Nr 18—19.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 18.
1
Nr 18.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av den
ecklesiastika boställsordningen m. m.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nämligen nr 244 i första kammaren av herr
Larsson, Nils Theodor, och nr 304 i andra kammaren av herr Larsson i
Luttra.
I motionerna, vilka är likalydande, hemställes, ”att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla
1) om vidtagande av sådan ändring av stiftsnämndsinstruktionen, att
stiftsnämnd blir beslutför vid närvaro av fyra ledamöter, samt
2) om framläggande av förslag till sådan ändring av den ecklesiastika
boställsordningen, att ersättare oberoende av personligt suppleantskap må
kunna inkallas vid förfall för någon av de ordinarie ledamöterna”.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas yrkande får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till
motionerna.
Över dessa har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från kammarkollegiet.
Gällande bestämmelser.
Enligt ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932 (nr 400) skall förvaltningen
av pastoratens boställen, dvs. den fasta egendom som är avsedd
till bostad eller avlöning åt prästerskapet i territoriella pastorat eller som
donerats till prästänkesäte, stå under uppsikt av bland annat stiftsnämnd.
I varje stift med undantag av Stockholms stift skall finnas en stiftsnämnd,
bestående av fem ledamöter. Tre ledamöter jämte en ersättare för envar av
dem utses för tre år åt gången av Konungen. Dessa skall äga erforderlig
insikt i lantbruk och skogsbruk samt därmed sammanhängande affärsförhållanden.
Återstående två ledamöter jämte en ersättare för envar av dem
väljes av domkapitlet, likaledes för tre år åt gången. Av sistnämnda ledamöter
skall en vara juridiskt bildad och tjänstgöra som sekreterare hos
nämnden. Bland ledamöterna utser Konungen ordförande, medan nämnden
inom sig väljer vice ordförande.
I Kungl. Maj.ts instruktion för stiftsnämnd och stifts jägmästare den 16 september
1932 (nr 42:i) föreskrives, att stiftsnämnd skall sammanträda regel
1
Mhang till riksdagens protokoll 195i. 9 samt. 3 avd. Nr 13—19.
2
Tredje lagutskottets iilåtande nr 18.
bundet å tider, varom överenskommelse träffas mellan ledamöterna, och i
övrigt, då särskild anledning finnes, efter kallelse av ordföranden. För fattande
av beslut fordras enligt samma instruktion att nämnden är fulltalig.
Från sistnämnda föreskrift har dock stadgats ett undantag, nämligen
genom punkten 12 i Kungl. Maj :ts cirkulär den 30 april 1937 (nr 219)
angående biskopsgårds förvaltning, in. in. Enligt detta stadgande må —
därest biskopen i stiftet är ledamot av stiftsnämnden och ojävig ersättare
för honom icke är tillstädes — i fråga om biskopsgårds förvaltning eller
eljest rörande biskopens tjänstebostad med vad därtill hörer eller rörande
hans löneförmåner i övrigt stiftsnämnden fatta beslut, om minst tre av
nämndens övriga fyra ledamöter är om beslutet ense.
Remissyttrandet.
Kammarkollegiet har i sitt yttrande anfört, att kollegiet redan 1947 i
utlåtande över en framställning från stiftsnämnden i Luleå med samma
syfte som motionärernas tagit ställning till frågan om ändring av bestämmelserna
rörande stiftsnämnds beslutförhet. Kollegiet hade därvid tillstyrkt,
dels att stiftsnämnd skulle kunna fatta beslut, då fyra ledamöter vore
tillstädes, om tre av dem vore om beslutet ense och bland närvarande ledamöter
inginge sekreteraren eller ersättare för denne, dels ock att ett
förenklat förfarande skulle kunna tillämpas i fråga om ärenden av mindre
betydenhet. Framställningen hade kollegiet veterligen ännu icke föranlett
någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Emellertid hade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 30 december 1952 tillkallat vissa sakkunniga för att verkställa
utredning rörande organisationen av stiftsstyrelsernas kanslier och därmed
sammanhängande frågor. Enligt direktiven skulle utredningen bland annat
omfatta frågan om ett förenklat förfarande beträffande beslutanderätten i
vissa ärenden. Då kollegiet antog, att nu föreliggande spörsmål skulle
komma att behandlas under utredningen, ansåg kollegiet, att motionerna
icke borde föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet.
I motionerna I: 244 och II: 304 framhålles, att det ofta förekommer att
såväl ordinarie ledamot som ersättaren för honom är förhindrad att deltaga
i stiftsnämnds sammanträde. Med hänsyn till kravet på fulltalig nämnd för
beslutförhet och det förhållandet att ersättarna är personliga måste då antingen
sammanträdet flyttas till annan dag eller särskild ersättare förordnas
av länsstyrelse eller domkapitel. Detta medför att arbetet med planeringen
av sammanträdena blir tyngande och besvärligt. Några särskilda skäl för
att för beslutförhet kräva fulltalig nämnd anser motionärerna icke föreligga.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 18.
3
Bestämmelsen härom borde därför ändras i överensstämmelse med vad som
gäller på andra områden av den offentliga verksamheten. Vidare borde övervägas
en ändring av reglerna om inkallande av ersättare för ordinarie ledamot
av stiftsnämnd.
De av motionärerna sålunda framförda synpunkterna finner utskottet
värda beaktande.
Såsom framgår av kammarkollegiets yttrande har direktiven för ovannämnda
under 1952 tillsatta utredning, för vilken antagits benämningen
stiftskansliutredningen, avfattats så, att de synes kunna inbegripa de i motionerna
upptagna spörsmålen. Emellertid har utskottet vid förfrågan hos
utredningen erhållit den upplysningen, att utredningsarbetet hittills icke
varit inriktat på dessa spörsmål och att något önskemål om ändring av
bestämmelserna rörande ersättare för stiftsnämndsledamot över huvud taget
icke anmälts för utredningen. Med hänsyn härtill anser utskottet det lämpligt,
att motionerna överlämnas till utredningen för övervägande under dess
fortsatta arbete.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att
förevarande motioner, I: 244 och II: 304, måtte överlämnas till
stiftskansliutredningen för övervägande under dess fortsatta
arbete.
Stockholm den 1 april 1954.
På tredje lagutskottets vägnar:
HUGO OSVALD.
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Lindahl*.
Grym*, Herbert Hermansson, Magnusson och William Ohlsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,
Nyberg, Levin, Utbult, Andersson i Ryggestad, Munktell och Jansson i Benestad.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.