Nr 6—8.

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

1

Nr 6.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om rätt att
vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp,
som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser,
m. m.

I en den 11 december 1953 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 8, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts
vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I syfte att möjliggöra utjämning av överskott och underskott i den prisreglerande
verksamhet, som under överinseende av statens jordbruksnämnd
bedrives av vissa s. k. prisregleringsföreningar på jordbrukets och fiskets
områden, har nämnda föreningar enligt av Kungl. Maj :t godkända avtal inrättat
särskilda stiftelser till vilka överskottsmedlen skall inbetalas. För att
förhindra en icke avsedd beskattning av de medel, som överföres till stiftelserna,
föreslås i propositionen att föreningarna skall få njuta avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättningar till stiftelserna. Vidare föreslås att stiftelserna
icke skall vara skattskyldiga för mottagna medel men att till föreningarna
utbetalade stiftelsemedel skall upptagas som intäkt av rörelse hos föreningarna
för det beskattningsår, då medlen kommit föreningen till godo.

Ovannämnda författningsförslag är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för
belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade
stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och
förordningen om statlig inkomstskatt äger skattskyldig njuta avdrag för
belopp, som enligt särskilda av Kungl. Maj :t den It december 1953 god 1

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 7 samt. Nr 6—8.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

kända avtal mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt Sveriges exportoch
importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, förening
u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares
Centralförening u. p. a. och Sveriges Öljeväxtintressenter, förening
u. p. a., Västkustiisk, förening u. p. a., samt Sydkustfisk, förening u. p. a.,
å andra sidan, tillförts någon av de enligt avtalen bildade stiftelserna (konj
unkturutj ämningsf onder).

Såsom förutsättning för att avdrag enligt första stycket må åtnjutas för
visst beskattningsår skall gälla, att medlen inbetalts till stiftelsen senast den
dag den skattskyldige jämlikt bestämmelserna i 36 § taxeringsförordningen
har att avlämna självdeklaration för beskattningsåret.

2 §.

Skyldighet att erlägga skatt för inkomst och förmögenhet föreligger icke
för de i 1 § nämnda stiftelserna, såvitt angår i samma paragraf avsedda
medel eller avkastning därav.

3 §•

Medel, vilka utbetalas från någon av de i 1 § nämnda stiftelserna till
skattskyldig, för vilken avdragsrätt föreligger enligt 1 §, skola hos mottagaren
upptagas såsom intäkt av rörelse för det beskattningsår, för vilket
medlen tillgodoförts honom.

Vad i första stycket sägs angående av stiftelse till den skattskyldige utbetalade
medel skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådana stiftelsens
medel, vilka eljest kommit den skattskyldige till godo.

4 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket
taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes år 1954.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

I en den 9 januari 1953 dagtecknad skrivelse har statens jordbruksnämnd
gjort framställning om att vissa prisregleringsföreningar på jordbrukets och
fiskets områden skall komma i åtnjutande av skattefrihet för inkomster, som
de uppbär i sin prisreglerande eller därmed jämförliga verksamhet.

Över nämnda skrivelse har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,
riksskattenämnden, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden
från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle,
Sveriges köpmannaförbund och Kooperativa förbundet), lantbruksstyrelsen,
fiskeristyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Hallands, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus samt Blekinge län ävensom Sveriges lantbruksförbund
och Sveriges Fiskares riksförbund.

I syfte att förbereda propositionsarbetet har taxeringsintendenten E. Johansson
fatt i uppdrag att verkställa vissa undersökningar rörande prisregleringsföreningarnas
inkomst- och skatteförhållanden. I en i augusti 1953
avgiven promemoria har han redovisat resultatet av dessa undersökningar.

Bevillningsutskottets betänkande nr 6. 3

Genom beslut den 11 december 1953 har Kungl. Maj :t godkänt dels särskilda
avtal mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt Sveriges exportoch
importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, förening
u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares
Centralförening u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter, förening
u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a. samt Sydkustfisk, förening u. p. a.,
å andra sidan, dels ock stadgar för de av föreningarna bildade stiftelserna.

Vid statsrådsprotokollet har fogats avskrift av det med äggföreningen
träffade avtalet (Bilaga 1) ävensom avskrift av stadgarna för den av föreningen
bildade stiftelsen (Bilaga 2). Övriga avtal och stiftelseurkunder är
upprättade efter i huvudsak samma mall.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen
hänvisar utskottet såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande
av departementschefen till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor
i propositionen, nämligen

Statens jordbruksnämnds framställning, s. 3—12.

Remissyttrandena, s. 12—15.

Till stöd för de i propositionen framlagda förslagen har departementschefen
anfört följande.

I följd av den prisreglerande verksamhet, som i överensstämmelse med
av statsmakterna uppdragna riktlinjer bedrives på jordbrukets och fiskets
områden, har under senare år uppkommit vissa skattespörsmal, vilka ännu
icke vunnit en definitiv reglering. Enligt nu tillämpad praxis torde de prisreglerande
företagen i regel icke kunna påräkna skattefrihet för eventuella
överskott å den prisreglerande verksamheten. Sålunda har föreningen Västkustfisk
beskattats för ett belopp, som föreningen redovisat såsom behållning
vid beskattningsårets utgång av de medel, vilka statens livsmedelskommission
utbetalat till föreningen i form av pristillägg å överskottsfisk (RÅ 1952
not 734). Endast om de insamlade medlens karaktär av statsmedel klart
framgår av vidtagna dispositioner torde skattefrihet kunna ifrågakomma.
I detta hänseende må erinras om att Svenska spannmålsaktiebolaget förklarats
icke vara skattskyldigt för redovisad nettobehållning å bolagets verksamhet,
vilken nettobehållning inlevererats till statsverket (RÅ 1943 not
889).

Syftet med den föreliggande framställningen är att genom särskild lagstiftning
öppna möjlighet för prisregleringsföreningarna att skattefritt fondera
såcana under året uppsamlade prisregleringsmedel, vilka kvarstår oanvända
vid beskattningsårets utgång. Jordbruksnämnden har understrukit,
att en reducering av dessa medel genom beskattning i högsta grad skulle
motverka syftet med föreningarnas verksamhet och sannolikt framtvinga
antingen ett nedläggande av verksamheten eller dess överförande i rent statlig
regi.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

Vissa remissinstanser har ansett att frågan om prisregleringsmedlens skatterättsliga
behandling icke borde lösas nu utan i stället hänskjutas till övervägande
av den utredning, som för närvarande är sysselsatt med en översyn
av företagsbeskattningen. Man har motiverat detta ställningstagande
med att här i själva verket vore fråga om vilken resultatutjämning mellan
olika år, som borde tillåtas i beskattningsavseende. Det synes dock knappast
befogat alt jämställa den prisreglerande verksamhet, som bedrives av dessa
föreningar, med vanlig förvärvsverksamhet. I den mån överskott uppstår å
den prisreglerande verksamheten skall detta ju icke disponeras såsom vinstmedel
utan skall kvarstå i föreningen och enligt statsmakternas direktiv användas
i den prisreglerande verksamheten ett följande år. Det är sålunda
icke fråga om utjämning av vinster och förluster i egentlig mening. Enligt
min mening föreligger därför inget hinder för att upptaga de nu aktuella
skatteproblemen till särskild behandling.

Jordbruksnämnden har i första hand förordat en lagstiftning med det innehållet,
att överskottet å den prisreglerande verksamheten generellt undantages
från beskattning. Kammarrätten, riksskattenämnden och flertalet av
de hörda länsstyrelserna har förklarat sig icke kunna tillstyrka en dylik allmän
skattefrihetsregel. Därvid har särskilt framhållits, att man med en sådan
lösning alltjämt komme att ställas inför åtskilliga frågor om den verkliga
karaktären av de medel, som tillfördes föreningarna, där olika mellanformer
kunde ge anledning till tvister. Vidare funnes icke tillräckliga garantier
för afl medel avseende den prisreglerande verksamheten icke kunde
komma delägarna till godo. För egen del har jag kommit till den uppfattningen,
att en lagstiftning enligt detta alternativ sannolikt skulle nödvändiggöra
en statlig kontroll över föreningarna, som av andra skäl icke kan anses
önskvärd. Jag kan sålunda icke förorda en lösning efter dessa linjer. Ej heller
finner jag förslaget, att riksskattenämnden skulle tilläggas befogenhet
att efter prövning från fall till fall medgiva dispens från skattskyldighet
vara en lämplig anordning.

Enligt det av jordbruksnämnden såsom huvudalternativ II betecknade förslaget
skulle överskott å den prisreglerande verksamheten tillföras särskilda,
för ändamålet inom vederbörande branscher bildade stiftelser, varvid avsättningarna
till dessa stiftelser liksom de hos stiftelserna uppsamlade medlen
och avkastningen därå skulle vara undantagna från beskattning. Detta
alternativ har ur taxeringssynpunkt den påtagliga fördelen, att avdragsrätten
anknytes till det objektiva kriteriet, att beloppet överförts till en stiftelse
av angivet slag och några svårigheter för gränsdragningen uppkommer icke.
Genom att meddela föreskrifter om att förening skall vara skyldig att som
intäkt av rörelse upptaga från stiftelse utbetalade medel, erhålles vidare
garantier för att skattefrihet icke kan ifrågakomma i andra fall än då
medlen använts för att täcka eljest uppkommande underskott. Jag vill därför
förorda, att den åsyftade särskilda regleringen av prisregleringsföreningarnas
skattskyldighet för prisregleringsmedel kommer till stånd genom en
lagstiftning, som i princip utformats i enlighet med detta alternativ.

Bevillningsutskottets betänkande nr 6. 5

I den inledningsvis omnämnda, av taxeringsintendenten Johansson upprättade
promemorian har föreslagits, att erforderliga författningsbestämmelser
sammanföres i en särskild förordning och att sålunda nu icke göres
någon ändring i kommunalskattelagen och statsskatteföroi dningarna. I pro
memorian har hänvisats till att denna metod tidigare använts vid meddelandet
av bestämmelser om särskilda skattefria avsättningar till vissa stiftelser
inom skogsindustrien. Även om den nu tilltänkta lagstiftningen icke
är avsedd att vara av samma tidsbegränsade natur som sistnämnda bestämmelser,
finner jag dock det föreslagna arrangemanget lämpligt med hänsyn
till att lagstiftningen är av speciell natur och endast berör ett fåtal skattskyldiga.
En blivande författning i ämnet bör direkt anknyta till de av
Kungi. Maj :t nu godkända avtalen. Skulle framdeles nya prisregleringsföreningar
bildas, får frågan om en komplettering av lagstiftningen då upptagas
till prövning.

Skattebestämmelserna bör i sak ha den innebörd, som förutsatts i de av
Kungl. Maj :t godkända överenskommelserna. Sålunda bör vederbörande
förening vid beräkning av nettointäkt av rörelse få åtnjuta avdrag med belopp
motsvarande de medel som tillförts stiftelsen. Något krav på att inbetalningen
till stiftelsen skall ha verkställts redan under beskattningsåret
torde icke böra uppställas. Då inbetalningen skall avse det överskott, som
kan ha uppkommit i den prisreglerande verksamheten, måste uppenbarligen
föreningens bokslut föreligga, innan eventuell inbetalning kan till beloppet
angivas. Ur taxeringssynpunkt torde det vara tillfyllest om inbetalningen
är verkställd senast den dag föreningen har att avgiva allmän självdeklaration.
Stiftelserna bör icke vara skattskyldiga till inkomst- eller förmögenhetsskatt
för de medel, som enligt avtalen inbetalas till stiftelserna, eller för
därav härflytande avkastning. Å andra sidan bör till vederbörande förening
utbetalade medel upptagas hos föreningen som intäkt av rörelse för det beskattningsår,
då medlen kommit föreningen till godo. De föreslagna bestämmelserna
bör första gången tillämpas vid 1954 års taxering.

Att gåvoskatt icke ifrågakommer för de enligt avtalen överförda medlen
torde ligga i sakens natur.

Till sist torde jag få beröra vissa speciella frågor, som reglerats i de mellan
statens jordbruksnämnd och vederbörande föreningar träffade avtalen.
Endast överskott å den prisreglerande verksamheten i egentlig mening är
av sådan säregen natur, att en specialregel rörande beskattningen kan anses
motiverad. Avtalen innehåller också direkt föreskrift om att de till stiftelse
överförda medlen skall användas — förutom till att täcka de med stiftelsens
förvaltning förenade kostnaderna — till att utjämna underskott i den av föreningen
bedrivna prisreglerande verksamheten. Till stiftelse får salunda
icke överföras t. ex. de medel, som stärkelseföreningen avser att använda till
rationaliseringsverksamhet inom föreningens arbetsområde, eller de medel,
som oljeväxtföreningarna avsätter till viss försöks- och forskningsverksamhet
på oljeväxtodlingens område. Huruvida avdrag vid taxeringen kan erhållas
för dylika medel, blir alltså att bedöma enligt vanliga regler. Ehuru

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

föreskrift härom icke intagits i alla avtalen torde det ligga i sakens natur
att vid bestämmande av överskottet å den prisreglerande verksamheten jämväl
får inräknas eventuella ränteinkomster å uppsamlade prisregleringsmedel.

Avtalen innehåller särskilda bestämmelser om hur stiftelses tillgångar
skall disponeras för den händelse stiftelsen upplöses. Upphör avtalet efter
uppsägning skall stiftelsens tillgångar överföras till föreningen. I detta fall
kommer sålunda medlen att vid detta tillfälle upptagas till beskattning hos
föreningen. Inträder den situationen, att föreningens uppgift som statligt
dirigerat prisregleringsorgan skulle upphöra, skall enligt föreskrift i avtalen
de medel, som då innestår hos stiftelsen, användas på sätt Kungl. Maj :t bestämmer.
I detta fall kan sålunda stiftelsens medel komma att utbetalas till
annan än de ifrågavarande föreningarna. Frågan om skattskyldighet för sådana
medel regleras icke av den nu förordade lagstiftningen utan denna
fråga blir att bedöma enligt eljest gällande regler.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 8, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om rätt att vid taxering för inkomst
njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering
bildade stiftelser, m. in.

Stockholm den 26 januari 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon, Gustaf
Elofsson, Velander, Söderquist, Niklasson, Damström, Englund och Snygg;
samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Orgård,
Sjölin, Jonsson i Skedsbygd, Brandt, Kollberg, Kärrlander, Henriksson
och Nilsson i Svalöv.