Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
1
Nr 57.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1954/55, m. in., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1954/55 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1954 (Bilaga 1 till
statsverkspropositionen 1954: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1954/55
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1953 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I en den 9 april 1954 dagtecknad proposition nr 215 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55, m. m. har Kungl. Maj :t
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för
inkomst under samma budgetår m. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit
riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för hela budgetåret 1954/55 med 110 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 215 har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till
bevillningsutskottet.
Till utskottets behandling har hänvisats de i anledning av proposition
nr 215 väckla likatydande motionerna 1:551 av herr Ewerlöf och II:
703 av herr Hjalmarson, vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 215 måtte, under uttalande av att en statlig budgetpolitik
enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta, att
statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall vad angår senare hälften av budgetåret
1954/55 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta motioner, nämligen
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 57.
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
A) de likalydande motionerna I: 30 av herr Gustaf Elof sson m. fl. samt
II: 44 av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby, vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning
och förslag angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt,
om så bedöms nödvändigt som kompensation härför, en skärpning
av arvsskatten på större förmögenheter»;
B) de likalydande motionerna 1:214 av herr Ohlon m. fl. och 11:279 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
1. besluta att uttagningsprocenten vid den statliga inkomstskatten skall
sänkas från 110 till 100;
2. i skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om en utredning rörande en
speciell framtida skattesänkning för de inkomsttagargrupper, som genom
inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt höjt, dels hemställa om
en prognos rörande de närmaste årens automatiska inkomststegringar för
statskassan, som kan ställas vid sidan av de nyligen utförda beräkningarna
rörande de automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för en
fortsatt skattesänkningspolitik som även omfattar övriga här berörda skattereformer»;
C)
de likalydande motionerna I: 215 av herr Ohlon m. fl. och II: 280 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte dels besluta att kvarlåtenskapsskatten
avskaffas från utgången av innevarande budgetår samt
dels i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en snabbutredning om en moderat
höjning av arvslottsbeskattningen samt framläggande för riksdagen om
möjligt under vårsessionen av de förslag utredningen kan föranleda»;
D) de likalydande motionerna 1:332 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:281
av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande
-
Förslag
till
förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om
kvarlåtenskapsskatt.
Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt
(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad
1954.»;
E) motionen 1:32 av herr Ola Persson m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att den statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag
m. fl. skall höjas från 40 till 50 procent av den beskattningsbara inkomsten,
och i anledning härav antaga följande
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 26 juli 19V7 (nr 576) om statlig
inkomstskatt.
Härigenom förordnas att 10 § mom. 2 a) i förordningen den 26 juli 1947
om statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse:
10 §.
2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro
aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt
1 mom.:
50 procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke
skall beräknas enligt c) här nedan;
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna 1:30, 1:32, 11:279—281
och II: 703.
Statsverkspropositionen.
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1954/55 är bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 4 350 000 000
Kupongskatt ............................ 6 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt...... 1 000 000
Skogsvårdsavgifter ...................... 7 800 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter .......................... 650 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt
.................................. 70 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 45 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 60 000 000 4 540 450 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ........................... 225 000 000
Bensinskatt ............................ 440 000 000 665 000 000
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Kronor
Kronor
Tullar och acciser:
Tullmedel ..............................
Varuskatt ..............................
Införselavgift och accis å fettvaror m. m.
400 000 000
185 000 000
53 000 000
17 000 000
675 000 000
Skatt å kaffe
Tobaksskatt
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
..................................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
..............................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
................................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . .
Maltdrycksskatt ........................
Skatt å läskedrycker.....................
Statlig nöjesskatt ........................
Skatt å elektrisk kraft....................
770 000 000
55 000 000
85 000 000
40 000 000
60 000 000
35 000 000 2 422 000 000
35 000 000
12 000 000
Postverket (överskott)
10 000 000
Reträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1953/54
som 1954/55.
Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga
om verksamhetsåret 1952 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under
verksamhetsåren 1953 och 1954 samt under de första månaderna av år 1955.
I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande
antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska personer
och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.
Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att inkomst
av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/s
av de fysiska personernas nettoinkomst, under verksamhetsåret 1952 stigit
med 16,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna för en
bedömning av utvecklingen under år 1953 angives ännu vara begränsade.
Ämbetsverket anser emellertid, att lönenivån år 1953 för industriarbetare
(genomsnittlig timförtjänst) kan beräknas komma att ligga 2 å 3 procent
över genomsnittet för år 1952. För övriga grupper löntagare finner verket
sig kunna räkna med en stegring av samma storleksordning. Med hänsyn
till att något skäl att räkna med mera betydelsefulla sysselsättningsförändringar
icke finnes, kommer ämbetsverket fram till en sannolik sam
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
5
raanlagd ökning av inkomst av tjänst med 2 å 3 procent från år 1952 till
1953. I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1954
framhåller riksräkenskapsverket, att denna icke torde komma att visa några
mera betydande olikheter i jämförelse med år 1953. Detta antagande sammanhänger
med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska
utvecklingen under år 1954, som riksräkenskapsverket ansett sig
böra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster under innevarande
och nästfoljande budgetår. Även om det icke kan bortses från
risken av utifrån kommande störningar, vilka i första hand skulle drabba
de svenska exportnäringarna, synes dock enligt ämbetsverkets mening tendenserna
inom den svenska ekonomin för närvarande närmast peka på en
stabil utveckling med i stort sett oförändrad prisnivå samt någon stegring
av produktion och konsumtion totalt sett. Ämbetsverket betonar, att det
svenska näringslivets starka beroende av utvecklingen utomlands dock talar
för en relativt försiktig bedömning av utvecklingen av underlaget för
statsinkomsterna. När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till
en början, att enligt tillgängliga uppgifter en mindre glidning uppåt av
lönenivån inträffat under år 1953, varigenom denna vid ingången till år
1954 något överstiger den för år 1953 genomsnittliga. Även under år 1954
torde, med hänsyn till de gjorda antagandena beträffande den allmänna
konjunkturutvecklingen, en viss glidning uppåt kunna förutsättas. Omfattningen
av de avtalsmässiga lönestegringar, som kan komma att bli resultatet
av förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, kan givetvis ännu
icke överblickas men torde enligt verkets mening bli av mindre räckvidd.
Beträffande sysselsättningen finner riksräkenskapsverket i anslutning till
de allmänna förutsättningarna i övrigt snarast en tendens till stegring framstå
som sannolik för år 1954. Även om under ogynnsamma omständigheter,
närmast som följd av accentuerade svårigheter för exportindustrierna, en
försämring av sysselsättningen kan tänkas inträda, synes tillräckliga skäl
icke föreligga för att en beräkning av statens inkomster skulle baseras på
ett sådant antagande.
Sammanfattningsvis anser sig riksräkenskapsverket böra grunda sina beräkningar
på antagandet om en mindre höjning av den sammanlagda inkomsten
av tjänst under år 1954 i jämförelse med år 1953 och ytterligare
någon stegring under år 1955. — Inkomst av jordbruksfastighet har under
verksamhetsåret 1952 visat en stegring på 10 procent och torde även under
år 1953 väntas visa någon uppgång, trots att inkomsterna av skogsbruket
torde nedgå. — Beträffande övriga förvärvskällor under år 1953 synes en
viss ytterligare uppgång av inkomsten riksräkenskapsverket trolig. En viss
ytterligare stegring beträffande fysiska personers inkemster av övriga förvärvskällor
tillsammantagna anses vara att vänta under år 1954.
Vad därefter beträffar aktiebolagens laxerade inkomster förelåg en nedgång
under verksamhetsåret 1952 med i det närmaste 15 procent. Riksräkenskapsverket
konstaterar emellertid, att nedgången av bolagens redovisade
nettoinkomst endast utgjorde 10 procent. Den starkare nedgången för
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
det taxerade beloppet förklaras av en kraftig stegring av de allmänna avdragen.
Nedgången år 1952 av bolagens sammanlagda inkomst kan enligt
ämbelsverket väsentligen återföras på skogsindustriernas försämrade avsättningsvillkor
på utlandsmarknaderna men också till någon del på svårigheter
för vissa hemmamarknadsindustrier, främst textilindustrin. För
båda dessa industrigrupper har år 1953 medfört en klar förbättring, som i
varje fal! för skogsindustriernas del anses komma att avspeglas i stegrade
inkomster vid 1954 års taxering. Produktionen inom vissa av verkstadsindustriens
grenar, som visade fallande tendens under andra halvåret 1952 i
samband med vikande efterfrågan på såväl utlands- som hemmamarknaden,
synes däremot under år 1953 ha legat på en väsentligt lägre nivå än tidigare.
Sammanfattningsvis framhåller ämbetsverket, att utvecklingen under år
1953 för bolagens del torde peka på en viss förbättring av redovisade nettoinkomster
vid 1954 års taxering. Med ledning av gjorda undersökningar
samt vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra
grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda taxerade beloppet
för svenska aktiebolag vid 1954 års taxering skall komma att utvisa
en stegring av storleksordningen 5 procent. På grund av att de allmänna
avdragen vid taxeringen väntas stiga kraftigt som följd av att de vid 1953
års taxering påförda investeringsavgifterna —- för bolagen uppgående till
ca 100 miljoner kronor — är avdragsgilla vid 1954 års taxering, motsvaras
den anförda ökningen av det taxerade beloppet av en stegring av nettoinkomsten
med närmare 10 procent.
Utvecklingen av aktiebolagens inkomster under år 1954 anger riksräkenskapsverket
inrymma stora osäkerhetsmoment. Då klara tendenser till vare
sig försämring eller förbättring, totalt sett, knappast kan sägas föreligga,
har ämbetsverket i avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande utgått
från en i jämförelse med år 1953 oförändrad sammanlagd taxerad inkomst,
varvid förutsatts att liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även
vid 1955 års taxering kommer att gälla regler som begränsa rätten till fri
avskrivning.
Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att nettoinkomsten för statsverket
å förevarande titel under ett budgetår utgöres av skillnaden mellan,
ä ena sidan, å titeln redovisade intäkter av statsskatter, kommunalskatter
samt vissa medel, som uppbäres i samband med den allmänna uppbörden,
samt, å andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel,
återbetalningar av överskjutande preliminär skatt samt omföringar
av vissa influtna medel till andra riksstatstitlar in. in. Till titeln kommer
under budgetåren 1953/54 och 1954/55 vidare att återföras medel från fonden
för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid uppskattningen
av bruttoinkomsterna har ämbetsverket viss ledning av den
inom verket förda uppbördsstatistiken ävensom av generalpoststyrelsens
månatliga rapporter om totalt influten skatt. På grund av nämnda material
och under de gjorda antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar
riksräkenskapsverket uppbörden av preliminär skatt på följande sätt.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 7
Beträffande den preliminära A-skatten utgår verket från att denna skatt
med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa
löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten
under hela budgetåret 1954/55 utgår med oförändrad uttagningsprocent,
d. v. s. 110 procent. Ämbetsverket uttalar sammanfattningsvis, att betalningarna
av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1954—55 och de törsta
terminerna av uppbördsåret 1955—56 kan väntas stiga utöver nivån under
innevarande budgetår. Det förhållandet, att under våren 1955 som en del
av den preliminära A-skatten kommer att inflyta sjukförsäkringsavgifter,
torde enligt ämbetsverket medföra ett ytterligare tillskott av preliminär
A-skatt under budgetåret 1954/55 av storleksordningen 100 miljoner kronor.
Vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1954—55
och de två terminer av uppbördsåret 1955—56, som faller inom budgetåret
1954/55, framhålles, att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminärdeklaration,
debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet kan
komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig skatt.
Även om det förutsatts, att såväl bolagens som fysiska personers inkomster
totalt sett vid 1955 års taxering kommer att ligga högre än vid 1953 års
taxering, måste man ändå enligt verkets mening räkna med att preliminärdeklaration
eller jämkning av den preliminärt debiterade skatten kommer
att ske i åtskilliga fall. Riksräkenskapsverket har dock ansett sig böra förutsätta
en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär
B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren
1954—55 och 1955—56. Därtill kan såväl under våren 1954 som under våren
1955 väntas inflyta vissa belopp som fyllnadsbetalning.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta
under budgetåren 1953/54 och 1954/55 inflytande preliminär A- och Bskatt,
inkl. under våren 1955 inflytande sjukförsäkringsavgifter, samt fyllnadsbetalningar
av preliminär skatt till ca 6 800 resp. 7 400 miljoner kronor.
Det understrykes dock, att dessa belopp är osäkra inom vida marginaler
både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling
och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten
för skatternas erläggande.
Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1952 års taxering ett
belopp av i runt tal 820 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga såsom
kvarstående skatt, medan ett belopp av omkring 372 miljoner kronor skulle
återbetalas. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 14 miljoner
kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter
uppgår den kvarstående skatten på grund av 1953 års taxering till i runt
tal 975 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring
435 miljoner kronor. Räntan å den kvarstående skatten uppgår till 16 miljoner
kronor. Saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt har sålunda
från 1952 års till 1953 års taxering ökat från omkring 450 till 540
miljoner kronor, vilken stegring helt anges falla på fysiska personer. Den
kvarstående skatt, som kan komma att påföras på grundval av 1954 års
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
taxering, finner riksräkenskapsverket sannolikt komma att nedgå i jämförelse
med föregående år med minst 100 miljoner kronor, varemot den överskjutande
skatten kommer att öka med närmare 100 miljoner kronor. —
Till inkomsterna å titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp i
tillkommande skatt, läggas den kommunala fastighetsskatten. Det under
budgetåret 1953/54 inflytande beloppet av fastighetsskatt, beräknat till 350
miljoner kronor, är 50 miljoner kronor högre än det, som inflöt under närmast
föregående budgetår, vilket förklaras av höjd kommunal utdebitering
mellan 19ol och 1952. Den under budgetåret 1954/55 inflytande fastighetsskatten
beräknas understiga 300 miljoner kronor till följd av repartitionstalets
sänkning från fem till fyra. Inflytande restantier, tillkommande skatt
samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas
uppgå till 205 resp. 235 miljoner kronor. Vid sin beräkning har riksräkenskapsverket
vidare förutsatt, att inflytande arbetsgivarbidrag till den
allmännna sjukförsäkringen och till yrkesskadeförsäkringen skall redovisas
som inkomster på titeln. De senare anges ännu icke kunna beräknas men inflytande
bidrag till sjukförsäkringen under våren 1955 beräknas uppgå till
50 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna
å förevarande riksstatstitel kommer att uppgå för budgetåret
1953/54 till 8 180 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 8 675
miljoner kronor.
Då utgifterna å titeln för budgetåret 1953/54 beräknas till omkring 4 460
miljoner kronor, inkl. utbetalningar till kommunerna å ett belopp av omkring
3 720 miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av
inkomsttiteln för innevarande budgetår till 4 200 miljoner kronor.
Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat
utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningarna av kommunalskattemedel
under kalenderåret 1954 — här inbegripet dels förskott å kommunal
inkomstskatt för kalenderåret 1954, dels fastighetsskatten, dels ock
slutavräkning på det under kalenderåret 1952 utbetalade förskottet å kommunal
inkomstskatt — torde komma att uppgå till omkring 4 030 miljoner
kronor, varav å första hälften av budgetåret 1954/55 skulle falla omkring
2 015 miljoner kronor. För andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande
utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande
inkomstutvecklingen under år 1953 samt under förutsättning av
en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1953 — belöpa
sig till omkring 1 865 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel
under kalenderåret 1955 beräknas sålunda komma att sjunka
i jämförelse med år 1954, vilket till en del beror på att fastighetsskattens
belopp nedgår men främst sammanhänger med att slutavräkningen på tidigaie
uppburna förskott av kommunal inkomstskatt kan beräknas komma
att nedgå med närmare en halv miljard kronor i förhållande till året före.
Till kommunalskattemedlen, 3 880 miljoner kronor, skall läggas, förutom
iestitutioner till ett belopp av 60 miljoner kronor, dels återbetalningar av
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
överskjutande skatt, beräknade till omkring 500 miljoner kronor, dels ock
omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter,
skogsvårdsavgift och annuiteter med omkring 35 miljoner kronor.
För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — till följd av från
verkets sida framlagt förslag om slopande av titeln folkpensionsavgifter —
icke räknat med någon omföring av dylika avgifter. Någon avsättning till
fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel synes
enligt ämbetsverket icke böra ske för nästa budgetår, medan däremot från
fonden en återföring skall ske av återstoden av de till fonden hittills avsatta
medlen eller 300 miljoner kronor. Utgifterna å titeln skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. under nästa budgetår antages i enlighet härmed uppgå
till 4 475 miljoner kronor, innebärande ett inkomstöverskott av i runt
tal 4 500 miljoner kronor.
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen
med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter
förordar riksräkenskapsverket, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. in. i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 4 500
miljoner kronor.
Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats
till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket
upptagits till 6 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till
gällande riksstat med 1 miljon kronor.
Inkomsttiteln utskif tningsslcatt och ersättningsskatt
har ämbetsverket för budgetåret 1954/55 beräknat till oförändrat 1 miljon
kronor.
Inkomsten å titeln skogs vårdsavgifter — ---bär riksräkenskapsverket
upptagit--- — med oförändrat belopp eller 7,8 miljoner
kronor.
I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med
300 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart
och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 650 000 kronor.
Generalpoststyrclsens beräkningar av inkomsterna av arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt slutar på i runt
tal 65 miljoner kronor för innevarande budgetår. Intäkterna för budgetåret
1954/55 bör enligt styrelsens uppfattning beräknas till högst 70 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket framhåller, att vid beräkning av inkomsterna
av kvarlåtenskapsskatt för innevarande och nästfoljande budgetår hänsyn
måste tagas till att ändrade skattesatser kan väntas medföra ett visst inkomstbortfall.
Emellertid torde till följd av höjda taxeringsvärden på fastigheter
och värdestegring även för andra kapitaltillgångar böra räknas med
en fortgående stegring av den normala uppbörden av såväl arvslottsskatt
som gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. Större engångsposter kommer därlill
under innevarande budgetår alt tillföra titeln betydande inkomster. Man
torde enligt ämbetsverket böra räkna med att även under nästföljande
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
budgetår något eller några större engångsbelopp kommer att inflyta. Riksräkenskapsverket
beräknar i enlighet härmed inkomsterna för budgetåret
1953/54 till 70 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1954/55 uppföres med 70 miljoner kronor eller samma belopp
varmed titeln uppförts i gällande riksstat.
Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1952/53 uppgått till 37
miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen beräknats
inflyta med i runt tal 38 miljoner kronor, har av riksrältenskapsverket
för budgetåret 1953/54 beräknats till 42 miljoner kronor. För budgetåret
1954/55 föreslår ämbetsverket att titeln uppföres med 45 miljoner
kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat med 9
miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar
m. in., som i gällande riksstat upptagits med 60 miljoner
kronor, beräknas av riksräkenskapsverket, med ledning av för innevarande
budgetår influten uppbörd, till 60 miljoner kronor för budgetåret 1953/54.
For budgetåret 1954/55 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln
upptages med samma belopp eller 60 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 200 resp. 410 miljoner
kronor. Med utgångspunkt från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet
har riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 210 miljoner
kronor för innevarande budgetår och till 225 miljoner kronor för budgetåret
1954/55. Riksräkenskapsverket har i nära anslutning till av generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelserna verkställda
kalkyler, vilka i huvudsak sammanfaller med handels- och industrikommissionens
beräkningar, uppskattat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret
1953/54 till 390 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 440
miljoner kronor.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret
1952/53 gav en behållen intäkt av ca 379 miljoner kronor, är i riksstaten för
löpande budgetår uppförd med 350 miljoner kronor. Vid i november 1953
gjord uppskattning har generaltullstyrelsen — under förutsättning bl. a. att
villkoren för det internationella varuutbytet ej kommer att mera avsevärt
försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förblir i stort
sett oförändrade —- beräknat nettouppbörden för innevarande budgetår
till 390 miljoner kronor och för nästa budgetår till 360 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket framhåller, att tullinkomsternas i jämförelse med
importvärdet höga nivå under det gångna budgetåret liksom under de hittills
förflutna månaderna av innevarande budgetår sammanhänger med att den
fullbelagda delen av importen utgjort en osedvanligt stor andel av den totala
införseln. Denna förskjutning i importens sammansättning har givit till resultat,
att tullinkomsterna stegrats trots att det totala importvärdet ned
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57. Ii
gått. Den konstaterade förändringen i importens sammansättning får bl. a. ses
mot bakgrunden av att importen av vissa bränslen och råvaror under år 1953
synes ha varit otillräcklig för att hålla lagren på samma nivå som tidigare.
En återgång till en mera normal sammansättning av införseln torde därför
i första hand komma till stånd genom en ökning av denna del av importen.
Beträffande den tullbelagda delen av införseln synes för närvarande icke
tillräckliga skäl finnas för att förutsätta en nedgång totalt sett, även om för
vissa varugrupper en nedgång av importvärdet kan te sig sannolik bl. a.
som följd av prissänkningar. Riksräkenskapsverket upptar, med hänvisning
till vad nu anförts samt på grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden
under den gångna delen av innevarande budgetår, inkomsterna
av tullmedel för budgetåret 1953/54 till 400 miljoner kronor samt förordar,
att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret
1954/55 uppföres med likaledes 400 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten
å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor ävensom
skatten vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar in. in.,
upptagen till ett belopp av 260 miljoner kronor. Enligt riksdagens beslut
har nyssnämnda personbilskatt upphört att gälla fr. o. m. den 20 december
1953. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna gjorda
beräkningarna, med bortseende från den särskilda personbilskatten, innebär
en sammanlagd inkomst å titeln varuskatt under budgetåren 1953/54
och 1954/55 på 175,6 resp. 157,5 miljoner kronor. Inkomsten av personbilskatten
under innevarande år har av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknats uppgå till 90 miljoner kronor under förutsättning att beskattningen
skulle kvarstå oförändrad under hela budgetåret. Riksräkenskapsverket,
som i likhet med vad som förutsatts i proposition nr 241 antager
att inkomsten av personbilskatten under innevarande budgetår kommer
att inbringa 40 miljoner kronor, beräknar inkomsttiteln varuskatt till
225 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för
budgetåret 1954/55 upptages till 185 miljoner kronor.
I fråga om titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m.,
som i samband med en omläggning av fettvarubeskatlningen med ingången
av innevarande budgetår ersatt den tidigare titeln accis å margarin och
vissa andra fettvaror och som i gällande riksstat uppförts med 54 miljoner
kronor uppskattar riksräkenskapsverket i anslutning till statens jordbruksnämnds
och kontrollstyrelsens beräkningar inkomsterna för budgetåret 1953/
54 till 44 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55
upptages till 53 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår
är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen
och statens jordbruksnämnd beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner
kronor, för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55. Riksräkenskapsverket
har anslutit sig till nämnda kalkyler.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 650 miljoner kronor.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten för
innevarande budgetår till 610 miljoner kronor.
Vid beräkningar av det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma
att inlevereras under budgetåret 1954/55, bar tobaksmonopolet funnit, att
tendensen för efterfrågan av tobaksvaror under innevarande kalenderår icke
motiverar ett antagande av någon nämnvärd ökning i efterfrågan på något
enda varuslag men väl minskning på flertalet varuslag. Med utgångspunkt
från en i stort sett oförändrad kvantitativ försäljning av cigarretter och röktobak
samt en minskning på de övriga varuslagen ävensom under antagande
av oförändrade utförsäljningspriser och ingen nämnvärd förändring av
konjunkturförhållandena har tobaksmonopolet funnit sig böra beräkna inkomsterna
av tobaksskatt till 610 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket — som med hänsyn till inkomsttillflödet under månaderna
juli—november 1953 funnit sig böra räkna med en högre inkomstnivå
än tobaksmonopolet kalkylerat med — har under förutsättning av oförändrade
skattesatser uppskattat tobaksskattens avkastning för nu löpande
budgetår till 625 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten
för budgeåret 1954/55 upptages till 650 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag
inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,
vilken i gällande riksstat upptagits med 16 miljoner kronor,
för budgetåret 1953/54 till 16 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning
att en av Vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål
skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till
12 miljoner kronor.
Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 34 miljoner
kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar
riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1953/54 till 34
miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 35 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 650 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren 1953
/54 och 1954/55, förutsatt att priser och inkomster förblir i stort sett oförändiade,
skall inflyta med 640 resp. 650 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
upptar under förutsättning av oförändrade skattesatser inkomsterna
å förevarande titel till 650 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och föreslår,
att titeln för nästa budgetår beräknas till 675 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänknin g sskatt å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 50 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har under beaktande av den nuvarande tendensen i vinförsäljningen —
beräknat inkomsten å denna titel till 53 miljoner kronor för löpande och 55
miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket uppskat
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 13
tar, under förutsättning av oförändrade skattesatser, inkomsterna för budgetåret
1953/54 till 53 miljoner kronor samt föreslår i överensstämmelse med
kontrollstyrelsens kalkyler, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954
/55 uppföres med 55 miljoner kronor.
Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 80 miljoner
kronor, beräknas av kontrollstyrelsen innevarande budgetår inflyta
med 82 miljoner kronor. Styrelsen har uppskattat inkomsterna för nästa budgetår
till i runt tal 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat
inkomsterna för innevarande budgetår till 85 miljoner kronor, föreslår att
titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 85 miljoner kronor.
Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptagits till 35
miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med ca 38 miljoner
kronor för budgetåret 1953/54 och med 36 miljoner kronor för budgetåret
1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar här avsedda inkomster för innevarande
budgetår till 40 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret
1954/55 uppföres med 40 miljoner kronor.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsterna å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten för
löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor, komma att uppgå till
53,94 miljoner kronor under budgetåret 1953/54 och till 54,06 miljoner kronor
under budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av
nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor och föreslår, att
inkomstposten för nästa budgetår upptages till 60 miljoner kronor.
Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår
upptagits till 35 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med i
runt tal 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/
55. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning av denna inkomstpost
måste grundas på osäkra uppskattningar med hänsyn till att bl. a. någon
statistik icke finnes över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning.
Därest för elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande
grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å
elektrisk kraft uppskattas till 37 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och
till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar
inkomsterna av elskatten för innevarande budgetår till 30 miljoner kronor
samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med ett belopp
av 35 miljoner kronor.
Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1952/53 uppgick
till omkring 11 miljoner kronor. I riksstaten tör löpande budgetår är inkomsttiteln
uppförd med 10 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen hai beräknat
överskottet för budgetåret 1953/54 till 9,7 miljoner kronor och för
budgetåret 1954/55 till 10,2 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit, att inkomsttiteln
i riksstaten för sistnämnda budgetår upptages med 10 miljoner
kronor.
Vid uppskattningen av inkomsterna har styrelsen emotsett en ökning från
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
budgetåret 19o2/53 till budgetaret 1953/54 med 1,7 miljoner kronor till
344,97 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1954/
55 med 6,2 miljoner kronor till 351,n miljoner kronor. Större delen av ökningen
från budgetåret 1952/53 till det nu löpande budgetåret belöper sig
å frankoteckensuppbörden, som med hänsyn till någon ökning av trafikvolymen
beräknas stiga från 205 till 207 miljoner kronor, innebärande en ökning
med 2 miljoner kronor. Från budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/
55 beräknas frankoteckensuppbörden stiga med ytterligare 3 miljoner kronor
till 210 miljoner kronor. Vid uppskattningen av frankoteckensuppbörden
för innevarande och nästkommande budgetår har styrelsen utgått från
de porton, som för närvarande gälla för olika försändelseslag, samt ansett
sig kunna räkna med någon ökning i trafikvolymen även under budgetåret
1954/55. Även beträffande posterna inkomster för befordran av tjänsteförsändelser,
inkomster av tidningsrörelsen, ersättning för postgirorörelsen,
ersättning från postsparbanken, ersättning för besLyret med skatteuppbörden
samt ersättning för utbetalning av folkpensioner och av barnbidrag räknar
styrelsen med ökade intäkter under de närmaste åren. Dessa poster beräknas
sålunda stiga med sammanlagt 0,9 miljoner kronor från budgetåret
1952/53 till budgetåret 1953/54 samt med 3,2 miljoner kronor från sistnämnda
budgetår till budgetåret 1954/55. Inkomsterna å övriga inkomstposter
beräknas icke komma att undergå större förändringar under innevarande
eller nästkommande budgetår.
De mot inkomsterna svarande driftkostnaderna beräknas för innevarande
budgetar uppgå till 335,3 miljoner kronor samt för nästa budgetår till
341 miljoner kronor. Därvid har antagits att rörligt tillägg (procentuell förhöjning)
kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande
som under nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits
till större förändringar i nuvarande prisnivå, som kan komma att inträffa
under den tidsperiod beräkningarna omfattar.
Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för
det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket i anslutning till generalpoststyrelsens
kalkyler upptagit inkomsterna av postverket för vart och ett av
budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 10 miljoner kronor.
I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i
det följande.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 500 miljoner kronor. I detta
belopp ingår de avgifter och bidrag till sjukförsäkringen, som kommer att
införas fr. o. m. den 1 januari 1955, nämligen sjukförsäkringsavgifter med
100 miljoner kronor och arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen med 50 miljoner
kronor. En dylik redovisning av de för sjukförsäkringen utgående avgifterna
och bidragen förutsätter att ett särskilt anslag anvisas, från vilket
utbetalningarna till sjukkassorna verkställes. Som chefen för socialdepar
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
15
tementet senare denna dag i annat sammanhang kommer att beröra, bör
emellertid en dylik anordning undvikas. Den skulle nämligen medföra, att
budgetens slutsumma av statsverkets inkomster och utgifter kommer att
innefatta avgifter och bidrag, som icke är statens utan sjukkassornas medel.
I stället synes motsvarande system, som tillämpas beträffande kommunalutskylderna,
böra komma till användning. Detta innebär att utbetalningarna
till sjukkassorna verkställes direkt från inkomsttiteln skatt å
inkomst och förmögenhet m. in. Titeln bör följaktligen nedräknas med det
belopp som beräknas inflyta i avgifter och bidrag. Som chefen för socialdepartementet
vidare kommer att närmare beröra kan utbetalningarna till
sjukkassorna under budgetåret 1954/55 eventuellt komma att överstiga influtna
avgifter och bidrag med ett belopp som uppgår till 75—100 miljoner
kronor. Detta sammanhänger med att inkomsttiteln endast tillgodoföres de
försäkringsavgifter, som inflyter vid preliminärskatteuppbörderna i mars
och maj 1955 och de preliminärt inbetalade arbetsgivarbidragen, medan utbetalningarna
till sjukkassorna kommer att avse ett halvt års försäkringsavgifter
och arbetsgivarbidrag. Storleken av den förskottering, varav behov
övergångsvis skulle kunna uppkomma, är emellertid synnerligen oviss. Den
blir bl. a. beroende av dels den omfattning sjukkassornas utgifter kommer
att få och dels de olika sjukkassornas tillgång på likvida medel vid skilda
tidpunkter.
Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen,
som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen,
förordar jag -— med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten
alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln
preliminärt uppföres med (4 500 — 150 =) 4 350 miljoner kronor för
nästa budgetår.
Riksräkenskapsverket har beräknat auto in obils kattemedlen
till 665 miljoner kronor, varav 225 miljoner kronor i fordonsskatt och 440
miljoner kronor i bensinskatt. I ett den 4 november 1953 dagtecknat betänkande
bar 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken
framlagt förslag till ändrade grunder för uttagning av fordons- och
bensinskatt. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.
Som jag förut antytt räknar jag med att kunna underställa årets riksdag ett
förslag i frågan. I avvaktan härpå bar huvuddelen av de mot bilskattemedlen
avräknade anslagen, nämligen bl. a. anslagen till statlig, kommunal och enskild
väghållning, upptagits i riksstatsförslagel med preliminärt beräknade
belopp. Totalt sett uppgår utgifterna för vägväsendet m. in. till 665 miljoner
kronor, d. v. s. till samma belopp som riksräkenskapsverket beräknat
automobilskattemedlen. Under åberopande av vad jag bär anfört föreslår
jag att titlarna för fordonsskatt och bensinskatt preliminärt beräknas till
225 resp. 440 miljoner kronor.
Såsom förut nämnts kommer jag senare denna dag att föreslå en fr. o. in.
den 1 april 1954 böjd beskattning av tobaksvaror och spritdrycker, som un
-
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
der budgetåret 1954/55 beräknas tillföra statsverket en sammanlagd inkomsthöjning
av 96 miljoner kronor utöver riksräkenskapsverkets inkomstförslag
beträffande tobaks- och spritskattetitlarna. I samband med en samtidigt
föreslagen omläggning av beskattningssystemet kommer brännvinstillverkningsskatten
att borttagas och i stället inarbetas i omsättningsskatten
å spritdrycker. Under hänvisning till det förslag i förevarande frågor
som i annat sammanhang denna dag kommer att föreläggas riksdagen, föreslår
jag att titlarna tobaksskatt samt omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker uppräknas med 25 resp.
95 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar,
d. v. s. upptages med ett belopp av 675 resp. 770 miljoner kronor. Titeln
brännvinstillverkningsskatt, som av riksräkenskapsverket beräknats till 24
miljoner kronor, uppföres av skäl som nyss anförts icke i riksstatsförslaget
för nästa budgetår. I efterskott eventuellt inflytande inkomster av denna
skatt torde få redovisas å inkomsttiteln övriga diverse inkomster. Jag torde
i detta sammanhang få nämna att genom ifrågavarande skattehöjningar beräknas
inkomsterna av tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker öka med 4 resp. 5 miljoner kronor för innevarande budgetår.
Den samtidigt genomförda omläggningen av vinbeskaltningen torde
för innevarande budgetår medföra en minskning av titeln omsättnings- och
utskänkningsskatt å vin med omkring 1 miljon kronor jämfört med riksräkenskapsverkets
beräkningar. För nästa budgetår torde titeln kunna upptagas
till det av ämbetsverket angivna beloppet.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
I propositionen nr 215 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1954/55. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak
anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. Beräkningen av denna titel står till
följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras beträffande
utvecklingen av skatteunderlaget under hela den tid som beräkningen
omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda
löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende
på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å
kvarstående skatt medföra även, att samma förhållande i betydande utsträckning^
kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under budgetaret
1952/53 kompletterades salunda inbetalningarna av preliminärskatt
Bevillningsutskottets betänkande nr 5
17
under de ordinarie uppbördsterminerna med omfattande fyllnadsbetalningar
under våren 1953 — sammanlagt uppgående till ca 390 miljoner kronor,
varav huvudparten från bolag — varigenom den enligt taxeringen 1953 påförda
kvarstående skatten för bolagen nedbringats till ca 100 miljoner kronor.
Detta belopp understiger med ett tiotal miljoner kronor den enligt samma
taxering beräknade överskjutande skatten för bolag.
Svårigheterna att i förväg bedöma fysiska personers och företags inkomster
är normalt den främsta orsaken till de ibland betydande differenser som
kunna uppstå mellan förhandsberäkningar av titelns nettoinkomst och det
slutliga utfallet. Till denna osäkerhet bidrar emellertid även sättet for skatteuppbörden.
Ingen helt fix relation kan förutsättas mellan inflytande skatteinkomster
och den samtidiga utvecklingen av skatteunderlaget. Uppbörden
av löntagarnas preliminärskatt är i viss utsträckning beroende av frivilliga
höjningar av löneavdragen med hänsyn till extrainkomster in. in. Likaså
är omfattningen av fyllnadsbetalningarna helt beroende av de skattskvldigas
egna överväganden. I vilken män de skattskyldigas skattetorpliktelser
komma att fullgöras genom erläggande av preliminärskatt inklusive
fyllnadsbetalningar, under ett budgetår eller kvarstående skatt under
det påföljande kan icke med större säkerhet bedömas. Ej minst med hansyn
härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för innevarande budgetår
och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår bedömas i ett
sammanhang. , . -.. .
I sin senaste inkomstberäkning angav nksräkenskapsverket vissa förutsättningar
för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1954,
vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att en mindre g ldning
uppåt av lönenivån syntes ha inträffat under år 1953^ varigenom denna
vid ingången till år 1954 något överstege den för år 1953 genomsnittliga,
vilken i sin tur beräknades ligga 2—3 procent över 1952 års nivå. Även för
år 1954 ansågs, med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,
en viss glidning uppåt kunna förutsättas. Omfattningen
av de avtalsmässiga lönestegringarna kunde icke överblickas, men de
svntes komma att bli av mindre räckvidd. Beträffande den för de totala
löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades snarast
med en tendens till stegring. Sammanfattningsvis raknades med en uppgång
av den totala lönesumman från 1953 till 1954 med omkring 4 procent och for
våren 1955 med ytterligare någon stegring. Enligt riksräkenskapsverkets mening
kunna dessa antaganden alltjämt läggas till grund för beräkningen.
Icke heller beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor
än tjänst synes anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från
annat antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1953
och som innebar en viss stegring under såväl år 1953 som 1954.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid deeemberberäkmngen en uppgång
av den sammanlagda taxerade inkomsten av storleksordningen 5 procent for
verksamhetsåret 1953 i jämförelse med ar 1952 och för yerksamhetsare
1954 oförändrat belopp i förhållande till år 19o3. Därvid hade forutsatts, att
liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även vid 19.)5 års taxering skulle
komma att gälla regler, som begränsade rätten till fri avskrivning. Förslag
av denna innebörd har i proposition nr 17 förelagts arets riksdag Riksiakenskapsverket
har vid förnvade överväganden tunmt det sannolikt, att bokmens
taxerade inkomster kunna komma att ligga något lmgrc an vad som
n ..... ...... ■ '' '' '' vid taxeringen 19;>4
antogs i december 1953. Så vilt nu kan bedömas skulle
eu uppgång med inemot 10 procent kunna förvantas. Avel! vid taxeringen
1955 synes eu viss stegring sannolik bland annat ined hansyn till att den
vid inkomsttaxeringen avdragsgilla investeringsavgi! ten bortfaller.
‘2 Uihtuuj till riksdagens protokoll 7 samt. AV :>7.
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,
förutsatts under innevarande budgetår skola inflyta investeringsavgilter
för år 1953 till ett belopp av omkring 100 miljoner kronor
i form av fyllnadsbetalningar. Vidare räknas det fortfarande med en
uttagningsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer
under såväl år 1954 som 1955 och med en genomsnittlig kommunal utdebitering
för år 1955 av samma höjd som gällde för år 1953 (12,72). Kompletterande
uppgifter ha visat, att den kommunala utdebiteringen för år
1954 torde utgöra genomsnittligt 12,40, vilket är 10 öre mera än vad som
antogs i december.
I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om
ränta å kvarstående skatt skulle, liksom under de föregående två åren, föranleda
aktiebolagen att i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar
till den preliminärskatt, som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret.
Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning utgått från samma antagande.
Vidare har liksom i december även nu antagits, att inga nämnvärda
belopp av preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet komma att inflvta
under budgetåret 1954/55.
Beträffande storleken av den inflytande kvarstående skatten har ingen
ändring förutsatts för innevarande budgetår. Däremot har motsvarande post
för nästföljande budgetår uppräknats med 30 miljoner kronor, vilket sammanhänger
med att taxeringsutfallet 1954 för aktiebolagen nu antagits komma
att ligga något högre än vad som förutsattes i december.
Enligt vad som nu är känt uppgår den under innevarande budgetår influtna
fastighetsskatten till 360 miljoner kronor mot tidigare antagna 350
miljoner kronor. Motsvarande uppräkning har gjorts även för nästa budgetår.
Utbetalningarna av kommunalskattemedel under år 1954 beräknas nu
med ledning av uppgifter från länsstyrelserna komma att bli närmare 60
miljoner kronor högre än vad som tidigare förutsatts. Skillnaden beror
främst på att den kommunala utdebiteringen som ovan nämnts torde ligga
något högre än vad som antogs i december. Som följd av denna korrigering
beräknas kommunalskatteutbetalningarna för båda budgetåren nu 30 miljoner
kronor högre än i december. Beträffande utbetalningarna under år
1955 ha inga justeringar gjorts. I enlighet med vad som föreslagits i proposition
nr 93 till årets riksdag har förutsatts, att 1954 års fastighetsskatt i
vanlig ordning utbetalas till kommunerna under år 1955 men att å andra
sidan under samma år inget förskott på garantiskatt för fastighet kommer
att utgå. Detta innebär ingen förändring i förhållande till vad som förutsattes
i decemberberäkningen.
I enlighet med vad som förordats i statsverkspropositionen skola folkpensionsavgifterna
från och med budgetåret 1954/55 slutligt redovisas på inkomstskattetiteln.
För detta budgetår har alltså icke räknats med någon
omföring från titeln av folkpensionsavgifter.
Såsom tidigare förutsatts skola under budgetåren 1953/54 och 1954/55
från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel återföras
till titeln 450 respektive 300 miljoner kronor. Liksom vid decemberberäkningen
har med hänsyn till de gjorda antagandena om skatteunderlagets
utveckling icke heller nu räknats med någon avsättning till fonden.
Vid de kalkyler, för vilka redogjorts här ovan, har ingen hänsyn tasits
till att inkomsttiteln under budgetåret 1954/55 kommer att påverkas av vissa
transaktioner, som hänföra sig till de nya sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna.
Från och med uppbördsåret 1955—56 komma i själva verket att i
skatteuppbörden ingå sjukförsäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag från
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
19
mindre arbetsgivare, och enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen
skola även bidrag från större arbetsgivare redovisas över titeln. Riksräkenskapsverket
hade vid sin decemberberäkning utgått från, att dessa avgifter
och bidrag, för budgetåret 1954/55 beräknade till 100 respektive 50 miljoner
kronor, skulle slutligt redovisas på titeln och att utbetalningarna skulle ske
från ett särskilt anslag på budgetens utgiftssida. I statsverkspropositionen
har emellertid uttalats, att utbetalningarna, inklusive de förskott på avgifter
och bidrag som kunna bliva erforderliga, böra ske direkt från inkomstskattetiteln.
I proposition nr 167 till årets riksdag har den nettobelastning
på inkomstskattetiteln under budgetåret 1954/55, som blir en följd av att
förskotteringen till sjukkassorna under första halvåret 1955 torde komma
att överstiga de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen, uppskattats
bliva av storleksordningen 75—100 miljoner kronor. Beloppets storlek vore
dock beroende av flera svårbedömbara faktorer, såsom sjukkassornas utgifter
under den aktuella perioden och de olika sjukkassornas tillgång på likvida
medel vid skilda tidpunkter. Riksräkenskapsverket har ansett sig böra
taga hänsyn till en av angivna skäl sannolikt uppkommande nettobelastning
på titeln av icke oväsentlig storlek genom att föreslå, att titelns nettoinkomst
för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor till
4 300 miljoner kronor.
Med utgångspunkt från det sålunda anförda uppskattar riksräkenskapsverket
den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. för budgetåret 1953/54 till 4 100 miljoner kronor och förordar, att
samma titel i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 uppföres
med 4 300 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i bland annat det
antagande, som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt
för verksamhetsåret 1953. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar
i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med,
sker en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1953/
54 till budgetåret 1954/55. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande
beträffande fyllnadsbetalningar våren 1955.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen
har i skrivelse den 12 mars 1954 förordat, att ifrågavarande inkomster
i den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln
till likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för budgetåret 1954/55 får kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 45 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen, som i november 1953 beräknade inkomsterna
på denna titel till 4() miljoner kronor, har i sin ovan nämnda skrivelse
efter förnyad beräkning anfört, att ifrågavarande inkomster för budgetåret
1954/55 synas böra beräknas till 45 miljoner kronor eller 3 miljoner
kronor mera än vad som förutses för budgetåret 1953/54. Riksräkenskapsverket
förordar, alt titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till oförändrat
45 miljoner kronor.
Omsättnings- och rxprditionsstäinplar in. in. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 60 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen, som
i november 1953 uppskattade inkomsterna till 58 miljoner kronor, bar efter
förnyad beräkning ansett, att uppbörden under titeln bör beräknas till 60
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomsterna för
innevarande budgetår till 62 miljoner kronor, anser en mindre uppräkning
av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet vara befogad och föreslår,
att titeln i det slutliga riksstatsförslagct beräknas till 62 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. Inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt upptogos
i statsverkspropositionen preliminärt till 225 respektive 440 miljoner
kronor i avvaktan på det förslag till ändrade grunder för beskattningen av
motorfordonstrafiken, som avsågs att senare underställas riksdagen. Sedermera
har Kungl. Maj :t i proposition nr 112 framlagt sådant förslag. Detta
innebär bland annat en höjning från och med 1 januari 1955 av fordonsskatten
för flertalet fordonskategorier samt en höjning från och med 1 juli
1954 av skatterna på bensin och motorsprit med 4 öre per liter till respektive
32 och 7 öre per liter. I samband med skattehöjningen på bensin föreslås
även uttagande av en tillfällig skatt på bensin, som finnes i lager den 1
juli 1954. Vidare föreslås viss skattelättnad för inhemsk skifferbensin från
och med 1 juli 1954. Skatten på motorbrännolja föreslås höjd från och
med 1 januari 1955 med 9 öre per liter, men denna skattehöjning kommer
icke att påverka skatteuppbörden under budgetåret 1954/55.
Med ledning bland annat av nu tillgängliga uppgifter om den debiterade
skatten har riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten under innevarande
budgetår till 210 miljoner kronor, vilken beräkning innefattar en
viss avrundning nedåt. Titeln bensinskatt har för samma budgetår beräknats
inbringa 390 miljoner kronor. I proposition nr 112 ha för budgetåret
1954/55 fordonsskatten och bensinskatten med hänsyn tagen till de föreslagna
skatteförändringarna beräknats till 245 respektive 495 miljoner kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning finnes icke anledning att avvika
från propositionens beräkning av inkomsterna av fordonsskatt, även om
den torde vara att anse som försiktig med hänsyn till vad som nu är känt
om utfallet av skatteuppbörden under innevarande budgetår och en sannolik
fortsatt stark ökning av fordonsbeståndet. Även beträffande bensinskatteinkomsterna
saknas enligt riksräkenskapsverkets mening anledning att
nu avvika från propositionens beräkning. Inhämtade upplysningar från generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen och länsstyrelserna tyda dock på att
beräkningen kan komma att visa sig ligga i överkant.
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att titlarna fordonsskatt och bensinskatt
i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 245 respektive 495
miljoner kronor.
Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december
1953 till 400 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 12 mars 1954 har generaltullstyrelsen, som i november
1953 upptagit tullmedlen till 360 miljoner kronor, anfört, att en
minskning kan väntas av tullintäkterna för bland annat livsmedel, handelsfärdigt
järn och stål samt maskiner och instrument. Minskningen i tullintäkter
från dessa varugrupper angives komma att i viss mån utjämnas av
en ökning för andra varuslag, främst motorfordon. Oavsett viss tvekan, huruvida
denna utjämning kan bli fullständig och huruvida restitutionerna
komma att stanna vid ett förutsatt årsbelopp av 35 miljoner kronor, har
generaltullstyrelsen ansett sig icke ha tillräckliga skäl att för nettouppbörden
av tullmedel angiva lägre belopp än det i riksstatsförslaget upptagna.
Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket beräknats till 410 miljoner
kronor under innevarande budgetår, vilket är 10 miljoner kronor mera än
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
vad som antogs i december 1953 och 60 miljoner kronor mera än vad som
upptagits i riksstaten. Med hänsyn till det beräknade utfallet av tulluppbörden
under innevarande budgetår och ett sannolikt stigande importbehov för
betydelsefulla varugrupper anser riksräkenskapsverket, att tulluppbörden
för budgetåret 1954/55 bör beräknas något högre än i statsverkspropositionen.
Verket får därför föreslå, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till 420 miljoner kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar ge tillsammans ett belopp av 172 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets
beräkningar kan titeln, med bortseende från den numera
avskaffade bilaccisen, för innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av
ca 190 miljoner kronor. Den nuvarande tendensen pekar beträffande samtliga
under titeln redovisade skatteslag på en stabil eller stigande uppbörd.
Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket, att titeln varuskatt i det
slutliga riksstatsförslaget bör uppföras med 200 miljoner kronor eller 15
miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Införselavgift och accis å fettvaror in. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 53 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.
Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,
främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella
fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening synas
titelns inkomster böra beräknas till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 53 miljoner kronor.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1953 denna titel
till 650 miljoner kronor. I statsverkspropositionen höjdes detta belopp
till 675 miljoner kronor med hänsyn till att i proposition nr 28 samtidigt
framlades förslag om en höjning av skattesatserna för cigarretter och en
skattesänkning för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april
1954. Detta förslag har av riksdagen sedermera godkänts. Aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet ansåg sig i oktober 1953 mot bakgrund av efterfrågeutvecklingen
under år 1953 böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt under
budgetåret 1954/55 till 610 miljoner kronor, vilket innebar en stagnation
på den nivå, som beräknades bli uppnådd under budgetåret 1953/54. Tobaksmonopolet
har vid förnyad beräkning i mars 1954 icke ansett sig ha
anledning att ändra grunderna för den tidigare beräkningen i annan mån
än vad som följer av den ändrade tobaksbeskattningen och föreslagit, att inkomsten
på ifrågavarande titel under budgetåret 1954/55 upptages till 635
miljoner kronor. Liksom i december 1953 anser riksräkenskapsverket även
nu tobaksmonopolets bedömning vara väl försiktig. Även om cigarrettkonsumtionens
utveckling under 1953 innebär, att tidigare års snabba ökning
bromsats upp, måste enligt riksräkenskapsverkets uppfattning fästas avseende
vid att även under år 1953 skett en med hänsyn till den samtidiga, relativt
långsamma köpkraftsökningen icke oväsentlig stegring av den värdemässiga
tohaksomsättningen. Denna har även medfört en stegring av skatteintäkterna.
Tobaksskatten inbringade under budgetåret 1952/53 ea 590
miljoner kronor och har av riksräkenskapsverket beräknats komma att under
innevarande budgetår uppgå till 625 miljoner kronor, varvid skatteomläggningen
från den 1 april 1954 antagits ge ett skaltetillskoll av 5 miljoner
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
kronor. Även om viss tveksamhet kan råda om den fortsatta konsumtionsutvecklingen,
bör enligt riksräkenskapsverkets mening beräkningen av tobaksskatteinkomsterna
under budgetåret 1954/55 bygga på förutsättningen
om en fortgående konsumtionsökning, dock i något långsammare takt''än
vad som antogs i december 1953. Med utgångspunkt härifrån och med hänsynstagande
till den beslutade skatteomläggningen föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln tobaksskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till (Hit) miljoner kronor.
Rusd rycks medel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljliandelsbolag.
Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med
12 respektive 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 12
mars 1954 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets
mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå
statsverk spropositionens beräkning.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel beräknades
i december 1953 av riksräkenskapsverket till 675 miljoner kronor. Med
hänsyn till i proposition nr 28 framlagt förslag om höjda skattesatser från
och ined den 1 april 1954 uppfördes titeln i statsverkspropositionen med 770
miljoner kronor. Vid beräkningen av detta belopp hade även hänsyn tagits
till att enligt nämnda proposition den nuvarande brännvinstillverkningsskatlen
skall avvecklas och inräknas i omsättningsskatten. Riksdagen har sedermera
fattat beslut i enlighet med propositionen. Kontrollstyrelsen har efter
lörnyad beräkning föreslagit, att statsverkspropositionens belopp bibehålies.
Titeln, som under budgetåret 1952/53 lämnade en inkomst av 623 miljoner
kronor, har av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår beräknats till
675 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 650 miljoner kronor. Merinkomsten
förklaras till ett belopp av ca 15 miljoner kronor av skattehöjningen
från den 1 april 1954. Enligt riksräkenskapsverkets mening synes det
av kontrollstyrelsen föreslagna beloppet för budgetåret 1954/55 bygga på
ett alltför försiktigt antagande om konsumtionens utveckling. Detta skulle
gälla i än högre grad, om den i proposition nr 151 föreslagna höjningen av
tilldelningen på motböckerna genomföres. Riksräkenskapsverket föreslår,
att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med ett belopp
av 800 miljoner kronor eller 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel
beräknades i december 1953 av riksräkenskapsverket till 55 miljoner kronor
och samma belopp har upptagits i statsverkspropositionen. De i proposition
nr 28 föreslagna och av riksdagen sedermera godkända justeringarna av
skattesatserna ha beräknats icke komma att nämnvärt påverka titelns nettoinkomster.
Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning upptagit ifrågavarande
inkomster till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att
titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 55 miljoner
kronor.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen i anslutning till
riksräkenskapsverkets beräkning med 85 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
som i november 1953 uppskattade inkomsterna till 80 miljoner kronor, har
efter förnyad beräkning upptagit titeln till 82 miljoner kronor. I proposition
nr 154 har föreslagits, att den särskilda skatten på lagrat svagdricka borttages
från och med den 1 juli 1954, vilket beräknas medföra ett skattebort
-
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
fall av 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna
för innevarande budgetår till 87 miljoner kronor, föreslår, att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget avseende budgetåret 1954/55 upptages till samma
belopp som i statsverkspropositionen eller 85 miljoner kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 40 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen, som i november 1953 beräknade titeln till 36
miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett belopp av 38
miljoner kronor. Ifrågavarande inkomster ha under år 1953 företett en kraftig
stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att uppgå till
42 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor eller 5 miljoner
kronor mera än i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats
till 60 miljoner kronor. Uppbörden har under de senaste åren visat
en fortgående stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att
uppgå till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet får kvarstå oförändrat.
Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen uppförts med 35 miljoner
kronor. Titeln beräknas under innevarande budgetår komma att inbringa
30 miljoner kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens förnyade beräkningar
förordar riksräkenskapsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till 32 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mindre än i
statsverkspropositionen.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1953 i anslutning till generalpoststyrelsens beräkning ett belopp av 10 miljoner
kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den
5 mars 1954 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna
på titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande
kalkyl i oktober 1953 relativt små förskjutningar av postverkets
inkomster och utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca
10 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har i anslutning härtill meddelat,
att den av styrelsen föreslagna ändringen av vissa postavgifter i postgirorörelsen
icke kommer att påverka det nu beräknade överskottet av postverkets
rörelse. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till generalpoststyrelsens
beräkning, att i det slutliga riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres
oförändrat 10 miljoner kronor.
Departementschefen.
Som motivering för det i propositionen nr 215 framlagda förslaget angående
uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl.a. följande:
För budgetåret 1953/54 är inkomsterna i riksstaten upptagna till
8 159 miljoner kronor. Uppskattningarna i finansplanen till årets statsverksproposition
tydde på att detta belopp skulle komma att stiga med något över
200 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle
ökningen i förhållande till riksstaten bli cirka 50 miljoner kronor lägre än
som förutsattes i statsverkspropositionen, d. v. s. drygt 150 miljoner kronor
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
mer än vad riksstaten utvisar. Inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1953/54 upptages sålunda nu med sammanlagt (8 159 -f- 158 =) cirka
8 317 miljoner kronor.
Beträffande utgifterna å driftbudgeten har för budgetåret 1953/54 å
riksstaten uppförts ett belopp av 8 188 miljoner kronor. Vid statsverkspropositionens
framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggsstat med tillhopa
omkring 150 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna redovisades
sålunda med ett belopp av (8 188 -(- 152 =) 8 340 miljoner kronor. Nu förebyggande
beräkningar pekar på ytterligare utgiftsökningar med 74 miljoner
kronor. Härav hänför sig 57 miljoner kronor till utgifter å tilläggsstat och
17 miljoner kronor till anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningarna på tillläggsstat
faller cirka 40 miljoner kronor på anslag för finansiering av sysselsättningsberedskapen.
I övrigt avser ökningarna på tilläggsstat huvudsakligen
avskrivningar. Anslagsöverskridandena berör till omkring halva
beloppet tionde huvudtitelns förslagsanslag till omkostnader i samband med
inköp och lagring av fasta bränslen in. in. och beror på förluster i samband
med statliga prisgarantier på ved och torv. Återstoden fördelar sig på
ett stort antal anslag. Med hänsyn till vad nu anförts kan utgifterna å driftbudgeten
för innevarande budgetår beräknas till (8 188 + 152 + 74 =)
8 414 miljoner kronor, d. v. s. 226 miljoner kronor mer än vad riksstaten
utvisar.
Här redovisade förändringar på inkomst- och utgiftssidorna av driftbudgeten
för löpande budgetår ger till resultat ett formellt budgetunderskott av
(8 317 — 8 414 =) 97 miljoner kronor, att jämföras med ett formellt underskott
av 29 miljoner kronor enligt riksstaten och ett formellt överskott av
28 miljoner kronor enligt uppskattningarna i årets statsverksproposition.
Det nu framräknade underskottet skall emellertid korrigeras med hänsyn
till utvecklingen av behållningarna å reservationsanslagen. Att döma av verkställda
undersökningar kommer en reservationsökning med 90 miljoner kronor
att uppstå för budgetåret 1953/54. Med hänsyn härtill kan utfallet av
driftbudgeten för 1953/54 beräknas bli ett underskott av (97 -— 90 = ) 7
miljoner kronor. Detta belopp ligger helt inom budgetens felmarginal.
Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret
1954/55. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna å driftbudgeten
med 8 517 miljoner kronor och utgifterna med samma belopp, innebärande
formell balans å driftbudgeten. Den föreslagna höjningen av spritoch
tobaksbeskattningen hade därvid inräknats. Med hänsyn till att 60 miljoner
kronor av förefintliga behållningar å äldre reservationsanslag förutsattes
bli förbrukade under budgetåret 1954/55 förelåg i själva verket ett
underskott i driftbudgeten med sistnämnda belopp. Det slutliga riksstatsförslag,
som härmed framlägges, erbjuder praktiskt taget samma budgetbalans
som enligt statsverkspropositionen. De förskjutningar som kan konstateras
på inkomst- och utgiftssidorna i förhållande till det ursprungliga
riksstatsförslaget är relativt begränsade och hänför sig främst till bilskattemedlens
specialbudget. Nettoförändringarna gentemot det ursprungliga bud
-
25
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
getförslaget i statsverkspropositionen innebär i det närmaste parallella förskjutningar
av totalbeloppen för inkomsterna respektive utgifterna. På inkomstsidan
redovisas nämligen en nettoökning med drygt 81 miljoner kronor
till 8 599 miljoner kronor, medan utgiftssidan visar en nettoökning med 86
miljoner kronor till 8 603 miljoner kronor. Detta innebär ett formellt underskott
i driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 4 miljoner kronor, d. v. s. i
praktiken formell balans. I detta sammanhang vill jag även påpeka, att det
under nionde huvudtiteln äskade anslaget till producentbidrag till vissa innehavare
av mindre jordbruk efter vad jag inhämtat kommer att belastas med
lägre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen.
Någon ny undersökning beträffande förbrukningen av äldre reservationsmedel
under budgetåret 1954/55 har inte företagits. Reservationsmedelsförbrukningen
vid sidan av riksstaten beräknas alltsa liksom i statsverkspropositionen
till 60 miljoner kronor. Utfallet av driftbudgeten för 1954/55
skulle alltså, inklusive reservationsmedelsförbrukningen, bli ett underskott
av 64 miljoner kronor. Det bör emellertid anmärkas, att förändringen i reservationsmedelsbehållningarna
för 1953/54, som redan nämnts, nu antagits
resultera i en ökning med 90 miljoner kronor, medan i finansplanen räknats
med en minskning av 140 miljoner kronor. Detta kan paverka reservationsmedelsförbrukningen
under 1954/55 i höjande riktning. Då närmare hållpunkter
saknas för en revidering av den i finansplanen lämnade siffran, har
emellertid denna här upptagits oförändrad.
Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag till en början framhålla,
att riksräkenskapsverkets marsberäkning utvisar en nettoökning med 79
miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen. Jag ansluter mig till
denna beräkning och förordar, att den godtages såsom utgångspunkt för det
slutliga riksstatsförslaget. Härutöver är dock smärre jämkningar nödvändiga
beträffande en del inkomstposter såsom en konsekvens av vad som
föreslagits i samband med vissa särpropositioner (prop. nr 60, 116, 170, 180
och 198). Efter dylika jämkningar blir nettoökningen av inkomsterna 81
miljoner kronor i förhållande till det ursprungliga budgetförslaget i januari.
Härvid är att märka, att automobilskattemedlen uppräknats med 75 miljoner
kronor i överensstämmelse med det förslag som framlagts i proposition nr
112. Bortsett från höjningen av bilskatten uppgår slutsumman för inkomsterna
å driftbudgeten, på 6 miljoner kronor när, till samma belopp som i
statsverkspropositionen. Inom ramen för denna slutsumma förutsättes emellertid
intäkterna av indirekta skatter m. m. bli 56 miljoner kronor högre än
enligt prognoserna vid årsskiftet, medan inkomstskattetiteln ncdräknats med
50 miljoner kronor från 4 350 miljoner kronor till 4 300 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna in. m. på inkomstskattetiteln,
som leder fram till beloppet 4 300 miljoner kronor, kan med ledning
av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som
jämförelse har därvid medtagits motsvarande beräkning, sådan den nu föreligger,
för innevarande budgetår, ävensom de i finansplanen till årets statsverksproposition
redovisade uppskattningarna.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
1953/54 1954/55
enl. stv. |
ny ber. |
enl. stv. |
ny ber. |
|
Inkomster: |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Preliminärskatt inkl. fyllnadsbetalning- |
||||
ar (ej sjukförsäkringsavgifter)...... |
6 800 |
6 770 |
7 300 |
7 300 |
Kvarstående skatt................. |
825 |
825 |
700 |
730 |
Fastighetsskatt .................... |
350 |
360 |
290 |
300 |
Tillkommande skatt............... |
30 |
30 |
35 |
35 |
Restantier m. in................. |
175 |
175 |
200 |
200 |
Summa inkomster |
8180 |
8 160 |
8 525 |
8 565 |
Utgifter: |
||||
Kommnnalskattemedel.............. |
3 720 |
3 750 |
3 880 |
3 910 |
Överskjutande skatt................ |
435 |
430 |
500 |
500 |
Restitutioner ................. |
50 |
50 |
60 |
60 |
Omföring av folkpensionsavgifter.... |
220 |
222 |
— |
_ |
Övriga omföringar ................ |
35 |
35 |
35 |
35 |
Summa utgifter |
4 460 |
4 487 |
4 475 |
4 505 |
Inkomster utöver utgifter............ |
3 720 |
3 673 |
4 050 |
4 060 |
Äterföring från fonden för reglering |
||||
av utbetalningarna av kommunal- |
||||
skattemedel...................... |
450 |
450 |
300 |
300 |
Netto |
4170 |
4123 |
4 350 |
4 360 |
Härifrån avgår förskott till sjukkassor |
— |
— |
—• |
75—100 |
Avrundat |
4100 |
4 300 |
En jämförelse med motsvarande uppställning i årets statsverksproposition
visar endast obetydliga förändringar i de olika posterna. Den inflytande
kvarstående skatten har för budgetåret 1954/55 uppräknats med 30
miljoner kronor i förhållande till uppgifterna i statsverkspropositionen, vilket
sammanhänger med att utfallet av 1954 års taxering för aktiebolagen nu
antages komma att ligga något högre än vad som tidigare förutsattes. Å
andra sidan beräknas utbetalningarna av kommunalskattemedel för budgetåret
1954/55 komma att bli 30 miljoner kronor högre än enligt statsverkspropositionen.
Med hänsyn till gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling
räknas icke med någon avsättning till fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel under budgetåret 1954/55. Totalresultatet
av riksräkenskapsverkets nya beräkningar blir en nettointäkt under
inkomstskattetiteln av 4 360 miljoner kronor mot 4 350 miljoner kronor enligt
statsverkspropositionen. Emellertid bör, såsom verket föreslår, i det
slutliga riksstatsförslaget hänsyn tas till den omständigheten, att förskotteringen
till sjukkassorna i samband med övergången till de nya sjuk- och
27
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
yrkesskadeförsäkringarna under första halvåret 1955 torde komma att överstiga
de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen. Det blir alltså här
fråga om en faktisk utbetalning av statsmedel, som på det hela taget inte
torde kunna återvinnas, så länge uppbörden av arbetsgivarbidrag och försäkringsavgifter
släpar efter i förhållande till de löpande ersättningarna från
sjukkassorna till de försäkrade. Såsom jag framhöll i finansplanen, hade i
det ursprungliga budgetförslaget medelsbehovet för ifrågavarande förskottering
icke uppförts såsom en belastning på inkomstskattetiteln. Jag tog då i
stället hänsyn till denna faktor vid bedömningen av det kassamässiga lånemedelsbehovet
för statsbudgeten i dess helhet. Riksräkenskapsverket har nu velat
markera den sannolikt uppkommande belastningen på inkomstskattetiteln
till följd av berörda förskottering till sjukkassorna genom att låta titelns
nettoinkomst för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor
till 4 300 miljoner kronor. Jag tillstyrker detta.
I enlighet med vad jag här anfört skulle, som förut nämnts, inkomsterna
för budgetåret 1954/55 uppgå till 8 599 miljoner kronor. Det bör understrykas,
att detta inkomstbelopp kommer att uppnås endast under de relativt
gynnsamma samhällsekonomiska förutsättningar som lagts till grund
för uppskattningarna på de skilda punkterna.
Beträffande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55, vilka
i statsverkspropositionen upptagits med 8 517 miljoner kronor, anmälde jag
i finansplanen, att bland annat anslagen till vägväsendet upptagits med beräknade
belopp i avvaktan på behandlingen av frågan om bilbeskattningen.
Sedan numera i proposition nr 112 förslag i denna fråga förelagts riksdagen,
har i proposition nr 129 definitiva äskanden gjorts beträffande vägväsendet.
Enligt nämnda proposition förutses för upprustning av vägväsendet under
sjätte huvudtiteln en utgiftsökning med 60 miljoner kronor i förhållande
till de beräknade beloppen. Även beträffande en del under andra huvudtitlar
upptagna anslag, som avräknas mot automobilskattemedel, föreligger ökningar.
Den sammanlagda utgiftsökningen i förhållande till statsverkspropositionen
beträffande anslag av nu nämnd art uppgår till 63 miljoner kronor.
I övrigt redovisas utgiftsökningar utöver statsverkspropositionen med
inalles 23 miljoner kronor. Totalt erhålles sålunda en ökning av utgifterna
å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 86 miljoner kronor i jämförelse
med summan i statsverkspropositionen, varigenom det slutliga riksstatsförslagets
utgiftssida, som redan angivits, kommer att sluta på 8 603
miljoner kronor.
I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster
och utgifter å driftbudgeten.1
Itikssta t sförslaget, sådant det nu framlägges i slutligt skick, skiljer sig
icke till sin karaktär från det preliminära förslag som lämnades i statsverkspropositionen.
Mellan inkomster och utgifter på driftbudgeten råder formell
balans. Vid uppgörandet av förslaget har det, såsom jag mera utförligt
diskuterade i finansplanen, synts lämpligt att låta eu konjunkturbild med
1 Se sid 28.
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Driftbudgeten
Miljoner kronor
Budgetår |
Inkomster |
Utgifter |
över- eller |
Reserva- tionsmedels- förändring |
Över- eller |
1950/51.................. |
5 821 |
5 449 |
1 + 372 |
(-175) |
+ 372 |
1951/52.................. |
7 507 |
6 423 |
1 + 1084 |
( + 138) |
+ 1084 |
1952/53.................. |
7 808 |
7 647 |
* + 161 |
(- 21) |
+ 161 |
1953/54 enl. riksstaten.... |
8159 |
8188 |
- 29 |
- 50 |
- 79 |
> stv.prop. 1954 |
8 368 |
8 340 |
+ 28 |
-140 |
- 112 |
ny beräkning .... |
8 317 |
2 8 414 |
3 - 97 |
3+ 90 |
3- 7 |
1954/55 enl. stv. prop..... |
8 517 |
8 517 |
— |
- 60 |
- 60 |
ny beräkning .... |
8 599 |
8 603 |
4 |
- 60 |
- 64 |
de drag som är kännetecknande |
för dagsl |
äget bilda utgångspunkten. För |
denna situation, som kan betecknas såsom en balanserad högkonjunktur,
har den finanspolitiska målsättningen varit att hålla jämvikt mellan driftbudgetens
inkomster och utgifter. Den fortsatta konjunkturutvecklingen
kommer självfallet att bli avgörande för budgetutfallet, såväl beträffande
drift- som kapitalbudgeten. Blir det nuvarande konjunkturläget i huvudsak
bestående under det kommande året, bör driftbudgeten för 1954/55 få ett
balanserat utfall, så när som på den extra belastning som kan väntas uppkomma
genom utnyttjandet av tidigare reservationsanslag. Härvid förutsättes
emellertid, att några mera betydande anslagsäskanden på tilläggsstat
icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande inkomstram
föreligger icke.
En sammanställning av de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.
Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under budgetåret 1954/55. Beträffande uttagningsprocenten
för ifrågavarande budgetårs förra hälft vill jag erinra
om att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma
tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. 110. Vad åter
angår uttagningsprocenten för nästa budgetårs senare hälft vill jag såsom
en bakgrund till övervägandena angående detta procenttals lämpliga höjd
nämna följande.
Enligt verkställda beräkningar kan en sänkning av uttagningsprocenten
från 110 till 100 väntas medföra ett inkomstbortfall av cirka 250 miljoner 1 2 3
1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.
2 Därav riksstat 8 188, tilläggsstater I och II 208 samt överskridanden 18 mkr.
3 Exkl. indragna reservationsmedel.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
29
kronor. Eftersom en sänkning under ett första budgetår endast skulle beröra
en tredjedel av preliminärskatteuppbörden och då dessutom den preliminära
B-skatten som regel grundas på den senaste debiteringen för slutlig
inkomstskatt, skulle skattebortfallet under det första budgetåret belöpa sig
till 75 miljoner kronor. Möjligheten att sänka uttagningsprocenten med tio
enheter bör ses mot bakgrunden av statsinkomsternas beräknade utveckling
vid nuvarande uttagningsprocent av 110. Jag vill då först erinra om
att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 enligt föreliggande
förslag till riksstat överstiger det beräknade inkomstutfallet för budgetåret
1953/54 med 282 miljoner kronor. Denna stegring beror emellertid till större
delen på de höjda skatterna för å ena sidan sprit och tobak och å andra
sidan motorfordonstrafiken. Frånräknas inkomstökningen på grund av dessa
skattehöjningar, uppgår stegringen av inkomsterna å driftbudgeten från
1953/54 till 1954/55 till 111 miljoner kronor. Beträffande inkomstutvecklingen
1955/56 har riksräkenskapsverket i samråd med nationalbudgetdelegationen
under hand företagit vissa uppskattningar. Dessa grundas på antagandet
att nuvarande konjunkturläge består och att uttagningsprocenten
bibehålies vid 110. Beräkningarna har givit till resultat en total inkomstökning
med cirka 125 miljoner kronor i förhållande till budgetåret 1954/55,
om man bortser från automobilskattemedlens specialbudget.
Det kassamässiga inkomstutfallet för enstaka budgetår påverkas emellertid
av fluktuationer i fråga om uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel,
kvarstående och överskjutande skatt samt av fyllnadsbetalningar.
Under de närmaste budgetåren kommer inkomstskattetiteln även att beröras
av omläggningen av fastighetsbeskattningen. För att vid bedömningen av inkomstutvecklingen
på längre sikt eliminera verkningarna av dylika fluktuationer
har inom riksräkenskapsverket en uppskattning företagits beträffande
de statliga skatter och avgifter som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln
(statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter).
Ämbetsverket har härvid utgått från antagandet om en årlig treprocentig stegring
av den reala nationalinkomsten vid oförändrad prisnivå (för år 1954
3,5 procent enligt nationalbudgeten). Skatteunderlaget har för såväl
fysiska personer som aktiebolag antagits undergå en fortgående stegring
i överensstämmelse härmed. Uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten
för fysiska personer har förutsatts vara oförändrat 110 procent, varjämte
den kommunala utdebiteringen antagits oförändrad från och med
1955. Under de angivna förutsättningarna beräknas de skattskyldiga bli
påförda följande belopp i miljoner kronor enligt taxeringarna under åren
1955—1959.
Taxeringsår
1955
4 300
1956 1957
4 450 4 610
1958
4 820
1959
5 040
Såsom framgår av de redovisade siffrorna, skulle inkomstskattetiteln vid
nu rådande samhällsekonomiska framstegstakt för den närmaste femårs
-
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
perioden visa en genomsnittlig stegringstendens med 185 miljoner kronor
per år. Härtill får sedan läggas utvecklingen beträffande övriga inkomster
å driftbudgeten. För samtliga inkomster å driftbudgeten med undantag av
automobilskattemedlen erhålles vid motsvarande samhällsekonomiska antaganden
en årlig stegringstakt av cirka 300 miljoner kronor. Av vad som
förut anförts framgår emellertid, att denna stegring inte kan väntas ge något
nämnvärt utslag i budgeten vare sig under budgetåret 1954/55 eller under
budgetåret 1955/56. Vidare bör mot nu berörda, så att säga automatiska, inkomstökning
ställas den automatiska utgiftsstegring som senast redovisades
i statsverkspropositionen. För budgetåren 1955/56—1958/59 har den automatiska
utgiftsstegringen beräknats bli av den genomsnittliga storleken 200
miljoner kronor per år. För budgetåret 1955/56 har den automatiska utgiftsökningen
av den Nothinska utredningen uppskattats till 275 miljoner kronor.
Vid bedömningen av de möjligheter, som kan föreligga att nedpressa denna
ökning, bör hållas i minnet, att större delen därav hänför sig till socialhuvudtiteln.
Däremot innefattar denna uppskattning icke några automatiska
utgiftsökningar beträffande försvaret. Även om alla ansträngningar måste
sättas in på att hålla tillbaka utgiftsstegringen, framstår därför en betydande
uppgång av utgifterna å driftbudgeten under de närmaste budgetåren
såsom ofrånkomlig.
Sammanfattningsvis erbjuder budgetläget under de närmast kommande åren
ett synnerligen begränsat utrymme för skattesänkningar. I allra högsta grad
gäller detta budgetåren 1954/55 och 1955/56, men även beträffande de omedelbart
därefter följande åren framstår marginalen mellan inkomster och utgifter
såsom trång. I medvetande härom kan jag inte taga på mitt ansvar att
föreslå någon sänkning av uttagningsprocenten för inkomstskatten från och
med den 1 januari 1955. En återgång till procenttalet 100 bör ske när de budgetmässiga
och samhällsekonomiska förhållandena det medgiver, men jag kan
mot bakgrunden av de uppskattningar som redovisats beträffande såväl budgetåret
1954/55 som budgetåret 1955/56 inte finna, att det i dag föreligger
någon som helst grund för ett beslut i sådan riktning. Jag har emellertid redan
i finansplanen uttalat, att alla möjligheter bör tillvaratas för att i framtiden
ernå en förenkling av skattesystemet, vilket av praktiska skäl måste
få formen av skattelättnader för löntagare och andra av reformen berörda
kategorier. En sådan reform bör enligt min mening gå före en generell
minskning av inkomstskatten genom en sänkning av uttagningsprocenten.
Det är min förhoppning att de sakkunniga som utreder denna fråga hinner
a\sluta sitt arbete i sådan tid, att förslag i ärendet kan föreläggas nästa års
riksdag.
Det anföida gei vid handen att jag förordar, att uttagningsprocenten för
den senare hälften av budgetåret 1954/55 fastställes till oförändrat 110, i
vad avser den statliga inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser som skall ingå i den preliminära skatten för budgetaret
1954/55. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1954
ars taxering vill jag eiinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
31
i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande
preliminära skatt för kalenderåret 1953.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 215 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/
55 med 110 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å
driftbudgeten för budgetåret 1954/55 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer
med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med
undantag av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar be
-
räknats sålunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 4 300 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m............... 62 000 000
Fordonsskatt .......................................... 245 000 000
Bensinskatt ........................................... 495 000 000
Tullmedel ............................................. 420 000 000
Varuskatt ............................................. 200 000 000
Tobaksskatt ........................................... 660 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker........ 800 000 000
Skatt å läskedrycker .................................... 45 000 000
Skatt å elektrisk kraft .................................. 32 000 000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 215
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 79 miljoner
kronor.
Utskottet.
I proposition nr 215 har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55 med
110 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen avgivit
förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 214 (av herr
Ohlon m. fl.) och II: 279 (av herr Ohlin in. fl.) har yrkats, att uttagningsprocenten
vid den statliga inkomstskatten skall sänkas från 110 till 100.
Därjämte har i motionerna hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t med
begäran om dels utredning rörande en skattesänkning för inkomsttagargrupper,
som genom inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
höjt, och dels en prognos angående de automatiska inkomststegringarna för
staten under de närmaste åren att jämföras med undersökningarna rörande de
automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för ytterligare skattesänkningar.
I de nämnda motionerna har understrukits angelägenheten av en skattesänkning
för att främja produktiva insatser och ökat sparande. Utrymme för
en skattesänkning kunde enligt motionärerna ernås genom anslagsreduktioner,
bl. a. beträffande vissa bostadslån, väsentligt överstigande det inkomstbortfall
för budgetåret 1954/55, som bleve en följd av uttagningsprocentens
sänkning ävensom motionärernas i särskilda motioner framförda förslag om
kvarlåtenskapsskattens avskaffande. Det med dessa förslag förenade inkomstbortfallet
för budgetåret 1955/56 torde kunna antagas uppvägas av inkomstökning
för statsverket utöver stegring av utgifterna, varvid dock mycket stor
återhållsamhet i fråga om statliga utgifter måste iakttagas. För de därefter
närmast följande budgetåren syntes utrymme finnas för ytterligare skattelättnader,
i första hand en sänkning av den statliga inkomstskatten för vissa
grupper och sedermera även lättnader i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
ävensom ett fullföljande av planerna på fastighetsbeskattningens avskaffande.
Jämväl i de i anledning av proposition nr 215 väckta likalydande motionerna
I: 551 (av herr Ewerlöf) och II: 703 (av herr Hjalmarson) har hemställts
om en sänkning av uttagningsprocenten till 100. Till stöd för detta yrkande
har motionärerna — med understrykande av betydelsen av en skattesänkning
ej blott för den enskilde utan även för statsinkomsterna på längre
sikt — hänfört sig till ett program för den statliga budgetpolitiken, vilket enligt
motionärernas mening bort och borde följas och som såväl för budgetåret
1954/55 som för budgetåret 1955/56 lämnade utrymme för en sänkning
av uttagningsprocenten med 10 enheter.
De i propositionen nr 215 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter
å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 utvisar i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen på inkomstsidan en nettoökning av
ca 81 miljoner kronor och på utgiftssidan en nettoökning av ca 86 miljoner
kronor. Enligt de sålunda utförda beräkningarna skulle uppkomma ett underskott
å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 å ca 4 miljoner kronor bortsett
från förbrukning av behållningar å äldre reservationsanslag. I förhållande
till det beräknade utfallet för budgetåret 1953/54 innebär inkomstuppskattningarna
för budgetåret 1954/55 en ökning med ca 282 miljoner kronor,
varav dock ca 171 miljoner kronor faller på skattehöjningarna å sprit
och tobak samt å motorfordonstrafiken. Frånsett dessa skattehöjningar beräknas
alltså inkomstökningen uppgå till ca 111 miljoner kronor. För budgetåret
1955/56 har — under förutsättning att det nuvarande konjunkturläget
består och att uttagningsprocenten blir oförändrad — i propositionen
räknats med en inkomstökning i förhållande till budgetåret 1954/55 av storleksordningen
125 miljoner kronor frånsett inkomsterna å automobilskatte
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
33
medlens specialbudget. Mot sistnämnda inkomstökning måste emellertid
ställas sannolikt vida större utgiftsökningar av automatisk karaktär. De senare
har nämligen vid särskild utredning uppskattats till 275 miljoner kronor
för budgetåret 1955/56.
Utskottet vill för sin del understryka, att man bör tillvarataga de möjligheter
som kan föreligga för en skattesänkning. Denna får likväl ej vinnas
genom en faktisk underbalansering av budgeten. Inom utskottet råder
principiell enighet om att en balanserad statsbudget i nuvarande konjunktur
är en nödvändig beståndsdel i den ekonomiska politiken. Såsom framgår av
det riksstatsförslag, som nu underställts riksdagen, kommer de för nästa budgetår
beslutade statsutgifterna att taga i anspråk de inkomster, som med
hittills tillämpade skattesatser är att påräkna. Utrymme för en sänkning
av den statliga inkomstskattens uttagningsprocent saknas därför under nästföljande
budgetår. I enlighet härmed kan utskottet icke tillstyrka de motionsvis
framförda yrkandena om en sänkning av nuvarande procenttal. Utskottet
tillstyrker således att skatteprocenten i överensstämmelse med Kungl. Maj :ts
förslag bestämmes till 110 för hela budgetåret 1954/55.
Vad beträffar möjligheten att i framtiden åstadkomma en skattesänkning
beror denna givetvis av statsutgifternas och statsinkomsternas fortsatta utveckling.
De önskemål om prognoser beträffande den statsfinansiella utvecklingen,
vilka framförts i de förut berörda motionerna I: 214 och II: 279, torde
så långt det nu är möjligt ha tillgodosetts genom de uppgifter som lämnats
i proposition nr 215. Mot bakgrunden av däri utförda beräkningar rörande
inkomstutvecklingen och det material som föreligger för bedömning
av den automatiska utgiftsutvecklingen synes utrymmet för en skattesänkning
bliva synnerligen knappt för de närmaste åren. Enligt vad departementschefen
anfört torde dock en viss inkomstökning vid bibehållet konjunkturläge
kunna påräknas efter några år. I vad mån en skatteminskning
härigenom skall bli möjlig avhänger dels av då rådande konjunkturläge
och dels av statsutgifternas storlek. Utskottet vill med hänsyn härtill för
sin del betona önskvärdheten av att största möjliga återhållsamhet med
nya statsutgifter iakttages under de kommande åren.
Givetvis skulle förutsättningen för en skattesänkning förstärkas, om redan
beslutade statsutgifter kunde undergå minskning. Åtskilliga utredningar
har skett i denna fråga. Svårigheterna att vinna tillräcklig enighet
om de utgifter, som skulle kunna sänkas, har emellertid lett till att framförda
besparingsförslag endast i begränsad omfattning kunnat genomföras.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i de till statsutskottet hänvisade
likalydande motionerna 1:320 och 11:416 vid innevarande års riksdag
hemställts, att en utredning under medverkan av representanter för de
politiska partierna måtte tillsättas för översyn av statsutgifterna i syfte att
åstadkomma förenklingar och besparingar, ägnade att främja lättnader i
den statliga beskattningen. Då dessa motioner, vilkas behandling uppskjutits
till höstsessionen, fortfarande är beroende av riksdagens prövning har
utskottet icke ansett sig kunna ingå på denna fråga.
:! Biliang till riksdagens protokoll 1''Jö''i. 7 sand. Nr ti7.
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Utskottet vill tillika erinra om följande. Omläggningen av statsbeskattningen
år 1952 innebar för det helt övervägande antalet inkomsttagare en
skattesänkning. För vissa skattskyldiga i de lägsta inkomstskikten medförde
omläggningen emellertid en viss höjning av den statliga inkomstskatten.
Såsom redovisats i proposition nr 133/1953 har inom finansdepartementet
verkställts undersökningar i syfte att åstadkomma en lösning, varigenom
jämväl dessa skattskyldiga skulle få en skattelättnad. Av de undersökta
möjligheterna befanns icke någon innebära en ur olika synpunkter
godtagbar lösning. Departementschefen anmälde emellertid att frågan skulle
ytterligare undersökas. Enligt vad utskottet under hand inhämtat pågår
för närvarande sådana undersökningar, vilka alltså avser bl. a. sådana inkomsttagare
som åsyftas i motionerna 1:214 och 11:279. Med hänsyn till
vad nu anförts och då utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t även i övrigt
noga prövar förefintliga möjligheter till sänkning av de statliga skatterna,
finner utskottet behov icke föreligga att förorda skrivelse från riksdagens
sida med begäran om den i nämnda motioner avsedda utredningen.
Den nya beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till beräkningen
i statsverkspropositionen en nettoökning med 79 miljoner kronor.
Därvid har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. upptagits
med 4 300 miljoner kronor vid oförändrad skatteprocent, vilket innebär en
nedjustering med 50 miljoner kronor i förhållande till de tidigare beräkningarna.
I motionen I: 32 (av herr Ola Persson m. fl.) har yrkats en höjning
av den statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag m. fl. från 40
till 50 procent av den beskattningsbara inkomsten. Utskottet finner sig icke
kunna tillstyrka detta motionsyrkande utan förordar att inkomsten å ifrågavarande
inkomsttitel beräknas till det i propositionen nr 215 föreslagna
beloppet.
Vad avser inkomstberäkningarna i övrigt föreligger till behandling ett
flertal motioner rörande kvarlåtenskapsskatten. Sålunda yrkas i de likalydande
motionerna 1:215 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 280 (av herr Ohlin
m. fl.) samt i de likalydande motionerna 1:332 (av herr Ewerlöf m. fl.)
och II: 281 (av herr Hjalmarson m. fl.) att kvarlåtenskapsskatten skall avskaffas
med utgången av innevarande budgetår; i de båda förstnämnda motionerna
yrkas därjämte utredning om en moderat höjning av arvslottsbeskattningen.
I de likalydande motionerna I: 30 (av herr Gustaf Elofsson
m. fl.) samt 11:44 (av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby)
hemställes om skrivelse med begäran om utredning och förslag angående avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedömes nödvändigt
som kompensation, en skärpning av arvsskatten å större förmögenheter.
De här redovisade yrkandena överensstämmer i huvudsak med yrkanden,
som motionsvis framförts vid såväl 1952 som 1953 års riksdagar och
icke föranlett någon riksdagens åtgärd. I sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 57 erinrade 1953 års bevillningsutskott om den höjning från och
med den 1 januari 1953 av skattepliktsgränsen vid kvarlåtenskapsbeskatt
-
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
ningen från 30 000 kronor till 50 000 kronor och den därmed sammanhängande
justeringen av skatteskalan, som genomfördes vid 1952 års riksdag,
samt uttalade att förutsättningarna för kvarlåtenskapsbeskattningen
icke undergått sådana förändringar, som kunde motivera ett annat ställningstagande
än som intogs av 1952 års riksdag.
Vad 1953 års bevillningsutskott sålunda anfört synes alltjämt äga giltighet.
I enlighet härmed kan utskottet icke tillstyrka bifall till de föreliggande
motionerna rörande kvarlåtenskapsbeskattningen och därmed sammanhängande
spörsmål. Inkomsten å titeln arvslotts skatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
beräknar utskottet i överensstämmelse med den i proposition
nr 215 gjorda beräkningen.
I övrigt föranleder de av departementschefen i nämnda proposition gjorda
inkomstberäkningarna ej särskilt yttrande från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts
i proposition nr 215 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 214
av herr Ohlon in. fl. och II: 279 av herr Ohlin m. fl., såvitt
avser skatteprocenten, ävensom de likalydande motionerna
1:551 av herr Ewerlöf och 11:703 av herr Hjalmarson —
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55 med 110
procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 214 av herr Ohlon m. fl.
och II: 279 av herr Ohlin m. fl., i vad de ej behandlats under
A),
2) de likalydande motionerna I: 215 av herr Ohlon m. fl.
och 11:280 av herr Ohlin m. fl., såvitt avser avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten, samt de likalydande motionerna
I: 332 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 281 av herr Hjalmarson
m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 215 av herr Ohlon m. fl.
och II: 280 av herr Ohlin in. fl., i vad de ej behandlats under
B 2),
4) de likalydande motionerna I: 30 av herr Gustaf Elofsson
m. fl. samt 11:44 av herrar Johansson i Norrfors och
Persson i Norrby, ävensom
5) motionen I: 32 av herr Ola Persson in. fl.,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1954/55 måtte beräknas
sålunda:
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 4 300 000 000
Kupongskatt ............................ 6 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Skogsvårdsavgifter ...................... 7 800 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ...................... 650 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skått
................................ 70 000 000
Lotterivinstskatt ........................ 45 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 62 000 000
Automobilskattemedel :
Fordonsskatt............................ 245 000 000
Bensinskatt ............................ 495 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 420 000 000
Varuskatt .............................. 200 000 000
Införselavgift och accis å fettvaror m. m. . . 53 000 000
Skatt å kaffe............................ 17 000 000
Tobaksskatt ............................ 660 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 12 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 35 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 800 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .. 55 000 000
Maltdrycksskatt ........................ 85 000 000
Skatt å läskedrycker .................... 45 000 000
Statlig nöjesskatt........................ 60 000 000
Skatt å elektrisk kraft.................... 32 000 000
Postverket (överskott) ....................
Kronor
4 492 450 000
740 000 000
2 474 000 000
10 000 000
Stockholm den 18 maj 1954.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon*, Velander,
Söderquist, Niklasson*, Einar Eriksson, Damström och Werner; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Orgård, Sjölin, Jonsson i Skedsbygd*, Kärrlander, Wiklund*, Henriksson,
Anderson i Sundsvall och Nilsson i Svalöv.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
37
Reservationer:
I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, vilka ansett, att utskottet i
punkterna A), B 2) och C) bort hemställa:
»A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts i
proposition nr 215 framlagda förslag angående skatteprocenten
icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas samt
med bifall till de likalydande motionerna I: 551 av herr Ewerlöf
och II: 703 av herr Hjalmarson — måtte, under uttalande
av att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna
riktlin jer bort och bör föras, besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra
hälften av budgetåret 1954/55 med 110 procent av grundbeloppet
och för senare hälften av samma budgetår med 100
procent av grundbeloppet,
samt att de likalydande motionerna I: 214 av herr Ohlon
in. fl. och II: 279 av herr Ohlin m. fl., såvitt avser skatteprocenten,
måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan
hemställt;
B 2) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 332 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 281 av
herr Hjalmarson m. fl. samt i anledning av de likalydande
motionerna I: 215 av herr Öhlon m. fL och II: 280 av herr
Ohlin m. fl., såvitt avser avskaffande av kvarlåtenskapsskatten,
antaga följande
Förslag
till
förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om
kvarlåtenskapsskatt.
Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt
(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad
1954.
C) att bevillningarna för budgetåret 1954/55 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m
4 225 000 000
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
Kupongskatt ..............
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
..............
Skogsvårdsavgifter .........
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter
...................
Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt ......
Lotterivinstskatt ..........
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m......
Kronor Kronor
6 000 000
1 000 000
7 800 000
650 000
52 000 000
45 000 000
62 000 000 4 399 450 000
Automobilskattemedel:---(= utskottet s. 36 rad
13 uppifrån — rad 10 nedifrån)--- 10 000 000»
II) av herrar Werner, Niklasson och Jonsson i Skedsbygd, vilka ansett,
dels att utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse:
»I proposition — — — (= utskottet s. 31 rad 11 nedifrån — s. 34 rad
16 uppifrån)--— avsedda utredningen.
I anledning av vad departementschefen i propositionen nr 215 anfört därom,
att alla möjligheter bör tillvaratagas för att i framtiden ernå en förenkling
av skattesystemet, vilket av praktiska skäl måste få formen av skattelättnader
för löntagare och andra av reformen berörda kategorier, vill utskottet
uttala sin anslutning till syftemålet att i görligaste mån söka uppnå
förenklingar i skattesystemet, samtidigt som strävandena inriktas på att
söka förverkliga sådana lättnader i beskattningen som i första rummet
möjliggör en återgång till en uttagningsprocent av 100. Utskottet förutsätter
dock härvid, vilket ock torde ha varit departementschefens avsikt,
att utformningen av det nya systemet icke till sina verkningar favoriserar
någon viss grupp av skattskyldiga eller rubbar principen om de skattskyldigas
lika behandling i beskattningshänseende.
Den nya---(= utskottet s. 34 rad 17 uppifrån — rad 5 nedifrån)
---större förmögenheter. I anledning av de angivna motioner
na
vill utskottet framhålla att kvarlåtenskapsskatten allt ifrån dess införande
varit föremål för mycket starka invändningar. Den kritik som sålunda
riktats mot denna beskattningsform har alltefter erfarenheterna vunnit
i styrka. Tillsammans med den årliga progressiva förmögenhetsbeskattningen
och den under lång tid gällande arvslottsbeskattningen utövar
kvarlåtenskapsskatten såsom pålägg till dessa förutnämnda skatter ofta
en i vissa lägen framträdande konfiskatorisk och destruktiv verkan. Särskilt
är detta förhållandet inom familjeföretag där, förutom de svårigheter
som är förenade med ett ledarskifte, även följer verkningarna av att företaget
genom kvarlåtenskapsskatten ofta till alltför stor del berövas det
Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 39
produktionskapital som är nödvändigt för nyetablering, rationalisering och
en ostörd kontinuerlig drift. Härtill kan läggas skattens uppenbart orättvisa
verkningar inom familjer med många barn, där arvsförmögenheten ofta är
resultatet av familjemedlemmarnas gemensamma insatser och arbete. Särskilt
är detta ej sällan förhållandet inom de jordbrukarfamiljer som i större
eller mindre grad drabbas av skatten. Särskilt otillfredsställande i förhållande
till principen om jämlikhet i beskattningen är att kvarlåtenskapsskatten
först avräknas dödsboets odelade förmögenhetsmassa, varigenom
de arvsberättigade inom flerbarnsfamiljerna drabbas av en långt hårdare
beskattning än som är förhållandet inom familjer med få barn.
Allt tydligare framträder numera kvarlåtenskapsskattens minskade betydelse
ur budgetär synpunkt. Vid skattens införande år 1947 beräknades
kvarlåtenskapsskatten inbringa ett årligt belopp av ca 40 miljoner kronor;
för budgetåret 1954/55 kan beräknas att beloppet nedgår till omkring 18
miljoner kronor. Tydligt är att detta belopp icke kompenserar de obestridliga
nackdelar i produktionshämmande hänseende som skattens uttagande
innebär.
Det anförda ger otvivelaktigt ett starkt stöd åt den uppfattningen att
landet skulle vinna på kvarlåtenskapsskattens omedelbara avskaffande.
Utan att eftersätta kravet på att detta slutmål snarast möjligt förverkligas
torde det dock vara välbetänkt att låta frågan om sättet för själva avvecklingen
föregås av en skyndsam utredning. Huruvida inkomstbortfallet bör
kompenseras eller om behov härav ens föreligger exempelvis genom någon
mindre höjning av arvslottsskatten på vissa förmögenheter, torde bli utredningens
uppgift att utreda. Det bör dock framhållas, att genom de starkt
stegrade taxeringsvärdena och penningvärdets fall arvslottsskatten redan
undergått en stark stegring.
Med hänvisning till det nu sagda och till vad som anförts i de likalydande
motionerna 1:30 och 11:44 förordar utskottet skrivelse till Kungl. Maj :t
med begäran om skyndsam utredning samt förslag angående avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten.
I övrigt ----(= utskottet s. 35 rad 12 — rad 13 uppifrån) — ---
utskottets sida.»
dels ock att utskottets hemställan i punkten B 4 bort erhålla följande
lydelse:
»B 4) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande
motionerna 1: 30 av herr Gustaf Elofsson m. fl. samt II: 44
av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby, i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta
verkställa skyndsam utredning angående avveckling av
kvarlåtenskapsskatten samt för riksdagen framlägga förslag
om dess avskaffande.»
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
in) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Anderson
i Sundsvall, vilka anfört följande:
»I proposition nr 215 har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55 med
110 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen avgivit
förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 214 (av herr
Ohlon m. fl.) och II: 279 (av herr Ohlin m. fl.) har yrkats, att uttagningsprocenten
vid den statliga inkomstskatten skall sänkas från 110 till 100.
Därjämte har i motionerna hemställts om skrivelse till Kungl. Maj :t med
begäran om dels utredning rörande en skattesänkning för inkomsttagargrupper,
som genom inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt
höjt, och dels en prognos angående de automatiska inkomststegringarna för
staten under de närmaste åren att jämföras med undersökningarna rörande
de automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för en fortsatt
skattesänkning även omfattande övriga i motionerna berörda skattereformer.
Det torde råda allmän enighet om att det nuvarande skattetrycket är
mycket hårt och att det bör vara en angelägen uppgift för statsmakterna att
eftersträva en sänkt skattenivå. Särskilt bör beaktas, att skatterna nu är så
höga, att det enskilda sparandet hämmas. Det är vår övertygelse, att en reduktion
av det direkta skattetrycket i och för sig har en stimulerande effekt
på sparande och arbetsvilja samt därigenom även på framstegstakten i samhällsekonomien
och skatteunderlagets tillväxt. På något längre sikt är det
därför ett oriktigt, statiskt betraktelsesätt att vid bedömandet av de statsfinansiella
möjligheterna att genomföra en skattesänkning endast ta hänsyn
till det omedelbara inkomstbortfall, som därigenom skulle uppkomma för
statsverket. Även de positiva långtidsverkningarna bör tagas med i blickfältet.
Det bör vidare uppmärksammas, att det reella skattetrycket till följd av
inflationen avsevärt stegrats. Även efter den år 1952 beslutade skattereformen
ligger det reella skattetrycket för det stora flertalet inkomsttagare icke
oväsentligt över till och med den skattenivå som avsågs med 1947 års skattebeslut.
I hög grad anmärkningsvärt och beklagligt är att skattetrycket särskilt
skärpts för vissa lägre inkomsttagargrupper. Utvecklingen har utförligt
redovisats i motionerna. Vi hänvisar till de i motionerna intagna tabellerna.
I de berörda motionerna har en förut icke beaktad men väsentlig synpunkt
anförts i skattesänkningsfrågan. Vid bedömandet av de mera långsiktiga
möjligheterna att erhålla en sänkt skattenivå bör man även beakta
den framstegstakt, som med bevarade lugna konjunkturer råder inom samhällsekonomien,
och dess utslag i en år från år stegrad allmän inkomstnivå
med därav följande ökade skatteintäkter för statsverket. Statsbudgeten har
med andra ord icke endast automatiska utgiftsstegringar, utan även dess
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
41
inkomstsida företer ökningar av automatisk natur. Med hänvisning till denna
''inkomstautomatik’ jämte möjliga anslagsreduktioner skisseras i motionerna
ett samlat skattesänkningsprogram, varvid en sänkning av uttagningsprocenten
jämte en skattereduktion för de lägre inkomsttagargrupper, som
fått sin inkomstskatt särskilt starkt höjd genom inflationen, skulle tagas
som ett första steg. Återstående angelägna skattereformer skulle genomföras
i den takt ökade statsinkomster jämte möjliga besparingar skapade möjlighet
härför.
Det synes oss viktigt, att man vid behandlingen av skatteproblemet icke
förbiser dessa synpunkter. De beräkningar, som utförts efter motionernas
framlämnande och vars resultat översiktligt redovisas i propositionen nr
215, visar en lägre årlig inkomstökning än den i motionerna skisserade prognosen.
Alla sådana beräkningar måste vara ungefärliga och behäftade med
icke oväsentliga felmarginaler men utgör likväl tillsammans med beräkningar
rörande utgifterna den enda vägledningen för en planläggning av den
framtida skattepolitiken. För erhållande av mera noggranna siffror har
motionärerna föreslagit, att en prognos genom Kungl. Maj :ts försorg skulle
göras rörande de närmaste årens automatiska inkomststegringar att ställas
vid sidan av de förut utförda beräkningarna rörande de automatiska utgiftsstegringarna.
Den differens mellan de båda uppskattningarna, som redovisas
för de närmaste budgetåren, är inte oväsentlig. Men även om den lägre
siffran skulle komma verkligheten närmare, så synes likväl utrymme finnas
att företaga en skattesänkning.
Den översiktliga beräkning, som redovisas i propositionen, är enligt vår
mening icke helt tillfredsställande. Den borde åtföljts av en närmare redovisning
av hur beräkningarna utförts. En mera inträngande utredning än
den som redovisats bör det vara möjligt att utföra, och en sådan är lika
motiverad som den förut utförda utredningen rörande de automatiska utgiftsökningarna.
Vi hemställer därför om bifall till det av motionärerna
framförda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj :t om en prognos rörande
de närmaste budgetårens automatiska inkomststegringar för statsverket.
En sänkning av uttagningsprocenten från 110 till 100 medför för budgetåret
1954/55 ett skattebortfall om högst 75 miljoner kronor.
Vad gäller utrymmet i statsbudgeten för en sådan sänkning av uttagningsprocenten,
vill vi erinra om att från vår meningsriktning framställts
förslag om sådana omläggningar och reduktioner av vissa anslag, att en
minskning skulle åstadkommas av driftbudgetens utgifter med inemot 200
miljoner kronor. Huvuddelen — ca 160 miljoner kronor — av ovannämnda
reduktion skulle ha åstadkommits genom en minskning av avskrivningarna
å statliga lån till bostadsbyggande. (Vi hänvisar till reservation nr 1 i statsutskottets
utlåtande nr 1211.) Detta förslag har av riksdagen avslagits. Med
hänsyn till att den av riksdagsmajoriteten beslutade ordningen för ifrågavarande
avskrivningar innebär en överavskrivning, föreligger enligt vår mening
ur stalsfinansiella synpunkter icke hinder för alt sänka uttagningsprocenten
till 100. Vi tillstyrker därför även motionernas yrkande på denna
4 Ilihang till riksdagens protokoll 4954. 7 samt. .Vr 77.
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
punkt. I fråga om uttagningsprocenten sammanfaller detta yrkande med det
i de likalydande motionerna I: 551 (av herr Ewerlöf) och II: 703 (av herr
Hjahnarson) framställda förslaget.
Inkomsten å titeln skatt å inkomst och förmögenhet bör för budgetåret
1954/55 i enlighet med vad här yrkats upptagas med ett med 75 milj. kr.
reducerat belopp eller 4 225 milj. kr.
Även i fråga om budgetåret 1955/56, då skattebortfallet genom en sänkning
av uttagningsprocenten enligt uppgifter i propositionen kan beräknas
till ytterligare högst 175 milj. kr., blir det möjligt att åstadkomma härför
erforderligt utrymme i budgeten. De väntade automatiska utgiftsökningarna
uppväges av dels den beräknade inkomstökningen och dels möjliga begränsningar
av driftbudgetens medelsbehov.
Såsom ovan framhållits, har inflationen särskilt starkt ökat det reella
skattetrycket för de lägre inkomsttagargrupperna. I de likalydande motionerna
1:214 och 11:279 har med hänvisning härtill yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande en
speciell framtida skattesänkning för berörda lägre inkomsttagargrupper. Vi
finner denna sak synnerligen angelägen och tillstyrker därför motionernas
yrkande härom.
Vad avser inkomstberäkningarna i övrigt föreligger till behandling ett
flertal motioner rörande kvarlåtenskapsskatten. Sålunda yrkas i de likalydande
motionerna I: 215 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 280 (av herr Ohlin
in. fl.) samt i de likalydande motionerna 1:332 (av herr Ewerlöf in. fl.)
och 11:281 (av herr Hjalmarson m. fl.) att kvarlåtenskapsskatten skall
avskaffas med utgången av innevarande budgetår; i de båda förstnämnda
motionerna yrkas därjämte utredning om en moderat höjning av arvslottsbeskattningen.
I de likalydande motionerna 1:30 (av herr Gustaf Elofsson
in. fl.) samt 11:44 (av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby)
hemställes om skrivelse med begäran om utredning och förslag angående
avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedömes nödvändigt
som kompensation, en skärpning av arvsskatten å större förmögenheter.
Såsom tidigare utvecklats, då frågan om kvarlåtenskapsskatten behandlats
i riksdagen, talar starka principiella skäl mot denna form av beskattning.
Den bör därför avvecklas utan dröjsmål. En viss kompensation kan
statskassan erhålla genom en uppjustering av skattesatserna vid arvslottsbeskattningen.
Denna avvägning bör skyndsamt utredas, så att beslut om
densamma kan fattas under höstsessionen. Minskningen i statsinkomsterna
genom kvarlåtenskapsskattens avskaffande bör då kunna begränsas till ca
15 milj. kr. Av det anförda framgår, att vi tillstyrker bifall till de likalydande
motionerna I: 215 och II: 280. Med detta yrkande är även de likalydande
motionerna 1:332 och 11:281, i vilka yrkas att kvarlåtenskapsskatten
avskaffas med utgången av innevarande budgetår utan kompenserande
höjning av arvslottsbeskattningen, samt de likalydande motionerna
I: 30 och II: 44, i vilka hemställes om utredning och förslag angående kvar
-
43
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
låtenskapsskattens avskaffande jämte eventuell skärpning av arvsskatten å
större förmögenheter, besvarade. Titeln ''arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt’
bör i enlighet med det ovan anförda förändras till ''arvslottsskatt
och gåvoskatt’ och för nästa budgetår upptas med 55 milj. kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts får vi hemställa,
A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts
i proposition nr 215 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med bifall till de likalydande motionerna
I: 214 av herr Ohlon m. fl och II: 279 av herr Ohlin m. fl.
ävensom de likalydande motionerna 1:551 av herr Ewerlöf
och II: 703 av herr Hjalmarson, såvitt avser skatteprocenten
— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för förra hälften
av budgetåret 1954/55 med 110 procent av grundbeloppet
och för senare hälften av samma budgetår med 100 procent
av grundbeloppet,
samt att de likalydande motionerna I: 551 av herr Ewerlöf
och II: 703 av herr Hjalmarson måtte, i den mån de icke
kan anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt,
av riksdagen lämnas utan åtgärd;
B) 1) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande
motionerna I: 214 av herr Ohlon m. fl. och II: 279 av herr
Ohlin m. fl. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa dels om
utredning och förslag rörande en speciell framtida skattesänkning
för inkomsttagargrupper, som genom inflationen
fått sitt reella skattetryck särskilt starkt höjt, dels om en
prognos rörande de närmaste budgetårens automatiska inkomststegringar
i syfte att bereda väg för en fortsatt skattesänkningspolitik,
som även omfattar övriga i motionerna berörda
skattereformer;
2) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna
1:332 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:281 av herr
Hjalmarson in. fl. samt de likalydande motionerna I: 215 av
herr Ohlon m. fl. och II: 280 av herr Ohlin m. fl., sistnämnda
motioner i vad de avser upphävande av förordningen om
kvarlåtenskapsskatt, antaga följande
Förslag
till
förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)
om kvarlåtenskapsskatt.
Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt
(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad
1954.
44
Bevillningsutskottets betänkande nr 57.
3) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna
I: 215 av herr Ohlon m. fl. och II: 280 av herr Ohlin
in. fl., i vad motionerna avser utredning om en moderat höjning
av arvslottsbeskattningen, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om sådan utredning samt om framläggande för
innevarande riksdags höstsession av de förslag utredningen
kan föranleda;
4) att de likalydande motionerna 1:30 av herr Gustaf
Elofsson m. fl. samt II: 44 av herrar Johansson i Norrfors
och Persson i Norrby måtte, i den mån de icke kan anses
besvarade med vad hemställts ovan under B 3), av riksdadagen
lämnas utan åtgärd;
5) att motionen I: 32 av herr Ola Persson m. fl. icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1954/55 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m...................
Kupongskatt ................
Utskif tningsskatt och ersättningsskatt
......................
Skogsvårdsavgifter............
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ....
Arvslottsskatt och gåvoskatt ..
Lotterivinstskatt..............
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m.............
Kronor Kronor
4 225 000 000
6 000 000
1 000 000
7 800 000
650 000
55 000 000
45 000 000
62 000 000 4 402 450 000
Automobilskattemedel:---(= utskottet s. 36 rad 13
uppifrån — rad 10 nedifrån)---- 10 000 000»
IV) av herr Einar Eriksson.
547452. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag