg 17 |
Matematikmaskinnämnden Ingenjör........................ |
1 |
Cg 19 |
Besk-laboratoriet |
Statsutskottets utlåtande nr 13.
19
IX huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
lönegrad |
benämning, placering etc. |
|
Cf 19 |
Lantbruksstyrelsen Amanuens...................... |
1 |
Ce 25 |
Byråingenjör. Jordför- |
Ce 25 |
Lantbrukshögskolan och statens Assistent........................ |
1 |
Ce 27 |
bättringsbyrån. Tjän-stens lönegradsplace-ring skall omprövas vid Förste assistent. Baljväxt- |
Cg 27 |
Alnarps lantbruks-, mejeri- och Ämneslärare..................... |
1 |
Cg 30 |
laboratoriet I trädgårdsanläggning |
Cg 29 |
Veterinärhögskolan Lärare i artificiell insemination ... |
1 |
eg 31 |
|
Ce 27 |
Bibliotekarie.................... |
1 |
Ce 29 |
|
Ce 11 |
Röntgenbiträde.................. |
2 |
Ce 13 |
|
Cg 16 |
Statens maskin- och Assistent........................ |
1 |
eg 19 |
Alnarp |
Ce 13 |
Skogshögskolan Kontorist....................... |
1 |
Ce 15 |
Kansliskrivare. Garpen- |
Ca 11 |
Statens skogsforskningsinstitut Kanslibiträde.................... |
1 |
Ca 13 |
berg Kontorist. Skogsavd. |
Ca 34 |
Skogsvårdsstyrelserna Länsjägmästare.................. |
1 |
Ca 37 |
Kopparbergs län |
Ca 21 |
Kamrerare...................... |
1 |
Ca 23 |
» » |
Ca 11 |
Lanlmäteristaten Kanslibiträde.................... |
40 |
Ca 13 |
Kontorist. Distriktsorg. |
Ce 11 |
» .................... |
35 |
Ce 13 |
* * |
Cf 4—Ce 8 |
Kontorsbiträde.................. |
54 |
Ce 11 |
Kanslibiträde. * |
Cf 4—Ce 8 |
Biträde i regi. befordrlngsgång .... |
högst |
Cf 6—Ce 8 |
Cf 6 ll/i år. Biträden med |
Ca 27 |
Lappfogdarna m. fl. |
195 5 |
Ca 29 |
viss specialutbildning |
20
Statsutskottets utlåtande nr 13.
X huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste-benämning, placering etc. |
|
lönegrad |
tjänstebenämnlng |
|||
Ca 27 |
S jöbefälsskolorna Adjunkt........................ |
1 |
Ca 29 |
f |
Ce 8 |
Sveriges geologiska undersökning Museibiträde.................... |
1 |
Ce 11 |
|
Cg 11 |
Statens provningsanslall Mekanikerlärling................. |
1 |
Ce 13 |
Mekaniker |
Cg 30 |
Flygtekniska försöksanstalten Förste avdelningsingenjör......... |
1 |
Cg 31 |
|
Ce 11 |
Statens hantverksinstitut Kanslibiträde.................... |
1 |
Ce 13 |
Biblioteksbiträde |
Ce 15 |
Lots- och fyrstaten Styrman........................ |
6 |
Ce 16 |
Arvodestillägg 110 kronor |
Ca 15 |
Statens sjöhistoriska museum Kansliskrivare................... |
1 |
Ca 17 |
för månad Kassör |
Ca 29 |
Patent- och registreringsverket |
1 |
Ca 31 |
Förste bibliotekarie |
Statsutskottets utlåtande nr 13.
21
XI huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste-benämning, placering etc. |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
|||
Cg 17 |
Medicinalstyrelsen Kurator........................ |
1 |
Cg 19 |
Assistent |
Ce 11 |
Kanslibiträde.................... |
1 |
Ce 13 |
Kontorist. Statistiska avd. |
Ca 31 |
Statens sinnessjukhus Förste läkare.................... |
1 |
Ca 37 |
Överläkare. Vipeholm |
Ce 29 |
Läkare......................... |
1 |
Ca 31 |
Förste läkare. Västra |
Ca 12 |
Skötare......................... |
1 |
Ca 13 |
Mark Förste skötare. Restad |
Ce 9 |
Statens skol- och yrkeshem Vaktmästare.................... |
1 |
Ce 12 |
Trädgårdsförman |
Ce 17 |
Karolinska sjukhuset Föreståndarinna................. |
1 |
Ce 19 |
Gamisonssj ukhuset |
Ca 14 |
Översköterska................... |
1 |
Ca 17 |
Föreståndarinna |
Ca 12 |
Sjuksköterska................... |
1 |
Ca 15 |
Översköterska. Röntgen- |
Ca 13 |
Reparatör....................... |
1 |
Cg 15 |
diagnostiska avd. Förste reparatör |
Ca 10 |
Vaktmästare.................... |
1 |
Ca 11 |
|
Ce, Cg 10 |
» .................... |
7 |
Ce,Cgl 1 |
|
Cg 8 |
Kontorsbiträde.................. |
1 |
Ce 11 |
Kanslibiträde. Urologpoli- |
Ce 11 |
Statens tvångsarbelsanstalt å Svartsjö Eldare.......................... |
1 |
Ce 12 |
kliniken Reparatör |
Ca 27 |
Landsfiskalerna m. fl. Landsfiskal...................... |
2 |
Ca 29 |
Piteå distrikt (polischef- |
Cg 24 |
Statens kriminaltekniska anstalt Byråassistent.................... |
1 |
Cg 25 |
åklagare) 1, Vetlanda Byråingenjör. Kemiska |
Cg 19 |
Biträdande byråingenjör.......... |
1 |
Cg 21 |
laboratoriet Ingenjör. Kemiska labo- |
Cg 5 |
Fotografibiträde................. |
2 |
högst |
ratoriet |
Cg 4 |
Verkstadsbiträde................. |
1 |
Cg 8 |
|
Cg 8 |
22
Statsutskottets utlåtande nr 13.
XII huvudtiteln.
Nuvarande |
Antal |
Före- slagen lönegrad |
Anmärkning ang. tjänste- |
|
lönegrad |
tjänstebenämning |
benämning, placering etc. |
||
Ca 29 |
Statens pensionsanstalt |
1 |
Ce 33 |
Byrådirektör. Nuvarande Byrådirektör. Personlig |
1 |
Ce 31 |
|||
Ce 25 |
1 |
Ce 29 |
||
1 |
Ce 27 |
Nuvarande befattnings-havaren vikariatslön i Förste byråsekreterare. |
547161. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag