Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1953, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 15 januari 1954.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Mogård,
Werner, Wehtje och Kronstrand;
från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson
i Landskrona, Sköldin, Dickson, Gustafson i Göteborg, Gavelin och Persson
i Norrby.
1 — Bihang till rilcsdagens protokoll 195It. 8 samt. Nr 1.
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1953.
Överenskommelserna med kreditinstituten.
I berättelsen till 1953 års riksdags bankoutskott redogjorde fullmäktige
för de överenskommelser, som i början av 1952 träffades mellan riksbanken
och kreditinstituten angående vissa kreditpolitiska åtgärder, som syftade
till en stabilisering av penningvärdet.
Vissa problem i samband med finansieringen av framförallt Stockholms
stads men även andra kommuners lånebehov, fortsatta svårigheter beträffande
en tillfredsställande finansiering av bostadsbyggandet samt det olika
mottagande, som kommunlån och industrilån mötte på marknaden, och i
samband därmed diskussioner rörande räntedifferentieringen mellan olika
lånetyper och dennas inverkan på möjligheterna att placera de olika lånetyperna
på marknaden m. fl. omständigheter föranledde under våren och
försommaren 1953 fullmäktige att till behandling upptaga hela kreditmarknadspolitiken.
Läget påkallade enligt fullmäktiges bedömande, att överenskommelserna
med försäkringsbolagen — som till skillnad från överenskommelserna
med övriga kreditinstitut innehöllo en uppsägningsklausul — uppsades.
Så skedde den 11 juni, och försäkringsbolagen och övriga institut
inbjödos till nya överläggningar för lösande av nämnda problem.
Sedan överläggningarna avslutats, offentliggjorde fullmäktige den 9 juli
1953 riksbankens förslag till komplettering och ändring av då gällande
överenskommelser med banker och försäkringsbolag.
Riksbanken syftade med sitt förslag främst till en sådan prioritering av
finansieringen av bostadsproduktionen, att det planerade bostadsbyggandet
skulle kunna fullföljas utan att kreditsvårigheter lade hinder i vägen.
Detta måste komma att medföra en ytterligare åtstramning av kreditgivningen
på andra områden. Fullmäktige underströko dock samtidigt, att
denna prioritering i kredithänseende av bostadsproduktionen icke finge föranleda,
att densamma komme att överstiga de härför tillgängliga reella
resurserna.
Beträffande finansieringen av bostadsbyggandet innebar förslaget, att
bankerna i princip skulle ställa erforderliga byggnadskreditiv till förfogande.
Detta skulle betyda en återgång till tidigare gällande förhållanden vid
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
finansieringen av bostadsbyggandet under byggnadstiden. Härigenom skulle
också uppnås, att man framdeles undveke en sammanblandning av kommunal
upplåning för egentliga kommunala ändamål och för bostadsproduktion,
som varit en av orsakerna till vissa kommuners finansiella svårigheter.
Den ökade kreditgivning från bankerna, vilken kunde bli följden av en utvidgad
byggnadskreditivgivning, skulle icke få medföra någon ändring av
den målsättning i likviditetshänseende, som gällde enligt tidigare överenskommelse.
Hos övriga kreditinstitut hemställde riksbanken, att de skulle medverka
till snabbast möjliga avlyftning av byggnadskreditiven hos bankerna, sedan
fastigheterna färdigställts.
Den räntedifferentiering mellan olika lånetyper, som angavs i de ursprungliga
överenskommelserna, hade — som redan antytts — kritiserats
från skilda håll såsom varande för stor och en bidragande orsak till svårigheterna
att placera vissa kommunala obligationslån. Med anledning härav
tillkännagåvo fullmäktige, att räntorna på kraftverks- och industriobligationslån
skulle sänkas och att emissioner av dylika lån tillsvidare skulle
medgivas på villkor, som svarade mot en effektiv avkastning av cirka 3,G %
respektive 3,75%. Kommunobligationsräntan fastställdes tillsvidare till
3,5 å 3,6 %, beroende på tiden för konverteringsrättens inträde m. m.
I sitt svar på riksbankens förslag förklarade sig Svenska bankföreningen
beredd att rekommendera sina medlemmar att söka tillmötesgå riksbankens
önskan om finansiering av bostadsproduktionen. Till denna sin principiella
anslutning till riksbankens förslag fogade bankföreningen vissa reservationer
i fråga om sedvanlig kreditprövning och möjligheterna till en avlyftning
av byggnadskreditiven ävensom vissa uttalanden rörande de allvarliga
konsekvenser, en ytterligare nedskärning av krediterna till näringslivet
enligt bankföreningens bedömande skulle komma att medföra. Svenska försäkringsbolags
riksförbund meddelade bland annat, att förbundet aviserat
sina till överenskommelsen anslutna medlemmar om riksbankens hemställan
om deras ökade medverkan i den permanenta bostadskreditgivningen
genom snabbast möjliga avlyftning av byggnadskreditiven. Till förbundet
icke anslutna men i överenskommelsen deltagande försäkringsbolag ävensom
övriga berörda kreditinstitut lämnade liknande förklaringar.
Överenskommelserna med nämnda kompletteringar gällde till och med
1953 års utgång. Som bekant hade vissa försäkringsbolag av principiella
skäl förklarat sig icke kunna ansluta sig till avtalet med riksbanken. Under
sommarens överläggningar framstod det som tämligen klart, att dessa
bolags medverkan i ett avtal enligt då tillämpade riktlinjer icke heller
kunde vinnas i fortsättningen samt att under sådana förhållanden risk förefunnes
för att andra bolag icke skulle biträda en förlängning av avtalet
efter årsskiftet 1953/54. Ett fullföljande av den ekonomiska politiken enligt
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
de av riksdagen uppdragna riktlinjerna förutsatte emellertid enligt fullmäktiges
mening en allmän medverkan från försäkringsbolagen. För att undersöka
möjligheterna härtill riktades i september 1953 en förfrågan till försäkringsbolagen,
huruvida det vore förenligt med deras principiella inställning
att medverka i ett samarbete i friare former enligt de riktlinjer, som
angivits i överenskommelserna för 1953. Svenska försäkringsbolags riksförbund
förklarade sig berett att i rådande läge på kapitalmarknaden efter
riksbankens hemställan rekommendera samtliga medlemsbolag att från och
med den 1 januari 1954 handhava sin placeringspolitik på ett sätt, som
låge inom ramen för den gällande överenskommelsen. De utanför förbundet
stående bolagen lämnade liknande förklaringar.
Riksbanken tillställde i anledning härav den 21 december 1953 Svenska
försäkringsbolags riksförbund och de utanför förbundet stående bolagen
en rekommendation rörande försäkringsbolagens placeringar under 1954.
Det formella avtal, som gällde intill 1953 års utgång, har alltså ersatts av
ett samarbete i friare former.
I slutet av december riktade riksbanken en förfrågan till övriga kreditinstitut,
huruvida dessa voro villiga att tillsvidare under 1954 förlänga de
för 1953 gällande överenskommelserna. Svenska sparbanksföreningen meddelade
i anledning härav, att dess styrelse beslutat rekommendera de till
föreningen anslutna sparbankerna att även i fortsättningen följa de riktlinjer
för sin kreditgivning, vilka dittills tillämpats. Representanter för
bankföreningen förklarade sig vid förhandlingsbordet — dock utan att taga
slutlig ståndpunkt — i princip villiga att acceptera en förlängning av då
gällande överenskommelse. Sedermera meddelade emellertid en av de större
affärsbankerna, att den på grund av principiella skäl icke ansåg sig kunna
deltaga i ett avtal för år 1954.1 detta läge beslöto fullmäktige den 7 januari
1954 att återkalla riksbankens skrivelser i denna fråga till Svenska bankföreningen,
Sparbankernas bank samt Svenska jordbrukskreditkassan och
i stället tillställa nämnda institutioner en anmodan, att dessa måtte rekommendera
sina medlemmar respektive själva i sin kreditpolitik tillsvidare
under 1954 tillämpa de riktlinjer, som följts under 1953. Fullmäktige
komma sedermera — då erfarenhet vunnits om hur de rekommendationer
verka, som tillställts kreditinstituten — att till behandling upptaga frågan
om vilka åtgärder som eventuellt kunna bliva nödvändiga för genomförande
av de av riksdagen uppdragna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken.
Kreditmarknaden.
Under perioden januari—november 1953 medförde riksbankens transaktioner
en minskning av likviditeten utanför riksbanken med 5G3 miljoner
kronor, som framgår av sammanställning å sid. 7, vilken i samman
-
6
Bankoutskottets memorial nr 1.
drag visar förändringarna i riksbankens tillgångar och skulder under
nämnda period. Denna indragning av medel — som kunde ske trots ett
likviditetstillskott genom dels ett valutainflöde på 270 miljoner kronor
och dels en nedgång i statliga myndigheters tillgodohavanden på checkräkning
i riksbanken med 250 miljoner kronor — åstadkoms genom en minskning
av riksbankens innehav av svenska skattkammarväxlar och obligationer
med 915 miljoner kronor. Av nedgången i statspappersportföljen om
915 miljoner kronor föll 574 miljoner kronor på januari, då riksgäldskontoret
inlöste huvudparten av de skattkammarväxlar, vilka riksbanken i
december 1952 övertog från riksgäl dskontoret och affärsbankerna.
Ökningen av likviditeten utanför riksbanken genom övertagandet av
nämnda skattkammarväxlar visade sig — som av fullmäktige förutskickades
i föregående års berättelse — således delvis vara av tillfällig karaktär.
Även bortsett från inverkan av denna transaktion tillförde riksbanken under
perioden januari—november 1953 icke penningmarknaden några nya medel
utan kunde neutralisera valutainflödet och minskningen av statsverkets
behållning på checkräkning i riksbanken genom övriga transaktioner med
marknaden.
Den minskade likviditeten utanför riksbanken under de elva första månaderna
1953 träffade huvudsakligen affärsbankernas behållningar på checkräkning
i riksbanken, vilka sjönko från 558 miljoner kronor vid årsskiftet
1952/53 till 79 miljoner kronor ultimo november 1953, en nedgång på 479
miljoner kronor. Omsättningens behov av sedlar minskade under samma
period med G5 miljoner kronor.
Under december 1953 företogo affärsbankerna inför årsskiftet en viss
kassapåfyllning. Den 14 december förf öllo skattkammarväxlar liggande hos
affärsbankerna till ett belopp av 379 miljoner kronor, varav 62 miljoner
kronor konverterades, medan övriga växlar fingo lösas av riksgäldskontoret.
För att finansiera denna transaktion övertog riksbanken från riksgäldskontoret
skattkammarväxlar till ett belopp om sammanlagt 400 miljoner
kronor, förfallande den 20 januari 1954. Under sista decemberveckan fick
riksbanken från affärsbankerna övertaga skattkammarväxlar till ett ytterligare
belopp om 87 miljoner kronor samt därutöver ställa 35 miljoner
kronor till förfogande såsom kredit i checkräkning. Även dessa transaktioner
sammanhänga med påfrestningarna på affärsbankernas kassor i samband
med årsskiftet.
Utvecklingen under december 1953 har därigenom inneburit, att under
hela det gångna året genom riksbankens transaktioner med marknaden
dennas likviditet minskat med 139 miljoner kronor. Förändringarna av tillgången
på betalningsmedel ha fördelat sig med en ökning av sedlarna med
259 miljoner kronor och en minskning av affärsbankernas m. fl. behållningar
på checkräkning i riksbanken med 398 miljoner kronor.
7
Bankoutskottets memorial nr 1.
Jan.-Nov. Dec.
1952 |
1953 |
1952 |
1953 |
|
Nettoresultat av riksbankens samt-liga guld- och valutatransaktioner |
— 107 |
+ 270 |
+ 36 |
+ 65 |
Nettoförändringar å statliga myndig-heters checkräkning i riksbanken |
+ 129 |
+ 250 |
— 99 |
— 158 |
Nettoresultat av riksbankens köp och |
— 272 |
— 915 |
+ 691 |
+ 460 |
Lån och krediter med avdrag för in-sättning å bunden räkning..... |
-1- 152 |
— 19 |
+ 50 |
+ 30 |
Andra transaktioner med marknaden |
— 93 |
— 149 |
+ 37 |
+ 27 |
Nettoresultat av riksbankens trans-aktioner................... |
— 191 |
— 563 |
+ 715 |
+ 424 |
Utelöpande sedlar............. |
+ 201 |
— 65 |
+ 286 |
+ 324 |
Affärsbankernas m. fl. tillgodohavan-den å checkräkning i riksbanken. |
— 392 |
— 498 |
+ 429 |
+ 100 |
Summa förändringar lav tillgången |
— 191 |
— 563 |
+ 715 |
+ 424 |
+ = ökning av likviditeten utanför riksbanken.
— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.
Läget på penning- och kapitalmarknaden karakteriserades under början
av 1953 av en relativ knapphet på pengar och en viss tröghet vid placerandet
av vissa obligationslån. Efter halvårsskiftet inträdde en markant omsvängning,
som bland annat tog sig uttryck i en starkt ökad inlåning hos
affärsbankerna och en lättare kapitalmarknad. Under tolvmånadersperioden
december 1952—november 1953 steg inlåningen från allmänheten med
1 651 miljoner kronor och uppgick per ultimo november 1953 till 11 816
miljoner kronor. Den tidigare rekordsiffran för inlåningen — 10 901 miljoner
kronor i februari 1952 — överskreds i juli 1953 med 175 miljoner
kronor, och inlåningen steg därefter med ytterligare 740 miljoner kronor.
Affärsbankernas utlåning till allmänheten ökade under tiden december
1952—november 1953 med 87 miljoner kronor. Härvid bör dock observeras,
att en under året gjord omläggning av statistiken i betydande utsträckning
påverkat denna siffra. Elimineras inverkan av det ändrade beräkningssättet,
torde ökningen i affärsbankernas utlåning till allmänheten under
senaste tolvmånadersperiod ha uppgått till cirka 235 miljoner kronor.
Enligt av Svenska bankföreningen offentliggjord undersökning förelåg
under perioden början av november 1952 — början av november 1953 en
uppgång i utlåningen till allmänheten med 86 miljoner kronor. På grund av
att uppläggningen av statistiken mellan nämnda tidpunkter förändrats,
8
Bankoutskottets memorial nr 1.
föreligger ingen direkt jämförelse, men vissa allmänna slutsatser torde dock
kunna dragas. Utredningens resultat ger vid handen, att utlåningen till
industrien skulle ha minskat med 204 miljoner kronor medan utlåningen
till handel och servicenäringar skulle ha ökat med 298 miljoner kronor. I
viss utsträckning ha dessa siffror emellertid påverkats av den nämnda omläggningen
av statistiken. Det torde sålunda kunna sägas dels att utlåningsminskningen
inom gruppen industri varit rätt obetydlig, dels att även om
hänsyn tages till omläggningen av statistiken en utlåningsökning förelegat
för gruppen handel och servicenäringar. Det måste anses anmärkningsvärt,
att trots flera faktorer som bort verka minskande på kreditbehovet — t. ex.
den kraftiga ökningen av inlåningen på för företagen typiska räkningar och
det därmed förbättrade likviditetsläget, den ofta framhållna minskade investeringsbenägenheten
inom näringslivet, minskad lagerhållning och sjunkande
partipriser — någon nedgång i affärsbankernas utlåning till dessa
delar av näringslivet icke kunnat registreras. För partihandeln förelåg
tvärtom en uppgång i de utestående krediterna och för handeln med transportmedel
— d. v. s. huvudsakligen bilkrediter — har ökningen varit i det
närmaste 100 miljoner kronor. En förklaring till dessa förhållanden kan
tänkas vara, att företagen bedömt de framtida kreditmöjligheterna såsom
osäkra och därför föredragit att icke amortera gamla krediter utan i stället
låtit den förbättrade likviditeten taga sig uttryck i en ökning av å bankräkningar
innestående medel. Den slutsatsen torde också kunna dragas, att
kreditrestriktionerna under det gångna året totalt sett icke medfört någon
minskad kreditgivning till näringslivet.
Krediterna till kommuner visade enligt bankföreningens undersökning
en kraftig nedgång — eller med 160 miljoner kronor. I viss utsträckning
sammanhänger denna minskning med att affärsbankerna enligt soim
marens överenskommelser övertogo kommunal byggnadskreditivgivning.
En starkt förbättrad likviditet hos kommunerna till följd av ökade skatteinkomster
och en särskilt mot årets slut omfattande kommunal upplåning
på kapitalmarknaden har även bidragit till nedgången i affärsbankernas
kommunlån. Kommunernas förbättrade likviditet har även tagit sig uttryck
i ökade insättningar på bankräkningar.
Till följd av ovan nämnda överflyttning av byggnadskreditivgivningen
och ett ökat bostadsbyggande visa bankernas krediter för byggnads- och
anläggnings verk samhet en ökning under perioden november 1952—november
1953 med 316 miljoner kronor. Under samma period minskade emellertid
bankernas bostadskrediter — d. v. s. huvudsakligen inteckningslån i
färdigställda fastigheter — med 118 miljoner kronor.
Den betydande inlåningsökningen har av bankerna under året till övervägande
del placerats i tillgångar, som enligt överenskommelsen få redovisas
som likvida. Under tolvmånadersperioden december 1952—november
1953 ökade bankerna sitt innehav av skattkammarväxlar och statsobliga
-
Bankoutskottets memorial nr 1.
tioner med 1 496 miljoner kronor. Härigenom hade bankerna, som ännu
vid årsskiftet 1952/53 i flera fall icke uppnått de i överenskommelsen med
riksbanken fastställda relationstalen, med nagra undantag per ultimo
november 1953 kunnat fullgöra sina likviditetsåtaganden. För bankväsendet
som helhet ha de likvida tillgångarna i procent av skulderna — tillgångar
och skulder definierade enligt överenskommelsen — från ultimo
november 1952 till ultimo november 1953 ökat från 29,0% till 39,1%.
Under 1952 föranledde inlåningsminskningen en reducering av utlåningen
till allmänheten, och samtidigt ökade bankerna de likvida tillgångarna med
cirka 185 miljoner kronor. Under perioden december 1952—november 1953
har, som framgår av nedanstående sammanställning, inlåningsökningen till
övervägande del placerats i likvida tillgångar. Som tidigare konstaterats
har utlåningen ökat, trots att den ekonomiska utvecklingen kunde förväntas
ha medfört en minskning av densamma.
Utvecklingen av insättarnas behållning och utlåningen under de elva
första månaderna 1953 var hos de 84 större sparbankerna i stort sett likartad
med utvecklingen under perioden januari—november 1952. För postsparbanken
och centralkassorna för jordbrukskredit förelåg däremot i synnerhet
under första delen av 1953 en avsaktning i förhållande till den takt,
varmed inlåningen ökade under 1952. Inlåningsökningen var för post
-
A. 1) Kassa, checkräkning hos riksbanken
och »kattkammarväxlar......
2) Övriga likvida tillgångar (enligt
överenskommelsen).........
Summa likvida tillgångar
B. Skulder (enligt överenskommelsen) . .
C. Inlåning på:
1) checkräkning..............
2) uppsägningsräkning..........
3) sparkasseräkning...........
4) depositionB- och kapitalräkning . . .
Summa inlåning
D. Utlåning:
1) Inrikes och utrikes växlar......
2) Kembourskrediter...........
3) Lån ...................
4) Allmänheten beviljade krediter i
räkning................
Summa utlåning
Ult. nov. |
Ult. nov. |
Förändring |
1 605 |
2172 |
+ 567 |
855 |
1 767 |
+ 912 |
2 460 |
3 939 |
+ 1479 |
8 486 |
10 087 |
+ 1601 |
1 976 |
2 050 |
+ 74 |
294 |
366 |
+ 72 |
1 856 |
1 913 |
+ 57 |
6 039 |
7 487 |
+ 1 448 |
10165 |
11 816 |
+ 1 651 |
2 488 |
2 573 |
+ 85 |
235 |
48 |
— 187 |
5 698 |
5 542 |
— 156 |
2 366 |
2 711 |
+ 345 |
10 787 |
10 874 |
+ 87 |
10
Bankoutskottets memorial nr 1.
sparbankens del cirka 100 miljoner kronor och för centralkassornas cirka
40 miljoner kronor lägre än under 1952. För postsparbanken skedde jämfört
med 1952 en i stort sett motsvarande minskning av utlåningsökningen,
medan för centralkassorna utlåningen steg cirka 30 miljoner kronor utöver
1952 års i förhållande till inlåningsökningen låga belopp.
1/1—30/11 1949
1/1—30/11 1950
1/1—30/11 1951
1/1—30/11 1952
l/l—30/11 1953
Affärsbankerna
Ökning eller minskning av:
Inlå- ningen |
Utlå- ningen (bev.bel.) |
Inlån. ( + ) |
+ 659 |
+ 183 |
+ 476 |
+ 580 |
+ 1 003 |
— 423 |
+ 1 710 |
+ 1 099 |
+ 611 |
— 348 |
----- 101 |
— 247 |
+1 425 |
+ 199 |
+ 1 226 |
84 sparbanker
Ökning eller minskning av:
Insättar- behåll- ningen |
Utlå- ningen |
Inlån. ( + ) |
+ 346 |
-f 346 |
— |
+ 299 |
+ 358 |
— 59 |
+ 302 |
+ 232 |
+ 70 |
+ 505 |
+ 421 |
+ 84 |
+ 500 |
+ 425 |
+ 75 |
Postsparbanken Centralkassor för jordbrukskred.
Ökning eller minskning av: Ökning eller minskning av:
Insättar- behåll- |
Utlå- |
||
ningen |
ningen |
||
1/1—30/11 |
1949 |
+ 180 |
+ 100 |
l/l—30/11 |
1950 |
+ 96 |
+ 90 |
1/1—30/11 |
1951 |
+ 183 |
+ 172 |
1/1—30/11 |
1952 |
+ 320 |
+ 380 |
1/1—30/11 |
1953 |
+ 222 |
+ 253 |
Inlån. ( + ) |
Inlå- ningen |
Utlå- ningen |
Inlån. ( + ) |
+ 80 |
+ 55 |
+ 44 |
+ 11 |
+ 6 |
+ 43 |
+ 56 |
— 13 |
+ 11 |
+ 51 |
+ 33 |
+ 18 |
— 60 |
+ 106 |
+ 51 |
+ 55 |
— 31 |
+ 67 |
+ 80 |
— 13 |
Fullmäktige beslöto den 19 november 1953 att från och med påföljande
dag sänka det officiella diskontot för växlar på högst 3 månader från 3 %
till 2% %. Samtidigt företogs en motsvarande nedjustering av lägsta utlåningsräntorna
för lån på högst två månader mot säkerhet av guldkantade
och vissa andra obligationer. Diskontosänkningen utgjorde ett led i
den politik, som riksbanken fört under de två senaste åren i avsikt att
bland annat genomföra en uppdelning av marknaden i en penningmarknad
och en kapitalmarknad. I samband med diskontoändringen betonades, att
diskontot framdeles borde i princip vara knutet till penningmarknaden och
att ändringar av diskontot därför endast mera indirekt — via penningmarknaden
— komme att påverka utvecklingen på kapitalmarknaden.
Beslutet skulle däremot icke få medföra någon ändring i den kreditpolitik,
varom överenskommelse träffats med kreditinstituten.
De av riksbanken vidtagna ändringarna i de noterade räntesatserna föranledde
affärsbankerna att från årsskiftet 1953/54 göra motsvarande justering
beträffande sitt lägsta växeldiskonto samt räntesatserna för obligationsbelåning,
varjämte räntegottgörelsen för inlåning på uppsägningsräk
-
11
Bankoutskottets memorial nr 1.
ning sänktes från 1 % till 3/4 %. Några dagar efter diskontoändringen
beslöto affärsbankerna även att sänka räntan för lån banker emellan
s. k. dagslån — med V4 % till 2 1/4 %. Under tiden fram till årsskiftet företog
riksgäldskontoret successivt en nedjustering med 0,1—0,2 % av diskontot
för skattkammarväxlar med intill ett års löptid.
Sparbankerna, postsparbanken och jordbrukskasserörelsen ha icke vidtagit
någon ändring av tillämpade in- och utlåningsräntor.
I föregående års berättelse uttalade fullmäktige bland annat, att även
om det ekonomiska läget under 1952 icke företedde nagon enhetlig bild,
det tidigare inflationstrycket hade lättats eller brutits. Den ekonomiska
utvecklingen i vårt land under 1953 torde kunna sägas innebära fortsatt
framgång för stabiliseringssträvandena. Prisutvecklingen under 1953 har
karakteriserats av en sakta fallande partiprisniva, medan konsumtionspriserna
och levnadskostnaderna varit nästan oförändrade sedan mitten av
1952. Att den fallande partiprisnivån ännu icke slagit igenom i konsumtionspris-
och levnadskostnadsindices beror bland annat på att prisfallet
för vissa varor delvis uppvägts av hyresstegringen. Lönenivån kan — bortsett
från en mindre uppjustering för industriarbetare — sägas ha varit
oförändrad. Den i stort sett goda balansen mellan tillgång och efterfrågan
på arbetsmarknaden har framförallt visat sig i en minskad rörlighet hos
arbetskraften. Produktionen, som tidigare under året under inverkan av
bland annat treveckorssemestern och arbetskonflikten inom livsmedelsindustrin
föll tillbaka, har under de sista månaderna stigit. Industriproduktionen
torde icke i någon betydande grad komma att understiga 1951 års
rekordnivå, och jordbruket kan, tack vare en god skörd, uppvisa ett fördelaktigare
resultat än under 1952.
Utrikeshandeln har — som närmare belyses i ett följande avsnitt — utvecklats
gynnsammare än vad som förutsades i de prognoser, vilka framlades
vid årets början. Det har visserligen hävdats, att det gynnsamma
utfallet av handelsbalansen och den såväl kvantitativa som kvalitativa förstärkningen
av valutareserven som ägt rum skett till priset av minskade
varulager. Att en viss lagerminskning ägt rum under 1953 torde vara
otvivelaktigt. Denna minskning, som i 1952 års priser för närvarande har
uppskattats till cirka 500 miljoner kronor, torde huvudsakligen ha gått ut
över de överskottslager hos skogsindustrierna, som uppkommo under 1952
på grund av försämrade avsättningsmöjligheter, samt de vid utgången av
1952 onormalt stora lagren av järn och stål. Även för de fasta bränslena
torde under 1953 skett en viss lagerminskning. Å andra sidan har med all
säkerhet en viss lageruppbyggnad ägt rum av textilvaror. För samtliga
dessa grupper var lagerutvecklingen under 1952 den motsatta. Totalt
beräknades lagren under detta år ha ökat med 900 miljoner kronor. Under
de båda åren 1952 och 1953 kan — med reservation för felaktigheter på
grund av den ofullständiga statistiken — den totala lagerhållningen i 1952
12
Bankoutskottets memorial nr 1.
års priser beräknat ha ökats med cirka 400 miljoner kronor, samtidigt som
guld- och valutareserven stigit med inemot 500 miljoner kronor.
I vad mån den förda kreditpolitiken påverkat den antydda utvecklingen
är svårt att avgöra. En minskad investeringsbenägenhet inom den privata
sektorn torde främst bottna i en försiktigare bedömning av konjunkturutsikterna
utifrån en befarad internationell konjunkturavmattning. Denna
neddämpning har kompenserats av ett ökat bostadsbyggande och en expansion
inom den offentliga sektorn i övrigt. Den kreditpolitiska målsättningen
för finansieringen av bostadsbyggandet och statsupplåningen har kunnat
fullföljas, och anpassningen inom näringslivet till ett i jämförelse med inflationsåren
mera tempererat ekonomiskt klimat har kunnat ske med bibehållen
hög produktion och hög sysselsättning. Den återhållsamhet, som
framträtt beträffande kreditanspråken hos bankerna, torde delvis vara en
effekt av kreditrestriktionerna. De kreditsökande ha blivit medvetna om
att kreditanspråken underkastas en strängare prövning både ur kreditvärdighetens
och kreditändamålets synpunkt. Kreditrestriktionerna torde även
ha haft bland annat den psykologiska effekten, att man inom näringslivet
blivit medveten om fördelarna av att bygga upp en likviditet för att möta
en vikande konjunkturs påfrestningar. Kreditrestriktionerna ha även
bidragit till att hos kommunerna inskärpa behovet av en mera noggrann
planering av finansieringsfrågor innan investeringsprojekten igångsättas.
Utrikeshandeln och valutareserven.
I nationalbudgetdelegationens prognos på våren 1953 beräknades handelsbalansens
saldo under 1953 komma att uppvisa ett underskott på cirka
1 000 miljoner kronor. Härvid förutsattes att — med utgångspunkt från i
stort sett oförändrad lagerhållning — den realiserade exporten volymmässigt
komme att öka med cirka 4 % jämfört med 1952, medan prismässigt en nedgång
skulle inträffa med cirka 16 %. För importens del räknades med en i
stort sett oförändrad volym och en nedgång i genomsnittspriserna med cirka
8 %. Genom nämnda prisförändringar skulle förhållandet mellan export -och importpriserna — det s. k. bytesförhållandet med utlandet — försämras
med närmare 10 %.
Prismässigt har kalkylen i stort sett visat sig vara riktig för importsidan,
medan prisnedgången mellan 1952 och 1953 för exporten blivit
mindre än i den ursprungliga kalkylen (totalt beräknas nedgången nu till
cirka 11 %). Försämringen i priserna på exportsidan kan huvudsakligen
hänföras till det under 1952 inträffade prisfallet på skogsprodukter, vilket
till fullo slagit igenom först under 1953. På importsidan ha kraftiga prisreduktioner
kunnat registreras för bränslen och drivmedel samt oädla metaller
och arbeten därav. Volymmässigt beräknas för närvarande ökningen
för exportens del ha blivit betydligt större än vad som förutsades i kalkylen
Bankoutskottets memorial nr 1.
13
— eller cirka 7 % mot beräknade cirka 4 %. Denna stegring har skett
främst genom ökad efterfrågan på skogsindustriprodukter, för vilka den
volymmässiga exportökningen i jämförelse med 1952 kan uppskattas till
30 å 35 %. Härigenom har en avveckling kunnat ske av de vid årsskiftet
1952/53 på vissa håll förefintliga onormalt stora lagren. Även exporten av
jordbruksprodukter har kunnat öka, medan däremot maskinexporten volymmässigt
minskat med cirka 20 %.
Importvolymen beräknas ha nedgått mellan 1952 och 1953 med cirka
1 %. Utslagsgivande har här varit en kraftig minskning av importen av
järn och stål, för vilka dock införseln under 1952 var onormalt hög, samt
för de fasta bränslena, d. v. s. kol och koks. För bilimporten har kunnat
registreras en mycket kraftig uppgång, och även införseln av textilvaror
har visat en avsevärd ökning utöver 1952 års låga siffra.
Genom bland annat nämnda pris- och volymmässiga förändringar har
det ursprungligen beräknade importöverskottet om cirka 1 000 miljoner
kronor avsevärt reducerats och uppgick för tiden januari—november 1953
till 446 miljoner kronor. För hela år 1953 torde importöverskottet kunna
uppskattas till drygt 400 miljoner kronor, vilket skulle innebära en förbättring
jämfört med 1952 på ungefär 400 miljoner kronor.
Riksbankens guld- och valutareserv steg under 1953 från 2 304 miljoner
kronor vid årsskiftet 1952/53 till 2 621 miljoner kronor per ultimo december
1953 eller med 317 miljoner kronor. Affärsbankernas avista nettoposition
gentemot utlandet förbättrades under perioden januari—november 1953
med 34 miljoner kronor från en nettoskuld om 20 miljoner kronor vid årsskiftet
1952/53 till en nettofordran om 14 miljoner kronor per ultimo november.
Landets totala valutareserv, som vid slutet av åren 1949—52 uppgick
till respektive 1 179 miljoner kronor, 1 106 miljoner kronor, 2 153
miljoner kronor och 2 284 miljoner kronor, har under 1953 — under förutsättning
av i stort sett oförändrad valutabehallning i affärsbankerna vid
utgången av sistlidne december — ökat med cirka 350 miljoner kronor
och uppgick till cirka 2 635 miljoner kronor vid senaste årsskifte.
Den totala valutareservens ökning under 1953 har varit mer än dubbelt
så stor som under 1952 och får med beaktande av det försämrade bytesförhållandet
med utlandet och den på samtliga marknader skärpta konkurrensen
betecknas som relativt tillfredsställande. Det bör dock understrykas,
att trots den förbättring som ägt rum under de senare åren, den
största vikt bör läggas på en fortsatt uppbyggnad av valutareserven. Fullmäktige
anse det fortfarande angeläget, att vid utformandet av den ekonomiska
politiken största uppmärksamhet ägnas betydelsen av en fortsatt
såväl kvantitativ som kvalitativ förbättring av valutareserven.
Det i bankoutskottets utlåtande nr 17 till 1953 års riksdag uttalade
önskemålet om en bättre sammansättning av valutareserven har även kunnat
förverkligas. Riksbankens egentliga guld- och dollarreserv, d. v. s.
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
exklusive guld och dollar erhållna i samband med överskott inom den
europeiska betalningsunionen, har under 1953 stigit med 275 miljoner kronor
eller från cirka 38 % av riksbankens totala guld- och valutabehållning vid
årsskiftet 1952/53 till cirka 44 % vid senaste årsskifte. De s.k. EPU-valutorna,
inklusive guld och dollar erhållna i samband med svenska överskott
inom unionen, ha under 1953 ökat med 25 miljoner kronor. Även för gruppen
»övriga valutor» har registrerats en förbättring, nämligen med 17 miljoner
kronor. De under 1952 uppkomna, inom gruppen »övriga valutor»
inrymda dollarförpliktelserna, vilka omnämndes i fullmäktiges berättelse
till 1953 års riksdag, ha avvecklats under det gångna året.
Förändringarna under året i riksbankens och affärsbankernas behållning
av guld och valutor framgå av tabellen å vidstående sida (i miljoner
kronor).
De inom EPU bokförda avräkningarna under 1953 ha för Sveriges del
medfört, att det kumulativa avräkningsöverskottet, som vid årsskiftet
1952/53 uppgick till 1 051 miljoner kronor, vid senaste årsskifte stigit till
1 108 miljoner kronor (efter avräkningarna för november, vilka bokfördes
i mitten av december respektive år). Härigenom hade första till och med
fjärde överskottstrancherna av Sveriges kvot inom unionen helt utnyttjats,
varjämte ett belopp om 32 miljoner kronor avräknats under femte överskottstranchen.
Vid senaste årsskifte svarade det kumulativa avräkningsöverskottet
mot cirka 82 % av Sveriges kvot i unionen. Av nämnda avräkningsöverskott
om 1 108 miljoner kronor ha 689 miljoner kronor av Sverige
lämnats såsom kredit till unionen. Återstoden — 419 miljoner kronor
— har erhållits i guld och dollar. I räntegottgörelse för den till unionen
lämnade krediten har riksbanken under 1953 erhållit cirka 15 miljoner
kronor.
Skillnaden mellan å ena sidan handelsbalansens underskott om drygt
400 miljoner kronor och å andra sidan guld- och valutareservens ökning
om cirka 350 miljoner kronor förklaras i huvudsak av att för andra löpande
betalningar än varubetalningar uppkommit ett överskott, som för närvarande
kan beräknas till cirka 800 miljoner kronor. Detta överskott är
helt beroende av det s. k. sjöfartsnettot, vilket preliminärt uppskattats till
cirka 840 miljoner kronor under 1953 mot 1 075 miljoner kronor under
1952. Däremot kunna kapitaltransaktionerna beräknas medföra ett underskott
under 1953 om cirka 30 miljoner kronor. Under året har icke förmärkts
någon mera allmän förskjutning mellan varu- och betalningsströmmarna.
Det i fullmäktiges berättelse till 1953 års riksdag omförmälda nya systemet
vid kurssättningen på pund sterling och holländska floriner, vilket i
huvudsak innebar en återgång i begränsad omfattning till en fri, på tillgång
och efterfrågan baserad kurssättning, utökades den 23 februari 1953
att jämväl omfatta belgiska francs, den 30 mars 1953 schweiziska francs,
Bankoutskottets memorial nr 1. 15
Valutareserven under 1953.
Ultimo |
Ultimo |
Ultimo |
Ultimo |
Ult. dec. 1953 |
|||||||||
Riks- banken |
Affärs- bankerna |
Summa |
Riks- banken |
Affärs- bankerna |
Summa |
Riks- banken |
tf jS gli Ss x> |
Summa |
Riks- banken |
Affärs- bankerna |
Summa |
Riks- banken |
|
Guld och US-dollar |
872 |
180 |
1052 |
930 |
144 |
1074 |
992 |
129 |
1 121 |
1098 |
135 |
1233 |
1 147 |
Guld och US-dollar er-hållna under EPU-överenskommelsen . |
391 |
391 |
415 |
415 |
348 |
348 |
384 |
384 |
419 |
||||
EPU-valutor1)..... |
973 |
-136 |
837 |
876 |
— 106 |
770 |
887 |
-179 |
708 |
912 |
-122 |
790 |
970 |
Övriga valutor..... |
68 |
- 64 |
4 |
24 |
- 75 |
-51 |
23 |
- 84 |
-61 |
34 |
- 69 |
-35 |
85 |
Summa guld och valutor |
2 301 |
- 20 |
2 284 |
2 245 |
- 37 |
2 208 |
2 250 |
-134 |
2116 |
2 428 |
- 56 |
2 372 |
2 621 |
*) Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna
samt dessas valutaområden.
Anm. Per ultimo november 1953 hade affärsbankerna en avista nettofordran på utlandet om
14 miljoner kronor mot en skuld på 20 miljoner kronor vid 1953 års början.
den 20 april 1953 franska francs, den 18 maj 1953 danska kronor och västtyska
mark samt den 14 december 1953 norska kronor. Från respektive
tidpunkter blev det även möjligt för valutabankerna att avsluta bilaterala
terminsaffärer i nämnda valutor (med undantag för norska kronor) enligt
samma grunder, som gällde för de valutor, för vilka fri kurssättning införts
redan 1952.
Genom en överenskommelse mellan centralbankerna i Belgien, Danmark,
Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Västtyskland
togs den 18 maj 1953 ett nytt steg på vägen mot friare förhållanden
på valutamarknaderna. Från och med nämnda datum medgåvos nämligen
affärsbankerna i angivna länder att avsluta avista arbitrageaffärer med
varandra i belgiska francs, danska kronor, franska francs, holländska floriner,
schweiziska francs, pund sterling, svenska kronor samt västtyska
mark. Detta innebar, att de svenska affärsbankerna gåvos möjlighet att
köpa och sälja exempelvis franska francs icke endast som tidigare i Frankrike
utan i vilket som helst av övriga här angivna länder. Härigenom komma
valutakurserna att avspegla Sveriges totala betalningsläge gentemot
de övriga i systemet deltagande länderna och icke såsom förut det rent
bilaterala betalningsförhållandet till varje land. Sedan Norges Bank anslutit
sig till nämnda överenskommelse mellan centralbankerna, utvidgades
denna från och med den 14 december att även omfatta norska kronor.
16
Bankoutskottets memorial nr 1.
I samband med den i föregående stycke omtalade utvidgningen företogos
från och med den 18 maj 1953 även vissa smärre justeringar i de av riksbanken
noterade marginalkurserna. Dessa marginalkurser, vilka framgå av följande
sammanställning, ligga 0,75 % på vardera sidan av gällande paritetskurser
och representera de yttergränser, vid vilka riksbanken under alla förhållanden
är beredd att ingripa på marknaden. Valutabankerna tillämpa
vid sin handel med allmänheten köp- och säljkurser (= marknadskurser)
baserade på tillgång och efterfrågan. Dessa kunna i vissa lägen något
under- resp. överstiga de av riksbanken noterade marginalkurserna.
Avista marginalkurser tillämpade gentemot valutabankerna.
100 Francs, Bryssel.....
100 Kronor, Köpenhamn .
100 Francs, Paris.......
100 Floriner, Amsterdam .
100 Kronor, Oslo.......
100 Francs, Zurich......
1 Pund sterling, London
100 DM, Frankfurt a/M .
Köpkurs
10:2691
74: 337
1:46702
135:12
71:88 3/8
117: 42
14: 37 5/8
122:2515
Säljkurs
10:4243
75:46
1:48919
137:16
72: 97
119:194
14:59 3/8
124: 099
Genom överenskommelse mellan riksbanken och övriga berörda centralbanker
utvidgades från och med den 5 oktober 1953 den i maj 1953 införda
ordningen på valutamarknaden på sådant sätt, att affärsbankerna i de i
systemet då deltagande länderna gå vos möjlighet att avsluta arbitrageaffärer
med varandra i vilken som helst av de ifrågavarande valutorna icke
endast såsom dittills avista utan även på högst tre månaders termin. Terminsaffärer
hade tidigare endast kunnat ske på bilateral basis.
Sedelutgivningen.
I skrivelse den 13 februari 1953 framhöll den av Kungl. Maj:t i november
1951 tillsatta kommittén för utredning om riksbankens sedelutgivning
på längre sikt, att kommittén ännu ej vore i tillfälle att framlägga förslag
till definitiv lagstiftning i ämnet. Utredningsmännen ville därför anmäla
frågan om förlängning av den provisoriska lagen den 6 juni 1952 (nr 375)
med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning.
Beträffande frågan om maximibeloppet för sedelutgivningen framhöllo
utredningsmännen, att sedelmängden under 1952 visserligen något kom att
överstiga vad utredningsmännen ansett som normalt maximum — 4 500
miljoner kronor — varigenom den reserv om 300 miljoner kronor, som
reserverats för ändrade betalningsvanor och andra förändringar, som ej
kunde hänföras till en försämring av penningvärdet, delvis kom att tagas
i anspråk. Den förutsedda utvecklingen av produktionen inom landet samt
av pris- och lönenivåerna under 1953 syntes däremot enligt kommitténs
Bankoutskottets memorial nr 1.
17
mening tala för att dåvarande maximibelopp för sedelutgivningen —
4 800 miljoner kronor — borde kunna bibehållas även för budgetåret
1953/54.
I sitt yttrande över nämnda skrivelse anförde fullmäktige bland annat,
att fullmäktige icke ville motsätta sig ett bifall till utredningsmännens förslag,
att lagen den 6 juni 1952 (nr 375) med särskilda bestämmelser rörande
riksbankens sedelutgivning i oförändrad lydelse skulle erhålla förlängd
giltighet under budgetåret 1953/54. Under erinran om att marginalen mellan
i nämnda lag stadgat maximum för sedelutgivningsrätten, 4 800 miljoner
kronor, och högsta beloppet utelöpande sedlar under 1952 (4 663
miljoner kronor den 23 december) var så knapp som 137 miljoner kronor
och under 1953 skulle lämna utrymme för en ökning av sedelmängden med
icke fullt 3 % över 1952 års högsta belopp, reserverade sig fullmäktige
dock för att utvecklingen under 1953 kunde göra det erforderligt, att maximum
för sedelutgivningsrätten behövde höjas.
Sedan riksdagen för sin del godkänt det av Kungl. Maj:t i proposition
nr 181/1953 framlagda förslaget om förlängning av gällande bestämmelser
om riksbankens sedelutgivningsrätt, utfärdades lag härom den 5 juni 1953
(nr 309j.
Vid rapportdagarna under 1953 visade beloppet utelöpande sedlar en
avsevärt lägre procentuell stegringstakt än under närmast föregående år.
Från årets början och fram till mitten av mars låg beloppet utelöpande
sedlar cirka 12 % över motsvarande belopp 1952. Därefter sjönk procenttalet
successivt fram till ultimo juli, då siffran 5,3 % registrerades. Under
återstoden av 1953 varierade vid rapportdagarna den procentuella ökningen
jämfört med 1952 mellan 4,5 och 5,7 %. Under 1953 har den utelöpande
sedelmängden legat högst 12,4 % (7 januari) och lägst 4,2 % (22 juni) över
beloppet utelöpande sedlar vid motsvarande rapportdagar 1952. Spännvidden
mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar har under 1953
varit 893 miljoner kronor. Högsta beloppet — 4 919 miljoner kronor —
registrerades den 23 december och lägsta — 4 026 miljoner kronor — den
23 mars.
Då utvecklingen av sedelmängden fram t. o. m. ultimo oktober indikerade,
att risk förefunnes för att gällande sedelmaximum kunde komma att
överskridas, hemställde fullmäktige i skrivelse till Konungen den 5 november
1953 — under erinran om sin reservation i sitt ovannämnda yttrande
— att Kungl. Maj:t för 1953 års riksdags höstsession måtte framlägga förslag
till sådan ändring av lagen den 6 juni 1952 (nr 375) med särskilda
bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, att däri stadgat högsta
belopp för riksbankens sedelutgivningsrätt höjdes från 4 800 miljoner kronor
till 5 100 miljoner kronor.
I proposition nr 239 framlade Kungl. Maj:t för riksdagen fullmäktiges
förslag till höjning av maximibeloppet för riksbankens sedelutgivning till
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958 sand. Nr 1.
18
Bankoutskottets memorial nr 1.
5 100 miljoner kronor. Sedan riksdagen för sin del godkänt vad Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit, utfärdades lag härom den 11 december 1953
(nr 704) med giltighet från och med den 16 december 1953 till och med
utgången av juni 1954. Vid rapportdagen den 23 december överskreds
förutvarande gräns för sedelutgivningen med 119 miljoner kronor. Vid årsskiftet
1953/54 uppgick beloppet utelöpande sedlar till 4 835 miljoner
kronor.
Obligationsmarknaden m. m.
Obligationskurserna visade från årsskiftet 1952/53 och fram till diskontoändringen
den 20 november 1953 endast små variationer. Kursnivån för
långfristiga 10-årsbundna 3% % statslån varierade mellan 99 och 99Vi %,
medan för äldre 3% % lån med redan inträdd konverteringsrätt eller med
konverteringsrätten inträdande inom de närmaste åren noterades köpkurser
mellan 97 och 98 %. Efter diskontosänkningen skedde över lag en viss
uppjustering av kurserna. Köpkurserna för ovan nämnda obligationer höjdes
sålunda dagarna efter diskontoändringen med % till % %. För statens
långa 3 % lån av 1945 och 1946 noterades vid 1953 års ingång köpkursen
Öl Vi %, motsvarande en effektiv avkastning av 3,40—3,45 % per år, medan
vid utgången av december samma lån köpnoterades till 93% %, motsvarande
eu avkastning av 3,iso—3,33 %.
Utbuden på obligationsmarknaden ha under 1953 liksom under 1952
varit obetydliga, och riksbanken har icke i kursstödjande syfte behövt uppträda
på obligationsmarknaden.
Som ett led i den av riksbanken förda kreditpolitiken beslöto fullmäktige
— efter överläggningar i januari 1953 mellan fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret — att från och med den 1 februari 1953 icke som dittills
direkt från riksgäldskontoret övertaga skattkammarväxlar för försäljning
i marknaden. Fullmäktige förklarade, att riksbanken i fortsättningen endast
undantagsvis vid penningknapphet på marknaden komme att direkt
från riksgäldskontoret övertaga skattkammarväxlar och då uteslutande
växlar, förfallande vid den närmast följande skatteterminen. Direkt finansiering
i riksbanken av riksgäldskontorets medelsbehov har på grund av
penningmarknadens i stort sett goda likviditet endast behövt äga rum i
samband med ovan omtalade tillfälliga och av speciella orsaker betingade
påfrestningar under december. Riksbanken har däremot från affärsbankerna
vid vissa tillfällen av ansträngt likviditet släge övertagit skattkammarväxlar
med kort återstående löptid, vilka sedermera lösts av riksgäldskontoret.
I samband med denna omläggning konverterade riksbanken den 31 mars
1953 sitt innehav av skattkammarväxlar på 1 000 miljoner kronor till korta
statsobligationer med en löptid på 1, 2, 3 respektive 5 år till motsvarande
belopp, varjämte riksgäldskontoret avvecklade den tillfälliga kredit på
350 miljoner kronor, som lämnades i december 1952. Nämnda utbyte inne
-
Bankoutskottets memorial nr 1. 19
bar också ökade möjligheter för riksbanken att i likviditetspaverkande riktning
uppträda på marknaden.
Diskontot för skattkammarväxlar med 3—5 månaders löptid utgjorde
fram till diskontosänkningen den 20 november 1953 2,0—2,1 % per år.
Efter nämnda datum sänkte riksgäldskontoret successivt diskontot för dylika
skattkammarväxlar till 1,8—2,0 % per år.
Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper
av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):
31/12 1932 31/12 1953
Skattkammarväxlar ........... 1 962 487
Statsobligationer............. 673 1 759
Summa statspapper 2 635 2 246
Övriga obligationer............ 605 540
Totalt innehav 3 240 2 786
De enligt lagen den 14 december 1951 (nr 783) i riksbanken gjorda in
sättningarna å investeringskonto för skog uppgingo per den 31 december
1953 till 114 miljoner kronor, varav cirka 2 miljoner kronor insatts under
1952.
I enlighet med beslut av 1950 års riksdag har i januari 1951, 1952 och
1953 återbetalats tillhopa 272 miljoner kronor av de insättningar av aktiebolags
vinstmedel, vilka skulle ske enligt lagen den 23 april 1948 (nr 175).
Återstående belopp å detta konto utgjorde — inklusive krediterade räntor
— per den 31 december 1953 94 miljoner kronor, vilket återbetalades i
början av januari 1954.
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1953 har guldbehållningen
i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med guld och valutor regleras över kursdifferenskontot.
Liksom föregående år ha upplupna ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1953 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig
på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.
Riksbankens nettovinst under år 1953 redovisas med ett belopp av
79 838 046 kronor och 20 öre.
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
Utgående
1952 |
1 9 |
5 3 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Tillgångar. |
||||||
Guldbehållning................. |
406 459 376 |
74 |
481 573 549 |
04 |
||
Övervärde å guld............... |
547 620 423 |
73 |
648 821 324 |
04 |
1 130 394 873 |
08 |
(954 079 800 |
47) |
|||||
Skiljemynt.................... |
3 096 064 |
16 |
5 556 940 |
02 |
||
Inhemska bankers checkar, postremissväx- |
||||||
lar, m. m................... |
64 541 252 |
29 |
22 816 123 |
89 |
||
Skattkammarväxlar.............. |
1 961 800 000 |
487 000 000 |
||||
Statens och hypoteksinrättningars obliga- |
||||||
tioner..................... |
1 278 699 207 |
— |
2 298 805 131 |
— |
2 785 805 131 |
_ |
(3 240 499 207 |
-) |
|||||
Diskonterade växlar.............. |
48 984 355 |
91 |
45 620 417 |
43 |
||
Hypoteks- och kommunlån.......... |
268 181 752 |
09 |
206 561 362 |
68 |
||
Kredit i checkräkning ............ |
3 884 463 |
35 |
104 533 469 |
63 |
||
Avbetalningslån................ |
60 378 083 |
66 |
58 227 454 |
81 |
||
På indrivning beroende växlar och lån . . |
69 993 |
17 |
66 331 |
48 |
415 009 036 |
03 |
(381 498 648 |
18) |
|||||
Utländska statspapper............ |
340 277 689 |
02 |
423 810 255 |
_ |
||
Utrikes växlar................. |
53 328 588 |
— |
68 408 673 |
46 |
||
Fordringar hos utländsk bank eller bankir, |
||||||
nettobelopp.................. |
956 387 220 |
36 |
998 548 784 |
30 |
||
Utländska sedlar, m. m............ |
1 250 294 |
— |
953 725 |
99 |
1 491 721 438 |
75 |
(1 351 243 791 |
38) |
|||||
Hos riksgäldskontoret innestående pen- |
||||||
sionsfondsmedel............... |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
Övriga tillgångar................ |
72 447 497 |
49 |
60 410 328 |
25 |
||
Sveriges kvot i Internationella valuta- |
||||||
fonden ..................... |
517 321 000 |
— |
517 321 000 |
|||
Sveriges andel i Internationella återupp- |
||||||
byggnadsbankens grundfond, inbetalt |
||||||
belopp..................... |
103 464 200 |
— |
103 464 200 |
|||
Summa |
6 694 959 304 |
15 |
6 539 266 914j20 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
21
balansräkning.
1952 |
1 |
9 5 3 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Skulder. |
||||||
Utelöpande sedlar............... |
4 576 563 237 |
— |
4 835 431 771 |
— |
||
Utelöpande postremissväxlar........ |
3 208 231 |
61 |
2130 996 |
25 |
||
Checkräkning (statliga myndigheter) .... |
449 425 706 |
41 |
362 815174 |
50 |
||
> (bankaktiebolag)....... |
558 313 863 |
60 |
180 173 500 |
55 |
||
» (andra insättare)....... |
21 741 642 |
81 |
1960115 |
55 |
544 948 790 |
60 |
(1 029 481 212 |
82) |
|||||
Depositions- och kapitalräkning....... |
653 842 |
60 |
475 906 |
56 |
||
Spärrkontomedel................ |
183 824 355 |
73 |
93 691 785 |
74 |
||
Investeringskontomedel............ |
1 967 894 |
83 |
114 238 229 |
34 |
208 405 921 |
64 |
(186 446 093 |
16) |
|||||
Kursdifferenskonto............... |
181 745 440 |
64 |
234 931279 |
63 |
||
Övriga skulder................. |
28 755 713 |
82 |
14 717 935 |
36 |
||
Grundfond.................... |
50 000 000 |
— |
50 000000 |
— |
||
Avbetalningslånefond............. |
65 000 000 |
— |
65 000 000 |
— |
||
Reservfond................... |
20 000 000 |
— |
20 000 000 |
— |
||
Pensionsfonder................. |
6 767 843 |
18 |
6 767 843 |
18 |
||
Balanserade vinstmedel: |
||||||
från föregående år............. |
387 150 |
61 |
682 384 |
01 |
||
vinst för året ................ |
66 295 233 |
40 |
79 838 046 |
20 |
222 288 273 |
39 |
• |
(208 450 227 |
19) |
||||
Internationella valutafonden......... |
387 984198 |
86 |
387 969 780 |
67 |
||
Internationella återuppbyggnadsbanken . . |
92 324 949 |
05 |
88 442165 |
66 |
||
Summa |
6 694 959 304 |
15 |
6 539 266 914 |
20 |
Ansvarsförbindelser kr. 804 758: —.
Därtill kommer den ej inbetalda delen av riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken i Basel nom. Scbw. Frcs 10 000 000 (4000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —), utgörande
75 % av beloppet eller Schw. Frcs 7 500 000: —.
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
Utgifter och förluster.
Inom linjen förda växlar och lån . .
Räntor å inlåningsräkningar.....
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.
Fullmäktige......................
Suppleanter......................
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
och suppleanter för dem.......
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Lön till ordinarie tjänstemän i allmänhet. .
Nettolön till tjänstemän å indragningsstat .
Ställföreträdararvoden..............
Kallortstillägg...................
Vikariatsersättning................
Felräkningspengar................
Övertidsersättning, m. m.............
Avlöningar till icke ordinarie personal.
Lön........................
Kallortstillägg..................
Vikariatsersättning...............
Arvode till ombudsmannen i Malmö . . . .
Ersättning till tillfälliga befattningshavare
Övertidsersättning, m. m............
Arvoden och särskilda ersättningar, in. m.
Personliga lönetillägg, m. m..........
Gratifikationer och belöningar.........
Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ......
Rörligt tillägg...................
Barntillägg.....................
Pensioner, m. m.
Tjänstepensioner..........
Familjepensioner..........
Diverse pensioner och understöd
Rörligt tillägg............
1952 |
1 |
9 |
5 3 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
860 |
|||||
3 993 G07 |
85 |
372 098 |
62 |
372 958 |
62 |
68 266 |
23 |
68 369 |
68 |
||
11235 |
70 |
11 113 |
11 |
||
142 472 |
67 |
142 499 |
85 |
||
221 974 |
60 |
221 982 |
64 |
||
3 076 246 |
79 |
3 116 801 |
40 |
||
16 315 |
20 |
16 315 |
20 |
||
2 767 |
74 |
4 780 |
65 |
||
2 096 |
73 |
2181 |
73 |
||
64 022 |
75 |
49 795 |
45 |
||
3 044 |
12 |
3012 |
17 |
||
12 545 |
80 |
13 791 |
50 |
||
3 177 039 |
13 |
3 206 678 |
10 |
||
1 273 850 |
66 |
1 197 365 |
64 |
* |
|
1 137 |
70 |
1143 |
35 |
||
39 381 |
30 |
11 940 |
75 |
||
3 600 |
— |
3 600 |
— |
||
1 016 927 |
90 |
1 020 379 |
84 |
||
10128 |
15 |
12 799 |
— |
||
2 345 025 |
71 |
2 247 228 |
58 |
||
663 |
33 |
66 |
71 |
||
2 450 |
— |
2 290 |
— |
||
13 728 |
64 |
13 736 |
11 |
||
2 417 963 |
55 |
2 377 640 |
05 |
||
5 428 |
74 |
3 483 |
30 |
||
2 440 234 |
26 |
2 397 216 |
17 |
8 073 105 |
49 |
(8 184 273 |
70) |
||||
997 935 |
92 |
1 045 746 |
29 |
||
388 610 |
88 |
385 717 |
34 |
||
15183 |
80 |
16 152 |
40 |
||
778 280 |
42 |
786 622 |
42 |
2 234 238 |
45 |
(2180 011 |
02) |
||||
(14357892 |
57) |
Transport |
10 680 302 |
56 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
23
förlusträkning.
Inkomster och vinster.
Diskonto å växlar................
Räntor å hypoteks- och kommunlån ....
Räntor å kredit i checkräkning, m. m.. . .
Räntor å avbetalningslån...........
Avgifter för kredit i checkräkning.....
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar.................
Remboursprovisioner................. ^ 520142
Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst
sionsfondsmedel...............
Avgifter för i förvar mottagna depositionei
Provisioner, m. m................
Ersättning för förvaltning av statens bosättnings
lånefond.
...................
Ersättning för förvaltning av statens egna!
lånefond m. fl. fonder............
Inkomster av fonden för hantverks- och
industrikredit.................
Inkomster av fastigheter...........
Oourtage å obligationer............
Kassaöverskott.................
Diverse......................
1952 |
1 |
9 |
5 3 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
1 099 608 |
SO |
2 425 545 |
54 |
||
8118 673 |
41 |
7 457 601 |
L8 |
||
367 409 |
51 |
2 963 616 |
11 |
||
2 399 220 |
15 |
2 308135 |
30 |
||
34 485 |
07 |
26 301 |
16 |
||
2 366 |
16 |
2 259 |
56 |
15 183 459 |
85 |
(12 021 762 |
90) |
||||
520 142 |
27 |
48 609 |
50 |
||
22 028 714 |
89 |
29 442 662 |
77 |
29 491 272 |
27 |
(22 548 857 |
16) |
||||
52 656 511 |
18 |
50 031 385 |
24 |
||
216 570 |
98 |
223 338 |
82 |
||
300 392 |
84 |
365 989 |
17 |
||
84 786 |
20 |
437 859 |
98 |
||
117 120 |
— |
68 570 |
— |
||
279118 |
— |
261 401 |
— |
||
2125 |
80 |
2 637 |
73 |
||
332 657 |
29 |
331 492 |
91 |
||
145 991 |
19 |
230 757 |
07 |
||
1150 |
91 |
5 818 |
70 |
||
64 821 |
30 |
5 515 |
48 |
51 964 766 |
10 |
(54 201245 |
69) |
Summa 88 771 866 75
96 639 498 22
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
1952 |
1 |
9 |
5 3 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Utgifter och förluster. |
||||||
Förvaltningsutgifter, m. m. |
(14357892 |
57) |
Transport |
10 680 302 |
56 |
|
Fastighetsunderhåll...... |
711140 |
79 |
360160 |
42 |
||
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och |
||||||
gårdar .......... |
114 652 |
13 |
133 242 |
32 |
||
Rengöring inom fastigheterna...... |
174 227 |
88 |
183 070 |
64 |
||
Värme och belysning....... |
261 165 |
61 |
229 758 |
59 |
||
Inventarier och deras underhåll . . . |
197 811 |
79 |
196 561 |
72 |
||
Materialier, tidningar, m. m. . . |
313 682 |
53 |
269 836 |
76 |
||
Post-, assurans-j telegram- och telefonavgifter . |
774 301 |
39 |
790 512 |
47 |
||
Inventeringar och inspektion vid avdelningskon- |
||||||
toren ........ |
30 915 |
34 |
29 802 |
50 |
||
Eese-, traktaments- och flyttningskostnader . |
116 670 |
08 |
109 313 |
83 |
||
Sjukvård och begravningshjälp, m. m. |
47 075 |
34 |
51 441 |
09 |
||
Sedelförstöringsanläggning i Tumba . |
222 165 |
52 |
138 658 |
19 |
||
Vissa beredskapsutgifter . . . |
2 295 189 |
06 |
917 712 |
41 |
||
Övriga förvaltningsutgifter .... |
297 584 |
291 917 |
72 |
3 701 988 |
66 |
|
(5 556 581 |
46) |
|||||
Krsatta kassaförluster...... |
5 514 |
52 |
5 768 |
76 |
||
Courtage å obligationer .... |
24 976 |
31 |
82 967 |
35 |
||
Diverse.......... |
72 219 |
95 |
2 010 |
05 |
90 746 |
16 |
(102 710 |
78) |
|||||
Kostnader för sedeltryckeriet .... |
1 467 831 |
33 |
990 564 |
64 |
||
Kostnader för pappersbruket .... |
991 616 |
21 |
1 337 850 |
2 328 414 |
64 |
|
(2 459 447 |
54) |
|||||
Summa utgifter och förluster...... |
22 476 632 |
35 |
16 801452 |
02 |
||
Saldo vinst........ |
66 295 233 |
40 |
79 838 046 |
20 |
||
Summa |
88 771 865175 | |
96 639 498 |
22 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
25
f örlusträknin g.
1952 |
1 |
9 |
5 3 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Inkomster och vinster. |
88 771865 |
75 |
96 639 498 |
22 |
||
Summa |
88 771 865 |
75| |
96 639 498 |
22 |
26
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1952 och
1953 års slut.
1952 |
1953 |
|||
Kronor |
Kronor |
|||
Tillgångar. |
||||
Riksbankens mynt- och medaljsamling.......... |
62 807 |
50 |
62 807 |
50 |
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens |
18 808 600 |
18 808 600 |
||
Aktier i Internationella Banken i Basel.......... |
1 800 000 |
— |
1 800 000 |
— |
Vissa utländska obligationer och fordringar....... |
49 000 000 |
— |
49 000 000 |
— |
Summa |
69 671 407 |
50 |
69 671 407 |
50 |
Fastigheten i: |
||||
Stockholm: bankhuset................... |
5 710 000 |
— |
5 710 000 |
— |
sedeltryckeriet................ |
1 200 000 |
— |
1 200 000 |
— |
Göteborg........................... |
1 535 000 |
— |
1 535 000 |
— |
Malmö............................. |
425 000 |
— |
425 000 |
— |
Falun............................. |
250 000 |
— |
250 000 |
— |
Gävle............................. |
365 000 |
— |
365 000 |
— |
Halmstad........................... |
410 000 |
— |
410 000 |
— |
Härnösand.......................... |
290 000 |
— |
290 000 |
— |
Jönköping........................... |
226 000 |
— |
226 000 |
— |
Karlstad............................ |
185 000 |
— |
185 000 |
— |
Kristianstad......................... |
300 000 |
— |
300 000 |
— |
Linköping........................... |
307 000 |
— |
307 000 |
— |
Luleå............................. |
320 000 |
— |
320 000 |
— |
Mariestad........................... |
250 000 |
— |
250 000 |
— |
Norrköping.......................... |
360 000 |
— |
360 000 |
— |
Nyköping........................... |
518 500 |
— |
518 500 |
— |
Sundsvall........................... |
325 000 |
— |
325 000 |
— |
Uppsala............................ |
618 000 |
— |
618 000 |
— |
Visby............................. |
240 000 |
— |
240 000 |
— |
Växjö............................. |
481000 |
— |
481 000 |
— |
Örebro............................. |
325 000 |
— |
325 000 |
_ |
Östersund........................... |
220 000 |
— |
220 000 |
— |
Tumba ............................ |
3 823100 |
— |
3 823 100 |
— |
Diverse valv......................... |
125 000 |
— |
125 000 |
— |
Summa |
18 808 600 |
— |
18 808 600 |
— |
Skulder. |
||||
Utelöpande postremiss växlar................. |
16 624 |
45 |
16 624 |
45 |
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta .... |
548 |
08 |
548 |
08 |
» » 4''/» % » » * . |
5 527 |
07 |
5 527 |
07 |
» » 3 % » »».... |
588 |
64 |
588 |
64 |
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och |
924 |
61 |
924 |
61 |
Realisationsobligationer med 4 i. ränta till förfallodagen, |
417 |
58 |
417 |
58 |
Summa |
24 630 |
43 |
24 630 |
43 |
Bankoutskottets memorial nr 1
27
Avbetalningslånefonden.
Fördelningen den 31 december 1953 pa riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande
tabell:
Utestående lån |
|||
Belopp |
|||
Antal |
Kronor |
||
Huvudkontoret......................... |
7 386 |
a)16 117 905 |
77 |
Avdelningskontoret i: Göteborg............... |
1410 |
3 242 880 |
— |
Malmö................ |
1475 |
8) 3 242 849 |
— |
Falun................. |
509 |
1 248 683 |
— |
Gävle ................ |
1292 |
2 101 456 |
— |
Halmstad.............. |
422 |
1 029 251 |
— |
Härnösand ............. |
537 |
1161 633 |
— |
Jönköping.............. |
870 |
1 666 966 |
— |
Kalmar ............... |
213 |
478 470 |
— |
Karlskrona............. |
303 |
529 163 |
— |
Karlstad............... |
384 |
896 867 |
— |
Kristianstad............. |
356 |
895 976 |
— |
Linköping.............. |
626 |
1 617 310 |
— |
Luleå................. |
1615 |
3 016 766 |
— |
Mariestad.............. |
258 |
635 014 |
04 |
Norrköping............. |
799 |
1 094 938 |
— |
Nyköping.............. |
396 |
924 546 |
— |
Sundsvall.............. |
631 |
983 903 |
— |
Umeå................ |
838 |
2 012 342 |
— |
Uppsala............... |
2 790 |
8 745 410 |
— |
Visby................. |
383 |
1 120 496 |
— |
Vänersborg............. |
164 |
400 328 |
— |
Västerås............... |
840 |
1 584 882 |
— |
Växjö................ |
266 |
738 596 |
— |
Örebro................ |
606 |
1 252 955 |
— |
Östersund.............. |
614 |
1 487 869 |
— |
Summa |
25 983 |
| 58 227 454 |
81 |
’) På indrivning beroende medel, kr. 5 339:17 inkluderas ej häri
a) > » » » , » 5G7:22 » » »
28
Bankoutskottets memorial nr 1
Statens bosättningslånefond.
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1953
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättning
slånej onden, vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår
i riksbankens balansräkning.
Utestående lån |
|||
Antal |
Belopp Kronor |
||
Huvudkontoret........................ |
15 470 |
13 404 206 |
66 |
Avdelningskontoret i: Göteborg................. |
4 815 |
4 806119 |
48 |
Malmö................... |
5 342 |
4 684 677 |
06 |
Falun.................. |
1 528 |
1 267 235 |
75 |
Gävle.................. |
2 497 |
2 249 432 |
49 |
Halmstad................ |
1000 |
878 576 |
62 |
Härnösand....... |
1250 1 922 |
1 117 896 1 960 699 |
64 17 |
Jönköping............... |
|||
Kalmar................. |
710 |
730 941 |
45 |
Karlskrona............... |
723 |
686 763 |
10 |
Karlstad................ |
1 615 |
1 407 930 |
76 |
Kristianstad.............. |
1060 |
1 007 753 |
— |
Linköping............... |
1 498 |
1 573 430 |
48 |
Luleå.................. |
1 585 |
1 543 215 |
29 |
Mariestad......... |
1 258 826 |
1 212 823 769 098 |
|
Norrköping............... |
70 |
||
Nyköping............... |
1574 |
1 501854 |
— |
Sundsvall................ |
919 |
827 079 |
81 |
Umeå............. |
1216 |
1 339 258 |
78 |
Uppsala............... |
1 315 |
1 348 733 |
- |
Visby.................. |
238 |
224 682 |
~ |
Vänersborg............ |
955 |
943 632 |
40 |
Västerås............... |
1 966 |
1 927 625 |
53 |
Växjö................ |
580 |
560 894 |
— |
Örebro................ |
1 728 |
1 589 851 |
65 |
Östersund ........... |
721 |
651 765 |
— |
Summa |
54 311 | |
50 216175 | |
82 |
Bankoutskottets memorial nr 1
29
Egnahems- m. fl. lån.
Vid utgången av år 1953 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:
Antal |
Belopp Kronor |
||
Huvudkontoret,........................... |
4 764 |
56 069 922 |
62 |
Avdelningskontoret i: Göteborg................ |
2133 |
5 757 988 |
18 |
Malmö................. |
728 |
3 983 545 |
48 |
Falun.................. |
2 050 |
6 515 660 |
92 |
Gävle.................. |
3198 |
8 594 577 |
80 |
Halmstad............... |
2 685 |
11108 004 |
45 |
Härnösand .............. |
5 694 |
13 876 283 |
47 |
Jönköping............... |
1141 |
4 999 953 |
58 |
Kalmar................. |
1859 |
6 641 528 |
43 |
Karlskrona.............. |
1872 |
7 109 744 |
76 |
Karlstad................ |
3 755 |
11 689 531 |
91 |
Kristianstad.............. |
4 082 |
16 097 015 |
55 |
Linköping............... |
2 530 |
9 642179 |
29 |
6 613 |
15 585 353 |
63 |
|
Mariestad............... |
1894 |
7 055 182 |
73 |
Norrköping.............. |
— |
— |
— |
Nyköping............... |
2 126 |
10 303 728 |
61 |
Sundsvall............... |
— |
— |
— |
Umeå.................. |
5 055 |
15 501 594 |
91 |
Uppsala................ |
2 416 |
8 363 067 |
76 |
Visby.................. |
2 229 |
6 419 858 |
62 |
Vänersborg.............. |
4 442 |
15 387 886 |
65 |
Västerås................ |
1 168 |
4 304 272 |
89 |
Växjö................. |
2167 |
7 521 486 |
87 |
Örebro................. |
1227 |
2 677 893 |
20 |
Östersund............... |
4 425 |
11 832 055 |
91 |
Summa |
70 243 |
267 038 318 |
22 |
30
Bankoutskottets memorial nr 1.
De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1953 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:
Antal |
Belopp |
||
Kronor |
|||
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som |
|||
avdtlningshonto ren: |
|||
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och |
|||
förstärkningslån........................ |
22 075 |
117 300 485 |
31 |
Bostadsegnahemslån....................... |
12 347 |
52 085 451 |
51 |
Uppskovslån............................ |
434 |
106 057 |
32 |
Nybyggnadslån.......................... |
17 643 |
26 569 233 |
16 |
Förbättringslån.......................... |
5 333 |
13 925 830 |
60 |
1942 års tilläggslån....................... |
2 655 |
3 908 828 |
84 |
Lån till estlandssvenskar.................... |
42 |
287 073 |
27 |
Premielån............................. |
4 794 |
5 506 436 |
88 |
Gödselvårdslån.......................... |
336 |
164203 |
74 |
Täckdikningslån.......................... |
2 200 |
1 702 738 |
85 |
Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . . |
1 |
85 |
— |
Siloanläggningslån........................ |
353 |
117 247 |
— |
Transport |
68 213 |
221 673 671 |
48 |
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret: |
|||
Arrendelån.................... |
96 |
198 686 |
01 |
Arbetarsmåbrukslån....................... |
1 489 |
29 333 669 |
60 |
Jordbruksegnabemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . . |
64 |
1 100 612 |
97 |
Bostadsegnahemslån > > ... |
306 |
13 683 736 |
53 |
Uppskovslån > » ... |
12 |
6 570 |
63 |
1942—1948 års tilläggslån > > ... |
63 |
1 041 421 |
— |
Summa |
70 243 |
267 038 318 |
22 |
Bankoutskottets memorial nr 1.
31
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 27 maj 1953, utsågos till fullmäktige för valperioden 1953—
1956 herrar Hall och Olof Andersson (omvalda).
Till suppleanter valdes samtidigt
för herr Hall herr Emil Ahlkvist (omvald);
» » Olof Andersson » Patrik Svensson (omvald).
Fullmäktige utsågo påföljande dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1954 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);
till riksbankschef: herr Lemne (omvald);
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarskiöld (omvald).
§ 2.
Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden till
dess nytt val av fullmäktige år 1954 försiggått utsågo fullmäktige den
28 maj 1953 herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt
överdirektören och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören
Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig
ledamot (samtliga omvalda).
Till suppleanter ha utsetts, för ordföranden herr Kristensson, för Ekengren
bankokommissarien Helge Borggren samt för Lundquist chefen för grafiska
forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson.
§ 3.
Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1954 ha
fullmäktige för sin del omvalt herrar Allan Andersson och Kristensson med
herr Olof Andersson som suppleant.
§ 4.
Beträffande sammansättningen av styrelserna för avdelningskontoren
torde få hänvisas till riksbankens matrikel samt till
fullmäktiges protokoll den 17 och den 29 december 1953.
32
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 5.
Under året ha vidtagits åtgärder för genomförande av den av riksdagen
vid 1952 års höstsession godkända omorganisationen av riksbanken
(se bankoutskottets utlåtande nr 35/1952). Sålunda äro avdelningskontoren
i Norrköping och Sundsvall under avveckling, och verksamheten
vid dessa kontor skall enligt beslut av fullmäktige helt upphöra
vid utgången av juni 1954. Vidare har nyutlåning från avbetalningslånefonden
vid huvudkontoret upphört. Den kommitté, som fullmäktige tillsatte
den 30 december 1952 för undersökning av om nya arbetsuppgifter
lämpligen kunde tillföras avdelningskontoren, har verkställt vissa utredningar.
Bland annat har, efter överläggning mellan kommittén och lantbruksstyrelsen,
riksbanken förklarat sig beredd att övertaga förvaltningen
av stödlån till jordbrukare. Vidare har riksbanken anmält, att den vore
villig åtaga sig förvaltningen av värnpliktslånen. (Jfr. 1952 års statsrevisorers
berättelse, § 9.) Det är ännu ej möjligt att bedöma, när kommittén
kan slutföra sitt uppdrag.
§ 6.
Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,
Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien,
Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz/Sovjetunionen, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,
Ungern, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade betalning söverenskommelserna.
§ 7.
Enligt lag den 14 december 1951 (nr 783) om in vesteringskonto
för skog skall i vissa fall idkare av skogsbruk, för vilken taxering av
beskattningsnämnd i första instans verkställes under åren 1953 och 1954,
insätta en del av intäkten från skogen å särskilt spärrat konto i riksbanken.
Sedan Kungl. Maj:t den 19 december 1952 och den 16 januari 1953 utfärdat
kungörelser om viss dispens från sagda lag, har Kungl. Maj:t genom
kungörelse den 27 februari 1953 (nr 72) förordnat, att någon insättningsskyldighet
icke skall föreligga för under år 1953 erhållna intäkter av skogsbruk.
Någon inskränkning i rätten att verkställa frivillig insättning å investeringskonto
har däremot icke gjorts. Proposition med förslag till en
permanent lagstiftning om rätt att vid taxering för intäkt av skogsbruk
åtnjuta avdrag för frivilliga insättningar å särskilt bankkonto torde komma
att föreläggas årets riksdag.
Såsom omnämnts i den inledande allmänna delen, innestod å investe -
Bankoutskottets memorial nr 1.
33
ringskonto för skog per den 31 december 1953 ett sammanlagt belopp av
cirka 114 miljoner kronor, innebärande en ökning under året med omkring
112 miljoner kronor.
§ 8.
Jämlikt beslut av fullmäktige den 19 november 1953 tillämpar riksbanken
från och med den 20 i samma månad följande växeldiskonto
och lägsta utlåningsräntor:
Växeldiskonto för växlar på högst 3 månader.................. 2% %
Ränta för lån på högst 2 månader
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten, Sveriges allmänna
hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
samt skattkammarväxlar, utfärdade av svenska
staten ............................................. 3 %
obligationer, utfärdade av Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan, kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebolaget Industrikredit .......... 3% %
Ränta för kredit i checkräkning: lägst 3 %.
Avgift för kredit i checkräkning: %—1 %.
Å lån mot säkerhet av icke inskrivna svenska statens premieobligationer
utgår avgift med % % för år.
§ 9.
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 miljoner
kronor, utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel
— vid utgången av december 1953 sammanlagt 58 233 361 kronor
20 öre. Däri ingår ett belopp om 19 592 573 kronor 57 öre, vilket utlämnats
såsom garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676)
angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed
jämförlig examen, kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig
kreditgaranti för lån åt den som genomgått polisskola, kungörelsen den
16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti samt
kungörelsen den 30 juni 1952 (nr 570) angående studielån med dylik
garanti åt s. k. flyktingstudenter. Antalet garantilån utgjorde 3 272 —
därav vid huvudkontoret 986 och vid avdelningskontoren 2 286 — vilket
innebär en ökning under året med 512. Totalt har avbetalningslånens
antal nedgått under året med 3 704. Delvis föranledes denna nedgång
av att avbetalningslån — inklusive garantilån — icke beviljats vid huvudkontoret
sedan slutet av februari 1953 (jfr ovan § 5). Även vid avdelningskontoren
har emellertid en viss minskning i antalet inträtt, vilket
3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 105//. 8 saml. Nr 1.
34
Bankoutskottets memorial nr 1.
sammanhänger med den allmänna restriktivitet beträffande kreditgivningen,
som genomförts.
Räntan å lån från fonden har efter den 30 november 1950 utgjort 4 %;
för garantilån utgör dock räntan endast 3% %.
Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till de uppgifter,
som intagits å sid. 27.
§ 10.
Spannmålskredi t fonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken
förvaltar fondens hela belopp.
Räntan å lån från fonden utgör 4 %.
Sedan år 1947 har någon utlåning från fonden icke förekommit.
§ 11.
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen
hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 55 100 200 kronor, varav
52 000 000 kronor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av
december 1953 utlåningen 50 216 175 kronor 82 öre, innebärande en ökning
under året av i runt tal 2 780 000 kronor.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 28. Under året har antalet utestående lån nedgått med 195. Räntan
å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat 4 %.
Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1953 ha utlämnats
164 635 lån till ett belopp av sammanlagt 202 787 197 kronor samt
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 1 445 942
kronor 44 öre, motsvarande 0,7 % av hittills utlämnade medel.
Med stöd av beslut av 1953 års riksdag (jfr. prop. nr 53, statsutskottets
utlåtande nr 63 och riksdagens skrivelse nr 156/1953) ha ändrade bestämmelser
rörande statliga bosättningslån utfärdats av Kungl. Maj:t genom
kungörelse den 22 maj 1953 (nr 330).
Riksbanken har sedermera utarbetat och distribuerat nya meddelanden
om lånevillkoren m. m. till de lånesökande, varjämte vissa kompletterande
anvisningar utfärdats till ortsombuden för bosättningslån och till riksbankens
kontor.
§ 12.
Vid utgången av december 1953 utestodo ännu tio skyddsrumslån
till ett sammanlagt belopp av 12 625 kronor 55 öre, därav vid huvudkontoret
2 140 kronor och vid avdelningskontoren 10 485 kronor 55 öre.
Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.
§ 13.
Fonden för hantverks- och sm åindustri k redi t, vilken
förvaltas av riksbanken, uppgår till ett belopp av 1 miljon kronor.
35
Bankoutskottets memorial nr 1.
Hittills ha bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan förutsattes för
utlämnande av lån från fonden. Antalet garantiföreningar har varit oför
-
ändrat under de senare åren.
Vid utgången av december 1953 utestodo 68 lån med ett sammanlagt
belopp av 515 955 kronor, nämligen
Kontor |
Antal lån |
Sammanlagd lånesumma |
Falun ........ |
........... 20 |
kronor 155 750: — |
Jönköping . .. . |
........... 5 |
11 960: — |
Kalmar ....... |
........... 6 |
50125 |
Norrköping |
........... 15 |
161 250: — |
Uppsala ....... |
........... 16 |
112 770: — |
Vänersborg |
........... 6 |
24 100: — |
Summa 68 |
515 955: — |
Till jämförelse må nämnas, att vid utgången av år 1952 utestodo 65 lån
å ett sammanlagt belopp av 512 690 kronor.
Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4 %.
§ 14.
De genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per utgången av år 1953 å de olika kontoren
på sätt närmare framgår av sammanställningen å sid. 29. Antalet
förvaltade lån har under tiden 1 januari—31 december 1953 nedgått från
74 686 till 70 243 och det utestående lånebeloppet har under samma tid
minskat från 286 113 589 kronor 88 öre till 267 038 318 kronor 22 öre.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1952/53 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 261 401 kronor; för
innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.
Av till riksbankens förvaltning överlämnade fondmedel — vilka ej ingå
i riksbankens balansräkning utan redovisas separat — ha till statsverket
under 1953 återlevererats 17 544 290 kronor 46 öre, vilket belopp fördelar
sig med 12 500 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 614 290 kronor 46 öre
å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 130 000
kronor å gödselvårdslånefonden, 500 000 kronor å täckdikningslånefonden,
100 000 kronor å arrendelånefonden samt 1 700 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.
§ 15.
Den 9 juni 1953 har Högsta domstolen fastställt Svea Hovrätts domslut
i målet mellan riksbanken och ÅR Svenska handelsbanken
angående rekvisition av vissa utländska valutor samt
36
Bankoutskottets memorial nr 1.
den kursvinst, som uppkommit vid den svenska kronans devalvering i september
1949. Riksbankens talan i målet har därmed slutgiltigt lämnats
utan bifall.
Under hänvisning till att avsikten varit, att Högsta domstolens dom i
målet mot Svenska handelsbanken skulle få prejudicerande verkan beträffande
riksbankens motsvarande krav gentemot övriga valutabanker, ha
fullmäktige låtit meddela dessa banker att riksbankens ifrågavarande krav
mot dem numera förfallit.
Fullmäktige ha den 11 juni 1953 beslutat uppdraga åt direktionen att
inkomma med förslag till bestämmelser, som för framtiden utesluta varje
tvekan om hur vinster och förluster vid valutakursförändringar skola fördelas
mellan riksbanken och affärsbankerna. Ärendet är för närvarande
föremål för utredning.
§ 16.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet
och pappersbruket — uppgick per den 31 december 1953 till
följande antal (motsvarande antal vid utgången av år 1952 angives inom
parentes)
ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Cp ....................... 37 (35)
b) » Cr ....................... 41) (4)
c) » Ca ....................... 311 (303)
därav bankpersonal .................. 184 (176)
biträdespersonal................ 60 (59)
vaktpersonal................... 67 (68)
extra ordinarie tjänstemän............................ 1231 2) (136)
därav bankpersonal .................... 58 (69)
biträdespersonal .................. 53 (55)
vaktpersonal..................... 12 (12)
aspiranter .......................................... jg (gg-^
därav bankaspiranter ................... 5 (12)
biträdesaspiranter ................ 9 (22)
bankvaktmästareaspiranter ........ 4 (2)
extra tjänstemän .................................... 4g (49)
Summa 539 (563)
Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 200.
Av dessa tjänstgjorde under år 1953 i medeltal omkring Ilo per arbetsdag.
1 Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca, som förts över
stat.
" Därutöver 21 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst och vilka ingå i ovan
angivna antal ordinarie Ca-tjänstemän.
Bankoutskottets memorial nr 1.
37
Vid utgången av december månad 1953 tjänstgjorde sammanlagt 27
(vid utgången av år 1952 sammanlagt 21) ordinarie och icke-ordinarie
riksbankstjänstemän vid valutakontoret.
§ 17.
Den av riksbanken för förbrukning inom landet under år 1953 försålda
kvantiteten finguld utgjorde 2244 kg (1952 2203 kg) med följande
fördelning på de olika grupperna av ändamål:
dentalguld ......................... 802 kg
guldsmedsguld ...................... 1 290 »
diverse industriella ändamål .......... 11 »
medaljer ........................... 141 »
Summa 2 244 kg
§ 18.
Enligt beslut av fullmäktige skall den generella hyreshöjning, som för
hyresåret 1953—1954 gäller å den allmänna hyresmarknaden, under samma
tid tillämpas jämväl beträffande tjänstebostäder, upplåtna till tjänstemän
vid riksbanken.
§ 19.
Riksbankens kontorsfastighet i Malmö är icke lämplig för
sitt ändamål. Eftersom erforderliga ändrings- och reparationsarbeten skulle
draga avsevärda kostnader, ha fullmäktige funnit det lämpligast försälja
fastigheten och förhyra nya lokaler i annan fastighet.
Förhandlingar ha i anledning härav ägt rum med Malmö stad, och den
12 november 1953 beslöto fullmäktige att — under förutsättning av riksdagens
godkännande — till staden försälja fastigheten för taxeringsvärdet,
425 000 kronor, och på vissa villkor i övrigt, bland annat att fastigheten
må tillträdas först när riksbanken kan flytta in i nya lokaler. Därest staden
godkänner försäljningsvillkoren, ha fullmäktige för avsikt att göra framställning
till bankoutskottet om medgivande till försäljningen.
Förhandlingar om förhyrning av nya lokaler ha ägt rum, men dessa
förhandlingar äro ännu ej slutförda.
Vidare pågå förhandlingar angående försäljning av riksbankens kontorsfastigheter
i Norrköping och Sundsvall.
§ 20.
Den byggnad med tillhörande utrustning för sedelförstöring skontoret
vid Tumba bruk, för vars uppförande 1951 års riksdag medgivit,
att ett belopp av förslagsvis 285 000 kronor finge tagas i anspråk
(se bankoutskottets utlåtande nr 38/1951), har färdigställts och tagits i
38
Bankoutskottets memorial nr 1.
bruk i april 1953. Till följd huvudsakligen av opåräknat besvärliga grundförhållanden
samt inträffade prisstegringar sedan byggnadskostnaderna
beräknades ha kostnaderna för anläggningen, inklusive förbränningsugnen,
kommit att uppgå till cirka 370 000 kronor. I denna summa ingå därvid
vissa utgifter, som icke medräknats i kostnadskalkylen, såsom för alarmanläggning,
oljeeldningsaggregat med tillbehör m. m. Byggnaden har uppförts
under ledning av den vid riksbankens pappersbruk anställde byggmästaren.
§ 21.
För att förbättra lokalutrymmet vid huvudkontoret och möjliggöra att
den sedelräkningspersonal, som tjänstgjorde i förhyrda lokaler (å Storkyrkobrinken)
kunde beredas plats inom riksbanksbyggnaden har en tidigare
uthyrd tjänstebostad tagits i anspråk. Kostnaderna för de ändrings-
och reparationsarbeten, som sammanhänga härmed
och med vissa av organisatoriska skäl föranledda omflyttningar, kunna
ännu icke angivas, eftersom arbetena ej avslutats. Hittillsvarande kostnader
utgöra 104 000 kronor, varav i runda tal 34 500 kronor avse byggnadsarbeten,
10 000 kronor rörledningsarbeten, 11 500 kronor elektriska
arbeten och 28 500 kronor målningsarbeten. Genom att all räkning av begagnade
sedlar vid huvudkontoret kunnat koncentreras till riksbanksbyggnaden
ha inbesparats, förutom hyreskostnader, även utgifter för särskild
bevakning samt för transporter till och från den förhyrda lokalen.
Under året ha kostnaderna för fastighetsunderhåll vid avdelningskontoren
uppgått till belopp, som framgå av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understigit 5 000 kronor, ha ej medtagits.
Kontor |
(avrundade tal) |
Kostnaden avser huvudsakligen |
Göteborg ...... |
.... 17 300: — |
Utbyte av varmvattenledningar, m.m. |
Falun .......... |
5 200: — |
Inredning av valv. |
Härnösand ..... |
9 900: — |
Oljeeldningsanläggning; målning av |
•Jönköping ...... |
.... 23 600: — |
Yttre reparationsarbeten samt utbyte |
Karlstad ....... |
7 000: — |
Plåtslageriarbeten; inläggning av nya |
Kristianstad . . . . |
.... 30 100: — |
Utbyte av värmepanna och varm-vattenberedare; reparationsarbeten i |
Bankoutskottets memorial nr 1.
39
Kontor |
Kronor (avrundade tal) |
Linköping . . . . |
..... 15 200: — |
Luleå ........ |
..... 101 000: — |
Mariestad . .. . |
..... 15 700: — |
Uppsala ...... |
..... 10 000: — |
Örebro ....... |
..... 5 100: — |
Kostnaden avser huvudsakligen
Ommurning av skorstensstock; div.
ändringsarbeten i banklokalerna samt
ändring av alarmanläggningen.
Omputsning av fasader och utbyte
av samtliga fönster.
Oljeeldning; reparation av vattenledning.
Inredning av lunchrum m. m. samt
sanitära anläggningar.
Reparation av vaktmästarbostaden
m. m.
Vid två kontor, nämligen i Umeå och Östersund, ha ändringsarbeten
inom kontorslokalerna m. m. beslutats till en beräknad kostnad av
14 000 resp. 15 000 kronor. Vidare pågå vid kontoret i Jönköping arbeten
för inrättande av nya valv för en beräknad kostnad av, inklusive valvsdörrar,
41 500 kronor, vilket belopp icke ingår i förenämnda för kontoret
angivna summa.
§ 22.
I skrivelse till Konungen den 12 mars 1953 angående den då sedan länge
rådande bristen på skiljemynt ifrågasatte fullmäktige, om det icke kunde
vara lämpligt att riksbanken övertoge ansvaret för m y n 11 i 11 verkningen.
Fullmäktige ha vidare i skrivelse till Konungen samma dag hemställt
om bemyndigande för mynt- och justeringsverket att utgiva mynt å 5 kronor
till ett belopp av förslagsvis 100 miljoner kronor.
§ 23.
I berättelsen till bankoutskottet vid 1952 års riksdag (se utskottets memorial
nr 1) ha fullmäktige omnämnt, att förslag till 5-kronesedlar
av ny typ preliminärt godkänts. Sedan dess har arbetet på
ifrågavarande sedel fortgått, och den 21 december 1953 fastställdes det
sedelpapper, som skall komma till användning.
Vidare må nämnas, att fullmäktige beslutat att å 10-kronesedlar
med tryckår från och med 1953 vissa ändringar skola vidtagas i fråga om
nummer- och facsimiletryck. På framställning av fullmäktige har Kungl.
Maj: t den 18 december 1953 utfärdat kungörelse härom (SFS nr 743).
40
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 24.
Nya kollektivavtal ha under året slutits för arbetarpersonalen
och förmännen vid riksbankens industrier. Avtalen för arbetarna vid de
båda industrierna och för förmännen vid sedeltryckeriet ha icke uppsagts,
och dessa avtal gälla följaktligen oförändrade under år 1954.
Den i visst beredskapssyfte anskaffade rullmaskinen vid pappersbruket
(jfr § 20 i bankoutskottets memorial nr 1/1953) har numera
levererats och tagits i bruk. Kostnaden har uppgått till cirka 41 000
kronor.
Vidare ha vid bruket installerats en s. k. vortrapsanläggning för rening
av pappersmassa till en kostnad av cirka 21 000 kronor och en ny lumpskärmaskin
för cirka 32 000 kronor. Genom sistnämnda maskinanskaffning
har personalen på lumpavdelningen kunnat minskas med ytterligare
en man, varjämte visst övertidsarbete kunnat undvikas.
Den år 1951 för packkammaren beställda pappersräkningsmaskinen har
under året levererats och betingade ett pris av cirka 17 500 kronor.
Arbetena på att installera det jämlikt medgivande av 1951 års riksdag
anskaffade långvirapartiet till pappersmaskinen ha numera avslutats, och
anläggningen har provkörts. Kostnaderna ha hittills uppgått till cirka
270 000 kronor.
Moderniseringen av bostadssamhället har under året fortskridit i samma
takt som tidigare.
Vid utgången av 1953 uppgick antalet anställningshavare vid bruket
till 13 tjänstemän, 6 förmän, 74 manliga och 51 kvinnliga arbetare (därav
10 deltidsanställda).
Såsom fullmäktige tidigare anfört är sedeltryckeriets fastighet
numera otillräcklig för att möjliggöra en rationell drift, och svårigheter
föreligga att tillgodose behovet av nya sedlar utan eftersättande av kontrollen
vid tillverkningen. På uppdrag av fullmäktige har riksbankens industristyrelse
undersökt möjligheterna att uppföra ett nytt sedeltryckeri
å annan tomt eller att tillbygga nuvarande fastighet. Då industristyrelsens
utredning gav vid handen, att någon annan ur säkerhets- och transportsynpunkt
m. m. lämplig tomt icke kunde erhållas inom Stockholm, hemställde
fullmäktige i skrivelse till Konungen den 19 februari 1953, att riksbanken
skulle av mynt- och justerings verkets tomt få disponera ett område
om cirka 1 150 m2 för utvidgning av sedeltryckeriet. Sedan mynt- och
justerings verket samt byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden över framställningen,
har Kungl. Maj:t den 23 september 1953 berett fullmäktige
tillfälle att inkomma med yttrande i anledning av de invändningar, som
av byggnadsstyrelsen framförts mot tomtförvärvet. Överläggningar ha
sedermera ägt rum med representanter för Stockholms stad angående even
-
Bankoutskottets memorial nr 1. 41
tuellt inköp av annan tomt. Sedeltryckeriets byggnadsfråga är för närvarande
föremål för ytterligare överväganden från industristyrelsens och
fullmäktiges sida.
För sedeltryckeriet har under året inköpts en skärmaskin för en kostnad
av 12 500 kronor, exklusive montering. I övrigt ha några större maskininköp
icke skett. Utrymmesbristen i nuvarande fastighet omöjliggör nämligen
inmontering av utrymmeskrävande maskiner, även om anskaffningen
i och för sig under andra förhållanden skulle innebära en lämplig rationaliseringsåtgärd.
Slutlikvid har emellertid under året erlagts till ett sammanlagt
belopp av cirka 100 000 kronor för luftkonditionering, för vissa
nummerverk till den nya 5-kronesedeln samt för tre räkningsmaskiner och
ett kompletterande boktrycksrotationsverk. Likviden avser beställningar,
som verkställts under tidigare år, delvis som en beredskapsåtgärd.
Sedeltryckeriet levererade under året cirka 79,5 miljoner sedelenheter,
medan motsvarande antal för år 1952 utgjorde omkring 68,2 miljoner
sedelenheter.
Vid utgången av december 1953 uppgick antalet anställningshavare vid
sedeltryckeriet till 20 tjänstemän, 4 förmän samt 79 manliga och 24 kvinnliga
arbetare. Därtill komma 2 timavlönade nattvakter samt städningspersonal.
De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, ange endast de kontanta nettobelopp
som under året utbetalats för dessa industrier. Att bilda sig en
uppfattning om resultatet av verksamheten vid industrierna under året
är icke möjligt förrän boksluten för dessa föreligga i slutet av februari
1954.
§ 25.
För riktigheten av de å sid. 20—26 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamreraren Axel Rosengren och kammarskrivaren Alf Renström, vilka
undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
§ 26.
Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts
av vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoren i Gävle, Kristianstad
och Visby samt — tillsammans med bankokommissarien Borggren
— vid kontoret i Västerås,
av herr Hall och bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Luleå,
Sundsvall, Umeå, Örebro och Östersund,
av bankdirektören Lundgren och bankokommissarien Laurén vid kontoret
i Malmö,
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 1.
42
Bankoutskottets memorial nr 1.
av dåvarande bankokommissarien Lönnqvist vid kontoren i Göteborg,
Halmstad och Härnösand,
av herr Laurén vid kontoren i Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Uppsala
och Växjö samt — tillsammans med herr Borggren — vid kontoren i Karlstad,
Mariestad och Vänersborg, samt
av herr Borggren vid kontoren i Linköping, Norrköping och Nyköping.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ha under året ägt rum.
Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.
§ 27.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 7 januari 1954.
CONRAD JONSSON. |
||
David Hall. |
Mats Lemne. |
Allan Andersson. |
Olof Andersson. |
Filip Kristensson. |
Axel Rubbestad. |
/ Karin Winberg. |
Stockholm 1954 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
540024